Bättre liv till åren. : En processutvärdering avSeniorcentralen Prima Liv.

(1)

Bättre liv till åren

En processutvärdering av Seniorcentralen Prima Liv

Charlotta Nilsen

Examensarbete, 15 hp

Gerontologi

Jönköping, juni 2012

Handledare: Felicia Gabrielsson-Järhult och Ola Sternäng Examinator: Bo Malmberg, Professor

(2)

Sammanfattning

Syftet med Prima Liv är att ge förebyggande hälsovård till seniorer för ett hälsosammare och aktivt liv. Prima Liv ska verka som en social träffpunkt, förenkla den äldres kontakt med hälso- och sjukvård samt bidra med förebyggande råd och kunskap för att bidra till ett gott åldrande. Syftet med studien är att ur ett brukarperspektiv utvärdera verksamheten Prima Liv vid Norrahammars vårdcentral. Studien genomfördes under vinter och vår 2012 som en processutvärdering utförd i dialog med vårdcentralens personal. Data samlades in genom en enkätundersökning och en fokusgrupp. Deltagarna i dessa var ett urval av Prima Livs besökare.

Resultatet visade att ett stort intresse fanns för hur man som individ kan påverka sin hälsa.

Deltagarna i studien upplevde att Prima Liv förenklat deras kontakt med hälso- och sjukvård. Den sociala samvaron uppgavs vara viktig, främst bland de ensamboende seniorerna. Det fanns en kvinnlig dominans av besökare trots jämn könsfördelning hos målgruppen. Bemötandet från personal ansågs vara mycket bra och förväntningar som fanns var att Prima Liv skulle bidra till sundhet, rörlighet och bidra till förmågan att klara sig själv längre.

Slutsatser dragna från denna utvärdering är att Prima Liv är mycket uppskattat som social träffpunkt, anses förenkla besökarnas kontakt med hälso- och sjukvård samt ger goda förutsättningar till att skjuta upp beroende av vård. Respondenterna anser vidare att Prima Liv förebygger ohälsa och bidrar till välbefinnande.

(3)

Better life to the years

An evaluation of Prima Liv – a senior center

Summary

Prima Liv is a senior centre for the elderly, located at Norrahammars health centre in Småland. Its aim is to provide preventive healthcare and counselling to seniors for an active and healthy lifestyle. The purpose of the senior centre is to simplify contacts with the health care for the elderly and provide advice and knowledge on how to prevent healthy ageing. Prima Liv is also meant to function as a meeting place. The aim of this study is to evaluate Prima Liv from a user perspective. The study was carried out during the winter and spring of 2012 as a process evaluation, conducted in dialog with the health centre staff. Data was collected through a survey and a focus group, with Prima Liv visitors as participants.

The result showed that a high interest on how an individual can affect their own health exists. Study participants felt that Prima Liv has simplified their contact with health care. The social interaction was reported to be important, primarily among seniors living by themselves. There was a female predominance of visitors at the senior centre, despite the fact that the target group had an evenly distributed gender balance. The staff’s hospitality was considered to be very good and visitors expected that Prima Liv will contribute to their health, mobility and support their ability to care for themselves longer.

Conclusions drawn from this evaluation is that Prima Liv is very appreciated as a social meeting place, is considered to simplify the visitors' contact with health care and provides a good basis for postponing a dependence of care. Furthermore, the respondents consider that Prima Liv is preventive for good health and contribute to well-being.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning... 5

Bakgrund... 5

Seniorcentralen Prima Liv...5

En åldrande befolkning ... 6

Folkhälsoarbete riktat mot äldre...6

Folkhälsoinstitutets fyra pelare för ett gott åldrande... 7

Värdet av folkhälsoinsatser riktade mot äldre ...8

Syfte... 8

Frågeställningar ... 8

Material och metod... 8

Processutvärdering ... 9 Enkät ... 9 Kvantitativ analys... 9 Fokusgrupp... 11 Kvalitativ innehållsanalys ... 11 Förförståelse... 12 Etiska överväganden...12 Resultat...13

Vilka seniorer har sökt sig till Prima Liv? ...13

Motsvarar verksamheten besökarnas förväntningar?... 14

Hur upplever besökarna att Prima Liv påverkat deras kontakter med hälso- och sjukvården?...16

Hur upplever besökarna personalens bemötandet?... 17

Metoddiskussion... 18

Reliabilitet... 18

Validitet... 19

Resultatdiskussion...21

Prima Livs besökare ... 21

Verksamhetens innehåll ...22

Folkhälsoinstitutets fyra hörnpelare för ett gott åldrande...23

Slutsatser... 24

Omnämnanden... 24

Referenser... 25

Bilagor...27

Bilaga 1. Enkät... 27

Bilaga 2. Intresse för gruppintervju ...29

Bilaga 3. Inbjudan till gruppintervju ... 30

(5)

Inledning

Prima Liv är en seniorcentral som sedan hösten 2011 är en del av verksamheten vid Norrahammars vårdcentral. Norrahammar är ett brukssamhälle söder om Jönköping i Småland. Syftet med Prima Liv är att genom förebyggande insatser bidra till ett gott åldrande för seniorerna i Norrahammar. Denna utvärdering gjordes på uppdrag av Norrahammars vårdcentrals verksamhetschef. Vid ett första möte med personalen på Prima Liv diskuterades vad de ville uppnå med verksamheten. Avsikten med seniorcentralsverksamheten är att denna ska förenkla tillgänglighet till hälso- och sjukvård, bidra till fysisk aktivitet, bidra med kunskap om hur de kan leva mer hälsosamt samt fungera som en social träffpunkt för Norrahammars seniorer. Definition av seniorer i denna studie: 65 år och äldre.

Syftet med utvärderingen är att få en inblick i vilka Prima Livs besökare är, hur de upplevde verksamheten och om den motsvarade deras förväntningar. Då resultaten av projektet (de äldres hälsotillstånd) inte var i fokus utan deltagarnas åsikter och tankar valde jag att utföra en processutvärdering ur ett brukarperspektiv. En processutvärdering syftar till att undersöka om verksamheten nått fram till önskad målgrupp, i detta fall seniorer listade på Norrahammars vårdcentral som inte var inskrivna i hemsjukvård, och om den motsvarar målgruppens förväntningar och hur de bedömer verksamhetens styrkor och svagheter [1]. För att få information om besökarnas tankar kring verksamhetens innehåll och service utfördes en enkätundersökning samt en fokusgruppintervju med besökare av Prima Liv.

Bakgrund

Seniorcentralen Prima Liv

Prima Liv är tänkt som en återkommande mötesplats, ett öppet hus, för äldre med övergripande mål att de äldre ska kunna bo hemma längre med bevarad god livskvalitet. På Seniorcentralen Prima Liv ska besökarna kunna ställa frågor och få information från olika professioner inom vården. Syftet med Prima Liv är att ge förebyggande hälsovård och rådgivning till seniorer för ett hälsosammare och aktivt liv. Vidare vill man effektivisera och förenkla den äldres kontakt med hälso- och sjukvården genom att få möjlighet till information från flertalet av yrkesgrupperna som jobbar på vårdcentralen. Exempelvis information om recept, läkemedel, enklare krämpor och sjukdomssymptom samt förtydliga och klargöra om osäkerhet finns kring olika vårdkontakter [1]. Tanken är att stimulera till fysisk aktivitet, både enskilt och i grupp, samt inspirera och stärka de äldre mentalt genom möte med andra aktiva pensionärer och öka kunskap och intresse om den egna hälsan via så kallade miniföreläsningar. Varannan torsdag finns möjlighet att utföra en seniorcheck och varannan torsdag hålls en föreläsning. Föreläsningar under våren 2012 var: a) Aktivitetens betydelse för

(6)

Benskörhet, f) Vad kan jag göra för att undvika fall?, g) Smärta och smärtbehandling, h) Blodtryck och levnadsvanor, i) Sömn och sömnbesvär [2]. Antal besökare på Prima Liv våren

2012 var i genomsnitt cirka 30 deltagare per gång. Vid de tillfällen då föreläsningar ägde rum var deltagandet högre. Snitt på antal besökare vid föreläsningstillfällena var 45 personer i jämförelse med 13 personer då det inte varit föreläsning [2]. Prima Livs Målgrupp är seniorer, det vill säga personer som är 65 år och äldre, listade på Norrahammars vårdcentral, som inte är inskrivna i hemsjukvård. Totalt 798 män och 803 kvinnor varav 647 kvinnor och 651 män i ålderskategorin 65-79 och 156 kvinnor och 147 män i ålderskategorin 80 + (enligt folkbokföring 2012). Verksamheten tog sin början hösten 2011 och det genomfördes då fem stycken Öppna hus med totalt 73 besökare [2].

En åldrande befolkning

Sveriges befolkning ökar och fler når en högre ålder. År 2009 var 18 procent (1,6 miljoner) av befolkningen över 65 år och den gruppen beräknas överstiga två miljoner år 2018 [3]. Enligt prognosperioden 2009-2060 utfärdat av Statistiska centralbyrån, kommer ökningen av äldre att fortsätta och andelen personer över 65 år beräknas ligga på 2,7 miljoner år 2060, det vill säga cirka 25 procent av Sveriges befolkning [3]. Majoriteten av Sveriges pensionärer har god hälsa och självständighet med lite eller inget behov av sociala och medicinska tjänster [4]. Största ökningen kommer ske bland seniorer i ålderskategorin 65-79 år (den yngre pensionärsgruppen) till omkring 2020 då 40-talisterna når dessa åldrar [3]. Före 80 års ålder behöver ett fåtal hjälp med sin personliga omvårdnad och hälsotillståndet anses i regel vara gott i denna grupp och de flesta äldre anser sig ha god hälsa [3]. Behovet av vård ökar dock med åldern och då särskilt i de allra högsta åldersgrupperna [3-4]. Antalet personer över 80 var år 2008 cirka 493 000 (år 1960 bestod denna grupp av 141 000 personer) men kommer enligt prognosen vara relativt konstant fram tills den stora årskullen födda på 1940-talet passerar 80-årsgränsen. Vid år 2060 beräknas den äldre pensionärsgruppen (80+) uppgå till närmare en miljon [3].Vid en ökad äldre befolkning behöver samhället kalkylera för en ökad efterfråga av olika typer av service och vård till de äldre [5]. Statistik från SCB (2009) visar att äldreomsorgen står för nära en femtedel av Sveriges kommuners utgifter [6].

Folkhälsoarbete riktat mot äldre

I samma takt som positiva effekter av hälsofrämjande interventioner riktade mot äldre visas i studier ökar också intresset för ett riktat folkhälsoarbete mot äldre människor [7]. Folkhälsoarbete har som uppgift att belysa vikten av en ökad medvetenhet och kunskap om samband mellan hälsa och levnadsvanor, analysera möjligheterna att påverka samt ge förslag på möjliga åtgärder [8]. Vissa faktorer är opåverkbara medan andra kan individen själv påverka. Vi utsätts alla för olika exponeringar genom livet vilket bidrar till den variation som går att finna hos äldre människor [9]. Exempel på faktorer som påverkar åldrandeprocessen negativt är fysisk inaktivitet, dåliga matvanor och rökning. Här finns en stor potential för

(7)

många preventiva åtgärder [9]. Enligt livsloppsperspektivet är inte åldrandet något som sker när vi passerar en viss ålder utan en process som pågår hela livet [10]. Åldrandet påverkas av många faktorer och med ett livsloppsperspektiv tas inte endast hänsyn till genetiska och biologiska faktorer utan även av omgivning, erfarenheter, personlighet, livsstil med mera [10]. Projektet ”Healthy Ageing” koordinerades av Statens folkhälsoinstitut mellan åren 2004-2007 och hade som syfte att främja ett hälsosamt åldrande [11]. Projektet visade att det är väsentligt på både individ- och samhällsnivå med initiativ som främjar hälsa hos äldre och som ökar möjligheten till välbefinnande och god hälsa i hög ålder. Det ansågs vara en fördel att arbeta hälsofrämjande, det vill säga främja, bevara och stärka det friska hos de äldre [11]. Enligt en norsk studie (publicerad 2012) [12] ansågs det betydande för hälsan med hälsofrämjande faktorer som stärker äldre personers förmåga att ta hand om sig själv. Studien hade som syfte att beskriva den äldres förmåga att ta hand om sig själv i relation till bland annat KASAM (känsla av sammanhang), fysisk aktivitet, självskattad hälsa, mental hälsa och näringstillstånd. Resultaten från studien visade att uppmärksamhet bör riktas mot tidiga tecken som kan kopplas ihop med minskad förmåga till egenvård. Egenvård är praktiserande av aktiviteter som individer kan utföra själva för att bibehålla eller uppnå hälsa och välmående [12]. En studie i Skåne från 2001 (GÅS = Gott Åldrande i Skåne) visade att den äldres hälsa påverkades positivt av ökat oberoende genom ökad funktionsförmåga samt tillgång till sociala nätverk [13]. En undersökning av två seniorcentraler i Kanada (2005) [14] visade att socialt stöd påverkade seniorernas fysiska och mentala hälsa positivt. Seniorcentralen var även, för många isolerade och ensamma seniorer, den enda mötesplatsen [14].

Folkhälsoinstitutets fyra pelare för ett gott åldrande

Folkhälsoinstitutet har tagit fram fyra hörnpelare för ett gott åldrande: fysisk aktivitet, bra

matvanor, social gemenskap/stöd och delaktighet/meningsfullhet/att känna sig behövd. Fysisk

aktivitet har bevisad hälsovinst för äldre personer i form av; ökad muskelstyrka, bättre syreupptagningsförmåga, förbättrad balansförmåga och gångfunktion samt uppbromsande av funktionsnedsättning [9]. Bra matvanor innebär en allsidig och varierad kost som anses motverka risk att utveckla ”välfärdssjukdomar” [9] exempelvis: fetma, diabetes typ II, hjärt- och kärlsjukdomar. Den tredje pelaren är social gemenskap/stöd vilket visats sig ha god effekt på hälsan, oavsett ålder. Exempel kan vara föreningar, kultur och vänner och kan anses fungera som ”hälsobuffert” och på så vis en copingstrategi vid negativa förändringar och svårigheter [9]. Den fjärde grundpelaren för en god hälsa hos äldre är delaktighet/meningsfullhet och att känna sig behövd, vilket anses vara relaterat till ett större välbefinnande. Att som pensionär engagera sig i frivilligt arbete kan dels stärka självkänslan samtidigt som en viktig samhällsinsats görs [9].

(8)

Värdet av folkhälsoinsatser riktade mot äldre

En kunskapssammanställning om hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser bland äldre, utförd av statens folkhälsoinstitutet 2005 [9], visade att folkhälsoinsatser riktade mot äldre var ekonomiskt försvarbara. Preventiva insatser kan skjuta upp beroende och funktionsnedsättningar vilket vidare kan reducera kostnader för vård och omsorg samt förbättra äldre individers livskvalitet och välbefinnande [9]. Seniorcentraler är ett exempel på hälsofrämjande och preventiva projekt för seniorer som eftersträvar ett gott åldrande där expertis inom hälso- och sjukvård samlas under samma tak.

För att kunna hävda betydelsen av hälsofrämjande folkhälsoarbete för de äldre krävs dokumenterad utvärdering. Många ordinarie och hälsofrämjande projekt som utförts i kommun och landsting har lagts ned på grund av uteblivna utvärderingar och på så vis blir det svårare att visa på betydelsen av dessa insatser [9].

Syfte

Syftet med denna studie är att ur ett brukarperspektiv utvärdera verksamheten Prima Liv vid Norrahammars vårdcentral.

Frågeställningar

 Vilka seniorer har sökt sig till Prima Liv?

 Motsvarar verksamheten besökarnas förväntningar?

 Hur upplever besökarna att Prima Liv påverkat deras kontakter med hälso- och sjukvården?

 Hur upplever besökarna personalens bemötandet?

 Vilka önskemål till verksamhetsförbättring av prima Liv har besökarna?

Material och metod

I mitten av januari 2012 hade jag, tillsammans med en av mina handledare (Felicia Gabrielsson-Järhult) ett möte med de som jobbade med Prima Livs verksamhet inklusive vårdcentralens verksamhetschef Lotta Larsdotter. Då fick personalen möjlighet att lyfta fram vad de ansåg viktigt att utvärdera samt förklara mer ingående vad syftet med Prima Liv är. De

(9)

ville främst få en inblick i vilka förväntningar som fanns hos seniorerna och hur de upplevde Prima Livs verksamhet i form av verksamhetsinnehåll, bemötande och den sociala samvaron. På detta möte beslutades att en interaktiv dialog skulle finnas mellan mig som utvärderare och personalen på Prima Liv. Utvärderingen pågick under vinter och vår 2012 och då fokus var på besökarnas åsikter och tankar, valde jag, efter samråd med handledare, att utföra en processutvärdering ur ett brukar-perspektiv. Studiedesignen var en så kallad ”mixed methods” det vill säga både kvantitativ och kvalitativ metoddesign där data samlades in via en enkät och en fokusgruppintervju.

Processutvärdering

Prima Liv är en relativt ny verksamhet (med start hösten 2011) och en processutvärdering kan användas för att beskriva ett nytt hälsoprogram vars policy och service kan vara lite oklart eller som är i ett tidigt utvecklingsskede. Denna beskrivande form av processutvärdering kan skapa hypoteser om möjliga resultat av Prima Livs verksamhet samt tänkbara orsaker till och hinder för att uppnå önskade resultat [1]. Vid en processutvärdering tittar man inte på resultatet men däremot om de som deltar är dem som interventionen var riktad till och deras förväntningar och bedömning av interventionen [1], det vill säga har interventionen nått fram till sin målgrupp och motsvarar verksamheten deltagarnas förväntningar. Den som utvärderar verksamheten observerar och väljer delar av interventionen att beskriva och kan även välja att beskriva de människor som är mottagare i interventionen [1].

Enkät

En enkät utformades tillsammans med Prima Livs personal. Förslag på pilot-enkät skickades till Prima Liv som fick komma med feedback och kompletteringar. Personalen delade sedan ut pilot-enkäten till 13 stycken besökare vid Prima Livs första öppna hus i början på 2012.

Därefter togs hänsyn till erfarenheterna från denna enkät vid utformande av den slutgiltiga enkäten. Enkäten var uppbyggd med fyra områden. Det första handlade om basdata/allmänna frågor om deltagarna; födelseår, kön, boendesituation, hur de själva uppfattade sitt hälsotillstånd och om de ansåg sig ta aktivt ansvar för sin hälsa [se bilaga 1]. Detta för att få en ökad förståelse för vilka besökarna av Prima Liv är. Efter följde tre huvudområden:

information, service och tillgänglighet. Kategorin Information behandlade frågor om hur besökarna hade fått höra om Prima Liv, varför de valt att komma dit och om informationen på plats, om vad de kan få hjälp med, varit tillräcklig. Kategorin Service berörde besökarnas upplevelse av och förväntningar på bemötande och verksamhetens innehåll. Kategorin

Tillgänglighet undersökte om besökarna av Prima Liv upplevt att deras tillgänglighet till

hälso- och sjukvård ökat. Totalt kom 38 enkäter att inkluderas i utvärderingen.

Kvantitativ analys

Analys av enkäter utfördes i statistikprogrammet SPSS version 19. På grund av för få deltagare i vissa kategorier (för att analysen ska vara tillförlitlig behöver antalen i varje kategori vara större än 5 [15]) skapades några nya variabler; ålder med ålderskategorierna

(10)

65-79 och 80+. Det allmänna hälsotillstånd kodades om till två kategorier; Bra och Acceptabelt/Dåligt. I kategorin Acceptabelt/Dåligt sammanfördes alternativen acceptabelt och dåligt. Antal besök på Prima Liv kodades om till första besöket och flera besök. Resultaten från enkäten analyseras med Pearson chi-två χ² test för att se om det fanns ett signifikant samband mellan svarsalternativen och de valda bakgrundsvariablerna; kön, ålder,

boendesituation och självskattat hälsotillstånd. Dessa valdes för att bättre kunna beskriva

vilka Prima Livs besökare var. Signifikansnivån som jag använde var p < 0.05. Signifikansnivån anger risken att, då nollhypotesen är sann, förkasta nollhypotesen. Om p-värdet (p) visar sig vara mindre än signifikansnivån, det vill säga lägre än 0.05, förkastas den så kallade nollhypotesen och en slutsats kan dras att en skillnad finns. Är p-värdet högre än signifikansnivån kan en sådan slutsats inte dras. I resultatet redovisas chi-två-värdena. Om ett utfall av vårt försök ligger nära det vi förväntat oss (vår nollhypotes), ger det ett chi-två-värde nära 0. Chi-två-värdet blir större ju mer det förväntade och det observerade värdet skiljer sig åt [16].

Tabell 1. Fördelning av olika bakgrundsvariabler från 38 stycken enkätsvar från Prima Livs

besökare. Variabler Antal (%) Kön Kvinnor 30 (78.9) Män 8 (21.1) Ålder 65-79 32 (84.2) 80 + 6 (15.8) Boende Ensamboende 19 (50) Sammanboende 19 (50) *Allmänna hälsotillståndet Bra 17 (44.7) Acceptabelt 19 (50) Dåligt 1 (2.6)

*Aktivt ansvar för sin hälsa 37 (97.4)

*Besök på Prima Liv

Första gången 7 (18.4) Fler än en gång 30 (78.9)

(11)

Fokusgrupp

Som ett komplement till enkäten genomfördes en fokusgruppsintervju då den kan ge större utrymme för variationer på grund av sin dynamik och flexibilitet [17]. En fokusgrupp är en grupp människor som får diskutera kring ett givet ämne under begränsad tid [18-19]. Fokusgruppen används bland annat vid utveckling eller utvärdering av exempelvis hälsointerventioner [19]. Den används ofta för att studera föreställningar, värderingar och attityder hos människor inför ett särskilt ämne [18], i detta fall verksamheten Prima Liv.

Rekrytering av deltagare vid denna studie gjordes genom en så kallad ”uppsnappning”, det vill säga intresse fångades upp på den plats, i detta fall vid Prima Liv träffar/öppna hus, där fokusgruppssessionen senare hölls. Intresse fanns från 13 seniorer och jag valde därmed att bjuda in samtliga som visat intresse till gruppintervjun. Första kallelsen gick ut via brev [se bilaga 3] och följdes upp av ett telefonsamtal av mig som utvärderare några dagar senare så att den tillfrågade hann tänka igenom om intresse fortfarande fanns samt förbereda frågor som kan ha kommit upp. Två tillfällen gavs som förslag. Av de inbjudna seniorerna kom sex stycken deltagare med erfarenheter av Prima Livs verksamhet att delta i gruppintervjun, tre kvinnor och tre män. Gruppintervjun spelades in på band, och skrevs därefter ut ordagrant, (inkluderat pauser och exempelvis skratt), av mig som moderator och utvärderare, som text för sammanställning av gruppens erfarenheter och synpunkter. Intervjun varade cirka 50 minuter och resulterade i en 25 sidor lång text.

Kvalitativ innehållsanalys

Efter fokusgruppsintervjuerna utfördes en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet i form av kodning av materialet för att sedan dela upp materialet i enheter samt söka efter mönster, trender och övergripande teman [18]. Innehållsanalysen utgick från Graneheim och Lundmans definition (2009) med fokus på tolkning av text, med en induktiv ansats, det vill säga en förutsättningslös analys av texten. Denna kan exempelvis vara baserade på olika människors berättelser om sina egna upplevelser. I en kvalitativ innehållsanalys ligger fokus på att beskriva variationer och detta görs genom att identifiera likheter och skillnader i textinnehåll [20].

Efter transkribering av intervjuerna lästes dessa igenom upprepade gånger för att få en god känsla för helheten. Därefter plockades, för frågeställningarna, relevanta stycken, ord eller meningar ut, så kallade meningsenheter som är meningsbärande delar av texten. Även kringliggande meningar behövde tas med för att inte meningen skulle tas ur sitt sammanhang. Detta gjordes för att förkorta texten utan att förlora relevant information. Sedan abstraherades den kondenserade texten, det vill säga innehållet lyftes till en så kallad högre logisk nivå, och försågs med koder. Dessa koder sammanfördes sedan till kategorier på olika abstraktionsnivåer. Koden beskriver kortfattat meningsenheten och dess innehåll och ses som en etikett [20]. En kategori bestod av flera koder med liknande innehåll och besvarade frågan

(12)

Vid analys av gruppintervjun försågs deltagarnas namn med en kod (A-F) som vid citat skrevs om till; A = Anneli, B = Bertil, C = Carl, D = Doris E = Elsa, F = Frank.

Informant Frågeområde Meningsenhet Kod Kategori Under-kategori A Behov Men så blir det av

med se du att en träffar folk..Det är en väldig social bit

Träffar folk Social bit

verksamhetsinnehåll Social samvaro

Figur 1. Ett exempel från innehållsanalysen av gruppintervjun med några av Prima Livs

besökare.

Förförståelse

Min förförståelse inför detta examensarbete har varit att jag är positivt inställd till förebyggande hälsoprojekt, så som Prima Liv, då jag har en medicine kandidatexamen i Folkhälsovetenskap. Min vidareutbildning inom området gerontologi har stärkt min övertygelse att åldrandet är något som pågår hela livet och att även äldre har att vinna på förebyggande hälsoinsatser.

Etiska överväganden

Med enkäten medfördes skriftlig information om anonymitet samt rätten att när som helst avbryta sitt deltagande i undersökningen. Vid gruppintervjun skedde detta både muntligt och skriftligt innan intervjun påbörjades med försäkran att det inte skulle medföra några konsekvenser för eventuella framtida vårdbehov.Gruppintervjun bandades med dels iphones röstmemo samt med videoband. All data behandlades konfidentiellt, det vill säga enbart jag tog del av informationen. Vid behov kan även mina handledare och examinatorn komma att få ta del av det empiriska materialet. Videobanden arkiverades under den tid som bearbetningen av data pågick och kommer raderas efter genomförd examination. En etisk egengranskning genomfördes enligt Hälsohögskolan i Jönköpings riktlinjer. Besökare vid Prima Liv kommer ges möjlighet att ta del av resultatet.

(13)

Resultat

I detta avsnitt presenteras en sammanställning av enkätsvar och innehållsanalysens kategorier och under-kategorier. Resultaten från enkäten analyseras med Pearson chi-två test för att se om svaren visade något samband med bakgrundsvariablerna: kön, ålder, boendesituation och

självskattat hälsotillstånd. Innehållsanalysens kategorier och under-kategorier som skapades

var;

 Förväntningar [syftet med Prima Liv, initiativet Prima Liv]

 Bemötande

 Verksamhetsinnehåll [fysisk aktivitet, kunskap/föreläsningar, social samvaro,

nyfikenhet, hälsokontroll]

 Tillgänglighet [förenkla, påverka]

 Marknadsföring [folder, vårdcentralen, tidningar]

 Önskemål

Vilka seniorer har sökt sig till Prima Liv?

Kön

Kön valdes att studeras då fler kvinnor än män valt att besöka Prima Liv hösten 2011 trots jämn könsfördelning hos målgruppen. Prima Livs målgrupp består av totalt 798 män och 803 kvinnor (enligt folkbokföring 2012). Under hösten 2011 hade Prima Liv fem stycken öppna hus med totalt 73 besökande. Av dessa var 43 personer registrerade med personnummer; 11 män och 32 kvinnor. Under våren 2012 bokfördes antal besökare men inte ålder och kön och jag kunde därmed inte säkerställa om någon förändring skett. Personalens uppfattning var dock att det generellt är en stor kvinnlig dominans av besökare.

Ålder

Bakgrundsvariablen ålder, uppdelat i ålderskategorierna 65-79 och 80 +, studerades för se om skillnader fanns mellan den yngre och den äldre pensionärsgruppen. Majoriteten av de som svarade på enkäten (84%) hörde till ålderskategorin 65-79. Inga signifikanta skillnader beroende av ålder dök upp i den statistiska analysen. Detta kan ha berott på att det var så få svarande i den äldre ålderskategorin. Åldersfördelningen av svarande på enkäten var representativ på Prima Livs målgrupp då cirka 81 procent befann sig i åldern 65-79. Detta stärker resultatet att det främst var seniorer i ålderskategorin 65-79 (den yngre pensionärsgruppen) som valt att besöka Prima Liv.

(14)

Hälsostatus

Hälsostatus användes som bakgrundsvariabel för att undersöka om det är de redan hälsomedvetna som besöker Prima Liv. Enkätundersökningen visade att alla de svarande ansåg sig ta aktivt ansvar för sin hälsa. De skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra (44.7%) eller acceptabelt/dåligt (52.6%) det vill säga varken, mycket bra eller mycket dåligt. Kategorin acceptabelt/dåligt innefattade mestadels svarsalternativet acceptabelt vilket kan tolkas som att man upplevde sin hälsa som helt okej och inte nödvändigtvis dålig. Men då svarsalternativen som fanns var; mycket bra, bra, acceptabelt, dåligt, mycket dåligt så kan det ses som en betydande skillnad att ange sin hälsa som ”bara okej” eller som bra. Inga signifikanta skillnader beroende av självskattad hälsa dök upp i den statistiska analysen vilket kan antyda att hur seniorerna uppfattar sin hälsa inte påverkar deras upplevelse av Prima Liv. Den självskattade hälsan skiljer sig inte signifikant mellan kvinnor och män eller i de olika ålderskategorierna.

Boendesituation

Boendesituation studerades för att se om signifikanta skillnader fanns mellan ensamboende och sammanboende och varför man valt att besöka Prima Liv (förväntningar) och upplevelsen av verksamheten. Variabeln boendesituation (ensamboende eller sammanboende) var jämnt fördelat i studiepopulationen. Den enda signifikanta skillnaden som dök upp vid den statistiska analysen var vid frågan om orsak till besök. Då var det en lägre andel ensamboende än sammanboende som valt att besöka Prima Liv för att få ökad kunskap. Det var en högre andel ensamboende än sammanboende som valt att besöka Prima Liv på grund av social samvaro.

Motsvarar verksamheten besökarnas förväntningar?

Vid frågan; Varför har du valt att besöka Prima Livs Öppna Hus? fick de kryssa i ett eller

flera svarsalternativ: Nyfikenhet, Social samvaro, Oro för hälsan, Förbättra hälsan, Allmän

hälsokontroll och/eller Ökad kunskap (ex. Föreläsning). Det som låg i topp som orsak till

besöket var främst att vilja förbättra sin hälsa (63% uppgav detta) och att få ökad kunskap (55%). Många kom även dit på grund av nyfikenhet (21%) och för den sociala samvaron (21%). Cirka 18 procent sökte sig till Prima Liv bland annat för en allmän hälsokontroll och 16 procent uppgav oro för hälsan som orsak till besöket. Jag analyserade ifall vad man uppgivit som orsak till besök skiljde sig åt beroende på bakgrundsvariablerna boendesituation, ålder, kön och självskattat hälsotillstånd. Det gjorde det i huvudsak inte. Det enda signifikanta sambandet var att det var en lägre andel ensamboende än sammanboende som valt att besöka Prima Liv för att få ökad kunskap (χ² = 5.216, p = 0.022) och att det var en högre andel ensamboende än sammanboende som valt att besöka PrimaLiv på grund av social samvaro (χ² = 5.7, p = 0.017).

(15)

Informanterna ansåg att föreläsningarna var väldigt bra och utförliga. Alltid något som upplevdes nytt trots att man ansåg sig kunna en del innan och att det var intressant och en bra mix av ämnen. Ett stort intresse verkade finnas för att höra om sjukdomar och att vissa i gruppen uttryckte att det kunde vara en orsak till varför fler valde att besöka Prima Liv de torsdagar då det var föreläsningar. De trodde även att andra skulle kunna ha intresse av föreläsningarna och inte enbart seniorer. Seniorchecken ansågs vara väldigt bra och att det då även blev av att man gjorde en hälsokontroll. Stort intresse fanns för fysisk aktivitet och en önskan att få in lite fler folk på träningen. Möjliga orsaker till varför många seniorer valde att inte besöka träningen uppgavs kunna vara att de kanske inte vill anstränga sig, blyghet, rädsla, inte veta hur man ska bete sig, blyghet att visa hur pass duktig man är och inte är samt att alla inte tycker om det helt enkelt. De tyckte det var bra att man fick träna i sin egen takt och att det inte fanns behov att stajla. Sen förmodade de att en del tränade hemma istället och att många hade egna promenadband men att det nog varierade hur ofta dessa promenadband faktiskt användes.

”Jag prata med en som hade gåband hemma..men han stod aldrig på det sa han”

Bertil, 82 år

Den sociala samvaron uppgavs som viktig och att det var roligt att kunna vara med och träffa folk. Större gemenskap upplevdes då man träffade många trevliga människor. Även en

nyfikenhet fanns över vad Prima Liv var för något och orsak till besöket var exempelvis att det

verkade intressant och att det var bra att kunna passa på och kolla hur man mådde. Många av deltagarna i gruppintervjun uttryckte att det var bra att det fanns tillgång till både sjukgymnaster och terapeuter.

På en skala; Mycket bra, bra, acceptabelt, dåligt, mycket dåligt, vet ej/ingen uppfattning, ansåg 24 stycken (63%) av de besökare som svarade på enkäten att besöket levde bra upp till deras förväntningar. Nio (24%) ansåg det vara mycket bra och tre (8%) att det var acceptabelt. Två informanter valde att inte svara på denna fråga. Hur man svarade på frågan om besöket levt upp till deras förväntningar visade inget samband med boendesituation, ålder, kön eller självskattad hälsa. Gruppintervjuns deltagare ansåg inte att de hade mycket förväntningar på verksamheten men att den var bättre än vad de trodde. Under gruppintervjun diskuterades vad deltagarna ansåg var Prima Livs syfte. Sundhet, friskhet och rörlighet ansågs vara en del av Prima Livs syfte och att må bra. Vid frågan vad de ansåg om initiativet Prima Liv och dess syfte uttryckt gruppen att det borde vara ekonomiskt lönsamt för samhället och på så vis bra på både individ- och samhällsnivå då även den egna personliga hälsan förbättras när tiden äldre klarar sig själva förlängs. De påpekade sedan att det är viktigt att hålla igång, promenera och att äta nyttigt. Att kosten är viktig betonades vid ett flertal tillfällen och även att röra på sig.

”Minsta du rör dig är bättre än inget”

(16)

Informanterna på gruppintervjun radade upp flera anledningar till syftet med Prima Liv; ”bli

friskare”, ”slippa oss på vårdcentralen så de kan spara på folk”, ”att vi ska må bättre”, ”leva längre” och ”klara sig själv längre”.

”Vi kostar ju mindre om vi håller oss friska”

Elsa, 74 år

Att de skulle röra på sig, vara gladare och skjuta fram allt negativt som kan beror på en åldrande kropp. En slogan benämndes som cirkulerat för något år sedan som fortfarande kändes aktuellt bland seniorerna:

”Bättre liv åt åren” Doris, 69 år

Hur upplever besökarna att Prima Liv påverkat deras kontakter

med hälso- och sjukvården?

Ett av Prima Livs syften är en önskan att förenkla för seniorerna i deras kontakt med hälso- och sjukvården. Vid frågan om besökarna ansåg att Prima Liv ökat deras tillgänglighet till hälso- och sjukvården svarade 32 stycken, det vill säga 84 procent, att så var fallet. 22 (58%) ansåg även att deras möjligheter till att påverka sin hälsa ökat via Prima Liv. 33 svarande (87%) ansåg att Prima Livs Öppna Hus är ett enkelt sätt att få hjälp med sin hälsa. Svaren på dessa tre frågor skiljde sig inte signifikant åt med avseende på deltagarnas boendesituation, ålder, kön eller självskattad hälsa.

84 procent (32 svarande) tyckte att de fick den hjälp, kunskap och information som de behövde vid sitt besök på Prima Liv. Vid frågan om de ansåg att de fått tillräckligt med information om vad de kunde få hjälp med på Prima Liv svarade 87 procent ja. Ej heller här skiljde sig resultaten beroende variablerna; boendesituation, kön, ålder och självskattad hälsa.

Gruppen hade svårt att besvara om Prima Liv hade ökat deras möjlighet att påverka sin hälsa. Däremot nämndes en viss förenkling och tydlighet då de ansvariga på Prima Liv berättar vart senioren bör vända sig.

”Man kan ju prata med dom så underlättar det ju.. då berättar de ju för en vart man ska ta vägen.”

Bertil, 82 år

De ansåg även att det var positivt med en kontinuerlig kontakt med vårdcentralen vilket gav

en möjlighet att undvika ”mycket annat” och att det gav en känsla av trygghet. På så vis undviks, enligt deltagarna i gruppintervjun, onödiga kontakter med sjukvården. Någon uppgav då även att vårdcentralen i så fall skulle kunna spara på folk.

(17)

Hur upplever besökarna personalens bemötandet?

I enkätundersökningen svarade 25 personer (66%) att de ansåg att bemötandet var mycket bra och 13 (34%) varade att bemötandet var bra. Svarsalternativen som fanns att välja på var; mycket bra, bra, acceptabelt, dåligt, mycket dåligt och vet ej/ingen uppfattning. Svaren skiljde sig åt beroende på om man var kvinna eller man (χ² = 5.269, p = 0.022). Alla män (100%), totalt åtta, ansåg att bemötandet var mycket bra. 17 av 30 (57%) kvinnor ansåg att bemötandet var mycket bra och 13 av 30 (43%) att det var bra. Flera av deltagarna i gruppintervjun uttryckte att alla i personalen var hjälpsamma och att de kunde sin sak. Gruppen upplevde att personalen ville dem väl på ett rakt sätt och att bemötandet var väldigt positivt och att de inte gick på för hårt. Tiden ansågs vara väl tilltagen och att möjlighet fanns att ställa frågor.

”Tänk vad det gör vilket bemötande man får. Känslan att människan vill en väl. Va det betyder...”

Anneli, 80 år

Vilka önskemål till verksamhetsförbättring av prima Liv har

besökarna?

I enkäten uppgavs som önskemål till förbättringar; möjlighet till hjälp med träning, större lokal och önskemål om högtalare vid föreläsningarna då det ansågs vara svårt att höra vad som sades. En av de svarande hade även en idé om att starta en promenadgrupp ”här nere i

samhället”. Det önskemål som återkom oftast under gruppintervjun var önskan till större lokal och högtalare för att underlätta för dem med nedsatt hörsel. Det upplevdes att val av lokal inte var helt genomtänkt. Vissa i gruppen påpekade att det inte fanns en större sal men att det gick bra då det inte var något att göra åt. Någon nämnde en saknad av att inte ha uppsatta mål och att man inte peppades. Medan andra ansåg att det var bra som det var. Önskemål fanns också på att bygga på föreläsningarna under nästa period, förslagsvis med föreläsare utifrån, så att det inte blir upprepning för dem som redan besökt Prima liv kontinuerligt. Det första svaret som kom vid frågan om det fanns några önskemål var:

”Ja vi önskar att de fortsätter med det * skratt*” Bertil, 82 år

(18)

Metoddiskussion

Reliabilitet

Hög reliabilitet i en studie betyder hög tillförlitlighet eller precision i själva mätningen vilket innebär att man kommer fram till likvärdiga resultat när man studerar materialet på samma sätt [22]. Är studiens resultat pålitliga och framtagna på tillförlitligt vis? Det finns alltid en risk för vinkling av materialet vid analys för att det bättre ska passa in i forskarens egna ståndpunkter [22]. Frågeställningarna är baserade utifrån vad personalen på Prima Liv ville utvärdera och resultaten av studien är presenterade utifrån dessa. Jag besökte inte den aktiva verksamheten utan dokumenterade endast vad personalen berättade om verksamhetens innehåll, syfte och besöksstatistik samt den information som Prima Livs besökare uppgav i enkätundersökningen och under gruppintervjun. Som nackdel kan detta ha inneburit att jag inte fått ett personligt intryck av verksamheten men som styrka behöll jag en större objektivitet med besökarens perspektiv i fokus, vilket var studiens syfte.

Vid upprepade intervjuer är det viktigt att intervjuguiden efterföljs och att samma moderator håller i alla intervjuer för att försäkra sig om att systematiska mätfel inte uppstår [22]. Men det blir svårare att uttala sig om precision och mätfel i innehållsanalys av fokusgruppen då jag endast hade en. En svaghet i studien kan vara att endast jag som utredare utfört innehållsanalysen. Det skulle kunna stärkt resultatet från gruppintervjuns tillförlitlighet om flera fått ta del av materialet och kontrollerat i fall att de kom fram till liknande koder och kategorier. Under intervjun användes både videokamera och iPhone som ljudupptagare. Om tveksamheter uppkom kring vem som sagt vad kunde jag, tack vare videoinspelningen, gå tillbaka och lättare se till skillnad om jag endast hade haft ljudupptagning.

48 stycken enkäter samlades in. Då endast utvalda delar av enkäten användes accepterades ett bortfall av svar på vissa frågor. Dock ej gällande kön och ålder vilket innebar ett bortfall på 10 stycken enkäter då de svarande inte hade fyllt i detta. Dessa tio enkäter visade liknande resultat som övriga enkäter och när jag tog hänsyn till dem påverkade det inte analysen, det vill säga inget systematiskt bortfall. Det var få undersökta frågor som visade signifikanta samband med bakgrundsvariablerna. Detta kan ha berott på antalet enkäter, som innebar låga antal i vissa kategorier, exempelvis för variablerna kön och ålder. Under pågående datainsamling fick jag de ifyllda enkäterna skickade till mig. Mitt under undersökningen fick jag dock även några enkäter i det gamla formatet (pilot-enkäten) men valde att inte ta med dessa då frågorna i enkäten inte var exakt de samma. Detta stärker tillförlitligheten, det vill säga att systematiska mätfel [22] var inga eller små. Precisionen i studien stärktes därmed. Detta stärker även studiens validitet på så vis att vi försäkrar oss om att mäta det som ska mätas och därmed följer studiens syfte.

Under avsnittet, Förförståelse, redovisade jag en grundläggande positiv inställning till folkhälsoinsatser riktade mot äldre. Detta visar på en öppenhet i mina egna ståndpunkter. Jag var positiv till det syfte som Prima Liv hade för sin verksamhet men det säger ingenting om

(19)

till att utvärdera verksamheten utifrån besökarens perspektiv och dennes upplevelse av sitt/sina besök, anser jag att detta inte påverkat studiens tillförlitlighet.

Validitet

Då reliabilitet beskriver om datainsamlingen skett på ett systematiskt och korrekt sätt behöver det inte betyda att validiteten är hög. En hög validitet talar om att studien har mätt det som var menat att mätas [22], det vill säga om resultaten kan besvara studiens syfte och därmed har trovärdighet.

Att utvärdera hälsofrämjande projekt, som Prima Liv, åtföljs av en grundläggande problematik då det anses vara svårt att kontrollera för alla de olika faktorer som påverkar vår hälsa. Exempel på detta är att en förändrad positiv livsstil kan åstadkommas oavsett samhällsåtgärder och en informationskampanj berör även människor som inte ingår i målgruppen [9]. Intressant hade varit att se vilka resultat projektet skulle kunna få på seniorernas hälsa men då verksamheten var i startgroparna hade det blivit svårt att dra slutsatser om orsakssamband. Då mitt uppdrag var att ta reda på hur Prima Livs besökare upplevde verksamheten ansåg jag att en processutvärdering var mest lämplig. Val av processutvärdering som utvärderingsmodell gjordes efter samråd med handledare med erfarenhet av att genomföra utvärderingar av olika karaktär inom omsorg och hälso- och sjukvård. Hon har även haft kursansvar och utbildat i utvärderingskunskap på avancerad nivå. Detta stärker studiens validitet. En nackdel hos denna typ av utvärdering är att den inte ger oss data om resultaten av interventionen men den kan istället rapportera människors förväntningar och deras bedömning av interventionens styrkor och svagheter. Positivt är även att den kan beskriva komplexa interventioner eller förändringar som inte förut testats [1].

Studiens empiri bestod av både enkäter och fokusgrupp vilket kan vara en styrka. Det var redan från början beslutat att både använda enkät och fokusgrupp som insamlingsmetod då en fokusgrupp skulle kunna fördjupa enkätens innehåll. Enkäten skulle främst ge en inblick i vilka besökarna var samt inspirera för intervjuguiden till fokusgruppen. Enkätundersökningen gav en inblick hur besökarna upplevde verksamheten och trots att frågorna främst var stängda fanns det några öppna frågor angående exempelvis deras förväntningar. Det fanns dock en tendens att dessa frågor inte besvarades. Deltagandet i enkätundersökningen var frivillig men det var endast besökare på Prima Liv som besvarade dem. Detta då studiens syfte var att ta reda på hur besökarna på Prima Liv upplevde verksamheten. Datainsamlingen skedde på plats i samband med Prima Livs verksamhet vilket gjorde att de svarande hade ett färskt intryck av verksamheten vilket stärkte enkätsvarens trovärdighet. Besökarna på Prima Liv fick information om studien och möjlighet att deltaga om intresse fanns. Det var personalen på plats som ansvarade för enkätundersökningen efter mina instruktioner. En svaghet i detta är att jag inte kan veta exakt hur deltagandet gick till. En styrka kan vara att besökarna kände sig mer bekväma att besvara enkäten när en utomstående utredare inte stod på plats.

(20)

Det kvalitativa perspektivet innebär att se den omgivande verkligheten subjektivt där forskaren är en del av sin studie [17]. Den påverkan som kan ske mellan intervjuare/moderator och deltagarna av fokusgruppen kan påverka studiens pålitlighet. Exempelvis att de som blir intervjuade svarar på ett sätt som den tror förväntas av denne. Jag försökte få deltagarna att prata med varandra som grupp för att kunna diskutera och utveckla varandras tankar. Ibland upplevde jag dock att många av deltagarna riktade sina svar mot mig.

En risk för låg grad av trovärdighet i fokusgruppen kan vara att om deltagarna inte sa vad de egentligen tyckte på grund av exempelvis grupptryck, rädsla för att säga fel eller överdrev för att på något vis övertala övriga gruppdeltagare om en åsikt som de själva har [22]. Risk finns alltid att de som tackar ja redan är positivt inställda till verksamheten och det var även så jag upplevde det under intervjun. Det enda ”negativa” som kom upp var förbättringsförslag vid föreläsningstillfällena. Deltagarna hade alla, förutom en, besökt Prima Liv vid ett flertal tillfällen vilket kan styrka att deras utgångsläge var positivt. Trots att deltagarna var väldigt positiva till verksamheten, och att vissa deltagare dominerade under diskussionen, upplevde jag som moderator att det fanns en öppenhet bland deltagarna att lyssna till vad andra hade att säga när delade åsikter kom upp. Det är även viktigt att deltagarna känner sig bekväma i den miljö som gruppintervjun hålls [22]. Med hänsyn till detta hölls gruppintervjun på vårdcentralen och inte i högskolan lokaler. Detta även för att förenkla för deltagarna att ta sig till lokalen.

Under gruppintervjun höll jag mig till frågeguiden för att försäkra mig om att diskussionen handlade om det jag valt att studera. Som moderator fördelade jag ordet så att alla kom till tals. Det fanns dock ändå några av informanterna som tog kommandot, vilket återspeglas av citaten. Citaten valdes ut då de gav styrka till vad deltagarna i gruppintevjun sagt inom det området och då de även kunde förstås utanför sitt sammanhang. Ofta höll de med varandra och avslutade varandras meningar då någon pausade i sitt talande. En beskrivning av deltagarna finns inte med då jag inte ansåg det relevant för studiens syfte. Kön och ålder noterades och alla passade in i Prima Livs målgrupp; seniorer, 65 år eller äldre, boendes i Norrahammar men inte inskrivna i hemsjukvård. Däremot fanns inga uppgifter på exempelvis yrke och utbildningsnivå hos informanterna.

Under hela analysprocessen, både innehållsanalysen och statistisk analys, har jag återkopplat till ursprungsmaterialet för att försäkra mig om att jag hållit mig till studiens syfte. Innebörden utav empirin har därmed inte gått förlorad under analysprocessens gång. Undersökningen har hög giltighet då jag kunde svara på ställda frågeställningar genom information hämtat ur studiens datainsamling. Den interaktiva dialogen med personalen på Prima Liv vid utformandet av den första pilot-enkäten stärkte att studien undersökte vad som var menat att undersöka.

(21)

Resultatdiskussion

Prima Livs besökare

Bakgrundsvariabeln ålder, uppdelad i ålderskategorierna 65-79 och 80 +, studerades för se om skillnader fanns mellan den yngre och den äldre pensionärsgruppen. Vi har en ökande åldrande befolkning i Sverige och då främst i ålderskategorin 65-79 år [3]. Det är dock från 80 års ålder som behov av sjukvård är störst [3-4] och när den stora kullen av 40-talister passerar 80-årsgränsen kommer vårdbehovet troligtvis öka drastiskt. Det är därför viktigt med förebyggande folkhälsaorbete riktat mot äldre och att detta arbete påbörjas redan i den yngre pensionärsgruppen (65-79) och allra helst även innan dess. Åldrandet är en process som pågår hela livet [10] och ett gott åldrande påbörjas redan i unga åldrar. Studiepopulationen i enkätundersökningen visar att det främst är den yngre pensionärsgruppen som valt att besöka Prima Liv. Detta kan tyda på att seniorer mellan åldrarna 65-79 är piggare och lättare kan ta sig till vårdcentralen. Då åldersfördelningen stämmer överens med fördelning av ålder hos målgruppen kan man inte säga att yngre äldre generellt sätt är aktivare då det helt enkelt fanns färre i den äldre ålderskategorin. Resultaten visar snarare på att ett behov finns för hälsofrämjande folkhälsoarbete i alla ålderskategorier.

Studiens resultat visade att det fortfarande fanns en kvinnlig dominans av besökarna. Detta kan dock vara ett resultat av att fler kvinnor än män var villiga att svara på enkäten och behöver inte säga så mycket om den reella könsfördelningen hos besökarna. Men då personalens egna upplevelse styrker att det är fler kvinnor än män som besöker Prima Liv kan det vara av intresse att undersöka vidare varför männen är underrepresenterade. Hälsostatus studerades för att se om det var de redan hälsomedvetna som besökte Prima Liv och då alla svarande i enkätundersökningen uppgav att de tog aktivt ansvar för sin hälsa styrks denna tankegång. 80 procent av de som svarade på enkäten hade besökt Prima Liv mer än en gång och fem av sex av deltagarna i gruppintervjun. Återkommande besök kan tyda på ett stort behov av hälsofrämjande insatser hos de seniorer som valt att delta i denna utvärdering, men kan också tyda på ett stort intresse för den egna hälsan. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor men baserat på att det var många fler kvinnor som svarade på enkäten kan det antyda att kvinnor är mer hälsomedvetna. Marknadsföring diskuterades och en av deltagarna i fokusgruppen uttryckte att det nog inte gjorts så väldigt mycket marknadsföring och förslag gavs på massutskick. Detta är något som redan har gjorts men något som man bör fortsätta med för att fortsätta nå ut till hela målgruppen.

(22)

Verksamhetens innehåll

Cirka 84 procent (enligt enkätundersökningen) ansåg att Prima Liv ökat deras tillgänglighet till hälso- och sjukvården. Bidragande faktor till detta kan vara personalens engagemang och tydlighet i deras kommunikation med besökarna. Deltagarna i gruppintervjun ansåg att kontinuerlig kontakt med vårdcentralen både förenklar och skapar trygghet. Detta skulle kunna bidra till en minskad oro för sin hälsa bland seniorerna och resultera i, som även nämns under gruppintervjun, att onödig kontakt tas med vården. Seniorerna ansåg även att Prima Liv skulle kunna bidra till förmågan att klara sig själv längre och på så vis skjuta upp beroende av vård. Vidare skulle detta kunna leda till reducerade kostnader för vård och omsorg av äldre samt främja den äldres välbefinnande [9]. Genom god kontakt med personalen ökar besökarnas förtroende för deras expertis. Alla tyckte att bemötandet var bra men procentuellt sätt var männen ännu mer positiva än kvinnorna. Detta kan peka på ett större behov bland männen av hälsofrämjande projekt men även att de redan var de positivt inställda som valde att svara på enkäten.

Resultaten visade att det fanns ett stort intresse hos seniorerna i Norrahammar för ökad

kunskap om hur man som individ kan förebygga ohälsa samt främja välbefinnande och föreläsningarna verkar ha varit en uppskattat metod i strävan att uppnå detta. Besöksstatistik visade dels en stor ökning generellt vid Prima Livs öppna hus men med extra tyngd de dagar då det var föreläsningar, 45 personer i jämförelse med 13 personer [2]. I enkäten var det möjligt för deltagarna kryssa i fler än ett alternativ till orsak till besök på Prima Liv. Enkätundersökningen visade dock att önskan att vilja förbättra sin hälsa och att få ökad kunskap vid exempelvis föreläsningar, kryssades i av flest seniorer. Detta kan antyda en önskan att ha kontroll över sin hälsa. Att uppleva oberoende anses bidra till god hälsa hos äldre [13] och att införskaffa sig mer kunskap om hur man bör göra för att behålla god hälsa eller förbättra sin hälsa, genom exempelvis föreläsningar, kan öka känslan av oberoende. Stort intresse fanns för de föreläsningar som berörde sjukdomar vilket kan peka på en rädsla att drabbas och kan bli en motivation till att verkligen ta aktivt ansvar för sin hälsa. Deltagarna i gruppintervjun uppgav även att förmågan att klara sig själv längre borde vara ekonomiskt lönsamt för samhället då de ansåg sig kosta mindre om de höll sig friska. Detta styrker tidigare forskning [12] att förmåga till egenvård stärker individen hälsa och välmående. Besökarnas förväntningar var bland annat att Prima Liv skulle bidra till sundhet, rörlighet och skjuta upp behov av vård.

Gruppintervjuns deltagare ansåg inte att de hade mycket förväntningar på verksamheten men att den var bättre än vad de trodde. Under gruppintervjun diskuterades vad deltagarna ansåg var Prima Livs syfte. Sundhet, friskhet och rörlighet ansågs vara en del av Prima Livs syfte och att må bra. De äldre som deltog i fokusgruppen betonade vid flera tillfällen hur viktigt det var att må bra och att kunna ta hand om sig själv.

(23)

Folkhälsoinstitutets fyra hörnpelare för ett gott åldrande

Ett av Prima Livs syfte är att bidra till ökad fysisk aktivitet hos seniorerna i Norrahammar. På Prima Liv finns möjlighet till fysisk träning vilket upplevdes som väldigt positivt bland deltagarna i gruppintervjun men att de gärna såg att fler var med och tränade. De diskuterade orsaker till varför inte så många valde att träna. Några trodde att det fanns en rädsla och en blyghet inför att visa i vilket skick ens kropp var i. Fysisk aktivitet är, enligt folkhälsoinstitutet, en bidragande faktor till god hälsa [9] och att locka fler till träningen vore något att sträva efter. Under gruppintervjun påpekade deltagarna att det var viktigt att hålla igång, promenera och äta nyttigt. Föreläsningsämnena berörde den första och andra av folkhälsoinstitutets hörnstenar för att uppnå ett gott åldrande: fysisk aktivitet och bra

matvanor. Både fysisk aktivitet och goda matvanor påverkar hälsostatusen positivt hos den

äldre [4]. Även tillgång till sociala nätverk var ett av Prima Livs syfte vilket anses öka välbefinnandet [13]. I gruppintervjun uppgavs den sociala samvaron som en viktig del av Prima Livs verksamhet. På Prima Liv upplevde seniorerna gemenskap och det var uppskattat att man tack vare sitt besök träffade många trevliga människor. I enkäten uppgav många den sociala samvaron och nyfikenhet som bidragande orsak till besöket. Dessa resultat knyter an till den tredje och den fjärde av folkhälsoinstitutets fyra hörnpelare för ett gott åldrande:

social gemenskap/stöd och delaktighet/meningsfullhet/att känna sig behövd. Det tyder på att

det finns ett behov av sociala sammanhang för seniorer och Prima Livs personals tanke att verksamheten skulle verka som en social träffpunkt togs positivt emot av seniorerna i Norrahammar.

Under gruppintervjun samtalades det om ensamhet och hur viktigt Prima Liv är för dem som kanske inte har så många i sitt liv. Tidigare forskning har pekat på ett samband mellan äldres hälsa och tillgång till sociala nätverk [13]. Fokusgruppens deltagares samtal kring ensamhet är inget jag kan generalisera på alla ensamboende seniorer i Norrahammar men i enkätundersökningen fanns ett signifikant samband mellan de som uppgav att de var ensamboende och de som uppgav den sociala samvaron som orsak till besök. Detta styrker folkhälsoinstitutets tredje och fjärde punkt för att uppnå ett gott åldrande: social gemenskap/stöd och att känna sig delaktig, behövd samt uppleva meningsfullhet. Jag kan inte uttala mig om att dessa besökare söker en social träffpunkt för att förbättra sin hälsa men resultatet pekar på att ett behov av en social samvaro är mer frekvent hos de seniorer som bor ensamma än de som är sammanboende med en eller flera.

(24)

Slutsatser

Slutsatser dragna från denna utvärdering är att Prima Liv är mycket uppskattat som social träffpunkt med signifikant samband mellan ensamboende seniorer och att uppge den sociala samvaron som orsak till besök. Vidare finns ett stort intresse hos seniorerna i Norrahammar för ökad kunskap om hur de kan förebygga ohälsa och föreläsningarna är ett uppskattat tillvägagångssätt i strävan att uppnå detta. Besök på seniorcentralen Prima Liv anses även, av medverkande seniorer, kunna förebygga ohälsa, bidra till välbefinnande, ge goda förutsättningar till att skjuta upp beroende av vård och förenkla besökarnas kontakt med hälso- och sjukvård. Fler kvinnor än män besöker Prima Liv men alla män (enligt enkätundersökningen) som besökt verksamheten anser att bemötandet var mycket bra vilket kan tyda på att männen är minst lika intresserade men har inte hittat dit. Större delen av besökarna anser sig ta aktivt ansvar för sin hälsa vilket kan tyda på att det är de redan hälsomedvetna som söker sig till Prima Liv. Ytterligare strävan att uppnå att besökarna av Prima Liv är representativa för hela målgruppen vore önskvärt, exempelvis att förhållandevis mer män söker sig dit.

Prima Livs verksamhet berör folkhälsoinstitutets fyra hörnpelare för ett gott åldrande vilket stärker att deras verksamhetsinnehåll och syfte förebygger ett gott åldrande. Då detta var en processutvärdering kan jag inte uttala mig om vad resultaten kommer bli på längre sikt. Min förhoppning är ändå att denna utvärdering, som visar att intresse för hälsofrämjande verksamheter som Prima Liv finns hos seniorer, ytterligare stärker tidigare forskning av betydelsen av att arbeta med folkhälsoinsatser riktade mot äldre.

Omnämnanden

Jag skulle vilja börja med att tacka för att jag fick förtroendet att utvärdera Prima Livs verksamhet. Stort tack till all personal på Prima Liv. Jag vill även tacka mina två handledare Felicia Gabrielsson-Järhult och Ola Sternäng för ert engagemang och er feedback. Slutligen, tack alla seniorer som medverkat i denna utvärdering.

(25)

Referenser

1. Øvretveit J. Action Evaluation of Health Programmes and Changes. A handbook for a user-focused approach. Chapter 8. Radcliffe Medical Press Ltd. 2002

2. Muntlig kommunikation med personalen på Prima Liv, våren 2012

3. Statistiska Centralbyrån. Sveriges framtida befolkning 2009–2060. Stockholm: 2008. Statistiska meddelanden BE 18 SM0801. s.30-31

4. Bergmark Å, G Parker M, Thorslund M. Priorities in care and services for elderly people: a path without guidelines? Stockholm University, Stockholm, Sweden. Published by group.bmj.com.Journal of Medical Ethics 2000;26:312–318

5. Burke et al. Physical activity and nutrition program for seniors (PANS): protocol of a randomized controlled trial. BMC Public Health 2010, 10:751.

6. Sveriges Kommuner och Landsting. Aktuellt på äldreområdet 2008. Kostnader och finansiering av äldreomsorgen- uppdaterat avsnitt 2009. Sveriges Kommuner och Landsting 2008

7. Lindh T. Sverige i en åldrande värld – framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen. Underlagsrapport nr 13 till Globaliseringsrådet. 2008

8. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt Lexikon. s. 98 Natur och Kultur. 2003

9. Agahi N, Lagergren M, Thorslund M, Wånell SE. Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar - En kunskapssammanställning. Statens folkhälsoinstitut. issn: 1651-8624 isbn: 91-7257-333-3. 2005

10. Jeppsson Grassman E, Hydén LC. Kropp, livslopp och åldrande – samhällsvetenskapliga perspektiv. Kapitel 1-2. Studentlitteratur. 2005

11. Berensson K, Olofsson E, Räftegård Färggren T. Äldres hälsa – en utmaning för Europa. Socialmedicinsk Tidskrift. 2010;87(3)142-52

12. Sundsli K, Söderhamn U, Espnes GA, Söderhamn O. Ability for self-care in urban living older people in southern Norway. J Multidiscip Healthc. 2012;5:85-95

13.Thorsson J. Kunskap om gott åldrande. Forskning & Medicin. Tema; Vård & omsorg. 2005(3) [läst 2012-05-24] Tillgänglig:

http://forskningochmedicin.vr.se/knappar/tidigarenummer/innehallnr32005/kunskapo mgottaldrande.4.2aebc6b810f3c933b1580002139.html

14. T R. Fitzpatrick, RN, R J. Gitelson, K L. Andereck, ES Mesbur. Social Support Factors and Health Among a Senior Center Population in Southern Ontario, Canada, Social Work in Health Care, 40:3, 15-37. 2005

15. L Wahlgren. SPSS steg för steg. Kapitel 8. Studentlitteratur 2005

(26)

17. Backman J. Rapporter och uppsatser. 2 upplagan. Kapitel 4. Det kvalitativa perspektivet. Studentlitteratur. 2008

18. Wibeck V. Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Andra upplagan Lund. Inledning. Studentlitteratur. 2010

19. Kitzinger, J. Qualitative Research. Introducing focus groups. Glasgow University Media Group, Department of Sociology, University of Glasgow, Glasgow. BMJ 1995;311:299-302

20. Lundman B, Graneheim U H. Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M & Höglund – Nielsen, B (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. 2009. s160-164

21. Graneheim U. H., & Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2004), 105-112.

22. Andersson I. Epidemiologi för hälsovetare -en introduktion. Kapitel 3. Analysera. Studentlitteratur. 2006

(27)

Bilagor

(28)

(29)

Bilaga 2. Intresse för gruppintervju

Inbjudan till gruppintervju

Utvärdering av Prima Liv

Prima Liv är ett initiativ av Norrahammars vårdcentral med ambition att skapa en träffpunkt där du som senior kan komma med frågor och funderingar rörande din hälsa. Syftet är att ge

förebyggande hälsovård och ökad kunskap om hur du förebygger en god hälsa. Förutom den enkät som är framtagen av en student på Hälsohögskolan i Jönköping vid Institutet för Gerontologi (IFG) vill vi även bjuda in till gruppintervju för att höra mer om

dina förväntningar och din upplevelse som besökare hos oss.

Frågorna kommer endast att beröra Prima Liv och inte vårdcentralens övriga verksamhet. Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som välja att avsluta ditt deltagande i

undersökningen.

Kontaktuppgifter: Charlotta Nilsen, magisterstuderande IFG charlotta.nilsen@gmail.com 076 77 60 115

Felicia Gabrielsson-Järhult, utbildningsansvarig IFG, Felicia.Gabrielsson-Jarhult@hhj.hj.se 070 71 90 112

Namn

Adress

Telefonnummer

__________________________________________________

(30)

Bilaga 3. Inbjudan till gruppintervju

Inbjudan till gruppintervju inför utvärdering av verksamheten

Prima Liv vid Norrahammars vårdcentral

Du har vid tidigare besök vid någon av Prima Livs aktiviteter visat ett intresse för att delta vid en gruppintervju för att delge dina erfarenheter och synpunkter som besökare/ deltagare i verksamheten vid Prima Liv. Hälsohögskolan, Institutet för gerontologi har fått förtroendet att utvärdera denna nystartade verksamhet.

Vi är nu intresserade att ta del av om Prima Liv motsvarar dina behov och förväntningar och om du har önskemål och förslag till verksamhetsförbättring. Gruppintervjun berör endast Prima Liv och inte vårdcentralens övriga verksamhet. Syftet är att utvärdera hur du som besökare/deltagare i verksamheten Prima Liv vid Norrahammars vårdcentral upplever; tillgänglighet, bemötande, verksamhetens innehåll/ erbjudna aktiviteter samt eventuella övriga behov eller förbättringsförslag som du som deltagare/senior vill delge oss som utvärderare. Ansvarig för utvärderingen är Hälsohögskolan i Jönköping och intervjun kommer att ske i en grupp på 6 – 8 deltagare. Jag som håller i gruppintervjun heter Charlotta Nilsen och är magisterstuderande på IFG (Institutet för Gerontologi). Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avsluta ditt deltagande i undersökningen utan att det medför några konsekvenser för dina eventuella framtida vårdbehov.

Gruppintervjun kommer att spelas in på band, och därefter skrivs ut som text för sammanställning av gruppens erfarenheter och synpunkter. Alla data behandlas konfidentiellt och det är endast jag och mina handledare som kommer att ha tillgång till dem vid analys och resultatsammanställning. Videobanden arkiveras på Hälsohögskolan under den tid som bearbetning av data pågår, därefter kommer banden att raderas. I utvärderingen och i rapportering av resultaten kan citat från intervjuerna komma att användas men då på ett sätt att inga personuppgifter uppges, dvs. du som person kommer inte att kunna identifieras.

Inom några dagar efter du fått detta brev kommer jag, Charlotta Nilsen kontakta dig per telefon och fråga om du fortfarande har ett intresse av att delta.

Gruppintervjuerna kommer att genomföras vid två tillfällen; fundera igenom om något eller båda av dessa alternativ är möjliga för dig.

Tisdagen den 13 mars kl 14-16 Plats: Norrahammars Vårdcentral Onsdagen den 14 mars kl 14 - 16 Plats: Norrahammars Vårdcentral

Om Du har några frågor så hör gärna av Dig till mig eller mina handledare på Hälsohögskolan/Institutet för gerontologi.

Med vänliga hälsningar Charlotta Charlotta Nilsen Magisterstudent i gerontologi Hälsohögskolan i Jönköping 076 77 60 115 alternativt charlotta.nilsen@gmail.com

Felicia Gabrielsson-Järhult gafe@hhj.hj.se, Ola Sternäng ola.sternang@hhj.hj.se Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan