BEGRÄNSNINGSLAGEN STÄLLER KRAV,
MEN…
EN KVALITATIV STUDIE OM NYANLÄNDA SOM OMFATTAS AV DEN TILLFÄLLIGA BEGRÄNSNINGSLAGEN
Bädges Khalil
Oscar Nilsson
Handledare:
Lotti Ryberg Welander
Examensarbete i socialt arbete Malmö Universitet 15 HP Hälsa och Samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Januari 2019
BEGRÄNSNINGSLAGEN STÄLLER KRAV,
MEN…
EN KVALITATIV STUDIE OM NYANLÄNDA SOM OMFATTAS AV DEN TILLFÄLLIGA BEGRÄNSNINGSLAGEN
Bädges Khalil
Oscar Nilsson
Khalil, B & Nilsson, O
Begränsningslagen ställer krav, men… - En kvalitativ studie om nyanlända som omfattas av den tillfälliga begränsningslagen.
Examensarbete i socialt arbete, 15 högskolepoäng. Malmö Universitet:
Fakulte-ten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2019.
Syftet med denna studien är att belysa begränsningslagen och hur den påverkar in-dividerna som omfattas av lagen. Syftet med begränsningslagen är att påskynda etableringen av nyanlända på den svenska arbetsmarknaden, vilket i sin tur under-lättar deras etablering i samhället.
De personer som omfattas av lagen är nyanlända som kom till Sverige efter 24 no-vember 2015 under den stora migrationskrisen som ägde rum. Vi undersöker i stu-dien hur individerna som omfattas av lagen har resonerat i deras val av arbete samt hur deras motivation och känsla av sammanhang har påverkats.
De teoretiska utgångspunkterna vi har haft i studien är Maslows teori om den mänskliga behovstrappan och Antonowskys teori om KASAM.
Metoden vi har använt är en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Vi har i studien intervjuat sex individer som samtliga omfattas av den tillfälliga begränsningslagen.
I det empiriska materialet framkom det att individerna hade förståelse för lagen och grundtanken med den. Men det framkom även att det är svårt att förhålla sig till kraven lagen ställer när arbetsmarknaden inte är anpassad för att släppa in ny-anlända. Det framkom även i det empiriska materialet att grundtanken med lagen kan få motsatt effekt då individerna inte vet med all säkerhet att de kommer kunna få stanna i Sverige.
Nyckelord: Begränsningslagen, arbetsmarknaden, migrationsverket, nyanlända,
TEMPORARY LAW OF LIMITATION OF
RESI-DENCE PERMIT IN SWEDEN SETS
REQUIRE-MENTS, BUT…
A QUALITATIVE STUDY ABOUT NEWLY ARRIVED PEOPLE WHO ARE SUBJECTED BY THE TEMPORARY LAW OF LIMITATION OF RESIDENCE PERMIT.
BÄDGES KHALIL
OSCAR NILSSON
Khalil, B & Nilsson, O. The temporary law of limitation of residence permit in Sweden sets requirements, but… - A qualitative study about newly arrived people who are subjected by the temporary law of limitation of residence permit.
Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö university: Faculty of
health and society, department of social work, 2019.
The purpose of this study is to illustrate the temporary law of limitation of resi-dence permit and how it impacts individuals who are subjected by the law. The main purpose of the law is to push the individuals to integrate to the Swedish la-bor market, which later could ease the individual’s integration into society.
Those individuals who are affected by the law are newly arrived people who came to Sweden after the 24th of November 2015 during the migration crisis.
We aim to examine how the individuals have reasoned when they’ve chosen work, and how their motivation and sense of coherence is affected by it.
The theoretical premise for this essay is Maslows theory about the human hierar-chy of needs and Antonowskys theory about sense of coherence. The method used in this essay was a qualitative method using a semi structured interview.
It was clear that the individuals understood the law and the basic behind it. But it appeared that it was hard for the individuals to live up to the requirements due to the Swedish labor market not being suited for newcomers. In addition, this law could potentially have an opposite effect because the individuals do not
know whether they can stay in the country or not.
Keywords: The temporary law of limitation of residence permit, labor market,
Förord
Vi vill främst rikta ett stort tack till vår handledare Lotti Ryberg Welander för ett stort engagemang, tillgänglighet och konstruktiv kritik som hjälpt oss på vägen till
slutresultatet av vår studie.
Ett stort tack även till våra närstående, Nadine Khalil, Sara Ahmad, Amir Jawad och Maja Nilsson som har hjälpt till med korrekturläsning och konstruktiv kritik. Vi vill dessutom tacka våra respondenter som gjorde studien möjlig genom deras
deltagande och vilja att dela med sig av sin erfarenhet. Tack,
Innehåll
1. Inledning 1
1.1 Problemformulering 2
1.2 Syfte och frågeställning 2
1.3 Avgränsningar 3
2. Kunskapsläget 3
2.1 Bakgrunden 3
2.2 Rättsläget 4
2.2.1 Rapporter från Arbetsförmedlingen 5
2.3 Individens motivation till arbete 6
2.4 Kritik mot begränsningslagen 7
3. Begrepp 7 3.1 Flykting 7 3.1.2 Alternativt skyddsbehövande 8 3.1.3 Försörjningskravet 8 4. Teori 9 4.1 Maslows behovstrappa 9 4.2 KASAM 11 5. Metod 13
5.1 Kvalitativ metod med semi-strukturerad intervjuform 13
5.2 Tillvägagångssätt 14
5.3 Urval 16
5.3.1 Snöbollsurval 16
5.3.2 Reliabilitet & Validitet 16
5.3.3 Generalisering 17
5.4 Etiska övervägande 18
6. Analys och resultat 19
6.1 Presentation av respondenterna 19
6.2 Förståelse för begränsningslagen 21
6.2.1 Motiverade att hitta ett arbete 22
6.2.2 Utmaningarna med begränsningslagen 24
6.3 Resultat och diskussion 27
6.3.1 Analys och diskussion utifrån Maslows behovstrappa 27
6.3.2 Analys och diskussion utifrån KASAM 29
7. Avslutande diskussion 32
Referenslista 33
Internetkällor 33
Litteratur 34
1. Inledning
I modern tid har Sverige aldrig tagit emot så många asylsökande som man gjorde år 2015. På ett år hade 163 000 personer sökt asyl i Sverige. 29 000 sökte asyl första halvåret, 134 000 sökte andra halvan av året (Migrationsverket, 2016). An-ledningen till den ojämna fördelningen berodde på att människor från bland annat Syrien och Afghanistan flydde drastiskt efter sommaren. Flyktvägen via Turkiet över till Grekland var ett huvudalternativ för målgruppen. Orsaken till varför människorna flydde berodde framförallt på det bristande säkerhetsläget i länderna som de asylsökande kom ifrån, däribland Syrien. Den största andelen asylsökande var ifrån Syrien, Afghanistan och Irak. Dessa utgjorde totalt ca 114 000 av samt-liga asylsökande år 2015 (Ibid.). Bland de 163 000 asylsökande var 35 000 av de ensamkommande unga, majoriteten från Afghanistan. Anledningen till varför många valde att söka sig till Sverige var på grund av de brister i det gemensamma asylsystem som fanns i EU. Internationella förordningar, avtal och regler upprätt-hölls inte vilket i sin tur bidrog till en bred oenighet avseende migrationspolitiken på EU-nivå. Norra Europa hade ett gott rykte vilket gjorde att de flesta individer som var på flykt sökte asyl i antingen Tyskland eller Sverige (Ibid.).
Den 12 november 2015 beslutades att gränskontroller vid inre gräns samt identi-tetskontroller vid fartyg skulle införas. Inledningsvis skulle det gälla i tio dagar men har sedan dess förlängts månadsvis. Syftet med att införa gränskontrollen var att Sverige stod inför akuta utmaningar. Samtidigt gjordes bedömningen att den allmänna ordningen tillsammans med den inre säkerheten i det rådande läget var hotad. Samhällsverksamheter stod inför stora påfrestningar och behövde därför in-föra åtgärder för att bromsa det kraftiga inflödet (Regeringen, 2015). Efter att gränskontrollerna infördes sänktes antalet asylsökande kraftigt, från att ha haft ett inflöde på ca 11 000 i veckan under en period till att antalet pendlade mellan 2000–3000 under hela december månad. Siffrorna var trots detta historiskt höga. Antalet asylärenden var under året inte proportionerligt med hur mycket asylpröv-ningsenheterna hade möjlighet att handlägga (Migrationsverket, 2016).
Sveriges regering lade år 2016 fram en proposition (Prop. 2015/16:174) som se-dan röstades igenom i riksdagen till den lag som handlar om att begränsa rätten till permanent uppehållstillstånd, en lag som även kom att kallas för ”begräns-ningslagen”. Syftet med lagen var att flyktingar och alternativt skyddsbehövande som beviljas skydd i Sverige ska få tidsbegränsade uppehållstillstånd istället för permanenta. Ifall en asylsökande får flyktingstatus kan individen få ett tillfälligt uppehållstillstånd på tre år. Blir individen klassad som alternativt skyddsbehö-vande kan personen få ett uppehållstillstånd på 13 månader som sedan förlängs, om det fortfarande finns skyddsskäl. Tidsbegränsade uppehållstillstånd som löpt ut kan bli permanenta vid ett nytt beslut från det att tiden löpt ut (Regeringen, 2016). Ännu en konsekvens som lagen medför är att individen har begränsad rätt till anhöriginvandring och att det enbart är personer med flyktingstatus som har rätt till detta.
Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar i rätten till uppehållstillstånd (be-gränsningslagen) trädde i kraft 20 juli 2016 och gäller alla människor som sökte asyl i Sverige efter 24 november 2015. Lagen är tillfällig och kommer att främst att gälla fram till år 2019 (Migrationsverket, 2016).
2
1.1 Problemformulering
Regeringens förslag till den nya begränsningslagen möttes av kritik från de flesta remissinstanserna. Remissinstanserna antydde att begränsningslagen skulle inne-bära negativa konsekvenser för både individer som omfattas av tidsbegränsade uppehållstillstånd, men även för myndigheter. I remissvaren betonades att be-gränsningslagen kommer att medföra en otrygghet och oro hos enskilda vilket i sin tur riskerar att påverka deras etablering i samhället negativt. De flesta remiss-instanser betonade även att tidsbegränsade uppehållstillstånd skulle komma att medföra ett större arbete för myndigheter, däribland Migrationsverket och Migrat-ionsdomstolarna. Remissinstanserna ansåg också att Arbetsförmedlingen kommer att drabbas negativt. Remissinstanserna framförde vidare kritik mot den begräns-ningslagen och ansåg att den kommer medföra en negativ effekt på individens eta-blering då majoriteten av personer som omfattas av lagen kommer att erhålla ett uppehållstillstånd på 13 månader (Prop. 2015/16:174).
Arbetsförmedlingen betonade i rapporten ”snabbspår fortsätter framåt” (2018) att grunden med etableringsprogrammet är byggt på att handläggare ska ha möjlighet att fatta beslut om upprättade etableringsplaner inom 24 månader.
Begränsningslagen innebär skärpta försörjningskrav. Röda korset har skrivit bland annat i en del av rapporten om konsekvenserna av begränsningslagen (2018) att hårdare försörjningskrav riskerade att drabba de enskilda negativt. Röda korset har framfört kritik mot försörjningskraven bland annat på grund av att man anser att det är anmärkningsvärt att provanställningar inte anses vara tillräckliga för att ligga till grund för inkomstberäkningen som Migrationsverket gör. Röda korset påpekade att det är vanligt förekommande att arbetsgivare erbjuder provanställ-ning innan avtalet kan övergå till att bli en tillsvidareanställprovanställ-ning. Röda korset skri-ver även i rapporten att man inför införandet av lagen varnade för att försörjnings-kraven kunde bli problematiska för de enskildes integration på grund av att fokus enbart kommer handla om att ha ett tillräckligt välbetalt arbete för att uppnå kra-ven som finns uppsatta.
Statliga utredningar har tydligt visat att det är mycket svårare för en individ med utländsk härkomst att få sitt första jobb på den svenska arbetsmarknaden (SOU 2006:59; SOU 2005:56). Vidare lyftes en utredning som visade hur ovanligt det är att akademiker med invandrarbakgrund får ett jobb som motsvarar dennes utbild-ningsnivå från dess ursprungsland. Diskriminering av de här individerna på ar-betsmarknaden är ett mycket större problem än vad experter tidigare trott. Enligt en rapport från SOU tar det alldeles för lång tid för den som är nyanländ i Sverige att komma in på den svenska arbetsmarknaden (SOU: 2004:73).
En annan studie visar hur instabila arbetsvillkor, korttidsanställningar och arbets-förhållanden som inte står i enlighet med de kollektivavtal som finns, är signifika-tivt för arbetsplatser där många nyanlända påbörjar sitt yrkesliv i Sverige och många gånger blir kvar i (de los Reyes 2008).
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att belysa begränsningslagen och hur individer som om-fattas av lagen uppfattar att den påverkar dem. Begränsningslagen ställer till skill-nad från utlänningslagen högre krav på egenförsörjning och etablering i samhället. Vi vill undersöka om individer som omfattas av begränsningslagen har gjort aktivt medvetna val gällande yrkesliv för att fortare anses vara etablerade i samhället och få ett permanent uppehållstillstånd.
3
Hur upplever de nyanlända att begränsningslagen har påverkat deras val av ar-bete?
Vad har varit avgörande för dem, i deras val av arbeten?
Hur upplever de nyanlända att begränsningslagen påverkar deras motivation och känsla av sammanhang?
1.3 Avgränsningar
Då syftet med uppsatsen är att belysa situationen för några av de individer som omfattas av begränsningslagen, blev det naturligt i vår uppsats att lyfta just dessa individers berättelser. Vi har däremot valt att avgränsa dessa berättelser så till vida att vi på förhand valt ut frågor utifrån teman. Detta då det funnits en risk att re-spondenternas berättelser annars hade blivit alldeles för omfattande, spridda och heller inte besvarat det som var uppsatsens syfte. Av forskningsetiska skäl valde vi även ganska tidigt att avgränsa vårt urval till att endast omfatta individer som vid tillfälle för intervjun var 18 år eller äldre. Den psykiska ohälsa bland de indi-vider som kommer till Sverige från krigshärjade länder, vilket bland annat tas upp i Röda Korsets rapport humanitära konsekvenser av den tillfälliga
utlänningsla-gen (2018), är något som vi båda varit fullt medvetna om under
uppsatsskrivan-dets gång. Detta såg vi som viktigt att ha med oss då det potentiellt skulle kunnat påverka individernas motivation till att uppnå de strikta försörjningskrav som till-kom i med begränsningslagen. Vi har däremot valt att inte specifikt lyfta den psy-kiska ohälsan i våra intervjuer. Vi var medvetna om att denna potentiellt skulle kunna lysa igenom i våra respondenters beskrivningar av sin situation.
2. Kunskapsläget
Då vi valde att lyfta situationen för de individer som omfattas begränsningslagen som nyligen uppkommit har det varit svårt att finna tidigare forskning till vår upp-sats.
Till att börja med fick vi använda oss av det rådande kunskapsläget vid införandet av begränsningslagen, genom att läsa och lyfta de motioner och propositioner som sammanfattar och redogör för anledningen till införandet av begränsningslagen. Då den tidigare forskningen på området är högst begränsad har vi fått använda oss av forskning som i vissa fall är något äldre. Vi har dock valt att använda oss av dessa då problematiken för de individer som den aktuella forskningen berörde då, på många sätt överensstämmer och är densamma som de dagsaktuella rapporter angående begränsningslagen som vi valt att lyfta.
Då syftet med uppsatsen varit att belysa och låta de individer som omfattas av be-gränsningslagen att komma till tals, har kunskapsläget mer varit ett sätt för oss att lyfta upp de risker som de olika myndigheterna och organisationerna så som Ar-betsförmedlingen, Migrationsverket och Röda korset lyfte för de individer som omfattas av begränsningslagen.
Vidare har vi valt att belysa migrationskrisen 2015 i Sverige samt införandet av lagen och hur regeringen motiverade ett införande av den. De djupgående inter-vjuerna med våra respondenter och vårt empiriska material har sedan varit inform-ation som antingen bekräftat eller avfärdat den kritik som lyfts i kunskapsläget.
2.1 Bakgrunden
Under 2018 är 68,5 miljoner människor på flykt varav cirka 25 miljoner är flyk-tingar, enligt FN:s flyktingkonvention. Mer än hälften av dem som är på flykt kommer från Syrien, Syd Sudan, Afghanistan, Myanmar och Somalia. Människor flyr också från Centralafrika, Venezuela, Ukraina, Jemen och Nigeria.
4
Sedan den 1 januari 2014 har över 1,7 miljoner människor flytt över Medelhavet (Migrationsverket). En av de allvarligaste kriserna inträffade 2015, då en stor mängd människor sökte sig till Sverige. En stor mängd människor sökte sig till Sverige. Totalt 162 877 individer sökte asyl i Sverige under 2015 varav 35 369 var ensamkommande unga. Flera tusen vuxna, familjer och ensamkommande unga sökte asyl i Sverige varje vecka. Under oktober och november sökte runt 9 000 personer asyl i Sverige varje vecka. Det högsta antalet asylsökande var mel-lan den 9 och 15 november då 10 554 personer sökte asyl. Cirka 100 000 av dem kom under september, oktober och november. Skåne tog emot flest asylansök-ningar, 54 000 individer. De flesta asylsökande som kom till Sverige kom från Sy-rien, Afghanistan och Irak (Migrationsverket, 2016).
Det stora antalet asylsökande och andra skyddsbehövande som kom till Sverige under hösten 2015 ställde svenska myndigheter, kommuner och andra aktörer in-för en rad utmaningar. En del kommuner hade inte avtal om mottagande av nyan-lända som hade fått uppehållstillstånd vilket medförde att tusentals bodde kvar på Migrationsverkets anläggningsboende. När det blev ett stort inflöde av nya asylsö-kande blev det en stor påfrestning för individerna i sig, men även för myndig-heten. Samtidigt var det stora grupper som valde att själva bosätta sig i socioeko-nomiskt belastade stadsdelar i storstäderna. Sverige har sedan dess infört gräns-kontroller, ID-kontroller och tillfälliga uppehållstillstånd. En tidsbegränsad lag under tiden 20 juli 2016 – 19 juli 2019 gäller för alla som sökt asyl efter den 24 november 2015. Den nya migrationspolitiken märks nu i statistiken över asylsö-kande och hur många som fått uppehållstillstånd (ibid.).
2.2 Rättsläget
På grund av de svårigheterna som uppstod valde den dåvarande regeringen att an-passa asylreglerna till miniminivå enligt EU rätten och internationella konvent-ioner. Syftet med förslaget om begränsningen av asylrätten var att minska kostna-derna för mottagandet av asylsökande, förbättra etableringen och även pressa andra EU länder att ta större ansvar gällande asylsökande (prop. 2015/16:174). Regeringen lade i en proposition fram ett exempel på en lag som kom att kallas begränsningslagen, en tillfällig lag som syftar till att begränsa rätten till perma-nent uppehållstillstånd. I Propositionen beskrev man att genom att anpassa de svenska asylreglerna i enlighet med EU-rätten och internationella konventioner, ökar möjligheten för människor som är på flykt att söka asyl i andra EU länder. Vidare angavs i propositionen det förslag om införandet av den tillfälliga lagen om tidsbegränsade uppehållstillstånd (TUT). Det föreslogs att de som beviljas asyl och har flyktingstatus ska få uppehållstillstånd i 3 år och att alternativa skyddsbehövande samt andra som av andra skäl fått asyl ska få uppehållstillstånd i 13 månader (ibid.).
Det finns en möjlighet i lagförslaget att få sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd ändrat till permanent uppehållstillstånd efter att det tidsbegränsade upphört med krav att ha kommit igång med arbete och lön enligt kollektivavtalsnivå som leder till självförsörjande. För dem som får asyl som alternativt skyddsbehövande är permanent uppehållstillstånd den enda chansen för rätt till familjeåterförening (prop. 2015/16:174). I propositionen medgav regeringen att lagen kan medföra negativa effekter när det kommer till den enskildes etablering i samhället men väl-jer att betona de positiva aspekterna. Regeringen skriver i propositionen att lagen kan för individen vara en positiv drivkraft för att ordna ett arbete som kan bidra till egen försörjning. Regeringen betonar även i propositionen att lagen skulle in-nebära en vinst för integrationen, då de nyanlända får en möjlighet att komma in i arbetslivet och kunna bidra till egen försörjning (Ibid.).
5
Propositionen röstades igenom i riksdagens kammare och blev en tidsbegränsad lag fram till 2019 med möjlighet att förlängas. Lagen trädde i kraft 20 juli 2016 och gäller för alla personer som sökte asyl i Sverige efter 24 november 2015 (Mi-grationsverket).
2.2.1 Rapporter från Arbetsförmedlingen
Den dåvarande regeringen införde många satsningar för att minska utanförskapen på arbetsmarknaden bland nyanlända. Bland annat fråntogs kommunerna ansvaret för nyanlända och gav Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta med denna mål-grupp år 2010. Detta gjorde man i en stor reform med syftet att försöka etablera nyanlända fortare på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har det samordnade ansvaret för etableringen av denna målgrupp (Arbetsförmedlingen, 2018). På vil-ket sätt arbetsförmedlingen arbetar med målgruppen framkommer bland annat i lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
När de nyanlända fått beslut om uppehållstillstånd har man rätt att ingå i ett eta-bleringsprogram som ska vara ett stöd för nyanlända att komma ut i arbete eller utbildning. Etableringsperioden pågår som högst i två år (Arbetsförmedlingen, 2018). Arbetsförmedlingen släppte i oktober 2017 en prognos ”Prognoser för ut-betalning, 2017–2021” som beskrev nyanländas deltagande i etableringsprogram-men. Deltagare med tillfälliga uppehållstillstånd låg på ca 24 % i september 2016. I september 2017 hade andelen nyanlända med tillfälliga uppehållstillstånd ökat till 56 %. Detta kan jämföras med personer med permanent uppehållstillstånd. De-ras deltagande i etableringsprogrammet minskade från 75 % i september 2016 till 43 % i september 2017. Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport ”Snabbspåren fortsätter framåt” att individerna med tillfälliga uppehållstillstånd blir pressade över att hitta ett arbete och att det kan leda till att man väljer att inte arbeta med det man är utbildad till. Detta på grund av att underlätta sin asylprocess (2018). Enligt 17 § 2 st. i Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få hållstillstånd i Sverige står det bland annat: En utlänning som har haft ett uppe-hållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12, 15, 16 a eller 16 b § eller ett up-pehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 c-16 i §§ ska, såvida inte nå-got annat följer av 17 a §, när tiden för det tillståndet har löpt ut, beviljas ett per-manent uppehållstillstånd, om han eller hon har en anställning som har anmälts enligt första stycket och som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig. Enligt Arbetsförmedlingens rapport ”Prognoser för utbetalning, 2017–2021” framgår det att personer med tillfälliga uppehållstillstånd har en högre motivation att hitta ett arbete fort på grund av att en anställning som leder till självförsörjande kan bidra till att man får permanent uppehållstillstånd. I samma rapport står det att en stor del av de asylsökande som kom till Sverige år 2015 har en eftergymnasial utbildning (2017). Det gjordes snabbspårsatsning för denna målgrupp med legiti-mationsyrken. Men platserna till dessa snabbspårsatsningarna för legitimationsyr-ken gav inte det utfallet som man hade hoppats på. Enligt Arbetsförmedlingens rapport ”Snabbspåren fortsätter framåt” (2018) är snabbspåren en utmaning då an-talet nyanlända och deltagare i etableringen fortsätter att minska. Det blir svårare för Arbetsförmedlingen att hitta rätt deltagare till snabbspåren. Individerna som finns i etableringsprogrammet idag har i större utsträckning tillfälliga uppehålls-tillstånd. En konsekvens av detta är att färre individer väljer att gå in i snabbspårs-insatser eftersom deltagande i detta inte utgör en grund för förlängning av uppe-hållstillstånd.
6
2.3 Individens motivation till arbete
Jose Alberto Diaz (1997) lyfter i sin studie kring nyanlända i Sverige om hur van-ligt det är med en motivationskris hos de berörda när dessa skall komma in på ar-betsmarknaden. Anledningen till detta menar Diaz, är den svårighet det är för en nyanländ att komma in på arbetsmarknaden och därigenom skaffa sig meriter i form av arbetskompetens från den svenska arbetsmarknaden. Diaz menar att detta medför en negativ utveckling för individen och dennes möjlighet till att på det ekonomiska planet, integreras i Sverige. Vidare beskriver Diaz det välfärdssam-hälle i Sverige som på olika sätt, däribland ekonomiskt, hjälper de individer som av olika anledningar själva har svårt att försörja sig. Med tanke på de nyanlända som har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden, kombinerat med det välfärdssystem som dessa individer står under i Sverige, riskerar dem att hamna i en ny motivationskris. Känslan av att nå egen försörjning kan uppfattas som en utopi som är omöjlig att nå eller att det för den delen inte är nödvändigt att göra de ansträngningar som krävs för att nå detta då du ändå står under samhällets eko-nomiska beskydd (ibid.).
I likhet med Diaz (1997) menar Dustmann et al. (2016) att tillfälliga uppehållstill-stånd, likt de som återfinns i Sverige, påverkar de individer som omfattas av denna lag negativt. De menar att individens motivation till att utvecklas genom ny kunskap och erfarenhet i det nya landet riskerar att försämras beroende på hur sannolikt individen själv känner att det är för han/hon att i förlängningen få stanna kvar i landet. Ett beslut om tillfälligt uppehållstillstånd kan således få som resultat att en individ som beviljats att stanna i Sverige under en kortare period, för att i förlängningen ändå bli kvar i Sverige under en längre tid, riskerar att hamna efter på den svenska arbetsmarknaden i jämförelse med de individer som tidigt bevil-jats längre uppehållstillstånd. Detta då tvånget på arbete och försörjning för en förlängning av det tillfälliga uppehållstillståndet många gånger riskerar att få indi-vider som omfattas av det tillfälliga uppehållstillståndet att välja bort vidare stu-dier för lågkvalificerade jobb med låga löner (ibid.).
Patrick Joyce (2017) lyfter i sin rapport om hur permanenta uppehållstillstånd, i kontrast till de ovanstående komplikationer med de tillfälliga uppehållstillstånden och de individer som omfattas av denna tillfälliga lag, hur tryggheten att få stanna infinner sig för de med permanenta. Den minskade oro som detta medför, menar Joyce, bör medföra att dessa individer känner sig mer motiverade än de med till-fälliga uppehållstillstånd, att göra de kraftansträngningar som krävs för att eta-blera sig i det svenska samhället. Vidare menar dock Joyce (2017) att tillfälliga uppehållstillstånd som kan bli permanenta, likt den möjlighet som finns i Sverige, snarare kan motivera individen till att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden. Detta då det är ett krav från den svenska statens sida. Joyce menar dock att de krav som ställs på individen bör vara inom ramen för vad som faktiskt är möjligt att genomföra under en viss tid för att ge fortsatt motivation och inte släcka den. Diaz (1997) menar att egen försörjning, tillsammans med att utveckla sig språk-mässigt i det svenska språket och att hitta ett boende, är grundpelare för individer att integreras i Sverige. De kontakter de berörda individerna får genom att förstå och göra sig förstådda i ett socialt sammanhang som ett arbete kommer att fungera som, är fundamentalt för individen att känna ett sammanhang. Ett sammanhang som genererar mening till individens vardag och som ger fortsatt motivation till att fortsätta anstränga sig på arbetet såväl som socialt (ibid.).
I Röda Korsets rapport humanitära konsekvenser av den tillfälliga
utlänningsla-gen (2018) lyfter man, utlänningsla-genom intervjuer av flertalet individer som omfattas av det
7
välutbildad individ som tvingades att fly från kriget i Syrien. Joseph lyfter i inter-vjun hur motivationen till att lära sig det svenska språket helt försvann när han fick information om att han inte med säkerhet skulle få stanna i Sverige. Stolt-heten som infann sig när han börjat lära sig det svenska språket och skaffat sig sitt första jobb i det nya landet försvann den dagen han fick beskedet om att han even-tuellt inte i skulle få stanna kvar i Sverige framöver. Den motivation som Joseph tidigare känt kring att komma in på den svenska arbetsmarknaden och därefter an-stränga sig för att etablera sig på densamma var som bortblåst.
Darvishpour & Westin lyfter kvinnans situation på arbetsmarknaden i sin antologi Migration och Etnicitet (2015) som den grupp av individer som har den sämsta si-tuationen på den svenska arbetsmarknaden. De beskriver hur dessa kvinnor tvingas utstå en dubbel förfördelning på den svenska arbetsmarknaden. Dels för att dem är kvinnor och dels för att dem tillhör en etnisk minoritet.
2.4 Kritik mot begränsningslagen
Begränsningslagen kritiserades vid en motion av Vänsterpartiet. Kritiken partiet framförde mot lagen handlade om att man ifrågasatte ifall den är förenlig med barnkonventionen. Detta då en del av barnets rättigheter försvinner då det sker en begränsning av rätten till familjeåterförening i den tillfälliga lagen enligt 13§ för de barn som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Ytterligare kritik framförs kring det faktum att det saknas en utförlig förklaring om varför ändringarna av asylreglerna skulle innebära att människor söker skydd i andra EU länder (motion 2015/16:3412).
Ytterligare kritik mot lagen har framförts vid en motion av Vänsterpartiet där de menar att det kommer att skapa ett stort lidande, oro samt osäkerhet för de be-rörda. Samtidigt kommer denna att försvåra etableringen i samhället för dem som kommer till Sverige på flykt från krig och förtyck (motion 2015/16:3412). Vid motionen framförs det även att ett försvårande av familjeåterförening medför stora svårigheter för de individer som sökt asyl i Sverige på flykt från krig. Det förklaras då att med tanke på att avsaknaden till familjen kommer att vara stor, kommer det att innebära svårighet för de asylsökande att komma in i det svenska samhället och etablera sig. Att det behövs arbete för att kunna få permanent uppe-hållstillstånd kritiseras även i motionen av Vänsterpartiet med bakgrund av att det kan innebära att arbetsgivare får mer makt i form av att utnyttja arbetsmarknaden och arbetstagaren (motion 2015/16:3412). Enligt Röda Korsets rapport (2018) har de tillfälliga uppehållstillstånden bidragit till en ökad psykisk ohälsa. Den psy-kiska hälsan påverkas mycket negativt av att hållas åtskild från sin familj och rap-porten visar på en ökad risk för depression och posttraumatiskt stressyndrom. Rapporten visar också att de strikta försörjningskraven är mycket svåra för många att uppfylla och att kvinnor riskerar att drabbas hårdare av dessa än män (Röda Korset).
3. Begrepp
Nedan kommer följande begrepp förklaras närmre för att ge en bredare förståelse för kunskapsläget.
3.1 Flykting
Enligt FN:s flyktingkonvention, svensk lag och EU: regler är en person flykting om denna har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av:
• Ras
8
• Religiös eller politisk uppfattning • Kön
• Sexuell läggning eller
• Tillhörighet till viss samhällsgrupp.
Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. (Rätten till skydd för flyktingar regleras i Utlänningslagens kapitel 4).
En person som flyr från krig eller en väpnad konflikt är inte automatiskt flykting enligt Genèvekonventionen. Det är den förföljelse som personen riskerar som är grunden för flyktingskapet.
Personer som tvingas till flykt inom sitt land omfattas inte av definitionen på flyk-ting enligt FN: s flykflyk-tingkonvention (Migrationsverket, 2017).
3.1.2 Alternativt skyddsbehövande
Det är en person som:
Löper risk att straffas med döden
Löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förned-rande behandling eller bestraffning eller
Som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Bestämmelsen grundar sig även på den internationella principen om att en person inte får utvisas till ett land/område där denna riskerar tortyr m.m. (Migrationsver-ket, 2017).
3.1.3 Försörjningskravet
Utöver att rätten till permanenta uppehållstillstånd har begränsats är den stora skillnaden mellan den tidigare utlänningslagen och den tillfälliga begränsningsla-gen, försörjningskravet. I den tillfälliga lagstiftningen ställs det bland annat krav på anställning som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig med lö-nen för att ett tillfälligt uppehållstillstånd ska övergå till ett permalö-nent enligt 17§. Dessutom är en skillnad att man i den tillfälliga lagen begränsat rätten till anknyt-ningsinvandring och att man med lagen infört ett krav på försörjning gentemot in-dividen man hämtar till Sverige. I den 9 § i lagen om tillfälliga begränsningar om att få uppehållstillstånd står uppehållstillstånd via anknytning som regleras i 5 kap 3 § Utlänningslagen endast får beviljas om personen kan försörja utlänningen, samt har en bostad av storlek och standard i sig för sig själv och utlänningen. På Migrationsverkets hemsida beskriver man mer detaljerat kring personen som ansöker om uppehållstillstånd till en anknytningsperson. Migrationsverket beskri-ver att arbetsrelaterad inkomst som man ligger till grund i försörjningskravet är:
• Lön från arbete
• Arbetslöshetsersättning • Sjukpenning
• Inkomstgrundad ålderspension.
Utöver detta kan en individ även uppfylla försörjningskravet ifall man har en för-mögenhet tillräckligt stor för att kunna försörja sig själv samt de andra familje-medlemmarna som får uppehållstillstånd på anknytning.
Migrationsverket ger undantag från försörjningskravet för vissa personer, exem-pelvis barn under 18 år och en person som får flyktingstatus eller alternativt skyddsbehövande vars familjemedlemmar ansöker om uppehållstillstånd inom
9
loppet av tre månader efter att individen själv mottagit uppehållstillstånd, ifall in-dividen är en registrerad partner eller barn under 18 år (Migrationsverket, försörj-ningskrav, u.å.).
4. Teori
I följande avsnitt kommer vi presentera de teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av då vi skrivit vår studie. Till att börja med presenteras Maslows teori om den mänskliga behovstrappan. Denna teori har funnits med i våra tankar redan in-nan vi påbörjade vår uppsats, då vi anser att den har en tydlig anknytning till indi-viders motivation och strävan efter självförverkligande. Teorin har hjälpt oss vid formulering av frågor till intervjuerna och kommer även att användas vid analysen av det insamlade materialet från dessa intervjuer. Anledningen till att vi valt att använda oss utav just denna motivationsteori och ingen annan är för att den på ett övergripande plan passar väl in i den studie vi avser att genomföra. Samtidigt är teorin i sig allmänt vedertagen i forskningskretsar när det kommer till forskning om motivation.
Vi har även valt att använda oss av Antonowskys teori om KASAM. Då vår upp-sats bygger på djupgående intervjuer med individer med olika erfarenheter och känslor, har vi valt att använda oss av en kompletterande teori till Maslows be-hovstrappa. Maslows behovstrappa fångar in de individuella förutsättningar som finns hos varje individ. På så sätt kan teorin om KASAM hjälpa oss att fånga in och lyfta de delar av det insamlade materialet som kommer att handla om indivi-dens känsla av ett sammanhang till något i det nya landet Sverige.
4.1 Maslows behovstrappa
Abraham Maslow (1908–1970) var utifrån sin roll som forskare kring motivation, genom sin teori om den mänskliga behovstrappan, unik inom sitt område. Det som gjorde teorin om den mänskliga behovstrappan så unik var Maslows försök till att föra samman den forskning om motivation som tidigare bara varit specifi-cerad på det område som tidigare forskare ansett varit intressant för stunden (Aro-seus 2016). Maslows teori om den mänskliga behovstrappan bygger på tanken om att var individs behov kan delas in i fem olika kategorier av grundläggande behov. Där var kategori i en optimal situation kan vara uppfyllt samtidigt, men där den övre kategorin inte blir viktig förens individens behov i den lägre kategorin är tillgodosedda (ibid.).
Maslow redogör i sin egen bok Motivation and Personality (1954) grundläggande för var och en utav dessa fem kategorier med början på det första och mest grund-läggande av alla behov, i vilket han valt att benämna som en individs fysiologiska behov. Maslow menar att de fysiologiska behoven såsom mat, vatten och syre är ett fundament och en total grundförutsättning för en individs möjlighet att exi-stera. De fysiologiska behoven som även innehåller ett undvikande av smärta samt sex, är för sig oberoende av andra behov såsom ex: trötthet. Maslow menar å andra sidan att fysiologiska behov kan relateras till andra, för individen, grundläg-gande behov. En individ som upplever en känsla av hunger kan, enligt Maslows behovstrappa, omedvetet istället vara i behov utav trygghet och beroende. Det är inte förens en individ saknar allt som teorin om den mänskliga behovstrappan ställer sig på sin spets. Där motivationen efter att tillfredsställa det fysiologiska behovet i föda överordnas alla andra behov (ibid.).
10
” A person who is lacking food, safety, love, and esteem would most probably hunger for food more strongly than for anything else”
(Maslow 1954:82).
För en individ som saknar allt menar (Maslow 1954) att en plats med obegränsad tillgång till mat blir utopin utav alla framtidsdrömmar. Där frihet och respekt blir sekundärt då detta inte fyller individens tomma mage.
Trygghetsbehovet är Maslows (1952) andra steg i teorin om den mänskliga be-hovstrappan och bygger på att de fysiska behoven är tillgodosedda. Maslow me-nar att till och med det fysiska behovet blir sekundärt, i med att det redan är tillgo-dosett, då en individ i extrema fall tvingas leva i ständig otrygghet. Plötsligt är sö-kandet efter trygghet det enda som individen i fråga lever för. I jämförelse med ett spädbarn menar Maslow (1952) att hejdandet av synliga reaktioner vid uppkomst av otrygghet är det som skiljer den vuxne och barnet åt. Till skillnad från barnet som ännu inte lärt sig hejda en plötslig reaktion av otrygghet och direkt genom handling, såsom gråtande eller ilska, direkt visar tecken på känsla av otrygghet. Den vuxna upplever liknande typ av otrygghet men har under livets gång lärt sig att hejda känslan och för allt i världen inte visa den utåt så andra individer kan uppmärksamma detta. Maslow lyfter ena ytterligheten utav en individ i det väster-ländska samhället: med en lugn och fredlig omgivning. Där samhället i sig funge-rar som ett skydd mot yttre hot. Där individer som lever i detta specifika samhälle, har privilegiet med en god hälsa och trygghet, där behovet av trygghet redan till-godosetts. På grund av, eller tack vare det beskydd från samhället, har individen som lever i detta västerländska samhälle inte behovet av att aktivt och genom mo-tiverade handlingar sträva efter trygghet. Detta då behovet om trygghet, som tidi-gare nämnts, redan tillgodosetts (ibid.).
Maslow (1952) lyfter även den andra ytterligheten. Där samhället som individen tillbringad sin vardag står långt ifrån det samhälle som många individer i västvärl-den mer eller mindre är vana vid. Där samhället i sig inte skyddat dess medbor-gare ifrån känslan utav eller direkta handlingar av: extrema temperaturer, brott, mord och diktatur. Maslow menar nämligen att det är i akuta lägen såsom krig som individens motivation till trygghet är som mest tydlig och där behovet utav detta är som störst. Det är emellan dessa två ytterligheter tillsammans med den grupp av individer som faller inom ramen för en social och ekonomisk underställd situation som behovet av trygghet blir som mest tydlig. För många utav dessa in-divider som omfattas av ytterligheterna, men även dem som finns där emellan, är ett jobb med trygghetsskapande skydd: ekonomiskt likväl som försäkringar av olika slag, viktigt för att få individerna att känna sig trygga (ibid.).
Behovet av kärlek och gemenskap är Maslows (1952) tredje steg i sin teori om den mänskliga behovstrappan och förutsätter att det fysiska- och trygghetsbehovet är i det närmaste säkerställt för individen. Plötsligt strävar individen likt aldrig nå-gonsin tidigare efter vänner, en käresta och/ eller barn. Individen gör nu allt för att finna kärleksfulla relationer och bli en del utav denna omgivning. De två tidigare behoven blir helt plötsligt sekundärt, i med att dem säkerställts, och allt kretsar plötsligt kring att nå djupare relationer. Att finna dessa och få möjligheten att stanna kvar där blir nu viktigare än någonting annat för individen. Just relationen till en käresta är så mycket mer än det sexuella som belystes i det första stegets fy-siologiska behov. Det innefattar nu i det tredje steget av kärlek och omsorg. Vilket innefattar både privilegiet att ge kärlek till någon men även att få kärlek tillbaka (ibid.).
11
Behovet av uppskattning är Maslows (1952) fjärde steg och bygger på att indivi-den har en fast och någorlunda hög och stabil känsla om sig själva. Där själv-känsla och respekt för sig själv skapar och upprätthåller ett högt anseende om sig hos andra individer i dennes absoluta närhet. Maslow menar att det finns två ni-våer av uppskattning: det första- och lägre stående behovet av uppskattning byg-ger på att individen siktar på att nå en viss position inom den arbetsgrupp man till-hör. Detta för att på så vis, genom att man uppmärksammas för sin prestation, upplever uppskattning och respekt ifrån individer runt omkring en. Detta leder vi-dare in på Maslows andra nivå av uppskattning, vilken är den av de två som be-döms som av störst vikt för var enskild individ: självrespekt. Tron på sig själv och på sin förmåga att på ett självständigt sätt utföra saker som förväntas utav dig är fundamental för en individ som strävar efter att nå det femte och sista steget i Maslows behovspyramid. Att inte besitta tillräcklig självrespekt och tro på sig själv riskerar att få dig att fastna i en känsla av att inte kunna påverka din egen si-tuation och utveckling. Att strävan efter att få andras bekräftelser någonstans blir större än strävan efter att nå självförverkligande (ibid.).
Just behovet av självförverkligande är Maslows (1952) femte och sista steg i sin teori om behovspyramiden. När du uppnått ”kraven” för självrespekt och att du på ett oberoende sätt känner att du har kontroll över din tillvaro och fortsatta utveckl-ing har du möjlighet att nå självförverkligande för dig själv. Ett självförverkli-gande som ter sig olika för var individ och som många gånger är i ständig föränd-ring. I praktiken bygger begreppet på att varje individ måste bli det som man är menad att bli. Inte förrän individen gör det som den är menad att göra når den sin fulla potential. För vissa personer kan detta innebära att du satsar fullt ut på musi-ken för att nå din fulla potential. För andra personer, som för den välutbildade mi-granten som nyligen kommit till Sverige, kan det innebära att man får hjälp och vidareutbildning så att man i slutändan kan börja arbeta som den läkare du utbil-dat dig till i ditt hemland. Självförverkligandet bygger på att du behärskar de fyra tidigare stegen fullt ut, vilket inte är särskilt enkelt (ibid.).
4.2 KASAM
Aaron Antonowskys teori om KASAM (känsla av sammanhang) har sedan sin uppkomst och användning, operationaliserats genom ostrukturerade djupintervjuer med 51 informanter som alla med förutsättning för ett deltagande i studien, hade upplevt ett svårt trauma. Där samtliga informanter ansågs ha kommit ur detta trauma på ett sätt som ansågs anmärkningsvärt bra (Antonovsky & Elfstadius, 2005). Infallsvinkeln som teorin KASAM valt är det salutogena synsättet, vilket kommer från latinets Salus, som betyder hälsa. Istället för det patogena synsättet som fokuserar på orsakerna bakom att en individ blir sjuk, fokuserar KASAM på de hälsofrämjande orsakerna som får en individ att känna sig tillfreds med tillva-ron som individ i samhället, trots de påfrestningar som denna dagligen tvingas ut-stå från detsamma. Istället för att kolla på och undersöka vad det är som gjort så att en individ blivit sjuk, fokuserar KASAM istället på vad som fått individen att bibehålla en god hälsa, genom det salutogena synsättet att se på individen (Anto-novsky 1991).
Ur teorin om KASAM kunde Antonovsky, genom sina ostrukturerade djupinter-vjuer som vi nämnde i inledningen av denna teori, urskilja tre teman som senare kom att definieras som centrala komponenter av teorin i stort: Begriplighet, Han-terbarhet och Meningsfullhet. Den individ som enligt Antonovsky identifierades som en informant med höga nivåer av dessa tre komponenter, definierades som en individ med hög grad av KASAM. Där för tydlighetens skull en individ men låg
12
nivå av en eller flera utav dem tre centrala komponenterna, definierades som en individ med en låg grad av KASAM (Antonovsky & Elfstadius 2005;43).
Begriplighet och dess definition sammanfattas i Hälsans Mysterium (2005) och syftar på om man som individ upplever yttre och inre intryck som logiskt struktu-rerade och tydliga, har man en hög nivå av begriplighet. Detta innebär för indivi-den i vardagen att de intryck som indivi-denna får uppleva, kan förutses eller åtminstone går att förklara, när dessa kommer som en överraskning för individen. Det skall sägas att intryckens art inte värderas utifrån vad individen upplever eller varför. ”Enkla” vardagliga misslyckanden precis som dagliga fruktansvärda upplevelser utav krisartade situationer såsom att leva i ett land med en pågående konflikt görs det ingen skillnad när man avgör individens förmåga till begriplighet. Det är alltså inte intryckets art som spelar roll utan hur individen förmår att göra alla dessa in-tryck begripliga för sig själv. ”Olycksfågel” är vidare en benämning om sig själv som Antonovsky (2005:44) exemplifierar, med hjälp av djup intervjuerna, som de individer i studien som hade en låg nivå av KASAM. Man hade av olika anled-ningar råkat ut för saker i negativ bemärkelse flertalet gånger och var således in-ställd på att detta skulle fortsätta resten av individens liv. Tvärt emot individen med låg nivå av KASAM ser den med hög nivå var enskild händelse som en erfa-renhet som man kan lära sig av eller i värsta fall, om händelsens art är av det värre slaget, uthärda (ibid.).
Hanterbarhet är Antonowskys (2005) andra centrala komponent inom KASAM och innebär i vilken grad som individen har de resurser som krävs för att stå emot de intryck som individen upplever dagligen. En sådan resurs kan vara en faktisk person såsom en familjemedlem eller en nära kollega. Men det kan även vara en högre makt att vända sig till då ens omgivning upplevs som icke hanterbar. En in-divid som betraktas ha en hög nivå av KASAM ser inte sig själv som offer för omständigheter som skulle kunna betraktas som orättvisa. Denna är istället väl medveten om att negativa händelser är en del av livet och kommer antagligen komma över denna händelse, precis som man gjort förut (ibid.).
Meningsfullhet är Antonowskys (2005) sista centrala komponent och definieras som den av de tre komponenter som påverkar individens motivation mest. De in-divider med hög grad av KASAM betonade i första hand de aktiviteter och fält som av olika anledningar engagerade individen till att vilja anstränga sig praktiskt såväl som känslomässigt i specifika området. Om man istället kollar på den andra ytterligheten, där man finner individer med ett mått av KASAM som definieras som lågt, är det inte något som individen lyfter som meningsfullt i dennes liv och vardag. Grunden i komponenten meningsfullhet handlar dock om att individen känner att livet rent generellt är överhängande gott. Trots att livet är fullt av svå-righeter, problem och en hög grad av krav känner du, med en hög grad av KA-SAM, att en stor del av dessa betungande omständigheter är väl värda att inve-stera tid och energi i. Med en inställning till livet som öppnar upp för och välkom-nar utmaningar istället för att betrakta dessa som jobbiga. Precis som ovan nämna komponenter och dess innebörd betyder inte en hög grad av KASAM i detta fall att man som individ är konstant glad vid händelse av jobbiga situationen som hän-der i dennes liv/omgivning. Men när individen konfronteras med en händelse som av många skulle uppleva som jobbig. Exempelvis att engagera sig i ett jobb som du egentligen är överkvalificerad till, samtidigt som du är ensam i ett främmande land utan din familj. Istället för att betrakta sig som någon som fallit offer för li-vets alla svårigheter och göra sig själv till offer, söker individen med en hög grad av KASAM mening med var händelse som kastas emot dem och gör sedan det bästa för att kunna gå rakryggad ur situationen (ibid.).
13
Antonovsky sammanfattar själv hur tanken med, och avgörande för en individs nivå av KASAM, är att denna har en ”genomträngande och varaktig men dyna-misk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar värda investering och engage-mang”
(Antonovsky & Elfstadius 2005).
5. Metod
I följande kapitel har vi redogjort för vilka metoder vi använt oss av i studien för att besvara frågeställningen och syftet med studien. Den metoden som valdes för studien var en kvalitativ metod där vi använde oss utav Semi-strukturerad inter-vjumetod. I metodavsnittet kommer det även att presenteras de metodologiska ste-gen vi i studien valt att använda oss av, hur vi resonerat kring vårt urval, reliabili-tet och validireliabili-tet, avgränsningar, hur vi genomfört intervjuerna samt etiska övervä-ganden.
5.1 Kvalitativ metod med semi-strukturerad intervjuform
Som ovan nämnt är metoden för studien en kvalitativ metod. Bryman (2011) be-skriver den kvalitativa metoden som lämplig ifall forskaren vill undersöka bety-delsen av vad respondenten säger istället för att fokusera på statistik som en kvan-titativ metod gör.
En kvalitativ metod var därför relevant för att kunna uppnå syftet med att belysa begränsningslagens effekter på individer som har fått tillfälliga uppehållstillstånd och deras val gällande arbeten. Främst handlade det om att få ett aktuellt kun-skapsläge om hur situationen i Sveriges migration sett ut och lagens utformande. På grund av studiens frågeställningar har vi varit väldigt noggranna med att samla information från olika respondenter för att skapa en fördjupad förståelse.
När vi utgick ifrån en kvalitativ metod i vår undersökning, var syftet att gå in dju-pare i ämnet och få en inblick om hur nyanlända uppfattar att den tillfälliga lagen har påverkat deras val av yrken i Sverige samt vad lagen ger dessa personer för känsla av sammanhang i samhället. Syftet med att använda oss av en kvalitativ metod är för att få en bild av hur våra intervjupersoner kunde förhålla sig till syf-tet med vår undersökning.
En kvalitativ metod gav oss möjligheten att få en nyanserad bild av hur indivi-derna som blivit påverkade av begränsningslagen anser att lagen är utformad och hur det har påverkat dem.
Vi var intresserade av att prova hur teorierna gick att applicera på studien och ifall respondenterna gav en nyanserad bild eller ifall de delade samma åsikt. Med be-greppet nyanserad genom en kvalitativ metod var det av relevans att den kvalita-tiva metoden skulle ge en möjlighet att ge oss olika infallsvinklar i frågan. Det var relevant att det fanns med olika synvinklar i frågan för att skapa en fördjupad för-ståelse. Verkligheten i en kvalitativ intervju kan uppfattas olika beroende på vem man frågar (Bryman, 2011).
I den kvalitativa undersökningsmetoden var det av relevans att beskriva och för-söka möjliggöra en rättvis tolkning av hur teorin som appliceras ser ut i verklig-heten. Bryman (2011) beskrev att individen kan, genom semi-strukturerad inter-vjumetod, berätta sin verklighet nära den personliga uppfattningen. Därför valde
14
vi att använda en semi-strukturerad intervjumetod när vi träffade våra responden-ter. Syftet med en semi-strukturerad intervjumetod var att fråga respondenterna frågor som skulle innebära att svaren blir så pass utvecklade att en fördjupad för-ståelse möjliggörs för studien. Ett kännetecken för en semi-strukturerad intervju kan vara att forskaren ställer frågor för att få detaljrika svar, vilket möjliggör ut-rymme för uppföljning av svaren samtidigt. Det ger oss även möjlighet att av-gränsa våra respondenter så att det inte blir en för omfattande berättelse (Aspers, 2011). En semi-strukturerad intervjumetod anses vara bäst lämpad för att kunna besvara studiens frågeställning. Respondenterna fick ett brett utrymme att utforma sina svar på det sätt de ville (Aspers, 2011). I denna studien var det av relevans på grund av att de nyanländas perspektiv var av stor vikt för studien. Det var även re-levant att det fanns en struktur för utformningen av intervjun. Svar utanför områ-det som undersöks var inte av relevans. Exempelvis handlade områ-det om att ifall en respondent började tala om något utanför området som undersöktes kunde detta inte medtas då det inte var av relevans för studien. På grund av situationer som detta var det viktigt att vara tydlig med hur strukturen för intervjun såg ut till våra respondenter. Detta för att kunna bidra till att frågorna som ställdes var de som skulle besvaras. Nackdelen med detta var att strukturen som lades upp för respon-denten möjligtvis inte gav responrespon-denten utrymme att lyfta sina egna perspektiv utan istället tvingas förhålla sig till ramarna som lämnades av oss (Aspers 2011). Fördelarna med semi-strukturerad intervjumetod var att det fanns möjlighet att ställa följdfrågor som är anpassade utifrån vad respondenten svarade under inter-vjun. Det medför att man kan få en fullständig förståelse för svaren som respon-denten gav en (Bryman, 2011). På så sätt skiljde sig varje intervju åt då denna in-tervjumetod gav respondenten själv möjlighet att forma intervjun utifrån sitt sätt inom strukturen som var upplagd. Därför var en semi-strukturerad intervjumetod den mest effektiva intervjuformen då det var ett effektivt sätt att erhålla relevant fakta för studien.
5.2 Tillvägagångssätt
Under uppsatsens gång kontaktades respondenterna via ett informationsbrev som lämnades ut på olika arbetsplatser efter muntligt godkännande av chefer på olika företag. I informationsbrevet stod det bland annat vad syftet och målsättningen med vår studie var samt en officiell förfrågan ifall de skulle kunna tänka sig ställa upp på intervju och vad deras deltagande i intervjun skulle innebära. Efter det fick den som ville delta kontakta oss via telefon eller e-mail. Tre av våra respondenter kontaktade oss via telefon. De beskrev sig själva kort och berättade att de gärna ställde upp för en intervju. En av våra respondenter föredrog en telefonintervju på grund av hög arbetsbelastning samt att förfrågan uppstod med relativt kort varsel. De två andra ansåg trots detta att ett personligt möte fungerade. Då vårt syfte var att genomföra 6–8 intervjuer behövde vi fler som kunde tänka sig ställa upp för en intervju. Våra respondenter möjliggjorde det för oss att komma i kontakt med fler personer som kunde tänkas ställa upp. Dessa kontaktades genom e-mail med bifo-gade informationsbrev. Kort därefter blev vi kontaktade av tre andra som gärna ville delta. Intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplatser då vi fick möjlighet att träffa dem där efter arbetstid. En intervju genomfördes på en av re-spondenternas lunchrast. I informationsbrevet hade vi skrivit att intervjuerna skulle ta mellan 5–20 minuter, men insåg tidigt att det skulle bli svårt. Responden-terna informerades om detta och uppgav att det gick bra trots att det kunde ta längre tid. Samtliga intervjuer genomfördes mellan ca 20–40 minuter.
Då en av oss är arabisktalande och samtliga av våra respondenter var arabiskta-lande genomfördes alla intervjuer på arabiska. Detta för att respondenterna skulle
15
få möjligheten att uttrycka sig precis hur de ville utan att känna sig begränsade på grund av språket. Möjligheten fanns för den som ville att tala svenska eller eng-elska, något som inte blev aktuellt.
När intervjuerna genomfördes var vårt fokus att respondenterna själva skulle få möjligheten att tala och vägleda samtalet dit de ville. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon efter ett godkännande av respondenterna och sparades däref-ter som en ljudfil. Det madäref-terial som framkom i indäref-tervjuerna transkriberades, det vill säga att intervjun presenterades i skrift i efterhand. I den kvalitativa metoden var inte bara respondentens svar intressanta utan även på vilket sätt de svarade. Där av var det relevant att en grundlig transkribering av intervjuerna genomfördes (Bryman, 2011). Det var av relevans att vi som textförfattare var de som ansvarar för transkriberingen av intervjuerna. Syftet med att textförfattarna ska transkribera intervjuerna var att materialet som framkommer sedan blir en del av analysen som genomförs i studien. I genomförandet av transkriberingen var det möjligt att iden-tifiera teman och begrepp som regelbundet återkom under intervjun, men som möjligtvis inte uppmärksammades under tiden intervjun genomfördes. Processen av transkribering är relevant då det möjliggör reflektion som skapar idéer som kan vara användbara i analysen (Aspers, 2011). Översättningen från arabiska till svenska gjordes i samband med transkriberingen. Till största delen gick det att översätta rakt av vad respondenterna uppgav. Men ibland kunde vissa formule-ringar inte översättas ordagrant, och då fick en ungefärlig översättning göras med fokus att huvudpoängen skulle framgå. Transkribering av de sex intervjuer har därför genomförts av den av oss som genomförde intervjuerna. En nackdel med detta var att denna process var tidskrävande.
När transkriberingen av intervjuerna var genomförda beslutade vi oss för att koda intervjumaterialet. Syftet med att koda intervjumaterialet var att få en klar struktur över det empiriska materialet som framkom i intervjuerna som genomfördes. Ko-derna skapas genom att framställa relevanta begrepp utifrån det transkriberade in-tervjumaterialet (Aspers, 2011). Vi kunde med hjälp av att koda det vi transkribe-rat sortera det som var av relevans till studien. Syftet med att koda var att vi som textförfattare skulle möjliggöra en tolkningsprocess av intervjumaterialet (Aspers, 2011). I denna studien var fokus på nyanlända och deras tankar och känslor gente-mot den tillfälliga begränsningslagen. Därav kom koderna att bestå av olika be-grepp/meningar som de nyanlända talade om i samband med begränsningslagen och dess effekter. Begrepp som ”motivation” var vanligt förekommande under transkriberingen av intervjuerna. I den kvalitativa metoden förekommer begreppet ”öppen kodning” vilket handlar om att studien bryts ner, studeras och kategorise-rar intervjumaterialet som framkommer i transkriberingen. Detta resulterade till att begrepp omarbetades till kategorier (Bryman, 2008).
När kodningen var genomförd var nästa steg att genomföra analysen av materialet för att kunna presentera resultatet som skulle redovisas. Det var möjligt att skapa ett register av centrala teman som man kunde analysera genom en tematisk analys som möjliggörs med hjälp av de olika kategorier som framkommit i studien (Bry-man, 2008). På det sätt framställdes resultatet genom de vanligaste teman som de nyanlända talar om sig själva i samband med den tillfälliga begränsningslagen. Under uppsatsen har vi delat upp olika avsnitt mellan varandra och sedan gått ige-nom samtligt material tillsammans. Som ovan nämnt geige-nomfördes intervjuerna och transkriberingen av dem genom en av oss för att underlätta för respondenterna att känna sig bekväma när de svarade på våra frågor. Resultat och analysdelen ge-nomfördes tillsammans.
16
5.3 Urval
Den grupp av individer som vi valt att rikta in oss på faller alla under den gemen-samma nämnaren att de uppehåller sig i Sverige med begränsade möjligheter att få stanna kvar, då de omfattas av lagen om tillfälliga begränsningar av rätten till uppehållstillstånd. Av praktiska och ekonomiska orsaker var det även logiskt för oss att i så stor utsträckning som möjligt komma i kontakt med individer som bodde eller uppehöll sig i Malmö med omnejd. Vi har därefter medvetet valt att rikta in oss på individer som är över 18 år vid intervjutillfället och även var så när de mottog besked om ett tillfälligt uppehållstillstånd. Anledningen till att vi valde att göra denna avgränsning var delvis för att vi var medvetna om att det skulle kunna anses som etiskt icke-försvarbart att intervjua minderåriga med tanke på deras situation kombinerat med deras ålder. Samtidigt var aldrig vår intention att intervjua individer som av åldersmässiga skäl, vid tillfället för intervjun, gick i skolan. Vi var istället intresserade av individer som omfattades av lagen vid till-fälle för intervjun, där respondentens ålder gjorde det möjligt för denna att stå till arbetsmarknadens förfogande.
Bryman (2011) lyfter den svårighet som forskare ofta hamnar i där man ska be-stämma hur många respondenter som faktiskt krävs för att svara på studiens fråge-ställningar.
Då vi efter att ha sökt brett efter respondenter att intervjua, men bara kommit i kontakt med tre individer som var villiga att deltaga i vår uppsats, valde vi att an-vända oss utav ett urval som kallas “snöbollsurval”.
5.3.1 Snöbollsurval
Snöbolls- eller kedjeurval som det även kallas, är en variant av ett bekvämlighets-urval för forskaren, där bekvämlighets-urvalsprocessen tar sin form genom initial kontakt med en eller flera av de respondenter som forskaren är intresserad av att intervjua. Det är sedan genom dessa individer som forskaren finner fler respondenter att intervjua. Likt en snöboll som sätts i rullning med de första respondenterna, genererar dessa fler respondenter till undersökningen. Detta tills dess att den som bedriver forsk-ningen anser att urvalet är tillräckligt omfattande (Bryman, 2011), vilket i vår uppsats innebar tre respondenter som i sin tur genererade tre respondenter som omfattades av den tillfälliga begränsningslagen.
5.3.2 Reliabilitet & Validitet
Vid en kvalitativ studie, likt den som vi valt att genomföra inom ramen för vårt uppsatsskrivande, har frågan om validitet diskuterats forskare emellan då den, per definition, verkar innefatta mätning vilket skulle kunna göra begreppet irrelevant för kvalitativ forskning. En väg att gå har för forskare varit att anpassa begreppen reliabilitet och validitet till den kvalitativa forskningen. Inte att ändra begreppens innebörd, utan lägga mindre vikt vid saker som innefattar det kvantitativa momen-tet av mätning som det tidigare associerats till (Bryman, 2011).
Nedan kommer en beskrivning av de båda begreppen samt hur vi tagit hänsyn till dessa under uppsatsens gång:
Reliabilitet innebär att studiens metod för att få fram dess resultat är tillförlitligt genomfört och att forskarna är noggranna under studiens gång. Tack vare vårt me-todval i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer, kan detta generera en tillförlitlighet som metod med tanke på studiens syfte. Om vi hade använt oss utav en annan metod, som inte hade givit våra respondenter möjligheten till att på ett djupare sätt svara på de frågor vi utgick ifrån under vår intervju, hade vi med största sannolikhet fått in ett mindre innehållsrikt material. Detta hade gjort så att vi missat syftet med vår uppsats. Istället gav de semistrukturerade intervjuerna oss
17
möjligheten att lyssna och ställa följdfrågor på det som våra respondenter berät-tade för oss. På samma sätt hade våra respondenter möjligheten att själva fördjupa och förtydliga sitt tankesätt, vilket var syftet med vår uppsats att komma åt (Bry-man 2011). Genom samtal med våra respondenter fick vi ta del av respondenter-nas känslor kring och motivation mot saker som vi på förhand plockat ut som cen-trala för vår studie. Efter intervjuerna och vid transkribering blev det tydligt för oss att syftet med studien uppfylldes och att vi tack vare de kvalitativa intervju-erna fick in ett så pass omfattande kvalitativt material att våra frågeställningar be-svarades på ett noggrant och tillförlitligt sätt (ibid.).
Validitet innebär och syftar på om vi som utfört studien faktiskt mäter och svarar på det som vi påstår att vi svarar på och inget annat. Med andra ord om informat-ionen vi får fram från våra respondenter, med utgång från vår frågeguide, faktiskt svarar på det som är syftet med vår uppsats och dess frågeställningar. Att frågorna som finns i vår intervjuguide faktiskt speglar de fenomen som vi avsett att under-söka. Att spegla våra respondentens egna utförliga berättelser gällande motivation till och känslan av det som våra frågeställningar handlar om (Bryman, 2011).
5.3.3 Generalisering
För att kunna generalisera sin studie och dess resultat krävs det att urvalet i en stu-die är representativt för övriga individer som uppfyller samma kriterier som de i studien (Bryman, 2011).
Detta är inte möjligt i vår studie då de individer som är aktuella för och har hållstillstånd genom den tillfälliga lagen om begränsningar i nyanländas uppe-hållstillstånd, inte är en homogen grupp med samma erfarenheter och tankar om vad den tillfälliga lagen innebär för just dem. Det enda som är gemensamt för denna grupp, vilket också har varit anledningen till att vi varit väldigt intresserade av att komma i kontakt med och lyssna på var enskild individs upplevelse, är att dem alla har begränsad längd på sina uppehållstillstånd genom den tillfälliga la-gen.
Med tanke på det snöbollsurval vi använt oss av är det inte sannolikt att man skulle kunna generalisera vårt resultat till övriga individer som omfattas av den tillfälliga lagen, då bara ett fåtal personer får komma till tals i vår uppsats. Det är således omöjligt att anse att vår grupp av respondenter skulle kunna vara repre-sentativa för samtliga av de individer som omfattas av den tillfälliga lagen då dessa inte valts ut på slumpmässiga grunder (Bryman, 2002).
Alan Bryman beskriver i Samhällsvetenskapliga metoder (2002) ett alternativt sätt att betrakta generaliserbarhet på inom kvalitativ forskning. Alan Bryman menar att resultatet från en kvalitativ studie, likt den vi genomfört, ska kopplas till och generaliseras efter teori och inte de övriga individer som berörs av vår studie. Han citerar sedan Mitchell (1983) som menar att generalisera till teori istället för till övrig population som berörs av den aktuella studien ”är den bindande kraften i det teoretiska tänkandet”. Det är detta som skiljer de kvalitativa studierna från de stat-istiska kriterierna som är signifikant med en kvantitativ studie. Ett sätt att se på möjligheten att generalisera vår studie är alltså, enligt Mitchell och Bryman, att det är kvalitén på sättet vi lyckas att koppla den kvalitativa information vi fått fram med de teorier vi valt att använda oss av som spelar roll.
Syftet med kvalitativa studier är dock inte att generalisera till övrig population. Det har heller aldrig varit vår intention. Istället var vår tanke hela tiden att ge läsa-ren en djupgående inblick i hur det ser ut bland de respondenter som deltagit i vår studie. Snöbollsurvalet gav oss visserligen möjligheten att få tag på respondenter
