Jag litar på dig - Är våra läroböcker att lita på?

(1)

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Lärarutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng

”Jag litar på dig”

Är våra läroböcker att lita på?

I trust you

Can we trust our textbooks?

Tobias Kristensson &

Nezam Nazari

Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare

Religionsvetenskap

Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Erik Alvstad

(2)

(3)

Abstract

The purpose of the study is to se how coherent certain parts of four textbooks is with the curriculums Lpo 94 and Lgr 80.

The study will examine Christianity and Islam in four textbooks. The aforementioned books are high school textbooks. To help us conduct the study we will use Hellspongs qualitative analysis method that’s allows us to conduct a profound analysis. The results are then compared to the curriculums to give us our answers. The comparisons are based on three different parts. The first part is the analyzed material. The second part is the earlier research that we present in the paper and it is the studies scientifical platform. The third part is the curriculums.

The result of the study is that the textbooks show flaws in the comparisons to the curriculum. We find parts that are influenced by the authors in form of generalizations, a patriarchal view of women and the textbooks tend to use Christianity as the norm for other religions. A positive thing is that the newer books that are based on Lpo 94 show a clear approach against prejudice. They contextualize certain hot spot topics and problematize others and by doing this the books create a platform for better understanding.

(4)

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte: ... 7

1.2 Frågeställning: ... 7

1.3 Urval och avgränsning: ... 7

2. Bakgrund ... 8

2.1 Lärobokens historia ... 8

2.2 Läroboksgranskningen ... 9

2.3 Religionsämnets utveckling ... 9

3. Teori och tidigare forskning ... 11

3.1 Jonas Otterbeck-Vad kan man egentligen begära? ... 11

3.2 Kjell Härenstam-Skolboks-islam ... 12

3.3 Josefine Ljungqvist - kristendom och islam, eller vi och de andra? ... 12

3.4 Emelie Jensen - Med öppna ögon ... 13

4. Metod ... 15

4.1 Kvalitativ brukstextsanalys ... 15

4.2 Tillvägagångssätt ... 16

4.3 Läromedel som ska analyseras ... 16

4.3.1 Religion för högstadiet ... 16

4.3.2 Religionskunskap stadiebok för högstadiet ... 17

4.3.3 Religion ”ämnesboken” ... 17

4.3.4 Religionskunskap; Möte med livsfrågorna ... 17

4.4 Styrdokument ... 17

4.4.1 Lgr 80 ... 17

4.4.2 Lpo 94 ... 18

5. Resultat ... 20

5.1 Religion för högstadiet (1991) ... 20

5.1.1 Den textuella strukturen ... 20

5.1.2 Den ideationella strukturen ... 21

5.1.2 Den interpersonella strukturen ... 23

5.2 Religionskunskap stadiebok för högstadiet (1993) ... 24

5.3 Jämförelse med Lgr 80 ... 29

5.4 Religionskunskap; Möte med livsfrågorna (1997) ... 30

5.5 Religion ”ämnesbok” (2006) ... 33

5.6 Jämförelse med Lpo 94 ... 37

6. Samanfattning ... 39

7. Diskussion ... 40

8. Framtida forskning ... 42

(5)

(6)

1. Inledning

När man tänker tillbaka på sin undervisning i skolan tänker man ofta på de olika lärarna man hade. Vissa var duktiga och populära, andra var det inte. En sak vi kanske inte så ofta tänker på är det material som är grundläggande, läroböckerna. Dessa böcker ansågs vara fulla med kunskap och de var ofelbara. Det som var skrivet i boken var fakta helt enkelt, inget man kunde argumentera bort. Som vuxen och student på lärarhögskolan insåg man att så kanske inte var fallet.

Under större delen av utbildningen på lärarhögskolan i Malmö har vi arbetet med läromedel och kursplaner. Dessa har vid olika tillfällen varit till stor nytta och har vid andra tillfällen varit ett hinder för oss studenter.

Under den verksamhetsförlagda tiden insåg vi att bristen på ämneskunskaper ledde till att vi blev allt mer beroende av läromedel. Med den stora skillnaden mellan olika läromedel skapades mycket merarbete för oss kandidater. Merarbete av planering och utformning av undervisningen och med syftet att leda eleverna på respektive skola till de kursmål som läroplanen bestämt.

Vid ett flertal tillfällen under praktiken har vi hittat saker i böckerna som inte stämmer överens med den demokrati och jämställdhetsprofil som skolan ska representera. En del läroböcker vi stött på har visat tendenser till bl.a. islamofobi, mansdominans. Man ställer sig frågan om hur dessa sakfel kan ta plats i läroböcker som används dagligen av elever på olika skolor i Sverige. Vid närmare granskning så insåg vi att den statliga läroboksgranskningen

upphörde i juli 19911_{. Istället för en statlig granskning ska nu marknaden garantera kvalitén.}

Vad det kan föra med sig för problem kan man ju bara spekulera i, men kanske har vi funnit en del av problemen under vår praktik.

Dessa sakfel och värderande delar av de olika skolböckerna har väckt vårt intresse för läroboksgranskning. Då vi inser att marknaden inte har garanterat den kvalité som det var tänkt, ska vi utföra det arbete som riksdagen beslutade sig för att lägga ner år 1991, d.v.s. utföra en kritisk läroboksgranskning.

1_{Sture Långström, Författarröst och lärobokstradition; en historiedidaktisk studie (Umeå: Borea bokförlag,}

(7)

1.1 Syfte:

Vårt syfte är att göra en läroboksanalys för att se hur pass väl valda delar i böckernas innehåll stämmer överens med Lgr 80 och Lpo 94 för ämnet religionskunskap. Studien ämnar även presentera de olika tendenser som påträffas under arbetets gång. Att göra en läroboksanalys är relevant eftersom det står för en stor del av kunskapen som presenteras för eleverna i skolan. Men även eftersom den läroboksgranskning som existerade fram till 1991 inte längre existerar. Det är av intresse att se hur pass väl böckerna stämmer överens med de riktlinjer som finns i kursplanerna när marknaden styr kvalitén och inte någon med skolans intresse i tankarna. Lgr 80 och Lpo 94 är valda på grund av att vi vill skapa en förståelse för hur det sett ut och ser ut i de böcker som tenderar att finnas i skolväsendet, idag.

1.2 Frågeställning:

Vår undersökning kommer att försöka besvara följande frågor;

• Hur stämmer böckernas innehåll överens med Lgr80 och Lpo 94?

• Vilka sorters tendenser till värderingar framhävs i presentationen av religionerna?

1.3 Urval och avgränsning:

Vi har valt att använda oss av två olika läroplaner, Lgr 80 och Lpo 94. Därmed har vi valt att använda böcker som publicerats under den tidsperiod då dessa läroplaner var rådande. Utöver det så kommer arbetet enbart fokusera på högstadiets senare år, då detta är relevant för den utbildning vi genomgår.

Materialet som detta arbete baseras på består av fyra olika läroböcker som grovt kan delas in i två olika kategorier baserat på tidpunkt för utgivning och därmed den läroplan de tillhör. De två första böckerna som tillhör kategori ett är utgivna år 1991 och 1993 och berörs av Lgr 80. Böckerna som tillhör kategori två är utgivna år 1997 och 2006 och tillhör Lpo 94. Utöver det kronologiska perspektivet har vi lagt vikt vid att välja böcker som skrivits av olika författare och publicerats av olika förlag. Detta eftersom vi vill ha så stor representativitet som möjligt i vårt resultat. Givetvis kan inte alla förlag finnas med utan vi har lagt vikt vid de stora förlagen som täcker en stor del av marknaden.

(8)

2. Bakgrund

2.1 Lärobokens historia

Läroboken historia kan delas upp i två olika perioder. Den första kring 1500- talet då Johan Gutenbergs boktryckarkonst presenterades för omvärlden. Den andra under 1800- talet då läroboken tog plats i den organiserade undervisningen.

Pierre de la Ramée (1515-1572) var den person som såg till att ett skifte i undervisningen tog plats. Från att ha varit personstyrd till att lägga fokus på den visuella perceptionen. Större

vikt lades på memorerandet av textbundna kunskapsenheter.2

De la Ramée konstruerade även ett schema för att klassificera omvärlden som även kunde användas för att logiskt ordna kunskap. Jean Calvin (1509-1564) inspirerades av De la Ramées schema och använde det för att skapa ett socialt schema, något som kallades för `Vitae curriculum´ ett schema som de kristna skulle leva efter för att komma till himlen. Curriculum är det vi idag kallar läroplan, det schema eleverna ska följa för att nå deras

kunskapsmål.3

Med den nationellt organiserade skolans intåg på 1800- talet infördes läroböcker i olika ämnen och för olika årskurser. Läroboken är idag Sveriges mest lästa bok om man ser på antalet studerande som finns i Sverige från lågstadiet till vuxenskolan. Boken har spelat en viktig roll för det svenska samhället. De enda böckerna som kan konkurrera med lärobokens inflytande är bibeln och psalmboken. Fakta, värderingar och kunskap hämtas dagligen från

svenska läroböcker av miljontals människor.4

Läroboken är ämnad att användas i olika pedagogiska situationer och är därför framställd efter vissa regler. Det som bestämmer hur en lärobok ser ut är till stor del den rådande läroplanen. Men det är inte den enda avgörande faktorn. Hur stoffet presenteras bestäms av

läroboksförfattarna och förlagen.5 Detta medför att den fakta som presenteras görs subjektivt.

Sture Långström skriver om läroböcker att de;

[inte är] enkla avspeglingar av verkligheten, de är sociala konstruktioner och bärare av alldeles särskilda traditioner och sätt att kombinera perspektiv och kunskapsfragment. Texter perspektiverar världen.6

2_{Staffan Selander, Lärobokskunskap (Lund: Studentlitteratur, 1988) s.15} 3_{Selander, s.15-16}

4_{Långström, s.10-14; Selander, s.16-17} 5_{Selander, s.15}

(9)

2.2 Läroboksgranskningen

På 1600- talet inrättades en statlig censur som hade för avsikt att kontrollera all litteratur som publicerades i Sverige. Ansvaret för granskningen av litteraturen och undervisningen i skola och universitet låg ytterst hos biskoparna. Denna granskning hade för avsikt att skydda kyrkan. Den som genom det skrivna eller talade ordet spred villfarelse eller förakt för de

svenska ceremonierna gjorde det med livet som insats.7

År 1766 upphävdes censuren i och med införandet av tryckfrihetsordningen. Detta betydde inte att man kunde välja sina läroböcker fritt utan rektorer och lärare kunde lämna in förslag och önskemål till biskopen som i sin tur godkände eller avslog ansökan. Statliga kommissioner som granskade läroböcker gjorde det först under 1800- talets andra hälft. Det dröjde fram till år 1938 innan en fristående läroboksnämnd grundades. Man granskade alla böcker som hade med undervisning att göra. Allt från läroböcker till ordböcker och kartböcker kom under granskning. Utöver böckernas kvalité så var även dess pris under utredning.8

Fram till 1974 skedde en del förändringar i organisationer av läroboksnämnden, dels vem som skulle vara med och granska böckerna och dels antalet personer som deltog. 1974 skapades det nya organet SIL, statens institut för läromedelsinformation. Organet granskade läromedel med nya perspektiv. Även om privata företag producerade läromedlen så stod SIL för en objektivitetsgranskning av produkterna. Skolöverstyrelsen gav ut sex punkter som användes som underlag för granskningen där olika punkter som, tendentiöst innehåll, sakfel, rimligt utrymme för de olika delarna i boken och om böckerna stämmer överens med rådande läroplan. År 1991 fastslog riksdagen att SIL ska upphöra och att inget annat organ ersätter då

”marknaden ska garantera kvalitén”9

2.3 Religionsämnets utveckling

Fram till 1980 års läroplan utsattes kristendomskunskapen för lite förändringar. Ämnet stod för förmedlingen av kulturen och den fungerade som en stabilisering i samhället. De vuxna i samhället stod för att behålla kyrkostödet och stödet från de kristna organisationerna, men hos eleverna väcktes inget större intresse för debatten. Näringslivet som kontinuerligt expanderade förde det stora argumentet mot kristendomsämnet, med grunden i att ämnet är mindre väsentligt än de nyttoämnen som eleverna bör tillägna sin tid åt. Ämnet som innefattade kultur och värdegrund ansågs enligt näringslivet vara en börda för eleven.

7_{Långström, s.192} 8_{Långström, s.193-194} 9_{Långström, s.199-201}

(10)

Med 1980 års skolreform visade konsekvenserna av den nyttoinriktade politik som förts, det nyttoinriktade belystes och detta fortsatt ända in i 1990-talet. Under detta årtionde fick värdegrundsfrågorna en officiell och en uttrycksfull utformning. Skolreformen som tog plats år 1994 belyste dessa utformningar, inte längre skulle religionskunskapen vara ensam om värdegrundsfrågor och förmedlingen av kultur utan denna belastning delegerades ut i hela

skolväsendet. Detta var nu allas ansvar. 10

Tittar vi närmare på Mikael Löfwalls studie Religionskunskap – ett ämne i tiden? ser vi i slutsatsen att han framhäver kristendomens kvantitet av religionskunskapsstoff. Med grunder i globaliseringen och den demokratiska grund som skolan skall inta är faktorer som spelat in i denna förändring. Däremot har intresset för etik och en förståelse för andra religioner eskalerat och delar som etik tar en allt större plats i ämnet. 11

10_{Carl E. Olivestam, Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen (Stockholm:}

Remus förlag, 2012) s. 11

(11)

3. Teori och tidigare forskning

Utgångspunkten för undersökningen är att de brukstexter som ska analyseras kommer att innehålla tendentiöst innehåll. Tidigare forskning målar upp en bild om islam som tendentiös, det är spännande att se vad vi kommer fram till i vår studie som delvis behandlar islam men även kristendomen.

Jonas Otterbeck presenterar i sin artikel Vad kan man egentligen begära?12 att enkla

sakfel, tendentiöst urval och en fixering vid islamism är förekommande i de läroböcker som används idag. Utgångspunkten för hur kristendomen kommer att presenteras är mer osäker, då vi inte hittat relevant forskning om kristendom för denna studie och kommer till större del hänvisa till forskning av islam i läromedel. Men den forskning vi hittat pekar på att kristendomen presenteras ur ett västerländskt perspektiv och framställs mer som ”vår” religion, något som kan skapa ett polariserat klimat. Med vår metod hoppas vi komma fram till ett tillförlitligt och representativt resultat. Den textuella, ideationella och interpersonella strukturen som Hellspongs metod kretsar kring förväntas besvara de frågor vi ställt materialet på ett tillfredställande sätt.13

3.1 Jonas Otterbeck-Vad kan man egentligen begära?

Islamologen Jonas Otterbeck gjorde år 2002 en läroboksanalys som inkluderade sju texter om islam. Resultaten av hans undersökning presenterades i en antologi som utgavs år 2006 för Museum Tusculanums förlag.

Otterbecks undersökning är av nytta för oss då det till stor del behandlar samma ämne som vi och använder sig av samma material. Skillnaden är att Otterbeck inte har gjort en analys av kristendomen. Undersökningen kommer fram till att de böcker som analyserats innehåller bl.a. enkla sakfel, tendentiöst urval, en förvirrande struktur och utelämning av information

och fokus på islamism.14

Otterbeck skriver att delar av innehållet för islam beskrivs ur ett kristet perspektiv och förklaras med kristen terminologi. I en del av texten presenteras en uppdelning mellan präster

12_{Andersen, Peter B., Dahlgren, Curt, Johannesson, Steffen & Otterbeck, Jonas (red.), Religion, skole og}

kulturel integration i Danmark og Sverige, Museum Tusculanums Forlag/Københavns universitet, København, 2006 Andersen, Peter B., Dahlgren, Curt, Johannesson, Steffen & Otterbeck, Jonas (red.), Religion, skole og kulturel integration i Danmark og Sverige, Museum Tusculanums Forlag/Københavns universitet, København, 2006

13_{Lennart Hellspong, Metoder för brukstextanalys, (Lund: Studentlitteratur, 2001) s.17-21} 14_{Otterbeck, s.241-258}

(12)

och lekmän som är viktig för kristendomen men som blir oförståelig för den islamiska kontexten. Mannen är det normerande könet då bl.a. muslimer beskrivs som bröder. Normen för islam blir den sunnitiska inriktningen de andra inriktningarna beskrivs kort och under andra rubriker. Vid vissa tillfällen anförs fundamentalistiska åsikter som representativa för hela religionen. Otterbeck sammanfattar sin kritik i två konkreta termer; orientalism som skapar avstånd till islam och islamism som genom sitt tolkningsföreträde tystar ner de andra inriktningarna. Slutsatsen är att man kan begära att läroböckerna är tydligare med vilka perspektiv man använder, visar upp ett större mått av reflektion och avslöjar sina strategier,

har färre faktafel och klumpiga formuleringar.15

3.2 Kjell Härenstam-Skolboks-islam

Skolboks-islam är en avhandling skriven av Kjell Härenstam (professor i religions vetenskap) där han presenterar studier gjorda på svenska läromedel i religionskunskap. Han lägger fokus på islam som även är en av denna studiens utvalda religioner för undersökning. Härenstams framhäver likheter inom en läroplansperiod men också slående skillnader mellan olika läroplansperioder. Men inte bara detta, Härenstam visar även att läroböckerna inte stämmer överens med den bild muslimska författare har om islam, de läroböcker som granskades

stämmer inte heller överens med styrdokumenten.16 Härenstam exemplifierar den senaste

nämnda bristen genom att framhäva en del från läroplanen,

”att skolan också måste visa religioner och ideologier från ”insidan”, från anhängare och den troendes perspektiv.”17 Hans argument går hand i hand med Josefine Ljungqvist tes om att den österländska religionen är skriven från ett västerländskt perspektiv, och därmed inte från ”insidan” vilken den skall vara enligt Lgr 80.18

3.3 Josefine Ljungqvist - kristendom och islam, eller vi och

de andra?

Denna studie är gjord av Josefine Ljungqvist Södertöms högskola. Studien har till syfte att analysera presentationen av kristendom och islam i två läroböcker. Forskaren delar in sin analys i tre delar, kontexten, förförståelse och objektivitet. Det vill säga att hennes primära fokus är innehållet vilket är det samma för detta arbete. Innehållet i böckerna kommer ligga till grund för oss, och leder oss till den konklusion som senare jämförs med läroplanerna för

15_{Otterbeck, s.241-258}

16_{Kjell Härenstam, Skolboks-islam(Göteborgs universitet: 1993) s.261- 262} 17_{Härenstam, s. 262}

(13)

respektive läroplansperiod. Ljungqvist poängterar även att värdeladdade orden är en del i

hennes arbete och har relevans i hennes undersökning.19

Undersökningen resulterar i att en av två böcker presenterar ett bredare perspektiv av de valda religionerna, medan den andra är kortfattad och baserad enbart på fakta. Hon problematiserar de båda böckerna i och med att de båda är skrivna i en västerländsk kontext och presenteras i en västerländsk kontext. Det hon försöker framhäva med denna problematisering är att religionen islam därmed är skriven utifrån ett västerländskt perspektiv. Grunden för argumentet ligger i att religionen inte praktiseras lika i den rådande kontexten

som den gör i ett muslimskt land.20_{I detta arbete kommer dock inte en jämförelse ske mellan}

läroböckerna, den jämförelse som vi kommer att fokusera på är mellan läromedel och läroplan och kursplan.

3.4 Emelie Jensen - Med öppna ögon

En litteraturstudie om hur islam behandlas och framställs i skolan

Syftet med Emelie Jensens litteraturstudie med öppna ögon är att med fokus på svenska läromedel för ämnet religionskunskap, framhäva presentationen av islam. Läroböckerna hon inkluderar i sin avgränsning är riktade mot grundskolans senare år och gymnasiet. I detta arbete kommer vi dock inte att lägga fokus på gymnasiet men däremot ett djupare perspektiv på grundskolans senare år.21 Jensen till skillnad från oss lutar sig mot den befintliga forskningen för att fram häva sina resultat, vilket innebär att hennes läromedelsanalys är en analys gjord på sekundära källor eller närmare bestämt en ”sammanfattning” av grundanden i tidigare forskning. Men litteraturstudien framhäver drag som kan vara till hjälp för detta arbete, hon presenterar forskningens resultat som visar två gemensamma drag för islam i olika läroböcker. 22

Jensen fram till en slutsats som vi i detta arbete skulle kunna använda som hypotes i frågan om hur religionerna presenteras:

Det är en varierad kvalitet på de läromedel som vi religionslärare möter ute på fältet och det är viktigt att vara medveten om att dess innehåll kanske inte alltid avspeglar de avsikter som man som lärare har med sin undervisning. Det är viktigt att alltid problematisera det innehåll som finns i läroböcker och att våga lyfta in andra perspektiv än läromedelsperspektivet i undervisningen. Det bästa stället för elever att möta vinklat och dömande innehåll, så som

19_{http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:396393 s.12} 20_{http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:396393 s. 39}

21_{http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:589507 (2013-10-14) s.3-4} 22_{http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:589507 s. 17}

(14)

tidningsartiklar och andra medieutsagor, bör vara i klassrummet eftersom läraren finns där och kan hjälpa till att reda ut de diskussioner som eleverna själva inte klarar av att hantera.23

Studien visar på olika exempel så som kvinnan i islam som tas upp i olika läromedel, och hur kvinnan framställs. Härenstam påpekar att i storsäljaren Religion och liv finns en egen del för kvinnan i islam, och är en beskrivning av den muslimska kvinnans faktiska förhållande i vissa specifika områden. Här lyfter han dock ett par relativt viktiga punkter för vår undersökning; a) Ett negativt urval som t.ex. kvinnlig omskärelse som egentligen inte har en del i en lärobok om islam b) den generalisering som skulle kunna vara sann i vissa områden, tenderar att visa en representation av islam överlag. Detta är typexempel på tendenser som vi kommer att undersöka i denna studie.

(15)

4. Metod

4.1 Kvalitativ brukstextsanalys

Undersökningen är en kvalitativ studie som grundar sig i en djupgående analys av olika brukstexter. Brukstexter är texter som används för ett specifikt ändamål. Lärobokstexter används för ett pedagogiskt ändamål medan en bruksanvisning för en ipad ingår i marknadsföringen i ett kommersiellt ändamål. En brukstext är ofta målinriktad, det finns ett medvetet syfte med det som står skrivet. I detta fall ska läroplanerna utgöra en plattform, som det vägledande i arbetet med jämförelserna gentemot läroböckerna. Alla brukstexter står inte

för något modernt och nytt därför är det viktigt att granska dem ur den kontext de uppstod.24

För att mer specifikt och detaljrikt förklara denna modell har Hellspong strukturerat upp modellen i tre punkter utöver den kontextuella som förklarats ovan.

Den textuella strukturen behandlar textens grammatik, dynamiska och statiska verb. Verbens tempus kan säga oss mycket om författaren vill hålla något utdött vid liv. Eller få det att låta förflutet.25

Den ideationella strukturen Denna del behandlar olika teman, som till exempel visar den

oss vad som ligger i fokus i texten. Vidare ingår även olika perspektiv som texten ger oss, närmare bestämt det perspektiv som skribenten gett texten för hur den ska visa sig själv och

dess propositioner.26 För en läroboksanalys får denna struktur dubbel betydelse då de

teman/perspektiv som författaren väljer att presentera är representativt för religionen.

Den interpersonella strukturen Går ut på att se olika attityder i den löpande texten. Med

hjälp av olika värdeord kan man se hur en religion presenteras och kanske även skönja olika attityder för eller emot religionen i fråga. Exempel på värdeord kan vara ”bra”, ”vackert”,

”fult” eller andra ord som representerar olika attityder.27

Hellspong framhäver att det är viktigt att använda modellen flexibelt, så att den passar in i undersökningen som ska utföras och inte ta modellen som något absolut. Enligt honom går

det inte att skapa en mall som mekaniskt fungerar på alla olika texter.28

24_{Lennart Hellspong, Metoder för brukstextanalys, (Lund: Studentlitteratur, 2001) s.17-21} 25_{Hellspong, s.25}

26_{Hellspong, s.35-41} 27_{Hellspong, s.47} 28_{Hellspong, s.50}

(16)

4.2 Tillvägagångssätt

Vi har precis som Hellspong rekommenderar anpassat hans modell till att passa till vårt syfte och vår frågeställning. Vi kommer rent praktiskt att noga läsa igenom texterna en gång per bedömnings punkt, tagna ur den anpassade modellen. Det vill säga att det kommer att ske en läsning för den textuella, en för den ideationella och en för den interpersonella strukturen utav samma brukstext. Detta för att inte bara få en generell bild för respektive författares presentation och urval.

Analysdelen kommer att bestå av en enskild del för varje läroplansperiod. I den delen

kommer vi att lägga grunderna för att besvara arbetets första fråga; Stämmer böckernas

innehåll överens med Lgr 80 och Lpo 94? Detta gör vi med hjälp av läroplanerna för

respektive period samt den tidigare forskning som vi har till vårt förfogande.

Vad gäller frågan; hur kan man se tendenser och värderingar i presentationen av

religionerna? Framförs grunderna till svar redan i Hellspongs fjärde punkt i analysmodellen den interpersonella strukturen. Vilken har anpassats för detta arbete för att specifikt fokusera

på författarnas urval, attityder och tendenser.

Fördelen med att använda Hellspongs analys är att vi får en strukturerad metod som täcker mer än ett perspektiv av texten. Det är även positivt att metoden är avsedd för brukstexter vilket medför att det blir ett säkrare resultat som framkommer utifrån det syfte vi har med arbetet. Något som kan anses vara negativt är att Hellspongs metod hade kunnat vara bredare än de fyra punkter vi använder oss av i arbetet. Vi känner dock att det räcker för den frågeställning vi har satt ut att besvara.

4.3 Läromedel som ska analyseras

4.3.1 Religion för högstadiet

29

Utgiven år 1991 av Almqvist och Wiksell och det är den första upplagan. Boken är skriven av Bo Nylund och Melker Wesslegård. Det finns ingen information om författarna i boken. Det framgår inte vad de har för kvalifikationer för att skriva en lärobok. Förutom de abrahamitiska religionerna tar boken även upp hinduismen, buddismen, religioner i Kina och Japan.

(17)

4.3.2 Religionskunskap stadiebok för högstadiet

30

Utgiven år 1993 av Gleerups förlag. Det är bokens första upplaga och den är skriven av Magnus Hermansson och Nils-Åke Tidman. Även i denna bok saknas värdefull information om författarna till boken. Det står inget om författarnas kvalifikationer till att skriva en lärobok i religionsämnet. Boken lägger tyngd vid kristendomen och judendomen. De resterande religionerna får mindre plats.

4.3.3 Religion ”ämnesboken”

31

Utgiven år 2006 av Liber förlag. Det är bokens första upplaga och den är skriven av Ingrid Berlin och Börje Ring. Även i denna bok saknas värdefull information om författarna till boken. Det står inget om författarnas kvalifikationer till att skriva en lärobok i religionsämnet. Det står ingenting i inledningen om hur man ska tolka innehållet i boken.

4.3.4 Religionskunskap; Möte med livsfrågorna

32

Utgiven år 1997 av Natur och Kultur. Det är bokens första upplaga och den är skriven av Boel Westerberg och Wiwi Samuelsson. Information om författarnas kvalifikationer saknas. Däremot så finns det ett förord som förklarar hur författarna anser att boken ska användas. Boken består av 12 olika teman, och utgår från frågor om livet såsom kärlek och död. Boken är inte tänk som en bok att plugga in utan mer som en uppslagsbok som svarar på olika frågor. Religioner i fokus är judendom, kristendom, islam, hinduism och religioner i Kina och Japan.

4.4 Styrdokument

Vi kommer att i denna studie använda läroplanerna som en mall för att se om de publicerade läroböcker som användes i skolor var legitima för användning eller stred mot svenska styrdokument och därmed var olämpliga för undervisning i den obligatoriska skolan.

4.4.1 Lgr 80

En gemensam och demokratisk grund för det samhälle vi lever i, med förståelse och respekt för andra människor. Skolan ska sträva efter att fostra eleverna med samhällets demokratiska

värderingar. 33 I och med den demokratiska ställning som skolan skall inta och uppfylla kravet

av objektivitet. Det vill säga att även de läromedel som införskaffas skall följa denna

30_{Magnus Hermansson, Nils-Åke Tidman, Religionskunskap; stadiebok för högstadiet (Örebro: Gleerups, 1993)} 31_{Bo Nylund, Melker Wesslegård, Religion (Västerås: Almqvist & Wiksell, 1996)}

32_{Boel Westerberg, Wiwi Samuelsson, Religionskunskap; Möte med livsfrågorna (Arlöv: Natur och Kultur,}

1997)

(18)

objektivitet, vilket kommer att vara en punkt som kommer redogöras för om vi kan se tendenser i presentationen av religionerna, och även om stoffet stämmer överens med Lgr 80. Den förståelse och respekt som eleverna ska få, grundar sig till stor del i kunskaper hämtade från läroböckerna. I och med att det läggs stor vikt på läroböckerna, blir betydelsen för detta arbete mycket större. Varför, kan man fråga sig. Svaret på detta ligger i att

objektivitetsgranskningen upphörde år 1991.34 Denna respekt och förståelse skall ligga till

grund för strävandet efter jämlikhet och solidaritet 35

Titeln för religionskunskapen under denna period, Människans frågor inför livet och tillvaron; Religionskunskap framhäver i sig detaljer för den djupa förståelsen för människan

och hennes tillvaro. Att skapa förståelse för människan är här ett faktum, och detta skall enligt läroplanen ske med bibeln i centrum. Med bibeln som referenspunkt för Sverige och dess kultur ska den jämföras med andra religiösa traditioner, med det som ett syfte framhävs även

invandrarnas religiösa arv, traditioner och livstolkningar.36 På så sätt skapas en förståelse för

människan samt förbindelsen mellan olika människor i en gemenskap, eller närmare bestämt ett samhälle.

4.4.2 Lpo 94

Svenska skolan vilar på en demokratisk grund och det svenska skolväsendet är utformat och utvecklas i demokratisk anda. Viktiga punkter för denna läroplan är allas lika värde och

jämställdhet mellan kvinna och man.37 Skolan skall även motverka traditionella könsmönster och skapa ett tillåtande klimat för eleverna för att inta andra roller. Detta är en väsentlig faktor i detta arbete, när vi undersöker varje religion och om dessa tenderar att presentera

religionerna genusmedvetet.38

Kunskapen som kommer ligga till grund för elevens referensram i framtiden är skolans ansvar och har stor betydelse för elevens förståelse för andra, trygghet, hänsyn och respekt i interaktion med andra. Därmed är det viktigt att de läroböcker som används i skolorna är och förblir opartiska för att uppnå målet med att stimulera varje enskild elev till eget ställningstagande. Målet med detta arbete kommer vi att se om läroböckerna håller denna kvalitet med att vara opartisk. 39

34_{Långström, s.201} 35_{Lgr 80 s. 120} 36_{Lgr 80 s. 121}

37_{Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94, (Stockholm, 1994) s. 3} 38_{Lpo 94, s.5}

39_{Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94; supplement}

(19)

I kursplanen för religionskunskapen poängteras att den växande invandringen i Sverige innebär att det är väsentligt att inkludera andra religioner. Denna inkludering ska i sin tur

främja samspelet i samhället. 40

Religionsundervisningen skall ha fokus på kristen tro och kristna traditioner som i sin tur ska skapa förståelse för eleven om bland annat svensk och västerländsk konst, musik och litteratur.

(20)

5. Resultat

Resultatet är indelat i antalet analyserade läromedel samt följer den struktur som vi tidigare presenterat under metodavsnitten. Under varje läromedel presenteras kristendom och islam separat samt varje religionen indelas i den textuella, ideationella och den interpersonella strukturen. Efter presentationen av de böcker som är skrivna med Lgr 80 och Lpo 94 som grund kommer de att presenteras en jämförelse mellan respektive läroböcker och läroplan.

5.1 Religion för högstadiet

41

(1991)

5.1.1 Den textuella strukturen

Kristendom

Brukstexten presenteras med en variation av tempus, den rent informativa texten är skriven i dåtid, det vill säga under Jesu tid som historisk person. Samtidigt framhävs ett flertal citat från Bibeln som är skrivna i nutid vilket ger intrycket av att författaren håller Jesu aktuell även i nutid.

(21)

Islam

I presentationen av islam skulle vi kunna kategorisera två områden där två olika tempus används. En första del som är en rent historieförklarande del som utgörs av beskrivande delar, bland annat Muhammeds liv, kulturen, uppenbarelsen i dåtid. Och en andra del som utgörs av en artikel från Svenska Dagbladet om en konvertit som berättar om hur det är att vara konvertit och hennes uppfattning om religionen i nutid, samt en beskrivning av en muslim vid namn Mahmud och hans pilgrimsfärd där han beskriver hans upplevelser i Mecka. Vi finner även stycken som förklarar de fem grundpelaren där författarna använder sig av en rent informativ text i nutid. Eller övergår från dåtid till nutid för att markera att muslimer än idag

gör som Muhammed gjorde en gång i tiden.42

5.1.2 Den ideationella strukturen

Kristendom

Författarna av boken har delat upp kristen domen i två sammanhängande delar som i sin tur är uppdelade i olika kapitel. Kristendomen är presenterad ur ett kronologiskt perspektiv. Den första sammanhängande delen ger till att börja med en förklaring för läsaren om hur samhället var på Jesu tid. De lyfter grupperingar mellan bland annat judiska grupper och romare. Vidare presenteras Jesus historia mer detaljerat, då författarna väljer att lyfta delar ur bibeln som citeras bland annat hur Jesus ställde sig till Judarnas yttre regler och att han umgicks med ”syndare”. Författarna ifrågasätter varför Jesus fick fiender och själva svarar på detta genom att peka på olika orsaker. Författarna har även valt att tillägna sidor åt att diskutera bilden av

Jesus, genom att presentera en variation av konst och serietidningsbilder.43 Utvalda

delar förklarar olika evangelium och dess författare samt innehåll, delvis presenteras även citat ur dessa som belyser Jesus barmhärtighet och ställning för jämlikhet. Författarna återgår efter en del till historiskt perspektiv och presenterar kristendomen i det romerska riket, där det mångreligiösa samhället presenteras för en djupare förståelse för kristendomen. Med en fördjupning i kristendomen i det romerska riket förklarat, leder författarna läsaren tillbaka till den tid då kristna börjar dyka upp, hemliga symboler, Jesus tankar om folket till att

kristendomen sprider sig i riket. 44

Här sker ett hopp i historien och läsaren hamnar under 1900-talets kristendom, i denna del behandlar författarna kristendomens utveckling under förra århundradet och de olika

42_{Nylund, Wesslegård, s. 72-95} 43_{Nylund, Wesslegård, s. 38-49} 44_{Nylund, Wesslegård, s. 50-62}

(22)

världsdelar som har berörts av kristendomens spridning i generella drag och hur bibeln har inspirerat.45

Även den andra sammanhängande delen är presenterad ur ett kronologiskt perspektiv. Här presenteras religionerna i norden med en utgångspunkt i den asatron. Författarna belyser delar från den fornnordiska religionen som Midgård, Asgård, och även en kortpresentation av Oden

och Tor och hur man tolkar myterna?46

Efter en introduktion av asatron sker en brytning och författarna lägger åter fokus på kristendomen från den katolska tiden i Sverige fram till 1900-talet. Författarna har valt att strukturera upp kristendomens i århundraden där respektive århundrade framhäver sin del av historian av kristendomen.

Exempel på detta är:

Medeltiden som presenterar: den katolska tiden, kyrkans roll i samhället och dess makt, att kyrkan och staten stiftar laga och även en kort presentation av tidigare förklarade delar som katolska sakramenten. 47

1900-talet som presenterar: kyrkans svårigheter då folk börja bygga frikyrkor, eller kyrkans problem med urbaniseringen, presentation av frikyrkor i nutid så som Svenska

Baptistsamfundet, Pingströrelsen. 48

Den andra hälften av denna sammanhängande del ägnar sig beskrivningar och förklaringar av kristendomen tre stora kyrkor, den katolska, ortodoxa och protestantiska. För varje kyrka presenteras bland annat gudstjänsten, sakramenten, prästvigning och hur den speciefika kyrkan uppstod. 49

Islam

Författarna följer till att börja med Muhammeds liv fram tills profetens död strax efter att han återvänder från Medina, ur ett kronologiskt perspektiv. Därefter är kapitlet om islam uppdelat i mindre delar så som bland annat den arabiska kulturen, hur det är att vara muslim, Koranen, islams fem grundpelare.

Författarna lyfter två gånger ett emiskt perspektiv detta i form av en tidningsartikel, och en förklaring från en muslim över hans pilgrimsfärd. De har även belyst kvinnan i islam, i samband med Muhammeds fruar och att mannens rätt till fler fruar. Även islams splittring i 45_{Nylund, Wesslegård, s. 67-71} 46_{Nylund, Wesslegård, s. 132-135} 47_{Nylund, Wesslegård, s. 140-146} 48_{Nylund, Wesslegård, s. 170-176} 49_{Nylund, Wesslegård, s. 177-191}

(23)

två grenar presenteras kort. Som avslutande delar i kapitlet beskrivs islam som världsreligion

och världens uppfattningar om islam, samt islam i Sverige.50

5.1.2 Den interpersonella strukturen

Kristendom

Författarna för denna bok har i olika sammanhang ett ordval som belyser stoff med en viss bestämdhet när det i själva verket är osäkert. Vid enstaka tillfällen stöter läsaren på anakronistiska begrepp som kan skapa förvirring för läsaren. För att här skapa en förståelse för detta kommer vi att citera viss del av materialet.

Ordval som belyser bestämdhet är till exempel säkert och måste; ”Män hade säkert många gånger svårt att acceptera kvinnors självständighet”.51_{När det behandlar hur många kristna} som dödades under den de 250 första åren, finner vi denna mening ”Säkert kunde räknas i tiotusentals”. När Jesus tankar presenteras skriver författarna att ”de tankar som Jesus har gett

dem, måste dock leda till konflikt med judendomen”52 ordet säkert i de två första meningarna

framhäver en viss säkerhet över informationen som presenteras som fakta. Fakta som vi inte har belägg för. I den sista meningen spekulerar författarna och presenterar subjektiva åsikter utifrån egna slutsatser eller osäkra källor om hur det skulle kunna ha varit under en historisk tid, med ett måste. Hur säkra källorna är har vi inte möjlighet att presentera i och med att vi i boken inte finner källhänvisningar. Men spekulationerna fortsätter i texten då information

som ”Jesus närmaste medarbetare, de tolv lärljungarna, hade ”[nog också just sådana]”53

förväntningar. Vid ett tillfälle ”[tycks de på fullaste allvar]”54 ha diskuterat rangordning”. I detta stycka är det legitimt att fråga sig; Enligt vem? I båda situationerna.

Vad gäller de värderande orden så finner vi endast ett fåtal. Enligt boken tycks Jesus ha gjort ett starkt intryck på åhörarna när de samlades i skaror runt honom för att lyssna på hans predikan. Återigen kan vi ställa oss frågan, enligt vem? och vara källkritiska. Liknande

situationen då Jesus blir känd för att ha ”[mycket god hand]”55 med sjuka.

Islam

Boken tar upp en del som belyser kvinnan i islam och fokuserar delvis på att polygami är tillåtet. Detta lyfter mannen och sänker kvinnan i ett jämställdhetsperspektiv och även ur ett 50_{Nylund, Wesslegård, s. 72-95} 51_{Nylund, Wesslegård, s. 64} 52_{Nylund, Wesslegård, s. 59} 53_{Nylund, Wesslegård, s. 42} 54_{Nylund, Wesslegård, s. 42} 55_{Nylund, Wesslegård, s. 41}

(24)

genusperspektiv. Visserligen är det tillåtet med polygami i en del muslimska länder men skapar förvirring när författarna framhäver betydelsen av Umma, som innebär en gemenskap, ett folk, alla människors lika värde och denna gemenskap är mot rasism. Enligt författarna ingår alla muslimer i Umma och är lika värda, det blir förvirrande när kvinnan senare placeras lägre i hierarkin i frågan om rättigheter i jämförelse med mannen.

I islam kapitlet finner vi även motsägelsefulla delar om islam som tolerant religion. Å ena sidan beskrivs djihad och förknippas med oroligheterna i mellanöstern, krig mot Israel. Å andra sidan är islam en tolerant religion i alla fall mot judar och kristna.

I brukstexten om islam finner vi att författarna betonar kristendom som norm och islam som icke-kristen religion. ”Genom invandringen har islam blivit Sveriges största icke-kristna

religion”.56_{Är inte alla andra religioner än kristendom, icke-kristen? Problematiken ligger i}

att användningen av icke-kristen gör kristendomen till normativ. 57

5.2 Religionskunskap stadiebok för högstadiet

58

(1993)

5.2.1 Den textuella strukturen

Kristendomen

Brukstexten har en naturlig indelning av tempus. Då det dåtida/historiska tas upp använder författaren konsekvent sig av dåtid, detsamma gäller då det aktuella tas upp då nutid används på ett konsekvent vis. Det förekommer inte några avvikande tendenser där författaren förklarar något historiskt med ett nutida tempus.

Islam

I brukstextens del om islam så dominerar användandet av presens då det teologiska innehållet får ta större plats än det historiska. Utöver det så finns det en del om islam i Sverige som får en narrativ form då det berättas av Hassen i presensform.

Utmärkande för texten är användandet av verb som kan uppfattas som militära eller krigiska. Man kan läsa i texten att Mohammed erövrade sin hemstad och sedermera blev

Arabiens härskare. En erövring är något man tar med våld enligt Nationalencyklopedin59 och

läser man vidare i texten framkommer det att ”sin hemstad hade han erövrat genom skickliga

förhandlingar, inget blod behövde spillas”60

56_{Nylund, Wesslegård, s. 95} 57_{Nylund, Wesslegård, s. 72-95}

58_{Magnus Hermansson, Nils-Åke Tidman, Religionskunskap; stadiebok för högstadiet (Örebro: Gleerups, 1993)} 59_{http://www.ne.se/sok?q=erövring (2013-10-22)}

(25)

På sidan 18 i boken står det att läsa att ”[…] islamiska länder har en kraftig folkökning.

Men islam erövrar också nya områden.”61 man står frågandes till vad ordet erövra innebär här,

tar islam nya områden med hjälp av militära medel eller sker det genom konverteringar eller något annat? Precis samma problematik tas upp i Jonas Otterbecks läroboksanalys där islam

beskrivs som den snabbast ökande religionen utan att riktigt förklara varför den är det.62

5.2.2 Den ideationella strukturen

Boken är omfattande och har ingen tydlig tematik. Styckena i boken är tematiska men texten följer en haltande kronologi. Uppdelningen beskrivs bäst genom ett exempel. Bokens första delar om kristendomen handlar om Jesus tid och kristendomens spridning. Kapitlet om kristendomens spridning avslutas på 300-talet och nästa avsnitt inleder med att beskriva

Sveriges fornkristna/kristna historia i kapitlet asatron möter kristendomen.63

Brukstextens tar sig olika skepnader i boken. I de inledande kapitlen så presenterar

författarna sina teman med hjälp av bibeln som tydlig referens och med Jesus och Paulus som förgrundsgestalter. Denna personliga utgångspunkt utvecklas i de senare kapitlen till att bli en mer strukturbaserad beskrivning då kristendomens vidare utveckling förklaras med hjälp

av Sverige och Europa som utgångspunkt istället för Jesus och Paulus.64

Utbudet av perspektiv är omfattande. Det teologiska sätts in i historiska, politiska och vetenskapliga perspektiv. Olika samhällsdebatter tas upp och problematiseras utifrån de urkunder där fenomenet har sitt ursprung ett exempel är den om kvinnans roll i kyrkan;

De som förespråkar kvinnliga präster menar att det inte alltid är så lätt att avgöra en fråga med bibelns hjälp. En del av de levnadsregler som finns i bibeln hör hemma i en annan tid och kan inte gälla längre. Så är det med Paulus kvinnosyn, menar de. Den kristne kan inte slaviskt följa bibelns ord utan måste bedöma vad i bibelns budskap som är bestående och vad som kan förändras.65

Författarna ger även läsaren ett inifrånperspektiv när man med hjälp av tidningsartiklar

presenterar tre svenskars syn på sin konfirmation.66

61_{Hermansson, Tidman, s.} 62_{Otterbeck, s.247} 63_{Hermansson, Tidman, s.305} 64_{Hermansson, Tidman, s.56-201} 65_{Hermansson, Tidman, s.154f} 66_{Hermansson, Tidman, s.148}

(26)

Olika vetenskapliga och teologiska diskurser en plats i boken och man kan läsa om de olika diskursernas huvudfigurer Thomas av Aquino, Benito Mussolini och Jurij Gagarin och deras religiösa åsikter.67

Det är med andra ord en vid presentation av de olika religionerna som ges i boken. Det är inte bara fokus på ett tema utan man försöker behandla religioner ur en mängd olika perspektiv och ur aktuella och historiska diskurser.

Islam

Bokens upplägg är tematiskt. Till en början tas Mohammeds liv och islams grundande upp, alltså den historiska delen. Den senare delen tar upp teologin inom islam, de fem pelarna, koranen och sharialagarna. Till slut så tas islams spridning i världen och Sverige upp där ett

emiskt perspektiv presenteras med hjälp av Hassen en svensk muslim.68

Man kan skönja en del olika perspektiv i texten. Något som följer med läsare genom hela avsnittet är att det är västerlandet som är normerande för islam. Islam står inte på egna ben och förklaras på egen grund utan jämförelser med kristendomen sker genomgående. Man jämför huruvida koranen har en starkare ställning för muslimer än vad bibeln har för de kristna. Även tolkningen av koranen sätts i ett kristet ljus när man jämför den islamiska

tolkningen med den kristna69_{Även om jämförelsen är ett bra pedagogiskt och klargörande}

redskap kan man fråga sig varför man jämför islam med kristendomen i islamkapitlet men inte jämför kristendomen med andra religioner i kristendomskapitlet.

Det händer även att man behandlar islam med kristen terminologi då man skriver att ”det

finns inget speciellt prästerskap som står närmare gud än andra människor”70 användandet av

kristen terminologi som denna gör att texten blir oförståelig då det inte finns någon

motsvarighet för prästerskap inom islam.71

Något slående för texten är också det att fundamentalism tas upp, ett ämne som inte

behandlas någon annanstans i boken mer än delen om islam.72 Eftersom fundamentalism

förekommer i de flesta andra religioner bör de även tas upp där eller inte tas med överhuvudtaget. 67_{Hermansson, Tidman, s.165} 68_{Hermansson, Tidman, s.202-223} 69_{Hermansson, Tidman, s.209, 211} 70_{Hermansson, Tidman, s.213} 71_{Otterbeck, s.246} 72_{Hermansson, Tidman, s.219}

(27)

5.2.3 Den interpersonella strukturen

Då författarna av boken är flitiga med att referera löpande i texten ställs man som läsare frågandes när referenserna uteblir. Är det då egen kunskap som presenteras eller är det händelser som anses vara allmänbildning av författarna? När den bibliska liknelsen om kvinnan som begår äktenskapsbrott i bibeln presenteras så skriver författarna att ”De ville att

hon skulle dödas fast de själva mycket väl kunde ha varit hennes kunder”73 problemet här blir

då att man som läsare lämnas frågandes om denna åsikt är författarnas egna eller bibelns. Även när liknelsen om den förlorade sonen tas upp så kan vi läsa att fariséerna förstod att liknelsen var menad åt dem. Var denna information kommer från är oklart för läsaren om man inte läser i Lukasevangeliet där det står att Jesus talade till fariséer och skriftlärda. Även om inte alla referenser kan skrivas ut i en lärobok så bör man vara tydligare då denna

inkonsekvens kan skapa förvirring för läsaren.74

En del tendentiösa delar kan även de hittas i läroboken. Man kan läsa i en text om religionens och trons olika sidor att religion kan skapa ett stort hinder för människans anpassning till samhällsutvecklingen. Man får en känsla av att författarna pekar ett varningens finger åt läsaren om att man ska akta sig för att bli för religiös. Vidare så står att ”Det finns inget i Nya Testamentet som rättfärdigar krig, men det finns religioner som direkt har

förespråkat heliga krig mot de otrogna”75 Det framkommer ganska tydligt med den

terminologi som författarna använder att de religioner man syftar på är islam. Genom denna direkta jämförelse kristendom/fredlig och islam/krigisk skapar man en grogrund för dels missförstånd och dels ett vi mot dem tänk som skolan har ett direkt ansvar att förebygga.

Vid ett ställe i boken sker en motsägelse som lämnar läsaren förvirrad. I förklaringen av den ortodoxa kyrkan kan man läsa att det inte finns någon gemensam ledare eller organisation för den ortodoxa kyrkan. Ett par rader senare i samma stycke kan man läsa att patriarken i Istanbul är den främsta av de olika kyrkliga ledarna. Som läsare lämnas man förvirrad och

konfunderad över uttalandet.76

Islam

Ur ett interpersonellt perspektiv finns det en hel del saker att anmärka på. Till att börja med är det urval som presenteras av författarna ganska snävt. När avsnittet om sharia presenteras väljer man att lyfta sura fem ur koranen ”På tjuven, vare sig man eller kvinna, ska ni hugga av

73_{Hermansson, Tidman, s.69} 74_{Hermansson, Tidman, s.69-70} 75_{Hermansson, Tidman, s.168f} 76_{Hermansson, Tidman, s.104}

(28)

händerna till lön för vad de begått och till straff från gud… Men om någon omvänder sig från

sin orättfärdighet och gör det rätta, så är Gud förvisso förlåtande mot honom”77 utöver denna

vers så presenteras verser från koranen som rör vinförbudet, månggiftet och om Jihad. Enligt

Otterbeck bidrar detta till att skapa ett ”vi” mot ”de” tänk78 samtidigt som det visar upp ett

ensidigt islam. Ett annat problem är att författarna inte problematiserar koranverserna. I sura fem i koranen kan man läsa att avhuggandet av händerna endast kan ske då många olika aspekter av sharia är på plats i samhället, såsom lika villkor för alla medborgare. Det står även att om personen ifråga lämnar tillbaka stöldgodset så sker inget straff. Saker som hade varit

nyttiga att problematisera för författarna.79

Kvinnan i islam behandlas som ett bihang till mannen och det patriarkala får inta huvudrollen i brukstexten. Det skrivs att kvinnans plats inom islam är hos de små barnen och deltar inte i samhällslivet i Sverige såsom mannen gör. Det poängteras även att kvinnan inte ska ha sex innan giftermålet och hur kvinnor utesluts ur samhället då de ändå har det. Vidare skriver författarna att den kvinnliga omskärelsen förekommer inom en del islamiska länder och är förbjuden i Sverige. Den kvinnliga omskärelsen är en kulturell praxis och bör inte tas

upp i samband med islam då det kan leda till att förvirringen att detta är en del av islam.80

Även en del orientalistiska skrivningar finner vi i boken. Då man talar om omskärelsen för män får man ett emiskt perspektiv av Hassen där han beskriver ingreppet som utfördes i Sverige ”Jag blev omskuren när jag var mellan fem och sex år gammal. Men jag kommer inte alls ihåg hur det gick till för jag var sövd. Det var en svensk läkare som opererade mig på ett svenskt sjukhus.”81 Märk väl att Hassen beskriver ett professionellt ingrepp av en svensk läkare. I anslutning till detta citat i boken finns en bild av en pojke som hålls ner av sex män i vad som ser ut att vara i någons vardagsrum. Hassen fortsätter att förklara hur hans kusin som var klädd som en arab var mycket tyst. Böneledaren kom hem till hans familj och skar om

honom med en kniv, förr skar man med ett rakblad berättar Hassen.82

Det förekommer även en del generaliseringar i texten som t.ex. att efter fastan bryts på kvällen samlas hela familjen framför Tv:n och tittar på islamiska hjältar.83 När man ska beskriva shiamuslimerna tenderar författarna att generalisera dem som våldsamma. Man skriver att shiamuslimers ideal är att bli martyrer precis som sin föregångare Hussein. Att 77_{Hermansson, Tidman, s.211} 78_{Otterbeck, s.247} 79_{Koranen, sura 5 (38)} 80_{Hermansson, Tidman, s.220f} 81_{Hermansson, Tidman, s.222} 82_{Hermansson, Tidman, s.222} 83_{Hermansson, Tidman, s.214}

(29)

skriva att alla shiamuslimers ideal är att bli martyrer är inte bara felaktigt utan även mycket

farligt.84 Elever som är shiamuslimer kan antas representera de normer och värderingar som

det står att läsa i texten och som inte stämmer överens med verkligheten. Detta kan leda till en mängd olika problem för shiamuslimerna i Sverige och kan även leda till en onödig rädsla för de som litar på texten.

Till slut så genomsyras texten av uttalanden som får en att tro att muslimer och Sverige inte är kompatibla. Man generaliserar muslimer och beskriver dem som en enhetlig skara människor. Vi finner i texten att p.g.a. att islam inte bara är en tro utan även ett sätt att leva så blir det problem för muslimer att integrera sig i Sverige. Det står att män kan ha svårt i arbetslivet eftersom muslimska män tenderar att inte acceptera att kvinnliga chefer på arbetsplatser. Utöver dessa generaliserande spekulationer konstaterar man även att det krävs

mod och självständighet för att kunna bära den traditionella huvudduken i Sverige.85

5.3 Jämförelse med Lgr 80

De granskade brukstexterna har visat sig innefatta problematik som vi lyft i vår teori. Böckerna stämmer inte överens med de övergripande punkterna läroplanens allmänna del och den del som är tillägnad orienteringsämnen, religionskunskap i Lgr 80.

Den första punkten vi valt att ta upp är att skolan enligt Lgr 80 ska fostra eleverna till

medborgare i ett demokratiskt samhälle.86 Då vi hittat en del felaktigheter i texterna kan man

argumentera för att felaktiga kunskaper lägger grunden för framtida fördomar. Utöver det så finns där i de delar om islam tydliga spår av tendenser som visar upp en mansdominerad samhällssyn då man på ett tydligt sätt marginaliserar kvinnan och placerar kvinnan i hemmet. Männen i sin tur beskrivs som ovilliga att ha kvinnliga chefer i det svenska samhället.

I punkt två från Lgr 80 står det att undervisningen ska bidra till att eleverna får ökad förståelse för andra människor och deras villkor som grund för vilja till jämlikhet och solidaritet.87

Även i denna punkt brister de brukstexter som har genomgått analys. Analysen av brukstexterna visar på ett ”vi” mot ”dem” tänk precis som all tidigare forskning pekade på. Kristendomen beskrivs som vår religion, när man läser om islam så är fortfarande kristendomen den norm islam jämförs med. När man beskriver en muslim, så är han en icke svensk och tillhör en icke-kristen religion. Det unika för vår undersökning är att muslimer

84_{Hermansson, Tidman, s.216} 85_{Hermansson, Tidman, s.220f} 86_{Lgr 80, s.119}

(30)

presenteras som icke anpassningsbara i det svenska samhället. Då läsaren tar del av de emiska perspektiven i respektive religioner presenteras muslimerna i konflikt med det svenska samhället;

Att vi inte äter griskött är det som skiljer ut oss mest i skolan. I skolbespisningen är det ibland svårt att veta om en rätt innehåller griskött. När vi frågar personalen vad som finns i köttfärssåsen blir de ibland arga88

Frågan är varför man väljer att presentera de skiljande dragen med en negativ konsekvens. I punkt tre behandlas elevers utveckling till en egen uppfattning samt förståelse och respekt

för medmänniskor och kulturella värderingar.89_{I och med att analysen visar på ett stort antal}

brister i brukstexterna som inte är i enlighet med läroplanens övergripande punkter är frågan hur skapas då förståelse och respekt när kunskaperna är byggda på odemokratiska och felaktiga grunder.

5.4 Religionskunskap; Möte med livsfrågorna

90

(1997)

5.4.1 Den textuella strukturen

Kristendomen

Bokens brukstext presenteras i två olika tempus. Majoriteten av texten presenteras i dåtid, då händelserna som presenteras skedde tidigare i historien. Vid två delar i boken så förändras tempus från dåtid till nutid. När Jesus liv behandlas kan man läsa; ”Allt oftare hamnar han i diskussion med de skriftlärda eftersom han har en egen tolkning av lagen och skrifterna. Detta

retar de skriftlärda. De ser honom som ett hot mot deras egen makt”91

Skiftet i tempus kan förklaras med att författaren vill hålla Jesus aktuell även i nutid. Islam

Bokens tempus ter sig naturligt för textens utformning. När det historiska behandlas så används dåtid och när det mer teologiska behandlas så används nutid. Inga anmärkningsvärda avvikelser förekommer.

88_{Hermansson, Tidman, s.219} 89_{Lgr 80, s.121}

90_{Boel Westerberg, Wiwi Samuelsson, Religionskunskap; Möte med livsfrågorna (Arlöv: Natur och Kultur,}

1997)

(31)

5.4.2 Den ideationella strukturen

Kristendom

Författarna av boken har lagt upp kristendomen ur ett kronologiskt perspektiv. Man börjar med att betona att det finns olikheter i religionen och att texten kommer att lägga fokus på de gemensamma dragen. Till en början tas Jesus liv upp, från det att han föddes till att han dog.

Vidare presenteras centrala begrepp i budskapet som Jesus för med sig.92

Nästa del i boken behandlar den kristna teologin och spridningen av kristendomen i det romerska riket. De olika splittringarna av kristendomen tas också upp och förklaras av författarna ur ett västerländskt perspektiv.93

Den sista delen sammanfattar de olika delar av kristendomen som berör Sverige. Från protestantismen till modern tid. Man förklarar allt från Luthers katekes och husförhören till de nyandliga rörelsernas framfart i Sverige. Stycket avslutas med en genomgång av högtiderna

och ett brev från en kristen kvinna.94

Islam

Avsnittet om islam börjar med att beskriva hur den första muslimska församlingen grundades av turkiska gästarbetare på 40-talet. Texten inledning består även av en kort presentation av islam med etymologiska förklaringar av bl.a. ordet islam. Vidare så sker en presentation av Mohammeds och islams historia och hur islam växte fram under 600-talet. De fem pelarna, som i boken benämns som plikterna gås sedan igenom, följt av de olika traditionerna, riktningarna, tolkningarna av koranen och de olika perioderna i livet.

Det som står ut i boken är de avsnitt som behandlar fördomar om islam och det avsnitt som heter ” Den förtryckta inlåsta kvinnan och den förtryckta dubbelarbetande kvinnan” som tar

upp olika fördomar samtidigt som den befäster andra fördomar om kvinnan.95

I texten får svenska muslimer ta plats vilket ger ett emiskt och lokalt perspektiv för texten. I en del av texten ges en svensk muslims syn på hur bönestunderna påverkar denne i arbetet. Genom att läsa detta så ges läsaren en bild av att islam och svenskt arbetsliv är förenligt. Texten är även på vissa ställen problematiserande och låter läsaren tänka själv samtidigt som

den kan presentera en del saker i islam ur kontexten då den uppkom som månggiftet.96

92_{Westerberg, Samuelsson, s.88-99} 93_{Westerberg, Samuelsson, s.100-110} 94_{Westerberg, Samuelsson, s.111-127} 95_{Westerberg,
Samuelsson,
s.128-‐151} 96_{Westerberg,
Samuelsson,
s.144}

(32)

5.4.3 Den interpersonella strukturen

Kristendom

När man läser igenom texten ser man spår av författarens attityder genom olika värdeord. Man ser även tecken på en del tendentiöst urval.

När Jesus beskrivs från bibeln, menar författaren att vissa texter inte bara förklarar att han

är guds son utan även gud själv i mänsklig gestalt.97 För detta finns inga belägg i bibeln utan

det är något man enades om långt senare.

Ordvalet som författaren använder sig av är ibland förvirrande. De använder sig av ord som kanske och nog ord som får läsaren att undra över textens autenticitet. I ett stycke skriver författarna att ”Fyra olika personer har skrivit ner vad de kanske sett och hört själva eller hört

andra berätta”98_{längre ner i samma stycke kan man läsa att de andra evangelierna nog tittat på}

vad Markus skrivit. En del av de ordval i texten som t.ex. hora, invandrare och propaganda går även de att ifrågasätta.

En del motsägningar kan man även finna i texten vid ett stycke proklamerar författaren att svenskar endast går i kyrkan på högtider. Vid ett senare stycke står det att läsa att i en

storstadskyrka kan det finnas mycket folk en vanlig vardag.99

Det förekommer även en del generaliseringar, dels när man skriver att katoliker följer de katolska levnadsreglerna från vaggan till graven. Läser man meningen så kan man tolka det som så att de andra inriktningarna inte följer sina respektive regler. Även när man beskriver Sverige som ett land där de flesta anser sig vara kristna, fast på sitt eget vis bäddar man för

missförstånd och exkludering då alla svenskar inte nödvändigtvis känner sig kristna.100

Islam

Som nämnts tidigare så har boken ett medvetet hållningssätt mot fördomar. Man bidrar ibland själv med fördomsfullt material i och med klumpiga formuleringar. I ett stycke står det att ”De muslimska turkarna härskade från 1200-talet. 1453 föll Konstantinopel och därmed det sista av det östromerska riket. Balkan och stora delar av Östeuropa ingick nu i det turkiska riket. Dessa strider och erövringar fick stor betydelse för vår syn på muslimer som fienden

framför andra.”101 Den bilden lever än i vår tid” Man konstaterar alltså att vi fortfarande ser

på dem (muslimerna) som våra fiender. Man fortsätter med att förklara att de kvinnor som har 97_{Westerberg, Samuelsson, s.94} 98_{Westerberg, Samuelsson, s.100} 99_{Westerberg, Samuelsson, s.121-126} 100_{Westerberg, Samuelsson, s.107, 125} 101_{Westerberg, Samuelsson, s.134}

(33)

på sig en traditionell muslimsk huvudduk, en slöja, gör så för att markera deras förakt mot det västerländska samhället.102

Det ska även nämnas att i boken finns ett helt avsnitt dedikerat till fördomar mot muslimer. I

avsnittet tas olika fördomar upp, problematiseras för att på så vis komma förbi dem.103

Avsnittet som behandlar ”den förtryckta kvinnan”104 konstaterar att islam har en patriarkalisk

syn på livet, man slår även fast att muslimska traditioner och lagstiftning gynnar mannen.105

5.5 Religion ”ämnesbok”

106

₍₂₀₀₆₎

6.5.1 Den textuella strukturen

Kristendom

Brukstexten är uppdelad i en informativ text om olika historiska skeenden och beskrivningar av de tre olika huvudgrupperna. De historiska skeendena är skrivna i dåtid men också värt att belysa är satt de är skrivna som en berättelse. För läsaren skapas aldrig känslan av en faktabok (Observera att det endast gäller stycken som är beskrivande av historiska skeenden)

Maria var en ung judisk kvinna, hon var förlovad med en ung snickare som hette Josef. En dag fick Maria besök av ängeln Gabriel, som talade om för henne att gud hade bestämt att hon skulle föda en son. Eftersom Maria aldrig hade varit tillsammans med en man blev hon förvånad och förskräckt.107

Detta tyder på en ”allvetande berättare” det vill säga en berättare som vet precis vad karaktärerna i historien känner, ser och tänker. Detta ser vi exempel på i citatet då vi får reda

på att Maria blev förvånad och förskräckt. 108

De delar som beskriver de tre inriktningarna och andra delar som är relaterade till dagens

samhälle och struktur är presenterade i nutid.109

102_{Westerberg, Samuelsson, s.148} 103_{Westerberg, Samuelsson, s.148} 104_{Westerberg, Samuelsson, s.150} 105_{Westerberg, Samuelsson, s.150}

106_{Ingrid Berlin, Börge Ring, Religion; ämnesbok (Stockholm: Liber AB, 2006)} 107_{Berlin, Ring, s. 188}

108_{http://www.materialesdelengua.org/LITERATURA/TEXTOS_LITERARIOS/CUENTOS/contar/tiposdenarra}

dor.htm (2013-10-21)