Akademin för hälsa, vård och välfärd
ATT VÅRDA ÄLDRE MED
DEPRESSION
En beskrivande systematisk litteraturstudie
MADELENE
VADSTEDT
SABIR
DAHIR
MOHAMED
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp
Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Kurskod: VAE 209
Handledare:
Examinator: Lena-Karin Gustafsson Seminariedatum: 2021-04-15 Betygsdatum: 2021-04-23
SAMMANFATTNING
Bakgrund: äldre med depression lider i ensamhet som resultat av utebliven vård som
grundas i olika faktorer. Vid utebliven vård ökar risken för suicidtankar och suicidhandlingar hos äldre med depression. När äldre insjuknar i depression förändras livet till det sämre vilket kan resultera i förminskat välbefinnande och livskvalité. Syfte: att beskriva hur vårdpersonal upplever hur det är att vårda äldre med depression. Metod: En
beskrivasystematisk litteraturstudie som grundas i tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar.
Resultat: i resultatet framkommer tre teman och sex subteman som visar att vid vård av
äldre med depression upplevde vårdpersonal delade meningar gällande vad som tillhörde professionen. Vårdpersonal upplevde svårigheter med att urskilja depressiva symtom från naturlig nedstämdhet samt fysisk åkomma. Vårdpersonal upplevde tidspress som riskerade att äldre inte fick den vård de behövde. Vårdpersonal upplevde att en god relation baserad på kommunikation och tillit samt studerande av äldres beteenden och miljö avgörande faktorer som främjade för god vård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anamma omvårdnadsrollen gentemot äldre med depression samt införskaffa sig den kunskapen som krävs för att kunna bedriva god vård. Sjuksköterskor behöver skapa goda relationer som möjliggör för tillit, kommunikation och återhämtning för äldre med depression för att kunna bemöta det strukturerade målen för tillfriskning och symtomfrihet.
ABSTRACT
Background: elderly with depression suffers alone because of the absent of health care,
which is based in different reasons. When the health care is absent the risk of suicide
thoughts and suicide actions increases for elderly with depression. When elderly become ill in depression their life changes to the worse related to their wellbeing and quality of life. Aim: to describe health care professionals view about caring for elderly with depression. Method: A descriptive systematic literature study that is based in ten qualitative nursing sciences articles. Results: the result presents three themes and six subthemes that shows that in the caring for elderly with depression the health care professionals were divided about what was a part of their health care role. Health care professionals also felt that they were lacking the skills to tell depressive symptoms, natural sadness, and physical illness apart. Health care professionals think that the time pressure was a risk that elderly did not get health care they may had. Health care professionals had the perception that a good relationship based on communication, trust and to study elderly’s behavior and environment where barriers that promoted good care. Conclusion: nurses need to accept their nursing role and they also need to get the knowledge they need to manage god care. Nurses must create a good
relationship with elderly with communication and trust to promote recovery for elderly with depression to meet the goal for recovery and symptom relief.
Keywords: experience, mental ill-health, nursing care, senior, nursing, systematic literature study.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1 Definition av centrala begrepp ... 1
2.1.1 Depression ... 1
2.1.2 God vård ... 2
2.1.3 Hälso-och sjukvårdspersonal ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.4 Anhöriga ... 2
2.1.5 Äldre ... 2
2.2 Lagar och styrdokument ... 2
2.3 Tidigare forskning ... 3
2.3.1 Äldres upplevelser av att leva med depression ... 3
2.3.2 Att vara anhörig till äldre med depression ... 5
2.3.3 Suicidrisk och suicidhandlingar vid depression hos äldre ... 5
2.3.4 Äldre med depression är en minoritetsgrupp ... 5
2.4 Vårdvetenskaplig teori ... 6 2.4.1 Lidandets kamp ... 6 2.4.2 Lidandets drama ... 6 2.4.3 Vårdrelationen... 6 2.5 Problemformulering ... 7 3 SYFTE ...8 4 METOD ...8 4.1 Metodval ... 8
4.2 Datainsamling och urval ... 8
4.3 Genomförande och analys ...10
4.3.1 Etiska överväganden...11
5 RESULTAT ... 11
5.1.2 Att ha otillräcklig utbildning och önska om mer kunskap ...12
5.2 Främjande av god vård ...13
5.2.1 Att skapa goda relationer ...13
5.2.2 Att studera beteende och miljö hos äldre ...14
5.3 Hinder för att bedriva god omvårdnad ...15
5.3.1 Att ha tidsbrist i omvårdnadsarbetet ...15
5.3.2 Att ha delade uppfattningar ...15
6 DISKUSSION... 16
6.1.1 Resultatdiskussion ...16
6.1.2 Metoddiskussion ...19
6.1.3 Etikdiskussion ...21
7 SLUTSATS ... 21
8 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 22
REFERENSLISTA ... 24
BILAGA A: SÖKMATRIS
BILAGA B: KVALITETSGRANSKNING BILAGA C: ARTIKELMATRIS
1
INLEDNING
Äldre löper en förhöjd risk att drabbas av depression, exempelvis på grund av det naturliga åldrande som påverkar den fysiska kroppen och som kan leda till en begränsning i vardagen. Depression kan även orsakas av att livet för äldre har förändrats och inte längre ser ut som det brukade göra gällande olika faktorer i livet som exempelvis pension, arbete, bortgång av parter, fysisk ohälsa och umgänge. Känslor som ensamhet, rädsla, andlighet, dödlighet och det tidigare levda livet kan orsaka försämringar i den psykiska hälsan. Intresseområdet som valts är allmänsjuksköterskors ansvar att med ett etiskt perspektiv, uppmärksamma och om möjligt åtgärda den sociala situationen för äldre med psykisk ohälsa. Detta intresseområde finns tillgängligt på akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola och ett intresse uppkom för att utforska ämnet närmre. Intresset baseras på personliga erfarenheter av hur den psykiska hälsan och välbefinnandet hos äldre inom vården kan påverkas positivt och negativt av vård. Detta examensarbete kommer att fokusera på allmänsjuksköterskors levda erfarenheter och upplevelser av fenomenet. Detta för att kunna skapa en ny kunskap för sjuksköterskor som handlar om olika faktorer som kan upplevas vara viktigt att vara medveten om vid vård av äldre med depression. Detta för att kunna främja hälsa och lindra lidande utifrån ett helhetsperspektiv på patienter.
2
BAKGRUND
I bakgrunden framkommer definitioner av centrala begrepp, tidigare forskning, vald vårdvetenskaplig teori och avslutningsvis presenteras en problemformulering.
2.1 Definition av centrala begrepp
Här presenteras de centrala begreppet som anses vara vanligt förekommande under examensarbetets gång. Dessa definieras för att skapa en förståelse för läsare kring vad som menas när dessa används för att minska risken för missförstånd.
2.1.1 Depression
Depression är en vanligt förekommande sjukdom världen över och består av olika
svårighetersgrader: Lätt, medelsvår samt svår. Depression kan påverka funktionsförmågan i det vardagliga livet på ett negativt sätt och kan leda till att jobb, skola och relationer
påverkas. Depression kan även leda till dödsfall som orsakas av suicid och karakteriseras av en längre period av nedstämdhet på minst två veckor. Vanliga symtom på depression innefattar förminskat intresse, orkeslöshet, ångest, sömnstörningar, aptitförändringar och koncentrationssvårigheter (World health organization, 2020).
2.1.2 God vård
God vård utgår från de sex begreppen: kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Vilket i en djupare mening betyder att den vård som bedrivs ska vara evidensbaserad, motverka risker för patienter, utgå från och respektera patienters
individuella vårdbehov genom ett icke kränkande förhållningssätt hos vårdpersonal, vården ska bedrivas effektiv gällande resurser, vården ska ges och fördelas jämlikt mellan samhällets olika folkgrupper och vården ska vara tillgänglig och ges till patienter inom en viss tidsperiod (Socialstyrelsen, 2017).
2.1.3 Vårdpersonal
Med vårdpersonal menas personal som bedriver och utför vård gentemot patienter inom hälso-och sjukvården (Karolinska institutet, U.å.). I detta examensarbete används begreppet vårdpersonal som kommer att innefatta personal inom hälso-och sjukvården som arbetar patientnära. Med det menas undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som arbetar inom vården.
2.1.4 Anhöriga
Anhöriga anses vara de som stöttar eller vårdar personer som anhöriga har en personlig koppling till. Det kan exempelvis handla om att vara anhörig till någon med psykisk och/eller fysisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2019). I detta examensarbete kommer anhöriga definieras som familjemedlemmar och vänner, anhöriga inkluderar inte grannar eller bekantskaper.
2.1.5 Äldre
Äldre avser vara de människor som fyllt 65 år eller som är äldre än 65 år ( Sveriges offentliga utredningar, 2017). Även detta examensarbete utgår från att äldre räknas som de personer som är 65 år eller äldre.
2.2 Lagar och styrdokument
kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor ställer krav på personen bakom legitimationen att ha en viss kompetens och att kunna ta ett visst ansvar. Denna kompetens innefattar att sjuksköterskor behöver besitta evidensbaserad kunskap och utgå från att se människor bakom patienter samt ha förståelse för hur vissa specifika faktorer kan påverka omvårdnadsarbetet, detta för att kunna bedriva en jämlik vård. Sjuksköterskor behöver även kunna ta hänsyn och visa respekt gentemot människor och allas individuella egenskaper,
viljor och värderingar. Sjuksköterskor ska även kunna leda omvårdnadsarbetet genom att ha en öppen och god kommunikation med såväl kollegor, patienter och anhöriga, det vill säga alla de som är involverade i omvårdnaden med syftet att kunna bedriva en god och säker vård. Omvårdnaden ska riktas mot patienters individuella behov samt främja för patienters hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskor behöver ha ett helhetsperspektiv av patienter och omvårdnad ska riktas in på både det fysiska och psykiska välbefinnandet (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017a). International Council of Nurses (ICN) är en riktlinje och en etisk kod för sjuksköterskor som belyser sjuksköterskors ansvarsområden som är att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och att lindra lidande. Sjuksköterskor bör alltid ha ett gott etiskt förhållningssätt i sitt arbete samt skapa en god miljö som vittnar om att vårdsammanhangets uppbyggnad utgår från att respektera patienters enskilda behov, värderingar, kultur och rättigheter samt skapar möjligheter till öppna dialoger mellan de berörda parterna. Sjuksköterskor ska i sitt etiska förhållningssätt vara reflekterande gentemot en själv och annan vårdpersonal för att kunna bedöma om kompetensnivån är tillräcklig för den aktuella situationen för att säkerhetsställa att omvårdnaden som bedrivs är patientsäker (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).
Vid vård av depression är målet att patienter ska kunna återgå till ett normalt liv och bli fri från depressionssjukdomen, patienter ska inte bara kunna fungera tillfredställande på dagliga sysselsättning och leva symtomfritt. Patienter med depression ska även kunna återfå ett vardagligt välbefinnande, den sociala funktionen och uppleva en god livskvalité. Det andra målet inom hälso- och sjukvård är att arbeta preventivt för patienter för att minska risken för ett återinsjuknande i depression. Det är av stor vikt att diagnosering av depression av
patienter sker i ett tidigt skede för att kunna skapa en god och säker vård för patienter (Socialstyrelsen, 2020). Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) syftar till att främja för god och säker vård inom hälso-och sjukvården i Sverige och menar att alla som arbetar som vårdpersonal är skyldiga till att bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls. Vårdpersonal ska arbeta på ett patientsäkert sätt för att undvika fysiska och psykiska vårdskador samt sjukdom och dödsfall som kan undvikas med hjälp av ett korrekt förhållningsätt i arbetet.
2.3 Tidigare forskning
Under denna rubrik presenteras tidigare forskning som utgår från patienter och anhörigas perspektiv kring hur det upplevs att leva med depression respektive hur det upplevs att vara anhörig till äldre med depression. Under denna rubrik belyses även risker gällande suicid för äldre med depression samt presenterar äldre som en minoritetsgrupp.
2.3.1 Äldres upplevelser av att leva med depression
Äldre med depression beskriver de depressiva symtomen som varierande mellan utmattning, förlust av ork, engagemang och energi, ledsamhet samt en förlust av viljan till att leva.
Depressionen kan vara påfrestande för äldre och kan leda till att det vardagliga livet drabbas gällande relationer, arbete, isolering, försämrad självkänsla, suicidtankar samt en känsla av
att ha förlorat en själv och identiteten. Många äldre upplever även att de inte längre har någon roll i samhället och deras existens saknar syfte och det leder till att äldre med
depression kan ha en önskan kring att vilja dö. (Holm m.fl, 2013; Stark m.fl., 2018; Tanaka, 2019). Många av de äldre anser att orsaken till depressionen är relaterat till det naturliga åldrandet som många gånger innefattar bortgångar av anhöriga, ensamhet, tristess, rädsla och oro över att behöva vård samt rädsla för döden. Många äldre upplever att depressionen uppkommer när de känner att livet har tappat mening och detta kan leda till känslor som missnöje och ensamhet (Stark m.fl, 2018; Tanaka,2018). Många av de äldre med depression avstår från att berätta om sitt lidande till anhöriga, detta grundas bland annat i att äldre upplever känslor som skam samt att de äldre med depression inte vill anses vara en börda och ett orosmoment för sina anhöriga (Holm m.fl., 2013; Stark m.fl., 2018). Många äldre med depression avstår från att söka professionell hjälp för den psykiska ohälsan och grundas i faktorer som att äldre har vuxit upp med ett negativt stigma kring psykisk ohälsa, de har en brist på motivation som orsakas av depressionen, många äldre upplever vården som
otillgänglig samt att vården bemöter äldre med depression annorlunda på grund av att de är i äldre åldrar och att de i högre utsträckning ordineras läkemedel som första hands behandling och därmed kan professionell vård med mänsklig kontakt utebliven (Polacsek m.fl., 2019). När äldre med depression ska berätta om sjukdomstiden görs och upplevs det på olika sätt, bland annat kan äldre uppleva att den äldre befolkningsgruppen generellt behöver bli bättre på att prata om upplevelsen av depressionen eftersom många äldre anser att det underlättar för bearbetningen utav den. Vissa äldre vill däremot inte prata om depressionen
överhuvudtaget och det grundas många gånger i att de äldre vill glömma bort sjukdomen och det lidande som sjukdomen orsakar och menar att känslan av depressionen återkommer vid reflektioner samt diskussioner av den. Andra äldre som berättar om depressionen behöver uppleva att det är rätt tid och rätt tillfälle för att kunna berätta om de känslor som utspelas och att de ibland väljer att avstå från att prata om depressionen för att tidsaspekten inte känns rätt eller lämplig (Gordon m.fl., 2018). Äldre med depression upplever att det finns positiva faktorer som kan implanteras i vården som gynnar den psykiska hälsan för äldre med depression. Genuin omtanke och snällhet från vårdpersonal och anhöriga har en god effekt på den psykiska hälsan, detta inger nämligen hopp om livet. Kommunikation anses vara en hjälpsam faktor till tillfrisknande från depressionen. Dessa samtal kan beröra olika ämnen som de äldre kan behöva tala om, bland annat om det tidigare levda livet och det som de lyckats åstadkomma. Det kan leda till att självkänslan som försämrats i samband med depressionen återigen ökar. Att tala om och få en förståelse för depressionen samt att belysa den process som gjorts under depressionens tid ökar även självförtroendet och hoppet på en själv. I samband med åldrandet upplevs det att meningen med livet försvunnit och att diskutera och upptäcka nya meningar med livet i högre ålder underlättar för depressionen. Många äldre upplever även ett behov av att behöva prata om deras dödlighet, även om många upplever att rädslan för döden minskar vid depressionen upplever äldre att kommunikation kring livet och döden skapar en inre styrka för att fortsätta leva. Äldre med depression får nya insikter kring vad som nu är viktigt i livet, materiella sakers värde har minskat samtidigt som den spirituella delen har ökat i värde. Det spirituella inger en djupare insikt kring livet och skapar en vilja för att leva (Tanaka, 2018).
2.3.2 Att vara anhörig till äldre med depression
Anhöriga till äldre med depression kan uppleva att det är deras uppgift att vårda, bry sig och ta hand om den äldre samtidigt som de anhöriga upplever denna uppgift som svår. Detta för att anhöriga upplever att de inte alltid förstår och har den kunskapen som krävs för att lyckas med att vårda den äldres sjukdom. Anhöriga upplever främst svårigheter med att
uppmärksamma depressiva symtom då symtomen upplevs som diffusa. Detta leder många gånger till att anhöriga upplever känslor som misslyckande, stress och ångest. (Hällgren Graneheim & Åström, 2016; Kleebthong m.fl., 2020). Anhöriga kan uppleva vardagen som en konstant konflikt som handlar om att de anhöriga uppleves behöva stå upp för de äldre gentemot vården då de anhöriga vill att sjukvården ska tillgodose äldres rättigheter till vård. Detta grundas i att äldre med depression upplever svårigheter med att klara av det vardagliga livet och att sjukvården inte har möjligheter till att bedriva vård i det omfånget som behövs för att främja psykisk hälsa hos äldre. Anhöriga kan känna en maktlöshet som kan leda till att även anhöriga kan insjukna i psykisk ohälsa, exempelvis sömnproblematik, ångest och
depression (Hällgren Graneheim & Åström, 2016). De anhöriga kan känna att de behöver offra de själva och det egna livet för att kunna tillgodose de äldres behov. Anhöriga kan på grund av detta känna av en förnimmelse av att bli ofrivilligt isolerade och att det sociala livet blir negativt påverkat (Hällgren Graneheim & Åström, 2016; Kleebthong m.fl., 2020). Anhöriga kan trots detta välja att fortsätta vårda de äldre för att anhöriga upplever att det är deras plikt och ansvar att tillgodose de äldres behov (Kleebthong m.fl., 2020). De anhöriga belyser dock hur viktig relationen är mellan de och de äldre samt att de inte klandrar de äldre för att vara sjuka (Hällgren Graneheim & Åström, 2016).
2.3.3 Suicidrisk och suicidhandlingar vid depression hos äldre
Suicidrisk och suicidhandlingar uppstår som en konsekvens av psykisk ohälsa hos äldre, den största bakomliggande anledningen för suicid hos äldre är depression. Det tros finnas ett stort mörkerantal gällande dödsfall orsakat av suicid hos äldre. Detta för att många dödsfall bland äldre per automatik antingen ses som en olycka eller som ett naturligt dödsfall och utreds sällad som suicid. Vården misslyckas med att fånga upp äldre som har risk för att begå suicid, bland annat för att det finns ett stigma där nedstämdhet anses vara en naturlig del av åldrandet och inte som ett symtom på depression och delvis för att äldre ofta har felaktigt strukturerad vård (Deuter m.fl., 2016).
2.3.4 Äldre med depression är en minoritetsgrupp
Äldre med depression är en minoritetsgrupp och detta skapar en problematik kring att söka vård. Detta är delvis beroende på att vården inte har samma tillgänglighet för denna
patientgrupp eller att förhållningssättet hos vårdpersonal präglas av fördomar som
förhindrar vårdandet av dessa patienter. De äldre med depression kan av olika anledningar avstå från att söka vård, detta kan handla om hur kulturen ser på psykisk ohälsa, hur lidande hanteras samt om de äldre är isolerade, har ekonomiska bekymmer och/eller har rädslor av att bli dåligt bemött. Att vården för äldre med depression inte upplevs som givande kan vara orsakat av att vårdgivare misslyckas med att fånga upp denna minoritetsgrupp genom att låta
fördomar utspelas i vårdrelationen, inte individanpassa omvårdnaden eller genom att inte ta äldres lidande på allvar (Lamb m.fl., 2011).
2.4 Vårdvetenskaplig teori
Detta examensarbete fokuserar på allmänsjuksköterskors perspektiv och den valda teorin är Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori om den lidande människan då fokus ligger på att lindra lidande hos äldre med depression.
2.4.1 Lidandets kamp
Lidandet för människan är en kamp som utspelas i det inre där människan står i ett beslut mellan att antingen fortsätta kämpa eller att ge upp och beroende på hur människan uppfattar vardagen väljer människan att antingen sluta eller fortsätta kämpa emot sitt lidande. När människan är mitt uppe i sitt lidande upplevs det svårigheter med att förmå att be om hjälp (Eriksson,1994). Enligt Eriksson (2015) delas lidandet in i tre delar, dessa är sjukdomslidande, vårdlidande samt livslidande. Sjukdomslidande har två ytterligare delar som är själsligt lidande samt andligt lidande, detta kopplas till att patienter känner skuld samt skam på grund av den sjukdomen patienter har. sjukdomslidande är då patienter lider av sjukdomen och de komplikationer som sjukdomen kan orsaka. Vårdlidande är när
patienter lider på grund av vårdgivaren, exempelvis genom att få patienter att kännas kränkt genom maktutövning av vårdgivaren, detta kan exempelvis bero på att vårdpersonal har etiska brister i sitt förhållningssätt.
2.4.2 Lidandets drama
Lidandets drama uppkommer i samband med att människan möts av medmänniskor eller en vårdrelation och varje enskilt lidande genomgår lidandets drama som baseras på att
förhoppningen av att komma ur lidandet återigen väcks och därmed även uppkommer risken för misslyckande. Lidandets drama innehåller tre akter och som består av bekräftandet av lidande, själva lidandet och försoningen. Bekräftandet av lidandet betyder att en
utomstående människa bekräftar den lidande människan genom att försäkra denna att denna inte är ensamma i sitt lidande och detta görs genom att tydligt visa omtanke gentemot den lidande personen. Detta leder till att patienter upplevs vara bekräftad samt accepterad. Själva lidandet är den andra akten och där krävs det både tid och rum till att tillåta lidandet att existera tillsammans med människan. Den sista akten är försoningen, vilket innebär ett nytt liv för den lidande människan som lyckats finna en acceptans och ett sätt att leva med det onda utan att det orsakar ett lidande och därmed skapas frihet och gemenskap (Eriksson, 1994).
2.4.3 Vårdrelationen
Vårdrelationen är en gemenskap mellan patienter och vårdgivare som tillåter att en
behöver vårdgivare tillåta patienter att vara delaktig i den egna omvårdnaden och skapa möjligheter för patienter att reflektera och berätta om de problem, behov och begär de har. Detta resulterar i att patienter tillåts ha självständig i att vara aktiv och hälsoresurserna som patienter besitter framträder och lidandet kan minskas. Det gäller att grunda vårdrelationen på respekt, utrymme och ärlighet för att främja patienters hälsa och lindra lidande (Eriksson, 2014).
2.5 Problemformulering
I tidigare forskning framkommer det att äldre med depression ofta kan lida i ensamhet som resultat av vårdens tillgänglighet och att det finns ett negativt stigma kring psykisk ohälsa. De äldre kan även uppleva att de blir annorlunda bemötta jämfört med andra patientgrupper på grund av deras ålder. Äldre med depression kan anses vara en minoritetsgrupp inom vården som kan orsaka att vårdrelationer präglas av fördomar, att vården inte individanpassas samt att äldre med depression kan uppleva att lidandet inte tas på allvar. De depressiva symtomen kan orsaka att äldre inte klarar av ett välfungerande liv gällande vardagliga sysslor som exempelvis nutrition, sömn, sociala kontakter, arbete och relationer. Detta kan leda till att äldre isoleras, upplever försämringar gällande självkänsla, energi, välbefinnande, ork och lust. Depressiva symtom kan även innebära att äldre upplever ledsamhet, ett förlorande av identiteten och rollen i samhället samt att de kan uppleva att existensen saknar syfte. Depressionen kan bli svårhanterlig och kan leda till att äldre förlorar livsviljan vilket kan resultera i suicidtankar och suicidhandlande. Anhöriga till äldre med depression kan uppleva att de behöver stå upp för de äldres rättigheter till vård och att det kan finnas en
kommunikationsbrist från vårdens sida gentemot anhöriga. Kommunikationsbristen kan leda till att anhöriga upplever att de saknar tillräckligt med kunskap och information kring äldres situation. Vilket kan orsaka frustration och känslor av otillräcklighet för anhöriga. I lagar och styrdokument tydliggörs det att sjuksköterskors kompetens och ansvar innefattar att sjuksköterskor bör besitta tillräcklig kunskap för att både kunna vårda den fysiska och psykiska ohälsan hos patienter. Sjuksköterskor bör även kunna förmedla en god
kommunikation till både patienter och anhöriga för att främja för hälsa och välbefinnande. Det framkommer även att målet för vård av depression alltid ska innebära att patienter återfår sin hälsa och blir kvitt sjukdomen. Den valda vårdvetenskapliga teorin för detta examensarbete är Katie Erikssons teori om att lindra lidande då äldre med depression kan anses genomlida lidandets kamp och drama. Genom att beskriva och belysa
allmänsjuksköterskors upplevelser av fenomenet hoppas det att en kunskap skapas som kan bidra med en ökad förståelse för hur och vad sjuksköterskors vård kan bidra med för att främja hälsa och lindra lidande för äldre med depression.
3
SYFTE
Syftet är att beskriva hur vårdpersonal upplever hur det är att vårda äldre med depression.
4
METOD
I metodavsnittet beskrivs den valda metoden för detta examensarbete, hur datainsamling och urval har gått till samt hur genomförandet och analysen gjorts.
4.1 Metodval
Examensarbetet utgår från levda erfarenheter och upplevelser av vårdpersonal som arbetat med äldre med depression och för att kunna svara på syftet har en kvalitativ ansats valts. Enligt Henricsson och Billhult (2017) är det syftet och frågeställningar i studien som lägger grunden för vilken metod som ska användas. En kvalitativ metod är lämpligt att använda när fenomenet som ska studeras handlar om människors upplevelser och erfarenheter. För att kunna belysa levda erfarenheter av vårdpersonal kring att vårda äldre med depression har Evans (2002) beskrivande systematiska litteraturstudie valts ut. En beskrivande syntes framhäver det som framkommer i det bearbetade materialet utan att beblanda dessa med egna tolkningar och synpunkter. Den systematiska litteraturstudien innehåller fyra steg att efterfölja för att möjliggöra för att kunna beskriva det som framkommer i materialet (Evans, 2002). I första steget i en systematisk litteraturstudie ska det bearbetade materialet till studien hittas. Det görs genom att bestämma inklusionskriterer och sedan eftersöks materialet i relevanta databaser. I andra steget identifieras nyckelfynd från de utvalda artiklarna genom att läsa artiklarna upprepande gånger för att skapa ett helhetsperspektiv. Sedan listat nyckelfynden gemensamt i en och samma rad som leder till det som är väsentligt att ha med. I tredje steget ska teman och eventuella subteman struktureras upp som baseras på skillnader och likheter i de olika artiklarna och nyckelfynden. I fjärde steget ska
fenomenet beskrivas, varje tema staplas upp och refererar tillbaka till varje enskild artikel för att styrka att det överensstämmer med det artiklarna. Syntesen formuleras där teman och subteman beskrivs och som även stödjs med hjälp av exempel från artiklarna (Evans, 2002).
4.2 Datainsamling och urval
De inkulsionskriterierna som valdes för att kunna svara på syftet med detta examenensarbete var att artiklarna skulle vara vårdvetenskapliga, de skulle även utgå från upplevelser av vårdpersonal och handla om upplevelser av att vårda äldre med depression. Ett annat inkusionskriterie var att de artiklarna som valdes skulle vara peer-reviewed för att
säkerhetsställa att varje enskilt artikel är av god kvalité. Enligt Karlsson (2017) är en artikel som är peer-reviewed granskad och godkänd av andra forskare och detta ökar kvalitén på
artikel, detta gör att det enkelt går att urskilja vad för artiklar som är publicerade på nätet som är av vetenskaplig struktur. Exklusionskriterierna för artiklarna var att de inte skulle riktas in på depression som uppstod vid specifika fysiska sjukdomstillstånd, exempelvis cancer. De skulle inte heller utgå från något specialistområde och de skulle heller inte vara äldre än tio år. PubMed och CINAHL PLUS valdes ut som databaser att söka i då dessa innehåller vårdvetenskaplig forskning. Avgränsningarna som valdes vid sökningarna i CINAHL PLUS var bland att artiklarna skulle vara peer-reviewed, de skulle vara publicerade inom åren 2011–2021 samt en åldersgräns på 65 år+. I PubMed användes bland annat avgränsningar 10 years och nursing journal. Vid sökningar i databaserna PubMed och CINAHL PLUS användes trunkering och frassökning. Enligt (Karlsson, 2017) används trunkering med hjälp av ett asterixtecken * vid ett specifikt ord för att möjliggöra för att olika böjningar på ordet kan uppstå vid sökningen. Vid användning av citationstecken görs en frassökning vilket innebär att citationstecknen inte särskiljer orden från varandra utan håller ihop orden vid sökningarna och leder till en specifikare sökning. För att kunna bredda
sökningarna användes MeSH termer från Karolinska institutet (u.å.) på begreppen
depression och upplevelser för att kunna hitta eventuella medicinska synonymer. Sökorden som användes i både PubMed och CINAHL PLUS var bland annat: depression or depressive or "depression disorder*" or "depressive disorders*” or "depressive symptom*" or
”depression symptom*” or "major depressive disorder*” or mental health” or "major depressive disorder" AND elderly or aged or older or elder or geriatric or “older people*” AND “nurses experiences” "nurse attitudes" or "nurse* experience*" or “nurse* view" or "nurse* perspective*" or "nurse* perception*" or "nurse* opinion*" or “nurse* experience*". För en mer detaljeras syn över sökord, avgränsningar och databaser se Bilaga A: sökmatris. En manuell sökning gjordes för att få fram en artikel som sedan tidigare har hittats i ett tidigare promemoria arbete. Denna är dock äldre än tio år men ansåg även vara relevanta att ha med då denna kan användas för att svara på syftet. Alla artiklar från PubMed som valdes ut kontrollerades i Ulrichsweb för att säkerhetsställa att även dessa är vårdvetenskapliga då PubMed inte besitter förmågan att kunna välja det som avgränsning, även IMRAD strukturen kontrollerades i varje enskild artikel. Artiklarna som valdes kvalitetsgranskades med
inspiration från Fribergs (2017) kvalitétsgranskningsmodell. Tio av fjorton frågor valdes ut och omformulerades för att kunna poängsätta varje enskild artikel för att tydliggöra kvalitén på dessa. Anledningen till att endast tio av fjorton frågor valdes ut var för att
kvalitetsgranskningen baserades på ja och nej frågor och fyra frågor uppleves att inte kunna besvaras med vare sig ja eller nej samt att de frågorna ansågs vara svåra att formulera om på ett passande och rättvist sätt. Vid poäng mellan ett till fyra är artiklarna av dålig kvalité, vid poäng mellan fem till sju har artiklarna en medel kvalité och mellan åtta till tio poäng har artiklarna en hög kvalité. Se bilaga B:kvalitetsgransning för att få en tydligare översikt av kvalitetsgranskningen. Se även Bilaga C: Artikelmatris för en översikt kring artiklarnas syfte, metod, resultat och kvalité samt vilka sökord och vilken databas som används för att hitta varje enskild artikel.
4.3 Genomförande och analys
De sökningarna som gjordes resulterade i att 10 vårdvetenskapliga artiklar hittades som lästes ett flertal gånger. När en upplevelse av ett helhetsperspektiv av varje enskild artikel uppstod diskuterades det kring artiklarna som helhet. Sedan markerades nyckelfynden i varje artikel med olika färger för att kunna urskilja likheter och skillnader, sammanlagt
identifierades 127 nyckelfynd. Dessa radades upp i en gemensam fil och en diskussion kring vilka som var relevanta att använda skedde, av dessa valdes 98 nyckelfynd ut för att besvara syftet med detta examensarbete. De 29 nyckelfynden som inte valdes ut till att vara delaktiga i detta examensarbete ansågs inte kunna svara på syftet då dessa gick från patienters
och/eller från andra yrken eller professioners perspektiv. När de 98 nyckelfynden valts ut diskuterades vad som upplevdes vara det som skiljdes åt och vilka likheter som fanns mellan de olika nyckelfynden. Likheterna och skillnaderna staplades upp under teman som passade innehållet i nyckelfynden. Sedan strukturerades subteman upp för att tydliggöra det som framkom under teman. Totalt strukturerades tre teman och sex subteman upp. De teman och subteman som uppkommit refererar tillbaka till varje enskild studie och nedan visas ett exempel på de nyckelfynd, subteman och teman som beskrivits. Teman och syntesen beskrivs i resultatet där det även framkommer referenshantering i form att citering från det
bearbetade materialet för att stödja innehållet som framkommer i resultatet. Tabell:1 exempel på nyckelfynd, subtema och tema.
Nyckelfynd Subteman Teman
” … all participant shared the belief that the general nurses lack the skills either to recognize or manage co-morbid mental illness, considering that care of this group of patients lay outside current general nursing
competencies” (Atkin m.fl., 2005, s.1082).
Att ha svårigheter med symtom och hantering
Kunskapsbrist i mötet med äldre med depression “Overall, nurses expressed interest in greater access to
education and skill training tailored to treatment of depression and disability” (Libel & Powers, 2015, s. 454)
Att ha otillräcklig utbildning och önska mer kunskap “The nurses indicated that older adults’ psychological
health issues had not been emphasised at school. In addition, the in‐service edu‐ cation or training during practice did not focus on this issue” (Kuo m.fl., 2018, s.4).
4.3.1 Etiska överväganden
I ett forskningsarbete är det forskaren som besitter ett eget ansvar att på ett etiskt sätt stärka att arbetet är moraliskt försvarbart och består av godtagbar kvalité. Forskaren behöver inneha en förståelse kring i att grunden i arbetet utgår från forskarens personliga
förhållningsätt och den som forskar behöver därför ständigt reflektera över det personliga ansvaret gällande det som presenteras (Codex, 2021a). Codex (2021b) Framhäver att det inte är möjligt att uppnå en godtagbar kvalité på arbetet med en negativ forskningssed, vilket betyder att den som forskar inte bör använda sig av fusk genom att ta äran av någon annans arbete. Att ta äran av någon annans arbete betyder att antingen använda plagiat,
förfalskningar eller att stjäla från någon annan framarbetade studie. Att ha en god forskningsed handlar däremot om kvalitén på arbetet, korrekt referenshantering,
respektabelt förhållningsätt samt att forskaren till arbetet tar det personliga ansvaret som krävs för att kunna försvara sitt eget arbete oavsett kommande kritik eller hyllning av arbetet. I detta examensarbete har referenshanteringen hanterats med hjälp av Göteborgs
universitets APA 7 manual (Göteborgs universitet, 2020) . Detta examensarbete är utformat av sjuksköterskestudenter som tidigare arbetat inom äldreomsorgen, detta leder till att det finns en viss förförståelse kring det fenomen som utforskas. Med förförståelse menas enligt Priebe och Landström (2017) att det redan innan arbetets utformande finns en viss
kunskapsnivå och en förståelse kring fenomenet. Förförståelsen kan präglas av det som lärts ut samt de egna erfarenheterna som uppkommit i ens personliga liv. Eftersom det finns en kunskap kring förförståelse är detta någonting som ständigt har reflekteras över för att försöka upprätthålla en öppenhet kring den nya fakta som kunde uppkomma under detta examensarbete. Försök till att inte rama in och begränsa utefter den egna förförståelsen har gjorts, detta för att försöka skapa en sådan korrekt och rättvis kunskap som möjligt.
5
RESULTAT
De tio vårdvetenskapliga artiklarna som har analyserats med hjälp av Evans (2002) har resulterat i att tre teman och sex subteman har uppstått för att kunna besvara syftet med detta examensarbete. De teman och subteman som uppkommit beskrivs för att presentera resultatet för att tydligt skapa en ny kunskap inriktat gentemot allmänsjuksköterskor. Tabell 2: Översikt av teman och subteman.
Teman Subteman
Kunskapsbrist i mötet med äldre med depression
Att ha svårigheter med symtom och hantering Att ha otillräcklig utbildning och önska mer kunskap
Främjande av god vård
Att skapa goda relationer Att studera beteende och miljö
Hinder för att bedriva god vård
Att ha tidsbrist i omvårdnadsarbetet Att ha delade uppfattningar
5.1 Kunskapsbrist i mötet med äldre med depression
I detta tema beskrivs upplevelser av vårdpersonal kring vilken form av kunskapsbrist som anses finnas i mötet med äldre med depression samt vad kunskapsbristen kan leda till. Temat belyser även upplevelser av vårdpersonal om otillräcklig utbildning inom fenomenet samt vad för utbildning de önskat få som förberedelse inför att möta äldre med depression.
5.1.1 Att ha svårigheter med symtom och hantering
När vårdpersonal mötte äldre med depression upplevde vårdpersonal att det fanns en generell kunskapsbrist (Borglin m.fl., 2019; Hassall & Gill, 2008; Iden Riis m.fl., 2011; Kuo m.fl., 2019; Liebel & Powers, 2015). Vårdpersonalen upplevde att det bland annat fanns en kunskapsbrist gällande förmågan till att kunna identifiera och upptäcka depressiva symtom och depression hos äldre. Detta ledde till att vårdpersonal upplevde att de inte var lämpliga nog för att kunna ha ansvaret för att upptäcka depression hos äldre (Borglin m.fl., 2019; Hassall, S., & Gill, T, 2008; Kuo m.fl., 2019; Iden Riis m.fl., 2011). Detta grundades i att vårdpersonal upplevde att de hade svårigheter med att urskilja depressiva symtom från naturlig nedstämdhet (Borglin m.fl., 2019; Kuo m.fl., 2019; Iden Riis m.fl., 2011). Vårdpersonal upplevde samtidigt att det var ytterst viktigt att de besatt förmågan till att kunna screena och upptäcka depression hos äldre för att i slutändan kunna motverka att äldre med depression skulle begå suicid (Colligan M.fl., 2018). Även vårdpersonal som arbetade på äldreboende upplevde att de hade en kunskapsbrist gällande att urskilja depression och naturlig nedstämdhet från varandra. Vilket upplevdes problematisk då det var deras observationer av de äldre som läkare grundade diagnoseringar och
läkemedelsordinationer på (iden Riis m.fl., 2011). “We are not skilled in differentiating between these conditions. If they cry, we call it depression and give them antidepressants. And that’ s it.” (Iden Riis m.fl., 2011, s.253). Vårdpersonal som vårdade äldre som hade en samsjuklighet mellan depression och funktionsnedsättning upplevde att de hade en kunskapsbrist gällande att enskilt kunna hantera och vårda depressionen utan att beblanda in funktionsnedsättningen i omvårdnaden. Detta baserades på att vårdpersonal upplevde att depressionen grundades i funktionsnedsättningen och att de inte besatt förmågan till att endast hantera depressionen. Vårdpersonal som mötte äldre med depression upplevde att det även fans en kunskapsbrist gällande att bemöta äldres emotionella behov då vårdpersonal upplevdes både vara osäkra och obekväma med detta (Liebel & Powers, 2013).
5.1.2 Att ha otillräcklig utbildning och önska om mer kunskap
Vårdpersonal upplevde att grundutbildningen för vårdpersonalen hade bristande innehåll om depression, speciellt relaterat till äldre. Vårdpersonal som mött äldre med depression
upplevde att grundutbildningen inte hade innehållit tillräckligt med kurser samt djupgående fakta kring fenomenet som vårdpersonal upplevde att de hade haft ett behov av. Behovet grundade sig i att vårdpersonal önskade att de hade velat vara mer förberedda för att i praktiken möta äldre med depression (Atkin m.fl, 2005; Kuo m.fl., 2018; Liebel & Powers, 2015). Vårdpersonal upplevde att trots att grundutbildningen innehöll några enstaka kurser kring fenomenet upplevde vårdpersonal att de kurserna som fanns inte gick att relatera till depression hos äldre i verkligheten. Vårdpersonal upplevde att det fanns brister i
grundutbildningen:
And the root of the problem is basically our education, we don’t know enough about mental conditions for us to screen and identify and therefore treat, and that’s our problem, resources aren’t available for us to be able to do that. (Atkin m.fl., 2005, s.1082).
Vårdpersonal upplevde att de hade en önskan till en bredare och mer djupgående utbildning som skulle ha kunnat förberett och försett vårdpersonal med en djupare kunskap kring att möta äldre med depression (Atkin m.fl., 2005; Hassall & Gill, 2008; Liebel & Powers, 2015). Vårdpersonal som arbetade med äldre som hade en samsjuklighet mellan depression och funktionshinder önskade att utbildningen hade innefattat mer kunskap om att möta äldre med denna form av samsjuklighet. Vårdpersonal upplevde att grundutbildningen förbisåg det behovet för sjuksköterskor (Liebel & Powers, 2015).
5.2 Främjande av god vård
I detta tema presenteras upplevelser av vårdpersonal kring vilka viktiga aspekter det finns i omvårdnadsarbetet som de upplever kan främja för god vård gentemot äldre med depression. Dessa aspekter kan anses vara bra om sjuksköterskor är medvetna om för att kunna bedriva god vård gentemot äldre med depression.
5.2.1 Att skapa goda relationer
Vårdpersonal upplevde att en god relation mellan vårdpersonal och äldre var en stor bidragande faktor till att kunna förse äldre med depression en god vård. Detta för att vårdpersonal upplevde att en god relation skapade möjligheter för vårdpersonal att kunna hjälpa äldre med depression till ett återhämtande från sjukdomen (Colligan m.fl., 2018; Clignet m.fl., 2017; Liebel m.fl., 2015; Waterworth m.fl., 2015). Vårdpersonal upplevde att den goda relationen skapades med hjälp av en god kommunikation och tillit mellan
partnerna (Colligan m.fl., 2018; Clignet m.fl., 2016). Vårdpersonal upplevde att de behövde lyckas med att verkligen lära känna de äldre personerna bakom patientrollerna genom att bygga upp en god relation baserad på kommunikation och tillit för att tillsammans med de äldre lyckas vårda depressionen på djupet och för främja för god vård (Colligan m.fl., 2018). Vårdpersonal belyste vikten av kommunikation i den goda relationen:
It is about the conversation and meeting the older person, so one is not only focusing on what they are seeking help for … one sees more the entirety of the situation. It concerns not
just, for example, what sanitary pads the patient should have, but rather the full picture … what the problem is. (Borglin m.fl., 2019, s.5)
En god kommunikation mellan vårdpersonal och äldre upplevdes bidra till att lyckas skapa en god relation. Detta för att det var i kommunikationen som vårdpersonal kunde se ett helhetsperspektiv av de äldre genom att förse äldres behov av att få berätta om sin
levnadssituation. Genom att öppnade upp för kommunikation mellan vårdpersonal och äldre skapades tillit och förtroende som bidrog till att äldre kände sig bekväma och villiga till att berätta om lidandet (Borglin m.fl., 2019; Colligan m.fl., 2018; Waterworth m.fl, 2015).
5.2.2 Att studera beteende och miljö hos äldre
Vårdpersonal upplevde att studerande av äldre främjade för att kunna förse god vård. Detta för att om vårdpersonal medvetet och systematisk studerade äldres beteendemönster som en vardaglig arbetsrutin kunde de enklare upptäcka avvikande beteendemönster hos äldre som kunde tyda på depression (Atkin m.fl., 2005; Waterworth m.fl., 2015). Vårdpersonal
observerade de äldres beteendemönster:
I don’t formally assess them with a schedule, but when you can see there are elements of depression coming through; you know I would ask them about their sleep patterns and their motivation to do things, like getting up and doing the tasks of the day. Whether they are still enjoying life, how happy they feel generally, and people almost will you to ask the questions so they can talk about it (Waterworth m.fl., 2015, s. 2565).
Det avvikande beteendemönster som upptäcktes kunde exempelvis handla om beteenden som hindrade omvårdnad och/eller störde vardagliga omvårdnadsrutiner och/eller att äldres omvårdnadsbehov ökade (Atkin m.fl., 2005). Vårdpersonal upplevde även att studerande av miljö hos äldre främjade för god vård. Detta skedde genom att vårdpersonal besökte de äldre i deras bostäder för att få möjligheten till att analysera den vardagliga boendemiljön.
Depression kunde nämligen utryckas starkare och tydligare i hemmen då depression kunde påverka äldres förmåga till att hantera vardagliga sysslor (Borglin m.fl., 2019). Vårdpersonal studerade miljön i äldres hem:
It can be the blinds [are] down, in darkness almost; they don’t want to leave the house... and yeah, with little more than old food. One often sees that they have received a portion of food, but they only finish half of it, so they can eat the rest in the evening; this is not uncommon. (Borglin m.fl., 2019, s. 5).
När vårdpersonal besökte äldre i deras bostad skapades ett helhetsperspektiv av de äldre som bidrog till att vårdpersonal upplevde att det skapades möjligheter till att bedriva
individanpassad omvårdnad av de äldre och detta främjande för god vård (Liebel & Powers, 2015).
5.3 Hinder för att bedriva god vård
I detta tema presenteras upplevelser av vårdpersonal kring vilka faktorer som kan hindra god vård gentemot äldre med depression och som kan anses vara bra att sjuksköterskor vet om. Detta för att sjuksköterskor förhoppningsvis kunna undvika dessa hinder i omvårdnaden gentemot äldre med depression.
5.3.1 Att ha tidsbrist i omvårdnadsarbetet
Vårdpersonal upplevde att trots att de fanns en vilja att fokusera på äldres psykiska hälsa fanns det inte alltid möjlighet till detta på grund av tidsbrist. Vårdpersonal uppfattade ett samband mellan den psykiska och fysiska ohälsan men tidsbristen orsakade att
omvårdanden i första hand riktades in mot den fysiska hälsan (Colligan m.fl, 2020; Kuo m.fl., 2018; Overend m.fl., 2015). Vårdpersonal upplevde att tidsbristen i arbetet orsakade att screening för depression hos äldre valdes bort och om en depressions diagnos sattes på äldre orsakade tidsbristen en resursbrist som ledde till att äldre med depression hade en lång väntetid till att få hjälp med depressionen (Colligan m.fl., 2020; Overend m.fl.,2015). Vårdpersonal trodde att detta bland berodde på att den psykiska ohälsan inte ansåg vara ett lika akut ärende att ta itu med som den fysiska och därför prioriterades omvårdnaden för den psykiska ohälsan bort (Kuo m.fl., 2018). Vårdpersonal upplevde att de inte hade möjlighet till att spendera tid med patienter:
Two nurses in one shift for (taking care of) 76 res‐ idents. The average number of residents we are re‐ sponsible for is 35–40, so it is impossible for us to accompany them. The only time we can chat with res‐ idents is when we are treating them (Kou m.fl., 2018, s.5)
Vårdpersonal upplevde att äldre uppfattade den tidspressen som fanns hos vårdpersonal och att det resulterade i att äldre med depression inte tog kontakt med vårdpersonal för att de inte ville uppfattas som störande objekt som tog ifrån värdefull tid (Waterworth m.fl., 2015). Vårdpersonal som arbetade på äldreboende uppgav att även de upplevde att de hade tidsbrist i arbetet. De upplevde att tidsbristen gick ut över de äldre med depression genom att de ordinerades antidepressiva läkemedel som en förstahandsbehandling eftersom det inte fanns tid till att vårda de äldre med depression på ett annat sätt. Vårdpersonal på äldreboende upplevde även att tidsbristen orsakade att äldre som ordinerats antidepressiva läkemedel inte fick någon uppföljning då vårdpersonal inte upplevde sig ha tid till att utföra
efterkontroller. Däremot upplevde vårdpersonal att behovet av antidepressiva läkemedel hade kunnat minskats om vårdpersonal hade haft tillgång till mer tid till att vårda äldre med depression på andra sätt (Iden Riis M.fl., 2011).
5.3.2 Att ha delade uppfattningar
Vårdpersonal upplevde att det fanns delade uppfattningar mellan vårdpersonal kring
omvårdnadsrollen och ansvarstagandet gällande äldre med depression. Viss vårdpersonal tog gärna ansvaret och omvårdnadsrollen för att vårda äldre med depression medan annan vårdpersonal upplevde att det varken tillhörde deras omvårdnadsroll eller deras ansvar (Kuo
m.fl., 2019). De delade meningarna upplevdes orsaka att det fanns svårigheter med att uppnå konsensus kring hur omvårdnaden skulle bedrivas gentemot äldre med depression.
“Although we still handover with each other, every‐ one's lists and priorities (were different) and affect the care we plan to provide for the resident” (Kuo m.fl., 2019, s. 6). Vårdpersonal som anammade omvårdnadsrollen och ansvaret upplevde att vårdpersonal som inte gjorde det fokuserade och riktade in ansvaret och omvårdnadsrollen gentemot den fysiska hälsan hos äldre och därför inte ansåg att de skulle lägga energi till att vårda den psykiska hälsan (Kou m.fl., 2019).
6
DISKUSSION
I diskussions delen framkommer det en resultatdiskussion som kopplar samman resultatet och bakgrunden med varandra. Även en metoddiskussion presenteras där den valda metodens styrkor och svagheter inom urval, datainsamling, analys och genomförande tas upp. Slutligen presenteras en etikdiskussion som framhäver olika etiska reflektioner som uppkommit under examensarbetets gång.
6.1.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna beskrivande systematiska litteraturstudie var att beskriva hur vårdpersonal upplever hur det är att vårda äldre med depression. Tre teman och sex subteman har
strukturerats upp. Det framkom i resultatet att vårdpersonal upplevde att de hade en
kunskapsbrist i mötet med äldre med depression. vårdpersonal upplevde att kunskapsbristen visade sig genom att de hade svårigheter med att urskilja diffusa symtom från naturlig
nedstämdhet. Vårdpersonal upplevde även att det var av stor vikt att de besatt kunskap för att kunna upptäcka depression för att motverka risker för suicidhandlande hos äldre med depression. Vårdpersonal upplevde även att kunskapsbristen orsakade även att vårdpersonal som arbetade med äldre som både hade en funktionsnedsättning och depression upplevde att de inte besatt förmågan till att enskilt vårda den depressiva sjukdomen. Det framkommer i tidigare forskning att även anhöriga som vårdar äldre med depression också upplever att de har svårigheter med att urskilja depressiva symtom, detta beror på att symtomen även kan tyda på fysisk åkomma (Kleebthong m.fl., 2020). I tidigare forskning presenteras
suicidrisken för äldre med depression som hög och att detta beror bland annat på att vården misslyckas med att fånga upp äldre med depression samt för att äldre kan ha felstrukturerad vård (Deuter m.fl., 2016). Reflektioner kring detta leder till att avsaknad av kunskap hos sjuksköterskor kan få allvarliga konsekvenser. Genom att kunskapen saknas kan
sjuksköterskor misslyckas med att tillgodose anhöriga med nödvändig information vilket kan leda till frustration hos anhöriga. En annan allvarlig konsekvens som kan uppstå är att suicidrisken för äldre med depression kan öka om kunskapen hos sjuksköterskor inte innefattar förmågan till att identifiera depressiva symtom och depression hos äldre.
I resultatet framkom det att vårdpersonal upplevde att de hade otillräcklig utbildning och önskade mer kunskap. Vårdpersonal upplevde att detta berodde på att utbildningen inte fokuserat på psykisk ohälsa och depression i den utsträckning som krävdes för att vara tillräckligt förberedda i möten med äldre med depression. I lagar och styrdokument finns det krav på att sjuksköterskor ska inneha tillräckligt med evidensbaserad kunskap för att kunna bedriva en god och säker vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a; svensk
sjuksköterskeförening, 2017; SFS 2010:659). Det är inte bara svårt att enskilt kunna förändra en utbildning utan det är även svårare att förändra en utbildning som redan har utförts. Även om det finns en önskan om utbildning som innefattar mer kunskap om fenomenet behöver sjuksköterskor ta ansvar över den individuella kunskapen och kompetensen. Detta för att det alltid kommer att tillkomma nya behov och ny evidensbaserad forskning och sjuksköterskor behöver därför på eget bevåg söka upp och implantera den kunskapen som behövs för att kunna bedriva en god och säker omvårdnad.
I resultatet framkom det att vårdpersonal upplevde att en god relation var en viktig faktor som kunde främja för god vård i omvårdnadsarbetet för äldre med depression. Detta baserades på att en god relation mellan patienter och vårdpersonal möjliggjorde för återhämtning för äldre med depression. Den goda relationen grundades i kommunikation som skapade tillit och förtroende mellan vårdpersonal och äldre vilket ledde till att äldre med depression fick mod till att dela med av depressionen. En god relation om baserad på
kommunikation och tillit upplevdes skapa ett helhetsperspektiv av de äldre som vårdpersonal ansåg att de skulle kunna behöva för att kunna tillämpa god vård. Vårdpersonal upplevde att en god relation främjade för god vård genom att vårdpersonal lärde känna de äldre bakom patientrollerna. I tidigare forskning presenteras äldre med depression som en
minoritetsgrupp och att vårdrelationen per automatik riskerar att fallera på grund av detta. Detta är beroende på att det finns fördomar som präglar förhållningsättet inom vården (Lamb m.fl., 2011). I det valda vårdvetenskapliga perspektivet är vårdrelationen en
betydande beståndsdel för att patienter ska kunna uppleva tillräckligt med trygghet för att våga tala. Vårdrelationen bör alltid grundas i respekt och ärlighet för att kunna lindra patienters lidande (Eriksson, 2014). Sjuksköterskor behöver kunna se människan bakom patienter som en helhet och inte grunda sitt bemötande på fördomar och riskera den
vårdande relationen. I tidigare forskning förklarar äldre att kommunikation är en bidragande faktor för att kunna tillfriskna från depressionen och att det finns många olika delar av livet som äldre behöver få diskutera och utrycka sig om. Exempelvis kan det handla om samtal om det tidigare levda livet, depressions sjukdomen i sig och dennas påverkan, döden och
dödlighet samt spirituella samtal (Tanaka, 2018). I den tidigare forskningen beskriver
anhöriga att de upplever en kommunikationsbrist från vårdens sida. Kommunikationsbristen leder till att de anhöriga inte tilldelas den önskade informationen för att förstå patienters sjukdom och situation som orsakar att anhöriga känner sig ensamma och otillräckliga för patienters behov (Hällgren Graneheim & Åström, 2016). I den tidigare forskningen
framkommer det även att äldre utrycker sig på olika sätt kring depressionen och att det finns specifika tillfällen som de känner sig mer bekväma i att utrycka sig i än i andra situationer (Gordon m.fl., 2018). I lagar och styrdokument tas det upp att sjuksköterskor bör ha en egenskap kring att klara av att ha en god kommunikation gentemot patienter, anhöriga och kollegor för att kunna åstadkomma en god och säker omvårdnad (svensk
sjuksköterskeförening, 2017a). I det vårdvetenskapliga perspektivet består lidandets drama av att bekräfta patienters lidande genom handlingar som utstrålar genuin omtanke
(Eriksson, 1994). För att sjuksköterskor ska kunna ha en god kommunikation till patienter och anhöriga krävs det att sjuksköterskor tar sig den tiden till att tillåta patienter
kommunicera om sin depression. Sjuksköterskor behöver även ha ett personligt engagemang till att vilja fokusera på det behovet av kommunikation som äldre kan ha för att kunna skapa en god relation som främjar för god vård. Genom att sjuksköterskor individualiserar
situationen som kommunikationen tar plats i underlättar sjuksköterskor för att patienter ska uppleva situationen tillräckligt passande för att vara tillräckligt bekväma med att dela med av upplevelsen. För att kunna bekräfta patienters lidande krävs det någon form av
kommunikation gentemot patienter, det kan både handla om verbal kommunikation samt icke verbal kommunikation som exempelvis kan handla om beröring eller kroppsspråk. Sjuksköterskor bör därför reflektera kring hur de kan använda sig av kommunikationen för att lindra lidande hos äldre med depression.
I resultatet presenterades det att vårdpersonal upplevde att studera äldres beteenden och miljö även var viktiga faktorer som kunde bidra till god vård. Genom att vårdpersonal studerade beteenden och miljö runt äldre kunde vårdpersonal enklare upptäcka avvikande beteende mönster. I tidigare forskning upplever äldre att vid depression förändras deras personlighet till det sämre, de blir exempelvis mer isolerade, har försämrad självkänsla och har svårigheter med att hantera vardaglig sysselsättningar samt att personliga
levnadsförhållanden gällande nutrition, sömn och liknande blir svårhanterligt (Holm m.fl., 2013; Stark m.fl., 2018). I den tidigare forskningen framkommer det att det är enklare att identifiera depressiva symtom och att upptäcka depression hos de äldre som bor på ett särskilt boende eller som har vardagliga insatser från vården (Holm m.fl., 2013).
Sjuksköterskor bör ha i åtanke hur depression kan speglas i förhållande till äldres beteenden och hemmiljö. De bör även ha i åtanke när de möter äldre som bor i ett eget boende att det finns en risk att dessa äldres depressiva symtom inte upptäcks i samma utsträckning som de äldre som bor på ett särskilt boende och/eller har vardagliga vårdinsatser. Detta för att vid behov eventuellt kunna göra hembesök vid oro kring äldres psykiska hälsa.
I resultatet framkom det hinder för omvårdnadsarbetet för äldre med depression.
Vårdpersonal upplevde att det fanns en problematik kring tidsbrist i omvårdnadsarbete som kunde hindra vårdpersonal från att bedriva god vård. Tidspressen resulterade i att
vårdpersonal prioriterade bort den enskilda omvårdnaden gentemot äldres psykiska hälsa eftersom den fysiska hälsan ansågs vara mer akut. Vårdpersonal upplevde även att om äldres depression ändå upptäcktes orsakade tidsbristen en resursbrist som ledde till att äldre med depression fick en lång väntetid för att få hjälp. Tidsbristen på äldreboende orsakade att vårdpersonal upplevde att äldre fick antidepressiva läkemedel utskriva i högre utsträckning när sjuksköterskors omvårdnadsarbete egentligen hade kunnat minskat ordinationer av antidepressiva läkemedel. I lagar och styrdokument framförs det att vid vård av depression ska målet alltid vara tillfrisknande för patienter samt att det inte bara ska innebära en symtomlindring (Socialstyrelsen, 2020). Det framkommer också i den tidigare forskningen att äldre drar sig från att söka vård för depression på grund av att de upplever att de blir ordinerade läkemedel i första hand och uteblir omvårdad (Polacsek m.fl., 2019). I den vårdvetenskapliga teorin förklaras att vårdlidande kan uppstå för patienter när vårdgivare
kränker patienter genom maktutövning i förhållningsättet (Eriksson, 2015). I den tidigare forskningen förklaras det även att äldre behöver uppleva att det är rätt tillfälle för att kunna utrycka sig om depressionen (Gordon m.fl., 2018). Om sjuksköterskor tillåter tidsbristen orsaka att stress förmedlas till äldre med depression kan det leda till att de inte vill utrycka sig om depressionen, vilket kan leda till ett vårdlidande. Detta för de äldre kan uppleva att det inte känns som rätt tillfälle att göra det i på grund av att de kan förstå att sjuksköterskor inte har den tiden i det aktuella tillfället. Genom att inte förse äldre med depression en omvårdnad för den psykiska hälsan riskeras det att depressionen kvarstår eftersom uppkomsten till denna inte vårdas.
I resultatet framkom det att vårdpersonal hade delade uppfattningar kring omvårdnadsrollen och ansvarstagandet gentemot äldre med depression. Vårdpersonal upplevde att det skulle kunna vara ett hinder för att kunna bedriva god vård. Det var svårt för vårdpersonal att komma till konsensus kring hur omvårdnaden skulle struktureras upp. I styrdokument och riktlinjer argumenteras det att sjuksköterskor ska se till både den fysiska och psykiska välbefinnandet genom att alltid se patienter genom ett helhetsperspektiv (Svensk
sjuksköterskeförening 2017a). För att kunna vårda äldre med depression är det av stor vikt att sjuksköterskor anammar professions rollen. Detta genom att se den psykiska hälsan som en del av människan samt genom att ta till sig professionsrollen kring att alltid se ett
helhetsperspektiv av patienter och inte bara den fysiska hälsans behov av omvårdnad. Resultatet i detta examensarbete leder till att syftet med studien anses vara delvist uppfyllt, detta för att det finns en tanke kring att det kan finnas mer erfarenheter och upplevelser än det som beskrivits i detta examensarbete. Med det menas att resultatet kan anses vara en andel utav en helheten av hur det faktiskt är att vårda äldre med depression och att det kan finnas fler relevanta perspektiv att ta hänsyn till för att kunna beskriva en helhet av
upplevelser från vårdpersonal kring fenomenet. Däremot anses det även att det som har kommit fram i resultatet av detta examensarbete är relevant för sjuksköterskor. Detta eftersom den fakta som har presenterats kan skapa en ny kunskap för sjuksköterskor kring hur det är att vårda äldre med depression samt vad och hur något kan göras i
omvårdnadsarbetet för att främja för äldres hälsa och lindra depression.
6.1.2 Metoddiskussion
Syftet med examenarbetet var att beskriva hur vårdpersonal upplever hur det är att vårda äldre med depression. Fenomenet handlar om att undersöka upplevelser vilket ledde till att en kvalitativ analys metod valdes och att Evans beskrivande systematiska litteraturstudie blev vald som metod. En kvalitativ metod är enligt Henricson och Billhult (2017) lämplig att använda när fenomenet som ska undersökas handlar om att skapa en kunskap kring hur någonting upplevs att vara och som inte innefattar evidensbaserad fakta. En upplevelse kan aldrig anses som felaktig då en upplevelser grundar sig i levda erfarenheter. En kvantitativ metod valdes bort då denna metod utgår enlig Billhult (2017) från att presentera någonting mätbart och används i syftet att presentera siffror. En kvantitativ metod kunde därav inte användas som metod i detta examensarbete då syftet inte hade kunnat besvarats med hjälp av mätbara instrument. Ännu en metod som valdes bort var en litteraturöversikt av Friberg
Denna metod hade kunnat användas för att besvara syftet om urskiljning kring den kvantitativa och kvalitativa fakta hade gjorts men för att minska risken för att presentera kvantitativ fakta valdes även denna metod bort. Däremot hade det urvalet av artiklar breddats om en litteraturöversikt hade valts, detta för att vid insamling av detta uppkom en större andel av mixade metoder jämfört med endast kvalitativa studier. Trots att en
uppfattning inte kan anses vara felaktig är det viktigt att förstå att endast utgå från uppfattningar i en studie påverkar trovärdigheten i ett arbete. Enligt Fridlund och
Mårtensson (2017) riskeras trovärdigheten i ett arbete genom tidsaspekten. Med detta menas att tiden inte är statisk utan rör sig alltid från den situation som har funnits där upplevelsen och uppfattningen har tagit plats i. Med tiden kan en människa glömma bort hur någonting faktiskt har upplevts i den tidigare stunden som upplevelsen tagit plats i. Datainsamlingen var något problematiskt, sökningarna som gjordes innehöll inte den mängd data som önskades vilket har lett till att artiklar med svagare kvalité först inkluderades i detta examensarbete. Dessa artiklar med svagare kvalité togs sedan bort från examensarbetet, detta gjordes genom att syftet breddades från sjuksköterskors perspektiv till upplevelser från vårdpersonal, vilket ledde till att artiklar med högre kvalité inkluderades i stället. Däremot bibehölls en artikel som publicerades för 16 år sedan eftersom denna artikel inte anses vara irrelevant då denna presenterade liknande forskning som de artiklarna som har publicerats inom en tio års period. Datainsamlingen har varit väldigt tidskrävande i försök till att hitta relevant forskning att inkludera i examensarbetet. Vid genomförandet och analysen lästes varje enskild artikel ett flertal gånger för att skapa ett helhetsperspektiv. Varje artikel är skriven på engelska vilket inte är ett modersmål utan det har krävts en översättning, vilket ökar risken för feltolkningar. När det har funnits osäkerheter på medicinska termer har Svenska Mesh från Karolinska institutet (u.å.) används för att säkerhetsställa att det som faktiskt menas förstås och används i examensarbetet. De har även funnits en diskussion kring varje artikel för att säkerhetsställa att uppfattningarna av dessa av varit likasinnade och vid olikheter har diskussioner fortsatt att ta plats genom att tillsammans gå igenom det som skiljer sig i uppfattningarna. Eftersom det har funnits reflektioner och diskussioner kring de olika förförståelserna för att försöka skapa en öppenhet för att ny kunskap ska kunna få ta plats i arbetet har ett reflexivet förhållningsätt skapats. Enligt Priebe och Landström (2017) är ett reflexivet förhållningsätt någonting som kan stärka pålitligheten i ett arbete genom att det finns en förståelse kring vad och hur en förkunskap kan vara och hur denna kan påverka studiens gång. Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) påverkas bekräftelsebarheten positivt i ett arbete genom att tillåta andra opartiska människor att gå igenom utskrifter, analys och resultatbeskrivning. Bekräftelsebarheten ökar även om det har funnits en presentation av förförståelsen. I detta examensarbete anses bekräftelsebarheten vara hög eftersom
handledare samt att en studiegrupp har tillåtits att granska hela detta examensarbete och fått ge konstruktiv kritik. Denna kritik har tagits emot av öppenhet med en vilja av att förbättra examensarbetet. Överförbarhet är när arbetet går att implantera på olika platser, situationer och människor (Mårtensson & Fridlund, 2017; Polit & Beck, 2020).Överförbarhet innefattar även att det finns ett tydligt resultat och att arbetet även uppfyller de andra kvalitativa termerna (trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet).Överförbarheten från detta examensarbete till andra människor, platser och situationer anses vara medelhög, detta för att syftet enbart riktar sig in mot äldre som har en depression vilket exkluderar yngre människor samt äldre som inte har depression. Det finns ingen specifikt kontext som detta
examensarbete har utgått ifrån därav kan det användas på flera olika platser där äldre med depression finns till. Resultatet i detta examensarbete är tydligt genom att det har
strukturerats upp passande teman och subteman där det framkommer tydliga beskrivningar på hur det kan vara att vårda äldre med depression.
6.1.3 Etikdiskussion
Genom examensarbetes gång har det skett ständiga reflektioner och diskussioner kring det som analyseras och formuleras i examensarbetet. Detta till viss del för att säkerhetsställa att förståelsen mellan partnerna ligger på samma utgångspunkt och nivå samt för att det ska finnas en ständig gemenskap genom arbetets gång. Detta för att säkerhetsställa från båda håll att relevant och försvarbar information används och struktureras upp för att sträva efter en bra kvalité i examensarbetet. Genom detta examensarbete har även en följsamhet till kriterierna för en godtagbar forskningssed tagits för att inga försök till fusk eller fusk ska användas i utformandet av detta examensarbete. Detta har skett genom att använda det som faktiskt framkommer i de artiklar som används och referera till rätt person när deras
forskning används samt att medvetet göra valet att inte vilja använda fusk i examensarbetet. Kvalitativa metoder använder personliga upplevelser av ett fenomen vilket betyder att det är en individs individuella perspektiv som avser svara på syftet. Informationen som tilldelas till den som utför intervjuerna anses bestå av känsligt material och den som svarar på frågorna hamnar i ett underläge jämfört med intervjuaren. Detta gör att den som svarar på frågorna kan uppleva att de behöver ge svar som intervjuaren anser är korrekt och sanningen kan då bli missvisande (Kjellström, 2017). Detta examenensarbete består av en kvalitativ metod av bearbetat material, det gör att resultatet endast präglas av känsligt material som leder till att det kan finnas en missvisande sanning om fenomenet som beskrivs. Det kan exempelvis handla om att sjuksköterskor som besvarat frågor inte har velat tilldela hela sanningen om en upplevelse för att skydda en själv och ens agerande. Enligt Kjellström (2017) är en etisk viktig detalj vid forskning av ett fenomen att erbjuda deltagare till studien att få tillgång till en viss del eller hela resultatet av det som studien de har medverkat i har kommit fram till. De deltagare som har medverkat i de artiklar som ligger till grund för detta examensarbete kommer inte att ta del av detta resultat. Detta för att artiklarna som används har
säkerhetsställts deltagarnas anonymitet, vilket omöjliggör för kontakt med deltagarna. Det kan anses vara etiskt problematiskt att deltagarna till artiklarna inte heller är medvetna om att deras individuella upplevelser har använts som grund för en annan studie än den som de godkänt en medverkat i.
7
SLUTSATS
Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur vårdpersonal upplever hur det är att vårda äldre med depression. Det framkom i resultatet att det fanns delade meningar mellan vårdpersonal gällande om arbetsrollen innefattade om omvårdnad skulle riktas in gentemot
