BREDDA PERSPEKTIVEN
!
—
miljöintegration i tillväxtarbetet
D E N N A I D É S K R I F T
är en kortversion av rapporten
BREDDA PERSPEKTIVEN!
– miljöintegration i
tillväxt-arbetet som redovisar resultaten från ett
pilotlänspro-jekt som genomfördes under våren 2001 på uppdrag av
regeringen. Västerbotten, Dalarna och Skåne utsågs till
pilotlän och projektet leddes av Naturvårdsverket.
Skriften ger förslag på strategi och metodik för att öka
miljöintegrationen i kommande tillväxtprogram.
Naturvårdsverket arbetar på olika sätt för en
håll-bar utveckling. Med denna idéskrift vill
Naturvårds-verket bidra till att skapa en miljödriven tillväxt via de
regionala tillväxtprogrammen genom att tillvarata och
utveckla de regionala drivkrafterna för en hållbar tillväxt.
isbn 91-620-8070-9
issn 0282-7298
Miljöintegration
i tillväxtarbetet
Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Skånes län Länsstyrelsen i Västerbottens län
KOR
❜❜
Det vore att göra kommande generationer
en björntjänst att kräva att tillväxten
upp-hörde. Det skulle inte leda vare sig till
bättre välfärd eller miljö. Tillväxt och
därmed människors köpkraft, behövs för
att driva omställningen. Och omvänt –
det är i omställningen som de riktigt stora
möjligheterna till tillväxt finns.
❜❜
Göran Persson,
Sveriges statsminister, 16 september 1999
Bredda perspektiven!
miljöintegration i tillväxtarbetet
— en kortversion
Till den fullständiga rapporten Bredda perspektiven – miljöintegration i tillväxtarbetet rapport 5163 hör en CD-skiva innehållande:
• Naturvårdsverkets rapport 5163 ”Bredda perspektiven!” i pdf-format
• Naturvårdsverkets och NUTEK:s skrift 6084 ”Ekologiskt hållbar tillväxt” i pdf-format • Naturvårdsverkets skrift 6075 ”Miljöintegration” i pdf-format
• Naturvårdsverkets skrift 8011 ”Ny dynamik i det regionala miljöarbetet” i pdf-format • OH-bilder/bildspel om pilotlänsprojektet i PowerPoint-format
• Kortfilmen ”Bredda perspektiven – en liten film om dialoger för hållbar utveckling” i mpeg-format
• Tre intervjuer om tillväxt och miljö med delprojektledarna från Skåne, Dalarna och Västerbotten i mpeg-format
Den fullständiga rapporten med CD-skiva samt VHS-kopian finns att köpa genom Naturvårdsverkets kundtjänst eller www.miljobokhandeln.com
Beställningsadress: Naturvårdsverket, Kundtjänst, 106 48 Stockholm Telefon: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@naturvardsverket.se Webbplats: www.naturvardsverket.se ISBN: 91-620-8070-9 ISSN: 0282-7298 © Copyright: Naturvårdsverket 2002
Produktion: ARALIA – konsult i trycksaker Form & original: Ateljé Hunting Flower AB
Tryck: Danagårds Grafiska, 2002 Upplaga: 2 000 ex
Innehållsförteckning
Förord 5 Sammanfattning 6 1. Inledning 11 2. Strategi för miljöintegration 15 3. Metodik för miljöintegration 23 4. Tillväxt och miljö 31 Bilaga 1. Checklista för redovisning 53respektive bedömning av miljö-underlag för regionala tillväxt-program och strukturfonder
Bilaga 2. Metodik i korthet för integrering 56 av miljöaspekter
Bilaga 3. Mer information 58 Bilaga 4. Deltagare i projektet 60
3
Förord
R E G E R I N G E N U N D E R S T RY K E R i samband med utvärderingen av den
första generationens tillväxtavtal (Ds 2000:7) hur viktigt det är att i det fortsatta arbetet lyfta fram jämställdhet och miljöfrågor som drivkrafter för utveckling och tillväxt. Utvärderingen visar att miljöintegration i stort sett har uteblivit och att miljö som drivkraft för tillväxt endast i liten utsträckning eller inte alls har tagits tillvara i arbetet med tillväxtavtalen. Detta trots direktiv om att tillväxtavtalen ska medverka till en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. I denna skrift ges exempel på hur miljöinte-grationsarbetet kan underlättas och hur resultatet kan förbättras till kom-mande tillväxtprogram.
Denna skrift är en kortversion av rapporten Bredda perspektiven! –
miljöintegration i tillväxtarbetet NV-rapport 5163 som redovisar resultaten
från det pilotlänsprojekt som genomfördes under våren 2001. Västerbot-ten, Dalarna och Skåne utsågs till pilotlän och projektet leddes av Natur-vårdsverket.
Naturvårdsverket arbetar på olika sätt för en hållbar utveckling. Med denna idéskrift vill Naturvårdsverket bidra till att skapa en miljö-driven tillväxt via de regionala tillväxtprogrammen genom att tillvarata och utveckla de regionala drivkrafterna för en hållbar tillväxt.
Målgrupp för skriften är i första hand tjänstemän, politiker och andra verksamma inom kommuner, länsstyrelser, regionala självstyrelse-organ, kommunala samverkanssjälvstyrelse-organ, näringsliv, universitet och högskolor som arbetar med regionala tillväxtprogram och vill ha en snabbintroduk-tion i ämnet. Vi tror framför allt att de som deltar i de lokala och region-ala partnerskapen kan finna skriften intressant.
Naturvårdsverket har tagit fram denna skrift efter samråd med Boverket, Riksantikvarieämbetet, NUTEK och Landstingsförbundet/ Svenska Kommunförbundet. Underlag till skriften har tagits fram av Re-gion Skåne, länsstyrelserna i Skåne, Dalarna och Västerbotten. Projekt-ledare har varit Ulrik Westman, biträdande projektProjekt-ledare Ingrid Hassel-sten, avdelningen för hållbar samhällsutveckling, enheten för strategisk miljöplanering på Naturvårdsverket. En förteckning över projektdelta-garna finns i bilaga 4.
Stockholm i februari år 2002
Naturvårdsverket 5
Sammanfattning
Den här idéskriften ger förslag på hur man kan åstadkomma miljöintegration i de regionala tillväxtprogrammen. Med miljöintegration menas här att miljökom-petens och miljöförutsättningarna finns med från början och genomsyrar hela tillväxtavtalsarbetet. Det berör såväl organisation och bemanning som metodik och samarbetsformer. Det innebär att miljöförutsättningarna beaktas och till-varatas så att miljöskadliga insatser undviks samtidigt som miljödriven tillväxt prioriteras. I kapitel 2 ”Strategi för miljöintegration” behandlas närmare vad det innebär för processfrågorna och i kapitel 3 ”Metodik för miljöintegration” behandlas själva arbetsgången.
De regionala tillväxtprogrammen innebär en möjlighet att skapa förutsättningar för en miljömässigt hållbar regional utveckling genom att lyfta fram miljöfrågorna som en drivkraft för utveckling och tillväxt. En grundförutsättning för att kommande tillväxtprogram ska styra den re-gionala utvecklingen mot en miljömässigt hållbar inriktning är att
miljö-6
perspektivet finns med från starten och integreras i tillväxtprogrammets olika delar. Genom att ta in miljöaspekterna från början och tillvarata miljön som en positiv drivkraft minskar risken för att miljöaspekterna kommer in som en restriktion i slutet.
Att integrera miljö och hållbar utveckling i det regionala utveck-lingsarbetet, som exempelvis i de regionala tillväxtprogrammen, är ett långsiktigt förändringsarbete. Det innebär att en ny fråga förs in på en gammal arena med inarbetade strukturer. Det handlar om att bryta mönster och traditioner, överbrygga kulturskillnader och bygga nya kontaktvägar. Det handlar också om att skapa grundläggande förutsät-tningar genom kompetensuppbyggnad och genom att etablera nya arbetssätt.
Den önskvärda miljöomställningen förutsätter engagemang och motivation från många aktörer och då krävs en stor öppenhet för dialog och kommunikation. Diskussioner om hållbar utveckling kan ge en bas för gemensam förståelse när det gäller såväl miljöaspekter som
ekonomiska och sociala aspekter. I arbetet med de regionala tillväxtpro-grammen kan partnerskapen fungera som en lämplig arena för dialoger om hållbar utveckling.
Strategiförslag för miljöintegration
Utifrån erfarenheterna från första generationens tillväxtavtal har viktiga förutsättningar för en god process lyfts fram och ett förslag till strategi ut-vecklats. Inför kommande tillväxtprogram är det viktigt att i god tid skapa förutsättningar för att uppfylla regeringens intentioner om hållbar tillväxt. En grundförutsättning är tydliga och kraftfulla styrsignaler från central nivå genom hela organisationen för de regionala tillväxtprogram-men. Det är också av stor vikt att det genomförs breda utbildningsin-satser angående hållbar utveckling, miljödriven tillväxt och regional utveckling för alla som kommer att involveras i arbetet. Genom utbild-ning kan man skapa motivation och insikt om hur de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen kan förenas i tillväxtprogrammen. En annan grundläggande förutsättning är en organisation och balanserad bemanning som säkrar kompetens och utrymme för miljö och sociala frå-gor i samtliga grupper, från första början, på alla nivåer. Slutligen är det centralt att själva processen i sig ger utrymme för miljöperspektivet.
Här följer det förslag till strategi för miljöintegration som pilotlänen tagit fram inom ramen för projektet:
• Tydligare och kraftfullare krav på miljöintegration i direktiven till nästa omgång tillväxtprogram
• Kraftfullt positivt stöd från ledningen i programansvarig
länsorganisa-tion 7
• Löpande förankring
• Engagera känd person för ökat genomslag bland olika aktörer
• Engagera företag, framförallt de miljömässigt proaktiva, och arbeta aktivt så att små och medelstora företag deltar i processen
• Integrera miljöfrågorna i tillväxtprogrammet
• Skapa en tvärsektoriell organisation för tillväxtprogramarbetet och avsätt mer tid och resurser
• Förbättra dialogen och samarbetet mellan miljöfunktionen och funk-tionen för regional utveckling
• Säkra miljökompetensen vid bemanningen av organisationen
• Utbilda och informera i miljödriven tillväxt och miljömässigt hållbar utveckling
• Lyft fram goda exempel
• Förbättra information och stöd samt öka kraven på projektsökare avseende miljö
• Utveckla verktygen för miljöintegration
Förslag till organisation, kompetens
och bemanning
Tillväxtarbetet har organiserats på olika sätt i länen och det finns därmed olika lösningar på hur man bäst förstärker organisationen med miljökom-petens. Projektet föreslår ett integrerat koncept, dvs. att förstärka styr-grupp, sekretariat, arbetsgrupper och partnerskap med kompetens för håll-bar utveckling. Fördelen är att organisationen inte tyngs av nya grupper samt att den miljömässiga och sociala dimensionen blir en integrerad och kontinuerlig del genom hela processen, på alla nivåer. En annan viktig faktor för att skapa förståelse och motivation för hållbar utveckling och miljödriven tillväxt är breda informations- och utbildningsinsatser.
Förslag till metodik för miljöintegration
I arbetet med de regionala tillväxtavtalen har pilotlänen och Naturvårds-verket utvecklat en metodik för miljöintegration i tillväxtavtalsprocessen. I arbetet med de regionala tillväxtprogrammen föreslås ett proaktivt för-hållningssätt. Verktyget ska på så sätt bidra till att programmen genom-syras av miljöaspekter, dels genom att bana väg för projekt för miljödriv-en tillväxt, dels gmiljödriv-enom att sålla bort miljöskadliga projekt. I metodikmiljödriv-en
8
finns inslag av strategisk miljöbedömning i moment där resultatet stäms av mot regionala miljömål och åtgärdsstrategier.
Genom att miljöförutsättningarna lyfts fram initialt och tas med genom
hela processen med tillväxtprogramarbetet ökar förutsättningarna för att
miljöfaktorerna kan tillvaratas som möjligheter till miljödriven tillväxt och därigenom stimulera en hållbar regional utveckling. Tanken är att strate-gier och åtgärder redan från början får en inriktning och utformning som främjar en miljömässigt hållbar regional utveckling och samverkar med åtgärdsstrategierna för de regionala miljömålen. I inventeringsskedet är det viktigt att ta fram relevant miljöunderlag inte minst avseende resurs-och kompetensbasen i företag resurs-och samhället i övrigt för att belysa de re-gionala förutsättningarna och möjligheterna för miljödriven tillväxt inför det senare analysskedet. Miljöunderlaget bör omfatta såväl miljö- och hälsoskydd som natur- och kulturmiljö. Detta följs sedan upp i program-skedet genom att miljöförutsättningarna tas till vara som en tillväxtfaktor. Insatsområden och åtgärdsprogram bör stämmas av mot de regionala miljömålen så att de bidrar till måluppfyllelse och inte motverkar ut-vecklingen för ett hållbart samhälle. Respektive projektansökan bör
miljöbedömas utifrån en checklista på fastställda kriterier för att sålla bort
miljöskadliga projekt och därigenom undvika statligt stöd till miljöskad-lig verksamhet. Slutmiljöskad-ligen bör resultatet av genomförda projekt/aktiviteter stämmas av mot de regionala miljömålen vid utvärderingen.
Tillväxt och miljö
I kapitel 4 redovisas olika aspekter på de breda begreppen tillväxt och miljö. I det framtida arbetet med de regionala tillväxtprogrammen anser Naturvårdsverket att begreppet hållbar tillväxt bör få ett tydligt innehåll som överensstämmer med begreppet hållbar utveckling, innefattande ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter på jämbördig nivå.
I den regionalpolitiska propositionen (2001/02:4) sägs att de regio-nala tillväxtprogram är avsedda att utgöra basen i det långsiktiga arbetet för en hållbar regional utveckling. Vidare framhåller regeringen ”Att främja en hållbar regional utveckling innebär att prioritera lösningar inom politiken som ger synergieffekter mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven. Det handlar om att hitta helhetslösningar som påverkar inriktningen av den regionala utvecklingen mot en mer hållbar samhällsutveckling.”
9
Tillväxt och miljö ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
❜❜
Den nya tekniken
sparar inte bara
jordens
natur-resurser, utan
också pengar åt
företag, enskilda
och samhälle
efter-som t.ex.
energi-snål utrustning är
billigare i drift.
Den är en motor
för en sund
eko-nomisk tillväxt
och nya jobb
i företagen.
❜❜
Göran Persson,
Sveriges statsminister, 16 september 1999
1. Inledning
Hållbar tillväxt innefattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Om regeringens vision om ett ekologiskt hållbart samhälle ska bli verklighet måste även tillväxten vara miljömässigt hållbar. Kraftsamlingen för de regionala tillväxtprogrammen är en möjlighet att ta ett helhetsgrepp på utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart Sverige. Länsstyrelser, kommuner, näringsliv och andra regionala aktörer har en viktig roll i, och därmed ett stort ansvar för, arbetet med att forma innehållet i tillväxten.
Det är av avgörande betydelse att lyfta fram miljöfrågorna som en drivkraft för utveckling och tillväxt i arbetet med de regionala tillväxt-programmen. De företag som satsar på ett bättre miljöarbete och en re-surseffektiv produktion står sig starkare i konkurrensen när alltmer medvetna konsumenter och producenter i ökande grad efterfrågar miljö-anpassade alternativ. Genom att beakta miljön redan vid planeringen av tillväxtprogrammen kan man bättre utnyttja de möjligheter en miljödriv-en tillväxt ger samt undvika framtida miljöförstöring. Därmed kan före-tag med resurseffektiva och miljöriktiga produkter och tjänster minska sina kostnader. Samtidigt kan de stärka befintliga marknader och vinna nya.
Regeringen har understrukit att miljöfrågor och jämställdhet är vik-tiga att lyfta fram som drivkrafter för utveckling och tillväxt och därför ställt krav på att ekologisk hänsyn och jämställdhet ska vara integrerade i tillväxtavtalens olika delar. Trots detta har utfallet av den första genera-tionens tillväxtavtal visat på stora brister i hur miljöaspekten har integr-erats. Miljö som drivkraft för utveckling och tillväxt har endast i liten utsträckning eller inte alls tagits tillvara i tillväxtavtalsarbetet (Ds 2000:7).
I Ds 2000:7 Tillväxt i hela Sverige står det följande:
”På några områden konstateras brister i tillväxtavtalen. Regeringen vill därför understryka hur viktigt det är att i det fortsatta arbetet lyfta fram jämställdhet och miljöfrågor som en drivkraft för utveck-ling och tillväxt. Regeringen går vidare genom att ge fortsatt metod-stöd till avtalsarbetet på dessa områden.”
Arbetet med att utveckla den miljömässigt hållbara ansatsen i tillväxtavtalen behöver förstärkas och intensifieras. Därför utsåg
regerin-gen i december 2000 Dalarna, Västerbotten och Skåne till s.k. pilotlän 11
___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
❜❜
Jag tror att
håll-bar utveckling
kommer att vara
en av de starkaste
drivkrafterna i
ekonomin under
2000-talets första
årtionden.
❜❜
Göran Persson, Sveriges statsminister, 16 september 1999för att utveckla arbetet med att integrera ekologisk hållbarhet i de regio-nala tillväxtavtalen. Pilotlänen fick till uppgift att utveckla metoder för hur det ekologiska perspektivet kan införlivas dels i processen med till-växtavtalen, dels i de olika åtgärdsprogrammen. I uppgiften ingick även att sprida erfarenheterna av arbetet till övriga län och regioner.
De långsiktiga målen med pilotlänsverksamheten är:
• att skapa ett större lokalt och regionalt engagemang för hur vi formar en hållbar tillväxt.
• att miljö blir en integrerad del i det regionalekono-miska arbetet för en hållbar samhällsutveckling. De kortsiktiga målen med pilotlänsverksamheten är:
• att miljöaspekterna ska vara tydligt integrerade i nästa omgång tillväxtprogram.
• att skapa en ökad medvetenhet om miljö som tillväxtfaktor.
Avsikten är att erfarenheterna från pilotpro-jektet ska bidra till att miljöfrågorna på ett bättre sätt integreras i tillväxtprogrammets alla delar.
Arbetet beräknas framförallt ge effekter vid framtagandet av nästa om-gång tillväxtprogram men det kan även få viss effekt i andra län än pilot-länen redan under den befintliga tillväxtavtalsomgången. Pilotlänsarbetet bedrevs under våren 2001 genom i första hand fem arbetsseminarier. Stor vikt lades vid tvärsektoriella dialoger mellan olika kompetenser. Från de tre pilotlänen har representanter för miljö, regionalekonomi, kulturmiljö och samhällsplanering deltagit. Deltagarförteckning finns i bilaga 4.
Projektet har fokuserat på den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling enligt uppdraget. Med detta menas framförallt de miljöfrågor som täcks in av de 15 nationella miljökvalitetsmålen och de strategier som presenteras i regeringens proposition 2000/01:130, Svenska miljömål
– delmål och åtgärdsstrategier. För att tillväxtarbetet till fullo ska styra mot
en hållbar samhällsutveckling krävs dock att även den sociala di-mensionen vävs in. Här nämns den sociala aspekten bara i övergripande beskrivningar men eftersom det föreslagna konceptet är relativt generellt bör det kunna användas som grund även för en social integration.
Kapitel 2 innehåller en strategi för miljöintegration och ger exem-pel på viktiga förutsättningar för att lyckas med miljöintegrationsarbetet och med att se miljö som drivkraft för tillväxt och utveckling i tillväxt-programmen. Kapitlet innehåller även ett förslag till integrerad organisa-tion. Kapitel 3 innehåller ett förslag till metodik för de olika faserna och stegen i processen med tillväxtprogrammen. Kapitel 4 redovisar olika aspekter på de breda begreppen tillväxt och miljö. Här ges kortfattade beskrivningar av exempelvis: hållbar utveckling, miljömålen, hållbar
re-12 ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ 1. Inledning Miljöminister,
Kjell Larsson
samt Statsråd i Näringsdepartementet,Ulrica Messing
Vad ser ni för mervärde med de regionala tillväxtavtalen?
De regionala tillväxtavtalen innebär många positiva effekter. Eftersom förutsättningarna för tillväxt, sys-selsättning och ekologiskt hållbar utveckling är helt olika beroende på hur länen ser ut ligger tillväxtav-talens mervärde i att politiken kan anpassas till de skiftande förutsätt-ningarna som finns. Utgångspunk-ten för tillväxtavtalen är ju att beslu-ten ska fattas av dem som berörs, att ansvaret ska tas lokalt och regio-nalt och att så många människor som möjligt engageras i arbetet. De statliga medel som finns på regio-nal nivå kan också utnyttjas bättre om de koordineras i tillväxtavtalsar-betet. Ju fler som drar åt samma håll desto starkare blir regionen.
Hur kan de regionala tillväxtavtalen bidra till hållbar utveckling ?
De kan bidra till hållbar utveckling genom att de ekonomiska, sociala
➤
Intervju med ...
FOTO: STIG-GÖRAN NILSSON.
gional utveckling, hållbar tillväxt, mått på ekonomi – miljö – välfärd, my-ter och hypoteser, miljöskadliga subventioner samt miljöräkenskaper.
Det finns behov av att vidareutveckla metodiken för uppföljning och utvärdering av miljöaspekter i tillväxtavtalsarbetet vilket den be-gränsade erfarenheten och projektperioden inte medgett.
I den fullständiga rapporten finns dessutom bl.a. förslag på insats-områden med potential för miljödriven tillväxt samt goda exempel på genomförda projekt. Tanken är att materialet ska kunna användas vid olika informations- och utbildningsinsatser på regional och lokal nivå i tillväxtarbetet. På den CD-skiva som medföljer den fullständiga rappor-ten finns, förutom den digitala versionen av rapporrappor-ten, även en film med namnet Bredda perspektiven! – en liten film om dialoger för hållbar
utveckling. Filmen är 15 minuter lång och handlar om vikten av blandade
kompetenser i dialogerna om hållbar utveckling där man utgår från begreppet regionförstoring. De tre delprojektledarna från pilotlänen svarar också på ett par frågor kring miljöintegration i tillväxtarbetet under ytterligare 15 minuter. Här finns även OH-bilder/bildspel med slutsatserna från pilotlänsprojektet om miljöintegration i tillväxtarbetet.
13
1. Inledning _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
➤
och miljömässiga aspekterna på utveckling ”gifts ihop”, dvs. att eko-logisk hållbarhet, skyddet av miljön och en effektiv användning av jor-dens resurser integreras med till-växt och sysselsättning.
Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor ?
Miljötänkandet utgör helt klart en drivkraft för tillväxt och utveckling genom att nya miljövänliga lösning-ar kräver nya miljöanpassade pro-duktionsprocesser, produkter och tjänster samt ny teknik och forsk-ning och utveckling. Därför häm-mar inte miljötänkandet tillväxt och sysselsättning, som man trodde förr, utan stimulerar den.
Hur kan regeringen bidra till att miljöaspekterna får ett ökat genomslag i de regionala tillväxtavtalen?
Dels genom att vi utsett de tre pilot-länen Dalarna, Västerbotten och Skåne som jobbat särskilt med att vidareutveckla arbetet med ekolo-gisk hållbarhet i tillväxtavtalen och vars arbete kan inspirera och tjäna som goda exempel för andra läns arbete med tillväxtavtalen. Dels ge-nom att vi nu förlänger tillväxtavta-len till och med 2003, och vidare-utvecklar arbetsformen samtidigt som de inför den nya programpe-rioden 2004-2007 byter benäm-ning till tillväxtprogram. Dessutom har regeringen avsatt betydande statliga medel för regional utveck-ling i den regionalpolitiska proposi-tionen. Då är det viktigt att de med-len i så stor utsträckning som möj-ligt koordineras inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen.
2. Strategi för
miljöintegration
Utfallet av den första generationens tillväxtavtal visar på att miljöintegrationen
i stort sett har uteblivit.1Miljö som drivkraft för tillväxt och utveckling har
endast i liten utsträckning eller inte alls tagits tillvara i tillväxtavtalsarbetet. Detta trots direktiv om att tillväxtavtalen ska medverka till en ekologiskt håll-bar samhällsutveckling. I detta kapitel ges exempel på hur denna situation kan förbättras. Med miljöintegration menas här att miljökompetens och miljöförut-sättningarna finns med från början och genomsyrar hela avtalsarbetet. Det berör såväl organisation och bemanning som metodik och samarbetsformer. Det inne-bär att miljöförutsättningarna beaktas och tillvaratas så att miljöskadliga insatser undviks samtidigt som miljödriven tillväxt prioriteras. Först behandlas närmare vad det innebär för processfrågorna och därefter redovisas ett förslag till integrerad organisation.
Strategi för miljömässigt hållbara
tillväxt-program – framgångsfaktorer och hinder
Att integrera miljö och hållbar utveckling i regionalt utvecklingsarbete, som exempelvis i de regionala tillväxtprogrammen, är ett långsiktigt förändringsarbete. Det innebär att en ny fråga förs in på en gammal arena med inarbetade strukturer. Det handlar om att bryta mönster och traditioner, överbrygga kulturskillnader och bygga nya kontaktvägar. Det gäller att se upp med polarisering mellan olika kompetenskulturer, för motstånd som kan bero på ointresse eller okunskap och som kan ta sig uttryck i revirbevakning och konkurrens. Det kan också handla om kon-troll och om vem som äger frågan. Det är viktigt att vara öppen och vak-sam för dessa problem, såväl för ledningen som för alla involverade. Ge-nom att så snabbt som möjligt försöka identifiera eventuella intressekon-flikter och analysera vari konflikten ligger bör man försöka reda ut pro-blemen. Rena målkonflikter kan behöva lyftas för ett avgörande på högre nivå för att inte ta för mycket kraft från samarbetet.Genom att förbättra de grundläggande förutsättningarna, bl.a. genom kompetensuppbyggnad och genom att etablera nya arbetssätt,
15
___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
________
1 Se Näringsdepartementets Ds 2000:7 Tillväxt i hela Sverige samt Ds 2001:15 Första året. Se även Naturvårdsverkets arbetspromemoria Utvärdering av hållbar utveckling från ekologisk synpunkt i
tillväxtavtalen, 2000-01-17 (del av underlagsmaterial till Ds 2000:7 Tillväxt i hela Sverige)
http://www.naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/doc/rta_nv.pdf
❜❜
Om vi antar en
ambitiös strategi
för hållbar
ut-veckling hamnar
EU i frontlinjen
när det gäller att
hitta svar på
dessa globala
problem, och det
ger oss en
konkur-rensfördel.
❜❜
Romano Prodi,
EU-kommissionens ordförande, Dagens Industri 15 juni 2001
ökar möjligheterna att överbrygga många av svårigheterna. Som en del inom Naturvårdsverkets projekt om Miljöarbete i regional samverkan (MARS, Naturvårdsverkets rapport 5129), studerades bl.a. processinrik-tat arbete med miljöintegration inom länsstyrelserna. I MARS:s idéskrift
Miljöintegration - erfarenheter från fyra län finns några exempel beskrivna.
I slutrapporten finns ytterligare erfarenheter och underlag, bl.a. konsta-terades att samverkan mellan miljöfunktionen och den regionaleko-nomiska funktionen på länsstyrelserna var den minst utvecklade inom organisationen. Något som utvärderingen av första generationen tillväxt-avtal bekräftar och som delvis är orsaken till detta projekt och denna skrift.
Det svenska samhället är jämfört med relativt många andra länder starkt sektorsuppdelat. Att arbeta för en hållbar tillväxt som inbegriper såväl miljö och ekonomi som sociala frågor kräver ett tvärsektoriellt samarbete. Det kommer att ta tid att hitta rätt. Det viktiga är att försöka se arbetet som en lärande process och att genom att lära av erfarenheter-na successivt förbättra processen och metodiken.
Framgångsfaktorer för miljöintegration
För att lära av första generationens tillväxtavtal följer här en redovisning av erfarenheter från projektets pilotlän. Först redovisas de faktorer som positivt bidragit till processen att integrera miljö i avtalen.
• Länsstrategin har tydliga mål på miljöområdet.
• Ledningens stöd och engagemang har varit grundläggande, både för att säkerställa resurser och för att skapa legitimitet åt arbetet.
• Näringslivs- och tillväxtenhetens handläggare har successivt lärt sig arbeta med miljöfrågorna och arbetet med miljömässigt hållbar utveckling anses idag som mycket viktigt på länsstyrelsen.
• Miljöfunktionens handläggare har fått ökad kunskap om näringslivs-utveckling, vilket underlättat samarbetet.
• Miljö blev ett horisontellt mål som integrerades i alla åtgärder.
• Partnerskapet har accepterat miljökravet genom att underteckna avtalet.
• Medverkan av en känd person gav tyngd och status åt miljöfrågorna.
• En checklista med hög konkretionsgrad som utgår från de regionala miljömålen. Bedömningarna måste sedan göras av personer med hög miljökompetens.
Hinder för miljöintegration
Här följer några exempel på hinder och problem i tillväxtavtalsprocessen
16
_________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Strategi för miljöintegration
Miljövårdsdirektör i Dalarna,
Stig-Åke Svenson
Vad ser du för mervärde med de regionala tillväxtavtalen?
Tillväxtavtalen har, precis som de syftade till, tillfört en regional sam-ordning och en fokusering på ett antal strategiska områden. Det mest positiva med nuvarande avtal är att de horisontella målen, håll-barhet och jämställdhet, införts. Avtalen skapar på så vis en process där t ex projektägarna börjar tänka riktigt från början.
Kan de regionala tillväxtavtalen bidra till hållbar utveckling ?
För att ställa om samhället i hållbar riktning behövs flera olika verktyg. Det är t ex krav från marknaden, of-fentlig upphandling, Agenda 21-ar-bete osv. Tillväxtavtalen är ett av dessa verktyg.
Bland många andra faktorer så är det svårt att avgöra hur stor bety-delse tillväxtavtalen har, men det kommer framtiden att visa.
Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor ?
Miljö är idag en marknadsfördel och miljömärkningen är exempel på system som hjälper marknaden att välja miljöanpassade produkter. Det är dock viktigt vem som tillåts styra marknaden. Någon måste upplysa marknaden om miljöan-passade produkter. Omvänt så kommer inte systemen med miljö-märkning att fungera om inte mark-naden ställer tydliga krav.
Jag har aldrig sett en SVANEN-➤
Intervju med ...
som påtalats av pilotlänen utifrån erfarenheter från första generationens tillväxtavtalsarbete.
• Näringsdepartementets direktiv ställde inte tillräckligt tydliga krav på att miljöhänsyn skulle ha någon framskjuten plats, det nämndes bara en gång, varför det inte riktigt togs på allvar.
• Bristande kunskap om hur miljö kan integreras i tillväxtavtalet samt betydelsen av miljödriven affärsutveckling.
• Oförmåga att värdera projekt och åtgärder utifrån de horisontella målen i genomförandefasen.
• Handläggare och beslutsfattare har inte fullgod miljökompetens.
• Attityder hos partnerskapet och hos projektsökare som innebär en tröghet i att få acceptans för miljöfrågornas betydelse och för att utveckla processen med att skapa ett miljömässigt hållbart samhälle.
• Bristande medvetenhet hos hanteringsgruppen samt bristande genomsläpplighet av information mellan sekretariat och hanterings-grupp.
• Hanteringsgruppen består enbart av tjänstemän inom näringslivsen-heten och miljökompetens saknades i gruppen vilket gav en ensidig behandling av frågorna.
• Miljökompetensen hamnade vid sidan om, i en miljögrupp. Miljö blev därmed inte en integrerad del i de olika arbetsgrupperna och miljöfrågorna kom därför inte med i vare sig strategidokumentet eller i analysen.
• Tidsbrist och ont om resurser samtidigt som det krävs mycket tid för att arbeta tvärsektoriellt.
• Avsaknad av bra manualer som hjälper projektsökanden att arbeta med frågan.
• Projektägarna gör ytliga beskrivningar som gör det svårt att bedöma miljöeffekterna i det enskilda fallet.
• För att göra en meningsfull uppföljning måste man ha målformu-leringar, aktiviteter, utgångsvärden och någon form av indikatorer. Många av miljömålen är svåra att kvantifiera i uppföljningsarbetet men samtidigt måste det vara möjligt att mäta effekterna vid upp-följningen.
Strategiförslag för miljöintegration
Inför kommande tillväxtprogram har pilotlänen följande strategiförslag. De två första förslagen riktar sig till regeringen. De övriga riktar sig till
de regionala organ som har fått ansvaret för tillväxtarbetet, dvs. läns- 17
Strategi för miljömässigt hållbara tillväxtprogram ______________________________________________________________________________________________________________________
➤
märkt TV. Fungerar inte markna-den här? Är det ingen som ställer miljökrav på TV-apparater? Om vi kan göra den i Dalarna finns stora fördelar. Tillväxtavtalet måste till-ämpas så att Dalarna gör produkter och tjänster i miljöutvecklingens frontlinje.
Livsmiljön är en av de viktigaste faktorerna för Dalarnas utveckling. Genom att erbjuda en god livsmiljö förmås såväl företag som personer att stanna kvar och/eller flytta till Dalarna. Tillväxtavtalen behöver ut-formas så att de deltar i utveckling-en av utveckling-en god livsmiljö.
Hur kan miljöenheten arbeta med hållbarhet i tillväxtavtalet ?
Enheten kan stödja arbetet med tillväxtavtalen på ett flertal sätt. En-hetens tillståndsgivning ger oss breda kontaktytor med företag i lä-net. Via kontakterna, men också med enhetens samlade miljökom-petensen, kan vi bedöma miljökva-liteten i olika projektansökningar. Enhetens omfattande miljömålsar-betet kan tala om för oss var vi är och vad som behöver göras. Till-växtavtalen skapar också möjlighe-ter för oss, såväl som för hela Läns-styrelsen, att utveckla nya arbets-sätt.
styrelserna respektive självstyrelse-organ/kommunala samverkansorgan. Förslagen om att utveckla verktygen för miljöintegration riktar sig även till centrala myndigheter med ansvar för hållbar utveckling.
• Tydligare och kraftfullare styrsignaler om krav på miljöintegration i
direktiven till nästa omgång tillväxtprogram.
• En entydig hållning från alla politikområden skulle underlätta en
mer stringent hantering på regional nivå. Det är viktigt att direktiven för tillväxtarbetet är tydliga från högsta nivå hela vägen ned.
• Tydligt och kraftfullt stöd från ledningen i ansvarig regional
organisa-tion (länsstyrelse/kommunalt samverkansorgan) för en miljömässigt hållbar inriktning på tillväxtprogrammen.
• Löpande förankring hos såväl politiker som strategiskt viktiga
aktö-rer.
• Engagera känd person som stödjer arbetet, ger det tyngd och ökat
genomslag bland olika aktörer.
• Engagera företag, framförallt de miljömässigt proaktiva, och arbeta
aktivt så att små och medelstora företag deltar i processen.
• Miljö som horisontellt mål i tillväxtprogrammet. Se till att miljö
verkligen blir integrerat i programarbetet, genom hela processen, i alla delar, så att miljö inte blir en fråga vid sidan om, eller kommer in efteråt. Ta tillvara miljö som tillväxtpotential från början i programar-betet, då minskar risken för att det blir en restriktion i slutänden.
• Integrera miljökompetensen genom nya tjänster i organisationen för tillväxtprogrammen. Säkra att miljökompetensen får utrymme vid
bemanningen i alla grupper, på alla nivåer.
18
• Avsätt erforderlig tid och resurser – miljöintegration är en långsiktig
förändringsprocess, ett tvärsektoriellt arbete som tar tid.
• Förbättra dialogen och samarbetet mellan miljöfunktionen och
funk-tionen för regional utveckling inom och mellan länsstyrelse/kommu-nalt samverkansorgan. Kunskap, lyhördhet och intresse för varandras områden är viktigt för att kunna mötas. Se upp för polarisering. Arbe-ta för en mer integrerad organisation och att alla är med i arbetet på lika villkor. En tjänst för miljödriven företagsutveckling vid närings-livsfunktionen skulle stärka integrationsprocessen och fungera som brobyggare. Att ta in en person med processkunskap kan vara ytterli-gare ett sätt att stödja organisationen. Lyckosamma försök med delad tjänstgöring mellan miljö- och näringslivsfunktionen finns på några länsstyrelser. Processarbetet med tillväxtprogrammen och de regio-nala miljömålen bör samverka så att åtgärder för utveckling, tillväxt och sysselsättning samverkar med åtgärder för miljömål och hållbar utveckling.
• Utbildning till alla! Samtliga som arbetar med tillväxtprogrammen
måste höja sina kunskaper om hållbar utveckling och miljödriven affärsutveckling. Ökad kunskap är nyckeln till insikt och motivation. Bred kompetensuppbyggnad om hållbar utveckling från miljö-, kul-turell, social och ekonomisk synpunkt inför starten samt fortlöpande, i första hand för näringslivsutvecklare, tillväxtpersonal och partner-skap men även till övriga berörda som är involverade i programar-betet. Det är viktigt att miljöfunktionens handläggare får ökad kun-skap om t.ex. näringsliv och utvecklingsfrågor för ömsesidig förståelse i arbetsprocessen.
19
• Breda informationsinsatser till berörda aktörer, t.ex. vid
näringslivs-träffar i kommunerna för att skapa insikt om och förståelse för miljö-driven tillväxt och miljömässigt hållbar utveckling. Ta hjälp av exter-na gästföreläsare som kan inspirera och engagera!
• Lyft fram positiva framtidsbilder och goda exempel på miljödriven
tillväxt, att miljöhänsyn inte betyder att bromsa utvecklingen utan kan utgöra en stark tillväxtfaktor inom näringslivet. Lyft fram synergi-effekter mellan regionala miljömål och produktionsmål, resurseffek-tivitet kan vara en stark länk mellan miljö och ekonomi. Försök om möjligt kvantifiera i pengar.
• Förbättra information och stöd till projektsökare i frågor om
miljö-driven tillväxt och miljömässigt hållbar utveckling. Skärp kraven på miljöunderlag i projektansökningar samt på dokumentation av miljö-nytta. Skärp kraven på miljöprofil vid bidragsgivning och förtydliga besluten om vilka regler som gäller i detta avseende.
• Kontrollera eventuella behov av tillstånd eller anmälan enligt
miljö-balken, kulturminneslagen och plan- och bygglagen, innan beslut.
• Utveckla verktygen för miljöintegration i såväl programarbetet,
ge-nomförandet och uppföljningen. Ta fram manualer, checklistor och indikatorer med hög konkretionsgrad som anknyter till regionala för-hållanden och miljömål.
Organisation, kompetens och bemanning
Inför kommande tillväxtprogram är det viktigt att i god tid skapa förut-sättningar för att uppfylla regeringens intentioner om hållbar tillväxt. För att miljöaspekterna inte ska innebära restriktioner utan tas tillvara som positiv drivkraft är det viktigt att miljöfaktorerna finns med i arbetet un-der hela processen. En viktig faktor är breda utbildningsinsatser för alla som är involverade i arbetet för att skapa motivation och insikt om hur de miljömässiga, kulturella, sociala och ekonomiska målen kan förenas i tillväxtprogrammen. Inför starten bör såväl de ansvariga för framtagandet av programmen som partnerskapen få en kraftfull utbildningsinsats i bl.a. miljömässigt hållbar utveckling och miljödriven tillväxt. Hela tillväxtpro-gramsorganisationen bör dessutom tillförsäkras en kontinuerligt förstärkt miljöexpertkompetens i bemanningen av alla ingående grupper, på alla nivåer.Tillväxtavtalsarbetet har organiserats på olika sätt i länen. Därför finns det naturligtvis en mängd olika lösningar på hur man bäst förstärk-er miljökompetensen i organisationen för tillväxtarbetet. Nedan redovi-sas ett förslag på hur miljökompetensen kan föras in i en tänkt organisa-tion. Titelbenämningarna varierar mellan länen och varje län måste
na-20
_________________________________________________________________________________________________________________________________________ 2. Strategi för miljöintegration
Jämställdhetsdirektör i Dalarna,
Britte-Marie Hedlöf
Vad ser du för mervärde med de regionala tillväxtavtalen ?
I samband med de nya avtalen har hållbarhet och jämställdhet lyfts fram som viktiga utvecklingsfakto-rer. Tidigare var dessa frågor vid si-dan av arbetet och vi fick slåss för att man skulle ta hänsyn till dem. I dag kommer de in tidigt i processen. Den nyorganiserade tillväxt-gruppen på Länsstyrelsen känns som en viktig satsning.
Hur kan de regionala tillväxtavtalen bidra till en hållbar utveckling ?
Både kraven på hållbar utveckling och jämställdhet gör att projektäga-re måste tänka till utöver det vanli-ga och därför råder det ingen tve-kan om att avtalen har stor betydel-se. Arbetet har redan visat resultat, vilket är det bästa beviset på dess betydelse.
Dalarna är av tradition trögt och behöver ett nytt tänkande. När 40-talisterna går hem kommer nya ti-der med nya krav. Vi måste anpas-sa oss i Dalarna för att kunna kon-kurrera om arbetskraften. Unga fa-miljer måste kunna kombinera ar-bete och familj. Om arbetsgivare i lä-net inte förstår det så väljer de unga andra regioner att bosätta sig i.
Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor ?
Halva befolkningen har tidigare in-te kommit till tals, vilket innebär att vi har möjligheten att frigöra en stor ➤
Intervju med ...
turligtvis utforma organisationen utifrån de aktuella regionala förutsätt-ningarna. Det som är av vikt är själva principen, att projektet föreslår ett
integrerat koncept genom att förstärka styrgrupp, sekretariat,
arbetsgrup-per och partnerskap med kompetens för hållbar utveckling.
En fördel med detta integrerade förslag är att organisationen inte tyngs av nya grupper och att den miljömässiga och sociala dimensionen blir en integrerad och kontinuerlig del i processen med tillväxtprogram-men från början, i alla steg, på alla nivåer.
• Styrgrupp – beslutande organ
Ordförande kan exempelvis vara landshövdingen, regionrådet eller motsvarande, dessutom ingår bl.a. regiondirektören, planeringsdirek-tören, näringslivschefen, miljövårdsdirekplaneringsdirek-tören, länsantikvarien samt motsvarande sociala kompetenser.
• Tillväxtsekretariat – beredande organ
Ansvarar för att ta fram ett tillväxtprogram där miljö, ekonomi och sociala frågor är samordnat integrerade. Sekretariatet är sammankal-lande för partnerskapets möten samt bedömer behovet av kompetens vad gäller hållbar utveckling i arbetsgrupperna. Bemannas med pla-neringsdirektör, miljövårdsdirektör, näringslivschef, näringslivssekre-terare, miljöstrateg, länsantikvarie eller motsvarande kompetenser, samt en i övrigt balanserad kompetens för ekonomi, miljö och sociala frågor.
• Arbetsgrupper – fördjupad beredning av prioriterade frågor i såväl inventerings-, analys- som programskede
Sammansättning efter behov. Viktigt att kompetens inom miljö, kul-tur och sociala frågor finns representerad och har inflytande på processen.
• Partnerskapet – referensgrupp
Viktigt med representanter för lokala och regionala aktörer som kan bidra med miljöperspektivet såsom representanter för miljödrivna företag, företagsnätverk för miljödriven näringslivsutveckling, NGO (Non Governmental Organisation), Agenda 21 samt representanter för kulturmiljövården. Tillväxtsekretariatet bör vara sammankallande och delta i partnerskapets möten.
• Lokala partnerskap – kommunvisa partnerskap med representanter för lokala aktörer
Bidrar med underlag om lokala förutsättningar, idéer och förslag. Representanter för de lokala aktörerna, enskilda företag, intresse-föreningar, offentliga organisationer, lokala Agenda 21 m.fl.
21
Organisation, kompetens och bemanning ______________________________________________________________________________________________________________________________
➤
tidigare outnyttjad resurs – norna. Miljöfrågor ligger nära kvin-nans tänkande som präglas av an-svar för allt som inryms i livet. Kvin-nor kan vara motorer i en nytänkan-de framtid och komma med intres-santa lösningar.
Hur kan ni bidra till att miljöaspekterna får ett ökat genomslag i de regionala tillväxtavtalen ?
Vi ska bli tuffare och säga ifrån och fråga oss om det här är ett bra pro-jekt. Man måste ge avtalen tid och vara långsiktig. Jämställdhet och hållbarhet kommer att arbetas in med tiden. För mig är tillväxtgrup-pen min viktigaste uppgift !
D E R E G I O N A L A T I L LV Ä X TAV TA L E N innebär en möjlighet att skapa
förutsättningar för en hållbar regional utveckling genom att lyfta fram miljöfrågorna som en drivkraft för utveckling och tillväxt. En grundförsättning för att kommande tillväxtprogram ska styra den regionala ut-vecklingen mot en miljömässigt hållbar inriktning är att miljöperspek-tivet finns med från starten och integreras i tillväxtprogrammets olika delar. Det är av yttersta vikt att själva avtalsprocessen utformas så att miljöperspektivet ges utrymme. Genom att ta tillvara miljöaspekterna som positiv drivkraft minskar risken för att miljö kommer in som en restriktion i slutet.
Utifrån erfarenheterna från den första tillväxtavtalsprocessen har ett förslag till metodik för hur miljö kan integreras i tillväxtarbetet tagits fram. För att miljöförutsättningarna inte ska bli en restriktion har projek-tet valt ett proaktivt förhållningssätt. Tyngdpunkten ligger i att
miljö-förutsättningar och miljökompetensen tas in från start och genomsyrar hela processen. Verktyget ska på så sätt bidra till att miljöförutsättningar-na finns med från början, genom hela processen, att programmet genom-syras av miljöaspekter och på så sätt dels bana väg för projekt för miljö-driven tillväxt, dels sålla bort miljöskadliga projekt. I metodiken finns inslag av strategisk miljöbedömning i moment där resultatet stäms av mot regionala miljömål och åtgärdsstrategier. Mer om strategiska miljö-bedömningar finns att läsa i Naturvårdsverkets rapport 5109.
Genom att miljöförutsättningarna lyfts fram initialt och organisatio-nen bemannas med miljökompetens genom hela processen finns det större förutsättningar för att miljöfaktorerna kan tillvaratas som möjlig-heter till miljödriven tillväxt och därigenom stimulera en regional ut-veckling. Tanken är att genom hela processen med tillväxtprogrammet ha med miljöförutsättningarna och miljökompetensen så att strategier och åtgärder redan från början får en inriktning och utformning som främjar en hållbar regional utveckling och samverkar med de regionala åtgärdsstrategierna för miljömålen. Genom att inrikta sig på att hitta syn-ergieffekter mellan tillväxt och miljö kan många målkonflikter undvikas. Här följer ett förslag till arbetsgång för att integrera miljöaspekterna i tillväxtprogrammen. Eftersom processen ser olika ut från län till län har pilotlänsprojektet inte funnit det meningsfullt att utforma en detaljerad metodik utan presenterar här en översiktlig och generellt hållen skiss till
metodik. Det är upp till respektive länsstyrelse/självstyrelseorgan/kom- 23
___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
3. Metodik för miljöintegration
Fas 2. Genomförandet. Fas 3. Uppföljning och utvär-dering. 2007 2004 Fas 1. Program-arbetet.munalt samverkansorgan att anpassa och mer i detalj utforma metodiken för sitt tillväxtprogramarbete. Det viktiga är den proaktiva principen. I bästa fall kan kommande programarbete fungera som en lärande process för att successivt utveckla och förbättra metodiken. I bilaga 2 finns en kortversion av denna metodik.
Programfasen
Initiering
Inledande möten för att etablera organisationen med dess ingående grupper som styrgrupp, sekretariat, partnerskap m.m. startar processen. Vid bemanningen är det viktigt att personer med erfarenhet av
driven tillväxt liksom personer med kunskaper om den regionala miljö-situationen och om hur den kan förbättras finns representerad i samtliga grupper, på alla nivåer under hela processen.
Under initieringen bör även en grundläggande utbildning
genom-föras som innefattar såväl generell kunskap om hållbar utveckling, de regionala miljö- och naturförhållandena, de regionala miljömålen och åtgärdsstrategierna som mer specifik utbildning i miljödriven tillväxt, regional utveckling och miljöintegration för alla som kommer att invol-veras i programarbetet. I första hand bör styrgrupp, sekretariat eller mot-svarande samt partnerskap prioriteras.
Vid initieringen sker de första inledande diskussionerna om regio-nens framtida utvecklingsmöjligheter och hur tillväxtprogrammet kan ta tillvara möjligheter för exempelvis miljödriven tillväxt. I detta samman-hang och vid olika informationstillfällen, som näringslivsträffar och kom-munbesök, är det viktigt att passa på att informera om den nya miljö-mässiga inriktningen på tillväxtprogrammet.
I detta skede utarbetas också arbetsformerna och här är det avgör-ande att det i själva arbetsprocessen ges förutsättningar och utrymme för
att integrera miljö i tillväxtprogrammet. Det innebär att det är här meto-diken läggs fast för att integrera arbetsmomenten som syftar till att miljöperspektivet kommer med i tillväxtprogramsprocessen. För att få till stånd en effektiv och kreativ process är det betydelsefullt att former-na för samarbete och dialog tydliggörs. Partnerskapet bör om möjligt
tidigt ges utrymme att delta i arbetsprocessen eftersom det ger en större förankring av programarbetet inklusive miljöperspektivet.
Inventering
Vid insamlingen av underlag för regionens tillväxtmöjligheter är det vik-tigt att även relevant regionalt miljöunderlag redovisas inte minst avse-ende resurs- och kompetensbasen i företag och i samhället i övrigt. Un-derlagsmaterialet ska ge kunskaper och inspiration i det fortsatta arbetet.
24
_________________________________________________________________________________________________________________________________________ 3. Metodik för miljöintegration
Länsexpert miljöskydd på Länsstyrelsen i Skåne län,
Harald Arnell
Vad ser ni för mervärde med de regionala tillväxtavtalen ?
Tillväxtpolitik på regional nivå ger aktörerna i regionen både friheter och ansvar. Friheten består i att få utgå regionens specifika förutsätt-ningar, men vårt ansvar är att beak-ta och medverka till förverkligandet av de nationella målen för respekti-ve politikområde. Ju närmre den egna sfären besluten kommer, des-to mer ansvar för deras reella ge-nomförande tror jag att man är be-redd att ta. Tillväxtavtalen kan bidra till handlingskraft och vitalisera och aktivera Skånes olika aktörer till ge-mensamt ansvarstagande.
Hur kan de regionala tillväxt-avtalen bidra till en hållbar utveckling ?
Vi behöver driva på och stötta ut-vecklingen av produkter, teknik och tjänster som sparar på resurser och bidrar till en god miljö. Detta är en angelägenhet både för näringsli-vet och den offentliga sektorn. Kan tillväxtavtalen göra det bidrar de in-te bara till hållbar utveckling utan också till stärkt konkurrenskraft och tillväxt.
Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor ?
Så länge vi brottas med miljöpro-blemen kommer efterfrågan på miljöanpassade lösningar att fin-nas. Med miljömålen som riksda-gen antagit har ambitionerna ökat och vi ser framför oss tio år av in-tensiva miljöinsatser. Näringslivet i länet bör mobiliseras och öka utbu-det på konkurrenskraftiga miljölös-ningar. Annars finns det risk att tjänster och produkter får ”impor-teras” från andra län och länder som snabbare anpassar sig till den nya efterfrågan. Den risken finns både inom traditionella branscher ➤
Regionala inventeringar bör även genomföras för att klarlägga hur de re-gionala natur- och kulturresurserna kan användas för att främja tillväxt
och en miljömässigt hållbar utveckling.
Möjligheter till miljödriven tillväxt samt regionalt/lokalt anpassad
produktion, exempelvis för energi och livsmedel bör uppmärksammas. En inventering av regionens miljödrivna näringar och potentialen för att
utveckla dessa bör göras. I detta skede är det en styrka om det regionala/ lokala näringslivet kan involveras aktivt och att representanter för miljö-drivna företag blir delaktiga i processen så att kreativa idéer kan fångas upp. Ett eventuellt företagsnätverk med fokus på miljödriven affärsut-veckling bör ingå i partnerskapet så att en aktiv dialog kan föras med
dem redan nu i arbetet.
Nuvarande regionala miljöförhållanden, positiv och negativ
påver-kan på miljö-, natur-och kulturresurserna, samt förutsättningarna för en miljöinriktad utveckling bör redovisas på ett lättillgängligt vis. De regio-nala miljömålen och åtgärdsstrategierna är viktiga grunddokument i
det-ta sammanhang.
Analys
De regionala miljömålen bör tillsammans med de regionala socioekono-miska målen utgöra grunden för diskussioner om hur tillväxtprogrammet kan utgöra ett verktyg för att styra den regionala utvecklingen mot en hållbar inriktning.
Identifiera prioriterade miljömål för den regionala utvecklingen. De regionala miljömålen bör även utgöra en grund när miljöaspekter in-tegreras i programmets övriga utvecklingsmål.
I samband med en genomgång av regionens möjligheter och styr-kor, svagheter och hot, exempelvis genom en SWOT-analys, analyseras förutsättningarna och möjligheterna för miljödriven tillväxt i regionen. Identifiera och analysera positiva drivkrafter och hämmande faktor-er för miljödriven tillväxt. Det regionala näringslivet bör vara delaktigt i detta skede. Analysera hur kultur- och naturvärdena kan utvecklas och tillvaratas för att stärka regionens attraktionskraft för turism, boende, företagsetablering och näringslivsetablering.
Analysera synergieffekter mellan regionala miljömål och närings-livsutveckling, dvs. hur åtgärdsstrategier för en miljömässigt hållbar
ut-veckling kan samordnas med åtgärdsstrategier för regionens utut-veckling, tillväxt och sysselsättning. Det är viktigt att resultatet av analysen tas som utgångspunkt för att utforma strategier och åtgärder.
Mål och Strategi
Ta fram syfte och mål för ett miljömässigt hållbart tillväxtprogram.
Skärpta krav på miljönytta i projekten bör nu formuleras och läggas fast. 25
Programfasen ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
➤
och inom nya områden som vind-kraftsteknik, sanering av förorenad mark, miljöanpassade transport-lösningar och ekologiska livsmedel. Med en inhemsk marknad som bas finns sedan möjligheten att expan-dera på exportmarknader.
Hur kan ni bidra till att miljöaspekterna får ett ökat genomslag i de regionala tillväxtavtalen ?
Vi vill bidra till att strategisk miljö-bedömning genomförs och att me-toden kontinuerligt utvecklas. Vi vill gemensamt med andra tydliggöra vilka åtgärder som behövs i Skåne för att nå miljömålen och vilka branscher som kan komma att gyn-nas av de kommande årens insat-ser.
Fastställ definitioner, checklista för kriterier som ska gälla vid
bedöm-ning av projektansökbedöm-ningar samt hur resultatet ska utvärderas. I bilaga 1 redovisas ett förslag på checklista. Utarbeta en miljömässigt hållbar stra-tegi för regionens utveckling utifrån framtagna syften och mål samt det underlag och erfarenheter som tagits fram. Det är här mycket av förut-sättningarna avgörs för om tillväxtprogrammet ska kunna bli ett verktyg för att styra den regionala utvecklingen mot en miljömässigt hållbar in-riktning. Nu byggs grunden och riktningen läggs fast. Det är viktigt att såväl mål som strategier kopplar till slutsatserna från analysen. För att säkra miljökvaliteten görs nu en bedömning av miljöpåverkan genom att strategiförslaget stäms av mot de regionala miljömålen och åtgärdsstrate-gierna och att eventuella justeringar görs innan det fastställs.
Programskrivning
I detta skede formuleras insatsområden och åtgärder med mål som är möjliga att följa upp och utvärdera. Det är viktigt att de i inventeringen och analysen identifierade regionala möjligheterna och förutsättningarna till miljödriven tillväxt tydligt tas tillvara vid val av insatsområden och
åtgärder. På samma sätt är det väsentligt att de regionala miljö-,
natur-och kulturförutsättningarna tillvaratas. Prioritera insatsområden och åt-gärder som bidrar till en hållbar regional utveckling. Tillvarata behov av
förbättrande insatser på miljö-, natur- och kulturområdet för näringslivs-utveckling. Utgå från synergieffekter mellan regionala miljömål och näringslivsutveckling som identifierades i analysskedet.
Det gäller att fånga upp kreativa idéer från lokala/regionala entre-prenörer genom en aktiv medverkan. Här är en nära dialog med företrä-dare för det regionala/lokala näringslivet, i synnerhet representanter för
26
_________________________________________________________________________________________________________________________________________ 3. Metodik för miljöintegration
det miljödrivna näringslivet, mycket viktig för att få ett väl förankrat pro-gram.
Nästa steg är en avstämning av program, insatsområden och åtgär-der mot de regionala miljömålen samt de socioekonomiska målen för att kontrollera att de inte motverkar en hållbar utveckling i regionen, för att säkerställa att hållbar utveckling har integrerats i tillväxtprogrammets olika delar samt att regionala möjligheter till miljödriven tillväxt har ta-gits tillvara, innan programmet läggs fast.
En beskrivning görs av hur, när och av vem respektive insatsom-råde/åtgärd ska finansieras, genomföras, följas upp och utvärderas.
Programskrivningen avslutar fasen med att parterna kommer över-ens om hur tillväxtprogrammet slutligen ska utformas.
Genomförandefasen
Ny initiering
Arbetet övergår nu i en ny fas och eventuella förändringar av organisatio-nen och andra omstruktureringar kan behöva göras. Nya grupper kanske
bildas och dialogen med aktörerna – partnerskapet, projektägare, företa-gare och finansiärer – intensifieras för att främja miljödriven tillväxt. Återigen är det viktigt att genomföra en grundläggande utbildning som
innefattar såväl generell kunskap om hållbar utveckling som mer specifik utbildning i de regionala miljö-, natur- och kulturmiljöförhållandena, de regionala miljömålen och åtgärdsstrategierna samt i miljödriven tillväxt, för alla som kommer att involveras i genomförandefasen. Det kan även vara relevant med mer fördjupad miljökompetens beroende på insatsom-råde och åtgärd för mer avgränsade grupper. Vid bemanningen av ev. nya
grupper är det återigen viktigt att säkra medverkan av miljöexperter samt sörja för att miljöfrågorna får utrymme i processen.
Ansökningar till projekt
Under detta skede bör ett aktivt kunskapsstöd ges till projektsökare i
frågor om miljömässigt hållbar utveckling och de regionala förutsättning-arna för miljödriven tillväxt. Lättillgänglig information om de regionala miljömålen och åtgärdsstrategierna samt miljö-, natur- och kulturmiljö-förutsättningar för hållbar tillväxt i regionen bör tillhandahållas.
Om möjligt bör även kontakter förmedlas som kan bidra till klus-terbildning för miljörelaterade verksamheter eller på annat sätt
underlät-ta genomförande och finansiering av miljörelaterade projekt. Det är vik-tigt att tydligt informera om att skärpta krav nu ställs på
projektansök-ningar avseende miljönytta och att tydliga instruktioner finns om hur
miljöpåverkan ska redovisas i såväl ansökan som dokumentationen. Den 27
tidigare framtagna checklistan är en lämplig grund. Genom en dialog
med projektsökanden bör handläggaren stödja projektägaren i att, genom justeringar av ansökan, stärka miljöprofilen på projekten.
Bedömning och beslut om projekt
Ansökningarna bedöms bl.a. utifrån de regionala miljömålen och den checklista som tagits fram i programfasen, se bilaga 1. Det är viktigt att
besluten är tydliga i sina motiveringar när det gäller hur projekten
lyck-ats uppfylla de krav som satts upp avseende miljönytta. Med miljönytta avses såväl åtgärdande av problem som förvaltning av miljöresurser. Kon-trollera att eventuellt behov av tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken, kulturminnes-, plan- och bygglagen eller andra lagar är uppfyllt innan beslut fattas.
Genomförande av projekt
Projekten genomförs. Även under genomförandet bör länsstyrelsen vid behov ge stöd i miljödriven tillväxt och miljöanpassning. NUTEK har bred kompetens vad gäller miljöledning, miljöanpassad produktutveck-ling och miljödriven affärsutveckproduktutveck-ling. Enheten för hållbar utveckproduktutveck-ling på NUTEK ger information och vägledning till den som aktivt vill arbeta med näringslivsrelaterade miljöfrågor. Huvuduppgiften är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft genom att skapa förutsättningar för företagens egna miljö- och affärsutvecklingsarbete. Vid frågor som gäller kulturarvet och kulturmiljön har förutom länsstyrelserna även läns-muséerna information om sitt läns kulturmiljötillstånd.
Uppföljning och utvärdering
Nu följer en uppföljning av att projekten har genomförts såsom avsetts, med de aktiviteter som planerats. Uppföljning av projekten görs utifrån de krav och villkor som ställdes vid beslutet samt den tidigare framtagna checklistan. Vidare görs en utvärdering av utfall/resultat av projektens påverkan på miljömässigt hållbar utveckling, såväl direkta effekter som indirekta, kortsiktiga och långsiktiga. Häri ingår en utvärdering av pro-jektets miljöeffekter/miljönytta samt i vilken utsträckning projektet bidragit till en miljömässigt hållbar utveckling i regionen, lämpligen ge-nom avstämning mot de regionala miljömålen.
På samma sätt görs sedan en övergripande uppföljning och utvär-dering av program med insatsområden och åtgärder samt för hela till-växtprogrammet sammantaget.
Uppföljningen bör även användas till att på ett systematiskt sätt visa på nya möjligheter som kan fångas upp, vidareutvecklas och utnytt-jas för att stärka t.ex. åtgärdsområden som miljödriven tillväxt.
28
_________________________________________________________________________________________________________________________________________ 3. Metodik för miljöintegration
Länsarkitekt i Dalarna,
Lars Ingelström
Vad ser du för mervärde med de regionala tillväxtavtalen ?
Det är positivt att det sker en breda-re diskussion än tidigabreda-re runt nä-ringslivsutveckling. Tillväxtavtalen är ett program för att fördela peng-ar och måste bygga på långsiktiga strategier. För att tillväxavtalen ska bli effektiva så behöver handlägg-ningen bygga på långsiktiga under-lag. Policyunderlagen till tillväxt-avtalet, exempelvis länsstrategin, EU:s strukturfonder och kommu-nernas översiktsplaner, bör fortsät-ta att utvecklas.
Arkitektur och design är stimu-lans- och utvecklingsfaktorer för näringslivet i Dalarna. Dessa borde arbetas in i kommande tillväxavtal som en horisontell faktor i likhet med jämställdhet och hållbarhet.
Hur kan de regionala tillväxtavtalen bidra till en hållbar utveckling ?
Hållbar utveckling är ett vitt be-grepp. Tillväxtavtalen prövar ären-den som gäller finansiellt stöd till projekt. Om man stödjer projekt som går mot hållbar utveckling så stimuleras en utveckling i rätt rikt-ning. Omvänt så måste man också hindra projekt som är ohållbara. Det finns många andra områden och funktioner förutom tillväxtavta-len som måste arbeta i samma rikt-ning.
Tillväxtavtalen är ett partner-skap mellan i huvudsak närings-livet och kommunerna.
➤
Intervju med ...
Den årliga uppföljningen av tillväxtarbetet bör inte enbart visa grad av ekonomisk tillväxt mätt i bruttoregionalprodukt (BRP) utan även re-gionens miljöstatus. Statistiken bör redovisas geografiskt och vid behov utvecklas så att man enkelt kan jämföra olika regioners ekonomiska, miljömässiga och hälsomässiga status och utveckling. Arbetet kan med fördel samordnas med den regionala miljömålsuppföljningen. Även SCB:s arbete med miljöräkenskaper och indikatorer för hållbar utveck-ling kan vara användbara.
29
Genomförandefasen _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________
➤
Jag efterlyser en bredare demo-kratisk process. Kommunernas översiktsplanering är ett exempel på instrument för att bredda den demokratiska basen i tillväxtavta-len och näringslivsutveckling.
Hur kan miljö utgöra en tillväxtfaktor ?
Om ett företag utvecklar en ”själ” som finns i hela företaget, hela an-läggningen, så gagnar det tillväx-ten. Det är klart att ett företag som begränsar materialåtgången, age-rar resurssnålt, begränsar trans-porterna mm ökar tillväxten.
En hög miljökvalitet i närings-livssatsningarna ger en god mark-nadsföring för länet. Omvänt är en slapphet i hanteringen av hållbar-hetsfrågorna en dålig marknadsfö-ring.
Hur kan ni bidra till att miljöaspekterna får ett ökat genomslag i de regionala tillväxtavtalen ?
Miljöaspekterna ska slå igenom i samhällsplaneringen. Vi har redan ett utbyte med kommunerna i länet om hur miljöaspekter bör tas upp i planeringen. Det behövs dock en dialog och ett bättre samarbete mellan de som hanterar tillväxtav-talen och planerarna.
Vid framtagandet av nuvarande avtal fanns en överrepresentation av näringslivsrepresentanter.
4. Tillväxt och miljö
I det här kapitlet redovisas olika aspekter på de breda begreppen tillväxt och miljö.
Hållbar utveckling
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.”
I denna definition av hållbar utveckling ingår tre dimensioner: miljömässig, ekonomisk och social. Den sistnämna innefattar även de kulturella aspekterna.
Begreppet hållbar utveckling etablerades i Brundtlandkommissio-nens rapport Our common future, 1987. Där, liksom under FN-konfersen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, betonades att en-skilda människor och frivilligorganisationer har en viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling. 1997 skrevs hållbar utveckling in i Amsterdam-fördraget, som ett grundläggande mål för EU. Här betonas vikten av att miljöansvar integreras i samhällets alla sektorer. Sverige ska, liksom många andra länder, redovisa sin nationella strategi för hållbar utveckling vid FN-konferensen, The World Summit on Sustainable Development, i Johannesburg hösten 2002.
Hållbar utveckling förutsätter ett helhetstänkande. Ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella aspekter ska vägas samman på ett ba-lanserat sätt. Detta förutsätter en hög grad av medvetenhet och kunskap om de faktorer som samspelar. För att lyckas ställa om till en hållbar re-gional utveckling krävs att såväl miljö som sociala och kulturella aspekter integreras horisontellt i det regionalekonomiska utvecklingsarbetet. Det innebär att alla åtgärder bör inriktas och prioriteras utifrån lösningar som optimerar dessa dimensioner i syfte att skapa förutsättningar för en håll-bar samhällsutveckling. En hållhåll-bar utveckling måste således samtidigt vara miljömässigt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar.
Hållbar utveckling är beroende av en samhällsplanering som sker med respekt för den lokala miljön. En god livsmiljö skapas i samspel med en god förvaltning och en insiktsfull samhällsplanering. Samverkan och delaktighet är viktiga aspekter på hållbar utveckling.
Sverige ska möta 2000-talet på ett sätt som ger goda förutsättningar 31
