Inomhusmiljöns betydelse för barns
lärande i förskola och förskoleklass
En studie om förskollärares uppfattning om
inom-husmiljön och dess betydelse
Josefin Hermansson
Sandra Persson
Examensarbete 15 hp Handledare
Inom Lärande Niklas Elofsson
Lärarutbildningen Examinator
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Vårterminen 2011
SAMMANFATTNING
Josefin Hermansson & Sandra Persson
Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass
En studie om förskollärares uppfattning om inomhusmiljön och dess betydelse Antal sidor: 28
Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass ser på den pedagogiska inom-husmiljön samt vilken betydelse de anser att inominom-husmiljön har för barns lärande. Frågeställningarna är följande:
Hur anser förskollärarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lärande?
Vilken betydelse anser förskollärarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande?
På vilket sätt uttrycker förskollärarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?
För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med förskollärare i både förskola och förskoleklass. För att underlätta intervjuerna tog vi hjälp av en intervjuguide.
Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det är viktigt att utgå från barnens intressen och behov, när inomhus-miljön utformas. Flera respondenter menar att även materialet har stor betydelse för barns lärande och att materia-let ska anpassas efter barnens ålder. Respondenterna påtalar att barns olika behov kan tillgodoses genom att de lyssnar på barnens önskningar och observera vad barnen leker med.
Sökord: inomhusmiljö, lärande, förskola, förskoleklass
Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställningar ... 2
3 Bakgrund ... 3
3.1 Historiskt perspektiv på inomhusmiljön ... 3
3.2 Nutida perspektiv på inomhusmiljön... 4
3.3 Styrdokument ... 6
3.4 Miljö och material ... 6
3.5 Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande ... 7
3.6 Teori ... 9 4 Undersökningens metod... 10 4.1 Kvalitativ metod ... 10 4.2 Urval ... 11 4.3 Genomförande ... 11 4.4 Analys ... 12 4.5 Etiska ställningstaganden ... 12 5 Resultat ... 13 5.1 Inomhusmiljöns utformning ... 13
5.2 Inomhusmiljön och materialets betydelse ... 15
5.3 Tillgodose varje barns lärande och behov ... 17
6 Diskussion ... 19
6.1 Metoddiskussion ... 19
6.2 Resultatdiskussion ... 19
6.2.2 Materialet i inomhusmiljön ... 21
6.2.3 Diskussionssammanfattning ... 22
6.3 Övriga tankar om studien ... 23
6.4 Förslag till vidare forskning ... 25
7 Referenslista ... 26 Bilaga - Intervjuguide
1
1
Inledning
Vi har under vår utbildning till lärare med inriktning förskola/förskoleklass diskuterat mycket om mil-jöns och materialets betydelse för barns möjligheter till utveckling och lärande. Detta har bidragit till att vi blivit intresserade av att lära oss mer om inomhusmiljön i förskola och förskoleklass. Barn till-bringar en stor del av sin dag i förskola eller förskoleklass, vi anser därför att det är viktigt att barnen trivs i den fysiska inomhusmiljön.
Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) framhåller att miljöns utformande är viktig när det gäller att möta barns olika intressen och behov. De menar att miljön har stor betydelse för barns välbefinnande. Campner och Persson (2006) menar att miljön sänder tydliga budskap om hur man för-väntas bete sig i den. Det blir därför viktigt att fundera över vilka signaler man vill att miljön ska sän-da. Författarna menar att i linje med Förskolans läroplan ska barnen inspireras till att utforska och upp-täcka i verksamheten, vilket bidrar till barns lärande och utveckling.
I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 reviderad 2010) står det att:
Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus (Skol-verket, 2010, s.9).
Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya er-farenheter, kunskaper och färdigheter (Skolverket, 2010, s.11).
Ovanstående citat beskriver hur viktig inomhusmiljön är för barns lärande och utveckling. Inomhus-miljön ska locka barnen till att vilja utforska, upptäcka och lära.
I denna uppsats undersöker vi några förskollärares uppfattning om inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Vi anser att denna studie är viktig att genomföra, för att barn tillbringar många timmar i förskola/förskoleklass varje dag. Det känns viktigt att göra en under-sökning, där vi får veta vad förskollärare och författare uttrycker att inomhusmiljön och materialet har för betydelse för barns lärande och utveckling. Genom detta arbete vill vi hjälpa andra att utforma en bra inomhusmiljö, som främjar lärandet.
2
2
Syfte och frågeställningar
Syfte
Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass beskriver den pe-dagogiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande.
Frågeställningar
Hur anser förskollärarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den pedagogiska inomhusmiljön, för att utveckla barns lärande?
Vilken betydelse anser förskollärarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande? På vilket sätt uttrycker förskollärarna att barns olika behov kan tillgodoses genom
3
3
Bakgrund
I bakgrunden och andra delar av uppsatsen kommer både inomhusmiljö och material nämnas flera gånger, eftersom materialet är något som till stor del ingår i den fysiska inomhusmiljön. Här följer en begreppsförklaring, för att förtydliga vad vi menar med sådana ord som förekommer flera gånger i texten.
Miljö
När ordet miljö används i vår undersökning, syftar vi på inomhusmiljön i förskola och förskoleklass. Med inomhusmiljö menar vi hur lokalerna är utformade.
Material
Med ordet material menar vi de föremål som finns tillgängliga för barnen i inomhusmiljön. Det kan till exempel vara leksaker, papper, pennor och utklädningskläder. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) skriver att inomhusmiljön inte bara innefattar rum, utan även material.
Lärande
När ordet lärande nämns i vår studie menar vi hur miljön kan tillägna barnen kunskaper. Med lärande avser vi det lärande som sker i den pedagogiska inomhusmiljön.
Bakgrunden är uppdelad i några olika underkapitel. Här framgår det hur synen var på inomhusmiljöns betydelse förr, men också hur synen på den är nu. Under bakgrundkapitlet står det även om vilken be-tydelse olika författare anser att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande och utveckling i förskola och förskoleklass.
3.1 Historiskt perspektiv på inomhusmiljön
Vi har valt att skriva om Fröbel, Reggio Emilia och Montessori, eftersom samtliga ser miljön som nå-got betydelsefullt för barns lärande och utveckling.
Wallström (1992) skriver att Friedrich Wilhelm August Fröbel (1782-1852) grundade tyska Kinder-garten, det vill säga barnträdgården, som liknar den svenska förskolan. Fröbel framhöll att de vuxna skulle ansvara för utformningen av miljön, för att främja barns utveckling och tillgodose deras behov. Författaren framhåller vidare att Fröbel menade att materialet i miljön är en förutsättning för att barnen ska kunna utvecklas och att materialet ska vara utmanande och väcka barnens intresse. ”För Fröbel är materialet för barnets utveckling lika viktigt som vattnet är för att ankungen ska kunna simma” (Wall-ström, 1992, s.50). Wallström påtalar att Fröbel utgick från observationer av hur barn lekte och omsat-te sedan dessa kunskaper i utbildningsmaomsat-terialet.
4 Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) skriver att Fröbel hämtade sin inspiration från den schwei-ziske pedagogen Pestalozzis pedagogik som i sin tur influerades av Rousseau. Fröbel (1995) menade att fantasin har en viktig roll för barns lärande, men att den behöver en sund yttre näring för att inte leda till passivitet. Han menade att fantasin kunde få stöd av miljön och materialet.
Hainstock (1999) skriver att Maria Montessori inspirerades av Rousseau, Pestalozzi och Fröbel. Mon-tessori intresserade sig för miljön och dess betydelse. Hon gav barn frihet att utforska sin omgivning och välja sådana saker de själva ville arbeta med. Björklid (2005) skriver att materialet är i centrum inom Montessori. Materialet finns ofta i samma ordning och på likadana hyllor oavsett vilken Montes-soriförskola man befinner sig i. Reimer-Eriksson (1995) skriver att utifrån ett Montessori perspektiv ska miljön inredas på ett sätt som underlättar för barns inlärning och utveckling.
Reggio Emilias förskolor grundades av Loris Malaguzzi och blev kända världen över i slutet av 1900-talet. Miljön ses som en viktig faktor inom Reggio Emilia (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Malaguzzi inspirerades av bland annat Montessori och Vygotskij när han utformade sin peda-gogik (Brulin & Emriksson, 2005). Jonstoij och Tolgraven (2001) menar att både material och miljö inom ett Reggio Emilia perspektiv, på olika sätt ska öppna barnens sinnen. I ett Reggio Emilia inspire-rat synsätt ska barnen möta ljud, former och föremål av olika sorter. Pedagoger inom Reggio Emilia arbetar med att förändra miljön och använder den på olika sätt. Grundtanken med Reggio Emilia är att barnens sinnesintryck ska vara utmanande och att upptäckarglädjen ska stimuleras.
3.2 Nutida perspektiv på inomhusmiljön
Under rubriken Historiska perspektiv på inomhusmiljön, beskrivs Fröbel, Montessori och Reggio Emi-lia. Det är personer och perspektiv, som även är aktuella i nutid.
Den pedagogiska miljön ska inspirera till olika handlingar. Miljön innefattar både rummen, materialet och klimatet. Barn ska vara delaktiga i utformningen av miljön, där förskollärare ska utgå från barnens intressen, erfarenheter och kunskaper (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006).
Evenshaug och Hallen (2001) menar att när det gäller utvecklingsmässiga förändringar är det vanligt att skilja mellan två huvudsakliga faktorer, arv och miljö. Faktorerna bildar ramen för mognad och lärande samt är de två huvudsakliga processerna som styr utvecklingen. Författarna menar att arv och miljö påverkar barns möjligheter att lära och utvecklas.
5 Nordin-Hultman (2008) skriver att pedagogiska verksamheter alltid på något sätt är reglerade i tid och rum, vilket innebär att det finns ett mönster för de vardagliga aktiviteterna. Det finns också mönster för vilka aktiviteter som rummen är avsedda för. Ordningen i rummen bestämmer var barnen ska vara och inte vara vid vissa tidpunkter samt vilka material och aktiviteter de har tillgång till respektive inte har tillgång till. Rummen bestämmer vad barnen kan söka sig till, när det gäller för dem intressanta aktiviteter och material. Materialet som barnen möter när de kommer till förskolan är sådant som många barn är vana vid hemifrån, exempelvis pennor, lego, duplo och bilar. Strandberg (2006) påtalar att det är av stor vikt att uppmärksamma förskolors och skolors rum, eftersom de påverkar barnens lärande. Rummen talar till barnen och förmedlar kunskaper, erfarenheter, känslor och förväntningar. Ett rum kan underlätta lärande, medan ett annat rum kan försvåra det.
Løkken, Haugen och Röthle (2006) skriver att förskollärare genom miljön kan skapa utrymme för estetiska aktiviteter. Författarna påtalar att många förskolor redan har börjat skapa egna sinnesrum, genom att göra små rum i rummen för olika typer av sinnesupplevelser. I rummen menar författarna att förskollärare kan skapa olika sinnesuttryck genom att inreda med många olika föremål som barnen kan utforska, till exempel färgglada tyger som hänger i taket och olika saker som är uppsatta på väg-garna. Författarna menar att det bara är fantasin och barnens säkerhet som sätter gränserna för vad som kan göras med miljön.
I Björkman (2002) framgår det i en intervju med en förskollärare att förskolan såg helt annorlunda ut i slutet på 1990-talet. Då tänkte förskollärare att förskolemiljön skulle vara så lik hemmets miljö som möjligt. Under den perioden såg förskollärarna på barn och kunskap på ett annat sätt än vad vi gör idag. Verksamheten har ändrats från att tidigare nästan bara handla om omsorg till att idag också hand-la om lärande. Tidigare var det meningen att förskohand-lan skulle kompensera hemmet, medan den idag ska komplettera hemmet.
Sheridan (2001) påtalar att miljön är ett begrepp som innefattar både miljöns fysiska utformning, ma-terial och samspel mellan barn- vuxen och mellan barnen. Mylesand (2007) skriver att det ska finnas material som passar alla barn. Hon skriver vidare att ett material som inte från början är självklart gi-vet vad det ska användas till, inbjuder till eget utforskande. Författaren beskriver även att hur vi kate-goriserar materialet signalerar till barnen hur materialet bör användas. Nordin- Hultman (2008) hävdar att vad som går att göra i ett rum beror på vad det finns för material att undersöka som bidrar till bar-nens aktiviteter och lärande. Det kan till exempel vara verktyg, böcker, datorer, bandspelare, tejp, klis-ter, kartonger, sand och vatten. Vidare menar författaren att materialet utgör möjligheter och brisklis-ter, när det gäller för barnen att skapa intressanta aktiviteter. Hon menar till exempel att materialet i vissa fall inte är tillgängligt för barnen och att materialet ibland är begränsat.
6
3.3 Styrdokumenten
I styrdokumenten Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) framgår förskolans och förskoleklassens uppdrag. I Lpo 94 framgår det att vi ska skapa en god miljö för lärande och utveckling. En sådan miljö kan ska-pas genom att ha de bästa förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling. Skolan ska sträva efter att vara en social gemenskap som ger trygghet och lust att lära (Skolverket, 2006).
I Lpfö 98, reviderad 2010 står det att barnen i förskolan ska erbjudas en trygg miljö. Miljön ska vara utmanande, den ska locka till lek och olika aktiviteter. I miljön ska barnen inspireras till att vilja upp-täcka och utforska sin omvärld. Barnen ska möta vuxna som ser varje enskilt barns möjligheter och engagerar sig i samspelet med både ett enskilt barn och barngruppen (Skolverket, 2010).
Det framgår i Lpfö 98 reviderad 2010 att:
Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö (Skolverket, 2010, s.9).
Vi har valt att ta med ovanstående citat för att det på ett tydligt sätt beskriver hur viktig miljön är för barns lärande och utveckling i förskola och förskoleklass.
3.4 Miljö och material
Miljön signalerar vad som väntas hända och på vilket sätt barnen kan använda rummet. Pedagogers medvetenhet om miljön är av stor betydelse i den pedagogiska verksamheten (Skolverket, 1998). Björklid (2005) beskriver samspelet mellan miljön och individen. Hon menar att miljön påverkar indi-viden, men även att individen påverkar miljön. Denna påverkan har flera olika faktorer, så som socia-la, kulturella och fysiska. Författaren påpekar också att miljön upplevs på olika sätt av olika individer. Lärandet sker alltså i samspel med omgivningen. Även Sandberg och Vuorinen (2008) menar att den fysiska miljön har både en emotionell, kulturell, social och historisk dimension, för att den väcker minnen hos människor.
Nordin-Hultman (2008) framhåller i sin avhandling att en del material inte finns tillgängligt på en nivå, där barnen kan nå det. Materialet kan vara inlåst eller ligga på en plats som barnen inte kommer åt utan hjälp. Ett sådant material kräver ofta att förskollärare är närvarande och introducerar materialet för barnen. Vidare anser författaren att materialet påverkar förskollärarnas föreställningar om vad de anser att barnen klarar av. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) anser att materialet ska vara på platser där barnen kan nå det, för att barnen skall kunna skapa efter eget initiativ. Detta bidrar till ett mer självständigt lärande. Mylesand (2007) anser att basmaterial alltid ska finnas tillgängligt för barn. Hon menar att det ska finnas material som gör att barnen kan arbeta med olika matematiska begrepp,
7 som höjd, bredd, längd, tyngd och balans men också med estetik och bild. Det ska finnas material som utmanar och bjuder in barnen i både teknikens och fantasins värld. Författaren menar att det är viktigt att det finns olika sorters material tillgängligt för att locka fram leken hos barnet. Till exempel att det finns material för affärslek med kassaapparat, pengar, mat och andra saker som barnen kan använda sig av.
Lundahl (1995) menar att även möblerna har stor betydelse för barnens möjlighet att utvecklas. Tyvärr begränsas barnen i flera förskolor av de alltför höga möblerna i verksamheten. Om till exempel stolar-na är för höga begränsas barnen genom att de inte kan ta sig upp utan hjälp. En sådan miljö är inte sti-mulerande för barnen.
Claesdotter (2009) skriver i sin artikel att barnen i förskolor ofta har tillgång till fler olika rum än bar-nen i förskoleklasser har. Rummen i förskolor brukar vara indelade efter vilka material som finns där till exempel ett spel- och pusselrum eller ett skapanderum.
I varje miljö utvecklar barn olika färdigheter och beteenden, men det är samspelet mellan dessa miljöer som utgör vardagslivet (Sandberg och Vuorinen, 2008, s.13).
Lokaler och miljöer bör vara ett stöd för den pedagogiska verksamheten för barnens inlärning och utveckling (Socialstyrelsen, 1990, s. 23).
Strandberg (2006) menar att vi enligt ett Vygotskijperspektiv kan uppmärksamma flera olika aspekter så som interaktioner, aktiviteter, artefakter, utvecklingshopp och kreativitet. Han skriver att om vi tän-ker utifrån dessa aspekter, är det förhållandevis enkelt att arbeta med förändringar i rummen. Författa-ren menar att aspekterna har följande betydelser. Interaktioner är de typer av samspel som är möjliga i rummet, hur barnen kan relatera till varandra och hur de kan samspela med läraren. Aktiviteter är vad det finns möjlighet att göra i rummet, vilka aktiviteter som är möjliga och vilka som är omöjliga. Arte-fakter är vilka verktyg som barnen har tillgång till i rummet. Utvecklingshopp innebär om det finns en förväntan om utveckling i rummet. Kreativitet betyder om rummet är färdigt eller om det finns ut-rymme för barnens uppfinningar i rummet, om barnen kan ändra rummet i någon av aspekterna.
3.5 Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande
Åberg och Lenz Taguchi (2005) skriver om pedagoger som försöker skapa en miljö för lärande. De framhåller att hur miljön är ordnad i förskolan säger något om vad det finns för uppfattning om försko-lans roll och om barns lärande. Detta menar även Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) som skri-ver att miljön utgör det sammanhang inom vilket barns lärande sker. De hävdar att miljön signalerar vad som förväntas ske i den pedagogiska verksamheten. Miljön bör därför vara utformad på ett sådant sätt att barns lärande stimuleras, utmanas och underlättas samt bidrar till barns utveckling och lärande, genom lek, kreativitet och skaparlust. Mauritzson och Waldenström (2009) framhåller även de hur
8 viktig miljön är för barnens lärande och utveckling. Om förskollärare vill att barnen ska vara kreativa, tänkande och samspela så måste både vuxna och miljön tillåta det. I nedanstående citat framgår det tydligt att barnen ska få vara med och påverka miljön, som de vistas i.
En förskolemiljö ska inte vara färdig. Den ska utvecklas tillsammans med barnen (Mauritzson & Waldenström, 2009, s.14).
Waldenström (2009) menar att barn behöver utmanande miljöer som både är spännande och stimulerar sinnena. Hon påtalar att det ska finnas miljöer där både hjärnan och kroppen får arbeta. I följande citat beskriver hon hur viktigt det är att som förskollärare utforma miljön, så att den inspirerar barnen.
Det behövs variation också i ett ”leklandskap”. Barn behöver få utmaningar, och inspireras till lek, samspel, lärande och kreativitet (Waldenström, 2009, s.7).
Laike (1995) skriver i sin avhandling att barnens välbefinnande påverkas av den fysiska miljön. Av-handlingen visar att på förskolor där de inte noggrant planerat inredning, form och färg, mår barnen sämre och blir mer utåtagerande. För helhetsintrycket menar författaren att det är viktigt att hitta en balans mellan färgen på väggarna och rummets tyger samt låta dem vara i bakgrunden för lämna ut-rymme till leksaker. Enligt Laike kan miljön påverka verksamheten både positivt och negativt. Olsson (2002) menar att alla miljöer ger oss olika upplevelser och reaktioner. Det är nödvändigt att förhålla sig till omgivningen på något sätt för att ha kontroll över tillvaron. Författaren menar att om miljön upplevs som harmonisk mår vi bra, vilket gör att vi känner stimulans och kan koncentrera oss. Om miljön däremot känns otrivsam och störande reagerar vi genom att försöka hålla sinnesintrycken på avstånd. Olsson (2002) påtalar vidare att när en stor del av den mentala energin går åt till att avskärma sig, blir det mindre ork kvar till det som egentligen ska göras. Vi får enligt författaren svårare att kon-centrera oss och känner oss stressade och irriterade i sådana miljöer.
I en artikel av Claesdotter (2002) framgår det i en intervju med en förskollärare att vad ett rum kallas för kan styra vad rummet ska användas till. Om ett rum exempelvis kallas för dockvrå, så tror barnen att de bara får leka med dockor i rummet. Förskolläraren nämner i intervjun att de på hennes förskola istället kallar rummet för familjevrå, vilket hon menar påverkar vad rummet inbjuder till.
9
3.6 Teori
I vår undersökning har vi valt att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv utifrån Evenshaug och Hal-lens (2001) tolkning av Vygotskij. Författarna menar att Vygotskij hade som utgångspunkt att barn lär sig i samspel med människan, men att de också lär sig med hjälp av miljön i sin omgivning. Den fy-siska miljön och det sociala samspelet är viktiga faktorer för barns lärande. Vygotskij menade att det sociokulturella sammanhanget har stor betydelse för utvecklingen (Evenshaug & Hallen, 2001). Vi har valt denna teori då vi ser stora möjligheter för barnen att lära sig med hjälp av miljön i sin omgivning. Säljö (2000) påtalar att det sociala samspelet och omvärlden är nödvändiga för att lärande ska äga rum. Han menar att i ett sociokulturellt perspektiv är kommunikation och språkanvändning centrala begrepp och utgör länken mellan barnet och dess omgivning. Säljö framhåller vidare att man lär sig uppmärksamma, beskriva och agera i verkligheten på det sätt som omgivningen tillåter och uppmunt-rar.
10
4
Undersökningens metod
4.1 Kvalitativ metod
Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. En kvalitativ metod visar att forskaren är intresserad av vilka kvaliteter eller egenskaper något har. Kunskap om kvalitativt skilda egenskaper hjälper oss att förstå företeelsen (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2009). Vi ville som framgick i vårt syf-te undersöka vad förskollärare anser att inomhusmiljön har för betydelse för barns lärande och valde därför intervju som metod. Intervjuer är en bra metod just för det syftet. Trost (2010) nämner att en kvalitativ metod är bra då forskaren är intresserad av att till exempel försöka förstå människors sätt att reagera och särskilja eller urskilja varierade handlingsmönster. Han menar att om frågeställningen gäller att förstå eller att hitta mönster så är en kvalitativ studie att föredra.
Vi använde oss av kvalitativa intervjuer med öppna frågor i vår undersökning för att samla in data. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) är öppna frågor vid kvalitativa intervjuer en bra metod för att få så utförliga svar som möjligt. Vid öppna frågor finns möjlighet att ställa följdfrågor om det behövs. Författarna menar att det är intervjuarens uppgift att ställa frågor som får den intervjuade personen intresserad och motiverad till att vilja delta. De framhåller också att syftet med en kvalitativ forsk-ningsintervju är att förstå ämnen från den levda vardagsvärlden utifrån den intervjuades perspektiv. Patel och Davidsson (2003) framhåller att kvalitativa intervjuer oftast har en låg grad av standardise-ring. Frågorna som intervjuaren ställer ger därför stora möjligheter för intervjupersonen att svara med egna ord. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer för att få ut så mycket som möjligt av förskollärarnas egna beskrivningar. Kvale och Brinkmann (2009) påtalar att man genom intervju kan gå utöver det vardagliga, spontana samtalet och utbytet av åsikter samt komma åt grundligt prövade kunskaper ge-nom omsorgsfullt ställda frågor och lyhört lyssnande. I en kvalitativ intervju försöker forskaren få fram både fakta och meningen med personens tankar och åsikter. Författarna menar vidare att i denna form av intervju är det viktigt att intervjuaren lyssnar både till de åsikter som kommer fram och det som sägs mellan raderna. De påtalar att det gäller att söka beskrivningar av specifika situationer och handlingar, inte enbart allmänna åsikter. För att få mer specifika svar är det bra att inte bara ställa all-männa frågor utan också fråga efter mer omfattande redogörelser för mer specifika situationer och händelser. I en intervju agerar intervjuaren och respondenten i förhållande till varandra och intervjun ses som en lärprocess mellan två människor där utbyte av synpunkter och kunskaper sker. Kvale och Brinkmann (2009) framhåller att intervjun kan utföras med hjälp av en intervjuguide som fokuserar kring ett visst tema. Inspelningen och den utskrivna texten blir föremål för analys. Även Bell (2006) framhåller betydelsen av inspelning vid intervjuer. När respondenten intervjuas kan det vara bra med en ljudinspelning, då intervjuaren vill ha det exakta svaret för att exempelvis kunna citera något. Ljud-inspelning bidrar också till att intervjuaren kan ägna full uppmärksamhet åt vad respondenten säger.
11
4.2 Urval
Vi valde att göra våra intervjuer i både förskola och förskoleklass. I undersökningen har vi behandlat alla intervjuer som ett urval, även om de är utförda i olika verksamheter. De intervjuade var sex för-skollärare, tre i förskola och tre i förskoleklass. Vi ansåg att det var tillräckligt att intervjua sex för-skollärare utifrån den tid vi valde att lägga på intervjuerna i vår undersökning. Bell (2006) framhåller att hur många som ska ingå i urvalet ska avgöras av hur mycket tid som finns till undersökningen. Vi gjorde ett bekvämlighetsurval, vilket innebar att vi valde att intervjua de förskollärare som hade möj-lighet och var tillgängliga för oss just vid tillfället. Bryman (2002) framhåller att ett bekvämmöj-lighetsur- bekvämlighetsur-val innebär att man intervjuar de personer som för tillfället finns tillgängliga för forskaren. Bell (2006) skriver att intervjuarna får utgå från de personer som är villiga att ställa upp. Samtliga förskollärare vi pratade med om vår undersökning var intresserade av att delta i intervju. Vi valde att intervjua förskol-lärarna enskilt i både förskola och i förskoleklass. Det valet gjorde vi för att vi ville få ut den enskilda förskollärarens åsikter och tankar i svaren. Trost (2010) påtalar att när intervjuer görs i grupp är det lätt att personerna håller med varandra och att vi därför inte får personens enskilda svar.
4.3 Genomförande
Intervjuerna genomfördes i en förskola på två avdelningar och i tre förskoleklasser. Förskollärarna fick ut intervjufrågorna innan intervjutillfället.Vi valde att lämna ut frågorna till respondenterna innan ge-nomförandet av intervjuerna, eftersom vi ville att förskollärarna skulle få tid att tänka efter vad de an-ser att inomhusmiljön har för betydelse för barns lärande, vilket var vårt syfte med undersökningen. Patel och Davidsson (2003) menar att det är viktigt att ta reda på vilket syftet är med undersökningen för att kunna utföra en bra intervju. Vi valde att spela in intervjuerna. Det är då lättare att gå tillbaka i intervjumaterialet och därefter bearbeta det. På det viset kan samtalet lätt skrivas ut, efter det att inter-vjun är avslutad. Løkken och Søbstad (1995) nämner att genom inspelning blir intervjusituationen bättre, eftersom intervjuaren då kan koncentrera sig på att ställa bra frågor, lyssna ordentligt på svaren och ha ögonkontakt med respondenten för att på så vis även se vad som händer ickeverbalt.
Det är viktigt att tänka på var intervjuer genomförs. Miljön ska vara så ostörd som möjligt och respon-denten ska känna sig trygg i miljön. Det är också en fördel om responrespon-denten får bestämma var inter-vjun ska ske, eftersom personen är den som ställer upp på en intervju (Trost, 2010). När vi skulle utfö-ra våutfö-ra intervjuer lät vi respondenterna välja var vi skulle sitta under intervjuernas gång. Valen av rum blev lite olika, men de flesta rummen låg där det var relativt ostört oavsett om det var stora eller små rum. Ett av rummen var dock ett litet byggrum, där barn flera gånger kom in under intervjun. Den in-tervjun kunde trots det genomföras, även om det drog ut på tiden.
12
4.4 Analys
Det material vi utgick ifrån var sammanlagt sex intervjuer. Efter intervjuerna transkriberade vi dem och tolkade texten. Vi tolkade vår text genom att dela upp svaren efter kategorier med likheter och skillnader. Løkken och Søbstad (1995) skriver att analys innebär att intervjuarna tolkar sin text. Vi valde att illustrera våra kategorier med hjälp av kommenterande text och citat från intervjusvaren. Bell (2006) menar att det är viktigt att leta efter likheter och skillnader och hitta mönster i texten när vi ka-tegoriserar. På så vis menar hon att det blir lättare för läsaren. När vi hade genomfört och gjort ljudin-spelning av våra intervjuer, transkriberade vi dem genom att lyssna många gånger på varje respondent och skrev därefter ut alla intervjuer. När vi hade gjort det, så var det också lättare att gå igenom mate-rialet och använda det i sammanställningen av vår undersökning. Enligt Løkken och Søbstad (1995) är det lättare att ta till sig och förstå svaren när inspelningen och texten gås igenom. Vi delade in respon-denternas svar i olika kategorier efter likheter och skillnader för att det skulle bli lättare att förstå och sammanställa resultatet. Bell (2006) påtalar att det är viktigt att söka efter likheter och skillnader, för att hitta mönster i texten när vi kategoriserar. Vi valde att illustrera våra kategorier med hjälp av kom-menterande text och citat från intervjusvaren. Vi ansåg att det var ett bra sätt att gå tillväga, för att få ut så mycket som möjligt av vår undersökning.
4.5 Etiska ställningstaganden
När intervjuer ska genomföras är det viktigt att informera deltagarna om syftet och få deras samtycke och tillåtelse. Bell (2006) framhåller att det är viktigt att informera undersökningspersonerna genom att förklara för dem vad undersökningen handlar om, vilka typ av frågor som kan ställas, varför man vill intervjua dem och vad man tänker göra med informationen som kommer fram. Vi talade om för respondenterna i vilket syfte intervjuerna skulle användas samt vad frågorna handlade om.
Kvale och Brinkmann (2009) hävdar att deltagandet ska vara frivilligt och de intervjuade har rätt att dra sig ur om de vill. Konfidentialitet ska garanteras, för att de intervjuade inte ska kunna identifieras av någon annan. För att värna om intervjupersonernas konfidentialitet kan fingerade namn användas. Innan intervjuerna informerades respondenterna om att deras namn skulle fingeras, så att ingen annan skulle kunna identifiera dem och att deltagandet var helt frivilligt.
Bell (2006) påtalar att det inte går att förutsätta att alla respondenter accepterar att bli inspelade under intervjuerna. En inspelning kan ibland hindra respondenten att ge ärliga svar. Författaren menar vidare att respondenterna har full rätt att få reda på vad inspelningarna används till, samt vilka som har till-gång till dem och hur länge de bevaras. Respondenten måste tillfrågas och godkänna en ljudinspel-ning, för att den ska få göras. De intervjuade har rätt att säga nej till inspelning och har även rätt att när som helst avbryta en pågående inspelning. Vi informerade och tillfrågade samtliga respondenter om ljudinspelning, vilket alla accepterade att vi använde oss av.
13
5
Resultat
I resultatkapitlet kommer de olika resultaten från intervjuerna att presenteras. Underrubrikerna är ut-formade efter vårt syfte och våra frågeställningar, så att det tydligt framgår vilken fråga som besvaras under respektive rubrik. Under varje underrubrik är det respondenternas svar som har sammanställts och som sedan har kategoriserats efter likheter och skillnader. Vi har valt ut vissa citat från våra re-spondenter som förtydligar deras svar och därigenom vårt resultat.
Resultatet presenteras under följande rubriker: Inomhusmiljöns utformning
Inomhusmiljöns och materialets betydelse Tillgodose varje barns lärande och behov
Vi har fingerat förskollärarnas namn i resultatet, för att ingen ska kunna identifiera personerna som har deltagit intervjuerna. Vi anser att det är bra att göra på det sättet, både när det gäller etiska ställnings-taganden och när det gäller läsvänligheten. Det är lättare att läsa och förstå en text där respondenterna har namngivits än om de exempelvis har fått olika siffror eller bokstäver för att det ska gå att skilja dem åt. Förskollärarna Malin, Sara och Ella arbetar i förskola och förskollärarna Carola, Agnes och Anna arbetar i förskoleklass.
5.1 Inomhusmiljöns utformning
Här beskiver vi både respondenternas uttryck om hur de anser att inomhusmiljön bör utformas och hur de utformar inomhusmiljön i sina verksamheter för att främja barns lärande och utveckling.
Hur förskollärarna anser att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur
de utformar den, för att utveckla barns lärande
Malin, Sara, Ella och Carola anser alla att miljön ska vara spännande, inspirerande och inbjudande för barnen. I miljön ska barnen kunna leka och uppleva saker. Miljön bör också vara estetiskt tilltalande. Det är viktigt att både barn och vuxna kan trivas i miljön.
Sara framhåller att utformningen av inomhusmiljön ska utgå från det som är aktuellt just nu. Hon me-nar att miljön ska stimulera och locka till att utforska, upptäcka och leka. Sara meme-nar också att det är viktigt att barnens alster (bilder och teckningar) finns med. Det vill säga att förskollärarna sätter upp barnens alster på väggarna. Väggarna ska enligt Sara berätta vad som händer både för besökande, för barnen själva och för föräldrar. Hon påtalar även att den pedagogiska inomhusmiljön ska uppmuntra till dialog mellan barn-barn samt mellan barn-vuxen.
14 Carola nämner att miljön ska väcka barnens nyfikenhet och deras vilja att leka, lära, prova på och un-dersöka. Hon tycker också att det ska finnas flera rum och mycket golvyta. Carola menar att det ska vara funktionellt, det vill säga att rummen gärna ska innehålla olika material. Ella framhåller att miljön ska utformas efter barnen och deras förutsättningar. Hon menar att det ska kunna gå att ändra i miljön om det behövs, att förskollärare ska vara flexibla. Det ska vara en varierad miljö med olika material. Inomhusmiljön ska locka till lek, nyfikenhet och lärande. Det är viktigt att förskollärarna utgår från barnen och deras intressen. Agnes säger att det ska finnas plats för barnen att kunna leka själva eller med få, alternativt med många kompisar.
Anna är skyddsombud och tänker därför ur skyddsaspekt. Hon säger att det ska vara barnvänligt och ingen farlig inomhusmiljö. Hon framhåller också att det ska vara bra luft och ljud i lokalerna. Anna vill även att det ska finnas flera rum, så att barnen kan delas in i grupper.
Alla intervjuade förskollärare framhåller att de inte kan påverka själva utformningen av lokalerna, men att de däremot kan inreda, möblera och välja vilket material som de vill ha i lokalerna. Flera av de in-tervjuade nämner även sin egen budget och att valen också styrs utifrån den. Anna nämner att de har egen budget så de kan köpa det som de tycker är lämpligt, samtidigt menar hon att de inte kan påverka rummen. Hon säger att de hade velat ha flera rum, men för det mesta menar hon att de kan påverka inomhusmiljön.
Ella menar att de definitivt kan påverka inomhusmiljön. ”Vi kan inte slå ut väggar och sätta upp en ny men vi är väldigt påhittiga med miljön.” Detta citat förtydligar förskollärarnas syn på lokalerna, men att de samtidigt menar att de kan göra något bra utifrån de förutsättningar och den budget de har. Ella ser möjligheter istället för hinder och hon anser att hon och hennes kollegor har stora möjligheter att ändra i miljön. Även Malin säger att de inte kan göra något åt själva lokalernas utformning.
Lokalerna kan vi förstås då inte påverka så mycket men möblering och material tycker jag att vi kan bestämma och göra som vi vill ganska mycket (Malin).
Malin, Sara och Anna säger att de har utgått från barnens intressen och önskningar när de har utformat miljön. Anna säger att de intervjuar barnen enskilt, samt observerar leken och att de på så vis får fram vad barnen önskar och är intresserade av.
Malin påtalar att de har utgått från hur barnen leker och var de leker mest. Hon framhåller betydelsen av att barnen själva kan plocka fram det de vill arbeta med och på så vis bli självständiga. På Saras avdelning har de utformat en inomhusmiljö som tilltalar barnen och som är tillgänglig för dem. Hon menar att barnen ska kunna förändra efter sina lekar och olika aktiviteter. ”Miljön ska vara estetiskt tilltalande och vi ska förmedla en känsla av att vi ska vara rädda om miljön som vi har här. Vi ska vara rädda om sakerna för att det är allas tillsammans”.
15 Anna menar att de tänker på bullerdämpande och att de till exempel har mattor och gardiner som däm-par ljudet, eftersom de har många barn på en liten yta.
Ella säger att de ofta har ändrat och att de har skapat en miljö där de kan ha översikt över alla barnen. Hon nämner också att de har delat av och gjort små rum i rummet, detta för att barnen inte ska störa varandra. Anna säger att förskollärarna har gått genuspedagogik och att de tänker mycket ur genusper-spektiv. ”Till exempel så har vi ett familjerum som vi har möblerat så att det lockar till mycket rollek”. Citatet valde vi att ta med, eftersom det förtydligar att namnet familjerum lockar många barn, både pojkar och flickor till lek, istället för mest flickor om det hade hetat dockrum. Anna säger att de har utformat små rum i rummet, så att barnen kan leka i grupper.
Sara menar att de har anpassat sig till de barnen som går där nu och ändrat om i miljön så att den pas-sar just de barnen. Hon säger att de har format miljön efter barnens behov, för att alla ska känna sig delaktiga.
Några av respondenterna säger att de har tagit hänsyn till och utgått från barnens intressen och önsk-ningar när de det gäller hur de utformat inomhusmiljön. Ella nämner istället att de ofta har ändrat om och att de har skapat en miljö där de kan ha översikt över alla barn. Hon nämner också att de har gjort små rum i rummet, för att barnen inte ska störa varandra. Agnes säger att de har ett dåligt rum, men att hon och hennes kollega hade gjort det bästa av det genom att dela av det med hjälp av bland annat bokhyllor. Hon menar att det inte finns något bättre sätt att möblera på utifrån rummets utformning.
5.2 Inomhusmiljöns och materialets betydelse
Här framkommer vad respondenterna uttrycker att inomhusmiljön och materialet har för betydelse för barns lärande och utveckling.
Vilken betydelse förskollärarna anser att inomhusmiljön och materialet har för
barns lärande
Samtliga förskollärare vi intervjuade i både förskola och förskoleklass anser att inomhusmiljön är vik-tig och har stor betydelse för barns lärande. Förskollärarna menar att inomhusmiljön ska locka till lek och skapande samt att förskollärare alltid ska utgå från barnens intressen och erfarenheter.
Inomhusmiljön är jätteviktig för lärandet. Dels att den är inspirerande för barnen, till exempel har vi alfabetet uppsatt, vi har siffror som de kan se i läsriktningen. Det är också bra för självförtroen-det att sätta upp självförtroen-det som barnen har gjort (Anna).
16 Ella menar att en pedagogisk miljö kan vara rörig för vissa barn om det finns för mycket saker, som inbjuder till mycket bus och spring, så att barnen inte kan koncentrera sig. Sådana fel menar Ella att förskollärare gör hela tiden. Förskollärarna har tänkt på ett sätt medans barnen tänker helt annorlunda. Då menar hon att det verkligen har betydelse för vad barnen kan lära sig. Hon menar vidare att miljön ska anpassas efter de barn som går där nu.
Malin och Carola påtalar vikten av att materialet ska vara synligt, lättillgängligt samt anpassat efter barnens ålder och intresse. Materialet ska locka till lek, skapande och olika aktiviteter. Carola anser att materialet har stor betydelse och att stimulerande, pedagogiska material är väldigt bra. Hon säger att materialet ska locka till att barnen vill plocka fram det och att det ska finnas i barnens höjd. Även Ag-nes påtalar materialets betydelse i samband med både personal och kompisar.
Stimulerande material och pedagogiska material är jättebra. Där tycker jag att barnen ska kunna använda sina sinnen och då framförallt synen så att man ser att det lockar till att plocka framdet här materialet (Carola).
Sara, Ella och Carola tycker inte att det ska finnas så mycket färdigt material, utan materialet ska kun-na användas till många olika aktiviteter. De påtalar också betydelsen av att kunkun-na använda kun- naturmate-rial från till exempel skogen. Respondenterna menar att sådant matenaturmate-rial är bra för att utveckla barnens fantasi och kreativitet.
Sara menar att det är viktigt att tänka på vad förskollärare erbjuder barnen för material i miljön. Hon anser att materialet inte ska vara färdigt, utan det ska vara ett material som lockar till att skapa och vara kreativ. Hon menar också att det ska vara material som stimulerar de olika sinnena. ”Materialet ska kunna användas till mycket. Barnen ska kunna prova på olika sätt”.
Ella anser att det inte är bra att ha för mycket material till barn som inte klarar av det. Hon menar att barn inte alltid leker som förskollärarna har tänkt med materialet, men att det kan bli bra lekar ändå. Hon tycker att naturmaterial är bra. Ella menar att allt material ska kunna användas till allt. Om det finns för mycket färdigt material så menar hon att det kan styra barnen för mycket och hämma deras fantasi. På Ellas avdelning har förskollärarna tänkt på att ha olika material för känseln, till exempel hårt och mjukt material. Även Anna delar åsikten om att det ska finnas hårt och mjukt material, som ska kännas bra att ta i. ”Materialet ska ju stimulera alla sinnen”. Carola framhåller att barnen kan ta med sig material hemifrån, att allt inte behöver köpas.
17
5.3 Tillgodose varje barns lärande och behov
Här framkommer på vilket sätt förskollärarna uttrycker att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet.
Förskollärarnas uttryck om hur barns olika behov kan tillgodoses genom
inomhusmiljön och materialet
Malin, Ella och Anna tycker att förskollärare för att se till varje barns lärande och behov ska utgå från barnens intressen och erfarenheter. Malin säger att det är bra att hela tiden reflektera över hur miljön ser ut samt hur den kan förändras och anpassas efter barnens behov och intressen.
Det är ju det att man hela tiden reflekterar över hur miljön ser ut och försöka anpassa den efter barnen, efter barnens behov och intressen (Malin).
Ella uttrycker att det är väldigt svårt att tillgodose varje barns lärande och behov, men att de som för-skollärare kan erbjuda ett varierat material och se till barnens intressen. Hon säger också att vissa barn behöver en del saker mer än andra för att utvecklas.
Anna säger att hon och hennes kollega lyssnar på varje barns behov. Hon uttrycker att det är lite svårt, men att de observerar och intervjuar varje barn och frågar vad barnen är intresserade av. Anna och hennes kollega tänker också på barn med funktionsnedsättning och hur inomhusmiljön på bästa sätt kan anpassas för dem.
Sara tycker att det ska finnas ett intelligent material, som inte tvingar barn i en viss riktning. Med ett intelligent material menar hon att materialet ska vara sådant som kan användas till mycket och med många olika lösningar. Om ett sådant material finns tillgängligt tror Sara att alla barn kan hitta ett eget sätt att uttrycka sig. Alla barn kan hitta sitt eget sätt och de kan leka på olika sätt med samma material, utan att något sätt är fel. Hon menar också att förskollärare med hjälp av dokumentation kan göra bar-nens enskilda lärande synligt.
Carola säger att de har köpt mycket material som passar barnens olika behov. Precis som Sara menar hon att om det finns mycket olika material, så finns det något material för alla. Hon nämner att de har mycket former, siffror och bokstäver för de barn som har kommit lite längre i sin utveckling och sitt lärande.
Agnes menar att deras inomhusmiljö inte kan tillgodose varje enskilt barns behov, eftersom det är många barn och därmed många olika personligheter med olika behov. Hon påtalar att de gör så gott de kan utefter barngruppen och rummens utformning.
18
5.4 Resultatsammanfattning
Flera respondenter menar att inomhusmiljön bör utformas på ett sätt som inspirerar barnen till att vilja upptäcka, utforska och lära. Miljön ska enligt dem vara spännande, inbjudande och locka barnen till att vilja leka och uppleva saker. Förskollärarna uttrycker att de utformar inomhusmiljön genom att utgå från barnens önskningar och intressen. Alla respondenterna uttrycker att de inte kan påverka inom-husmiljöns lokaler, men att de däremot försöker göra det bästa av lokalerna utifrån sina förutsättning-ar. De menar att de kan påverka mycket i sina lokaler. Många av respondenterna nämner att budgeten påverkar hur deras inomhusmiljö utformas.
Respondenternas svar om inomhusmiljöns betydelse för barns lärande, skilde sig ganska mycket från varandra. De flesta av respondenterna hade mycket att säga om ämnet, men vad de anser vara viktigt var olika. Sara tycker att det är väldigt viktigt med ett intelligent material, sådant som kan användas till mycket och med många olika lösningar. Anna tyckte det var viktigt att tänka på hur ljudnivån är, något som de jobbade mycket med i hennes förskoleklass. Vi tror att de olika svaren kan bero på dels hur rummen är utformade, men också på förskollärarnas eget intresse för inomhusmiljön och dess be-tydelse. Om det går att göra mycket med rummen, så tror vi också att förskollärarnas intresse för in-omhusmiljön ökar.
Någon respondent uttrycker att det kan vara svårt att tillgodose varje enskilt barns behov, eftersom det är många barn och därmed många olika personligheter med olika behov. Alla respondenter menar att de trots det försöker göra så gott de kan för att tillgodose barnens olika behov.
19
6
Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Vårt syfte var att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass ser på den pedagogiska in-omhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inin-omhusmiljön har för barns lärande. Eftersom vi val-de att val-dela ut frågorna till responval-denterna innan intervjuerna, kan val-det ha påverkat responval-denternas svar men vi har inget som talar för att det verkligen är så. Det är möjligt att vi hade fått helt andra svar om vi inte hade delat ut frågorna i förväg. Vi ansåg emellertid att det var ett bra sätt att dela ut frågorna en tid innan intervjuerna, eftersom vi trodde att svaren skulle bli mer utförliga om förskollärarna fick fundera över frågorna. Om vi tittar på en av respondenternas korta svar, så är vi relativt säkra på att svaren inte hade blivit annorlunda om hon inte hade fått frågorna i förväg.
Innan vi började med vårt arbete, så funderade vi på att observera barnen i inomhusmiljön och se hur den påverkar deras lärande och utveckling. Helst hade vi velat göra både observationer och intervjuer, men insåg att arbetet skulle bli för stort och väldigt tidskrävande. Vi anser trots vårt val av intervjuer, att observationer också kan vara en bra metod när något ska undersökas. Genom att observera tror vi att vi hade fått fram mer om vad barnen tycker och hur inomhusmiljön påverkar dem.
6.2 Resultatdiskussion
Respondenternas svar och tidigare forskning har lett till en djupare förståelse för inomhusmiljöns be-tydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Studien visar medvetenheten hos förskollärare när det gäller hur de utformar inomhusmiljön. I utformningen av inomhusmiljön ska förskollärare tän-ka utifrån barnens intressen och tidigare erfarenheter, för att stän-kapa en miljö som främjar barns lärande. Det är viktigt att kunna ändra i inomhusmiljön och anpassa den efter de barn som går där just då. Alla barn är olika individer och har kommit olika långt i sin utveckling, vilket det naturligtvis är viktigt att tänka på och utgå ifrån. Barn är olika och på grund av det anser vi att inomhusmiljön inte bör utformas likadant år efter år, utan att den måste anpassas efter barngruppen.
6.2.1 Inomhusmiljön
Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) skriver att miljön utgör det sammanhang inom vilket barns lärande sker. De framhåller att miljön talar om vad som förväntas hända i den pedagogiska verksamhe-ten. Författarna menar därför att miljön bör utformas på ett sätt som främjar barns lärande och utveck-ling, till exempel genom lek, kreativitet och skaparlust. Vi anser att de förskolor och förskoleklasser vi har besökt är bra på att utforma inomhusmiljön enligt detta sätt.
20 Nordin-Hultman (2008) menar att det finns mönster för vilka aktiviteter rummen är tänkta för. Rum-men bestämmer vad barnen kan söka sig till, när det gäller för dem intressanta aktiviteter och material. Vi fick också en känsla av att rummen i verksamheterna där intervjuerna genomfördes, verkligen sig-nalerar vad som ska hända i dem. Men är detta alltid något positivt? Vi anser att rummen och materia-let ska inbjuda till olika aktiviteter, så att barnen inte ska känna sig styrda utan får utrymme att använ-da sin fantasi och kreativitet. Det ska vara en varierad miljö med olika material. Vi anser att inomhus-miljön ska locka till lek, nyfikenhet och lärande.
Anna nämner att hon och hennes kollega tänker i genusperspektiv och att de har ett familjerum istället för ett dockrum. Claesdotter (2002) påtalar i sin artikel att vad rummen kallas för, säger något om vad som förväntas ske där. Hon menar att det kan vara en fördel att kalla ett rum för familjevrå istället för dockvrå. Vi tycker att det är bra att tänka på det sättet, så att inomhusmiljön utformas för att passa både pojkar och flickor. Vi tror att om det finns ett dockrum, så kan pojkar dra sig för att leka där ef-tersom ordet dockrum ofta signalerar mer till flickor.
Utformningen av inomhusmiljön är viktig för barns lärande och utveckling, eftersom den både kan underlätta och försvåra lärandet för barnen. Om förskollärarna vill att barnen ska vara tänkande och kreativa, så måste det också tillåtas i barnens inomhusmiljö (Mauritzson & Waldenström, 2009).Ella påtalar att pedagogiska inomhusmiljöer kan upplevas röriga för vissa barn. Hon menar att en miljö med mycket saker kan locka till mycket spring, så att barnen tappar fokus på vad de gör. Vi anser där-för det är viktigt att tänka på att anpassa inomhusmiljön efter barngruppen, genom att se vad barnen har för behov och vad som passar för just dem beroende på var i lärandet de befinner sig. Vi anser också att barn ibland ska få busa och springa. Det behöver inte betyda att de lär sig mindre.
Den fysiska miljön har flera olika dimensioner så som emotionella, kulturella, sociala och historiska. Miljön väcker minnen hos människor (Sandberg & Vuorinen, 2008). Sara nämnde dokumentation i inomhusmiljön, som något betydelsefullt för barnens minne. Hon menar att dokumentationen lämnar spår av barnen i inomhusmiljön. Enligt vad vi har upplevt, så finns det mer dokumentation i förskolor än i förskoleklasser. Vi tycker det är synd att det är så, eftersom barnen lär sig och upplever mycket även i förskoleklasser. Med hjälp av dokumentation anser vi att barnen kan samtala och reflektera över vad de gjort och lärt sig. Det anser vi att de kan göra med bilderna i dokumentationen som stöd, då bilderna kan visa vad de har gjort i inomhusmiljön. Dokumentation är något som vi anser att förskole-klasser kan bli bättre på.
21 Barnen i förskolor har ofta fler rum som de har tillgång till, än vad barnen i förskoleklasser har. På förskolan är rummen ofta indelade efter vilka material som finns tillgängliga där (Claesdotter, 2009). Efter vad vi har uppfattat av förskollärarnas svar, känner vi att det ligger mycket i det. Förskoleklasser finns ofta i skolbyggnader och har inte så många rum att tillgå. I förskolor däremot finns det ofta flera små rum, som barnen kan leka och lära i.
Agnes säger bara att deras inomhusmiljö i förskoleklassen inte kan tillgodose varje barns behov. Detta tycker vi låter tragiskt, eftersom det är just det förskollärarna ska försöka göra. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) påtalar att barnen ska få möjlighet att vara delaktiga i utformningen av inomhus-miljön. För oss är det en självklarhet att vi som blivande förskollärare ska utgå från vad barnen tycker och vad de har för erfarenheter. Vi tycker precis som författarna att barnen ska få vara med och påver-ka sin inomhusmiljö. Detta är något förskollärarna påver-kan få fram genom att intervjua barnen om deras önskemål och intressen samt observera barnen i leken. Då det är barnen som ska vistas i inomhusmil-jön under dagarna, så anser vi att det är viktigt att barnen trivs.
Agnes hade inte så mycket att säga om inomhusmiljön, utan hade väldigt korta svar på våra frågor. Svaren vi fick av henne var inte vad vi hade förväntat oss. Hennes svar skilde sig mycket från de andra respondenternas svar. Vi har funderat över vad detta kan bero på och kommit fram till att det kan fin-nas flera olika anledningar till det. Det kan ha berott på att hon var stressad, eller att hon helt enkelt inte hade så stort intresse för inomhusmiljön och dess betydelse. Känslan av att hon var mer intresse-rad av utomhusmiljön var stark. De andra respondenterna brann för inomhusmiljön och tyckte att vi hade viktiga och intressanta frågor. Vi tror att deras stora intresse gjorde att de gav oss mer utförliga svar.
6.2.2 Materialet i inomhusmiljön
Utifrån vad vi har uppfattat kan det vara olika hur tillgängligt materialet är för barnen, beroende på vilken förskola eller förskoleklass vi befinner oss i. Något som vi tycker är negativt är just det med städningen. Allt ska i stort sett alltid plockas undan. Vi tycker att byggen och annat oftare borde få stå kvar, vilket kan bidra till att öka barnens självkänsla, göra dem stolta över vad de skapat och att de kan fortsätta vid ett annat tillfälle. I förskolan uppfattade vi att sakerna fick vara kvar om barnen hade byggt något. I en av förskoleklasserna var känslan istället att allt oftast skulle plockas undan efter le-ken.
Ella menar att barn inte alltid leker som förskollärarna har tänkt med materialet, men det kan bli bra lekar ändå. Här håller vi med. Enligt egna erfarenheter och observationer som vi tidigare har gjort så leker inte barn alltid vad förskollärarna har tänkt, men till skillnad från Ella anser vi att det ofta blir väldigt bra lek och lärande när barnen använder sin kreativitet och fantasi. Carola och Sara tycker inte att det ska finnas för mycket färdigt material. De hävdar att barnen många gånger begränsas av sådant
22 material som redan är färdigt. Vi anser att det är bra om barnen får använda sig av material som inte är färdigt, som där igenom kan användas till mycket och på många olika sätt. Vi tycker också att det kan vara bra med färdigt material, eftersom barn även med ett färdigt material kan använda sin fantasi. Barnen kan till exempel vända en bil upp- och ner och låtsas att det är en båt.
Carola säger att barnen kan få ta med sig material hemifrån om de vill. Det tycker vi är bra eftersom barnen då kan skapa och göra roliga saker utan att det behöver kosta så mycket. Malin och Carola nämner att det är viktigt att materialet är synligt för barnen och att de kan nå det utan att de behöver be om hjälp. De säger även att materialet bör vara anpassat efter barnens ålder. Vi anser att det kan vara svårt att anpassa just efter åldern, eftersom barnen har kommit olika långt i sin utveckling. Istället an-ser vi att materialet bör anpassas efter vilken lärande- och utvecklingsnivå barnen befinner sig.
6.2.3 Diskussionssammanfattning
Undersökningen har bidragit till att vi har fått en ökad förståelse för vad som anses viktigt när det gäll-er hur förskollärare utformar inomhusmiljön samt vilken betydelse de menar att inomhusmiljön har för barns lärande och utveckling. Vi upplever att förskollärarna är positiva och att de har många olika idé-er och önskemål till hur en inomhusmiljö kan utformas. Många tar upp sin budget och menar att den påverkar vad som kan göras med inomhusmiljön. Många tycker ändå att de utifrån sina förutsättningar kan göra mycket.
Styrdokumenten beskriver hur miljön ska vara, men den säger ingenting om hur förskollärarna ska göra för att se till detta. Det är upp till förskollärarna att lita på sin egen förmåga för att kunna skapa en god inomhusmiljö, som främjar barnens utveckling och lärande.
Carola nämnde att de i hennes förskoleklass hade mycket former, siffror och bokstäver för de barn som hade kommit lite längre i sin utveckling och sitt lärande. Vi har funderat över varför det materia-let är just för de barnen. Vi anser att det även kan vara en utmaning för de barn som inte har kommit lika långt i sin utveckling och sitt lärande. En fundering är om Carola menar att barn har kommit läng-re i sin utveckling och sitt lärande, bara för att de råkar intläng-ressera sig för siffror och bokstäver. Vi an-ser att barn som har andra intresseområden också kan ha kommit långt i sin utveckling och sitt lärande. Det är viktigt att förskollärarna tänker på alla barn och inte bara de som anses ha kommit långt i sitt lärande.
23
6.3 Övriga tankar om studien
Under den här rubriken har vi tagit upp saker som vi har tyckt varit viktiga och intressanta under stu-dien, även om vi inte har använt det som metod. Här framgår också vad respondenterna hade för drömmar om inomhusmiljön. Den frågan i intervjuguiden var inget som besvarade någon av våra frå-geställningar, men vi tyckte ändå att det var en intressant fråga att ta med.
Observationer av inomhusmiljön
Vi är medvetna om att observation inte var vår metod, men tankar uppstod under studiens gång och vi valde att beskriva sådant som vi har sett under studien. Vi ville se om respondenternas svar stämde överens med verkligheten.
Något som vi tycker har varit intressant är att undersöka om förskollärarna verkligen gör som respon-denterna säger, eller om svaren ibland är det de tror att vi vill höra. Utifrån vad vi upplevde i förskolan och förskoleklasserna, verkar det som de verkligen gör som de uttrycker i sina svar. Vi tror inte att de svarade efter vad de trodde vi ville höra, utan att de gav oss ärliga genomtänkta svar. Vi tycker att in-omhusmiljön var väldigt bra utformad i både förskola och förskoleklass, där de olika intervjuerna genomfördes. Det blev för oss tydligt att de arbetade med att få en så bra och lärorik inomhusmiljö som möjligt.
I förskolan var inomhusmiljön väldigt bra utformad för barnens lärande och behov. Barnen hade till-gång till många olika material som fanns på deras nivå. I en förskoleklass fanns det ganska mycket material, men det kunde ha funnits lite mer. Det var inte heller så stort, så barnen hade svårt att få ut-rymme för sina olika aktiviteter.
Respondenternas drömmar om inomhusmiljön
I vår intervjuguide (se bilaga) valde vi att ha med en fråga om respondenternas egna drömmar om in-omhusmiljön. Vi tyckte att det var en spännande fråga, där vi kände att svaren kunde bli väldigt olika. Här kunde vi få reda på vad förskollärarna själva ville göra i inomhusmiljön om de fick drömma helt fritt, utan att tänka på hur det ser ut nu och vad som verkligen är genomförbart. Svaren på just den frå-gan var varierande, men det fanns en sak som var gemensamt för alla respondenterna. De ville ha många rum, olika rum för olika aktiviteter. Sara ville ha ett centralt rum, som ett hjärta i förskolan. Där menade hon att föräldrar, barn och förskollärare till exempel skulle kunna samlas och samtala om bar-nens lärande och utveckling. Detta tyckte vi lät som en fin tanke och väldigt välkomnande för både föräldrar, barn och personal. Carola ville ha stora ytor, för att ge barnen utrymme att röra på sig or-dentligt.
24 Alla förskollärare som intervjuades, oavsett om de arbetar i förskola eller i förskoleklass är överens om att de vill ha fler rum, när de får drömma fritt. Malin vill ha flera rum och utrymmen för lek och aktiviteter, så att de kan dela in barnen i mindre grupper. Hon önskar att det fanns ett rum där det finns möjlighet att vara för sig själv om någon vill och ett rum för att lyssna på musik, spela instrument och sjunga. Hon skulle också vilja ha en större ateljé och fler bra väggar att sätta upp dokumentationer på. Dokumentationerna skulle då bli synliga för barnen, så att de kan se och reflektera över vad de upplevt och lärt sig.
Även Sara skulle vilja ha en stor ateljé där barnen kan skapa och arbetena får ligga framme. Hon vill ha en stor härlig yta där barnen kan använda sig av återvinningsmaterial. Sara skulle även vilja ha ett kombinerat musik- och dramarum. I musik- och dramarummet vill hon ha många instrument och en scen där det finns mycket utklädningskläder och en ridå som lockar till dramalekar. Sara drömmer också om ett bygg- och konstruktionsrum där byggen kan sparas under en lång tid och där många barn kan vara tillsammans och bygga med många olika material. Hon önskar att de hade ett vilrum med många härliga färger och gärna lugn avslappnande musik. Sara tycker att det borde finnas ett stort rum som en mötesplats, där föräldrar till exempel kan sitta och titta i barnens dokumentation. Mötesplatsen ska vara centralt som ett hjärta i förskolan. Hon vill också att det ska finnas dörrar som går att se ige-nom och som därmed ger större överblick.
Ella skulle önska en stor förskola med musik och rörelse. Hon vill att det ska finnas utklädningskläder, så att barnen kan klä ut sig och leka rollekar. Ella tänker också på motoriken, så hon önskar att det fanns saker att klättra på. Även hon önskar sig en fin ateljé.
Carola vill ha många rum, så att barnen kan ha olika aktiviteter i rummen. Hon tycker att det ska vara mycket golvyta och gärna en scen. Carola önskar till exempel att det fanns byggrum, familjerum och ett skapanderum med mycket färg. Hon vill även ha en snick, som förskolor hade förr och ett sagorum med härliga tyger. Carola tycker det är viktigt att materialet syns och vill därför ha så mycket material som möjligt i glasburkar. Hon vill att det ska finnas mycket färger och annat för de olika sinnena. Agnes skulle vilja ha ett kombinerat rum för snickeri och teknik, där barnen kan använda olika verktyg som till exempel hammare och såg. Hon önskar att det fanns ett rum för skapande, där barnen kan måla, klippa och klistra. Agnes drömmer om ett stort rum för rörelse och gymnastik, så att barnen får ordentligt med utrymme att röra på sig. Hon vill även ha ett rum, där barnen kan ta det lugnt och vila. I det rummet ska de kunna sitta och läsa eller titta i böcker. Barnen ska kunna gå dit om de behöver lite lugn och ro. Agnes tycker också att det ska finnas ett rum, där barnen kan spela och pussla.
25 Anna drömmer om flera små rum, där barnen kan ha sakerna framme hela tiden. Hon vill att det ska finnas ett byggrum, där barnen kan bygga utan att det behöver plockas undan. Anna tycker att papper, färg och former ska kunna ligga framme hela tiden, så att barnen kan gå runt till olika stationer och få känna på och använda olika material. Hon vill även att det ska finnas mer IT. ”Det borde vara större möjlighet att jobba med datorer och det skulle finnas mer bildskärmar”.
6.4 Förslag till vidare forskning
Vi anser att det skulle vara intressant att intervjua barnen i förskolor/förskoleklasser om deras intres-sen för att få en större förståelse om vad de tycker är viktigt i deras inomhusmiljö.
Innan vi bestämde oss för vad vi skulle undersöka, så funderade vi över utemiljöns betydelse för barns lärande. I arbetet valde vi istället att fokusera på inomhusmiljön. Därför tycker vi att det skulle vara intressant med mer forskning även om utomhusmiljön.
De förskolor/förskoleklasser vi har varit på när vi utfört våra intervjuer har funnits ganska länge. Där-för tycker vi att det skulle vara intressant att forska i hur nya Där-förskolor bygger upp sina verksamheter i jämförelse med äldre förskolor. Vi tycker att det skulle vara intressant att höra vad de har för tankar om inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande.
Alla förskollärare som vi intervjuade hade arbetet länge inom yrket. Det hade därför varit intressant att jämföra nyutexaminerade förskollärare med förskollärare som varit många år i yrket. Vi funderar över om deras tankar om inomhusmiljön skiljer sig från varandra och om det i så fall kan påverkas av deras tid som förskollärare.
En av förskollärarna nämnde att de arbetar utifrån ett genusperspektiv. Vi anser att det skulle vara in-tressant att göra observationer för att se om det framgår i inomhusmiljön att de tänker ur just ett ge-nusperspektiv. Det kunde också vara intressant att göra forskning om hur inomhusmiljön påverkar barns motorik.
26
7 Referenslista
Bell, Judith. (2006). Introduktion till forskningsmetodik Lund: Studentlitteratur.
Bjereld, Ulf., Demker, Marie. & Hinnfors, Jonas. (2009). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen.(3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Björklid, Pia. (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Björkman, Karin. (2002). Miljön – en mötesplats för lärande. Förskolan 2, s. 28-33.
Brulin, Göran. & Emriksson, Birgitta. (2005). En pedagogik för regional utveckling. I Katarina, Grut. (red.). Exemplet Reggio Emilia: pedagogik för demokrati och lokal utveckling. s.11-31. Stockholm: Premiss.
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Campner, Eva. & Persson, Elsie. (2006). Vardagsperspektiv: pedagogens syn på läroplanen för för-skolan. Solna: Ekelunds/Gleerups.
Claesdotter, Annika. (2002). Möblera för lek. Förskolan 2, s.38-40.
Claesdotter, Annika. (2009). Skolmiljö präglar förskoleklassen. Förskolan 2, s.34-35.
Evenshaug, Oddbjørn. & Hallen, Dag. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Fröbel, Friedrich. (1995). Människans fostran. Lund: Studentlitteratur.
Hainstock, Elizabeth G. (1999). Montessori från grunden. Viken: Replik.
Jonstoij, Tove. & Tolgraven, Åsa. (2001). Hundra sätt att tänka: om Reggio Emilias pedagogiska filo-sofi. Stockholm: Utbildningsradion (UR).
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitte-ratur.
Laike, Thorbjörn. (1995). The impact of home environment and daycare environment on children's emotional behavior. Diss.(sammanfattning) Lund: Univ.. Lund.
Lundahl, Gunilla. (1995). Hus och rum för små barn. Stockholm: Arkitekternas forum för forskning och utveckling (ARKUS).
Løkken, Gunvor. & Søbstad, Frode. (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlittera-tur.
