• No results found

”En liten bok om naturen” : - Arbete med illustrationer och layout till informationsmaterial om naturen för barn.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”En liten bok om naturen” : - Arbete med illustrationer och layout till informationsmaterial om naturen för barn."

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”En liten bok om naturen”

- Arbete med illustrationer och layout till

informationsmaterial om naturen för barn.

Hedvig Wisselgren och Mattias Sköld

Informativ illustration 120p

(2)

Sammanfattning

Vi, Hedvig och Mattias, har gjort en bilderbok för barn med information om naturen. Vi har även arbetat fram ett manér till en tillhörande pyssel- och målarbok som vi planerar att göra i framtiden.

Många undersökningar visar att det är bra för barns utveckling att vara ute i naturen och aktivera sig. Ett exempel på en sådan undersökning tas upp senare i rapporten. Syftet med detta arbete har varit att genom god informationsdesign få barn att intressera sig för att göra utflykter och utforska skog och natur. Fokus i vårt examensarbete ligger på illustrerade informationsbilder. Eftersom vi inte har någon större kunskap inom textbehandling har vi valt att ha med så lite text som möjligt och mest informations- och instruktionstext.

Vi har valt att anpassa vår bok till både små och stora barn. Små barn, som inte ännu är läskunniga kan titta på illustrationerna och prova på aktiviteter som finns beskrivna i boken tillsammans med vuxna. Äldre barn, i mellanstadieåldern kan få tips och idéer om saker att göra ute i naturen tillsammans med familj, skola och vänner.

Under ett tidigt stadium av arbetet formulerades en huvudfrågeställning, som vi under

forskningsarbetet har haft i åtanke. Frågan lyder: Vilket bildmanér är mest passande för att locka målgruppen samt väcka intresse och få ut informationen? Forskningen som vi har gjort för att kunna besvara frågeställningen och där med kunna göra en bok som är tilltalande för barn, har utförts med hjälp av olika forskningsmetoder. Dessa forskningsmetoder har bestått utav informationssamling, inventering och analyser av andra illustrerade material för barn, samt diskussioner och utprovningar av bildmanér.

Av dessa undersökningar har vi dragit slutsatsen att barn uppskattar ett enkelt och stiliserat manér i teckningar. De vill gärna att färgerna ska vara starka och kontrastrika. Informationen till barnen bör presenteras på ett enkelt sätt. Barn uppskattar även att få aktivera sig på olika sätt istället för att bara läsa information.

(3)

Förord

Med dessa rader vill vi tacka vår handledare Sven Holmberg, som har hjälpt oss under vårt examensarbete. Vi vill även tacka de klasskamrater, barn och andra personer som har deltagit i utprovningar, delgivit oss sina åsikter och gett oss goda råd.

(4)

Innehållsförteckning

1.

Introduktion

1.1

Inledning………...………...…...………….1

1. 2 Problem och bakgrund……….…………...…...1

1. 3 Syfte och mål……..………...………...2

1. 4 Frågeställningar………...………...3

1. 5 Målgrupp………....………....………...3

1. 6 Arbetssätt och valda metoder………..3

1. 7 Avgränsningar……….4

1. 8 Arbetsfördelning……….5

2. Resultat

2. 1 Metod och metodkritik………..………6

2.1.1

Bilderbokens maner, utprovning 1 ...9

2.1.2

Pysselboken, utprovning 2...11

3. Avslutning

3. 1 Källkritik………...………12

3. 2 Slutsats………....………..12

4. Källförtäckning……….14

(5)

1. Introduktion

1. 1 Inledning

Vi hade tidigt en idé om att vi ville göra någonting för barn. Vi har ofta diskuterat vilka

teckningsstilar vi tyckte var fina i böcker, filmer och tv-spel när vi själva var små. Diskussionen kom även att handla om huruvida dagens barn uppskattar de manér som vi uppskattade när vi var små och om man bör ta hänsyn till vilka stilar som är på modet just nu. Vi har även diskuterat vad vi uppskattar och inte uppskattar inom dagens barnkultur.

När vi tittade på Disney-filmen Micke och Molle (1981) , med dess fina miljöskildringar, fick vi idén om att göra någonting om naturen. Eftersom vi studerar informationsdesign, föll det sig naturligt för oss att utforma någon form av informationsmaterial. Målet med detta examensarbete har varit att inspirera barn att vara ute i naturen. För att få barnen intresserade har vi valt att ta fram tre huvudkaraktärer och en katt, som lever tillsammans i skogen. Barnen får följa dessa figurer på ett litet äventyr i skogen.

1. 2 Problem och bakgrund

Meningen med detta examensarbete, är att barnen ska aktivera sig genom att vara ute och röra på sig samtidigt som de lär sig saker. Många barn protesterar om föräldrar eller lärare vill att de ska spendera en dag ute i skogen. Det är synd. Grundtanken bakom arbetet är att skapa något som får barn att intressera sig för detta.

I boken Lära genom lek, (Britton, 1992) presenteras Montessori-pedagogiken. Där kan man bland annat läsa följande ”Alla barn lär genom att delta aktivt, genom att involveras i det praktiska vardagslivet och försöka själva med sina händer… Det är genom kroppsrörelse som barnets intellekt utvecklas.” Där av kom idén om att göra något där barnen får ta del av spännande information och samtidigt får idéer och tips på olika aktiviteter och saker de kan göra ute i naturen.

(6)

I Ur och Skur är en alternativ form av barnomsorg och skola med Friluftsfrämjandets

friluftsskolor som bas och pedagogisk ide. Det här examensarbetet har inte gjorts på uppdrag av I Ur och Skurskolan, men det har däremot gjorts under inspiration av deras tankesätt. Arbetet har skett under kontakt med Mikael Unéus, från Nyköpings I Ur och Skurförskola.

Susanne Drougge presenterar i boken I Ur och Skur i skolan (Drougge, 2006) en studie som visar att förskolebarnen vid I Ur och Skurförskolan Statarlängan utvecklades bättre motoriskt och var mer fantasifulla än barn vid en förskola i Malmö med traditionell verksamhet och utemiljö. I Ur och Skurbarnen lekte bättre i grupp, hade mer fantasiinspirerande lekar och bättre

koncentrationsförmåga.

Meningen med forskningsarbetet var att ta reda på hur man på bästa sätt kan inspirera barn att vara mer ute i naturen. Forskningsresultaten har kommit till nytta under det praktiska arbetet med boken. Dessa resultat har bidragit till ämnesområdet genom att de ger en inblick i hur

informationsmaterial bör vara designat för att små barn lättast ska vilja och kunna ta till sig det.

1. 3 Syfte och mål

Syftet med examensarbetet var att genom god informationsdesign få barn att intressera sig för att göra utflykter och utforska skog och natur.

Syftet med rapporten är att presentera och diskutera tillkomsten av examensarbetet ur ett informationsdesignsperspektiv.

Genom en bra och intressant informationsdesign ska boken väcka barnens intresse och få dem att ta till sig informationen. Illustrerade informationsbilder och kort informationstext samspelar för att informera och inspirera.

Fokus i detta examensarbete ligger på illustrerade informationsbilder. Rune Pettersson beskriver informationsbilder som bilder som används i olika typer av informationsmaterial i sin bok

Information Design An introduction (Pettersson, 2002). Bildens innehåll, utförande, kontext och

fysiska form leder till en upplevelse och kanske även till inlärning och minne.

(7)

1. 4 Frågeställningar

Huvudfrågeställningen lyder:

Vilket bildmanér är mest passande för att locka målgruppen samt väcka intresse och få ut informationen?

För att slutresultatet skulle bli bra formulerades även dessa frågeställningar:

Vilken information är relevant att ha med? Hur mycket information är relevant att ha med?

1. 5 Målgrupp

Huvudmålgruppen är barn i lågstadieåldern. Den sekundära målgruppen är stor, med tanke på att väldigt små barn, tillsammans med vuxna kan vara med och prova på många olika aktiviteter och titta på de färgglada illustrationerna. Även äldre barn, i mellanstadieåldern kan inspireras av aktiviteter och tips som finns beskrivna i boken.

1. 6 Arbetssätt och valda metoder

Kvalitativa metoder inbegriper eller resulterar i verbala formuleringar, skrivna eller talade. De kännetecknas av att de inte använder sig av siffror eller tal. Om detta kan man läsa i boken

Rapporter och uppsatser (Backman, 1998). Det har använts kvalitativa metoder i form av

utprovningar och diskussioner, där personer fritt fått motivera och formulera sina svar i det här arbetet.

Arbetsprocessen började med en konsultation med Mikael Unéus från Friluftsfrämjandet. I och med att detta var en öppen diskussion, var det en kvalitativ metod. Konsultationen ledde till bättre insikt i friluftsfrämjandets tankesätt och I Ur och Skurskolans pedagogik. Mikael Unéus gav goda råd angående val av medium för produkten.

Därefter fortsatte arbetet med inventering och analyser av olika typer av illustrerat material för barn. Både gamla och nya barnböcker och filmer inventerades och diskuterades.

(8)

Två kvalitativa utprovningar av bildmanér har utförts. Olika manérförslag visades upp för ett antal personer. Sedan fick de olika personerna berätta vilket manér de tyckte var mest passande för syftet och motivera detta. Personerna som deltog i utprovningarna var bland annat lärare, illustrationsstudenter och barn.

1. 7 Avgränsningar

Innan beslutet om att produkten av arbetet skulle bli en bilderbok fattades diskuterades många olika idéer.

En ide var att sälja ett set med olika saker i en picknickkorg. Den skulle exempelvis kunna innehålla ett dataspel, böcker och ett memoryspel. Med den begränsade tiden skulle detta bli ett alldeles för stort och tidskrävande arbete.

Efter en diskusion med Mikael Unéus från Friluftsfrämjandet togs beslutet att produkten av detta examensarbete skulle bli en bok, som senare tilldelades namnet ”En liten bok om naturen”. I framtiden kommer det även att finnas en tillhörande pysselbok. Under detta examensarbete har ett bildmanér till denna pysselbok arbetats fram. Anledningen till valet att göra en bok, och ta fram ett manér till en pysselbok är att böcker är en bra mediatyp för att uppfylla syftet. Dels på grund av att de är behändiga att med ut i skogen till skillnad mot exempelvis dataspel. Dataspel kan även tyckas motverka budskapet då man sitter stilla inomhus när man spelar sådana. Böcker är också billiga att producera.

Tanken har under arbetets gång varit att locka barn att ta del av information genom interaktion av något slag. Detta sker genom olika aktiviteter som finns i bilderboken. I pysselboken får barnen utföra olika typer av pyssel, med naturen som tema.

Pysselboken, som ska göras i framtiden, kommer vara i mindre format än bilderboken och svartvit. Anledningen att den ska vara svartvit är bland annat för att hålla nere tryckkostnaden samt att barnen själva ska kunna färglägga vissa bilder.

I början av arbetet med bilderboken diskuterades det kring att dela upp boken i fyra olika kapitel. Ett kapitel per årstid. Idén avslogs på grund av att kapitlet för sommar skulle ha blivit avsevärt längre än övriga kapitel och för att även saker som ej är årstidsrelaterade finns med i boken.

(9)

Fokus i detta examensarbete ligger på illustrerade informationsbilder. På grund av avsaknad av utbildning inom ämnet textbehandling gjordes avgränsingen att ha med så lite text som möjligt i boken. Den text som finns med består mestadels av informationstext. För att göra det roligare för barnen att läsa gjordes dock valet att även göra en liten inledande presentation av bokens karaktärer.

1. 8 Arbetsfördelning

Arbetsprocessen började med analyserande av olika barnböcker och barnfilmer. Sedan följde diskusion och skissande som ledde till framställandet av bokens huvudkaraktärer. Dessa moment utfördes av Hedvig och Mattias tillsammans. Även det slutliga arbetet med illustrationerna har utförts av båda. Vid flera tillfällen har samma teckning bearbetats av både Hedvig och Mattias.

Hedvig fick huvudansvaret för att göra grovskisser över bokens layout. Mattias fick

huvudansvaret för tuscharbetet. För att få karaktärerna att likna varandra på alla bilder fördelades arbetet så att Mattias skissade upp det tre huvudkaraktärerna på alla ställen och Hedvig skissade upp katten.

(10)

2. Resultat

2. 1 Metod och metodkritik

Rune Petterssons modell över informationsdesign:

Den här modellen är hämtad ur Rune Petterssons bok Information Design. An introduction. (Pettersson, 2002). Modellen visar vilka ämnesområden som ingår i ämnet informationsdesign, och hur stor del de upptar.

För att få en väl fungerande och strukturerad informationsdesign har Petterssons modell över informationsdesign varit en utgångspunkt under detta examensarbete.

När idén till det här arbetet kom var det ännu inte bestämt med vilken mediatyp produkten skulle presenteras. Genom en konsultation med Mikael Unéus i början av arbetsprocessen, togs beslutet att det skulle vara någonting som barnen kan ta med sig ut på sin skogsutflykt.

(11)

Diskussioner ledde till valet att presentera materialet i bokform. Detta beslut togs, dels på grund av att de är behändiga att med ut i skogen till skillnad mot exempelvis dataspel, som även kan tyckas motverka budskapet. En annan anledning till detta val var att böcker är en bra mediatyp för att uppfylla syftet. De är även billiga att producera.

För att hitta ett passande manér, studerades teckningsstilar i många olika barnböcker och tecknade filmer. Filmen Micke och Molle (1981), Min granne Totoro (1988) och andra tecknade filmer från ungefärligt samma tid som liknar varandra rent teckningsmässigt beskådades. Efter diskussion visade det sig att båda författarna av denna rapport uppskattade de detaljerade miljöskildringarna i dessa filmer. När såväl barnböcker som barnfilmer från förr hade studerats och jämförts med nutidens (2000-talets) dito visade det sig tydligt att en enklare teckningsstil med enfärgade ytor och färre detaljer oftare förekommer i nyare böcker och filmer för barn. Tydligt är även att det i nyare barnböcker är vanligt att färgläggning och ibland hela teckningsarbetet sker med datorns hjälp. Kvalitéten på datorframställda teckningar i nyare barnböcker är givetvis väldigt skiftande, men författarnas personliga uppfattning är ändå att klassiska tekniker såsom olja och akvarell ofta ger ett mer levande och estetiskt tilltalande resultat. Något annat som lades märke till är att det de senaste åren blivit väldigt vanligt med influenser från japansk teckningsstil, sk manga i böcker och filmer för barn.

En diskussion tog vid huruvida barn av idag har en annan inställning till vad som är tilltalande och inte är det rent manérmässigt än vad författarna av den här rapporten har. Det diskuterades angående i vilken utsträckning dagens barn uppskattar teckningar som inte ser helt moderna ut, framställda i någon klassisk stil. Efter besök på flera bibliotek och bokaffärer och kortare samtal med föräldrar och barn angående vad som uppskattas rent teckningsmässigt visade det sig ganska snabbt att väldigt många äldre böcker med detaljerade handkolorerade teckningar fortfarande är väldigt populära.

Efter dessa diskussioner och undersökningar togs beslutet att intentionen skulle vara att försöka hitta ett manér där gammalt och nytt blandas på ett lyckat vis. Efter några dagars skissande hade författarna hittat en stil där miljöer i boken är ganska verklighetstrogna, med relativt hög

detaljrikedom. De påminner om de miljöer som finns att beskåda i de tecknade filmer och böcker från förr som författarna tidigare studerat. Karaktärerna däremot har fått ett något modernare utseende. Deras drag har till viss del inspirerats av manga-stilen (exempelvis de stora ögonen). Ett beslut togs även att teckningarna skulle göras i tusch och sedan färgläggas med datorns hjälp (i Photoshop). Detta för att det dels är väldigt tidseffektivt, men också för att det ger teckningarna

(12)

Denna kompromiss av nytt och gammalt är gjord i hopp om att dagens barn ska trivas med stilen. Samtidigt är den ett försök att ge boken ett tidlöst intryck.

En bok vars upplägg påminner om upplägget i En liten bok om naturen, inventerades och analyserades. Boken heter NATUREN som inspirationskälla, Johansson (1991). Även i den här boken, får man tips och idéer om aktiviteter och lekar som kan utföras ute i skog och natur. Också den boken är rikligt illustrerad.

Till skillnad från illustrationerna i En liten bok om naturen, som är tuschade och sedan färglagda i Photoshop, har illustratören här tecknat allt för hand. Dessa illustrationer anses vara fina av författarna till denna rapport, men man kan misstänkta att barn i dag uppskattar ett mer modernt manér.

För att få bekräftelse på denna misstanke gjordes en liten undersökning. Manéret på

illustrationerna i boken NATUREN som inspirationskälla visades vi för fyraåriga Thor Sandberg tillsammans med några olika tecknade bildmanér. Eftersom att Thor inte är så gammal kunde han inte riktigt motivera sina åsikter. Han fick visa vilka bilder han tyckte var fina. Resultaten visade att Thor tycker om enfärgade ytor och starka färger. Han verkade även uppskatta att titta på bilder med många detaljer.

Detta fanns i åtanke när beslutet togs att illustrationerna skulle färgläggas med enfärgade ytor i programmet Photoshop. En annan aspekt till detta beslut var begränsningen av arbetstid. För att ge illustrationerna ett ”handtecknat intryck” tuschades skisserna för hand med lite ojämna linjer. Detta gav även illustrationerna mer liv.

Mycket arbete lades ned på utformandet av bokens karaktärer. Det var viktigt att få dem

tilltalande, för att få barn att intressera sig för boken. Till en början skissades det väldigt mycket. Olika stilar och proportioner på karaktärerna togs fram. Det bestämdes tidigt att

huvudkaraktärerna skulle utgöras av både flickor och pojkar, för att boken inte skulle uppfattas som exkluderande genom att endast vända sig till ett av könen. Skisser diskuterades sedan av författarna samt visades för bekanta och studiekamrater. När det hade bestämts att det skulle vara tre stycken väldigt små karaktärer togs även beslutet att dessutom inkludera en katt som

karaktärerna har som följeslagare. Denna fungerar också som en referens för att barnen ska få en uppfattning om hur stora huvudpersonerna är. Att just en katt valdes var för att katter är

någorlunda liknande i storlek oavsett ras, till skillnad från exempelvis hundar. Katter är även ett så pass vanligt förekommande djur att barn känner igen dem och har en uppfattning om hur stora de är.

(13)

2.1.1 Bilderbokens manér, utprovning 1

För att reda ut vilken detaljrikedom som är passande för bilderbokens illustrationer, utfördes en utprovning kring detta

Utprovningen gick till på följande vis. Två manérprover, med illustrationer av samma föremål och liknande bildmanér bortsett från detaljrikedomen uppvisades för ett antal personer med olika bakgrund. Den största skillnaden var att det ena manérprovet som vi kallar manér 1, innehöll skuggor. Detta till skillnad mot det andra manerprovet, som vi kallar manér 2.

1 2

Manérproverna visades för fyra personer som sedan skrev ner vilket manér de tyckte passade bäst till bilderboken och varför de tyckte så. Utprovningen gjordes på två personer som studerar illustration, en gymnasielärare som bland annat undervisar i ämnet webbdesign och en person från vår tänkta målgrupp (pojke sju år).

Åsikterna vi fick från de olika personerna påminde väldigt mycket om varandra. Alla fyra valde manér 1. Två av personerna motiverade detta med att skuggorna gör bilden mer levande och ger

(14)

Innan det bestämdes vilken information som skulle finnas med i boken skrevs alla spontana idéer ner. Information samlades från böcker och internet. Dels information om olika företéelser i naturen som barn skulle kunna tänkas vara intresserade av att veta, och dels information om interaktion med naturen i form av pyssel och annat liknande. Sedan strukturerades det hela upp. Skisser över hur boken skulle se ut, exakt hur många sidor den skulle innehålla och vad som skulle vara med på dem gjordes i ett tidigt stadie. Vissa delar och idéer valdes bort på grund av tidsbrist. En aspekt som fanns i åtanke då dessa val gjordes var att ta med så varierad information som möjligt. Här kanske en utprovning på målgruppen hade varit motiverad, men på grund av att en sådan skulle behöva vara omfattande och tidskrävande för att ge ett tydligt resultat, gjordes ingen.

Med tanke på att utbildnigen författarna till denna rapport studerar är inom illustration och inte text, strävades det mot att hålla nere mängden text. Tanken var från början att endast ha med informationstext. Sedan togs beslutet om att ha med en liten kort presentation av bokens huvudkaraktärer, som en inledning för barnen. En god idé hade varit att prova ut all text på texdesignstudenter. Detta fanns det inte tid till att göra. Vid eventuellt fortsatt arbete på den här boken, ska texten dock provas ut.

(15)

2.1.2 Pysselboken, utprovning 2

För att få ett samband mellan pysselboken och bilderboken kommer teckningsstilen i de båda böckerna vara liknande. Illustrationerna i pysselboken ska dock vara svartvita och mer stiliserade. Graden av stilisering, samt linjetjocklek, undersöktes med en utprovning.

Två manérprov med illustrationer föreställande samma sak jämfördes under utprovningen. Skillnaden mellan de två bilderna är linjetjockleken och detaljrikedomen. Illustrationen som användes i utprovningen, är en bild som barnen fritt kan färglägga.

Fem personer i olika åldrar och med olika bakgrund tittade på manérproverna och berättade vilket bildmanér de tyckte passade bäst till en målarbok och motiverade detta.

Tre av personerna som deltog i utprovningen tyckte att manérprovet med tjocka linjer och mindre detaljer, vi kallar det manér 1, var tydligare och mer anpassad för målgruppen. Därmed tyckte de också att den passade bäst i en målarbok. De andra två personerna tyckte också om de tjocka linjerna i manér 1, men de tyckte att det var fint med lite mer detaljer, som i det manérprov vi kallar för manèr 2. Det manér som kommer att användas i pysselboken är manér 1.

(16)

3. Avslutning

3.2 Källkritik

Boken Lära genom lek, (Britton, 1992), där Maria Montessoris pedagogik presenteras, kanske vissa kan ställa sig skeptiska till då denna pedagogik inte bygger på vetenskapliga grunder. Det stycke som refereras till från boken, angående hur barn lär sig mer genom att deltaga aktivt, anser vi vara trovärdigt.

Boken I Ur och Skur i skolan (Drougge, 2006) presenterar I Ur och Skur-pedagogiken. Refereratet till en undersökning som presenteras i denna bok är trovärdigt, i och med att den är vetenskapligt genomförd.

I Information Design. An introduction ( Pettersson, 2002) finns flera modeller som beskriver ämnet informationsdesign. Modellen som ligger som utgångspunkt för detta arbete, tar upp vilka olika akademiska områden som ingår i ämnet Informationsdesign och hur stor del de respektive delarna tar upp.

Böckerna Vetenskapliga metoder (Ejvegård, 2003) och Rapporter och uppsatser (Backman, 1998) kan vara bra att läsa om man vill lära sig hur man skriver vetenskapliga rapporter. De är ganska lika varandra. Från dessa böcker får man veta vilka delar som bör vara med i en vetenskaplig rapport samt vilka olika metoder man kan använda sig av i sitt forskningsarbete.

3.3 Slutsats

Av kvalitativa undersökningar, konsultationer, diskussioner, inventeringar och analyser av olika tecknade filmer och böcker för barn, har slutsatser dragits.

Barn uppskattar ett stiliserat bildmanér med enkla former i teckningar. De vill gärna se färger som är starka och kontrastrika. De är även intresserade av att beskåda illustrationer där

detaljrikedomen är hög, där det finns mycket att titta på. Detta kunde bland annat avläsas i en kvalitativ undersökning som gjordes med fyraåriga Thor Sandberg.

(17)

Information för barn bör presenteras för målgruppen på ett enkelt sätt. Den bör vara varierad och mängden information bör inte vara för stor.

Barn uppskattar även att få aktivera sig och interagera på olika sätt istället för att bara läsa information. Genom att leka och interagera på olika sätt utvecklas barns fantasi, motorik och de lär sig nya saker. Detta visar ett flertal undersökningar bland annat en undersökning som Lesley Britton presenterar i boken Lära genom lek ( Britton, 2002) och en annan undersökning som Susanne Drougge presenterar i boken I Ur och Skur i skolan (Drougge, 2006)

(18)

4. Källförteckning

Backman, J (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Britton, L (2002). Lära genom lek . Borås: Wahlströms

Drougge, S. (2006). I Ur och Skur i skolan. Stockholm: Friluftsfrämjandet

Ejvegård, R.(2003). Vetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur

Johansson, S (1991). Naturen som inspirationskälla

Stockholm: Friluftsfrämjandet

Pettersson, R. (2002). Information Design. An introduction

Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company

4.2 filmer

Miyazaki, H (1988). Min granne Totoro

Berman, T, Rich, R (1981). Micke och Molle

References

Related documents

Ifrequired the flakiness index of each particle size fraction di/Di is calculated as the mass ofparticles passing the corresponding bar sieve, expressed as a percentage by mass of

- VR-spelet behöver passa barnet och proceduren - Barnen uppskattade VR-distraktionen Sahiner & Bal (2015) Distraktionskort Musik Ballongblåsning Blodprovstagning

Skolverkets kunskapsöversikt (2013) hänvisar till forskningsresultat från Hattie beträffande vikten att ha en aktiv lärarfunktion genom att utmana och uppmuntra elever genom

Vi menar efter att ha tagit del av bland annat tidigare forskning att det verkligen är särskilt viktigt att hjälpa ungdomar med olika funktionshinder med detta, då det inte

Det förefaller, som om de ryska anspråken här vore om möjligt ännu sämre grundade än de japanska och som om det för invånarna knappast skulle innebära

barn vid födseln rätt till att förvärva ett medborgarskap. Vid ärenden som rör barn skall hänsyn tas till vad som är barnets bästa, enligt Barnkonventionen art. I den svenska

Anledningen till det är att studiens syfte är att få förståelse för förskollärarnas syn på flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling genom lek, samt

Patients with periodontitis have an altered plasma lipoprotein profile, defined by altered protein lev- els as well as post-translational and other structural modifications towards