Webinarier som mötesplats för lärande på distans
Lisbeth Amhag
Lektor, Fil. Dr. & postdoktor i pedagogik Fakulteten för lärande och samhälle
Malmö högskola
NORDYRK-konferensen
12-14 juni 2013 Karlstads universitet
Syftet med den pågående studien är att
undersöka hur och på vilket sätt nätbaserade webinarier (WEB-baserade semINARier)
främjar lärandet genom att mötas ansikte mot ansikte (F2F), och inför dem ha tillgång till ”flipped”-miniföreläsningar samt parallellt kunna kommunicera via chatten.
Studien har genomförts i två grupper i
yrkeslärarutbildningen 90 högskolepoäng (ca 75 % arbetar som obehöriga lärare):
grupp 1 (15 studenter, 9 kvinnor, 6 män), grupp 2 (22 studenter, 16 kvinnor, 6 män).
Följande frågeställningar söker jag svar på: • Hur använder studenterna de synkrona
webinarierna, ”flipped” miniföreläsningarna och chattkommunikationerna som en
utökad resurs för lärande och utveckling? • Vilka möjligheter kan webinarier ge med
fokus på studenters samarbetslärande och kommunikativa kunskapsutbyten?
Datainsamlingen omfattar i:
• grupp 1 av åtta webinarier (10,5 tim) under två 9hp-kurser vt-12 och ht-12. Efter kurserna har studien kompletterats av intervjuer med sex studenter (ca 25-30 min/intervju).
• grupp 2 av tre ”flipped”-miniföreläsningar (20-25 min/gång), fyra webinarier (4,5 tim), tre examinationer via webinarium (3,5 tim) under en 9hp-kurs vt-13 samt en kursvärdering med svarsalternativ i en 6-gradig skala: 1. stämmer inte alls – 6. stämmer precis och två öppna frågor. Intervjuer kommer att genomföras under september ht-13.
Grupp 1 har under webinarierna haft gruppvisa
genomgångar om kursuppgifter i sociala relationer och pedagogiskt ledarskap (3 st vt-12) och diskuterat kurslitteratur, teoretiska begrepp och kursuppgifter i pedagogik, didaktik och bedömning (5 st ht-12).
Grupp 2 har en vecka innan webinarierna haft
tillgång till ”flipped”-miniföreläsningar (3 st) om
kurslitteratur i pedagogik, didaktik och bedömning via en länk i lärgemenskapen, It´s learning. Under de efterföljande gruppvisa tre webinarierna har
diskussionerna fördjupats utifrån ”flipped”-miniföreläsningen.
Det fjärde webinariet var ett handledningstillfälle i två kursuppgifter.
Sju studenter har examinerats via tre webinarier (2-3-2). Inför examinationen av två kursuppgifter har de granskat varandras arbeten.
Samtliga webinarier har spelats in och lagts ut i
efterhand i studenternas nätbaserade lärgemenskap i It´s learning för repetition, vidare reflektion
och kritisk granskning.
Metod
Webinarier (WEB-based semINAR)
Webinarierna har genomförts i e-mötessystemet Adobe Connect som har tre gränssnitt.
Gränssnittet Sharing har använts för ”flipped”-miniföreläsningar, att visa skärm, filer, länkar och program för/med andra.
Gränssnittet Discussion har använts för
gruppvisa genomgångar och diskussioner om begrepp, litteratur, teorier och kursuppgifter samt examinationerna. Likaså för handledning av
lärare och VFU-lärare. Studenterna tilldelas olika roller för att delta (participant), diskutera och examineras F2F (presenter face-to-face), leda och avsluta med att summera webinariet (host). Gränssnittet Collaboration har använts för samarbete med hjälp av gemensamma
anteckningar, whiteboard, presentationer och medieproduktioner (PowerPoint-filer, pdf-dokument, bilder, filmer)
Därutöver kan alla ha chattkommunikation under webinarierna. Läraren kan formulera småenkäter och fördela studenterna i olika grupprum.
Gränssnittet Sharing används för ”flipped”-miniföreläsningar och att dela på skärm, program, länkar, filer med andra.
Chatt
Anteckningar Deltagarlista Webbkamera
Gränssnittet Discussion används för webinarier med alla/gruppvis och examinationer F2F (face-to-face). Anteckningar Chatt Frågor Deltagarlista Webbkameror
Gränssnittet Collaboration används för samarbete med hjälp av whiteboard, PowerPoint, pdf-dokument, bilder och filmer (ej .doc-filer).
Chatt Anteckningar
Frågor
Deltagarlista Webbkamera
Genomförande av webinarier
länk: http://connect.sunet.seStudent 1K: Tycker att detta funkar bra att ha webinarium Student 2K: Ja
Student 3K: Jättebra nu när man fattar
Student 4M: Skype fungerar med gruppsamtal också! Student 5M: Tack, tycker det funkade över förväntan
Chatt
Egna anteckningar Frågor
Klart syfte, dag, start & sluttid samt tydliga regler och roller för webinariet Bra dator, senaste version av Adobe Flash Player, Adobe Add-in
Bra internetförbindelse: över 3-4 Mbit/s. Testa på www.bredbandskollen.se Bra ljud: headset kopplat till datorn. Testa här http://connect.sunet.se/test
Guide, förberedelser (”flipped”-miniföreläsningar) och support inför webinarierna.
10
Teoretisk utgångspunkt
Teoretiskt är denna studie baserad på
sociokulturell teori, där vår förståelse av språk, kommunikation, kultur/bildning och olika
aspekter av det sociala/kollektiva
samanhangets betydelse för studenters lärande och utveckling är centralt (Vygotsky, 1978; 1988; Wegerif, 2007; Wertsch, 1991; 1998; 2007).
Sociokulturell teori åskådliggörs genom
Wengers (1998, 2004, s. 5) fyra komponenter:
mening, praktik, gemenskap och identitet, som
ett sätt att tala om vårt lärande.
1. Mening, som ett sätt att tala om/visa sina
förmågor, individuellt som kollektivt.
2. Praktik, som ett sätt att tala om olika
kulturella/bildande perspektiv som
motiveras av gemensamma handlingar.
3. Gemenskap, som ett sätt att tala om den
sociala/kollektiva betydelsen där
deltagandet betraktas som en resurs.
4. Identitet, som ett sätt att tala om sitt/deras
Teoretisk utgångspunkt, forts.
Likaså används teorin om computer self-efficacy (CSE), dvs. tro på egen förmåga, påverkan, output etc. att kunna delta i webinarierna på ett framgångsrikt sätt. Tre inbördes dimensioner studeras (Compeau & Higgins, 1995):
magnitud/omfattning, styrka och generaliserbarhet:
1. Magnituden återspeglar studentens kapacitet. De med
hög CSE uppskattar själv att de kan arbeta med mindre support, kollektiva kommunikationer och har förmåga att hantera teorier och begrepp samt kan värdera dem, än de med låg CSE.
2. Styrkan av CSE återspeglar studentens
självförtroende. Studenter med hög styrka av CSE
bedömer inte bara att de kan genomföra svåra
kursuppgifter (hög magnitud), för de visar också större självförtroende att framgångsrikt utföra alla
kursuppgifterna.
3. Generaliserbarheten av CSE återspeglar studentens
medie- och informationskunnighet. Studenter med
hög CSE-generaliserbarhet anser sig vara tillräckligt kompetenta att kunna delta i webinarier och använda verktygen (web-kamera, head-set och chatt). De
studenter med låg CSE-generaliserbarhet är osäkra på sin kompetens, som också kan visas av ”lurking”, dvs. lurpassar under webinarierna (deltar sporadiskt, bidrar inte till diskussionerna alt. saknar engagemang).
Referenser:
Bandura, 1979; 1982; 2002 Chang & Tung, 2008
Compeau & Higgins, 1995 Papastergiou, 2010
Exempel: låg CSE-magnitud, styrka & generaliserbarhet
Student K1: Hörs jag? Jag undrar hur vi ska ge respons? Lärare: Ni läser i par varandras arbeten, vi lägger ut ett
responsschema så att ni inte ger huller-om-buller,
OK. Kan du stänga av din mikrofon så någon annan kan komma in?
Student K2: Hörs jag? Det är om uppgiften och hur det ska se ut och
om ni kan lämna ut ett exempel.
Lärare: Vi kan lägga ut exempel på titelsida och hur det kan se ut,
skriv i löpande text, använd rubriker om ni vill, det finns ingen mall
Student K3: Hörs jag nu? Det gäller slutsatsen, man drar ju slutsatser
hela tiden eller ska slutsatsen dras i slutet?
Lärare: Ta fram en gammal uppsats… Student K3: men det var jätte längesen…
Min analys: Studenterna söker efter stöd och hjälp om kursuppgiften
och genomförandet. Är osäkra på medietekniken. Ämnesväxlingen dominerar, ofta utan avslut.
Exempel: högre CSE-magnitud, styrka & generaliserbarhet
Student: Jag har en fråga igen, jag har gjort ett experiment, är det OK
att jag har med det i artikeln?
Lärare: Ja, så länge det är relevant och kan tillföra din artikel någonting
eller från din erfarenhet…
Student: Det är ingen vetenskaplig dokumentation, det är på mina
egna barn, men alltså, det passade in, jag var tvungen att testa det som stod i litteraturen
Lärare: Det som handlade om kommunikation?
Student: Ja, är det OK att lägga in det som en liten notis? Bara nämna
det…
Lärare: Ja, det kan du, som en fotnot?
Student: Jag har lagt in det i den löpande texten…
Lärare: Ja, det kan du, är det S12 som väntar, nej? S9?
Min analys: Studenten utmanar sig och söker efter bekräftelse och
framåtsyftande återkoppling. Är säker på medietekniken. Ämnesväxlingen dominerar fortfarande, ibland utan avslut.
Prel. resultat webinarier studie 1
Resultaten från studie 1 av åtta webinarier,chattkommunikationer och sex intervjuer visar att webinarierna bidrar till utveckling av olika förmågor (mening), olika handlingsperspektiv (praktik), att uppleva deltagandet som en resurs (gemenskap) och att samtalsutbytet bidrar till lärande (identitet). I intervjuerna lyfter studenterna fram betydelsen av att lärare organiserar och förbereder webinarierna i syfte att nå djupare diskussioner, erfarenhetsutbyten och granskning av litteratur, teorier och begrepp. Det finns utmaningar för lärare att se studenterna som ansvariga och kompetenta deltagare som kan använda medieteknikens roll för samarbete och lärande på ett strukturerat och lärorikt sätt (CSE-kunnighet).
Kompetensbehov finns för lärare i medie- och
informationskunnighet, ett samlingsbegrepp om
informationskunnighet (information literacy) och mediekunnighet (media literacy), som inkluderar informationsteknik (IT) och förmågan att hantera informations- och kommunikationsteknik (IKT) (Forsman, 2013).
Resultat studie 1 15 studenter
Prel. resultat ”flipped”-miniföreläsningar & webinarier
Resultaten från studie 2 utifrån kursvärderingen om tre ”flipped”-miniföreläsningar inför webinarierna och chattkommunikationer, visar att majoriteten avstudenterna anser att främst
”flipped”-miniföreläsningarna (87 %, hälften omdöme 5) och därefter webinarierna (73 %, hälften omdöme 4) har bidragit till deras lärande (4-6 stämmer/stämmer precis), i jämförelse med föreläsningar/campus vid kursstart (67 %, hälften omdöme 4).
Majoriteten av studenterna (80 %) anser att de varit aktiva under webinarierna (i pedagogik, didaktik och bedömning) och tagit del av
”flipped”-miniföreläsningarna (80 %). Mest betydelse har diskussionerna om olika didaktiska perspektiv haft (73 % stämmer/stämmer precis).
Majoriteten anser sig ha medie- och
informationskunnighet (100 % stämmer/stämmer precis) och vill helst arbeta i dialog med andra (93 % stämmer precis).
Resultat studie 2 22 studenter
Tack för er uppmärksamhet!
Lisbeth Amhag
Lisbeth.Amhag@mah.se
Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola