Professionell konflikthantering i grundskolans tidigare år - en självklarhet?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

10 poäng

Professionell konflikthantering i

grundskolans tidigare år - en självklarhet?

Professional Conflict Management In Elementary

School - An obvious thing?

Maria Nordh

Sandra Kante

Lärarexamen 140 poäng Handledare: Ann-Christin Eklundh

Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Ingegerd Tallberg-Broman Höstterminen 2006

Abstract

Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolan och hur det fungerar ute på skolorna. Den kunskap vi fått under vår utbildning vill vi bygga på och fördjupa oss mer i då vi finner ”ämnet” konflikthantering väldigt intressant.

Vi ville undersöka om professionell konflikthantering är en självklarhet i grundskolans tidigare år och hur pedagoger ute på skolorna arbetar med att hantera och förebygga konflikter. Frågor som vi ställde oss var: vilka verktyg använder pedagoger vid konflikter och hur upplever eleverna att pedagogerna hanterar de konflikter som uppstår? Hur definierar pedagoger begreppet konflikt och hur arbetar man i konfliktförebyggande syfte?

Vårt empiriska material fick vi in genom att göra kvalitativa och kvantitativa undersökningar på två skolor i olika årskurser. Pedagoger intervjuades och elever fick delta i en enkätundersökning.

Genom att studera det material vi fick in i vår undersökning kan vi se att pedagogerna på båda skolorna arbetar både effektivt och professionellt med konflikter, trots att få av de intervjuade pedagogerna har utbildning i konflikthantering. De flesta har dock lång arbetslivserfarenhet. Detta leder oss till en av våra viktigaste slutsatser i vårt arbete: nämligen att arbetslivserfarenhet, empatisk förmåga och ett gott ledarskap är en bra grund att stå på och utbildning inom området förstärker denna grund. Det är också viktigt att ha en positiv inställning till konflikter och att tro på att det kan komma något gott ur dem.

Förord

Vi vill tacka våra familjer som har stått ut med oss under denna examensarbetes period, som även har innehållit två hus- flyttar och två lärarvikariat. Ett stort tack vill vi även ge till de pedagoger och elever som har hjälpt oss med vårt empiriska material. Vi vet alla att tekniska apparater kan ha en förmåga att strula till arbetet för lärare och att det gäller att vara tålmodig. Därför vill vi också passa på att tacka vår handledare Ann-Christin Eklundh som har fått stå ut med en hel del tekniska besvär.

Arbetet har varit intensivt men mycket givande. Vi har redan kunnat använda mycket av det vi har läst om ute i arbetslivet. Arbetande lärare och rektorer som vi stött på anser att vårt område är väldigt aktuellt och viktigt och detta bidrar till att vi känner att det var mödan värt!

Innehållsförteckning

1 Introduktion 6

2 Bakgrund 8

2.1 Centrala begrepp, definitioner 8

2.2 Utgångspunkter 8 2.2.1 Beteendevetenskap 8 2.2.2 Sociokulturell teori 10 2.2.3 Kommunikation 11 2.2.4 Ledarskap 12 2.2.5 Genusperspektiv 15 2.2.6 Regler, giraffspråk 16 2.2.7 Examensarbete 17 2.2.8 Konflikthanteringsmetoder 17 3 Problemprecisering 21

3.1 Professionell konflikthantering i grundskolans tidigare år – 21 en självklarhet?

4 Metod 22 4.1 Metodval 22 4.1.1 Kvalitativ undersökning med intervju som metod 22 4.1.2 Kvantitativ undersökning med enkät som metod 23

4.2 Urval 23

4.2.1 Presentation av skolor 24 4.2.2 Pedagoger och elever 24

4.3 Genomförande 25

4.3.1 Intervjuer 25 4.3.2 Enkäter 26

4.4.1 Intervjuer 27 4.4.2 Enkäter 27 4.4.3 Empiriskt material 28 4.5 Forskningsetiska överväganden 29 4.6 Analysbeskrivning 29

5 Professionell konflikthantering i grundskolans tidigare år - En självklarhet? 30 5.1 Vad anser pedagoger att en konflikt är? 30 5.1.1 Enkätresultat 30 5.2 Vilka olika konflikter kan uppstå? 31 5.2.1 Enkätresultat 31 5.3 Vad har pedagogerna för erfarenheter av konflikthantering? 32 5.3.1 Enkätresultat 33

5.4 Hur upplever elever att pedagogerna löser de konflikter som uppstår? 33 5.4.1 Vallskolan, sammanställning av elevernas enkätsvar 33

5.4.2 Lindöskolan, sammanställning av elevernas enkätsvar 35 5.5 Vilka verktyg använder pedagogerna vid konflikter? 36 5.6 Hur ska man enligt pedagogerna kunna förebygga att konflikter uppstår? 37

6 Diskussion 39 6.1 Slutsatser 39 6.2 Tidigare studier 41 6.3 Kritisk granskning 41 7 Referenslista 43 Bilaga 1 Intervjufrågor Bilaga 2 Enkätfrågor

1 Introduktion

–

Så här kan man låta som lärare i klassrummet. Ibland kan man känna sig som en ordningsvakt som bara går runt och skäller. Vad gör man när ingen lyssnar? Hur tar man i tu med bråk som uppstår på bästa sätt och på vilka sätt kan man arbeta och tänka konfliktförebyggande? Om en konflikt uppstår, hur löser jag den, har jag den kunskapen? Detta är frågor som vi har funderat på under vår utbildningstid. Vad som då är intressant är att studera hur det ser ut ute på skolorna. Hur tampas lärare och elever med konflikter och vilka metoder används?

Vad innebär en konflikt? Begreppet kan ha olika betydelse för olika människor. För oss innebär konflikt att det råder någon form av oenighet som leder till ett problem mellan två eller flera människor. Söker man på Internet (Google.se 2006-10-02) på ordet konflikthantering får man över 290 000 träffar. Minimerar man sökningen till ”konflikthantering i skolan” är man nere på cirka 68 000 träffar. Att dra slutsatsen att ordet konflikthantering är ett välkänt begrepp kan väl ingen förneka?

Som lärare kommer vi att behöva tampas med många konflikter i vårt dagliga arbete. Skolan är en plats där många olika människor möts och de måste tillsammans finna vägar att samarbeta med varandra, självklart uppstår det konflikter. Det kommer att uppstå konflikter i arbetslag, med föräldrar och elever. Många kommer att förvänta sig att vi lärare kan lösa de konflikter som uppstår. Det kommer att tillhöra vår profession att försöka göra detta på bästa sätt. Vi kommer i framtiden att fungera som levande modeller för hur konflikthantering ska gå till i klassrummet. Eleverna kommer att snappa upp hur vi löser konflikter och de kommer att imitera oss. Och då måste vi kunna agera med gott föredöme.

Vi har valt detta problemområde eftersom vi vill utveckla förståelse och kunskap för hur vårt förhållningssätt som pedagogiska ledare, hur vi beter oss och vad vi säger, kan påverka en

konfliktsituation. Och helst av allt förebygga att en konflikt uppstår. Vi vill skaffa oss nya verktyg som vi kan plocka fram och använda i olika konfliktsituationer.

Juul och Jensen (2003) menar att samspelets kvalité mellan barn och vuxna är den vuxnes ensamma ansvar. I en klass är det aldrig barnen som tagit makten utan den vuxne som inte tagit sitt processuella ansvar. Detta kan låta lite brutalt men om man tänker efter stämmer det som ovanstående författare skriver. Läraren har det övergripande ansvaret för hur klimatet ser ut i klassrummet, det är då läraren som måste delegera detta ansvar till eleverna och få dem att inse sin roll i att skapa ett trivsamt klassrumsklimat med få konflikter.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur konflikter hanteras i skolan. På vilket sätt löser man konflikter? Vilka konfliktlösningsmetoder finns tillgängliga? Om det är så att konflikter inte tas tag i, varför görs då inte det?

Vår förhoppning är att genom detta examensarbete få mer kunskap om konflikthantering i skolan än den vi redan har. Vi ser det som en nödvändig och viktig kompetens att ha som pedagog. Man kan inte blunda för en konflikt, de är ett nödvändigt ont som följer med yrket.

2 Bakgrund

2.1 Centrala begrepp, definitioner

Grundskolans tidigare år

Grundskolans tidigare år innebär förskoleklass till sjätte klass.

Professionell

Med professionell menar vi kunnig personal inom området. Om man är professionell konflikthanterare så har man kunskap om hur man bör lösa en konflikt och vet hur man gör det på bästa sätt. Kanske har man också läst om konflikthantering.

Konflikt

En konflikt betyder enligt oss att det råder någon form av oenighet som leder till ett problem mellan två eller flera människor.

Verktyg/förhållningssätt

Med verktyg menar vi hur man på olika sätt kan gå till väga för att lösa konflikter, de olika sätt man försöker lösa konflikter på. Förhållningssätt är också ett begrepp som vi använder oss av då vi menar sättet man väljer att hantera konflikter på.

Pedagoger

Pedagogernas är i detta sammanhang är lärare i årskurserna 1-6 i grundskolan.

2.2 Utgångspunkter

2.2.1 Beteendevetenskap

Beteendepsykologisk teori

Beteendepsykologin eller behaviorismen grundades av John Watson år 1913. Watsons definition av begreppet psykologi är vetenskapen om det mänskliga beteendet.

Beteendepsykologi innebär utforskning av eventuella samband mellan påverkan och reaktion, det vill säga utforskning av beteende. Ivan P Pavlov, John B Watson, Edward L Thorndike och Buurhus Frederic Skinner var kända teoretiker inom detta forskningsområde (Jerlang, 2001). Pavlov menar att alla djur och människor har en medfödd handlingsberedskap där vissa påverkningar utlöser bestämda reaktioner, det vill säga ett beteende. Denna handlingsberedskap byggs ut under hela livet. Pavlov är känd för att ha gjort experiment med hundar. Hundarna utsattes för en viss sorts stimuli och detta gav en viss sorts reaktion. När det ringde i en klocka började hundarna dregla för att de visste att det betydde att de skulle få mat. Detta kallas signalinlärning eller klassisk betingning. För att inlärning ska ske behövs upprepning och att försöken sker nära i samband. Betingande stimuli varar inte för alltid man kan glömma reaktionen men den kan läras in igen (Jerlang, 2001).

Ovanstående författare skriver också om Watson som ansåg att människan föddes med ett antal reflexer, vi nyser exempelvis eftersom vår näsa irriteras. Allt annat beteende utvecklas via inlärning från miljö och omgivning. Han menar att all utveckling består av att bygga upp betingade reflexer och vanor, summan av dem utgör personligheten. Watson menar också att man i princip kan forma vilket barn som helst till vad som helst genom att bygga upp betingade reflexer och vanor. Thorndike bygger sina teorier på Watson och Pavlovs tankar men fokuserar mer på det som händer efter stimuli – reaktionsmodellen, alltså på efterföljande konsekvensen eller förstärkningen. Denna sker oftast i form av belöning. Han talade om effekt- lagen och menade att den efterföljande konsekvensen garanterar att en bestämd stimuli – reaktion bli vanlig.

Skinner är fadder till den nya undervisningsteknologin och är förmodligen den beteendepsykolog som haft mest inflytande på psykologin i västvärlden enligt Jerlang (2001). Han menade på att handlingar i samspel med andra bidrar till utveckling och erfarenhet och detta framförallt genom klassisk betingning. Enligt Skinner kan man i princip kontrollera allt beteende, man manipulerar med försträkning som ger inflytande på resultatet av det beteende man önskar. Vi lär oss för att omgivningen förstärker det önskade beteendet. Om en individs

Time – out, det vill säga att avlägsna klienter från situationer som innebär positiv förstärkning. Skinners vetenskapssyn är materialisk vilket innebär att beteende beror på påverkningar från den yttre världen och följder av beteendet i den. Skinner menar att det finns olika typer av förstärkningar:

• Positiv förstärkare, belöning som ökar önskat beteende • Negativ förstärkare, ge straff som minskar oönskat handlande

• Avlägsna positiv förstärkare, inte ge någon belöning då man brukar, det minskar oönskat handlande

• Avlägsna negativ förstärkare, inte straffa, ökar önskat beteende

För att avgöra positiv eller negativ förstärkare måste vi se verkan av beteendet. Skinner har forskat i hur man kan förstärka mest effektivt:

• Förstärka kontinuerligt • Förstärka periodiskt

• Enarmad bandit: vinst varje gång

• Yttre försträkning, med poängsystem snask eller pengar kan ges i samband med önskat beteende

• Paradoxal förstärkare, tillåtning av oönskat beteende • Inre förstärkare, glädje över att utföra sitt arbete

Skinner anser att man bör använda positiva förstärkare, de är effektiva och kontrollerbara (Jerlang, 2001).

2.2.2 Sociokulturell teori

Vygotsky ansåg att socilalkultur är viktig för barnets utveckling. Barnets utveckling hänger samman med miljön som barnet växer upp i. Det förstår sin omvärld utifrån denna kultur. Barnet gör olika erfarenheter och tar till sig saker på olika sätt. Kontexten eller det sammanhang vi befinner oss i påverkar oss olika, vi har olika erfarenheter. Detta är kärnan i Vygotskys teori. Vi föds som sociala varelse, spädbarn har vilja och förmåga att kommunicera via ögonkontakt mimik och sprattel. I samtal sker samförstånd: du pratar och jag är tyst. Vygotsky menar att det finns ett område för den närmaste utvecklingen, den proximala

det barnet redan kan utan se på vad barnet har möjlighet att kunna om man stöttar dem. Vygotsky menar också att kunskap kan smitta, om barnen exempelvis får diskutera olika lösningar i matematik lär de sig nya metoder av varandra. (Jerlang, 2001)

2.2.3 Kommunikation

Vad är kommunikation? Ordet kommunikation kommer ursprungligen från det latinska ordet communio, som betyder gemenskap. Inom beteendevetenskapen avser ordet överförande av idéer, information och känslor mellan grupper eller individer och sker via det talade ordet, gester, rörelser, musik, litteratur och bilder. Traditionella kommunikationsmodeller visar oftast att kommunikation består av en sändare, en mottagare och ett budskap som sker mellan dem. Man kan också tala om kodare, tecken och avkodare. Kommunikation är en aktiv process, det kräver samspel, ömsesidighet och en levande kontakt (Erberth & Rasmusson,1996)

Hur vi väljer att kommunicera är något som påverkar en konfliktsituation speciellt mycket. På vilket/vilka sätt förmedlar vi våra tankar i en konfliktsituation? Vilka ord använder vi, hur använder vi dem och vad säger vårt kroppsspråk? Tonläget i rösten är bara ett exempel på sådant som kan påverka hur mottagaren uppfattar budskapet (Maltén, 1998). Maltén beskriver i samma bok begreppet kommunikation. Han ser kommunikation som ett samspel mellan människor som i en viss situation avsiktligt talar klarspråk med varandra. Kommunikation är utbyte av budskap där det finns sändare, som kodar sitt budskap och mottagare som tolkar detta. Tolkningen av budskapet påverkas av: personlighet, känslor, attityder, erfarenheter/kunskaper. Vanliga felkällor i kommunikation:

- Vi tror oss veta vad andra tänker, känner, ser och vi tror oss förstå innebörden i budskapets innehåll

- Ofta uttrycker vi enbart vårt budskap i ord och tror att detta räcker för att andra ska förstå

- Vi förväntar oss att bli accepterade av andra, trots att vi inte har tillräckligt med kunskap om hur de uppfattar oss.

Vid en konflikt är det viktigt att man synliggör och medvetandegör problemets innehåll och den dagsaktuella situationen. Alla åsikter måste få luftas och det måste ske ett aktivt lyssnande. När alla sagt sitt är det dags att göra avvägningar och dra slutsatser. Exempel på konfliktanalysmodell där man ska besvara följande frågor:

• Vilken typ av konflikt gäller det? • Hur har man hanterat konflikten hittills?

• Vilka förutsättningar finns för en positiv upplösning av konflikten?

Utifrån analysen ska man sedan avgöra om man kan ta itu med problemet på egen hand eller om man behöver en tredje part (a.a.).

2.2.4 Ledarskap

Elever som stör, strategier

När elever blir okoncentrerade stör de kanske lektionen och då kan det lätt leda till en konflikt. För att undvika detta kan man då signalera missnöje med beteendet genom: ögonkontakt med eleven, en skakning på huvudet, att rynka på pannan, eller en gest med handen. Vissa lärare och elever kommer överens om en viss signal som betyder att eleven ska sluta med sitt beteende. Signalen kan till exempel vara en harkling. En annan möjlighet att få bukt på störande elever är att närma sig dem utan att säga något, eller att lägga handen på elevens axel. Man kan också välja att intressera sig för skolarbetet och fråga om eleven behöver hjälp om en elev stör. I en del fall upphör beteendet av sig självt efter en stund, om inte andra elever blir störda (Svensson, 1998).

Hur säger man till?

Ett bra sätt att uttrycka sin irritation och ilska och samtidigt markera att eleven gått för långt är att använda jag- budskap. Med detta budskap beskriver vi inte elevens personlighet utan beteendet och talar om hur vi själva reagerar till följd av detta. Vi ger uttryck för vad vi känner, vill och kräver utan att kränka eleven. Ett tips är att alltid gå och ställa sig på en speciell plats i klassrummet då man ska säga till. Då vet eleverna att det är allvar redan innan man börjat prata. När man säger till bör man försöka lägga ansvaret på eleverna. Och få dem

att själva beskriva och värdera sitt eget beteende och själva föreslå vad de ska göra. Eleven har ansvar för sin egen utveckling, inte läraren (a.a.)!

Konsekvenser av handlande

Svensson (1998) ställer sig frågan: vad gör man om elever upprepade gånger inte lyssnar eller gör som man säger? Om de inte följer de regler som man kommit överens om, trots flera uppmaningar? Ett bra alternativ är att ge ultimatum. De flesta är överens om att det är god pedagogik att låta eleverna ta konsekvenser av sitt eget handlande när de gång på gång bryter mot gemensamma regler. En sådan konsekvenspedagogik minskar väsentligt risken för att eleven gör om samma sak. Barn accepterar i regel att ta konsekvenser av sitt handlande om konsekvensen är logisk. Eleverna bör först få varning och inte tio som är vanligt förekommande. Om de inte lyder bör man ge dem ultimatum och om detta inte fungerar får de ta konsekvenserna. Man bör välja en konsekvens som är effektiv och inte en som kan uppfattas som positiv. När en elev får lämna klassen bör det vara för att gå till ett rum där det inte finns mycket att göra eller titta på, annars kan eleven uppleva det som kul att få gå ut ur klassrummet. Tiden ska gå långsamt. Vid undersökningar har man konstaterat att en time out på 10 till 15 min bör räcka. Tyvärr är det så att det vi med mycket möda har byggt upp genom ett antal gånger vara konsekventa lätt raseras då vi inte orkar vara det. När man använder sig av konsekvenspedagogiken bör man hålla sig lugn och inte brusa upp och börja skälla. Man diskuterar med eleven och konstaterar tillsammans att eleven nu valt att bryta mot en överenskommelse som man haft och att hon/han måste ta konsekvensen. Det är viktigt att klargöra att det är eleven som själv satt sig i denna sits och att man som lärare inte ska skyllas på.

Gå inte in i ändlösa diskussioner!

En del elever njuter av att dra in lärare i ändlösa diskussioner som inte leder någon vart. I stället för att alltid lyssna och vara pedagogisk bör man då undvika att gå in i diskussion. Att bara svara ja och jaha på saker som: du är den dummaste fröken jag haft, kan vara effektivt. En annan variant är att bolla tillbaka det barnet sagt. Det är lämpligt när barnen försöker utöva utpressning för att man ska känna sig skyldig och ge vika. Om en elev exempelvis säger: jag

tänker sluta på denna idiotiska skola. Kan man svara: ja, jag vet en skola som ligger en bit bort. Du kanske vill börja där (a.a.)?

Utveckling utav den känslomässiga intelligensen

Den känslomässiga intelligensen består bland annat av förmågan att kunna uttrycka och sätta ord på sina känslor. Om eleverna får göra detta utvecklas deras känslomässiga intelligens. En viktig del av den känslomässiga intelligensen är att kunna hantera och uttrycka känslor på ett sätt så att de varken skadar än själv eller andra. Att lära eleverna att hantera sina känslor är en viktig del av ledarskapet i klassen. I många situationer som uppstår är det viktigt att ta upp och diskutera vad eleverna känner, exempelvis vid bråk mellan elever. Man bör då inte bara fråga vad som har hänt utan även låta dem tala om vad de kände och tänkte. Då får de ökad medvetenhet om varför vi reagerar som vi gör. De lär sig samtidigt att hantera konflikter genom att använda ord istället för knytnävar. En annan möjlighet att lära dem detta är att använda sig utav en så kallad känslotärning med ord som: ledsen, arg, rädd, glad sårad. Eleverna får kasta tärningen och berätta om en situation då de känt känslan. Eleverna kan också få fylla i meningar som: Jag blir glad när… Jag blir arg när… Och sedan samtala om vad de skrivit (Svensson, 1998).

Juul och Jensen (2003) skriver om begreppet relationskompetens. För att uppnå denna kompetens krävs kvalité i de interpersonella relationerna mellan vuxna och barn. Och för att uppnå sådan kvalité krävs förståelse och ett gott ledarskap. Barn och ungas ansvarstagande är beroende utav kvalitén i de vuxnas personliga - och sociala ansvarstagande. Det bästa vuxna ledarskapet inkluderar: autencitet, intresse, bekräftelse, involvering och konflikt. Juul och Jensen menar att konflikter är en nödvändighet för barnets inre balans och lust att samarbeta. Om de inte får kämpa eller förhandla sig till att få ett behov erkänt lider de av förlust.

Ovanstående författare menar också att pedagoger behöver värna om elevers integritet. Om pedagoger har relationskompetens, kommer eleverna känna respekt för pedagogen och ett samspel kan fungera på bästa sätt. Den auktoritära respekten lärare fick förr var respekt utav rädsla. Denna form av respekt är inte äkta!

Gunnarsson och Persson (1998) har sammanställt en rapport om läraren och det pedagogiska ledarskapet, i vilken de tar upp lärarstudenters autentiska konfliktsituationer. De anser att det pedagogiska ledarskapet handlar om att skapa goda relationer till elever och bygga upp goda strukturer för deras lärande. Gott pedagogiskt ledarskap behövs för att kunna hantera problematiska situationer. Som pedagog bör man ställa sig en hel del frågor och en av dem är: vilka strategier har du när du ställs inför konflikter/problemsituationer med elever inbladade? Ett problem kan vara att man i en konflikt blir maktgalen och intresserar sig enbart för att vinna kampen. Man bör då istället fundera över hur konflikten kan lösas på andra sätt, finns det någon kompromiss? Ett annat råd rapporten ger är att tillsägelser av samma karaktär kan göra att eleverna upplever pedagogen som tjatig och resulterar i att de inte ger någon effekt. Det kan då hjälpa att ändra strategi.

Björk (1999) skriver i sin bok att konflikters uppkomst kan bero på informations- och kommunikationsproblem. Genom att göra undersökningar har hon kommit fram till att lärare och föräldrar vet väldigt lite om vad eleverna upplever under en dag i skolan.

2.2.5 Genusperspektiv

Förr såg man flickan som den tysta, lydiga och arbetsamma. Flickor ansågs vara duktigare än pojkar i skolan och flickorna hjälpte till att hålla ordning på klassens pojkar. Pojkarna däremot tog mer fysisk och verbal plats och dominerade lärar- och elevinteraktioner kraftigt (Öhrn, 2002). Hur ser det ut i dagens skola? Har det skett någon form av förändring i sättet att behandla och se på kön? Lever gamla könsmönster kvar? Författaren ovan diskuterar i sin kunskapsöversikt betraktelsen och behandlandet av kön i ungdomsskolan från 1970- talet och fram till 2000-talet. Hur pojkar och flickor behandlas i skolan måste påverka dem i allt som sker, inklusive hur de väljer att hantera en konflikt. Blir flickorna tysta, eftersom de vet att det inte är någon mening att försöka göra sin röst hörd när pojkarna tar och får mer verbal plats i en konflikt? I sin kunskapsöversikt fastställer Öhrn (2002) att man i flera nyare studier visar på att flickorna inte längre underordnar sig, som förr, utan ifrågasätter sina villkor och försöker vidga sitt handlingsutrymme. Detta gör de ofta genom att alliera sig med varandra.

2.2.6 Regler, giraffspråket

”REGLER ÄR ETT MEDEL för att försöka skapa ordning och arbetsro i skolan” (Thornberg, sid. 23). Detta påstår Robert Thornberg fil. Dr. i pedagogik. Han har delat in skolregler i fem olika kategorier beroende på hur lärarna förklarar dem för eleverna och hur de används:

• Relationella regler: som handlar om hur man ska vara och bete sig mot varandra • Strukturerade regler: syftar till att upprätthålla de aktiviteter som pågår i skolan • Skyddade regler: handlar om säkerhet och hälsa

• Personella regler: innebär sådana regler som får eleverna att reflektera över sitt eget beteende och ta ansvar för sina handlingar

• Etikett regler: regler för hur man ska uppföra sig i sociala sammanhang (Pedagogiska magasinet 2006-11).

En grundläggande förutsättning för att eleverna ska tycka att en regel är viktig är att de kan se en poäng med den. Och när eleverna själva får bedöma vilken regel som är viktigast så blir det ofta de relationella reglerna (inte sparkas och slåss) som värderas högst. En annan viktig förutsättning för att eleverna ska acceptera en regel är att dom tror på motivet och betraktar regeln som rimlig. Många elever har exempelvis svårt att förstå varför de inte får ha keps på sig inomhus. Elever tycker att många regler på skolan är bra men inte alla. Detta bekräftar tidigare forskning, som visar ett elever inte är passiva mottagare utan aktiva, de försöker skapa mening i skolvardagen och har därför ett kritiskt granskande sätt mot skolregler och lärarens beteende i relation till dem. För att eleverna ska bi kompetenta demokratiska medborgare måste dom få vara delaktiga i diskussionen om regler och deras bakomliggande motiv (Pedagogiska magasinet 2006-11).

I Pedagogiska magasinet kan man läsa hur man kan använda sig av handdockan för att lösa konflikter. Marshall Rosenberg är mannen bakom ”giraffspråket”, hur bedömningar som rätt - fel, ful - snygg, bra - dålig påverkar oss. I Sverige började giraffspråkets tankegångar sprida sig för snart 15 år sedan i sjukvården, kriminalvården och skolvärlden. ”Giraffspråket” är en kommunikationsmodell som egentligen heter Non Violent Communication. Giraffen med sin långa hals och sitt stora hjärta symboliserar överblicken och empatin. Giraffen försöker förstå vilket behov som styr och svara på det. Man måste tänka sig bort till en värld där det inte finns

rätt och fel när man använder giraffspråket Att säga förlåt i giraffens värld handlar om att ta ansvar för vilket val man gjort. Om vi förmedlar skuld, skam och kritik hamnar vi ofta i försvar och det kan hindrar kommunikation. (Ernflo, nr.2 Maj, 2005)

2.2.7 Examensarbete

Vi har läst ett examensarbete som är gjort av Cornelia Nordsund och Jessica Persson (2005) Det de har skrivit om i sitt examensarbete ligger nära det vi vill skriva om. De har bland annat fokuserat mycket på vilka metoder som pedagogen kan arbeta med i konfliktsituationer. Och beskriver då konflikthanteringsmetoder som medling, jag- och du budskap och Edman- Stål metoden. De ser också på vilka skillnader det finns i Lgr 80 och Lpo 94 (läroplaner, 1980 och 1994) när det gäller konflikthantering. De kommer bland annat fram till att språket idag har blivit grövre än det var förr på grund av kulturella möten och det kan i sin tur påverka uppkomsten och hanterandet av konflikter.

2.2.8 Konflikthanteringsmetoder

Det finns många teorier, metoder och strategier om hur man kan lösa konflikter och arbeta konfliktförebyggande. Vi har fördjupat oss i några av de metoder som vi anser verkar bra och de är: Aggression Replacement Training, kompissamtal och Drama/rollspel.

Aggression Replacement Training

ART, Aggression Replacement Training, är en metod som används för att förebygga och stoppa utveckling av våld och aggressivitet hos ungdomar. Modern forskning pekar på att aggressivitet är till stor del ett inlärt beteende som ofta framkallas av ilska. Genom att arbeta med ART kan man förebygga detta (ungart.se, 2006-11-13).

Metoden utvecklades i slutet av 1980- talet i USA och används inom flera olika yrkesområden som exempelvis skola, socialtjänst och kriminalvård (a.a.).

Aggression Replacement Training innehåller enligt Statens institutionsstyrelse (2004-02-27) följande:

• Social färdighetsträning: eleven lär sig att ge beröm, att ta emot kritik på ett positivt sätt och att hantera grupptryck.

• Ilskekontrollträning: eleven lär ordningsföljden av vissa beteende Man lär sig exempelvis att upptäcka när man håller på att bli arg och lär sig därmed kontrollera sin ilska.

• Moralutbildning: i vilken man strukturerat försöker utveckla moraltänkandet.

Hur man arbetar man med ART i skolan?

Om man vill arbeta med ART måste man genom gå en utbildning påfem heldagars träning och cirka två timmars eget arbete. Några pedagoger på en av de skolor vi haft vår verksamhetsförlagda tid på arbetar med metoden och vi har fått vara med och se hur man arbetar. Pedagogerna har samlat ihop ett antal elever och har lektioner tillsammans tre gånger i veckan. Programmet varar i minst tio veckor. Här följer ett exempel på hur man kan arbeta: Pedagogerna inleder alltid lektionerna med att hälsa på varje elev med handhälsning och ser varje elev i ögonen. Eleverna får sedan sätta sig i en halvmåne och man inleder sedan med att ta upp ett dilemma. Ett exempel på dilemma följer här: ett antal elever har blivit bestulna på saker de haft i sina jackfickor. ”Sonja” ser att ”Markus” är och rotar i fickorna på rasten, men ser inte om han verkligen tar någonting. Vad bör ”Sonja” göra? Alternativ ett: säg till en lärare. Alternativ två: säg till föräldrarna. Alternativ tre: annat. Detta dilemma diskuteras sedan och eleverna får berätta och motivera sina val i gruppen.

Kompissamtal

På Slottsvångsskolan i Helsingborg arbetar man speciellt mycket med en metod som kallas kompissamtal. Denna har en förebyggande funktion. Den bygger upp elevernas självförtroende och ger eleverna redskap som de kan använda för att hantera mobbing och konflikter. Kompissamtal kan lösa upp spänningar, och förbättra klassrumsklimatet och därmed underlättas lärarens jobb. Det kan i sin tur leda till att det blir ett mer effektivt skolarbete (Edling, 1997).

Ovanstående författare beskriver hur kompissamtalen kan gå till. En gång i veckan sätter sig eleverna samlade i en ring. Man sitter i ring för att man ska kunna se alla i ögonen, eleverna måste agera uppmärksamma och respektfulla lyssnare. Samtalet går i tre varv. Den första frågan tar upp om eleverna har varit inblandad i någon konflikt och om de har lyckats lösa den själva eller behövt en vuxens hjälp. Den andra frågan behandlar om de har gjort någon ledsen och om de har haft chans att reda upp det. Den tredje frågan kan vara: har du känt dig illa behandlad av någon i klassen under veckan, men den som har behandlat dig illa har glömt att ta upp det nu i kompissamtalet? Under kompissamtalen är det är viktigt att inga namn nämns och att det är frivilliga som får talan.

Man har ofta två lärare som håller i samtalen för att den ena läraren ska kunna fokusera på att se elevernas reaktioner och om det skulle behövas ta över ledarrollen. Kompissamtalets mål är att eleverna ska lära sig att lösa konflikter på egenhand. (a.a.)

Drama och rollspel

Drama och rollspel är metoder som man kan använda förebyggande i arbetet mot mobbning, skriver Franzén (2001) i sitt examensarbete. Klassrumsövningar med rollspel/drama, som behandlar olika former av konflikter och lösningar, är ett bra sätt att arbeta konfliktförebyggande i skolan. I rollspel/dramaprocessen är kommunikation en förutsättning för kreativiteten i gruppen (Erberth & Rasmusson, 1996).

Syftet med rollspel/drama är att deltagarna ska utforska den sociala verklighet som finns runt omkring dem. Med hjälp av rollspel kan man belysa konflikter av olika slag och träna sig i att hitta lösningar. Det kan gälla små konflikter på skolgården eller stora omfattande världsproblem. Meningen med dessa spel är att visualisera och tydliggöra. Genom att i rollspelsform spela upp aktuella problem får man inlevelse och förståelse för både sitt eget och andras sätt att handla och tänka. (Erberth & Rasmusson, 1996)

Här nedan följer några exempel på hur man kan arbeta med rollspel/drama om konflikter, som Erberth & Rasmusson (1996) tar upp i sin bok:

Forumteater. Varje grupp spelar upp en vanlig vardagskonflikt, men avbryter spelet när konflikten synliggjorts. De visar alltså inte en lösning. Andra deltagare får nu ta över rollerna och presentera olika lösningar

Värderingsövningar. Värderingsövningar är en metod för att starta samtal i grupper och för att bearbeta värderingar inom områden som saknar givna svar. Ett sådant område kan vara etik och moral. Ett exempel på en värderings övning är fyra hörn. En 4-hörnsövning utgår från en fråga eller ett problem som deltagarna får ta ställning till. Svaren finns representerade i olika hörn. Det fjärde hörnet bör alltid vara öppet för egna förslag (jamombud. se 2006-11-26, hsr.se, 2007-01-29).

Statyer. Ett annat sätt att ta upp konflikter är att göra statyer. Varje grupp gör en gruppstaty som skall föreställa en konflikt. Man visar i tur och ordning upp sina statyer. De andra deltagarna ska ändra på statyn så att det ser ut som att konflikten har lösts. Vem som helst får kliva fram och ändra. Efteråt samtalar man. (Erberth & Rasmusson,1996)

3 Problemprecisering

I vårt arbete behandlas konflikthantering i grundskolan. Vilka metoder för konflikthantering använder sig pedagoger utav ute på skolorna? På varje skola ska det finnas en plan för hur man hanterar konflikter. Vad står i den och hur arbetar lärarna utifrån den? I läroplanen (Lpo 94) står det följande under skolans värdegrund och uppdrag: ingen i skolan skall utsättas för mobbing. Främlingsfientlighet och intolerans skall bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Läraren skall, enligt läroplanens mål och riktlinjer, förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Och skolan skall sträva efter att varje elev känner trygghet, lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. För att uppnå dessa mål måste lärare arbeta aktivt för att förebygga konflikter och bekämpa dem som uppstår.

3.1 Professionell konflikthantering i grundskolans tidigare år -

en självklarhet?

Vad anser pedagoger att en konflikt är? Vilka olika konflikter kan uppstå?

Vad har pedagogerna för erfarenheter av konflikthantering

Vilka verktyg använder pedagogerna vid konflikter?

Hur ska man enligt pedagogerna kunna förebygga att konflikter uppstår?

4 Metod

4.1 Metodval

Vi använde oss av både kvalitativ- och kvantitativ undersökningsmetod för att få in ett så brett dataunderlag som möjligt och för att få en säkrare grund för tolkning. Vi valde då att använda oss av metoder som intervju och enkätundersökning samt att, i mån av tid, skulle vi också utföra en del observation. En nackdel med att kombinera metoder på detta sätt är att arbetet lätt kan bli för stort. Repstad (1999) framhäver ett begrepp vilket han kallar metodtriangulering. Detta innebär att man kombinerar olika metoder, precis som vi har tänkt göra i vår undersökning, men de måste samma utgångspunkt. Man måste alltså studera exakt samma sak med alla metodformerna, vilket i vårt arbete dessvärre inte var möjligt.

4.1.1 Kvalitativ undersökning med intervju som metod

Den kvalitativa undersökningen skedde i form av intervjuer med verksamma lärare ute på två grundskolor. Repstad (1999) beskriver i sin bok följande metoder som man kan använda vid en kvalitativ undersökning: intervjuer, samtal, observation och textanalys. Han menar att den kvalitativa metoden går på djupet och inte på bredden, metoden beskriver det som finns och bryr sig inte om hur ofta det finns. Det är texten som utgör det centrala uttrycket och arbetsmaterialet i kvalitativa metoder. Dessa resonemang ligger till grund för vårt val av metod. Vi ansåg att en kvalitativ metod var att föredra då vi, i vår undersökning, skulle studera hur pedagoger på skolor hanterar konflikter, vad de anser att en konflikt innebär och hur man kan arbeta i förebyggande syfte. I en kvalitativ intervju kan man ställa frågor som leder till öppna samtal med pedagoger. Om vi istället skulle ha använt oss av enkät som metod skulle vi inte kunna föra en dialog med pedagogerna i ämnet. Repstad (1999) anser att spontana samtal är ofta att föredra framför intervjuer då de inte är lika konstlade. Handlingar och handlingsmönster kan tolkas på olika sätt och kan klargöras, genom samtal med personer, där man frågar varför de gör som de gör. Vi strävade efter att få intervjuerna att bli mer spontana

4.1.2 Kvantitativ undersökning med enkät som metod

En kvantitativ undersökning innebär att man gör en systematisk undersökning, ofta med hjälp av siffror. Den handlar ofta om att man vill karaktärisera speciella egenskaper hos någon/något. En intervju med ett större antal människor där bredden är viktigare än djupet är ett exempel på en kvantitativ undersökning. Ett annat exempel är en enkätundersökning (Repstad, 1999). I vårt arbete använde vi oss av enkätundersökning bland elever i grundskolan. Eleverna var många och därför ansåg vi att en kvantitativ undersökning passade bäst. Vi valde också denna metod för att vi ville komplettera pedagogernas intervjuer, med elevernas tankar, om hur de upplever att pedagogerna hanterar konflikter. Det var främst pedagogerna vi fokuserade på i vår undersökning men vi ville också försöka se på saken från elevernas perspektiv. Det ultimata hade varit att kombinera även denna metod med exempelvis observation men vi nöjde oss med enkätundersökningen.

Vid utförandet av enkätundersökningarna fanns vi i klassrummet och gick igenom alla frågorna med eleverna. Det behövdes mer eller mindre genomgång med tanke på vilken årskurs eleverna befann sig i. En av nackdelarna med enkätundersökning är att man i en sådan inte kan ändra frågorna efterhand. Men om man deltar och förklarar frågorna kan man förhindra missförstånd.

4.2 Urval

Våra studier skulle bedrivas på två skolor i en av de större städerna i Sverige. Vi hade valt de skolorna där vi haft vår verksamhetsförlagda tid eftersom vi känner till dem väl och har många egna exempel på konkreta konfliktsituationer att ta upp. En nackdel, menar Lutz (2006-10-24), med att göra ett så kallat bekvämlighetsval, som att välja att göra intervjuer på våra partnerskolor, är att vi har skapat goda relationer till elever och lärare. Man bör nämligen vara extra uppmärksam på hur detta påverkar innehållet. För att motverka detta har vi intervjuat andra pedagoger som inte tidigare haft kontakt med. I en utav de avhandlingar som vi läst av Eriksson (1999) skrivs det om att ett strategiskt urval måste göras för att komma åt olika

det empiriska underlaget skulle bli mer varierande på grund av de olika kulturerna. Inom lärarurvalet gjorde hon också strategiska urval bland annat beträffande ålder kön och annan utbildning. Skolorna valdes också ut strategiskt och valen baserades på storlek, geografisk placering och hur undervisningen var organiserad. Ett sådant strategiskt urval hade varit intressant att prova vid en ny undersökning. Vi har dock denna gång tvingats till ett "bekvämlighetsval", våra VFT-institutioner.

4.2.1 Presentation av skolor

Lindöskolan

Lindöskolan är en skola med elever från förskoleklass till sjätteklass, där går närmare 300 elever. Varje årskurs har två paralleller. Den ligger ganska centralt i ett lugnt villaområde i en av Sveriges största städer. Skolan arbetar inte efter någon specifik metod när det gäller hanterandet av konflikter.

Vallskolan

Vallskolan ligger i ett större villaområde någon mil utanför en större stad i Sverige. Skolan har cirka 200 elever från årskurs ett till sex, ålderintegrerat. Skolan satsar mycket utbildning för både elever och pedagoger inom konflikthanteringsmetoden Art, Aggression Replacement Training.

4.2.2 Pedagoger och elever

Vår första tanke var att göra en totalundersökning. Men valde sedan att begränsa oss eftersom vi ansåg att vi ändå skulle få in tillräckligt med empiriskt material.

Intervjuerna skulle utföras med sex pedagoger, tre på vardera skola i andra, tredje och sjätteklass. Enkäterna skulle utfördas på 120 elever. Eleverna gick i de sex klasser som de intervjuade pedagogerna arbetar i.

Presentation av pedagoger, Vallskolan

Intervjuperson ett ”Helen” är en medelålders lärare i klass 1-2 med flera års arbetslivserfarenhet. Intervjuperson två ”Rita” är yngre kvinna som är lärare i klass 3-4 och har arbetat några år. Intervjuperson tre ”Hans” är en medelålders manlig lärare i årskurs 5-6 och har arbetat flera år som lärare.

Presentation av pedagoger, Lindöskolan

Intervjuperson nummer ett ”Anna” och intervjuperson två ”Clara” är två medelsålders kvinnor som arbetar i en fjärde- respektive sjätteklass. De har båda lång arbetslivserfarenhet.

4.3 Genomförande

Vi använde oss av både kvalitativ- och kvantitativ forskningsmetod.

4.3.1 Intervjuer

I den kvalitativa undersökningen använde vi intervju som metod. Intervjuerna skedde med pedagoger och behandlade frågor som t.ex. Hur hanterar du konflikter på ett professionellt sätt? Vad har du för utbildning i det? Självklart varierade frågorna beroende på intervjuperson. Vi använde oss av samma intervjuhandledning i alla intervjuerna. Vid dessa intervjuer ändrades vissa frågor och kompletterande frågor tillkom. Intervjun var alltså öppen och innehöll frågor som inte hade något givet svar. Repstad (1999) menar att en intervjuhandledning bör vara flexibel, det kan vara en fördel att inte ha exakta frågor nedskrivna. Om man formulerar dessa intervjuer efter hand kan de bli ett mer naturligt samtal. Som hjälpmedel användes med fördel en videokamera, med enbart ljudupptagningsfunktionen på, vid intervjutillfällena. Detta använde vi endast om vi fick intervju personens samtycke. Och det fick vi.

4.3.2 Enkäter

I den kvantitativa undersökningen användes enkäter som metod. Här var vår tanke att eleverna skulle svara på enkäterna. Vi ville nämligen få reda på hur eleverna upplever att pedagogerna löser konflikter? Frågor här var till exempel: hur tycker du att konflikthanteringen sköts på din skola? Syftet med att eleverna fick svara på en enkät i stället för att bli intervjuade var att vår erfarenhet, från tidigare undersökningar säger, att de oftast skriver vad de tycker och tänker mer än vad de berättar om. Vi gick igenom frågorna med eleverna innan de besvarade enkäten och de fick besvara den under vår närvaro. Detta bidrog till att det inte blev så tidskrävande för eleverna att göra enkäterna. Vi använde oss av samma enkät till alla elever och gick igenom enkätfrågorna i klasserna efter behov. Johansson och Svedner (2004) ger följande råd, som vi följde, angående enkätundersökning: enkäten bör innehålla svarsfasta alternativ och bör inte vara för lång, det räcker med 10 frågor.

Vi tänkte först lägga tre dagar till att göra intervjuer och enkätundersökningar, men det tog två. Undersökningarna bokades in med lärare och klasser så att de skulle ha tid att ta emot oss. Då informerade vi också om hur lång tid vi skulle behöva för att göra vår studie, så att de skulle veta hur mycket tid de behövde avsätta för oss. En av oss genomförde alla intervjuer och den andra genomförde alla enkätundersökningar på en skola, sedan bytte vi på nästa skola. Vi gjorde detta för att underlätta för lärarna, vi kunde ta deras klass och göra enkätundersökningar medan lärarna intervjuades.

4.4 Insamling av empiri

4.4.1 Intervjuer

Vallskolan

Här utfördes två av intervjuerna i ett litet grupprum fyllt av lådor, miljön runt omkring oss gjorde att det blev lite svårt att slappna av och att stämningen blev lite stel. I första intervjun störde ingenting oss och det blev ett givande samtal. Under andra intervjun kom en annan

samtal igång, det kändes ganska avspänt och ledigt efter ett tag. Vid tredje intervjutillfället satt vi i ett annat litet avskilt grupprum och atmosfären kändes bekväm. Intervjun flöt på ända tills batteriet dog i kameran. Laddaren fanns med i väskan men eftersom flytet i samtalet inte skulle upphöra byttes inte det. Det som inte kom med på bandet skrevs sedan ner direkt efter intervjun.

Lindöskolan

Den första intervjun utfördes i ett litet konferensrum vilket kändes lite obekvämt. En lärare kom in vid ett tillfälle och hämtade en sak ursäktade sig och gick ut. Intervjun flöt annars på bra. Den andra intervjun var tänkt att den skulle äga rum i ett klassrum men eftersom intervjupersonen hade glömt att vi skulle komma så förflyttade vi oss till ett rektangulärt rum vilket personalen använder som datarum. Trots att rummet inte var givet för att ha en intervju i gick det bra.

4.4.2 Enkäter

Vallskolan

På denna skola är klasserna integrerade och vi valde att genomföra enkätundersökningen i alla årskurser (utom år fem), det vill säga i tre klasser. Tanken var från början att vi enbart skulle ha elever i klasserna två, fyra och sex men vi valde att göra underökningen på alla elever eftersom det kändes mest naturligt. Vi ville nämligen inte plocka ut vissa elever ur klassen och störa deras skolarbete. Enkätundersökningen genomfördes enligt vår tidigare plan och gick det gick som väntat, inga komplikationer uppstod.

Lindöskolan

Allt gick enligt planerna. Eleverna var samarbetsvilliga och var entusiastiska och tog undersökningen seriöst.

4.4.3 Empiriskt material

Enkätresultaten från klasserna på skolorna har slagits ihop och presenteras i form av diagram då elevernas svar varit ganska lika. På Vallskolan har 54 elever besvarat enkäten, och på Lindöskolan 43 stycken elever besvarat enkäten. Detta ger ett underlag på totalt 97 stycken elever som har besvarat enkäten.

Besvarade enkäter

Vallskolan Lindöskolan Antal pojkar: 28 st Antal pojkar: 19 st Antal flickor: 26 st Antal flickor: 24 st Totalt: 54 st Totalt: 43 st

Vi utförde fem intervjuer med videokamera, varav tre gjordes på Vallskolan och två på Lindöskolan. På båda skolorna utförde samma intervjuperson alla intervjuer medan den andra utförde alla enkätundersökningar. På Lindöskolan uppkom ett intervjubortfall, med läraren i klass två, på grund av att det uppstod komplikationer vid intervjutillfället. Intervjutillfället var dessvärre dubbelbokat vilket innebar att klassen inte var på skolan dagen för undersökningen. Det blev då även bortfall vid enkätundersökningen med elever i klass två på denna skola.

För att undvika misstolkningar har intervjuerna skickats till intervjupersonerna i efterhand så att de har kunnat ändra eventuella misstolkningar.

Enkätundersökningarna inleddes med trivselfrågor och de flesta elever på båda skolorna svarade att de trivdes och kände sig trygga med kamrater och lärare på skolan.

4.5 Forskningsetiska övervägande

Vi var noga med att beskriva syftet med undersökningen och nyttjande av informationen ute på respektive skolor. Skolorna erbjöds också att få ta del av rapporten när den är klar. Vi anser

och om de kommer att få se något resultat. Vi var mycket noga med att förklara för både pedagoger och elever som deltog i undersökningen att de var anonyma. Vid användandet av filmkameran brukades endast ljudupptagningsfunktionen, eftersom många kan känna sig obekväma. Vi trodde inte att det skulle bli lika givande samtal om vi skulle ha filmat.

4.6 Analysbeskrivning

När vi var klara med vår undersökning studerade vi resultaten i förhållande till det vi läst och sökte eventuella samband och skillnader. Vi sökte svar på frågan om det var självklart att arbetande pedagoger på skolorna har kunskap om konflikthantering? Om de arbetar effektivt för att förhindra att konflikter uppstår och på vilka sätt? Är det bara utbildning som spelar roll när man ska vara professionell i att hantera och förebygga konflikter? Vi kom fram till att båda skolorna i vår undersökning arbetade effektivt och professionellt med konflikter. Pedagogerna hade inte mycket utbildning i ämnet men de hade erfarenhet.

Maltén (!998) menar att hur vi väljer att kommunicera påverkar i princip allt vi gör och då även konflikter. Hur man väljer att kommunicera i en konfliktlösningssituation kan alltså vara avgörande för hur konflikten artar sig. Och detta har vi studerat i det empiriska materialet. Beteendepsykologerna förespråkar att man använder sig av olika former av positiva förstärkare, såsom beröm, om man vill att ett beteende ska bli vanligt (Jerlang, 2001) Att berömma det positiva beteendet i en konflikt och negligera det negativa är ett effektivt i konflikthantering, menade en av de intervjuade pedagogerna.

Vi anser att den kvalitativa underökningen med intervju som metod var ett bra val för vår undersökning. Det resulterade i givande samtal pedagoger emellan, enda nackdelen var att det tog oerhört lång tid att bearbeta materialet och skriva ner intervjuerna. Men å andra sidan började analysfasen redan här, medvetet och omedvetet analyserade man innehållet då det skrevs ned.

5 Professionell konflikthantering i skolan - en

självklarhet?

Nedan presenteras ett representativt urval av citat som vi erhållit vid intervjuer och enkäter.

5.1 Vad anser pedagoger att en konflikt är?

”En konflikt, ja det är väl när en eller alltså minst två måste det ju vara för att det ska bli en konflikt men två eller flera är inte överens om något.”

”/…/i konflikten så är det ju ofta det att man inte förstår den andra personen”

Tolkning

Genom våra intervjuer kom vi fram till att de pedagoger som vi intervjuat tycker att en konflikt är när två personer eller fler är oense och blir arga på varandra.

5.1.1 Enkätresultat

Jag tycker att mina lärare bryr sig om hur jag mår

Vallskolan Lindöskolan Pojkar Flickor 0 5 10 15 20 25 30 An ta l Obesvarade Ja Nej Pojkar Flickor 0 5 10 15 20 25 30 An ta l Ja Nej Obesvarade

Tolkning

Diagrammet ovan visar att en stor del av eleverna anser att deras lärare bryr sig om hur de mår. Att lärarna bryr sig om hur eleverna mår är ett bra sätt att få koll på klassrumsklimatet och då kan man kanske undvika konflikter, tror vi. Enligt Maltén (1998) är en vanlig felkälla i kommunikation att vi tror oss veta vad andra tänker, känner och ser. Därför anser vi att det är viktigt att man visar intresse för hur eleverna mår. Det leder till ökad förståelse eftersom man lättare kan sätta sig in i hur de upplever en konfliktsituation och varför den uppstår.

5.2 Vilka olika konflikter kan uppstå?

/…/ det är ju missförstånd, någon som puttar till någon eller någon som tar en penna utan att fråga eller att någon inte får vara med och leka./…/

/…/ofta är det kring såna här banala saker som vem som har tagit ut bollen och vem som inte tar in den och att man kanske har för lite fotbollar och man vill hitta på olika saker med bollen. /…/

Tolkning

Pedagogerna tycker att det är mest ”små” konflikter som uppstår i skolan, små incidenter som ofta inträffar på grund av missförstånd. Att, som en av pedagogerna beskrivit ovan, någon tagit en penna som tillhör någon annan av misstag. Vi tolkar det som att lärarna i intervjuerna tycker att ”små” konflikter är de som är lätta att lösa, som inte kräver någon direkt konfliktanalys. Det kan räcka att fråga eleven om det verkligen är han- eller hennes penna. När de studerat pennan ser de också att det är fel penna och ger tillbaka den.

5.2.1 Enkätresultat

Jag tycker att mina lärare lyssnar på mig

Vallskolan Lindöskolan Pojkar Flickor 0 5 10 15 20 25 30 Antal Ja Nej Obesvarade Pojkar Flickor 0 5 10 15 20 25 30 Ant al Ja Nej Obesvarade Tolkning

Diagrammet nedan visar att eleverna tycker att lärarna lyssnar på dem. Att lärarna lyssnar på dem tror vi kan vara en bidragande orsak till att lärarna anser att det är mest” små” konflikter som uppstår.

5.3 Vad har pedagogerna för erfarenheter av konflikthantering?

”/…/dels har jag ju studerat på egen hand mycket, /…/ och sen har jag ju min ART- utbildning som är konflikthantering./…/.”

”/…/ när jag gick på lärarhögskolan så gick jag en kurs som handlade just om konflikthantering/…/”

/…/”jag ju liksom bara hängt på då dom som har gått utbildningen och lyssnat på dom och så.”./… / /…/Så att det är väl det jag snarare gör men någon direkt så fortbildning här har vi ju inte haft utan vi har börjat på grejor men det har ju inte blivit något mer. …/

Tolkning

En bråkdel av de intervjuade lärarna har utbildning i konflikthantering. De flesta har fått läsa in den kunskap de har på egen hand.

5.3.1 Enkätresultat

Jag tycker att bara vissa av mina lärare reder ut konflikter

Vallskolan Lindöskolan Pojkar Flickor 0 5 10 15 20 25 30 Ant al Ja Nej Obesvarade Pojkar Flickor 0 5 10 15 20 25 30 An tal Ja_Nej Obesvarade Tolkning

Diagrammet visar att cirka hälften av eleverna tycker att det bara är vissa lärare som löser konflikter. Detta tolkar vi som att det finns ett behov av utbildning för lärarna inom konflikthantering. Vi tror också att detta resultat kan ha att göra med att eleverna gärna vill att speciella lärare ska hjälpa dem i konfliktsituationer. De hämtar kanske hellre klassläraren som de känner än ber läraren som är ute på rastvakt om hjälp.

5.4 Hur upplever elever att pedagogerna löser de konflikter som

uppstår?

”Eh jag vet inte riktigt det här är en ny klass för mig jag har fått dom nu i höst, det jag kan känna är att dom är inte riktigt så lika vana det är ett sätt att skola in dem nu i det här att diskutera. /…/

5.4.1 Vallskolan, sammanställning och tolkning av elevernas enkätsvar

Majoriteten av flickorna anser att lärarna löser deras konflikter genom kommunikation.

I många situationer som uppstår är det viktigt att ta upp och diskutera vad eleverna känner, exempelvis vid bråk mellan elever, de lär sig samtidigt att hantera konflikter genom att använda ord istället för knytnävar (Svensson, 1998).

”De pratar med oss och försöker reda ut det.”

Flickorna uppfattar att lärarna tycker att de alltid ska säga förlåt till varandra när de har varit i någon slags konflikt.

”Dom säger att man ska säga förlåt”

Majoriteten av pojkarna anser att lärarna löser deras konflikter genom att ta dem till ett avskilt rum och att de sedan löser konflikten där. En konflikt löses bäst, enligt oss, i en neutral miljö där uppmärksamheten endast kan fokuseras på konflikten. Det bör inte upplevas som kul att få lämna klassrummet för att lösa en konflikt. Enligt beteendevetenskapen bör ett negativt beteende inte förstärkas positivt (Jerlang, 2001).

”Tar in oss i lilla rummet, frågar vad som hänt och varför vi gjorde det ”. De flesta pojkar anser också att lärarna säger till dem som ”bråkar” när en konflikt har

uppstått. När man säger till bör man lägga ansvaret på eleverna, få dem att själva beskriva och värdera sitt eget beteende och själva föreslå vad de ska göra. Eleven har ansvar för sin egen utveckling, inte läraren (Svensson, 1998).

”Lärarna säger till dem som bråkar”

” Först säger de till en för att man slåss. Sen frågar de varför man gjorde det. Sen lyssnar de på bådas version av bråket. Sen säger de vad man kan göra för att det inte ska hända igen. Sen skakar man hand och säger förlåt”

Några visste inte hur lärarna hanterade konflikter på skolan.

” vet ej”

5.4.2 Lindöskolan, sammanställning och tolkning av elevernas enkätsvar

Ett fåtal flickor tycker att lärarna på deras skola reder ut konflikter genom att de inblandade först får reda ut konflikten själv, om det inte fungerar hjälper lärarna till. Enligt Vygotsky bör se på vad barnen har möjlighet att kunna, snarare än det som de inte kan. Man bör möta dem vid den proximala utvecklingszonen och ge dem utmaningar (Jerlang, 2001). Man bör alltså ha som ett gemensamt mål att eleverna ska kunna lära sig att reda ut sina egna konflikter.

”Antingen får vi lösa ut det själva. Annars reder de ut de med oss.”

Många av flickorna tycker att konflikter handlar om att det är någon som har tagit något från dem och då säger läraren till att de ska lämna tillbaka det.

”Om en person har tagit någon sak från en annan person så säger läraren till att de ska lämna tillbaka det.”

Några av flickorna svarar att lärarna/läraren tar de som är inblandade i konflikten åt sidan och pratar med dem.

”De tar de som bråkar åt sidan och försöker lösa det, det brukar bli bra.”

” Försöker prata förstånd med eleverna”

En minoritet av flickorna som svarade på enkäten tycker inte att lärarna löser konflikter på något speciellt sätt.

Flertalet av de pojkar som svarade på enkäten tycker att lärarna säger till de inblandade när det är en konfliktsituation.

”De brukar säga till”

Ett fåtal av pojkarna tycker att lärarna på deras skola reder ut konflikter genom att lyssnar på de inblandade.

”De lyssnar på vem som gjort vad, Sen säger de till dem som har bråkat att man inte får göra så. Och så säger de till dem som har bråkar att säga förlåt och skaka hand.”

Några av pojkarna som svarade på enkäten tycker inte att lärarna löser konflikter på något speciellt sätt. Många av de pojkar som svarade på enkäten tycker att lärarna använder sig kommunikation när de löser konflikter mellan eleverna.

”De letar upp dem som bråkar och pratar.”

5.5 Vilka verktyg använder pedagogerna vid konflikter

/…/barnen måste ta ansvar själv, hur har detta hänt, inte varför det har hänt eller vad hände och inte värdera någonting. Vad tycker du om det? Varför valde du att göra detta? Ehh och så säger de så: jamen den gjorde så, ja men det är den personen som får ta ansvar för det, varför valde du att göra detta?, för det är ju alltid val man har./…/.

/…/om jag känner att det är något stort så något riktigt som man verkligen måste ta tag i då tar jag alltid fram penna och papper så får dom, så skriver jag ner vad dom säger. /…/

”Då brukar jag sätta mig och prata med dom båda två eller om jag ber någon kollega göra det /…/och då kör metoden att först får den ena berätta och då måste dem andra vara tyst och sen får den andra berätta och när dom då har berättat liksom vad som problemet är så brukar jag alltid ställa denna frågan hur känns det när och hur reagerar du? Och sen hur skulle du vilja ha det? /…/

/…/ det är mer ett förhållningssätt och det är väll det här om det är bråk mellan två stycken att man undviker att ta upp det inför klassen/…/.

Tolkning

Vi kan se att lärarna använder olika metoder för att lösa konflikter. Något som är genomgående är att de lyssnar på eleverna och låter eleverna ta ansvar och värdera sitt eget beteende. Och som vi tidigare tagit upp är detta grundläggande för konfliktlösning.

5.6 Hur ska man enligt pedagogerna kunna förebygga att konflikter

uppstår?

/…/berömma det goda beteendet, det är mycket effektivt, börja man med det och sen läser och förkovrar sig i konflikthantering och aldrig ger upp./…/.

/…/ lyssna på barnen, lyssna när dom kommer, oavsett om man tycker att nu kom du på en dum tid, alltså att man i alla fall att dom får säga lite granna./…/

”Våga ta i konflikterna, det kommer något gott ur dem. Var lyhörd och lyssna på eleverna och ta tag i konflikterna med en gång. ”

/…/sända dom signalerna att jag bryr mig så tror jag mycket är vunnet, att etablera den kontakten att dom vågar komma och berätta när det är någonting, det är inte så lätt alla gånger/…/

Tolkning

Enligt beteendevetaren Skinner kan man i princip forma vilken person som helst till vad som helst. Det beteende vi vill se kan vi förstärka på olika sätt, men Skinner föredrar att vi använder positiva förstärkare så som exempelvis beröm. Behavioristernas tankar baseras på ”stimuli – reaktionsmodellen”, som Watson grundat. Om vi utsätts för en viss stimuli följer en viss reaktion. Pavlov gjorde ett känt försök med hundar, när han ringde i en klocka utsöndrade de saliv för att de visste att de skulle få mat (Jerlang, 2001).

I konflikthanteringsmodellen ART är en grundläggande princip att man negligerar det dåliga beteendet och förstärker det positiva. Om en elev kommer och berättar att någon kastar suddi bör man negligera ”suddikastaren” och berömma eleven som kommer och berättar så att ”suddikastaren” hör det. På så sätt berömmer man det goda beteendet och negligerar det dåliga.

6 Diskussion

6.1 Slutsatser

Vi kan se att kommunikation spelar stor roll i konfliktlösningssammanhang på dessa skolor. Att kunna lyssna och sätta sig in i någon annans tankar och känslor är en förmåga man måste ha för att kunna lösa och förebygga konflikter. Eleverna måste känna att pedagogerna på skolan lyssnar på dem och att de bryr sig om dem. De verktyg för att lösa och förebygga konflikter som lärarna använder sig av handlar i stort sett om att ha en förmåga att kunna lyssna och få eleverna att inse sitt eget ansvar i konflikten och tillsammans finna en lösning. Genom att studera resultaten kan vi se att eleverna tycker att lärarna på dessa skolor kan hantera och lösa konflikter på ett bra sätt. Elever och lärare verkar ha ett gemensamt synsätt på hur konflikter ska lösas, de flesta av eleverna tycker att lärarna pratar med dem och att de får berätta i konfliktlösningssammanhang.

I undersökningen verkade pojkar och flickor ha likvärdiga tankar vad en konflikt är och om hur man löser konflikter på båda skolorna. Vi valde att inte studera genusperspektivet vidare i vår undersökning men tror att det skulle vara mycket intressant att studera konflikthantering i förhållande till kön. Finns det några skillnader/likheter i sättet att hantera konflikter mellan pojkar och flickor? Båda skolorna i vår undersökning har arbetat med kill- och tjej grupper, i vilka diskussion var huvudsyftet. Kan grupper uppdelade efter kön vara ett sätt att arbeta konfliktförebyggande?

På båda skolorna kan vi se att eleverna verkar se positivt på hur lärarna löser konflikter. De verkar trygga och det är något som barn behöver, trygghet. Att veta att det finns en vuxen att lita på som sätter gränser, lyssnar, vägleder, någon de kan prata med. Uppnår man detta tror vi att man på skolan kan undvika en konfliktfylld miljö.

Vi kunde se en del skillnader mellan äldre och yngre elever, de yngre elevernas konflikter kunde gälla ”suddikastning” medan de äldre elevernas konflikter gällde regler, i fotboll till exempel.

Ju äldre eleverna var desto större krav ställdes på dem att de själv skulle lösa sina konflikter.

På Vallskolan hade pedagoger utbildats och utbildade sig i konflikthantering eftersom skolan arbetar med ART, pedagogerna på Lindöskolan hade ingen längre konflikthanterings utbildning, någon pedagog hade varit på någon enstaka föreläsning men då hade inte enbart konflikter behandlats.

Vi hade en hypotes om att många arbetande lärare ute på skolorna inte har någon särskild utbildning i konflikthantering och när vi studerar vårt resultat kan vi se att vår hypotes stämde. Men lärarna i vår studie hanterar konflikter på ett professionellt sätt trots detta. Troligtvis beror detta på arbetslivserfarenhet, men andra faktorer kan också påverka. Vi anser exempelvis att empatisk förmåga spelar stor roll i konfliktlösningssammanhang, detta i sin tur påverkas av hela vår sociala situation och hur vi har uppfostrats själva. Vi tror dock att de flesta inom läraryrket har denna förmåga. En annan faktor som kan påverka är dagens stora press som vilar på lärarnas axlar, lärarrollen idag ser inte alls ut som lärarrollen gjorde förr, läraren får ta ett betydligt större ansvar. Många lärare är utarbetade och är på väg ”in i väggen”, de kanske helt enkelt inte orkar ta itu med alla konflikter som uppstår. De skolor vi gjorde vår undersökning på ligger i relativt välbärgade områden och har god ekonomi jämfört med andra skolor. Kan detta påverka? Vi tror det! För att fortbilda lärare i konflikthantering krävs resurser, barngrupperna bör inte vara för stora och fler lärare behövs i dem. Många ”problem skolor” får kanske använda mycket av sina resurser åt att åtgärda skadegörelse och dylikt. Det kan också vara så att ledning och personal prioriterar sina resurser på annat. Det skulle ha varit mycket intressant att forska inom detta, att göra en jämförelse mellan en ekonomiskt välbärgad skola och en mindre ekonomiskt välbärgad skola. Hur skulle resultaten se ut då?

Även om konflikter löses på ett professionellt sätt på dessa skolor anser vi att man aldrig är fullärd inom detta område! Det uppstår alltid nya situationer som ofta kräver snabba beslut och det finns ingen handbok för hur man ska göra. En slutsats som vi kan dra är att om man ska kunna hantera konflikter professionellt krävs att man har ett gott pedagogiskt ledarskap. Man måste våga se konflikter och analysera dem innan man tar tag i dem! Vi vill citera ”Hans”, en av våra intervjupersoner: /…/jag tycker det att man alltid ska se positivt på en konflikt. För att det kommer alltid något positivt ur en konflikt/…/

6.2 Tidigare studier

Vi inledde vårt examensarbete med att undersöka vilka tidigare studier som är gjorda inom området konflikthantering. Vi fann många, de behandlade olika aspekter såsom: metoder för konflikthantering, kommunikation och dess påverkan på konflikter, arbeten som handlade om mobbing och studier om konfliktförebyggande åtgärder. Inledningsvis valde vi att läsa mycket om vilka metoder man kan använda sig av för att hantera en konflikt, men såg ganska snart att det fanns oändligt med sådant stoff. Att ett gott pedagogiskt ledarskap behövs för att kunna hantera problematiska situationer skriver Gunnarsson och Persson (1998) i sin Rapport. Björk (1999) skriver i sin bok att konflikters uppkomst kan bero på information och kommunikationsproblem. Vi bestämde oss efter att ha läst dessa rader att i stället fokusera på hur man som lärare kan arbeta på ett förebyggande sätt.

6.3 Kritisk granskning

Vi valde att göra våra undersökningar på skolor som vi känner till väl, detta kan både ha fördelar och nackdelar. Fördelarna är att vi känner tills skolorna och deras kultur, detta gör att vi lättare kan tolka empirin. Vi tror att eleverna har tagit enkätundersökningarna på större alvar eftersom de känner oss och verkligen vill hjälpa oss. Det som vi kan se som nackdelar är att eftersom vi känner till skolorna har vi redan inrotade förväntningar på resultatet och har

undersökningen så att den skulle bli så neutral som möjligt. Det vill säga att vi har gjort intervjuer med de lärare som vi aldrig har träffat innan.

Elevernas svar i enkätundersökningarna kan ha blivit färgade av att vi gick igenom begreppet konflikt innan de fick göra undersökningen. Men vi kände att vi var tvungna att gå igenom begreppet för att det är ett stort och svårt begrepp. Vi ville inte att eleverna skulle se begreppet konflikt som enbart bråk, vilket vår erfarenhet av arbete med barn säger oss att många gör, utan som något större.

Intervjuerna var olika långa. De som gjordes på Vallskolan var betydligt längre än de som gjordes på Lindöskolan. Vi följde samma intervjuhandledning men på Vallskolan ställdes flera följdfrågor. Detta fick oss att fundera över om det skulle ha varit bättre om en av oss hade genomfört alla intervjuerna? Vi skulle också ha kunnat genomföra intervjuerna tillsammans, men då hade det varit svårare att planera in dem, eftersom en annan lärare skulle ha varit tvungen att gå in och ta klassen. Eller så hade vi fått ta av lärarens planeringstid vilken vi vet är mycket värdefull.

Vi anser att vår datainsamling har varit tillräcklig och tillförlitlig, vi har snarare haft för mycket än för lite och därmed fått begränsa oss. Om vi hade fått önska hade vi gärna velat vara med och dokumentera ART- utbildningen för pedagoger, men det hade varit en alldeles egen uppsats.