Motion istället för depression
Att designa motivation
Exercise to replace depression
To design motivation
Simon Tondnevis
Uppsats 20 hp, Kandidatexamen Produktdesign, Kultur och samhälle, K3 Vt 20
Abstract
Exercise is an effective treatment method for depression that is rarely prioritized nowadays due to other treatment methods like medicine and therapy that present side effects to both society and the individual. According to Sundberg (2014) the patient lacks the motivation to start exercising which then creates this study’s purpose; to see how one can through design motivate exercise for the depressed.
To understand how motivation is created research is done around depression, physical activity on prescription, user-centered design, knowledge/context, different types of motivation, types of behavioral and simplified habits in this study’s theoretical framework. These aspects are examined in practice through cultural probes and qualitative interviews which then define a design specification. This design specification is the basis of methods like observation, sketching (including prototyping and 3D modelling) and a design solution.
Results show that the user seeks gym exercises at home and demand the exercise to be
accessible with a selection of movements that also provide a bigger prospect of self-reflection and monitoring. Therefor the design suggestion presents a piece of exercise equipment based on resistance bands that satisfies the user needs through sensors. Beside the design suggestion a handful of systems are introduced, for example regarding a community and point system that was considered desirable by the user, to further increase the motivation and consequently help treat the depression.
Sammanfattning
Träning är en effektiv behandlingsmetod för depression som idag inte prioriteras på grund av andra behandlingsmetoder som läkemedel och terapi som presenterar olika biverkningar på både samhälle och individ. Enligt Sundberg (2014) saknar patienten motivationen till att börja träna vilket därmed formger studiens syfte; att se hur man genom design kan motivera träning för den deprimerade.
För att förstå hur motivation skapas undersöks depression, fysisk aktivitet på recept, användar centrerad design, kunskap/kontext, olika motivations typer, beteendeförändring och
förenkling av vanor i studiens teoretiska ramverk. Dessa aspekter prövas i praktiken genom cultural probes och kvalitativa intervjuer som sedan definierar en designspecifikation. Denna designspecifikation är grunden till metoder som observation, skiss (inklusive prototypande och 3D modellering) och en designlösning.
Resultatet visar att användaren söker gymträning i hemmet och kräver att träningen ska vara lättillgänglig med ett urval av övningar, där det även finns större grund för självreflektion samt uppföljningar. Designförslaget presenterar därför ett träningsredskap baserat på motståndsband som med hjälp av sensorer tillfredsställer användarens krav. Kring förslaget presenteras olika system, exempelvis större gemenskap och poängsystem som ansågs önskvärda av användaren, för att öka motivationen ytterligare och på så sätt kunna behandla depression.
Innehållsförteckning 1. Inledning ______________________________________________________________________ 5 1.1 Syfte ___________________________________________________________________ 6 1.2 Frågeställning ___________________________________________________________ 6 1.3 Avgränsningar ___________________________________________________________ 7 1.4 Etiska ställningstaganden __________________________________________________ 7 2. Teori __________________________________________________________________________ 9 2.1 Depression ______________________________________________________________ 9 2.2 FaR – fysisk aktivitet och hälsa _____________________________________________ 10 2.3 Fördjupningsområde inom designforskning ___________________________________ 11 2.4 Move beyond the message – kunskap och kontext _____________________________ 12 2.5 SDT – olika typer av motivation _____________________________________________ 12 2.6 Beteendeförändring - ge belöning och positiv feedback _________________________ 13 2.7 BJ Foggs sex komponenter ________________________________________________ 14 3. Metod _______________________________________________________________________ 16 3.1 Probes ________________________________________________________________ 16 3.1.1 Utformning av probes ____________________________________________ 17 3.1.2 Utförande av probes ______________________________________________ 19 3.2 Kvalitativa intervjuer _____________________________________________________ 20 3.2.1 Utformning av kvalitativa intervjuer _________________________________ 20 3.2.2 Utförande av kvalitativa intervjuer __________________________________ 21 3.3 Designspecifikation ______________________________________________________ 21 3.4 Observation ____________________________________________________________ 22 3.5 Skissfas ________________________________________________________________ 22 3.5.1 Prototyp _______________________________________________________ 23 3.5.2 CAD ___________________________________________________________ 23 3.6 Analys ________________________________________________________________ 24 3.7 Designförslag ___________________________________________________________ 24 4. Resultat ______________________________________________________________________ 25 4.1 Probes ________________________________________________________________ 25 4.2 Kvalitativa intervjuer _____________________________________________________ 26 4.3 Designspecifikation ______________________________________________________ 27 4.4 Observation ____________________________________________________________ 28 4.5 Skissfas ________________________________________________________________ 29 4.5.1 Prototyp _______________________________________________________ 31 4.5.2 CAD ___________________________________________________________ 31
4.6 Analys ________________________________________________________________ 32 4.7 Designförslag ___________________________________________________________ 33 5. Slutsats ______________________________________________________________________ 37 5.1 Diskussion _____________________________________________________________ 37 6. Källförteckning _________________________________________________________________ 39 7. Bildförteckning ________________________________________________________________ 42 8. Bilagor _______________________________________________________________________ 44
1. Inledning
Mental ohälsa och depression är ett problem som i första hand behandlas med antingen läkemedel eller terapi (Sundberg 2014). Detta kan bidra till olika typer av biverkningar, svårigheter samt stora samhällskostnader i relation till terapi. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är också en behandlingsmetod som används idag (se bild 1) och har visat sig likvärdigt
läkemedel och terapi i behandling för patienter med depression (Regassa 2014).
Fysisk aktivitet har andra positiva egenskaper utöver den påverkan den har på vår psykiska hälsa och depression, det bidrar även till behandling samt förebygg av olika
sjukdomar och den uppenbara följden av en bättre fysisk hälsa. Jämfört med andra behandlingsmetoder är fysisk aktivitet också billig och nästan helt biverkningsfri. Trots
detta används metoden sparsamt i praktiken för deprimerade även om det klargjorts att det har stora fördelar jämfört med de lösningar som prioriteras idag. Sundberg (2014) antyder att patienten inte visar tillräckligt stor motivation för att utföra den fysiska aktiviteten och avböjer därför träning. Sundberg (2014) anser också att fysisk aktivitet används som en sista lösning till behandlingen och är sällan prioriterad inom sjukvården.
Målet med denna studie är inte att lösa medicinska problem, snarare att erbjuda en lösning på brist på motivation då detta är ett stort hinder till träning för deprimerade. För att förstå
användarens behov kring motivation och träning anses forskning genom design optimalt då en förståelse kring användaren är väsentlig för studiens process. Skapandet av exempelvis
motivation, beteendeförändring och mera är aspekter som med fördel utforskas genom Användar Centrerad Design (ACD).
En granskning kring återförsäljare, befintliga produkter och ämnet motivation genom research från internetsidor som exempelvis Kickstarter, Gymgrossisten och olika sociala medier
genomförs för att få en förförståelse kring den befintliga marknaden. Detta kompletteras med min egen erfarenhet inom träning och sport, där jag aktivt sökt träningsrelaterade produkter
Bild 1: Exempel på hur FaR kan se ut, där patienten får ut ett recept med instruktion kring träningsform och dosering.
och tjänster i åtta år. Granskningen visar att de nuvarande system för motivation till träning är baserade på kommunikation och digitala lösningar, som MyFitnessPal och StyrkeLabbet, riktat mot den mer erfarna tränaren. Därför görs bedömningen att en konkret designinriktning som fokuserar på produktdesign saknas. Denna studie målsätter ett bättre underlag för
motivation till fysisk aktivitet genom designforskning där den med depression sätts i fokus. Resultatet försöker även minska problematiken kring den förförståelse att det är svårt att hålla en långvarig regelbunden motivation till träning, där kortvarig motivation i jämförelse är lättare att uppnå.
1.1 Syfte
Studien menar att skapa förståelse för hur man genom design kan motivera träning för den med depression för att skapa ett mer hälsosamt beteende. Studien undersöker varför den deprimerade inte tränar samt hur ett designorienterat resultat påverkar inställning och deltagande inom träningsorienterade aktiviteter.
Kunskapsbidraget söker att presentera vilka faktorer som ökar motivationen till träning samt hur dessa kan användas inom ämnet produktdesign. Kunskapen bidrar till en bredare
förståelse kring tankesätt i relation till träning, där målgruppen är deprimerade som aktivt vill börja träna men saknar motivation.
Kunskapsbidraget till ämnet produktdesign är en djupare förståelse för människors beteendemönster och förhållningsätt i relation till produkter och olika funktioner. Det innefattar även hur vi påverkas av design undermedvetet och hur aspekter av produktdesign kan influerar användaren. Denna förståelse uppnås med hjälp utav kvalitativa metoder som inriktar sig mot produktdesign, exempelvis probes, intervjuer och konceptutformning.
1.2 Frågeställning
Den frågeställning som studien utgår från är följande;
Hur kan man genom design motivera träning för att minska depression? För att kunna besvara frågeställningen, ställs följande följdfrågorna;
Vad kan bidra till större motivation till träning? Hur kan design påverka träning?
1.3 Avgränsningar
För att specificera problemområdet omfattar studien enbart depression, som kan innefatta personer med ökad nedstämdhet, trötthet, orkeslöshet och brist på glädje. Träning i syfte av rehabilitering av skador, utseende och självförtroende kan vara relevanta för psykiskt
välmående men har bestämts att inte omfattas för att specificera målgruppen. Aspekter inom kost, sömn och korrekt träning kommer därmed inte heller utforskas.
Studiens kunskapsbidrag omfattar inte hur fysisk aktivitet påverkar personens hälsa då denna forskning är mångfaldig och tidigare bevisad. Däremot kan det vara värdefullt att diskutera aspekten med respondenter för att se om de är medvetna om dess påverkan och vilken effekt detta har i skapandet av motivation.
Designresultatet är menat att användas av andra som inte har depression och tränar för annan anledning men begränsas på grund av brist på motivation. Målgruppen som utforskas är ungdomar mellan 16–29 år. Depression som resultat av ätstörning och undervikt utforskas inte då träning kopplat till näringsintag kräver sträng kontroll och större uppföljning.
1.4 Etiska ställningstaganden
Eftersom depression är ett känsligt ämne är det viktigt att informera respondent om hur personens uppgifter och svar kommer användas i studien samt att denna information hanteras varsamt genom Dataskyddsförordningen (GDPR).
Under metodgenomförandet prioriteras skapandet av tillit hos respondenten, exempelvis genom att initiera med lätta och bekväma frågor. De större frågorna ställs när deltagaren har fått en känsla av förtroende till metoden/processen.
Eftersom skuldkänslor och skam kan förekomma av att inte träna är det viktigt att frågorna inte kritiserar beslutet av att inte träna utan används enbart för att få förståelse för orsaken bakom utan att deltagaren känner sig obekväm.
I studien diskuteras beteendeförändring, där det kan ses som ett etiskt problem att ändra ett beteende om detta går emot personens vilja. Den beteendeförändringen som tas upp är därför inte manipulativ och presenterar enbart ett alternativ till användaren, där personen i fråga fortfarande behöver göra ett medvetet val. Däremot kan aspekter undermedvetet inverka på ett specifikt beteende, vilket inte är en ny företeelse inom designvärlden.
Grupptryck är också en aspekt som används i studien, där deltagare uppmanas till ett positivt beteende. Processen riskerar däremot att bidra till en oavsiktlig negativ effekt på deltagares mentala hälsa. För att i viss omfattning lindra denna effekt fokuserar grupptrycket på att lyfta användaren genom positiv uppmuntran och att enbart presentera andras framgång utan att jämföra.
Fotografering av gym eller andra publika platser som sker under exempelvis observationer genomförs vid ett mer obefolkat tillfälle för att inte störa, skapa obehag eller ingripa andra.
2. Teori
Detta teorikapitel omfattar träning i förhållande till sjukdomar, psykisk ohälsa och fysisk hälsa. Vidare framhävs även hur FaR används och vilka åtgärder som görs idag för
behandling av depression. Olika design principer som används till att motivera beteenden och vanor för att stärka relationen till ACD undersöks. Kunskap och kontext i relation till
motivation utforskas, som sedan utvecklas till autonomi (självständighet), hur vi påverkas av vår omgivning och rationaliserar våra beteenden. Dessa aspekter förhåller sig sen till Self-Determination Theory (SDT), alltså individens förmåga att skapa självständig motivation. Kapitlet avslutas med hur en förändring i beteende kan förenklas i förhållande till träning. Denna teori är menad att skapa ett underlag för utformningen av kommande metoder och analys.
Fysisk aktivitet eller träning beskriver mer intensiva rörelser som görs i syfte av att antingen förbättra eller bibehålla nuvarande hälsa (Gudiol 2014). Dessa ord behandlas som synonymer i detta arbete då deras syfte är densamma. Enligt Gudiol (2014) beskriver motion däremot mer generella rörelser, exempelvis att ta trappor istället för hissen, och har därför mindre positiv påverkan på individens hälsa jämfört med fysisk aktivitet eller träning.
2.1 Depression
Det är viktigt att minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa och att det finns hjälp att få då alla kan drabbas av depression (Folkhälsomyndigheten 2017). Depression är oftast en
långvarig sjukdom, som kan vara periodiskt återkommande, där de som drabbas löper större risk för att sjukdomen återkommer senare i livet (Hjärnfonden u.å.). Depression kan enligt Hjärnfonden (u.å.) utlösas utan tydlig orsak eller en yttre händelse, till exempel stora
livsförändringar, familjeproblem eller sorg. Däremot har Hjärnfonden (u.å.) kommit fram till att svåra upplevelser som skett tidigare i livet ökar risken för depression i vuxen ålder. Det finns även olika typer av depression, där skillnaden är hur depressionen påverkar individens vardag; lätt/lindrig depression, medelsvår/måttlig depression, svår/djup depression (1177 Vårdguiden, Holmér 2019). Vanligt förekommande symtom hos deprimerade är enligt 1177 (2019) låg självkänsla, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, koncentrationssvårigheter,
ångest/irritation/ilska, självmordstankar och kroppsliga besvär (som mag- och huvudvärk, tappad matlust och sömnproblem).
Hjärnfonden (u.å.) säger att depression diagnostiseras efter samtal med läkare. Statistik från Folkhälsomyndigheten (2018) visar att var femte person i Sverige fått diagnosen depression under sin livstid. Samma statistik från Folkhälsomyndigheten (2018) visar på att den
arbetslösa och den med sjukpenning/ersättning, alltså den med mindre sysselsättning, har större risk för ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Statistiken (Folkhälsomyndigheten 2018) skiljde även på olika åldersgrupper, där ett nedsatt psykiskt välbefinnande var större bland yngre (se bild 2).
2.2 FaR – fysisk aktivitet och hälsa
Att träning resulterar i ett bättre välmående är inget nytt fenomen. Den svenska studien Regassa (2014) började 2011 och omfattade 950 patienter med mild till måttlig depression. Resultatet visade på att träning och internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) var nästintill lika effektivt vid depression, medan effekten var något bättre än traditionell behandling, alltså läkemedel, på vårdcentral. Regassa (2014) visade även att träningens intensitetsnivå inte hade någon betydelse för behandlingen. De med låg intensitetsnivå (yoga eller bodybalance) hade samma resultat som de med hög intensitetsnivå (intensivgympa). Forskarna (Regassa, 2014) tror att träningen gett en bieffekt hos deltagarna, att de med lågintensitetsnivå börjat promenera mer och alternativt minskat sitt stillasittande, vilket ytterligare bidragit till en förbättrad behandling. Sundberg (2014) argumenterar att utöver lindringen av symptom hos deprimerade lyckas man även undvika många av de biverkningar som kommer med läkemedel och är samtidigt billig jämfört med psykologisk behandling. Vidare ger träning också fler positiva följder för hälsa som läkemedel och terapi inte kan erbjuda. De intellektuella egenskaperna som minne, inlärningsförmåga,
koncentrationsförmåga, problemlösningsförmåga, pigghet och upplevelse av glädje förbättras (1177 Vårdguiden, Engström 2019). Enligt 1177 (2019) är denna förbättring en direkt påföljd av ämnen som dopamin, serotonin och endorfiner som frigörs i hjärnan. Muskelcellerna
Bild 2: Statistik angående olika åldersgrupper som uppger ett nedsatt psykiskt välbefinnande.
producerar även mer protein, vilket bidrar till en mindre upplevelse av smärta, lik en typ av smärtstillande (1177 Vårdguiden, Engström 2019). Vidare beskriver 1177 (2019) träning som ett sätt att behandla samt förebygga olika sjukdomar; hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck, metabola sjukdomar som diabetes, psykisk ohälsa som demens/depression, cancer och
benbrott. Risken att dö i förtid, oavsett orsak, minskas också enligt 1177 (2019). Träning bidrar därmed, baserat på dessa fördelar, till ett större övergripande välmående utöver den effekt den har på depression.
Sundberg (2014), professor vid institution för fysiologi och farmakologi samt ordförande i yrkesförening för fysisk aktivitet, fortsätter förklara att FaR sällan erbjuds till den
deprimerade, trots dess övervägande fördelar. Det finns lite kunskap om hur FaR används i praktiken, men Sundberg (2014) säger att utav 100 000–120 000 FaR som skrivs ut årligen går en ytters liten andel till de med depression. Enbart 0.4 av 1000 besök hos primärvården 2012 resulterade i FaR, och detta inkluderar alla indikationer som diabetes, högt blodtryck, depression med mera (Folkhälsomyndigheten 2012).
Sundberg (2014) ser tre nödvändiga åtgärder för att få fler ordinationer av fysisk aktivitet: ökad kunskap hos sjukvårdare om fysisk aktivitet och hur FaR förskrivs, journalsystem som underlättar FaR-ordination samt pengar, där vårdcentraler och andra som förskriver fysisk aktivitet bör få ersättning och patienter med starkast indikation bör få subvention. Här kan den tredje åtgärden bedömas som mest relevant för denna studie, då det konstaterats att
motivationen för deprimerade är den största utmaningen till att verkställa FaR i praktiken (Andersson et al. 2015). Andersson et al. (2015) anser att ett behov av uppföljningar och andra stödåtgärder kan hjälpa inaktiva att komma igång med den fysiska aktiviteten.
2.3 Fördjupningsområde inom designforskning
ACD är området som utforskas för att bättre förstå användares tankar och motivationer kring träning. Användarens roll är passiv, alltså att användaren bidrar till kunskapen men hur kunskapen används bestäms av designern (Sanders, Stappers 2008). Enligt Sanders och Stappers (2008) är användaren i fokus under hela processen. Sanders och Stappers (2008) anser att ACD utgår från att hitta ett behov som tillfredsställs av god design, där god design innebär att vi inte behöver anpassa oss till designen, att vi knappt märker dess existens trots att den är där. För att kunna skapa en bra designlösning som tillfredsställer behovet på en detaljnivå är det viktigt att användaren är med i designprocessen tidigt och förblir där under hela arbetets gång.
2.4 Move beyond the message – kunskap och kontext
Edward Gardiner (2013) är en forskare inom beteendedesign som beskriver att de aktiviteter vi gör eller avstår från är alltid medvetna. ’’Move beyond the message’’ (förstå kunskapen bakom informationen) är en av två design principer som undersökts av Gardiner (2013), där han förklarar att ha kunskapen och skickligheten att utföra en aktivitet inte är tillräcklig för att motivera aktiviteten. Ett experiment som Gardiner (2013) tar upp utgick från mängd kalorier hos läskedryck, där tre olika interventioner utförts på publika platser. Första interventionen förklarade mängd kalorier, andra förklarade hur stor del av din diet läskedrycken tog upp, den tredje satte läskedryckens innehåll i formen av en fysisk aktivitet, exempelvis genom att springa 40 minuter bränner du läskedryckens kalorier. Alla interventioner skapade framgång men det var den tredje som enligt Gardiner (2013) visade störst skillnad på människors beteende eftersom det sattes i kontext till personens dagliga liv, istället för att ge mångfaldig information som individen inte kan relatera till. Gardiner (2013) säger att ha kunskapen fortfarande är väsentlig men behöver ha större kontext relaterat till individen för att kunna motivera ett förändrat beteende.
2.5 SDT – olika typer av motivation
Peters, Calvo och Ryan (2018) är forskare och professorer inom psykologi och designsystem som utgår från SDT där de bygger vidare på att individer behöver ha kunskap men fokuserar mer på ämnet kompetens för att skapa motivation. Att skapa en utmanande uppgift som inte känns alltför lätt skapar mest underlag för kompetens och därmed motivation till att utföra aktiviteten (Peters, Calvo, Ryan 2018). Som Gardiner (2013) skriver angående skapandet av kontext för användaren utvecklar Peters, Calvo och Ryan (2018) att för skapandet av
motivation behöver användaren ha ett syfte och ändamål som relaterar till personens mål och värderingar. Dessa mål bör skapa en upplevelse av autonomi, att individen har en roll i skapandet av målen och strukturer, där ett exempel kan vara telefonapplikationer inom hälsa där man kan skräddarsy personliga uppgifter, utförande och mål (Peters, Calvo, Ryan 2018). Peters, Calvo och Ryan (2018) lyfter en tredje punkt, att användaren behöver känna en form av tillhörighet. Detta kan kopplas till skapandet av kontext, men det är viktigt att lyfta hur mycket människor influeras av varandra. Peters, Calvo och Ryan (2018) framhäver att om flera utför en aktivitet blir individen mer motiverad till att utföra denna aktivitet på grund av grupptrycket. Det finns däremot både effektiva och mindre effektiva sätt att skapa tillhörighet. Funktioner som video chattar, uttryckssymboler och nudging (en ´´knuff´´ i en riktning så att
vi lättare kan fatta bra beslut) är mer effektiva i att skapa en relation mellan olika användare och därmed motiverar mer (Sheldon, Abdad, Hinsch 2011).
Docenten Magnus Lindwall (2013) specialiserar sig inom kost- och idrottsvetenskap och anser att SDT skiljer på tre olika typer av motivation: amotivation (saknad motivation), yttre motivation (leda till något) och inre motivation (för det är kul/skönt). Lindwall (2013) argumenterar för att den självbestämde motivation är den goda motivationen, alltså den inre, för att det är då man tränar för man själv vill. Denna motivation kan enligt Lindwall (2013) framhävas genom beslutsbalans; lista för- och nackdelar, möjligheter och hinder. Han presenterar även en modell (Lindwall 2013), där olika typer av motivation presenteras samt vanliga tankesätt relaterade till respektive typ av motivation (se bild 3).
2.6 Beteendeförändring - ge belöning och positiv feedback
Att varna eller skapa rädsla för ett beteende har visat sig ha en begränsad påverkan på motivation. Enligt Sharot (2014), en neuroforskare med fokus på beteende, är den naturliga reaktionen till rädsla eller förändring av vanor att vi rationaliserar beteendet eller beslutar att ignorera informationen. Ett exempel som Sharot (2014) lyfter är grafiska
varnings-illustrationer på cigarettpaket, där detta inte haft någon större effekt på att avskräcka rökare. De varningstecken och dåliga beteenden vi har ignoreras oftast enligt Sharot (2014), då vi vanligen vill gå efter det önskvärda scenariot, alltså det positiva, och förväntar oss förbättring i framtiden istället. Det andra exemplet som Sharot (2014) framhäver är aktiemarknaden. När marknaden är hög loggar användare in mer frekvent för det ger en positiv återkoppling, när marknaden är låg undviker folk att logga in då marknaden ses som mer negativ och
skrämmande. Sharot (2014) beskriver att positiv information uppfattas bättre inom alla åldrar, men negativ information uppfattas sämre av ungdomar och äldre men är som bäst när vi är i medelåldern.
Bild 3: Lindwalls modell som representerar olika typer av motivation och motsvariga uttryck.
Sharot (2014) argumenterar även för tre principer som styr vårt tankesätt och beteende i relation till vilka delar av vår hjärna vi tillfredsställer. Som Peters, Calvo och Ryan (2018) säger om hur känslan av tillhörighet påverkar beteenden förklarar Sharot (2014) i den första principen att man utvecklar en respons till andras åsikter som sedan leder till en förändring i beteendet. Här anser Sharot (2014) att det är viktigt att framhäva vad andra gör, helst
presentera detta grafiskt eller med statistik. Den andra principen är att beteendet och incentivet stärks om belöningen är omedelbar. Istället för en långsiktig belöning där
människor, som Gardiner (2013) tar upp, rationaliserar det nuvarande beteendet och tänker att beteendet kommer ändras i framtiden och samma belöning beviljas då, bör belöningen vara omedelbar. Om man upprepar denna omedelbara belöning säger Sharot (2014) att systemet blir en vana, som sedan utvecklas till en livsstil där en omedelbar belöning inte längre krävs. Sharots (2014) tredje princip värdesätter att presentera framstegsuppsikt, alltså positiv feedback. För att öka individers intresse är det viktigt att lyfta individers framsteg, inte deras försämring. Exempelvis säger Sharot (2014), istället för att framhäva rökning som dåligt för dina lungor, kan man framhäva att sluta röka resulterar i att du får bättre kondition.
2.7 BJ Foggs sex komponenter
En tydlig förståelse kring hur ett beteende kan motiveras eller övertyga någon att vilja utföra en aktivitet finns, men förmågan att utföra aktiviteten kan begränsa oss stort. Som både Gardiner (2013) och Sharot (2014) förklarar gillar vi att rationalisera våra beslut och kommer fram till ursäkter, som leder till att aktiviteten uppfattas som mer ansträngande. BJ Fogg (2009), Stanford professor med fokus på beteendedesign, har kommit fram till sex olika fristående komponenter som gör vår förmåga att ändra ett beteende mer enkel att utföra; tid, ekonomi, fysisk ansträngning, psykisk ansträngning, sociala avvikelser och brist på rutiner (se bild 4). Samuel Salzer (u.å.) har tagit dessa sex komponenter och applicerat dem till träning för att förenkla förmågan att börja träna.
Bild 4: Foggs sex komponenter som påverkar vår förmåga att förändra ett beteende.
Salzer (u.å.) påstår att komponenten tid beror på hur träningen utförs, där regelbunden träning är viktigare i längden. Om man inte hinner gå på ett långt gym pass, rekommenderar Salzer (u.å.) att löpa i 30 minuter eller utföra ett 15 minuter träningspass hemma. Dessa är också billiga alternativ, som Salzer (u.å.) anser påverkar ekonomi-komponenten. Den fysiska ansträngningen kan förenklas genom att minska träningen i början av det nya beteendet, där Regassa (2014) visat att träningen inte behöver vara intensiv då lågintensiv träning bidrar till samma positiva följd som högintensiv gör. Den psykiska ansträngningen, oftast relaterade till brist på kunskap till övningar och träningsmaskiner, kan enligt Salzer (u.å.) underlättas genom att genomföra annan träning som löpning eller simning. Vidare förklarar Salzer (u.å.) att ta hjälp av en vän eller flertals träningsapplikationer som beskriver övningar för att minska den psykiska ansträngningen, vilket även har en roll i komponenten sociala avvikelser. Att ha gruppträning eller träna med vänner är ett sätt att känna en typ av tillhörighet och motivera en förändring, vilket även stärker Sharots (2014) principer. Den sista komponenten är att skapa rutiner, där Salzer (u.å.) rekommenderar exempelvis att sätta träningskläderna vid dörren, planera ditt träningspass och prioritera det.
Målet med Foggs (2009) sex fristående komponenter är att förenkla ingången för
beteendeförändring och att börja med små steg. Att göra beteendet lätt att följa gör att vanan sätter sig för framtiden enligt Foggs (2009), när vanan sen blir allt mer permanent kan även beteendet/utförandet börja bli mer utvecklat.
3. Metod
Metodgenomförandet börjar med probes (cultural probes) i syfte av att undersöka grunden för motivation och är samtidigt ett sätt att pröva teorin. Sedan utförs kvalitativa intervjuer som komplement till probes. Resultat från dessa metoder skapar en designspecifikation som förblir grunden till kommande designförslag. Idégenerering för designförslag görs genom
observation och skissarbete. Analysmetoden On the Wall görs genomgående under hela metodgenomförandet.
På grund av pågående epidemi angående COVID-19 är metodgenomförandet i vissa fall problematiskt. I dessa fall görs exempelvis probes och intervjuer digitalt. Deltagares träning, som redovisas i 3.1.2 Utförande av probes, påverkas också då de flesta antingen tränar hemifrån eller individuellt.
3.1 Probes
Cultural probes är en metod som först introduceras av William Graver (1999), en forskare och professor inom design, som en alternativ metod till att samla data för att öppna upp nya inriktningar inom design. Probes är därför en metod som i största omfång används av designers, där istället för att förstå användarens tankar (intervju) eller utförande
(observationer) försöker förstå individens känslor och ambitioner (Esser 2019). Probes innefattar ett antal uppgifter som tillges till bestämd målgrupp där deltagare håller i en logg kring deras reflektioner relaterat till designprojektet. Metoden består av tre delar; att
förbereda, att samla in och att kommunicera (Esser 2019). Ett förslag som Esser (2019) tar fram är att följa användarens dagliga rutin och att försöka hålla utförandet av probes kort (ca fem till tio minuter per dag) men under en längre period (ca sju dagar). Probes är också en metod som kompletteras bra med andra metoder, som exempelvis intervjuer (Wikberg 2015). Probes huvudsyfte är att pröva teorin genom att se vad som händer när man tillämpar olika lösningar. Den är väsentlig för designspecifikationen och studien för att kunna förstå användarens syn, reflektioner och känslor kring träning. Teoridelar som prövas är hur man skapar kunskap och kontext, hur SDT och beteenden påverkas av aspekter som tillhörighet, kompetens, beslutsbalans, belöningssystem och framstegsuppsikt samt hur man kan förenkla ett beteende. För att säkerställa att teorin som prövas förmedlas rätt, översätts de förslag som tas upp i teorins källor till utformningen av probes. Exempelvis den självbestämda
deltagare får självständigt lista varför de vill börja träna och potentiella hinder. Probes visar även om deltagarna upplever fördelen med träning samt vad som är motiverande genom att få känslor och resultat nerskrivet. För att skilja på probes som metod och studiens specifika probe, har studiens specifika probe namngetts till Träningspaket.
3.1.1 Utformning av probes
Då utformningen av probes är tungt baserat på teorin sammanfattas teorikapitlet till sex olika kategorier, där varje kategori tar viktiga aspekter av relevant kunskap och inkorporera detta i Träningspaketet (se bild 5).
Fyra deltagare börjar träna dagligen och håller en logg där de dokumenterar deras tankar och funderingar. Dokumentationen kretsar runt tre typer av uppgifter som varje deltagare får svara på individuellt:
- En öppenfråga (en djupgående fråga som kräver en utförlig tankeprocess). - En uppgift (praktiskt utförande av uppgift i syfte av träning eller motivation).
- Betygsättning (beskrivning med uttryckssymboler angående ett moment av metoden). Deltagarna genomför Träningspaketet under sju dagar, där varje dag har ett dedikerat kuvert som innehåller en av respektive uppgift och tar cirka tio minuter att utföra (se bilaga 1 för alla uppgifter). När en deltagare missar att träna en dag, oberoende av anledning, får inte dagens kuvert öppnas. Exempelvis om man inte tränar på dag två får man inte öppna kuvert två och ska då istället på dag tre öppna kuvert tre. Detta görs för att motivera träningen ytterligare och skapa en känsla av att ett missat träningspass resulterar i missade uppgifterna. Uppgifterna kan även ses som en form av omedelbar belöning, men det kräver att uppgifterna anses vara roliga att utföra. Därför är uppgifterna inte krävande och börjar lätt, exempelvis att kolla på ett
Bild 5: Visuell representation av de sex kategorier som är underlag för utformning av probes. Dessa kategorier gestaltas av nerskrivna nyckelord/uttryck från teorin som väljs i syfte av att ge en bred överblick på motivation. Delar som depression och FaR anses irrelevanta till skapandet av motivation och inkluderas därför inte i dessa kategorier.
motiverande klipp. Detta eskalerar per dag till mer kluriga uppgifterna, exempelvis olika träningsövningar och mer komplicerade frågor.
Respondent får även ett paket med olika träningsartiklar, där det kommuniceras som ett tackpaket (se bilaga 2). Detta paket är menat att indirekt representera en omedelbar belöning eller subvention för deltagande, som enligt Sharot (2014) och Sundberg (2014) hjälper deltagarna att hålla motivationen uppe under genomförandet. Paketet innefattar olika märken av proteinbars, energidrycker, aminosyror och multivitamintabletter. Tackpaketet erbjuds i början av utförandet för att den ska ha en direkt påverkan på metoden, istället för att alternativt ge paketet mot slutet. Detta kan däremot bidra till att deltagare utvecklar ett beroendeförhållande till processen, vilket kan ha en effekt på resultatet.
För att kunna lyfta deras framsteg och hjälpa deltagarna att komma igång bevakas
genomförandet, som Andersson et al. (2015) anser som väsentligt. Deltagare kontaktar mig dagligen och beskriver hur metoden genomförs, oavsett om de lyckas träna eller inte. Hälften av deltagarna får då positiv återkoppling, som kan exempelvis vara i form av ’’Bra jobbat!’’. De får även ett ökat visat intresse för deras utförda aktiviteter. Den andra hälften får istället ingen uppmuntran, deras framgång får mindre visat intresse. Detta framhävs inte till
deltagarna och görs i syfte av att se vilken påverkan, om någon, positiv uppmuntran har på motivation.
Känslan av tillhörighet lyfts genom grafiska element, exempelvis illustrationer som
konstaterar att en majoritet i Sverige tränar (se bilaga 3). Detta görs för att motivera en större förändring i beteende genom grupptryck och är ett sätt för metoden att skapa nudging. För att säkerställa att detta ger rätt respons från deltagare, presenteras illustrationen såsom Sharot (2014) föreslår, genom att grafiskt framhäva vad andra gör. Andra sätt som Träningspaketet skapar tillhörighet är genom ett antal uppgifter som orienterar runt spekulation kring vad andra deltagare gör. Sedan ska träningen inte anses vara restriktiv och att träna i grupp eller med vänner är ett bra alternativ som uppmuntras.
Eftersom träningens intensitetsnivå inte har någon positiv påverkan på hälsan enligt resultatet från Regassa (2014) får deltagarna utföra sin träning hur de själva föredrar. Träningen är inte begränsad till bara gymträning eller annan sportaktivitet, utan bestäms av användaren,
beroende på vad de tycker är kul eller anser bättre. Platsen är också valfri, träningen kan göras hemifrån, på ett gym eller utomhus. På så sätt skapar metoden kontext till deltagarnas
överkommas. Det gör även att de själva skräddarsyr sin träning och sina mål som då ökar känslan av autonomi, som SDT anser väsentlig för skapandet av motivation. Det är däremot viktigt att träningen inte är alltför lätt, då SDT förklarar att kompetens skapas bäst om aktiviteten är utmanande men genomförbar. Därför görs valet att träningen utförs i minst 30 effektiva minuter, lik den lågintensitetsnivån i Regassa (2014) eller enligt Salzers (u.å.) förslag, där deltagaren hinner träna utan större ansträngning. Det finns alltid stöd från mig under genomförandet, som har erfarenhet inom utformning av träningsscheman och olika former av träning, men erbjuds enbart om deltagarna känner ett behov av det.
I övrigt är de flesta uppgifter orienterade runt motivation, men andra uppgifter baseras på skapandet av beslutsbalans, att exempelvis lista personliga för- och nackdelar med att börja träna. Andra exempel är att sätta träningskläderna vid dörren, planera när man ska träna på morgondagen och göra så många situps som möjligt inom tre minuter. Uppgifterna påverkar deltagarens vardag och gör att utförandet känns mer personligt och självbestämt. Uppgifterna får deltagaren att värdesätta sin egen prestanda, som representeras av olika uttryckssymboler där deltagaren kan kryssa in sin åsikt. Detta görs för att skapa bättre inre motivation (den självbestämda) samt öka känslan av tillhörighet enligt SDT. Överblick för Träningspaketet, med uppgifter, introduktion och tackpaket presenteras under bilaga 1, 2 och 3.
3.1.2 Utförande av probes
Deltagarna består av en 29-årig man med en krävande sysselsättning, en 21-årig kvinna som studerar på högskola och genomgår stor stress, en 23-årig man med låg inkomst samt svåra levnadsförhållande och en 19-årig gymnasieelev som besöker psykiatriker veckovis. Kontakt med deltagare sker genom gemensamma vänner och bekanta som tidigare yttrat att de vill börja träna, däremot anses inga deltagare som närstående till mig personligen. Deltagarna har inte diagnostiserats med depression, då fokuset med metoden är att skapa motivation och en förändring i beteende samt få en förståelse. Däremot uttrycker deltagarna att de under längre tid velat börja träna samt känner att det finns en grund för psykisk ohälsa i deras vardag. Alla deltagare upplyses om vad deltagandet innefattar och går med på att delta frivilligt.
Deltagarna får sina Träningspaket levererat till sitt hushåll eller boende, med undantag för högskolestudenten som får sitt digitalt (utan tackpaket) på grund av självisolering som resultat av oro för COVID-19. Innan genomförandet upplyses alla deltagare om hur deras namn och personuppgifter hanteras (se bilaga 4) och bestämmer när de tänker börja träna för att skapa bättre underlag för kommande uppföljningar.
Efter klockan 22.00 varje dag kontaktar jag de deltagare som inte rapporterar in och påminner om uppgiften via sms, i vissa extrema fall sker detta genom ett telefonsamtal. Hur
påminnelsen är utformad beror på individen, om personen börjat träna påminner jag om deltagarens framsteg, som Sharot (2014) lyfter. Om deltagaren upplevs som ointresserad eller ovillig försöker beteendet uppmuntras genom att presentera andra deltagares framgång som en sista utväg. Detta görs i förhoppning av att andras motivation och ambition inspirerar
deltagaren istället för att få en negativ effekt från grupptrycket. Alla deltagare undviker rapportering på de dagar de inte tränar .
3.2 Kvalitativa intervjuer
Efter probes utförs kvalitativa intervjuer som komplement där de tidigare deltagarnas upplevelse av att träna undersöks ytterligare. Detta görs i syfte av att få större förståelse för probes och att användaren ska kunna reflektera över deras prestation samt kunna ge djupare och mer utförliga svar på frågor kring faktorer som motiverar (Hedin 1996). Kvalitativa intervjuer kan även ses som en form av analysarbete för kommande designspecifikation.
3.2.1 Utformning av kvalitativa intervjuer
Frågor som ställs är öppna och är menade att skapa en öppen dialog, en diskussion. Därför är frågorna inte svåra att svara på men kräver eftertanke och kan därmed skapa nya
uppenbarelser. Syftet är att vidareutveckla svar och få respondenten att fundera löpande genom processen. Alla svar får följdfrågor där respondenten får motivera sitt svar men även utveckla utifrån andra vinklar som presenteras av intervjuaren. Precis som probes börjar intervjun med enklare frågor och de mer svåra (och mer viktiga) frågorna sparas till slutet. Intervjun består av fyra diskussionsområden;
- Generell uppfattning av ens egna prestation i relation till träning och genomförande av probes.
- Hur min roll som stöd varit under probes utförandet (med större fokus på den positiva/negativa inställning jag haft till respektive deltagare).
- Uppfattningen av svårighetsgrad genomgående under hela processen (både kring träning och Träningspaketet).
- Hur deltagaren motiveras och funderingar kring produkter eller tjänster som kan skapa motivation.
Intervjuerna görs antingen direkt efter tillbakalämnad Träningspaket eller inom ett skede av fyra dagar. Eftersom intervjuerna är en typ av uppföljning är det viktigt att de görs tidigt då tankar och funderingar fortfarande känns relevanta. Att sedan ge deltagare några dagar efter avslutad träning skapar större förmåga för deltagare att reflektera och se om probes lyckats motivera träning kortsiktigt (om deltagaren har fortsatt träna eller inte).
3.2.2 Utförande av kvalitativa intervjuer
Sammanlagt utförs fyra intervjuer i samband med tillbakalämnad Träningspaket, där hälften sker direkt och hälften inom fyra dagar. Högskolestudenten som utför sin probe digitalt får av samma anledning genomgå sin intervju digitalt. Intervjuerna utförs hemma hos
respondenterna och tog ca 10–15 minuter per deltagare där intervjun följer den tidsram som sätts innan genomförandet. Intervjun börjar med diskussion kring Träningspaketet och hur de upplever att träningen påverkat deras vardag. Diskussionen går sedan över till de fyra
diskussionsområdena. Anteckningar sker genomgående under intervjun på datorn. Efter intervjun upplyses samtliga deltagare att framtida kontakt angående ytterligare frågor och undersökningar kan förekomma.
3.3 Designspecifikation
Baserat på samlad information från probes och kvalitativa intervjuer görs en
designspecifikation med fokus på behov, krav och önskemål från tänkt målgrupp. Syftet med designspecifikationen är att utforma hur kommande designarbete som skiss
(konceptutveckling), observation och kundresa ska utformas. Enligt Wikberg (2015), forskare inom designmetodik och designprocesser, är designspecifikationen väsentligt för få en
attraktiv och användbar slutprodukt, där både absoluta och önskvärda krav är nödvändiga. Wikberg (2015) förklarar att designspecifikationen behöver tydliggöra intentionen med lösningen men ska hållas översiktlig så den är enkel att förstå. Wikberg (2015) tycker också det är en fördel att göra designspecifikationen visuell, att relationen mellan kategorierna blir mer tydliga.
Information kring upprepande uttryck och kopplingar sammanställs i kategorier baserade på vilka uppgifter som gjorts för respektive dag (probes) och vilka frågor som ställts (kvalitativa intervjuer). Detta omfattar tidigare metoders rådata, som sedan sammanfattas så att klara kopplingar kan dras som sen resulterar i en designspecifikation.
Eftersom kommande metoder är starkt baserade på resultatet från designspecifikationen föreslås att 4.3 Designspecifikation läses innan 3.4 Observation och 3.5 Skissfas för större förståelse kring metodutformning.
3.4 Observation
Metoden observation görs för att stödja förståelse för vad som ger en god användarupplevelse (Wikberg 2015). Observation förklarar enligt Wikberg (2015) vad användaren intuitivt förstår ska göras och samtidigt vad som är svårare att förstå, det individen gör omedvetet. För denna studie är observationer en komponent som görs i stark korrelation till skissfasen för att skapa större grund till idégenerering.
För att förstå vilka redskap som anses mest lättillgängliga och samtidigt medför ett stort urval av övningar utförs observationer på tre olika Fitness24Seven gym i centrala Lund. Valet att fokusera på Fitness24Seven gym görs för att de har en mer bred målgrupp, som därför oftast attraherar den mer oerfarna idrottaren. Detta lyfts även fram i deras slogan ’’Träning för alla’’. Observationer utförs mellan klockan 16.00-19.00, då det oftast befinner sig ett högre antal besökare vid denna tid. Syftet med observationen är att hitta den utrustning som anses mest multifunktionell, den som kan utnyttjas till många olika övningar men samtidigt är enkel att använda för den oerfarna. Ett annat syfte är också att se vilken utrustning som är mest populär kring besökarna.
3.5 Skissfas
Skissfasen görs i syfte av idégenerering för framtagning av ett designresultat och görs parallellt med observationer. Skiss börjar med bildassociationer genom Google bilder där sökorden bestäms av designspecifikationen, exempelvis googlas accessible (engelsk motsvarighet till lättillgänglig) som sen skissas kring i förhållande till studiens syfte. I skissfasens tidiga skede fokuseras utvecklingen på ett system som är mobilt och har större betoning på uppföljning och samhörighet. Lösningar kring en nyckelring med pulsmätare, smart bracelet och NFC-aktiverad ring (se bild 6) utforskas som sedan kopplas till ett poängsystem. Efter att designspecifikationen specificeras ytterligare genom intervjuer och analysarbete är det däremot klart att det finns ett större behov för träningsutrustning som används hemifrån. Utrustningen har fortfarande behovet av att vara mobilt, men främst i syfte av förvaring och användning.
Observationerna används som stöd till idégenereringen genom att undersöka hur
träningsutrustning, som exempelvis kabelmaskinen, kan vara lättillgänglig då denna maskin erbjuder ett stort urval av övningar. För att inkorporera andra absoluta och önskvärda krav som självreflektion och multitasking undersöks träningsredskap som anses ’’smart’’ och tekniska i syfte av att öppna upp och påbörja den mer konkreta skissfasen. Den stora inspirationen till denna riktning kommer från probes och kvalitativa intervjuer, men även existerande teknikbaserade hopprep som räknar hur många hopp användaren gör.
Skissprocessen utforskar hur denna teknik kan användas i mer klassiska gymredskap.
3.5.1 Prototyp
För att testa kommande designförslag och lyfta funktioner görs en prototyp. På grund av begränsad framkomlighet till verkstad och material på grund av COVID-19 så har denna metod tvingats genomföras med befintligt material hemifrån.
Prototypen görs i svartfärgad kartong från matbutiker, limpistol för att hålla ihop konstruktionen och svartfärgad dekorationstejp för att förfina yta/kant. Andra komponenter från träningsredskap som elastiska band används också (se bild 7 för allt material). Skärning i kartong försöker hållas till ett minimum, då böjningar i kartongen prioriteras för att spara på material.
3.5.2 CAD
För att förverkliga produkten och kunna presentera designförslaget i mer realistiska förhållanden görs en detaljrik modell i 3D-programmet Solid Works. Här bestäms också potentiella materialval, produktionsmöjligheter och begränsningar i konstruktion för designförslaget.
Bild 6: Tidiga skisskoncept på nyckelring med pulsmätare, Smart bracelet och NFC-ring.
Bild 7: Verktyg och material som används under prototyp processen.
3.6 Analys
All data analyseras sporadiskt genom studien med metoden ’’On the Wall’’, där viktiga iakttagelser dokumenteras genom post-it lappar som placeras på vägg. All information orienterar runt studiens huvudsyfte; att skapa motivation för träning. Enligt Sanders och Stappers (2013) är denna form av analysarbete bra för arbeten med 10 eller mindre deltagare. Sanders och Stappers (2013) säger att metoden skapar stort underlag för både analys av information och inspiration, vilket gör att metoden också görs i starkt samband med
skissprocess för att stärka idégenereringsfasen. Därför rekommenderar Sander och Stappers (2013) också att ’’klä’’ ett rum med data från arbetet, då detta ytterligare stärker inspiration för designprocessen (se bild 8). Dokumentation omfattar både viktiga aspekter från studiens teorier och metoder, där större mönster framställs och kopplingar dras mellan dessa delar.
3.7 Designförslag
Designförslaget är en summering av resultat från metoder och teori. För att ta fram
designförslaget används Adobe-programmen (InDesign, Illustrator och Photoshop) och Solid Works. Förslaget presenteras inte enbart som en produkt, utan också alla system som
produkten kommer att integrera med. Därför görs även en kundresa där designförslaget placeras som ersättning för den behandling kring läkemedel eller terapi som prioriteras idag. Kundresan baseras på Wikbergs (2015) förslag, där den beskriver användarens interaktion med produkten. Den används även för att identifiera upplevelser inom alla interaktioner användaren har med produkten då enligt Wikberg (2015) utvecklas dessa interaktioner till en god helhetsupplevelse. Hela designförslaget presenteras därefter till tidigare deltagare för att se vad förslaget får för respons.
Bild 8: On the Wall processen, där data från teorin och olika metoder systematiskt fyllt rummet.
4. Resultat
Resultat från probes och kvalitativa intervjuer sammanställs innan påbörjad designspecifikation. Därför kan man se resultatkapitlet som två delar, där
designspecifikationen separerar dessa. Det innebär att observation och skissfas är ett direkt resultat av designspecifikationen. Kapitlet avslutas med ett designförslag.
4.1 Probes
Deltagarna lyckas träna regelbundet och tränar i genomsnitt sex av sju dagar. Alla deltagare tränar hemifrån och en större majoritet av träningen genomförs med vikter. Uppföljningar är svåra att följa, då alla deltagare vid olika tillfällen behöver påminnas om att meddela hur det går, i flesta fall relaterat till ett missat träningspass. Däremot behöver två deltagare ett flertal påminnelser och extra hjälp att följa sin rapportering, trots att träningen faktiskt utförs. Hjälp kommer i form av att uppmuntra samma beteende som de andra deltagarna har, där de är bättre på att meddela sin framgång, exempelvis genom att skriva ’’Andra deltagare har varit duktiga på att rapportera in varje dag, berätta gärna hur det går!’’. Efter liknande uppmuntring till deltagarna syns stora förbättringar i rapportering och generellt mer utförliga svar på
respektive uppgifter. Däremot reagerar inga deltagare på illustrationer som framhäver vad andra gör, grupptrycket kom istället från att presentera andras framgång. Inga deltagare diskuterar eller lyfter tackpaketet som en motiverande eller intressant faktor.
Att ge positiv eller ingen uppmuntran är mer komplicerat än förutsatt. De deltagare som inte får uppmuntran ber om råd för hur de kan träna vilket kräver större vägledning, som sedan kan skapa ett större visat intresse i deras genomförande än tidigare menat. På samma sätt är det svårt att ge positiv uppmuntran till andra deltagare då vissa dagar saknar rapportering och leder därför till mindre interaktion med respondent (eller större interaktion, beroende på om deltagaren ska få positiv eller ingen uppmuntran).
Träningspaketet visar att ett stort hinder till regelbunden träning är lättillgänglighet, både kopplat till träningsutrustning och processen av att träna. De deltagare som uttryckt att de har träningsredskap hemma tränar också mer än de deltagare som får hitta andra lösningar, som exempelvis dans eller gym. Andra aspekter som kostnaden av gymmedlemskap, att träna ensam och brist på tid är vanliga hinder som upplevs av deltagarna. Brist på specifika
träningsövningar och skräddarsydd träning anses också som ett problem, samt att fria vikter är komplicerade i utformning av övningar.
Alla deltagare tycker att träna tidigt på dagen är optimalt, vilket även framhävs som en lösning på tidsbrist av vissa deltagare. Under träning är musik en viktig komponent som motiverande, då deltagare uttrycker att man blir mer ’’taggad till att hålla tempot uppe’’. Självreflektion, exempelvis genom speglar, träna korrekt eller jämförelse med tidigare träningsresultat, anses också som högt motiverande. Vanliga associationer deltagarna har från att träna är att multitasking hjälper (exempel: kolla på
Youtube), träning känns alltid som en produktiv aktivitet och begränsad träning bidrar till en större längtan till träning.
Alla är överens om att man tränar för hälsan, styrka/energi och självförtroende. Viktnedgång och glädje nämns även vid enstaka tillfällen. Genomförandet av Träningspaketet går överlag bra och samtliga deltagare upplevs nöjda med deras egen prestation. För exempel på svar från deltagare se bild 9.
4.2 Kvalitativa intervjuer
Efter genomförd Träningspaket uttrycker deltagarna att de fortsatt träna och har en mycket mer positiv och motiverad inställning till träning. Diskussionen ledder naturligt därefter till vad som motiverar dem. Flera deltagare uttrycker att uppföljningar är väsentligt och kräver en stark relation med andra, oavsett om det är med en mentor eller annan. Här framhävs även grupptryck upp som ett effektivt sätt att motivera. Att göra träning till ett spel där man försöker slå sina egna rekord, få poäng och belöningar nämns av flera. Samtliga påpekar att ett urval av träningsprogram/övningar är viktigt och gör processen enklare.
Likt resultatet från probes uttrycker många ett behov av lättillgängliga träningsredskap som kan användas hemifrån. Exempel som tas upp är hopfällbar utrustning i kontrast till hantlar och skivstänger.
Diskussion angående mobilapplikationer är också genomgående med samtliga deltagare. En potentiell riktning som föreslås av en deltagare är att lyfta både positiva och negativa aspekter, exempelvis hur länge man sitter ner per dag i relation till hur många steg man tar.
Bild 9: Visualisering på svar till frågor som ’’Vad kan göra processen enklare? Hur motiveras du?’’ och ’’Visualisera det optimala motivations verktyget’’.
Att koppla till andra typer av tjänster uppmanas, som gymmedlemskap eller andra
hälsoapplikationer där starka kopplingar kan göras med tidigare nämnd poängsystem. Här föreslås att man kan följa utvecklingen genom att ha uppföljningar med en tredje part och påminna träningen direkt genom applikationen.
Deltagarna verkar nöjda och bidrar med en positiv inställning till träning. Intervjuerna skapar större nyanserad kunskap för designspecifikationen. För en kort sammanfattning av svar från probes och kvalitativa intervjuer se bilaga 5.
4.3 Designspecifikation
Baserat på extensiva kopplingar separeras resultat från probes och kvalitativa intervjuer till följande kategorier: träningshinder, motivation, fördomar kring träning, upplevelser kring träning och digitala tjänster.
Innan designspecifikation definieras går projektet i en riktning av applikation för
mobiltelefoner, där man har ett nätverk med andra som vill börja träna regelbundet. Denna uppfattning skapas då flesta deltagare är öppna med att diskutera digitala funktioner under intervjun. Däremot visar designspecifikationen, efter större genomgång av probes och
analysarbete, att ett större behov för träningsredskap (lik den utrustning på gym) som används hemifrån eftersökes. Här är fokuset på lättillgänglighet, att kunna ta fram eller ta bort
redskapet effektivt. Att inkorporera en mer teknisk inriktning anses också som ett krav, där exempelvis uppföljningar görs genom kommunikation med mentor/vänner eller en plattform som genererar subvention för användaren då träning ansågs som dyrt. Andra mer önskvärda krav som kan kopplas till en teknisk inriktning är att träningen oftast behöver kompletteras med något som görs i bakgrunden, exempelvis att kolla på Youtube eller lyssna på musik. Det är värt att klargöra att deltagarna inte anser träningen som svår, utan det är aspekterna runt träning som behöver förenklas. Fria vikter tar stor plats och kräver förkunskap inom övningar, det är svårt att hålla en logg på sin träning utan självbekräftelse och träningen känns ensam. Samtliga deltagare ser dessa uttryckta aspekter som behov och behöver bearbetas för att kunna motivera mer träning. Det finns ett intresse för gymövningar, som oftast baseras på styrke- och konditionsträning än mer traditionella sporter. Däremot tycker deltagarna att deras brist på kunskap försämrar deras förmåga att utföra gymövningar och anser att ett specifikt urval är nödvändigt. För att kunna mer effektivt använda designspecifikationen under designarbetet listas de absoluta och önskvärda kraven grafiskt (se bild 10).
4.4 Observation
Efter observationer är det tydligt att kabelmaskinen och fria vikter är de mest populära träningsredskapen som utnyttjas på gym hos tänkt målgrupp. Dessa utrymmen är alltid upptagna, där användaren även är villiga att vänta på sin tur. Specifika maskiner är mer populära hos en äldre målgrupp. För exempel på alla maskiner se bild 11.
Fria vikter och kabelmaskinen ger ett större urval av övningar att genomföra. Övningar hos specifika maskiner är däremot extremt ensidiga då de fokuserar på en typ av övning. Kabelmaskiner och specifika maskiner presenterar även övningar i form av illustrationer, medan de fria vikterna kräver större förkunskap.
Bild 10: Absoluta och önskvärda krav visuellt representerade för en starkare relation mellan kategorierna enligt Wikberg (2015).
Bild 11: Bilder på olika typer av träningsutrustning hos tre olika Fitness24Seven gym med fokus på fria vikter, kabelmaskiner,
De fria vikterna anses däremot inte som lättillgängliga på samma sätt som kabelmaskinerna, då de kräver mer ansträngning från användaren att ta fram/lägga tillbaka samt komma i rätt position för övningen. Ansträngningen hos kabelmaskinen och specifika maskiner är enbart justering av höjd eller position. För att se en simplifierad gradering/summering på observation resultat se bild 12.
4.5 Skissfas
Skissfasen resulterar i flertal lösningar som inte utvecklas vidare. Dessa placeras i tre olika kategorier, där varje kategori är en samling av koncept som avslås av liknande anledningar:
- Vardagslösningar - diskpall för att underlätta tryck på rygg, stol som sjunker vid sittning, vikter i vardagliga objekt (exempelvis böcker) och kompanjon vid löpning. - Paketlösningar - veckovis paket med olika tränings-/hälsoartiklar, tränings kit med
samlingsstation för olika redskap och Coronaformade hantlar med tilläggsvikter. - Redskapslösningar - vikter som räknar repetitioner/ger feedback, portabel kabelmaskin
för hem och specifik övningsutrustning (exempelvis armhävnings dynor) Vardagslösningar arbetas inte vidare med utav en klar anledning, de bidrog inte till en tillräcklig utmanande träning och sågs mer som motion istället för fysisk aktivitet. De är inte heller överens med designspecifikationen då gymträning hemifrån var viktigt. Paketlösningar delar liknande orsak som vardagslösningar, men avböjs också för dess avvikelser från
produktdesign. Redskapslösningar visar stor potential, men i flesta fall är dessa existerande produkter eller går i fel riktning inom lättillgänglighet och urval av övningar.
Skissfasen resulterar i ett koncept som består av två komponenter. Första komponenten kombinerar kabelmaskinen och elastiska motståndsband till ett komplett träningsredskap (se bild 13). Fokuset är att förmedla gymträning (mer specifikt kabelmaskinen) till hemmet. Valet att använda elastiska band görs för att det är lätt att använda av alla då motståndet och vikten bestäms helt av töjningen från det elastiska bandet. Det ger användaren större kontroll i hur
Bild 12: Sammanfattning på de viktiga aspekterna från observation och hur de olika redskapen graderas mot varandra.
utmanande övningen blir. Det som gör redskapet unikt är att den introducerar en sensor (induktiv givare) placerad i motståndsbandet som känner av spänningen i det elastiska repet. Varje repetition upptäcks av denna sensor, likt hopprep som räknar hopp, som sedan lagras vilket skapar större
förmåga för användaren att jämföra resultat eller för tredje part att hålla mer frekventa och nyanserade uppföljningar. Första komponenten uppfyller designspecifikationens absoluta krav; självreflektion/uppföljning, lättillgänglighet och ett urval av övningar.
Andra komponenten är en digital komponent som kompletterar redskapet. Den digitala komponenten söker att öka gemenskap genom ett nätverk där man kan se andras
träningsresultat. Detta presenteras på ett sätt där användaren tävlar mot andra, exempelvis genom att göra flest repetitioner av en övning som samtidigt ökar grupptrycket. Användaren kan även besluta att kommunikationen enbart går igenom en mentor som ansvarar för träningen, men detta begränsar aspekten av gemenskap. För att öka incentivet till träning samlas poäng som sedan kan användas till olika förmåner, exempelvis för gymmedlemskap eller hos butiker. Applikationen används även i bakgrunden under träningspass för att stärka multitasking kravet, där man får positiv uppmuntran eller mer detaljerade instruktion under träningspasset. Innan påbörjad prototyp utforskas olika inriktningar på handtag (se bild 14).
Bild 13: Redskapet i dess tidiga skedde där andra funktioner som inbyggda högtalare laborerades kring.
Bild 14: Handtagen tar inspiration från de alternativ som finns på marknaden idag.
4.5.1 Prototyp
Prototypen fokuserar på utformning av handtag för motståndsbandet och experimenterar med olika funktioner för kommande CAD modell (se bild 15). Processen visar även hur andra aspekter som batteri och annan elektronik behöver inkorporeras i designförslaget. Prototypen testar resultatet som studien fått hittills och skapar klarhet i beslut som tas.
4.5.2 CAD
Utan att ha begränsningen av kartong som material kan CAD modellen tillämpa mer mjuka övergångar och lyfta konstruktionen mer (se bild 16). Handtagen kan göras i olika typer av hårdplast medan den elastiska komponenten kan göras av gummi. Skärm komponenten bör göras i plast, för att undvika sprickor då träningsutrustning oftast inte hanteras varsamt. Konstruktionen har utgått från formsprutning men övriga materialval och konstruktion val anses irrelevanta utöver den effekt den har på funktion och beskrivs därför inte i större detalj.
Bild 15: Den vita ytan på högra handtaget representerar möjligheten att integrera en skräm för att göra den digitala komponenten inbyggd i produkten, vilket även stärker multitasking kravet. Annan elektronik och batteri placeras bakom skärmen med undantag för sensorn som befinner sig i det elastiska bandet. Handtagen kan rotera i 360 grader.
Bild 16: Detaljerad rendering på handtagen baserad på tidigare gjord prototyp. Då elektroniken enbart finns i höger handtag (förstorad bild) kan man överväga att placera en vikt i vänster handtag för en mer jämn viktfördelning.
4.6 Analys
On the Wall metoden hjälper processen att fokusera på studiens syfte. Att fokusera tidigt på hur man skapar motivation gör att Träningspaketet visar starka och tydliga mönster på vilka aspekter från teorin som faktiskt översatts bra till ett tränings fokuserat mål. Tillhörighet är en sådan aspekt, då motivationen ökar när andra deltagares utveckling presenteras, precis som SDT säger enligt Peters, Calvo och Ryan (2018). Däremot kan detta fortfarande placeras som kontrollerad motivation på Lindwalls modell (2013). För att kunna närma sig den
självbestämda motivationen behöver man beslutsbalans. Det är väsentligt att denna
beslutsbalans görs i början av träningsprocessen för att förstå användarens initiala mål och ambitioner eftersom Träningspaketet visar att utvecklingen ändras med tiden. Därför finns också ett större behov av fler personliga uppföljningar som Andersson et al. (2015) stärker. Denna effekt syns inte enbart på deltagares svar utan även på deras agerande kring
rapporteringar och påminnelser genom sms, där alla deltagare tränar mer på grund av att de vet att det blir fler uppföljningar. När det är dags att rapportera in ett missat träningspass märks det också att rapporteringen undviks helt, likt Sharots (2014) exempel på
aktiemarknaden. Därför kan automatisk rapportering ses som optimalt, jämförbart med det resultat som framhävs i skissfasen.
Belöningar framkommer också som en viktig aspekt genom intervjuerna där, som Sharot (2014) förklarar, belöningen behöver vara omedelbar. Däremot anses Sundbergs (2014) lösning i form av subvention för ett beteende mer eftertraktat än den sentimentala och fysiska belöningen, då tackpaketet varken lyfts eller resoneras kring av deltagarna. Om ett
beroendeförhållande skapats är oklart men bedöms för denna studie som obefintlig då den deltagare som utför probes digitalt (utan ett tackpaket) håller samma standard till sin träning som andra deltagare. Konsekvens av detta hade berört deltagares ställningstagande kring subvention, där deltagarna uttrycker att de föredrar en plattform som ger rabatt eller gratis produkter som belöning och är positivt inställda till att tjäna samt använda poäng. Detta kan även stärka användarens uppfattning av kompetens som Peters, Calvo och Ryan (2018) tar upp.
Träningspaketet visar också hur andra delar översätts sämre från teorin till ett tränings fokuserat mål. Autonomi och självreflektion behöver inkorporeras annorlunda för en
förändring i beteende. Autonomi visar framgång inom uppföljningar och målsättning, men när det kommer till att utforma träning vill användaren ha mer riktlinjer då kunskap kring
scheman och övningar saknas. Även observationer påpekar detta, då kabelmaskinen anses optimal på grund av dess stora urval av övningar och ett mindre krav på tidigare kunskap. Självreflektion behöver också presentera större data angående användaren då enbart positiv feedback inte anses tillräcklig för en förbättring i motivation. Flera användare känner att utveckling behöver vara mycket mer specifik och konkret, som exempelvis presentation av statistik eller bättre kontext relaterat till ett träningsmål, precis som Gardiners (2013) experiment visar.
Det finns även konsekvenser med att probes utförs med deltagare som inte diagnostiserats med depression. Viktiga triggande moment kring depression kommer inte fram i processen och ger en annorlunda effekt om deltagaren varit deprimerad, vilket även påverkar valen som görs för designförslaget. Några av dessa moment kan vara grupptryck (där detta kan bidra till en sämre psykisk hälsa) och illustrationer (en skev och orealistisk bild av kroppsideal och samhälle). Däremot kan dessa konsekvenser anses vara måttliga, då deltagare har uttryckt grund för psykisk ohälsa som därför möjliggör att de triggande momenten fortfarande kan upptäckas.
En oväntad riktning efter designspecifikationen är att projektet riktar sig mer mot
träningsredskap som kan användas hemifrån, då flesta deltagare anser det som ett stort hinder till att inte kunna träna. Att ha ett redskap som är lätt att använda, som på något sätt förenklar vardagen, är viktigt. BJ Foggs komponenter kommer bra överens med detta resultat där prioriteten är att förenkla beteendet. Det finns däremot större underlag att fokusera på en förenkling av komponenterna fysisk, psykisk, ekonomisk och social ansträngning, då dessa alla ansågs som absoluta och önskvärda krav. Idégenereringen visade att dessa aspekter kan lösas enkelt genom att inkorporera ett system likt det som finns för hopprep som räknar hopp, som kan anses gå i en mer teknisk inriktning.
4.7 Designförslag
Studiens designförslag heter FitPal och introducerar gymträning som kan utföras hemifrån för den som saknar motivation (se bild 17). FitPal replikerar det urval av övningar som kabelmaskiner erbjuder och presenterar dessa övningar genom illustrationer (se
bild 18) för att förenkla processen för den oerfarna. Bild 17: Överblick på FitPal
