• No results found

Webinarier som mötesplats för lärande på distans

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Webinarier som mötesplats för lärande på distans"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Webinarier som mötesplats för lärande på distans

Lisbeth Amhag

Lektor, Fil. Dr. & postdoktor i pedagogik Fakulteten för lärande och samhälle

Malmö högskola

NORDYRK-konferensen

12-14 juni 2013 Karlstads universitet

(2)

Syftet med den pågående studien är att

undersöka hur och på vilket sätt nätbaserade webinarier (WEB-baserade semINARier)

främjar lärandet genom att mötas ansikte mot ansikte (F2F), och inför dem ha tillgång till ”flipped”-miniföreläsningar samt parallellt kunna kommunicera via chatten.

Studien har genomförts i två grupper i

yrkeslärarutbildningen 90 högskolepoäng (ca 75 % arbetar som obehöriga lärare):

grupp 1 (15 studenter, 9 kvinnor, 6 män), grupp 2 (22 studenter, 16 kvinnor, 6 män).

Följande frågeställningar söker jag svar på: • Hur använder studenterna de synkrona

webinarierna, ”flipped” miniföreläsningarna och chattkommunikationerna som en

utökad resurs för lärande och utveckling? • Vilka möjligheter kan webinarier ge med

fokus på studenters samarbetslärande och kommunikativa kunskapsutbyten?

(3)

Datainsamlingen omfattar i:

• grupp 1 av åtta webinarier (10,5 tim) under två 9hp-kurser vt-12 och ht-12. Efter kurserna har studien kompletterats av intervjuer med sex studenter (ca 25-30 min/intervju).

• grupp 2 av tre ”flipped”-miniföreläsningar (20-25 min/gång), fyra webinarier (4,5 tim), tre examinationer via webinarium (3,5 tim) under en 9hp-kurs vt-13 samt en kursvärdering med svarsalternativ i en 6-gradig skala: 1. stämmer inte alls – 6. stämmer precis och två öppna frågor. Intervjuer kommer att genomföras under september ht-13.

(4)

Grupp 1 har under webinarierna haft gruppvisa

genomgångar om kursuppgifter i sociala relationer och pedagogiskt ledarskap (3 st vt-12) och diskuterat kurslitteratur, teoretiska begrepp och kursuppgifter i pedagogik, didaktik och bedömning (5 st ht-12).

Grupp 2 har en vecka innan webinarierna haft

tillgång till ”flipped”-miniföreläsningar (3 st) om

kurslitteratur i pedagogik, didaktik och bedömning via en länk i lärgemenskapen, It´s learning. Under de efterföljande gruppvisa tre webinarierna har

diskussionerna fördjupats utifrån ”flipped”-miniföreläsningen.

Det fjärde webinariet var ett handledningstillfälle i två kursuppgifter.

Sju studenter har examinerats via tre webinarier (2-3-2). Inför examinationen av två kursuppgifter har de granskat varandras arbeten.

Samtliga webinarier har spelats in och lagts ut i

efterhand i studenternas nätbaserade lärgemenskap i It´s learning för repetition, vidare reflektion

och kritisk granskning.

Metod

(5)

Webinarier (WEB-based semINAR)

Webinarierna har genomförts i e-mötessystemet Adobe Connect som har tre gränssnitt.

Gränssnittet Sharing har använts för ”flipped”-miniföreläsningar, att visa skärm, filer, länkar och program för/med andra.

Gränssnittet Discussion har använts för

gruppvisa genomgångar och diskussioner om begrepp, litteratur, teorier och kursuppgifter samt examinationerna. Likaså för handledning av

lärare och VFU-lärare. Studenterna tilldelas olika roller för att delta (participant), diskutera och examineras F2F (presenter face-to-face), leda och avsluta med att summera webinariet (host). Gränssnittet Collaboration har använts för samarbete med hjälp av gemensamma

anteckningar, whiteboard, presentationer och medieproduktioner (PowerPoint-filer, pdf-dokument, bilder, filmer)

Därutöver kan alla ha chattkommunikation under webinarierna. Läraren kan formulera småenkäter och fördela studenterna i olika grupprum.

(6)

Gränssnittet Sharing används för ”flipped”-miniföreläsningar och att dela på skärm, program, länkar, filer med andra.

Chatt

Anteckningar Deltagarlista Webbkamera

(7)

Gränssnittet Discussion används för webinarier med alla/gruppvis och examinationer F2F (face-to-face). Anteckningar Chatt Frågor Deltagarlista Webbkameror

(8)

Gränssnittet Collaboration används för samarbete med hjälp av whiteboard, PowerPoint, pdf-dokument, bilder och filmer (ej .doc-filer).

Chatt Anteckningar

Frågor

Deltagarlista Webbkamera

(9)

Genomförande av webinarier

länk: http://connect.sunet.se

Student 1K: Tycker att detta funkar bra att ha webinarium Student 2K: Ja

Student 3K: Jättebra nu när man fattar

Student 4M: Skype fungerar med gruppsamtal också! Student 5M: Tack, tycker det funkade över förväntan

Chatt

Egna anteckningar Frågor

Klart syfte, dag, start & sluttid samt tydliga regler och roller för webinariet Bra dator, senaste version av Adobe Flash Player, Adobe Add-in

Bra internetförbindelse: över 3-4 Mbit/s. Testa på www.bredbandskollen.se Bra ljud: headset kopplat till datorn. Testa här http://connect.sunet.se/test

Guide, förberedelser (”flipped”-miniföreläsningar) och support inför webinarierna.

(10)

10

Teoretisk utgångspunkt

Teoretiskt är denna studie baserad på

sociokulturell teori, där vår förståelse av språk, kommunikation, kultur/bildning och olika

aspekter av det sociala/kollektiva

samanhangets betydelse för studenters lärande och utveckling är centralt (Vygotsky, 1978; 1988; Wegerif, 2007; Wertsch, 1991; 1998; 2007).

Sociokulturell teori åskådliggörs genom

Wengers (1998, 2004, s. 5) fyra komponenter:

mening, praktik, gemenskap och identitet, som

ett sätt att tala om vårt lärande.

1. Mening, som ett sätt att tala om/visa sina

förmågor, individuellt som kollektivt.

2. Praktik, som ett sätt att tala om olika

kulturella/bildande perspektiv som

motiveras av gemensamma handlingar.

3. Gemenskap, som ett sätt att tala om den

sociala/kollektiva betydelsen där

deltagandet betraktas som en resurs.

4. Identitet, som ett sätt att tala om sitt/deras

(11)

Teoretisk utgångspunkt, forts.

Likaså används teorin om computer self-efficacy (CSE), dvs. tro på egen förmåga, påverkan, output etc. att kunna delta i webinarierna på ett framgångsrikt sätt. Tre inbördes dimensioner studeras (Compeau & Higgins, 1995):

magnitud/omfattning, styrka och generaliserbarhet:

1. Magnituden återspeglar studentens kapacitet. De med

hög CSE uppskattar själv att de kan arbeta med mindre support, kollektiva kommunikationer och har förmåga att hantera teorier och begrepp samt kan värdera dem, än de med låg CSE.

2. Styrkan av CSE återspeglar studentens

självförtroende. Studenter med hög styrka av CSE

bedömer inte bara att de kan genomföra svåra

kursuppgifter (hög magnitud), för de visar också större självförtroende att framgångsrikt utföra alla

kursuppgifterna.

3. Generaliserbarheten av CSE återspeglar studentens

medie- och informationskunnighet. Studenter med

hög CSE-generaliserbarhet anser sig vara tillräckligt kompetenta att kunna delta i webinarier och använda verktygen (web-kamera, head-set och chatt). De

studenter med låg CSE-generaliserbarhet är osäkra på sin kompetens, som också kan visas av ”lurking”, dvs. lurpassar under webinarierna (deltar sporadiskt, bidrar inte till diskussionerna alt. saknar engagemang).

Referenser:

Bandura, 1979; 1982; 2002 Chang & Tung, 2008

Compeau & Higgins, 1995 Papastergiou, 2010

(12)

Exempel: låg CSE-magnitud, styrka & generaliserbarhet

Student K1: Hörs jag? Jag undrar hur vi ska ge respons? Lärare: Ni läser i par varandras arbeten, vi lägger ut ett

responsschema så att ni inte ger huller-om-buller,

OK. Kan du stänga av din mikrofon så någon annan kan komma in?

Student K2: Hörs jag? Det är om uppgiften och hur det ska se ut och

om ni kan lämna ut ett exempel.

Lärare: Vi kan lägga ut exempel på titelsida och hur det kan se ut,

skriv i löpande text, använd rubriker om ni vill, det finns ingen mall

Student K3: Hörs jag nu? Det gäller slutsatsen, man drar ju slutsatser

hela tiden eller ska slutsatsen dras i slutet?

Lärare: Ta fram en gammal uppsats… Student K3: men det var jätte längesen…

Min analys: Studenterna söker efter stöd och hjälp om kursuppgiften

och genomförandet. Är osäkra på medietekniken. Ämnesväxlingen dominerar, ofta utan avslut.

(13)

Exempel: högre CSE-magnitud, styrka & generaliserbarhet

Student: Jag har en fråga igen, jag har gjort ett experiment, är det OK

att jag har med det i artikeln?

Lärare: Ja, så länge det är relevant och kan tillföra din artikel någonting

eller från din erfarenhet…

Student: Det är ingen vetenskaplig dokumentation, det är på mina

egna barn, men alltså, det passade in, jag var tvungen att testa det som stod i litteraturen

Lärare: Det som handlade om kommunikation?

Student: Ja, är det OK att lägga in det som en liten notis? Bara nämna

det…

Lärare: Ja, det kan du, som en fotnot?

Student: Jag har lagt in det i den löpande texten

Lärare: Ja, det kan du, är det S12 som väntar, nej? S9?

Min analys: Studenten utmanar sig och söker efter bekräftelse och

framåtsyftande återkoppling. Är säker på medietekniken. Ämnesväxlingen dominerar fortfarande, ibland utan avslut.

(14)

Prel. resultat webinarier studie 1

Resultaten från studie 1 av åtta webinarier,

chattkommunikationer och sex intervjuer visar att webinarierna bidrar till utveckling av olika förmågor (mening), olika handlingsperspektiv (praktik), att uppleva deltagandet som en resurs (gemenskap) och att samtalsutbytet bidrar till lärande (identitet). I intervjuerna lyfter studenterna fram betydelsen av att lärare organiserar och förbereder webinarierna i syfte att nå djupare diskussioner, erfarenhetsutbyten och granskning av litteratur, teorier och begrepp. Det finns utmaningar för lärare att se studenterna som ansvariga och kompetenta deltagare som kan använda medieteknikens roll för samarbete och lärande på ett strukturerat och lärorikt sätt (CSE-kunnighet).

Kompetensbehov finns för lärare i medie- och

informationskunnighet, ett samlingsbegrepp om

informationskunnighet (information literacy) och mediekunnighet (media literacy), som inkluderar informationsteknik (IT) och förmågan att hantera informations- och kommunikationsteknik (IKT) (Forsman, 2013).

Resultat studie 1 15 studenter

(15)

Prel. resultat ”flipped”-miniföreläsningar & webinarier

Resultaten från studie 2 utifrån kursvärderingen om tre ”flipped”-miniföreläsningar inför webinarierna och chattkommunikationer, visar att majoriteten av

studenterna anser att främst

”flipped”-miniföreläsningarna (87 %, hälften omdöme 5) och därefter webinarierna (73 %, hälften omdöme 4) har bidragit till deras lärande (4-6 stämmer/stämmer precis), i jämförelse med föreläsningar/campus vid kursstart (67 %, hälften omdöme 4).

Majoriteten av studenterna (80 %) anser att de varit aktiva under webinarierna (i pedagogik, didaktik och bedömning) och tagit del av

”flipped”-miniföreläsningarna (80 %). Mest betydelse har diskussionerna om olika didaktiska perspektiv haft (73 % stämmer/stämmer precis).

Majoriteten anser sig ha medie- och

informationskunnighet (100 % stämmer/stämmer precis) och vill helst arbeta i dialog med andra (93 % stämmer precis).

Resultat studie 2 22 studenter

(16)

Tack för er uppmärksamhet!

Lisbeth Amhag

Lisbeth.Amhag@mah.se

Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola

References

Related documents

När Ahrenfelt (2013) för fram att en organisation och dess ledare behöver skaffa information om det som sker i den kontext de befinner sig är det inte bara för att

Research questions posed in Study IV were: 1) what ICT and non-ICT based forms of support are valued and received by working carers of older people, 2) to what extent are valued

Oral ad- ministration of transgenic plant material generated a priming effect of the immune competent cells present in the GALT, shown by the presence of antigen-specific-IgG in

Det kan också vara så att man som handledare inte har alla dessa funktioner under samma tema för samma grupp lärande utan att man fyller de olika

Studien visar att innovativa företag i större ut- sträckning anammar utvecklingsinriktat lärande som genom strukturer och interna nätverk inkluderar flera på företaget

Anledningen till detta upplägg är att på bästa sätt kunna redovisa resultatet på ett följsamt sätt samt för att kunna besvara syftet med denna uppsats, vilket är att

När de intervjuade lärarna talar om testning som del i undervisning, görs detta i betydande grad i termer av bedömning, alltså som ett sätt att mäta kunskapsutveckling i relation

Bakom begreppet elevhälsa, verksamhetsformen som utifrån senaste skollagen (SFS 2010:800) om- fattar skolhälsovården, den tidigare elevvården samt specialpedagogiska insatser,