Digitala verktygs effekter på skrivutveckling
En litteraturstudie om digitala skrivverktygs inverkan på textproduktionen i svenskämnet årskurs F-3
KURS: Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15 hp PROGRAM: Grundlärarprogrammet F-3
FÖRFATTARE: Nils Awes, Niklas Olsson EXAMINATOR: Jenny Siméus
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Självständigt arbete för grundlärare f-3, 15 hp Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3.
Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
___________________________________________________________________________ Nils Awes, Niklas Olsson
Effekter av digitala verktyg på skrivutveckling - En litteraturstudie om digitala skrivverktygs inverkan på textproduktionen i svenskämnet årskurs F-3
The effects of digital tools on writing development - A literature study on digital tools’ influence on text production in Swedish teaching in grade F-3.
Antal sidor: 25 Syftet med denna uppsats är undersöka vilka effekter digitala verktyg kan ha på elevernas skrivande, detta berör både hur eleverna påverkas kognitivt men också om hur textproduktionen kan
påverkas. Utvecklingen rör sig mot hur man på olika sätt kan integrera digitala verktyg i undervisningen alltmer. Lärare och elever ställer sig positiva till att använda tekniken och kravet på att skolor ska erhålla en rik uppsättning av teknik
som lärplattor ökar. Skrivundervisningen rör sig mot att ge mer utrymme för att skriva och bearbeta texter digitalt, samtidigt som det analoga skrivandet har fått ta ett steg åt sidan. Syftet med studien är att undersöka effekterna utav detta genom frågeställningen: Hur visar tidigare forskning effekterna av skrivprocesser med analoga respektive digitala verktyg? Hur visar forskning att elever påverkas kognitivt av digitala lärprocesser? Undersökningsmaterialet är internationella artiklar som har samlats in genom databassökningar
Resultatet visade att elever ställer sig mycket positiva till att arbeta med digitala verktyg i skrivandet. Detta på grund av att redigeringsmöjligheterna upplevdes lättare och att eleverna känner att det blir mer estetiskt tilltalande. Det vi fann som kritiskt med att skriva med digitala verktyg är att det krävde tangentbordfärdigheter vilket kunde leda till att den kognitiva belastningen vid skrivandet påfrestas. Forskningsresultat påvisade differerade svar angående längd och textkvalité i jämförelsen med analogt- samt digitalt skrivande.
___________________________________________________________________________ Sökord: Digitala lärprocesser, ASL, F-3, digital skrivande, analogt skrivande
___________________________________________________________________________
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställningar ... 2
3. Bakgrund ... 3 3.1 Styrdokument ... 3 3.2 Teorier om lärprocesser... 3 3.3 Skrivprocesser ... 5 3.4 Textproduktion ... 6 3.5 Digitala verktyg ... 6 3.6 Analogt skrivande ... 7 4. Metod ... 8
4.1.1 Kriterier för inkludering av material ... 10
4.1.2 Materialanalys... 11
5. Resultat ... 12
5.1 Forskningsanalysens inriktningar ... 12
5.2 Möjligheter och utmaningar med digitala skrivverktyg ... 14
5.2.1 Digitalt skrivande i en social kontext ... 15
5.2.2 Analogt skrivande i förhållande till digitalt skrivande ... 16
5.2.3 Digitala hjälpmedels effekter på textproduktion i årskurserna F-3 ... 17
6. Diskussion ... 19
6.1 Metoddiskussion ... 19
6.2.1 Hur elever påverkas kognitivt av digitala lärprocesser? ... 19
6.2.2 Effekter på elevers skrivprocess med analoga respektive digitala verktyg ... 21
6.3 Avslutande reflektion och framtida forskning ... 22
Referenser ... 24
1. Inledning
Den svenska skolans syfte är att ge elever förutsättningar till att bli självständiga medborgare så att de har möjlighet att aktivt och framgångsrikt delta i samhället Skolverket (2018, s. 1–4). Eftersom digitaliseringen i samhället ökar, ökar också förväntningarna på att medborgare ska besitta digitala kompetenser. Dessa innebär bland annat färdigheter i att skriva med digitala hjälpmedel, betala via elektroniska verktyg och kunna kommunicera via digitala plattformar. Regeringen (2017) införde därför förändringar i skolans styrdokument med syfte att stärka den digitala kompetensen i
undervisningen. Skolverket (2018, s. 30) lyfter vikten av att skolan kontinuerligt arbetar med att ge elever digital kompetens, inte bara som en enskild kunskap utan att den digitala kompetensen är integrerad i skolans olika ämnen så som den är integrerad i samhällslivet.
Teknik utvecklas vilket innebär att kunskaper om digitala verktygs användningsområden förändras. I den moderna skolan är det digitala verktyget ett brett begrepp som inkluderar bland annat datorer, lärplattor, olika typer av skärmar, mjukvaror och molnbaserade tjänster (Skolverket, 2017, s. 8). Digitala hjälpmedel medför förväntningar på lärares didaktiska färdigheter. Lärare förväntas kunna ställa om delar av sin undervisning för att tillgodose elevernas behov av digitala kunskaper genom att integrera digitala verktygs möjligheter. I elevers skrivundervisning har digitala verktyg har fått en allt mer framträdande roll. Skrivmetoden Att skriva sig till läsning, (ASL) är ett exempel på ett digitalt skrivverktyg som blivit standardiserat i skolsammanhang (Berg Nestlog & Danielsson, 2020 s. 9). Att använda digitala verktyg som tangentbord och talsyntes i skrivundervisningen har visat sig gynna barn med läs-, skrivsvårigheter samt nybörjarskribenter (Trageton, 2014, s. 63). Att skriva med digitala verktyg kräver inte samma motoriska färdighet som analogt skrivande, vilket har visat sig gynna vissa elever (Hultin & Westman 2014, s. 53). Det råder delade åsikter om digitala verktygs påverkan på skrivundervisning. En som riktar kritik mot digitala hjälpmedel som ASL är forskaren Barbro Westlund, hon påpekar bristen på forskningsunderlag kring metoden (Karlsson, 2019). Utifrån de olika forskningsresultaten och de delade åsikter som råder, har vi valt att undersöka forskningsområdet kring digitala skrivverktygs påverkan på skrivutveckling.
I denna studie används begreppet digitala verktyg och inkluderar dator, lärplattor med tillbehör som hörlurar, talsyntes och tangentbord. Trageton (2014, s. 27) menar att det är ett tydligt krav på att digitala verktyg ska användas i respektive ämne i de nordiska ländernas läroplaner. Trageton anser att
den svenska läroplanens formuleringar kring digitala verktyg är mer svepande men att datorskrivande framgår som obligatoriskt.
Föreliggande litteraturundersökning fokuserar på digitala verktygs relation till skrivutvecklingen och skapandet av texter. Studieanalysen har hämtat material via litteratur med utgångspunkt i tidigare uppsatser och vetenskapliga texter som berör skrivande.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva hur tidigare forskning inom skrivutveckling för grundskolan F-3 jämför analog och digital textproduktion med fokus på skrivresultat och kognitiva effekter. Syftet avses att besvaras med hjälp av följande frågeställningar:
1. Hur påverkas skrivprocesser av användande av analoga respektive digitala verktyg enligt tidigare forskning?
3. Bakgrund
I bakgrunden redogörs för vad tidigare forskning, styrdokument och litteratur säger om följande områden: styrdokument, teorier, skrivprocesser, kognitiv förmåga, textproduktion, digitala verktyg och analogt skrivande. Avslutningsvis går bakgrunden in på sociokulturella och kognitiva modeller med fokus på skrivprocesser.
3.1 Styrdokument
I Skolverkets (2019, s. 2) kursplan för ämnet svenska betonas det att undervisningen ska bidra till att stimulera elevers intresse för att skriva, vidare beskrivs det i det centrala innehållet att
undervisningen ska behandla skrivande både analogt och digitalt samt beröra språkets struktur som punkt, stor bokstav och stavningsregler. Undervisningen ska också beröra enkla former av
textbearbetning där en del är just språkets struktur. För att elever ska få kunna ta del av de gynnsamma läraspekterna av digitala verktyg behöver skrivundervisning fokusera på att utveckla elevers förmåga att använda tal och skrift i digitala miljöer (Skolverket, 2017, s. 17). Det är också betydelsefullt att få en inblick i elevers individuella arbetsprocess för att kunna arbeta mot skolans riktlinjer i värdegrunden som berör att; skolan ska möta elevers behov och förutsättningar
undervisningen, genom att göra detta främjar skolan elevernas fortsatta lärande och
kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevers förkunskaper preferenser och egna erfarenheter (Skolverket, 2019, s. 3).
3.2 Teorier om lärprocesser
Vygotskij var en pedagogisk teoretiker som har influerat det pedagogiska forskningsområdet genom sitt perspektiv på social samverkan som en resurs för lärande. Säljö (2014, s. 36) beskriver Vygotskijs teori om hur människan utvecklas biologiskt och sedan genom sociokulturella förhållanden,
människor, kultur och miljö ytterligare formas i sin utveckling. Enligt Säljö (2014, s. 74) nyanserar och brukar människan språkliga redskap, vilket utgör grunden för kulturella resurser. Barnet formas utifrån det sociala sammanhang som hen befinner sig i. Sammanhangen påverkas av vilka som befinner sig i dem, hur individerna verkar i sammanhangen och de resurser som finns att tillgå samt hur resurser används. Detta kan man se exempel på i den svenska skolan, där man ser på gemensamt skrivande som en väsentlig del av utbildning. I svenskämnets kursplan står det att elever ska bearbeta
och skriva texter enskilt och tillsammans med andra (Skolverket, 2019, s. 1) och till textproduktionen hör idag digitala resurser.
Digitaliseringen har medfört nya resurser inom skolan såsom lärplattor och datorer. Hur dessa resurser används i skrivundervisningen och hur aktörer får lov att samtala och reflektera kring sina texter är kontentan i den proximala utvecklingszonen som används idag. Vygotskij beskriver att den proximala utvecklingszonen är ett gynnsamt kunskapsområde som människan inte får tillgång till utan socialt samspel. Vygotskij anser även att en skribents syn på omvärlden påverkas av verktyget som används.
Mediering är en undergren till teorin om det sociokulturella perspektivet som beskriver hur människan via kulturella verktyg förstår sin omvärld. Kulturella verktyg som språkliga redskap formas av kultur och tradition (Lundgren et al., 2017, s. 253–254). Språkliga redskap utvecklas inom samhället och kulturella gemenskaper. På grund av kulturella differenser divergerar språkliga redskap i olika delar av världen. Skribenten (utövaren) använder skrivbordet (redskapet) utifrån kulturella faktorer och traditioner (Lundgren et al., 2017, s. 255). Utifrån denna teori vill vi undersöka om digitalt skrivande är beroende av ett socialt samspel för att uppnå en god kvalité.
Wengelin och Niholm, (2013, s. 69) beskriver teorimodellen från Hayes och Flowers Planning, translating and reviewing översatt till att planera, omsätta till språk och redigera som tre delprocesser en skribent hanterar under skrivprocessen. Wengelin och Nilholm (2013, s. 61) menar att enligt denna teori tar planeringen av skrivandet upp den största delen av skrivprocessen. En sådan planering omfattar vad skribenten ska skriva, vem mottagaren är, vilken texttyp som ska konstrueras och hur texten ska organiseras. Omsättning till språk innefattar att skribenten beslutar vilka ord som ska användas, vilka bokstäver som ska ingå med penna eller tangentbord. Redigering består av tre delar, nämligen att läsa igenom sin text, analysera och modifiera den. Under redigeringsfasen läser skribenten igenom sin text och reflekterar över om texten framgår enligt skribentens syfte och om texten fungerar i enlighet med dess kontext. Att arbeta med alla dessa områden är krävande och att fördela de olika delprocesserna under skrivandet är en avancerad färdighet (Wengelin & Nilholm, 2013, s. 60). Nedan i Bild 1 illustreras fördelningen av tidsindelning av skrivprocessen:
Sammanfattningsvis är skrivprocessen avancerad och består av många mindre delprocesser som skribenten behöver avancera inom för att skriva hållbara texter. Den tidiga skribenten kan behöva tillämpa mycket energi åt några få av delprocesserna vilket kan resultera i fördjupning inom andra delprocesserna uteblir. Ju längre en skribent avancerar inom en delprocess desto mer tenderar utvecklingen att kunna fokusera på flera delprocesser. Denna modell är aktuell att utgå ifrån när man utvärderar hur de tre beståndsdelarna gynnas i en skrivprocess med digitala skrivverktyg.
3.3 Skrivprocesser
Skrivprocessen består av fem mentala områden där det kognitiva perspektivet fokuserar på att analysera hur individer bearbetar, samlar upp information och hur individers tankar påverkar deras handlingar (Taube, 2011, s. 23). Genom den syntaktiska medvetenheten förstår skribenten att ord kan formuleras och appliceras i varierande ordningar vilket kan skapa olika meningar (Taube, 2011, s. 16). Begreppet pragmatisk medvetenhet beskriver skribentens förmåga att visualisera läsarens perspektiv på sin egen text. Genom god förmåga inom detta område kan en skribent uppfatta hur hen ska skriva i olika sammanhang (Taube, 2011, s .19) Idéskapande är en medvetenhet som består av två faser; planeringsfasen där skribenten förbereder ämne och syfte med texten samt
formuleringsfasen där idéer formuleras till skrift (Taube, 2011, s. 86). Grammatisk medvetenhet innebär att en skribent kan uttrycka sig i skrift via formella standardiserade skrivregler som stavning och interpunktion (Josefsson, 2010, s. 17). Det sjätte området handlar om att vara medveten om särskiljande drag för olika genre och att eleven kan se skillnad på form och innehåll (Westlund, 2012, s. 119).
I syfte att undersöka elevers kognition under skrivprocesser har Skolverket (2018, s. 5) använt sig av videoinspelningar och datorprogram. Under dessa tillfällen användes mjukvaror för att mäta pauser och hur elever bearbetar texter. Resultatet lyfter fram att skribenter oftast tar längre pauser emellan satser och att de längsta pauserna sker i slutet av meningar. Dessa stunder beskriver forskningen som ett moment av planering då många elever förbereder sitt skrivande, mening efter mening (Skolverket, 2018, s. 6). Ögonrörelser är ytterligare en mätbar aspekt som skildrar kognitiva processer i en läsares sinne. Elbro (2004, s. 22–23) lyfter fram forskning som mäter ögonrörelser genom spegelbilder via lasrar under läsprocesser. Hos elever i årskurs 1–2 tenderade synens fixering att stanna längre vid ovanliga ord och ämnesord. Sammanfattningsvis kan det konstateras att ögonens fixeringspunkter visar var i texten den kognitiva belastningen ligger. Detta kan inte uppfattas enbart genom att titta på en elevs färdiga text (Skolverket, 2019, s. 6). Hattie och Yates (2014, s. 151) beskriver att hjärnan kan bli kognitivt överväldigad i en komplicerad
inlärningssituation. Den som befinner sig i inlärningssituationen gör sitt yttersta för att finna ordning i den nya kunskapen. Hur kognitivt belastad en människa blir i en inlärningssituation beror på tidigare erfarenheter och uppgiftens struktur. Överflödig belastning är det som påverkar människans inlärningsförmåga negativt.
3.4 Textproduktion
Med textproduktion avses i föreliggande studie texter som elever skapar genom antingen analoga eller digitala verktyg. Elevtexter produceras i olika ämnen och har olika funktioner. Sådana funktioner kan ta sig i uttryck i olika ämnen, exempelvis färdighetsdiskurser, kreativitetdiskurser, processdiskurser, genusdiskurser, sociala praktikdiskurser och kritiskt analytiska diskurser. Olika diskurser kan också dominera vid olika tidpunkter beroende på samhällsförändringar. Detta påverkar också lärarens syn på hur en text bör produceras. Exempel på hur dessa föreställningar kan påverkas är lärarens egna erfarenheter från sin skolgång, lärarutbildning, styrdokumenten eller olika
elevgrupper (Bergh Nestlog & Danielsson, 2020 s. 19–20)
3.5 Digitala verktyg
I svenskämnets syfte (Skolverket, 2019, s. 1) står det i texten att undervisningen ska bidra till att elever utvecklar sitt skriftspråk för att de ska kunna utrycka sig i olika sammanhang. I det centrala innehållet beskrivs det vidare att undervisningen ska innehålla delar som berör sambandet mellan ljud och bokstav, enkla former av textbearbetning och att skriva texter med hjälp av digitala verktyg.
En metod som är förekommande i den tidiga läs och skrivundervisningen med digitala verktyg är ASL. Hultin och Westman (2014, s. 15–16) beskriver ASL-metoden där eleven har tillgång till en dator, som idag ofta är ersatt med en lärplatta. Den digitala resursen är i sin tur utrustad med talande tangentbord, talsyntes och vanliga ordbehandlingsprogram. Talsyntesen är en funktion som kan appliceras när en elev arbetar med digitalt skrivande och den har funnits sedan 80-talet som hjälpmedel för läsning i specialpedagogiken. Under 2000-talet har talsyntesen utvecklats och blivit integrerad i elevers skrivundervisning. Talsyntesen innebär att en syntetisk röst uttalar varje bokstav medan eleven trycker på tangentknapparna. Den syntetiska rösten kan även läsa upp hela ord och stycken. Syftet med ASL-metoden är att eleven direkt ska kunna få höra sin text och på det sättet få snabb återkoppling på vad den skrivit, och kan då själv upptäcka genom talsyntesen eventuella fel i bildandet av ord eller meningsuppbyggnad. Metoden sparar tid för läraren, då denne inte behöver förflytta sig på samma sätt och läsa igenom alla elevers texter tillsammans med dem.
3.6 Analogt skrivande
Ur det centrala innehållet i kursplanen för Svenska årskurs 1–3 (Skolverket, 2019, s. 1) framgår det att eleven ska kunna tillverka texter både för hand och genom digitala verktyg. Analogt skrivande är mer traditionella uttrycksformer för skrift; begreppet står oftast för penna och papper. Analogt skrivande prövar elevers motoriska förmåga att forma symboler med penna. Taube (2011, s. 59) påpekar att analogt skrivande fokuserar mer på att vara en färdighet än digitalt skrivande. Hon refererar även till tidigare forskning då hon påpekar att övergången till digitalt skrivande inte är helt oproblematisk, då forskningsresultat har visat att förmågor som att skriva för hand med flyt hänger ihop med att kunna strukturera texter av innehållsmässig kvalité. Problematiken är den att barn i tidiga skolår förbrukar mycket energi i skrivandet. Lägg till det analoga skrivandets krav på motorisk färdighet och att memorera bokstävernas utseende vilket gör att processen kräver ännu mer
arbetskraft hos individen. En annan faktor som är avgörande för att en elev ska behärska skrivflyt är att memorera bokstävernas utseende ortografiskt Taube (2011, s. 65). Om analogt och digitalt skrivande ställs mot varandra så visar forskning på för- och nackdelar med båda arbetssätt.
4. Metod
För att hitta relevant forskning för vårt område har vi använt oss av databasen ERIC. För att utöka sökresultatet har vi använt Google Scholar. För att säkerställa att materialet faller är av vetenskaplig kvalitet har vi först sökt efter artiklar i Google Scholar och sedan sökt efter motsvarande artiklar i ERIC för att se om artikeln är peer reviewed och därmed vetenskapligt kvalificerad. Vi har också använt oss av kurslitteratur från tidigare kurser och andra källor som är relevanta för studien
exempelvis: Barns tidiga skrivande (Taube, 2011), Att undervisa i läsförståelse (Westlund, 2012) och Att ha eller sakna verktyg: om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva (Wengelin & Niholm, 2013).
Socialvetenskapliga artiklar har sökts fram via databasen ERIC och PRIMO med fokus på skrivande. Det analoga skrivandet är ett återkommande begrepp i studien då denna metod kontrasterar digitalt skrivande. Artiklar som analyserar digitalt skrivande tenderar att jämföra analogt och digitalt
skrivande, vilket ökar relevansen för att också jämföra effekterna av dessa arbetssätt med varandra. Nedan följer en tabell över sökvägarna:
Google Scholar Antal
träffar Resultat
handwriting* AND typewriting*
AND CHILDREN 19000 Läst 2 abstract “The Importance of Cursive Handwriting Over Typewriting for Learning in the Classroom: A High-Density EEG Study of 12-Year-Old Children and Young Adults”
ERIC Antal
träffar Resultat
Dahlstrom, Helene 2 ”Digital Writing Tools from the Student Perspective: Access, Affordances, and Agency”
Läst igenom artikeln; “Pros and Cons: Handwriting versus digital writing" handwriting* AND digital* AND
elementary* 9 “The Influence of Spelling Ability on Handwriting Production: Children with and without Dyslexia"
The Influence of Spelling Ability on Handwriting Production: Children with and without Dyslexia
64 “Investigation of Writing Habits of Primary School Teachers Students with and Without LD”
"cognitive" AND "writing" AND "primary"
283 “Handwriting: Developing Pupils' Identity and Cognitive Skills”
writ* AND education AND "digital tool*"
smalnade av:
writ* AND primary school* AND "digital tool*"
82
21
“Once upon a time there was a mouse’: children's technology-mediated storytelling in preschool class”
Referens från artikeln; “Digital writing tools from the student perspective".
1 “Textproduktion i det digitaliserade klassrummet”
Teaching Methods* AND Writing Instruction* AND Computer Assisted Instruction* AND Individual Needs
10 “Teaching Reading through Writing." Support for Learning”
Teacher* digital tools* literacy
AND writ* primary* handwrit* 539 "Beginning to write with word processing: Integrating writing process and technology in a primary classroom"
Referens från artikeln; “The effect of pen and paper or tablet computer on early writing–A pilot study".
1 “Early Literacy Practices Go Digital”
Referens från artikeln; “Pros and Cons: Handwriting versus digital writing".
1 “The Effect of Pen and Paper or Tablet Computer on Early Writing – A Pilot Study” Referens från artikeln; “The
effect of pen and paper or tablet computer on early writing–A pilot study".
1 “Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested”
Nedan följer en tabell över de urval som gjordes för studien:
Namn Titel Publikationstyp Land Årtal
Charles Crook Lindsey Bennett
Does Using a Computer Disturb the Organization of Children's Writing?
Vetenskaplig artikel Storbritannie
n 2010
Takala, M. Teaching Reading through Writing." Support for Learning
Vetenskaplig artikel Finland 2013
Dahlström,
Helene. Digital Writing Tools from the Student Perspective: Access, Affordances, and Agency
Vetenskaplig artikel Sverige 2019
Van Leeuwen, Charlene A.; Gabriel, Martha A
Beginning to write with word processing: Integrating writing
process and technology in a primary classroom Ewa Skantz Åberg, Annika Lantz-Andersson & Niklas Pramling
Once upon a time there was a mouse’: children's technology-mediated storytelling in preschool class
Vetenskaplig artikel Sverige 2013
Roshan, Doug Handwriting: Developing Pupils' Identity and Cognitive Skills
Vetenskaplig analys England 2019
Lauren L. Foxworth, Andrew Hash, Diana P. Sukhram
Writing in the Digital Age: An Investigation of Digital Writing
Proficiency Among
Vetenskaplig artikel USA 2018
Eva Hultin, Maria Westman
Early Literacy Practices Go Digital
Vetenskaplig artikel Sverige 2013 Agélii Genlott, A
& Grönlund, Å. (2013)
Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested
Vetenskaplig artikel Sverige 2013
Eva Ose Askvik, F. R. (Ruud) van der Weel and Audrey L. H. van der Meer*
The Importance of Cursive Handwriting Over Typewriting for Learning in the Classroom: A High-Density EEG Study of 12-Year-Old Children and Young Adults
Vetenskaplig artikel Norge 2020
Eva Hultin,
Maria Westman Textproduktion i det digitaliserade klassrummet Vetenskaplig artikel Sverige 2015 Sabine
Wollscheid, Jørgen Sjaastad, Cathrine Tømte, NaliniLøver
The Effect of Pen and Paper or Tablet Computer on Early Writing – A Pilot Study
Vetenskaplig artikel Norge 2016
4.1.1 Kriterier för inkludering av material
Material har valts ut i åtanke om att få fördjupad kunskap i forskning kring digitala verktyg i en skrivprocess. Studien utgår därför från följande aspekter: kognitiv påverkan på analogt- kontra
digitalt skrivande, forsknings motiv för att använda digitala verktyg. Materialet måste innehålla kriterier som berör elevperspektiv, textproduktion, kognitiv påverkan, digitalt skrivande i relation till en social kontext och analogt skrivande. Det digitala skrivandet är en relativ modern resurs i
skolsammanhang. Därför har vi valt att inte inkludera vetenskapliga artiklar som är äldre än år 2000. 4.1.2 Materialanalys
Materialet som förekommer i studien är internationella artiklar samt litteratur av svensk härkomst. För att säkerhetsställa att vi inte missat information som kan vara väsentligt för vår undersökning har vi bearbetat materialet på det sättet så att vi har haft olika aspekter som vi ska ägna mer uppmärksamhet åt. Detta kan exempelvis innebära att en av oss har granskat en artikel efter det som är relevant för det kognitiva kring en skrivprocess, medan den andre har läst en artikel med fokus på textproduktion. I vår analys av materialet har allt som kan vara av relevans mot kriterierna granskats individuellt. I samspel med partnern har sedan innehållet diskuterats och där vi gemensamt resonerat kring vad i materialet som är av relevans och vart i resultatet informationen i så fall ska skrivas. För att göra det mer översiktligt har vi även skapat en tabell där vi kategoriserat artiklarna efter syfte, urval, studiens teoretiska utgångspunkt och resultat, se bifogad fil.
5. Resultat
Nedan följer resultatet av våra frågeställningar. Resultatet och analysen är samlade under respektive frågeställning.
1. Hur påverkas skrivprocesser av användande av analoga respektive digitala verktyg enligt tidigare forskning?
2. Hur påverkas elever kognitivt av digitala lärprocesser enligt tidigare forskning?
För att få svar på frågorna har vi även valt att undersöka vad tidigare forskning visar om digitalt skrivande i undervisningssammanhang, elevers syn på digitalt skrivande, kognitiva effekter av digitalt skrivande, vad analogt skrivande bidrar med och vad digitalt skrivande kan bidra med som en social praktik.
5.1 Forskningsanalysens inriktningar
I nedanstående stycken besvaras frågeställningen: Hur påverkas elever kognitivt av digitala lärprocesser enligt tidigare forskning?
I en studie som utfördes i Kanada av Van Leeuwen och Gabriels (2007, s. 424–425) på elever i årskurs två, observerades intressanta skillnader i elevernas skrivbeteenden med digitala hjälpmedel. Elever som var mer utvecklade i sin skrivutveckling behöll fokus längre vid analoga skrivprocesser gentemot arbete med digitala skrivverktyg. Studien betonade inte specifikt varför koncentrationen skiljer åt när elever skriver med olika skrivverktyg. Van Leeuwen och Gabriels (2007, s. 426) resonerar däremot om att olika digitala verktyg kan ha varierande resultat beroende på människan, omgivning och kontext. I denna studie observerades det också att elever med sämre färdigheter att hantera ett tangentbord gick ner i tempo när det kom till att producera text. Vidare framgick det att elever reflekterade och bearbetade texten olika beroende på om de skrivit på datorn eller med papper och penna. Bland annat observerades det att elever som skrev analogt gick igenom sina egna texter med syftet att granska innehållet och komma vidare i texten. Detta skilde sig åt när eleverna skrev på tangentbord då eleverna läste om sina texter med avsikten att granska sin grammatik och struktur på texten. Det som också noterades var att förberedelse och strategier inför textskapande med analogt skrivande var mer omfattande än när de skulle skriva med tangentbord.
Askvik et al. (2020) mätte 16 grundskolelevers och lika många vuxnas hjärnaktivitet under analoga och digitala skrivprocesser. Hjärnaktiviteten beräknades genom en apparat som placeras ovanpå
testdeltagares huvuden under skrivprocesser. Mätningen fokuserades på det centrala området av hjärnan, som förknippas med språkliga och kognitiva förmågor (Askvik et al., 2020, s. 9). Skrivprocesserna bestod av analoga och digitala kopieringsuppgifter. Utifrån undersökningen av hjärnfrekvensen under digitala skrivprocesser fångar apparaten upp hjärnaktivitet i momentet då testdeltagarna letar efter korrekt tangentknappar. Testdeltagarna hade inte någon skärm att se sin egen textproduktion på vilket resulterade i att hjärnfrekvensen visade upp stor
koncentrationsförmåga vid tangenttryckandet (Askvik et al., 2020, s. 12). Under det analoga skrivandet framkom det att större delar av hjärnan aktiveras. Sensomotoriska delar av hjärnan aktiveras då försökspersonen börjar konstruera med pennan, dessa delar hjärnan visade inte upp någon aktivitet under en skrivprocess med tangentbord. Röntgenbilder avslöjade hur avancerade nätverk bildas och binds ihop inuti hjärnan under en process av analogt skrivande (Askvik et al., 2020, s. 10). Ett resultat ut av studien som däremot gynnar det digitala verktyget var att responstiden ifrån instruktion till påbörjat arbete var lägre med digitalt skrivande. Men elevernas inställning till att skriva analogt respektive digitalt påverkar också hur de stimuleras motiveras till att bearbeta sina texter.
I syftet i svenskämnets läroplan framgår det att elever ska stimuleras till att läsa och skriva (Skolverket, 2019, s. 1) och därutöver ges kunskaper om digitala verktyg ett betydande utrymme. Dahlström (2019) undersökte vad elever i årkurs 4 tycker om att arbeta med digitalt skrivande och hur tillgängligheten var att öva upp färdigheten i tangentbordsfärdighet utanför skoltid
Sammanfattningsvis uttryckte många elever en positiv inställning till digitalt skrivande. Eleverna argumenterade för digitalt skrivande genom följande argument: enkel textredigering på grund utav talsyntes och ordbehandlingsprogram hjälper elever med grammatik samt stavning. Genom digitala verktyg fokuserar skrivandet inte på att vara en färdighet som skrivning med handstil, vilket bidrar till skrivandet blir mer likvärdig för elever med motoriska svårigheter (Dahlström, 2019, s. 10–13). I Van Leeuwens och Gabriels (2007, s. 423) studie uttryckte elever i årskurs två en positiv inställning till att skriva på datorn och detta överensstämde med vad elever uttryckte i Dahlström (2019). De tillfrågade eleverna i studien beskrev bland annat att de upplevde analogt skrivande som besvärligt. Även Foxworth et al. (2018) har bedrivit forskning som undersöker skillnaden i digitalt skrivande mellan barn med läs- och skrivsvårigheter samt barn utan svårigheter. I en enkät som fokuserade på samma frågeställning som studierna av Dahlström (2019) och Van Leeuwen och Gabriels (2007) svarade majoriteter ur båda målgrupperna att de föredrog att skriva med tangentbord. Målgrupperna
svarade att tangentbordet är enklare och smidigare att skriva med (Foxworth et al., 2018, s. 10). Sammanfattningsvis utifrån studier av Dahlström (2019), Foxworth et al. (2018) och Van Leeuwen och Gabriels (2007) visar elever generellt en positiv inställning till digitalt skrivande. Det
framkommer ur studierna att elever syftar på att verktyget stimulerar skrivandet. Lärande ska vara meningsfullt och stimulerande är något betonas av Skolverket (2019).
5.2 Möjligheter och utmaningar med digitala skrivverktyg
Nedan avses följande frågeställning att besvaras: Hur visar tidigare forskning effekterna av skrivprocesser med analoga respektive digitala verktyg? Detta görs genom att först visa på den sociala kontexten av digitalt skrivande, därefter beskrivs förhållandet mellan analogt och digitalt skrivande och avslutas med digitala hjälpmedels textproduktion i årskurserna F-3
5.2.1 Digitalt skrivande i en social kontext
I det centrala innehållet i svenskämnet för årskurs 1–3 står det att elever ska ta del både enskilt och gemensamt skrivande genom digitala verktyg (Skolverket, 2019, s. 1). Denna del av föreliggande studie syftar därför att undersöka vad forskning säger om digitalt skrivande i en social kontext. Enligt Takala (2013, s. 21–22) har digitala verktyg i kombination med parskrivande en positiv påverkan på elevers sociala förmåga och producerad textkvalité. Elever som vanligtvis uppvisade skrivsvårigheter påpekade att det var lättare att skriva med digitala verktyg då alla elever skriver med samma förutsättningar. Axelsson och Jönsson (2016) hänvisar till forskning som förespråkar att barn ska arbeta aktivt med olika texter, reflektera, samtala och tolka språk i olika meningsfulla sociala sammanhang via digitala skrivverktyg och socialt samspel. Eleverna får då reflektera över sin egen och andras texter samt höra hur andra barn resonerar kring textskrivande. Resultatet av
undersökning visade att arbetssättet hade en positiv inverkan på elevernas resultat, då texter generellt blev längre och höll högre kvalité. Undersökningen påvisade även att barnen hade god inställning till arbetssättet. Artikeln poängterar att det goda resultatet grundar sig i kombinationen av social
interaktiv miljö och de digitala resurserna. Digitala verktyg verkar ha en positiv inverkan när elever ger och tar emot feedback; då motorik inte spelar någon roll på textens utseende vilket göra att alla elever kan läsa texten och fokusera på stavning, grammatik och innehåll utan att fokusera på textens utseende (Genlott & Grönlund, 2013, s. 103).
Trageton (2014, s. 63) utrycker att det finns risk för negativ påverkan på social samverkan i klassrummet med talsyntes och hörlurar som individuellt arbetssätt då verktygen kan stänga ut eleven ifrån omgivningen i klassrummet. Enligt det sociokulturella perspektivet blir detta ett problem ur Vygotskijs perspektiv på social samverkan som en resurs. När elever befinner sig i skrivprocessen med ASL som verktyg är eleven djupt involverad i programmet och samverkar då inte socialt med sina klasskamrater. Forskaren Trageton (2014, s. 80) som har utvecklat ASL förespråkar utifrån tidigare forskning att barn i skolåldern F-3 gynnas av att arbeta i par. När barn arbetar i par får de möjlighet att samtala, lyssna, ge feedback, ta del av språkliga erfarenheter och ge uttryck för känslor.
Hultin och Westman (2013, s. 1102) menar däremot att digitala resurser har öppnat upp landskapet för en helt ny typ av kollektivt skrivande. Ett exempel är ett klassrumsscenario där läraren tillverkar texter på datorn medan texten i sig visas på en stor skärm i klassrummet. Denna typ av
är ett arbetsmoment som blir interaktivt och lättillgängligt genom digitaliseringen. Att samtala om dessa skrivprocesser i kombination med digitala texter visar alltså att det existerar goda möjligheter att nyttja digitala skrivverktyg i sociala sammanhang.
5.2.2 Analogt skrivande i förhållande till digitalt skrivande
Van Leeuwens och Gabriels (2007, s. 424–425) studie visar elevtexter som gjorts både analogt och med tangentbord. Analysen gjordes utifrån fyra kriterier: handling, ord, meningar och stavning. Analysen visade att texterna höll samma kvalitet oavsett om texten var skriven med penna eller tangentbord. Det framkom inte i analysen vad som avsågs som “kvalitet”. Det påvisades däremot en skillnad i textlängd där texterna som var skrivna för hand generellt var längre. Det observerades också att elever med sämre tangentbordsfärdigheter, tappade skrivtakt efter 10–15 minuter. Skantz Åberg et al. (2013 s. 1594) går även in på detta i deras studie där det konstaterades att elever med sämre färdigheter att hantera teknologin kunde leda till elever inte fick ut max av användandet. Det här konstaterades även av Bennet och Crock (2010, s. 320–321) när de utförde en studie på
skillnader i hastighet mellan att skriva analogt eller att skriva med ett tangentbord. I studien fick eleverna dels skriva en enkel mening som de skulle komma ihåg i minnet och sitt namn. Därefter skulle de skriva en mening som innehöll minst en av varje bokstav från alfabetet som stod nedskrivet bredvid på ett stativ. I studien mättes bland annat tid mellan att skriva med penna respektive tangentbord. De undersökte också ögonrörelser och dokumenterade hur många gånger eleven behövde titta upp och kolla på den skrivna meningen. Resultaten i studien visade inte någon fördel när det kommer till hastighet och flyt i skrivande med digitala verktyg. Den sammanfattade slutsatsen blev att långsamt skrivande i kombination med tangentbordskrivning ledde till en större påfrestning kognitivt för eleven när det kom till att producera en text.
Enligt Bennet och Crock (2010, s. 320–321) så var den största skillnaden mellan analogt och digitalt skrivande när eleverna skulle skriva mer komplicerade meningar, där skrivprocessen med penna bidrog till skrivande med större hastighet och flyt. Den kognitiva processen att titta upp på den skrivna meningen för att sedan hitta rätt bokstav på tangentbordet istället för att forma den med en penna, leder till att producerandet av text tar längre tid. Askvik et al. (2020) har utfört forskning om hjärnans frekvenser under analogt och digitalt skrivande. I studien framkom det att större delar av hjärnan stimuleras under en process av analogt skrivande. Resultatet indikerar att det digitala skrivandets brist på självskapade rörelser inte aktiverar lika många delar av hjärnan som analogt skrivande (Askvik et al., 2020, s. 13).
Taube (2011, s. 60) konstaterar att den moderna svenska skolan inte prioriterat analogt skrivande som skolan gjorde innan digitaliseringen. Fokuset ligger inte längre på skrivande som färdighet utan tenderar att fokusera mer på skrivandets aspekter: skaparförmåga, kommunikativa förmågor och tankeförmåga. Utifrån moderna forskningsanalyser inom området skrivprocesser kan det konstateras att forskning förespråkar både analogt och digitalt skrivande Doug (2019, s. 180). Han drar
paralleller till Englands utveckling mot digitalt skrivande och den negativa genomsnittliga litterära kunskapen engelska skolelever visar upp via skrivtester. Doug (2019, s. 185) sammanfattar några rekommendationer utifrån forskning om varför analogt skrivande ska fortsätta vara en väsentlig del genom hela grundskolan. Doug framhåller att när elever formar bokstäver analogt utvecklar de ett helt annat förhållande till bokstäver än vad tryckande på tangentbord genererar. Vidare menar han att processen att forma bokstäver består av att forma ihop olika mönster och genom att arbeta igenom mönstret appliceras det in i minnet.
Wollscheid et al. (2016) har utfört forskning där skrivresultat jämförs mellan olika elevgrupper baserat på olika erfarenheter skrivverktyg. En del av studien jämförde elever vars skrivundervisning bestod av lärplattor som skrivverktyg med en elevgrupp som tidigare arbetat med analogt skrivande. Resultatet visade att båda skrev analoga texter med lika hög kvalité trots tidigare undervisning. (Wollscheid et al., 2016, s. 73). Det framkommer även i samma studie att elever producerar längre texter på lärplatta kontra analogt skrivande.
5.2.3 Digitala hjälpmedels effekter på textproduktion i årskurserna F-3
Genom att utgå ifrån Wengelins och Niholms (2016, s. 60) tolkning av Hayes samt Flowers modell Planning, translating and reviewing, fokuserar denna del av studien på att sammanställa vad
forskning säger om digitala hjälpmedels effekter på textproduktion. Wengelins och Niholms (2016, s. 60) beskriver redigering som en värdering av text och ett moment då skribenten försöker anpassa texten efter sammanhang, mottagare och grammatiska regler. Dahlström (2018, s. 16) påpekar i sin forskning att redigering är enklare och mer lättillgängligt med digitala skrivverktyg. Foxworth et al. (2018, s. 447) säger att digitala skrivverktyg erbjuder goda redigeringsmöjligheter; verktyget gör det enkelt att navigera genom texten, möjligheten att radera skrift är god och
ordbehandlingsprogrammet ger skribenten en förbättrad insyn i redigeringen. Hultin och Westman (2013, s. 1102) beskriver att digitala verktyg gör textskapandet mer lättillgängligt för den tidiga skribenten. Digitaliseringen har även medfört att eleven redigerar om och skriver längre texter på grund av digitala hjälpmedel. Att digitalt skrivande är mindre fysiskt ansträngande har bidragit till att
elever producerar längre texter. De digitala skrivprogrammens ordbehandling har gjort att elever tenderar att redigera sina texter mer av eget initiativ. Foxworth et al. (2018) forskning undersöker med hjälp av digitala skrivverktyg hur barn med läs- och skrivsvårigheter skriver jämfört med barn utan skrivsvårigheter. Resultatet visade att elever utan svårigheter skrev längre och besatt en högre teknisk kunskap att modifiera text med skrivprogrammets redigeringsverktyg, än barn med läs- och skrivsvårigheter (Foxworth et al., 2018, s. 8). Enligt Foxworth et al. (2018) forskning är en god digital skribent tekniskt kunnig.
Wollscheid et al. (2016) har utfört forskning som undersökt två elevgruppers förmåga att konstruera en analog text. Den ena gruppen hade 3 månaders erfarenhet av att enbart skriva och läsa på
lärplatta. Den andra gruppens tidigare skrivundervisning bestod enbart av analogt skrivande. Baserat på konstruktion av flera olika texttyper visade resultatet att det inte fanns någon betydelsefull
skillnad mellan de två olika grupperna. Resultat påvisade att det analoga skrivandet inte hade påverkats negativt av att arbeta med lärplattor (Wollscheid et al., 2016, s. 73). Samma studie testade även två grupper med lika stor erfarenhet kring användning av lärplattor i skrivande. Den ena gruppen fick tillverka en text digitalt medan den andra gruppen fick tillverka text via lärplatta. Resultat visade att textlängden blev cirka 41 % längre hos gruppen som tillverkad texter via lärplatta (Wollscheid et al., 2016, s. 74). Den ökade textlängden går in i vad (Dahlström, 2018, s. 16) säger utifrån sin forskning, att elever ser på textredigering som enklare med digitala skrivverktyg kontra analoga.
Utifrån analyser av elevtexter visar Hultin och Westman (2015, s. 63) forskning om textproduktion i det digitala klassrummet följande resultat: digitala skrivverktyg underlättar skrivprocessens genom att ge eleverna en helhetssyn över texten, direkt återkoppling och möjligheten att redigera text. Vidare menar Hultin och Westman (2013, s. 1102) att digitala verktyg gör textskapandet mer lättillgängligt för den tidiga skribenten. Digitaliseringen har även medfört att eleven redigerar om och skriver längre texter med hjälp av digitala hjälpmedel. De digitala skrivprogrammens ordbehandling har gjort att elever tenderar att redigera sina texter mer av eget initiativ. Skantz Åberg et al. (2013, s. 1584) betonar likt Hultin och Westman (2013) en positiv inställning till digitala skrivverktyg; I studien framhävs talsyntesens återkoppling till en skrivprocess som ett gynnsamt språkverktyg om eleven är fonologiskt medveten. Skribenten kan inte ta del av talsyntesens möjligheter före detta skede, verktyget kan då istället förvirra eleven.
6. Diskussion
I denna del av studien kommer resultatet av informationssökningen presenteras. (6.1) metoddiskussionen kommer ge en djupare analys kring områdets informationssökning. (6.2) resultatdiskussion innehåller reflektioner kring vetenskapliga resultat om studieområdets ämne i förhållande till frågeställningen.
6.1 Metoddiskussion
Samtliga studier som har undersökts anser vi har belyst olika vinklar på skrivutvecklingen med hjälp av digitala verktyg. Genom vårt tillvägagångsätt har vi kommit över studier som tar upp aspekter som stärker idén om att digitala verktyg kan ha mycket goda effekter på skrivutvecklingen. Men vi har också funnit kritiska aspekter som talar för det motsatta. Att vår studie inkluderar båda dessa vinklar anser vi är en stark sida i vårt arbete. Det man skulle kunna lyfta upp som en svaghet är att det har varit svårt att hitta olika studier som specifikt behandlar olika aspekter på skrivutvecklingen med lärplatta. Eftersom lärplattan enligt våra erfarenheter är vanligt förekommande i dagens skola hade det kunnat stärka relevansen för studien. Något som ska belysas i studien är att vi själva inte är lika insatta i hjärnans funktion på en mer avancerad nivå kopplat till skrivande med digitala verktyg. Det har gjort att vi inte kritiskt kan granska det urvalet i lika hög utsträckning som vi kan granska undersökningar som gjorts på till exempel textproduktion. Vi har också noterat att undersökningar som berör hjärnans funktion kring skrivutvecklingen med digitala hjälpmedel har varit svårare att komma över. Vi tror att detta delvis kan bero på att det krävs mer kompetens att utföra och tolka resultaten för sådana undersökningar.
6.2 Resultatdiskussion
I den här delen diskuteras det resultat som vi kommit fram till och vi resonerar kring vårt
forskningsunderlag och ställer de olika resultaten emot varandra. Genom resultatet i föreliggande studie framkommer varierande effekter på skrivutvecklingen med digitala verktyg. Forskningen visar att analogt skrivande fortfarande är en viktig del av skrivutvecklingen. Nedanstående stycken avser att diskutera studiens frågeställningar.
6.2.1 Hur elever påverkas kognitivt av digitala lärprocesser?
Generellt visade samtliga studier som ingår i denna studie att elever har en förhållandevis positiv inställning till att skriva med digitala verktyg, oavsett vilken nivå de befinner sig på i sitt skrivande.
De tillfrågade elevernas argument var överlag att de tyckte att redigeringsmöjligheterna var större och det blev mer estetiskt tilltalande. De uttryckte också att ordbehandlingsprogrammen bidrog till att de kände ett större självförtroende i sitt skrivande. Följden av detta kan då bli att det blir mer lustfyllt att skriva.
Utifrån underlaget i studien varierar resultatet gällande den kognitiva påverkan på skrivprocessen med digitala verktyg. Det framkommer att färre delar av hjärnan stimuleras under digitalt skrivande jämfört med analogt skrivande och att responstiden från instruktionen till påbörjat arbete var kortare under en digital skrivprocess jämfört med en analog (Askvik et al., 2020, s. 12). Av bland annat denna anledning menar Westlund att mer forskningsunderlag behövs om digitala verktyg effekter på elevers textproduktion och kritiken riktas främst mot ASL (Karlsson, 2019). Däremot visade
testdeltagarna i den tidigare forskningen att de såg det som positivt att det var lättare att komma igång att skriva när de använde digitala verktyg. Vidare menade Van Leeuwen och Gabriels att med digitalt skrivande gick redigeringsfasen övervägande ut på att bearbeta grammatik och struktur snarare än innehåll. Detta kan bero på att ordbehandlingsprogrammet fokuserar på felstavningar och grammatik vilket kan leda till innehållet blir mer sekundärt. I det centrala innehållet i svenskämnets kursplan (Skolverket, 2019, s. 2) framgår det att elever ska få möjlighet att utveckla sitt skrivande genom strategier för att formulera texter genom digitala verktyg såväl som utan. Vi anser att ansvaret ligger på läraren att se till att elever utvecklar och använder sig av strategier i förberedelserna inför sitt textskapande oavsett om de ska skriva analogt eller digitalt. Detta stöds av Vygotskijs teori om att barn formas i de sociala sammanhang som hen befinner sig i och hur de brukar resurserna i dessa sammanhang. Därför delar vi inte uppfattningen om att förberedelserna behöver variera beroende på om eleverna skriver analogt eller digitalt.
Den kritik som vi funnit emot skrivande med digitala verktyg är att startsträckan inte alls minskar för att komma igång att skriva enligt Bennets och Crocks (2010, s. 320–321) undersökning. I deras undersökning fick eleverna precis som i (Askvik, et al., 2020) undersökning skriva av en för
konstruerad mening som innehöll alla bokstäver i alfabetet. Sammanfattningsvis visade det sig att det tog längre tid att skriva med tangentbord än för hand. Vi tror att det kan bero på att orden i den första studien var lättare att stava och att de inte hade själva texten de skapade framför sig vilket tog ett mindre kognitivt fokus.
Det som också framkom rörande den kognitiva processen var att eleverna i Van Leeuwens och Gabriels (2007, s. 424–425) undersökning tenderade att hålla koncentrationen längre på en uppgift
när de arbetade analogt. Undersökning visade även att skriva med tangentbord kräver färdigheter i detta annars avtog tempot. Resultatet stämmer överens med våra egna erfarenheter från bland annat vår verksamhetsförlagda utbildning. Där har vi sett exempel på detta som att elever som skrivit en mening och ska gå tillbaka och redigera inte har förstått att de kan hoppa direkt till det ord som ska redigeras. De använder istället backspace-tangenten och raderar delar av texten för att nå fram till platsen som syftas att redigeras, vilket stör flödet i textproduktionen.
6.2.2 Effekter på elevers skrivprocess med analoga respektive digitala verktyg
I syftesdelen för svenskämnet beskrivs det att elever ska få möjlighet att skapa och bearbeta texter tillsammans andra Skolverket (2019). En del av denna studieanalys fokuserar att värdera
forskningsresultat utifrån Vygotskijs teori om den proximala utvecklingzonen och mediering. Skriftspråket är ett kulturellt redskap som utvecklas i samspel människor i mellan (Lundgren et al., 2017, s. 256). Utifrån studieanalysens forskningsresultat kan det konstateras att digitalt skrivande fungerar väl i sociala sammanhang. Forskning lyfter fram att arbeta med digitalt skrivande i en social kontext tenderar att lyfta textkvalitén. Genlott och Grönlund (2013, s. 103) har i sin forskning fört fram resultat som visar att elever reflekterar och lämnar ingående feedback till övriga elever när skrivundervisning sker via digitala verktyg. Vi anser att detta kan bero på digitala verktygs
likvärdighet då det handlar om att ge åsikter om personlig handstil. Feedback handlar då istället om struktur, grammatik och ordval. Av personliga erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning fungerande det väl att låta elever uttrycka åsikter kring andras texter via digitala verktyg. Vi
observerade att elever har lättare att ge feedback till sina klasskamrater när texten var skriven digitalt. Som Hayes och Flowers modell (Bild 1) för skrivprocesser antyder är redigeringen en stor del av skrivandet (Wengelin & Niholm, 2016, s. 60). Redigeringsmöjligheterna har utvecklats i och med de digitala verktygen. Då dagens nybörjarskribenter är familjära med digitala skrivverktyg är de även vana vid den kontinuerliga feedbacken. Det kan mycket väl vara så att elever ser på feedback och redigering om en naturlig del av skrivandet tack vare digitala verktyg. Vi observerade att elever har lättare att ge feedback till sina klasskamrater när texten var skriven digitalt. Detta tror vi beror på att texten är lättare att läsa för dem. Vi anser att det digitala verktyget underlättar för eleverna att ge feedback till varandra och medför en positiv effekt på elevernas skrivutveckling. Detta baserar vi på Vygotskijs utgångspunkt som en del i den proximala utvecklingszon, där ökat lärande sker i samspel med andra.
Van Leeuwen och Gabriels (2007, s. 424–425) menar att det inte kan observeras någon skillnad på textkvaliteten när eleverna skrev analogt eller digitalt. Dessutom visar deras resultat överraskande nog att texterna som producerades med penna tenderade att vara längre än de som var skrivna digitalt. Wollscheid et al. (2016, s. 73) visar på det motsatta där eleverna i deras studie producerade cirka 41 % längre texter med en lärplatta än elever som skrev för hand, trots att det handlade om samma arbetsuppgift med liknande instruktioner. En anledning till de skilda testresultaten kan vara att Wollscheid et al. (2016) genomförde sin studie nästan tio år senare än Van Leeuwen och Gabriels (2007). Under dessa tio år är det troligt att eleverna har blivit mer tekniskt erfarna på grund av digitaliseringen och därför hanterar digitala verktyg snabbare.
6.3 Avslutande reflektion och framtida forskning
När vi gick in i detta arbete hade vi tanken om att skrivundervisningen var delad i två läger där analogt och digitalt skrivande stod mot varandra. Vi var även av uppfattningen att det digitala skrivandet hade fler positiva effekter på skrivutvecklingen. Detta kan ha påverkat sökningen av relevant litteratur initialt, men allt eftersom vi tog del av den tidigare forskningen, övergick vi till en mer neutral hållning. Att förhålla sig neutral till en forskningsöversikt är något som Nilholm (2020, s. 28) går in på i sin bok. Han beskriver att en forskningsöversikt kan ses som en social handling som aldrig är fri från värderingar.
I en enlighet med Skolverkets (2019) riktlinjer anser vi att vi att undervisningen inte enbart ska bestå av digitalt eller analogt skrivande, utan balanserad variation. Elevers skrivande främjas av att få tillgång till olika typer av metoder. Den svenska skolan bör fortsätta att erbjuda elever en variation av skrivverktyg eftersom det är gynnsamt för elever med olika behov.
Eftersom det är ett relativt nytt fenomen att skriva med digitala hjälpmedel, finns det flera outforskade områden. Digitala verktyg i relation till sociala inlärning, urvalet är modernt vilket indikerar att det finns utrymme för fortsatt forskning inom området. På grund av denna studies begränsade omfattning har närliggande forskningsområden valts bort. Sådana som vore av intresse är exempelvis de kognitiva effekterna på elevers analoga respektive digitala skrivande. Detta hade kunnat ske genom att undersöka elever under en längre tidsperiod, likt undersökningen av Askvik et al. (2020). En djupare förståelse för elevers kognitiva skrivprocesser hade kunnat utveckla den didaktiska aspekten på skrivundervisning. Ytterligare en aspekt som hade tillfört forskningsfältet
värdefulla kunskaper vore lärarens roll i det didaktiska arbetet med digitala verktyg i skrivundervisningen
Referenser
Askvik, E. O., Van der Weel, F. R., & Van der Meer, A. L. (2020). The importance of cursive handwriting over typewriting for learning in the classroom: A high-density EEG study of 12-year-old children and young adults. Frontiers in Psychology, 11(1810), 1-16. DOI:
10.3389/fpsyg.2020.01810.
Axelsson, M. & Jönsson, K. (2016). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. (2., uppdaterade uppl.) Liber.
Bergh Nestlog, E. & Danielsson, K. (2020). Textskapande i grundskolan: utveckla funktionella skrivpraktiker. (Upplaga 1). Studentlitteratur.
Crook, C. & Bennet, L. (2010). Does using a Computer disturb the organization of children's writing? British journal of Developmental Psychology, 25(2), 313-321. DOI:
org.proxy.library.ju.se/10.1348/026151006X143164.
Dahlström, H. (2018). Digital writing tools from the student perspective. Springer Nature, 1(6), 1–19. DOI: 10.1007/s10639-018-9844-x.
Doug, R. (2019). Handwriting: Developing Pupils’ Identity and Cognitive Skills. International Journal of Education & Literacy Studies, 7 (2). 178-188 http://dx.doi.org/10.7575/aiac.ijels.v.7n.2p.177 Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. (1. uppl.) Liber.
Foxworth, L, Hashey, A & Sukhram, D. (2019). Writing in the Digital Age: An Investigation of Digital Writing Proficiency Among Students with and Without LD. Reading & Writing Quarterly - Overcoming Learning Difficulties, 35(5), 445-457.
Genlott, A., A & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Education, 67 (2013), 98–104. DOI: 10.1016/j.compedu.2013.03.007.
Hattie, J. & Yates, G. 2014. Hur vi lär. Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Natur & Kultur.
Hultin, E. & Westman, M. (2013). Early Literacy Practices Go Digital. Literacy Information and Computer Education Journal, 4 (2), 1096–1104.
Hultin, E. & Westman, M. (red.) (2014). Att skriva sig till läsning: erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. (1. uppl.) Gleerups.
Hultin, E., & Westman, M. (2015). Textproduktion i det digitaliserade klassrummet. I Lundgren, B and Damber, U- (Red.). Critical literacy i svensk klassrumskontext. (p.69–87). Umeå: Umeå
universitet. DOI: urn:nbn:se:umu:diva-103314
Karlsson, Å. (2019, 31 januari). Omstridd läsmetod får kritik från forskare. Sveriges radio. https://sverigesradio.se/artikel/7134680.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (4. upp, rev.). Natur & Kultur.
Regeringen. (2017). Stärk digital kompetens i skolans styrdokument. Hämtad 21-02-19 från https://www.regeringen.se
Skantz Åberg, E., Lantz-Andersson, A & Pramling, N. (2013) Once upon a time there was a mouse’: children's technology-mediated storytelling in preschool class. Early Child Development and Care, 184 (11), 1583–1598. https://doi.org/10.1080/03004430.2013.867342.
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Skolverket.
Skolverket. (2018). kognitiva skrivprocesser och skrivundervisning. Hämtad 21-02-12 från https://larportalen.skolverket.se
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2019. Skolverket. Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Studentlitteratur. Taube, K. (2011). Barns tidiga skrivande. Norstedt.
Takala, M. (2013). Teaching Reading through Writing. Support for Learning, 28(1), 17-23. DOI: https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/1467-9604.12011.
Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning. Liber.
Van Leeuwen, C., A & Gabriel, M., A. (2007). Beginning to write with word processing: Integrating writing process and technology in a primary classroom. International Reading Association, 60(5), 420–429. http://dx.doi.org/10.1598/RT.60.5.2.
Wengelin, Å. & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg: om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. (1. uppl.) Studentlitteratur.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. (2. Uppl., rev.). Natur & kultur.
Wollscheid, S., Sjaastad, J & Tømte, C. (2016). The impact of digital devices vs. pen(cil) and paper on primary school students’ writing skills: A research review. Computers & Education, 95, 19–35.
Bilaga 1
Översikt av analyserad litteratur
Författare Titel Tidsskrift Publikationsår Syfte Design Urval Datainsamling Land Studiens teoretiska utgångspunkt/ram Resultat
Dahlström, H. “Digital writing tools from the student
perspective” Springer (2018)
Syftet med studien är undersöka barns reflektioner kring digitala verktygs möjligheter. Studien syftar även undersöka elevers tillgång till digitalt skrivande i hemmet.
Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer. Urvalet består av sex elevgrupper från fem olika svenska skolor. Datainsamling består av enkäter och antecknade intervjuer.
Sverige
Sociokulturell teori Det finns brist på tillgång att öva upp digitala färdigheter på elevers fritid. Eleverna utrycka positiv inställning till använda digitala verktyg. Eleverna förespråkade användning av digitala verktyg före analoga verktyg. I intervjuer påpekade elever att:
- Det är enklare att skriva texter, stava och redigera med hjälp av digitala verktyg. - Önskemål om att få öva mer på själva användningen av digitala verktyg.
Hultin, E., &Westman, M. Early literacypractices go digital. LiteracyInformation andComputer Education Journal (LICEJ)2013
Syftet med studien är att undersöka hur digitala verktyg påverkar undervisningen.
Observationsundersökningar
Datainsamling består av intervjuer anteckningar, ljudinspelningar och fotografier.
Norge
Sociokulturell teori I resultatet framgår det att lärare har ändrat sin undervisning. Skrivandet fokuserar inte längre på att vara en motorisk färdighet, läraren producerar istället mer gemensamma texter med sina elever.
Takala, M.“Teaching reading
throughwriting”. British
journal of learning support
2013
Studien syftar till att ta reda på hur ASL används i
undervisningssammanhang.
Lärare fick svara på enkäter med frågor om ASL. Observationer utfördes i möten bland lärare som diskuterade ASL.
Storbritannien
Resultatet visade positiva
aspekter med att använda ASL:
- Elever konstruerade längre texter.
- Lärare ansåg att eleverna producerade texter med högre kvalité med ASL gentemot andra skrivverktyg.
Lärarna uttryckte även några begräsningar med
programmet: Van Leeuwen, C.,
A & Gabriel, M., A.
”Beginning to write with word processing: Integrating writing process and technology in a primary classroom”. International Reading Association (2007)
Studien undersöker elevers arbetsprocess under en skrivprocess med talsyntes.
Klassrumsobservationer, intervjuer och insamlade elevtexter.
Kanada
Sociokulturell teori Resultatet lyfter fram delade fördelar med analogt- och digital skrivande. Wollscheid, S., Sjaastad, J., Tömte, C. “The impact of digital devices vs. Pen(cil) and paper on primary school students' writing skills – A research review.” Computers & Education (2015)
Studieanalys som går in på att undersöka skillnader mellan analogt- och digitalt skrivande.
Datainsamling bestod av vetenskapliga artiklar som undersöker olika aspekter av skrivande hos elever i lågstadiet.
Norge
Sociokulturell teori Utifrån analys av insamlade
vetenskapliga artiklar som berör området digitalt- och analogt skrivande framkom det att:
-Det framgår i denna studie att det saknas bevis för att ersätta analogt skivande med digitala verktyg.
-Det finns ett behov för att undersöka vidare effekterna av analogt- kontra digital
skrivande.
Charles Crook Lindsey Bennett
Studien undersöker hur skrivflyt och skrivhastighet påverkas av att skriva med
Urvalet bestod av elever i årskurs 1–5 ifrån två olika skolor. Tolv elever valdes ut slumpmässigt ifrån varje årskurs.
Datainsamling bestod av färdiga elevtexter
Sociokulturell teori I resultatet framgick det att digitala skrivverktyg inte hade någon gynnsam effekt på skrivandet.
“Does Using a Computer Disturb the Organization of Children's Writing? “ Journal of developmental psychology
(2010)
analoga- eller digitala skrivverktyg.
Storbritannien
Ewa Skantz Åberg, Annika Lantz-Andersson & Niklas Pramling
Once upon a time there was a mouse’: children's technology-mediated storytelling in preschool class.
Early Child Development and Care
(2014)
Studien undersöker vilka aktiviteter som uppstår när förskoleelever arbetar med ASL för att skriva en berättelse.
Observationer gjordes i en förskoleklass. Sverige
Sociokulturell teori Resultatet visade att eleverna klarade av att konstruera berättelser via digitala verktyg, men en stor del av tiden gick åt för att behärska tekniska aspekter av de digitala verktygen.
Roshan, Doug
Handwriting: Developing Pupils' Identity and Cognitive Skills
International Journal of Education & Literacy Studies (2019)
Denna studieanalys motiverar att handskrift ska vara grunden genom hela grundskolan. Motiverar handskrift med utökad läs- och skrivförståelse, förbättrar kreativitet samt låter eleverna skapa en egen identitet.
Storbritannien Studien grundar sig i elevers
underpresterade skrivresultat i England. Den engelska skolan övergår mer åt digitalt skrivande. I länder österut där tillgången till digitalt
skrivande är marginell så presterar barnen väl i skrivprov. Genom analys av forskning som fokuserar på att jämföra resultat med
undervisning som grundar sig analogt och digitalt
skrivundervisning
framkommer det att finns stora fördelar med analogt
skrivande. Doug (2019) lyfter fram att:
-Elever skriver längre texter med analoga skrivverktyg.
-Att konstruera bokstäver för hand hjälper eleven att memorera sekvenser av bokstäver.
-Handskrift hjälper elever att utveckla självförtroende. Lauren L. Foxworth,
Andrew Hash, Diana P. Sukhra
Writing in the Digital Age: An Investigation of Digital Writing Proficiency Among Reading & Writing Quarterly Overcoming Learning Difficulties
Volume 35, 2019 - Issue 5 (2018)
Studien undersöker om det finns en skillnad mellan skrivflyt och flyt digitalt skrivande mellan elever utan och med läs- och
skrivsvårigheter.
Resultat: Barn med läs- och
skrivsvårigheter skriver inte lika effektivt som barn utan svårigheter. Studien påpekar att effekten av att jobba med texthjälp som ASL går förlorade om eleven inte utvecklar sitt skrivflyt. Ingen skillnad mellan de två målgrupperna när det kommer till effektiviteten med att skriva i digitala verktyg.
Eva Hultin, Maria Westman Textproduktion i det
digitaliserade klassrummet Critical literacy i svensk klassrumskontext. Umeå: Umeå universitet. (pp.69–87). (2015)
Artikeln är en delstudie med syftet att observera elevtexter konstruerade via ASL.
Studien samlade informationen via observationer och analyser av elevtexter.
Urvalet bestod av en årkurs 1 klass och årskurs 2 klass.
Sverige
Sociokulturell teori Studiens resultat att elevers skrivande förenklas genom användning av asl, framförallt för elever som har påvisat motoriska svårigheter.
Eva Ose Askvik, F. R. (Ruud) van der Weel and Audrey L. H. van der Meer
Studien undersökte via en elektronisk apparat
hjärnfrekvenser under analogt respektive digitalt skrivande.
Kognitiv Psykologi Studiens resultat visade att
större delar av hjärnan stimulerades vid analogt skrivande jämför med digitalt skrivande. Ett nätverk av sammanbundna frekvenser bildades över större del av hjärnan jämfört med analogt skrivande. Det framkom även att responstiden till påbörjat
arbete var kortare med digitala verktyg hos urvalet.
Agélii Genlott, A & Grönlund, Å.
Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested
Computers & Education Volume 67
(2013)
Syftet med denna studie är att undersöka hur digitalt verktyg fungerar i en social kontext.
Fyra stycken årskurs 1 klasser observerades under flera lektionstillfällen mes skrivundervisning. Analyser av elevtexter gjorde med fokus på grammatik och textlängd.
Sverige
Sociokulturell teori I studien framkom det att: Elever producerade längre texter med hjälp av ASL. -Digitalt skrivande fungerade väl i en social kontext då utseendet på elevtexterna såg lika ut. Vilket möjliggjorde att fler elever kunde bli
inkluderade.
-Elever med skrivsvårigheter producerade märkbart mycket längre texter med digitala verktyg.
