Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Möjligheter och utmaningar med 1:1 i
skolan
Opportunities and challenges with 1:1 in school
Ivan Kljucevic
Lärarexamen 300hp Handledare: Ange handledare
Lärarutbildning 90hp 2013-03-25
Examinator: Björn Lundgren Handledare: Haukur Viggosson Lärande och samhälle
1
Sammanfattning
Det här arbetet undersöker lärares och skollednings syn på 1:1 på en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebär att varje elev på skolan får tillgång till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur skolan har påverkats av 1:1.
Arbetet är gjort genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolledning på skolan. Förutom det har jag använt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frågeställningarna. Det som har framkommit genom arbetets gång är att det finns ett behov av
kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvändning för att
implementeringen av 1:1 ska vara framgångsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 är att eleverna tappar fokus när de får tillgång till en dator. Samtidigt finns det stora möjligheter med att använda datorn i undervisningen, då man får tillgång till fler arbetssätt och kan fånga upp fler elever.
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1
1. Inledning ... 4
1.1 Problemformulering ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar: ... 6
2. Bakgrund ... 6
2.1 Styrdokument ... 6
2.1.1 Gy11 och läroplaner ... 6
2.1.2 Skolverkets rapporter ... 7
2.2 Tidigare forskning ... 9
2.2.1 OECD ... 9
2.2.2 Unos Uno ... 9
2.2.3 Reclaiming the students –coping with social media in 1:1 schools ... 12
2.2.4 Unga nätmiljöer ... 12
3. Teoretiskt ramverk ... 13
3.1 Vygotskij ... 13
3.2 Fyra lärotyper ... 14
3.3 Det fenomenografiska perspektivet ... 15
4. Metod ... 17
4.1 Metodologiska överväganden vid intervju ... 17
4.2 Urval ... 18
5. Analys ... 20
5.1 Kunskapsnivåer kring IT ... 20
5.2 Kompetensutveckling som inte uppfyller förväntningarna ... 22
5.3 Datorn som tidstjuv och brist på gemensamma policys ... 24
3
5.5 Elevers kompetens... 29
6. Diskussion ... 33
7. Källförteckning ... 36
7. 1 Litteratur ... 36
7.2 Artiklar och rapporter ... 37
7.3 Tidningsartiklar ... 38 7.4 Internetkällor ... 38 Bilaga - Intervjuguide ... 39 Intervjuguide för rektor ... 39 Intervjuguide för lärare... 39
4
1. Inledning
Överallt var man går idag möts man av datorer. På tåg, caféer, restauranger, flygplatser och i skolan. Människor är konstant uppkopplade och använder datorn på sätt man kanske inte hade förväntat sig för ens 20 år sedan. Man kan prata med vänner som befinner sig på andra sidan jorden samtidigt som man gör sina bankärenden och kollar upp fakta inför sina
skoluppgifter. Genom Facebook får man kontakt med vänner man inte har träffat på
årtionden. Datorn används inte bara som fritidssysselsättning. Mängden information och fakta som idag finns bara några musklick bort är ofantlig. Inte nog med det så kan man redigera dokument, bilder och filmer från vilken dator som helst.
Fokus för denna uppsats är hur man i skolan arbetar med datorn. Specifikt hur lärarna upplever datorns nya plats i klassrummet. Ämnet tar även plats i medierna. Helsingborgs dagblad gjorde mellan 8 januari 2013 och den 11 januari 2013 en reportageserie om hur datorer används i skolan och vilka olika lösningar skolor väljer. Där framkommer det att
vissa skolor har valt att använda sig av 1:11 där varje elev har fått en egen dator, medan andra
skolor fortfarande har datorsalar och en del har skaffat datorvagnar så att lärarna har möjlighet att ge varje elev en dator under lektionen. Lärarna i reportaget berättar att det underlättar när de slipper att ta med sig eleverna till datorsalar och istället kan jobba med
datorn i de egna salarna. Samtidigt täcker datorvagnarna inte in hela klasser.2 Å andra sidan
framkommer det att skolor har svårt att hantera mobilernas plats i klassrummet. De stör och lärare och elever måste hitta metoder för hur man ska hantera den delen av digitaliseringen i
klassrummet.3 Både friskolor och kommunala skolor utvecklar IT-strategier och försöker
hitta metoder att hantera datorns nya plats och alla har olika lösningar på frågan.4
1.1 Problemformulering
Kunskap i teknik och hur man använder olika former av tekniska verktyg eller medium är något som poängteras i GY11. Exempelvis i läroplanen för historia:
1
Jag kommer att förkorta ”en till en” till 1:1 i hela uppsatsen.
2 Charlotte Ågren, Pamela Kocken, Stora digitala klyftor i Helsingborgs skolor; Elineberg: nya datorvagnar;
Adolfsberg: Alla får en iPad; Helsingborgs dagblad, 2013-01-08.
3 Charlotte Ågren, Pamela Kocken, Svårt hantera mobilerna i klassrummen, Helsingborgs dagblad, 2013-01-09. 4 Charlotte Ågren, Pamela Kocken, Rektorer villrådiga om utvecklingen, Helsingborgs dagblad, 2013-01-11.
5 ”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att presentera resultatet av sitt arbete
med hjälp av varierande uttrycksformer, såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av
modern informationsteknik.”5
Eleverna ska lära sig att använda datorer i skolan eftersom de i arbetslivet kommer behöva använda sig av datorer i någon form. Frågan är: Förbereder verkligen skolan eleverna för detta? För bara 20 år sedan var inte datorn lika självklar i en skolmiljö eller samhället i stort. Har vi anpassat skolan och pedagogiken för denna utveckling? Vissa lärare kanske kan anpassa sig snabbt till denna utveckling eftersom de privat har ett stort teknikintresse. En teknikintresserad lärare kanske redan använder sig av Prezi eftersom man har hittat hemsidan/programmet själv och har kanske jobbat med onlineplattformar innan skolan skaffade sina egna. Men hur gör lärare som inte har detta teknikintresset, utan endast använder sin dator till att kolla mailen eller göra bankärenden? Vilka utmaningar möter den när 1:1 införs?
Med tanke på vilken plats datorer och övrig teknik tar i skolan är detta ett viktigt ämne att forska kring. Inte bara kring hur införandet av 1:1 påverkar skolan i stort, utan hur det påverkar kunskapsinhämtning, läsförståelse och språkutveckling hos eleven. Det jag har upplevt hos lärarkåren är att lärarna antingen tycker att det är bra att eleverna har datorer och de nu kan jobba mer aktivt med datoranvändning eller att de bara tycker att det är ett
pedagogiskt hinder.
En annan aspekt är hur eleverna har påverkats av datorns nya plats i klassummet? Som det nämnts i artikeln i Helsingborgs dagblad påverkar mobilen undervisningen negativt för vissa elever. Eleverna fokuserar på mobilen istället för föreläsningen eller uppgiften de ska göra. På liknade sätt tror jag att datorn kan vara något negativt. Samtidigt kan datorn kanske skapa utrymme för andra elever som kanske inte vågar synas på lektionerna.
Det område som jag kommer fokusera på är om lärarna upplever att de har fått bra
möjligheter till att förbereda sig på 1:1. Känner de att de får den hjälp och stöd de behöver med den nya tekniken? Det är svårt att lära sig nya saker utan stöd och hjälp från kollegor och ledning. Skolan är till för att elever ska lära sig och utveckla sin kunskap. I och med att IT-kunskap är ett nytt ämne är det intressant att se hur lärare möter denna utmaning. En lärare i historia har egentligen ingen direkt utbildning i hur man använder olika medier eller teknik
5 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm,
6 förutom det begränsade man får genom sin lärarutbildning eller andra vidareutbildningar man tidigare har haft.
1.2 Syfte och frågeställningar:
Jag ämnar undersöka hur en skola påverkas av införandet av 1:1 och hur lärare och
skolledning uppfattar de förändringarna i skolan som detta medför. Hur påverkas skolan då både lärare och elever får en personlig dator? Kan man förvänta sig att de kommer kunna använda datorerna på ett vettigt/produktivt sätt? Mitt syfte är att undersöka hur 1:1 påverkar skolmiljön för elever, lärare och skolledning och jag kommer utgå från nedanstående
frågeställningar:
Vad är lärarnas syn på 1:1?
Vilken undervisning får lärarna i att använda datorer i en undervisningsmiljö? På vilka sätt påverkas eleverna av datorns nya plats i klassrummet?
Vilka möjligheter och utmaningar skapas med 1:1?
2. Bakgrund
2.1 Styrdokument
2.1.1 Gy11 och läroplaner
Jag har tidigare nämnt att det finns formuleringar som beskriver att en elev som läser historia under kursens gång ska lära sig att presentera material på olika sätt, bland annat genom olika moderna informationskanaler. Exakt samma formulering finns även i läroplanen för
samhällskunskap.6 Ett av de övergripande målen med gymnasieskolan är enligt GY11 att en
elev: ”kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för
kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.”7
. I kommentarerna till examensmålen för det samhällsvetenskapliga programmet står det att elever under
utbildningen: ”[…] ska också ges möjlighet att utveckla färdigheter i att kommunicera om
och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier. Det ställer krav på att arbetssätt som inkluderar detta ingår i utbildningen, och att olika typer av
relevanta verktyg är tillgängliga för eleverna”.8 IT finns alltså med i de viktigaste
6 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 2011, s.145. 7 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 2011, s. 10. 8
7 styrdokumenten för skolan. Det finns däremot inte med som ett eget ämne eller avsnitt utan har idag blivit inkluderat i de formuleringar och mål där man tycker att det passar.
2.1.2 Skolverkets rapporter
Skolverket gjorde 2009 en enkätundersökning om tillgången av IT och lärares användning av IT i svenska skolor. Resultaten visade att nästan alla lärare hade tillgång till datorer på
arbetsplatsen. På grundskolan och förskolan var det vanligare att man delade dator med kollegorna, medan lärarna på gymnasieskolan och vuxenutbildningarna hade egna datorer. Friskolor hade ofta större datortäthet per elev än kommunala skolor. Grundskolor har fler elever per dator 5,25 där gymnasieskolan har 2,05 elever per dator. I omkring 75 % av gymnasieskolorna är hälften av datorerna tre år eller nyare. Två tredjedelar av personalen på gymnasieskolor anser att de är ”ganska” eller ”mycket bra” på IT. Många lärare svarade i undersökningen att de ansåg att de hade behov av kompetensutveckling i bild, ljud och video, då de flesta endast har fått fortbildning i grundläggande datorkunskap. Hälften av lärarna uppger att de behöver kompetensutveckling i hur de ska använda IT som ett pedagogiskt verktyg. 9
Nio av tio gymnasielärare använder sig av datorn utanför lektionstid. Främsta
användningsområdet är att söka information eller skapa prov och arbetsuppgifter till eleverna. Fyra av tio lärare på grund- och gymnasienivå anser att IT ökar elevers motivation och
läroprocess. Vissa lärare anser att IT kan hjälpa eleverna med deras IT-kompetens, informationssökning och samarbetsförmåga. Samtidigt anser lärare att det finns en viss problematik med IT i skolan då en del elever blir okoncentrerade. Men IT är bara en av
många verktyg som lärare kan använda sig gav.10
Som ett svar på denna rapport gav Skolverket ut en rapport under 2009 med olika förslag till förbättringar som man tyckte behövdes angående IT-användning på skolor i Sverige. Man ansåg att användningen av IT i skolan av lärarna generellt var låg. Det fanns två förklaringar till detta. Den första var att bristerna i både hårdvara och mjukvara var så stora så att lärarna begränsades i sin användning. Den andra anledningen var att skolor inte hade några bra strategier för hur man skulle hantera dess IT-behov. Det behövdes mer långsiktiga planer och
9 Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och
vuxenutbildning Dnr 2007:3775, Skolverket, Stockholm , 2009a, s.7-17.
10
8 strategier för detta. Båda problemområdena fick skolans huvudmän ansvar för. Skolorna
behövde helt enkelt investera i ny utrustning och bättre planer för dess IT-användning. 11
Det talades även om att IT behövde integreras mer i styrdokumenten som vid tillfället skulle uppdateras till det som idag har blivit Lgr11 och Gy11. IT skulle då synas som ett
övergripande perspektiv och samtidigt peka på den specifika kompetensen som behövdes av elever och hur den kunde se ut i olika ämnen. Denna utveckling ser vi i de nya
styrdokumenten som jag tidigare har diskuterat. Ett annat område som behövde utvecklas var kompetensutbildning, då man ansåg att den måste anknytas närmare till det dagliga
pedagogiska verksamheten. En av lösningarna på detta var att Skolverket skulle fortsätta med
sin satsning på PIM och låta alla huvudmän i Sverige få möjligheten till utbildningen.12
PIM står för ”praktisk IT- och mediekompetens” och är en kurs som Skolverket erbjuder till alla lärare i Sverige. Den har sin grund i ett regeringsuppdrag som Skolverket har för att utveckla IT i svenska skolor. Kursen består av tio steg som visar hur läraren använder olika
program t.ex. Word, hur de söker effektivt på internet eller gör egna videofilmer. 13
2010 kom en uppföljning till den första rapporten från 2009. Där fokuserade man istället på elevernas användning av datorer. Där kom de fram till att de äldre eleverna i årskurs 7-9 och gymnasieskolan främst använder datorerna på samhällskunskapen och svenskan. Datorerna används mest i skolan för att söka information och skriva vilket passar väl in i de två ämnena. Sex av tio elever på gymnasiet använder dessutom datorn till att göra presentationer. Hälften av eleverna uppger att de inte använde datorn alls till att arbeta med ljud eller bild. Vid frågan om hur bra eleverna är på att använda datorer svarade nio av tio elever att de var ganska bra eller mycket bra. Detta är endast deras egen syn på hur bra de är på att använda datorer inte deras faktiska kompetens. Omkring 8 av 10 elever har fått lära sig om källkritik i skolan. En intressant skillnad är att det finns fler elever på grundskolan än på gymnasiet som har fått lära
11 Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende
IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser. Dnr 84-2008:3780, Skolverket, Stockholm , 2009b, s.20-22.
12 Skolverket, Stockholm , 2009b, s.24-25. 13
9 sig om att vara försiktig om att publicera saker om sig själv på internet och att vara schysta
och inte kränka andra personer på internet.14
2.2 Tidigare forskning
2.2.1 OECD
Oscar Valiente har gjort en rapport åt OECD där han har sammanfattat studier och resultaten som finns för hur implementeringen av 1:1 har fungerat runt om i världen. Han har funnit att målen med att införa 1:1 bl.a. är att studenter ska få bättre kunskaper kring IT och en
utjämning av digitala klyftor som kan finnas pga. social klass. Detta har nu blivit möjligt pga. att datorer och utrustning har blivit billigare de senaste åren. Samtidigt poängterar han att det är en större investering som gjorts på IT och att det krävs mer än bara utrustning för att 1:1 ska bli bra. 15
Det krävs också att lärare har en vision av vad som ska hända när 1:1 införs och att de får den utbildning som krävs för att satsningen ska bli bra. Detta inkluderar även förändringar i kursplaner, skolans mål och didaktik. De skolor som har haft teknisk support på skolan har lyckats bättre än de skolor där lärarna får klara sig själva. Ifall det finns annan personal i skolan som kan hjälpa till med utrustningsproblem kan lärarna istället fokusera på undervisning istället för teknik. Kompetensutveckling är även en nödvändighet för att implementeringen ska bli lyckad. Valiente finner att kompetensutveckling som fokuserar på själva tekniken har varit bra, men att lärarna främst söker efter undervisning som fokuserar på deras egen undervisning och hur IT kan underlätta den. Sammanfattningsvis räcker det inte
med att ge eleverna datorer utan fortbildning krävs. 16
2.2.2 Unos Uno
Unos Uno är ett pågående forskningsprojekt som mellan 2010- 2013 undersöker ett antal skolor som har infört 1:1. Projektet undersöker och analyserar effekterna och resultaten av 1:1 i ett antal kommuner och skolor ur olika perspektiv bland annat elevers utveckling och lärande, pedagogers roll och arbetssätt, skolledningens styrning och samt samverkan och
relationer mellan skola och hem.17
14
Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning Dnr 2007:3775, Skolverket, Stockholm, 2010, s.8-13.
15
Valiente, Oscar, 1-1 in Education: Current Practice, International Comparative Research Evidence and Policy Implications, OECD Education Working Papers, No. 44, OECD Publishing, 2010, s. 6-7.
16 Valiente, Oscar, 2010, 8-9. 17
10 I deras årsrapport från 2011 har de kommit fram till vissa generella drag för de skolor man har undersökt. När väl datorerna har gjort sin entré på skolan så är de flesta överens om att den kommer att stanna. Det skolorna försöker fokusera på nu är hur den kommer att användas i undervisningen. Majoriteten av lärare och elever är positivt inställda till datorns nya plats, men alla har någon form av synpunkt. Skolledningen är viktigt för att resultaten blir bra. I de skolor där skolledningen har arbetat aktivt med IT-pedagogik har resultaten blivit bättre än i skolorna med passiva ledningar. Eleverna upplever att datorerna hjälper dem att hålla koll på sina läxor lättare och att de kan utnyttja håltimmar mer effektivt. Samtidigt framkommer det att en del elever har problem med att koncentrera sig på lektionen eftersom sociala medier och spel distraherar eleverna medan datorn är uppslagen. Det finns oro för att 1:1 påverkar de starka eleverna till att de blir starkare och att svagare elever blivit svagare. Facebook är den stora faktorn här och skolorna försöker hantera detta så gott det går, men bördan hamnar ofta på eleverna själva att hantera distraktionerna. Man kan inte än utläsa ifall 1:1 har påverkat betygen på skolorna som har undersökts. Detta är bara en del av de resultat de kom fram till
rapporten från 2011.18
I rapporten från 2012 byggs det vidare på några av de punkter som framkom från 2011 och utvecklar vidare vissa resonemang. Skolledningen är fortfarande det som ses som den mest kritiska faktorn för att 1:1 ska lyckas. 1:1 är enligt Unos Uno ett långsiktigt projekt och därför krävs det att det finns en rektor som konstant håller koll på utvecklingen. Målen är att efter fem år så ska skolan ha uppnått att: alla lärarna är ”digitalt litterata”, att det finns en bank av pedagogiska resurser, att digitala lärmiljön integreras inom hela skolan och kommunen, att datorer inte ersätter lärare utan är en del av ett förbättringsarbete och att rektorn efter en tid inte själv behöver sätta igång åtgärder för att förbättra teknikanvändningen utan att det blir en naturlig del av verksamheten. Ingen av de skolor som är med i Unos Uno har uppfyllt alla
dessa kriterier än. Fortfarande var en majoritet av elever och lärare nöjda med 1:1.19
Det finns en viss oro för hur lärarna använder sig av sociala medier. Man menar att det finns risker i att dokumenterar saker som elever har gjort på Facebook och liknande tjänster på ett bristfälligt sätt. Vinsterna med att använda sociala medier är kanske mindre än förlusterna. Liksom året innan så är elevers koncentration under lektionerna ett problemområde. Däremot
18 Unos Uno:s årsrapport 2011,2011, s.7-15. 19
11 har man börjat hitta metoder som kan begränsa ”skadan” men det är fortfarande ett
problemområde. Eleverna upplever fortfarande att de ser det som en störning samtidigt som en stor del menar att de samarbetar bättre med sina kamrater p.g.a. kontakten via sociala medier. Det visar sig även att lärarna ofta ingriper när elever surfar på lektionen, även ifall ca hälften av lärarna inte upplever det som negativt att eleverna gör annat under lektionen. Rektorerna menar att det finns diskussioner men att man inte har kommit fram till vad som är
den bästa metoden för att förhindra att elever surfar under lektionstid. 20
Unos Uno projektet har utvecklat en modell för att visa hur långt en skola har kommit i dess implementering av 1:1. Det finns olika faser som man menar varje skola måste gå igenom och alla skolor i projektet har kommit olika långt. När skolan har nått den sista fasen ska man ha uppfyllt alla de mål som jag tidigare skrev om. Nedan har jag klippt in Unos Uno:s egna
kortfattade beskrivningar för de olika faserna. 21
Fas 1: Skaffa och installera teknik (trigger) Fas 2: Teknisk träning av personal training (hype) Fas 3: Pedagogisk träning och prövande användning (slowdown) Fas 4: Organiserad pedagogisk utveckling (acceptance and organization) Fas 5: Mogen användning -Skaffa datorer -Se till att de funkar -Avtal -Eluttag -Teknisk Lärarutbildning typ PIM - ”IT-pedagoger” - Prövande undervisning - Pedagogisk fortbildning, typ Tänk Om - ”Lärspridare” - ”Nätverket kraschar” - Organiserad pedagogisk utveckling med definierat helhetsansvar; Rektor och arbetslag ->50% av lärarna använder datorn rutinmässigt -Etablerade och testade metoder - Kunskapsbank - Enhetlig ”digital lärmiljö”
Fas 1 är startfasen som varje skola måste gå igenom med upphandling och infrastruktur uppbyggnad. Denna fas går ibland smidigt men det beror som sagt på om man har fått datorer och annan utrustning levererade i tid och de är av bra kvalitet. I fas 2 finns det ofta en ”hype” från politikers sida att man har infört 1:1, där lärarna och skolledarna är positiva men
samtidigt inser att det även kommer finnas svårigheter med implementeringen av 1:1. Lärarna får också genomgå grundläggande IT-utbildning t.ex. PIM. Fas 3 innebär att man i skolan har
20 Unos Uno:s årsrapport 2012, 2013, s.5; s. 18-19. 21
12 börjat testa olika former av undervisning, men alla tekniksystem kanske inte fungerar än och datorn kanske till och med har blivit något uttjatad eftersom man inte har hittat de rätta metoderna. Här upptäcker man även de problemen man kan ha med t.ex. sociala medier eller
andra former av störningsmoment. 22
I Fas 4 har man kommit över den rena tekniska utvecklingen och kan börja fokusera på den pedagogiska verksamheten och hur den ska se ut med 1:1. Nya samarbetsformer söks inom
skolan och även inom t.ex. kommunen eller liknande.23 För att man ska kunna gå in i fas 4
menar Unos Uno att rektorn måste ha med sig majoriteten av lärarna. Då denna fas består av en hel del omorganiseringar och förändringar av hur man arbetar. Har inte rektorn med sig personalen är detta omöjligt. För att nå fas 5 måste skolan uppfylla de mål som Unos Uno har satt upp för implementering av 1:1. Ingen av de skolor som är med i projektet har uppfyllt
dessa kriterier helt och hållet än. Tidsramen för dessa faser är ca fem år från fas 1 till fas 5.24
2.2.3 Reclaiming the students –coping with social media in 1:1 schools
Annika Andersson, Mathias Hatakka, Åke Grönlund och Matilda Wiklund som alla
medverkar i Unos Uno har även skrivit en artikel som behandlar elevers problem med sociala medier. De fann i sin studie att både lärare och elever såg sociala medier som det största
problemet med implementeringen av 1:1. 25
2.2.4 Unga nätmiljöer
I Unga nätmiljöer - Nya villkor för samarbete och lärande återfinns ett antal rapporter som behandlar hur unga använder medier idag och hur det kan påverka lärande. Där behandlas allt från hur spelare jobbar tillsammans i spelet ”World of Warcraft” till hur skoklasser reagerar på att börja jobba med IT i skolan. Jag kommer använda ett antal av rapporterna där för att
stödja mitt empiriska material och de uppfattningar som framkommer.26
Bland rapporten ”Fattar ni hur det känns?” av Monica Nilsson, Sonja Stranne och Carina Andersson. Där tar de upp sina erfarenheter från digitalt berättande och multimodalitet. En digital berättelse är en film på en till tre minuter som består av tal, bilder, ljud, musik och text. Filmen ska ha ett budskap, det ska finnas en bra dramaturgi, den ska ha ett
22
Unos Uno:s årsrapport 2012,2013, s. 21-23.
23
Unos Uno:s årsrapport 2012,2013, s. 22.
24 Unos Uno:s årsrapport 2012,2013, s. 21-24. 25
Annika Andersson , Mathias Hatakka , Åke Grönlund & Matilda Wiklund, Reclaiming the students – coping with social media in 1:1 schools i Learning, Media and Technology , 2013, s.8-10.
26 Alexandersson, Mikael & Hansson, Thomas (red.), Unga nätmiljöer: nya villkor för samarbete och lärande, 1.
13 känslomässigt innehåll, berättarens röst är central, ljuden påverkar tittarens stämning, och synintryck, dispositionen beskriver stukturen och kombinationen av ljud bild text osv. och slutgiltigen ska tempot hålla mottagarens intresse vid liv. Detta är det som karaktäriserar en digital berättelse. Alltså blir den digitala berättelsen en form av multimodal text då den
kombinerar ljud, bild, skrift och musik.27
De undersökte en skola där eleverna fick översätta likabehandlingsplanen på ett eget sätt genom digitalt berättande. Skolans likabehandlingsplan var stel och byråkratiskt och fokusen hamnade på relationen mellan elever och lärare, medan elevernas beskrev känslor och
fokuserade mer på hur eleverna ska vara gentemot varandra.28 De resonerar kring hur digitalt
berättande och multimodalt utryck kan göra att vuxna och unga kommer närmare varandra. Eleverna kan få synas och höras på ett annat sätt än innan. Man kommer dessutom börja
känna mer respekt för olika generationers traditioner, kulturer och diskurser.29
Jag använder mig även av Dan Åkerlunds rapport om hur elever använder sig av sociala
medier30 och Abigal Hellströms aktionsforskningsstudie där hon tittar på hur två olika klasser
använder sig av It i underviningen.31
3. Teoretiskt ramverk
3.1 Vygotskij
Jag kommer använda mig av Vygotskijs teorier om lärande för att analysera den pedagogiska delen och kompetensutvecklingsdelen av 1:1 tillämpningen. Vygotskijs teorier har format det vi idag kallar för den socialkonstruktivistiska traditionen inom pedagogik. En av de
grundläggande tankarna för Vygotskij är att människan i grunden är en social varelse. Vi formas genom de kontakter och den kultur som vi lever i. De första åren av barns uppväxt är liknande. De lär sig biologiska processer som att gå, koordinera sina rörelser och i allmänhet röra kroppen. Det spelar ingen roll var barnet föds, denna process är liknande överallt, från Ecuador till Sydkorea och Sverige. Efter denna fas då barnet börjar prata, tar den kulturella
27 Andersson, Carina & Nilsson, Monica & Stranne, Sonja, Fattar ni hur det känns? i Unga nätmiljöer: nya villkor
för samarbete och lärande, 1. uppl, Alexandersson, Mikael & Hansson, Thomas (red.), Studentlitteratur, Lund, 2011, s.109-111.
28
Andersson, Nilsson & Stranne, 2011, s.112-115.
29 Andersson, Nilsson & Stranne, 2011, s.122-123. 30
Åkerlund Dan, Ungas lärande i sociala medier, i Unga nätmiljöer: nya villkor för samarbete och lärande, 1. uppl, Alexandersson, Mikael & Hansson, Thomas (red.), Studentlitteratur, Lund, 2011.
31 Hellström, Abigail, IT I två skolklasser, i Unga nätmiljöer: nya villkor för samarbete och lärande, 1. uppl,
14 inverkan över de biologiska processerna i barnets utveckling. Det som gör människan
speciell enligt Vygotskij är att människor använder sig av medierande redskap. De
medierande redskapen är olika former av hjälpmedel vi använder för att klara av vardagen.32
Det finns två former av redskap, de fysiska och de psykologiska. De fysiska redskapen är tillverkade av människor för att uppfylla vissa funktioner i vardagen. En telefon, en bok eller bilen. De psykologiska verktygen är sådana som vi använder för att kommunicera och tänka med; alfabetet, siffersystemet, olika vetenskapliga klassifikationer osv. Vi behöver de verktygen för att kunna kommunicera med varandra. Språket är det psykologiska verktyget
som enligt Vygotskijär viktigast för människan. Man använder inte bara språket för att
kommunicera med andra utan även till att tänka inom sig själv. Begrepp eller teorier lär man
sig först i ett socialt sammanhang sedan lär man sig använda de självständigt.33
Detta leder vidare till det som Vygotskij kallade den proximala utvecklingszonen. Eftersom man lär sig genom att socialisera så kan människor alltid lära sig något nytt. Frågan är bara hur mycket vägledning man behöver. Ibland är en person nära sin egen proximala
utvecklingszon och kan utvecklas mycket på egen hand. Ofta kan man däremot behöva stöd och en lärare eller någon annan kan då hjälpa till och stötta eleven med scaffolding. Detta gör att eleven på egen hand kan fortsätta utvecklas genom de verktyg och insikter det sociala
sammanhanget ger.34
Jag kommer att använda mig av Vygotskijs teorier när jag undersöker hur läroklimatet vad gäller IT i skolan är. Är klimatet effektivt eller finns det brister enligt Vygotskijs teoretiska perspektiv?
3.2 Fyra lärotyper
För att visa hur lärare och elever får kompetensutveckling på olika nivåer och hur långt tillämpningen av denna kunskap har kommit i deras sinne kommer jag i min analys använda mig av Knud Illeris fyra basala lärotyper som han presenterar i sin bok Lärande. Dessa är de kumulativa, assimilativa, ackommodativa och transformativa typerna av lärande. Det
kumulativa lärandet är när man ska lära sig något utantill t.ex. historiska datum, sångtexter etc. Det är det första stadiet av lärande man måste gå igen för att kunna gå vidare. Under den assimilativa lärandefasen tar man in mer kunskap om ett ämne t.ex. historia. Man går
32 Forssell, Anna (red.), Boken om pedagogerna, 6., [omarb.] uppl., Liber, Stockholm, 2011, s. 161-162. 33 Forssell, 2011, s.161-165.
34
15 långsamt framåt och lär sig mer och mer om ämnet och inarbetar det. Kunskapen är däremot
främst bunden till det ämnet och i skolan. Man tillämpar det inte utanför dess strikta ramar. 35
Ackommodativt lärande innebär att man kan börja använda sin kunskap i ämnen utanför dess egentliga ramar. Man skapar nya mentala scheman som låter en se mönster utanför de
ramarna. Man kan använda sin kunskap från historia till att göra analyser på
samhällskunskapen eller när man läser om vetenskapens utveckling på biologin. Assimilativt lärande och ackommodativt är en del av samma process och den senare kräver den första. Man måste ha byggt upp de ämnesmässiga kunskaperna innan man kan börja utmana ramarna. Dessutom måste man vilja gå utanför sina mentala ramar och känna sig trygg när man gör det. Den sista fasen av lärande är den transformativa som innefattar att man som individ gör en större omarbetning i det Illeris kallar ens mentala scheman. Detta lärande
händer främst när en person gått igenom en kris och måste bygga om sig själv på nytt. 36
3.3 Det fenomenografiska perspektivet
Fenomenografin utgår ifrån att intervjuer ämnar sig bäst för att undersöka och analysera människors egna upplevelser av och tankar kring olika fenomen. Forskaren är ute efter hur
något framstår för informanterna inte hur det är i ”verkligheten”. 37
Konkret menar Staffan Larsson att man skall göra kvalitativt skilda kategoriseringar av ens empiriska material. I mitt fall intervjutranskriberingarna. Man söker då efter hur olika fenomen framstår för människor. Kategorierna ska vara skapade så att man kan urskilja fundamentala skillnader mellan hur
personer ser på ett visst fenomen.38 Alltså på vilka olika sätt mina informanter ser på 1:1 och
hur det har påverkat undervisningen.
En aspekt av det fenomenografiska perspektivet är att det ställer sig tveksamt till
nödvändigheten av att använda sig av större allmänna teorierna om inlärning som t.ex. Piaget eller Vygotskij för att tolka ett material. De anser att själva datainhämtningen och analysen av
materialet ger tillräcklig kunskap om området.39 Jag förstår tanken om att materialet ska
kunna tala för sig själv, men jag anser att för att kunna uppfylla mitt syfte med denna uppsats behöver jag titta på de grundläggande pedagogiska aspekterna av 1:1 lösningar och det är
35
Illeris, Knud, Lärande, 2., [rev. och utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007 s. 56-59.
36 Illeris, 2007, s.60-67. 37
Larsson, Staffan, Kvalitativ analys [Elektronisk resurs] : exemplet fenomenografi, Studentlitteratur, Lund, 1986 s.12-13.
38 Larsson, 1986, s.20-22. 39
16 därför jag kommer använda mig av bl.a. Vygotskijs teorier. Det är viktigt för mig att
undersöka lärarnas syn på 1:1 tillämpningen i skolan, men det kan inte besvara alla mina frågeställningar. Därför behöver jag även använda mig av Vygotskij.
17
4. Metod
4.1 Metodologiska överväganden vid intervju
För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektor upplever tillämpningen av 1:1 på
undersökningsskolan. Monica Dalen poängterar att intervjun som metod ger en möjlighet att
se individens egen syn på världen och hur den upplever situationen.40 Likaså skriver Steinar
Kvale och Svend Brinkmann i Den kvalitativa forskningsintervjun att man genom en intervju söker efter teman i livet ur informantens eget perspektiv. Målet är att komma åt det Kvale & Brinkmann kallar för informantens livsvärld. Alltså, hur ser informanten på världen och vad är dess egna upplevelser och synsätt? Det är den kvalitativa intervjuns unika möjlighet. Syftet med intervjuer är heller inte att hitta kvantifierbar data utan kvalitativ data. Informanten ska ges möjlighet att beskriva sina upplevelser i detalj och lyfta fram specifika händelser som har
påverkat dem. 41 Metoden ger mig möjligheten att undersöka hur lärarna har upplevt 1:1 och
hur det har påverkat deras arbete. Det är deras perspektiv och upplevelser som står i centrum. Möjligheten med en intervjustudie är just det att man kan få insikt om människors egna tankar funderingar och synsätt och det är det jag försöker uppnå med detta arbete. En enkätstudie som t.ex. Skolverkets rapporter bygger på hade gett en möjlighet till att generalisera i en större grad. Men då missar man de detaljer som är specifika för just den skolan. Det kvalitativa vetenskapliga arbetet har sina vinster just i att man kommer nära informantens upplevda verklighet. Meningen är därför heller inte att göra generaliseringar i en intervjustudie.
Kvale & Brinkmann poängterar samtidigt att man måste ta hänsyn till vissa saker när man gör en intervjustudie. Det finns en form av maktasymmetri när man gör en intervju. Den som är informant har till uppgift att besvara frågorna du som intervjuare ställer. Det är på så sätt ingen egentlig vardaglig konversation. Jag som forskare har ett mål med min intervju och försöker nå det samtidigt som jag måste göra informanten så bekväm som möjligt i sin
position.42 Vetenskapsrådet har fyra krav på forskaren för att man ska ha gjort en etisk
korrekt undersökning. Informationskravet: Forskaren måste ge information till informanten om målet i forskningen och hur den kommer att användas. De skall informeras om att det är
40
Dalen, Monica, Intervju som metod, 1. uppl., Gleerups utbildning, Malmö, 2008, s.11.
41 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund,
2009 s.43-46.
42
18 frivilligt att delta och att de kan avbyta sin medverkan när de själva vill det. Samtyckeskravet: Forskaren måste ha informantens samtycke och undersökningen måste ske utan
påtryckningar. Konfidentialitetskravet: Uppgifternas som hämtas i en undersökning skall inte kunna tas del av andra personer än forskaren och skall avidentifieras i så stor omfattning som
möjligt. Nyttjandekravet: uppgifterna får bara användas i forskningssyfte.43Rätten till
infomanternas till konfidentialitet har jag tagit hänsyn till genom att deras identiteter har anonymiserade. Likaså skolans namn. Alla informanter har först blivit tillfrågade om de vill ställa upp på intervjun och har då blivit informerade om vad materialet kommer att användas till.
Alla intervjuer har transkriberats för att göra en analys av intervjuerna möjlig. I
transkriberingen har jag endast ändrat talspråk till skriftspråk. I övrigt har jag försökt att ändra så lite som möjligt i meningsuppbyggnad eller annat. Det jag menar med det är att jag endast har ändrat ord som t.ex. ”asså” till ”alltså” och inte ändrat upprepningar eller avbrutna meningar. För att göra en analys av ett intervjumaterial måste man göra en kodning av det. Dahlen talar om att forskaren då går igenom sitt material och kategoriserar det och finner det
som är intressant och hur man ska tolka det.44 Jag har gjort kodningen av mitt transkriberade
material genom fenomenografisk metodanalys som jag tidigare har diskuterat i teoridelen.
4.2 Urval
Skolan är en kommunal gymnasieskola med ca 600 elever. Valet av skola grundade sig i att det är en skola där jag har kontakter med både lärare och rektor. Skolan implementerade 1:1 på hösten 2011. Då fick elever i alla årskurser datorer. Det var alltså inte bara t.ex. årskurs ett som fick datorn året det implementerades. Datorerna får eleverna låna under de tre åren som de studerar på skolan.
Dalen diskuterar närhets- och solidaritetsproblem i den kvalitativa intervjun som metod. Ifall forskaren känner en oro eller rädsla för att bryta tabuer när den gör sina intervjuer kommer
detta påverka resultatet. Även närheten till forskningsobjektet kan påverka resultaten.45
Därför vill jag poängtera att jag har haft tidigare kontakt med lärarna jag har intervjuat, men jag har inte arbetat direkt med dem. Jag ville inte intervjua lärare som jag har arbetat med eftersom det hade påverkat intervjuns tillförlitlighet. Jag anser därför inte att jag utsätter mig
43
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs], Vetenskapsrådet, Stockholm, 2002, s.7-14.
44 Dahlen, 2008, s.74-75. 45
19 för några solidaritetsproblem som hade kunnat uppstå ifall jag hade arbetat med lärarna tidigare.
Jag har genomfört tre intervjuer med lärare, en intervju med en rektor och en gruppintervju med tre elever. Alla lärare arbetar i samma arbetslag på skolan. Jag tyckte att detta var en fördel eftersom det ger mig en större överblick över deras dagliga verksamhet eftersom de ofta har samma klasser och elever. En jämförelse av hur de uppfattar eleverna blir då mer korrekt. En nackdel kan vara att lärarna kan påverkas av att de visste att jag skulle intervjua andra lärare ur deras arbetslag och deras chef, därför finns det en risk att de kan ha hållit saker inne som är känsliga.
Intervjuerna med lärarna och rektorn var ca 30 minuter långa och gjordes under en veckas tid. Först intervjuade jag en utav lärarna, sedan rektorn, därefter eleverna och till sist de två återstående lärarna. I fortsättningen kommer lärarna skrivas ut som L1, L2, L3 och rektorn som SL (skolledare). Intervjuguiden finns bifogad som bilaga.
Lite kort om lärarna:
L1: Har varit lärare i ca 10 år och är lärare i svenska, historia och filmvetenskap.
L2: Har varit lärare i ca 30 år och är lärare i samhällskunskap, idrottspsykologi, psykologi och sociologi.
L3: Är lärare i samhällskunskap, geografi och historia och har varit lärare i ca 30 år.
SL: Har även arbetet som lärare i samhällsvetenskap och historia. Han har dessutom gått den nya rektorsutbildningen som skolverket håller i.
Även ifall eleverintervjuerna har genomförts kommer jag inte använda mig av dem i arbetet eftersom de inte blev tillräckligt omfattande för att jag ska kunna göra några större analyser av elevernas syn på 1:1. Arbetet blir alltså helt inriktat på lärarnas och skolledningens tankar och åsikter, men att de även kan ge mig en bild av hur eleverna har påverkats av 1:1.
20
5. Analys
Jag har som tidigare nämnt att jag ska använda mig av den fenomenografiska metoden för att identifiera mina kategorier. Meningen är då att hitta kvalitativt skilda uppfattningar av fenomen. De kategorier jag har hittat kommer jag först snabbt beskriva.
1. Kunskapsnivåer kring IT – här diskuteras vilka nivåer lärarna befinner sig på vad gäller IT och hur detta påverkar undervisningen
2. Kompetensutveckling som inte uppfyller förväntningarna – Alla lärare ser brister i hur kompetensutvecklingen ser ut idag
3. Datorn som tidstjuv och brist på gemensamma policys – Elever + dator = tid går till spillo och behovet på att agera och reagera på detta
4. Datorn ger mångfald i undervisningen – Datorn ger lärarna verktyg till att skapa större variation i sin undervisning
5. Elevernas kompetens – Hur upplever lärarna elevernas kunskap?
I analysen kommer jag presentera min empiri samtidigt som jag använder Vygotskijs och Illeris teorier för att analysera materialet. Jag kommer även att jämföra empirin med den forskning som jag har presenterat som behandlar 1:1 lösningar och IT.
5.1 Kunskapsnivåer kring IT
”Det har gått i väldigt olika takt beroende på vem man är och vad man kunde från början.”
– L1
Så beskriver L1 motiveringen för hur olika snabbt det tar för kollegorna att lära sig
läroplattformen de använder på skolan. Lärarna befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt vad gäller IT, hur de använder det och vilken tidigare erfarenhet de har av IT. Detta är något som diskuteras genomgående i alla intervjuerna med lärare och rektor. L1 beskriver även senare i intervjun att hon har ett stort intresse av att sitta och pula med läroplattformen själv och det är därför hon har kommit längre än de flesta.
Det framkommer från intervjuerna med L1 och L3 är att det behövs mer individuell
utbildning för att lära sig hur man ska använda sig av IT i undervisingen. Den utbildning man har fått i nuläget har mest varit i grupp och inte gett en särskilt kvalitativ vidareutbildning. L1 beskriver det som att PIM-utbildningen var alldeless för basal och inte gav något som hon
21 inte visste sedan tidigare. Problemet är att utbildningen ges utan någon större koppling till pedagogik och nivåerna på lärarna är så olika. L3 beskriver det på ett tydligt sätt:
”Det skulle kosta rätt så mycket det innebär också att risken att det blir ointressant är större ifall man känner att det är för svårt eller för enkelt.” – L3
Skolledaren däremot redan tagit fasta på att undervisning i grupp som PIM inte är populärt. Han menar att det behövs någon form av större grupputbildningar från början för att sätta igång en processes och att man därefter kan ha kompetensutbildning i mindre grupper. Undervisningen som sker i större utbildningsgrupper har han tänkt sluta med. I fortsättningen ska han bara hålla i undervisning för individer som har halkat efter eller har varit sjuka. Detta eftersom det redan finns stora grupper som har kommit långt i sin IT utbildning, då är det meningslöst att repetera allting med hela lärarkåren utan man ska satsa på nästa steg istället. Jag har kunnat urskilja några anledningar till varför informanterna tror att det finns så stora kunskapsluckor hos lärarna. Skolledaren menar att lärarna till stor del har missat IT- revolutionen och att de menar att det inte har med dem att göra. Datorn och skolan är inget som behöver kombineras utan kan vara skilda från varandra och som jag redan har nämnt tycker L1 att hur man använder IT i undervisningen mycket beror på det personliga intresset och ens kunskapsnivå kring IT i allmänhet.
L1 är den läraren som har kommit längst i sin egen tillämpning av IT i undervisningen. Hon använder sig både av sociala medier och använder Fronter som mer än ett sätt att lägga upp dokument. Hon säger själv att hennes inställning till IT är mer technojoy än technofear. Det finns ingen rädsla i att försöka använda sig av nya program eller hemsidor osv. Detta till
skillnad från hur skolledaren beskriver resten av lärarna:
”De[eleverna] har inte spärrar där som kanske lärarna har. Trycker jag på denna knappen, försvinner då mitt arbete?” – SL
Det finns en rädsla hos lärarna att testa nya saker. Han menar att man måste ändra på hela synsättet hos lärarna vad gäller IT för att kunna få en bra förändring och ett klimat som gör att man vågar.
Det som för mig är intressant med hela denna kategori är att lärarna och skolledarna står inför ett problem som borde vara naturligt för skolan att hantera. Hur man hanterar elevers (vilket lärarna i detta fall är) olika kunskapsnivåer i ett ämne. Man klarar inte av att ge lärarna det
22 som Vygotskij kallar för de psykologiska redskapen för att hantera de fysiska (datorn) för att använda IT sin undervisning. För att en elev ska lära sig något menar Vygotskij att man
behöver någon som hjälper en att utvecklas.46 En annan lärare eller någon som kommer in
och hjälper varje lärare individuellt och inte i grupp. Det är då den personliga utvecklingen kan ske hos varje lärare. Särskilt då man kanske inte alls är bekant med de psykologiska redskapen som ingår i en dator t.ex. program. Man behöver de stödstrukturer som någon annan ger en för att kunna utvecklas.
5.2 Kompetensutveckling som inte uppfyller förväntningarna
Den tidigare kategorin diskuterar hur olika nivåer gjorde det svårt att genomföra någon bra kompetensutveckling i skolan. Det har framkommit i intervjun att lärarna har varit kritiska mot den kompetensutveckling de har fått. Inte pga. att deras nivåer egentligen är så skilda, utan för att den de faktiskt får inte behandlar det pedagogiska arbetet utan andra saker.
”Det känns ofta som att man blir påtvingad något man inte är särskilt intresserad av. Som bara känns som floskler och alldeless för mycket lull lull. På en nivå som inte berör oss
egentligen inne i klassrummet.” – L1
Under hösten hade lärarna fått gå på en medarbetardag för alla kommunens lärare. I intervjuerna med lärarna framkom att de ansåg att den dagen inte gav dem något. L1 citat sammanfattar det på ett bra sätt. Kommunen valde att prata om visioner och mål och icke konkreta saker som lärarna inte menade egentligen påverkar deras vardag.
Den stora bristen som lärarna upplever är att kompetensutvecklingen aldrig är konkret. L3 beskriver PIM som en form av hemläxa som inte egentligen lär honom något. L1 menar detsamma, att hon redan kan allt det som beskrivs i PIM. Så de ställer sig frågan varför slösar vi vår tid på detta? Det lärarna verkar vilja ha ut ur sin kompetensutveckling är mer praktisk och nära undervisning. Någon som kommer till lärarna och säger vad den gjorde i sin klass och hur det fungerade för den klassen. Kompetensutveckling ska handla om exakt hur de kan använda ett program eller en hemsida i sin undervisning och inte stora visioner.
För att få laptopen det första året var lärarna tvungna att genomföra PIM. Denna ordning gjorde att lärarna kände sig tvingade på att lägga tid på t.ex. PIM istället för annan
kompetensutveckling. L2 har t.ex. begärt mer fortbildning i det nya betygssystemet. Det är sådant som han tycker är viktigt. Tvånget är det som gör det gör det svårare för lärarna att
46
23
acceptera förändingen. L1 säger själv: ”Bättre att inspirera än att tvinga.”. Man vill få
verktygen och exemplen för hur man ska kunna använda datorn i undervisningen, utan att det blir hemläxor vilket de tycker PIM är. Alla lärare vill ha mer konkret undervisning i andra former av redovisning som t.ex. Prezi eller programsviten Creatza som de har på skolan. L1 påpekar att man kanske ibland är rädd för att säga till lärare exakt hur man använder ett program och visa exempel från sin egen undervisning.
Nivåskillnaderna gjorde det svårt för lärarna att kunna få en konkret kompetensutveckling. Ingen kunde hjälpa lärarna att komma längre i sin nära-utvecklingszon. Likaså är det svårt att ur Vygotskijs teorier se nyttan ur att ha en massföreläsning om de övergripande målen i kommunen. Lärarna vill ha kompetensutveckling som ger dem verktyg och perspektiv för att
kunna använda 1:1 effektivt i sin undervisning, vilket man även ser i Skolverkets rapport då
hälften av lärarna angås att de behövde kompetensutveckling i hur man använder IT som
pedagogiskt verktyg.47
Det intressanta är att skolledaren är medveten om detta. Han ser inte PIM-utbildingen som något lyckat. Han säger själv att utbildningar inte blir bra när de är påtvingade uppifrån. Det behövs däremot satsningar när man ska införa något nytt som 1:1. PIM var för honom något av en startpunkt för att gör IT till något större för lärarna. Han vill ändra deras tankesätt. Ett annat problem var att han inte hade någon större plan när de satte igång med PIM. Lärarna hade ingen aning om vad det hela skulle utmynna i och därför menar han att lärarna blev negativt inställda.
Här tycker jag att man ser en medvetenhet hos skolledaren för att det inte bara handlar om att ge lärarna datorer utan att man måste utbilda dem, även ifall satsningen från början är väldigt stel och möts med motstånd. För att det ska bli lyckat måste någon ge lärarna de psykologiska verktygen för att kunna använda sig av datorerna på ett vettigt sätt och detta sker stegvis. Genom PIM tar man ett första steg i processen.
Bristen som lärarna påpekar är att man inte har gått vidare till en mer kvalitativ kompetensutveckling utan har stannat i att bara prata om allmänna mål om skolan i
kommunen. Även vad gäller t.ex. Fronter ser L3 att utvecklingen där har stannat av. Ett av hans förslag är att man ska göra strukturer så att kollegor ska kunna hjälpa varandra med att utvecklas i användning av IT i skolan. Kompetensutvecklingen kan istället för att ske i stora
47
24 grupper göras av mindre grupper av kollegor som hjälper varandra. L3 sammanfattar kritiken på ett bra sätt:
”Vi lärde oss vissa basic grejer som jag tycker jag har jättemycket nytta av och de flesta var nog jätteentusiastiska i början. Men det finns ingen fortsättningsplan för att fortsätta
utvecklas.” – L3
Om man ska undersöka hur långt en skola har kommit med sin tillämpning av 1:1 är Unos Uno:s modell användbar till detta syfte eftersom den går igenom de stadier man menar att en
skola måste gå igenom.48 De har fått sin grundläggande IT- utbildning och som L3 beskriver
det var de entusiastiska då. Däremot när de gått över till Fas 3 så har inte mycket mer skett förutom de första stegen. Ingen större förändring av pedagogik har skett, då det enligt modellen är meningen att de ska få mer fortbildning och börja utveckla sin pedagogik. Men den fortbildningen de får hjälper inte lärarna med detta syfte. Kritiken mot vilken fortbildning man får utrycktes också i OECD:s rapport. Den kompetensutveckling lärare söker är konkreta tips och verktyg vad gäller IT. Det är tydligt från både OECD:s rapport och mitt
intervjumaterial.49
Illeris beskrev i sin bok fyra nivåer av lärotyper. Den kompetensutveckling som lärarna har fått hade jag räknat in i den första typen kumulativt lärande. PIM i sin utformning ger lärarna, som de upplever det, främst direkta uppgifter som de får svårt att relatera till deras
vardagssituation. I och för sig argumenterar Illeris för att man måste gå igenom den första
fasen innan man kan gå vidare.50 Lärarna vill ha mer ämnes och didaktiskt relaterad
IT-fortbildning. Enligt Illeris hade de då kunnat använda de första kunskaperna de har fått lära sig för att gå vidare i lärotyperna. Skolledaren har på så vis ändå gjort rätt val genom att tvinga lärarna att gå PIM-utbildning. Innan man kan assimilera eller ackommodera kunskap måste man ta in rådata och PIM ger förutsättningarna för att lyckas med detta, även ifall det kan slå fel eftersom lärarna inte är på samma nivå.
5.3 Datorn som tidstjuv och brist på gemensamma policys
”Jag har fått fler IG i mina kända kurser. Inte de nya för där kan jag inte jämföra. Mina antal IG har ökat. Jag är övertygad om att det handlar om bristande koncentration på
lektionstid.”– L3
48 Unos Uno:s årsrapport 2012,2013, s.21-24. 49 Valiente, 2010, 8-9.
50
25 En dator ger en person möjligheten till att ta del av all möjlig information och underhållning runt om i hela världen. Det ger en chanser att läsa och upptäcka saker som man kanske inte hade kunnat för 20 år sedan. I skolan upplevs detta däremot som ett problem. L2 beskriver det som en problematik som faktiskt påverkar elevers betyg. Detta grundar han på de kurser
som han har haft tidigare år och vet ungefär vad eleverna brukar klara.I Unos Uno:s rapport
kunde man inte än göra slutsatser kring hur 1:1 påverkar betyget. 51 Men det är intressant att
två lärare i min undersökning ser att betygen blir sämre. L2 gör en jämförelse med de elever som förr satt och stirrade ut genom fönstret och inte gjorde något, då eleverna nu istället sitter och tittar in i datorn och är lika ofokuserade. Mobiler har också varit ett problem för honom även innan 1:1 infördes.
Det finns en samstämmighet i att det inte är alla elever som uppvisar detta beteende utan det bara är en del. Vissa klarar av friheten med att sitta med en dator medan andra inte klarar av det. L1 ser egentligen inte det som ett problem eftersom hon själv använder sig mycket av datorn och Facebook i sin undervisning. Ifall eleverna faktiskt är inne på Facebook så kommer de också se vad de ska göra på lektionen. Även L1 ser däremot också att betygen kan ha sjunkit något för att eleverna inte har den disciplinen som krävs. Hon håller dock inte med L2:s beskrivning av att det är samma problematik när elever stirrar ut genom fönstret som när de sitter okoncentrerade framför datorn och gör annat. Det är mer intressant att titta ner på saker i en dator och man kan sitta totalt ofokuserad en längre tid. Hon gör en
jämförelse med sig själv när hon sitter framför sin dator och jobbar. Då är hon i en bubbla tills någon tilltalar henne tydligt. L3 märker av att eleverna sitter och gör annat på lektionen när han går runt och tittar på vad de gör. Samtidigt finns det elever som faktiskt gör det de ska, så han menar att det är svårt att generalisera utifrån alla elever.
I både Skolverkets rapporter om IT och Unos Uno:s undersökning fanns problematiken med elever som inte kunde fokusera på lektionerna pga. datorn. Det är inget unikt för denna skola. Det belyser egentligen bara problemet mer. Ingen har riktigt hittat tricken eller metoderna för hur man ska hantera att elever är på Facebook eller spelar spel på lektionstid. I Unos Uno:s nämns det att man försöker hitta metoder för att hantera det men inget är klart. Lärarna måste
däremot ofta ingripa för att förhindra denna okoncentration.52
51 Unos Uno:s årsrapport 2011, 2011, s.9. 52
26 Lärarna i min undersökning ser som sagt också problemet med elever som har svårigheter med att fokusera på lektionen, men lärarna hanterar det på olika sätt. L2 utrycker att han inte längre har ork med att gå runt och försöka stoppa eleverna från att göra annat. Hans uppgift är att vara lärare inte polis. Både L2 och L3 har diskutera detta med eleverna och försökt få eleverna att inse att det är de som förlorar på det. L3 har berättat för eleverna att det är de som fokuserar på lektionerna som i slutändan får de bra betygen. Ingen fokus innebär dåliga betyg. L2 har haft en annan taktik då han istället har försökt argumentera för att han lägger mycket tid på sina förberedelser så då ska inte eleverna störa honom i lärarutövningen. Eleverna sabbar för honom och alla andra och det tillåts inte.
Det framkommer att ett av de stora problemen med detta är att det inte finns någon gemensam policy på skolan. Det ska finnas riktlinjer, men ingen följer dem. L3 besvarar frågan kring policys på detta sätt:
”Det är möjligt men jag känner inte till någon sådan policy. Finns det någon policy så
utvecklas den i arbetslagen och de utvecklas nästan alltid i efterhand. Det är inte så att vi ligger steget före. Utan när problem uppstår så uppstår en policy i ett arbetslag. Som svar
på att försöka lösa de negativa sakerna som händer”.– L3
Man är inte proaktiva i sitt tillvägagångssätt vad gäller problemen kring IT. Strategierna utvecklas först i efterhand. L2 fokuserar mycket på att man måste ha gemensam syn och policys. Som det är idag är uppgiften lämnad till arbetslaget. De ska bestämma hur policyn ska se ut och hur den ska genomföras. Det har enligt honom inte fungerat. Lärarna i
arbetslaget hade en satsning på att ha liknande regler, men det fungerade bara ett tag. Eftersom vissa elever ville lyssna på musik under eget arbete lät andra lärare eleverna göra detta. Det i sin tur gjorde enligt L2 att hela systemet föll. Han påpekar att det måste komma mer konkreta policys från ledningen för att detta ska fungera. L2 sammanfattar sina
synpunkter på detta sätt:
”Jag tror att unga människor mår väldigt bra av att veta att det är samma sak som gäller. Det är ingen skillnad om man går till [L3] eller om man kommer till mig.” – L2
Skolledaren ser själv att förlorarna på 1:1 är de svagpresterande eleverna som inte kan fokusera. Men han menar att det i slutändan handlar om ledarskap. Det är lärarens uppgift att leda klassen och det spelar ingen roll om man har datorer eller inte. Han påpekade att de innan satt och pratade med varandra, nu istället sitter och chattar. Det är läraren som måste ta
27 itu med problemet. Det liknas vid vad L1 säger om att hon inte upplever det som ett problem eftersom hon säger till eleverna att de inte ska använda datorn när den inte behövs och tvingar eleverna att lägga undan datorn.
Rädslan för att de svaga eleverna skulle bli sämre fanns även i rapporten från Unos Uno:s. Då
det just var problematiken med sociala medier som stod i centrum.53 Lika så var
medvetenheten för att det är ett problem var stor hos eleverna själva I rapporten Reclaiming
the students –coping with social media in 1:1 schools. 31 % av eleverna upplevde att
kompisar bara satt och stirrade på datorn under rasterna och var aktiva på den istället för att prata med varandra. Lärarna beskriver att de svaga eleverna har svårt för att hantera sin tid på sociala medier medan de starka eleverna klarar det bättre. Datorn beskrivs som en leksak för de svaga eleverna av lärarna. I studien beskriver lärarna det som en omöjlighet att kämpa mot de sociala medierna över elevernas uppmärksamhet. Knappt hälften av lärarna uppger att de måste säga till eleverna att sluta surfa och stänga ner datorn. Lärarna är missnöjda med att agera Facebook-poliser. Att strama åt undervisningen och inte låta eleverna jobba lika mycket individuellt är något lärarna har försökt göra för att förhindra tidsspillan på
lektionerna. Både lärare och elever skuldbelägger eleverna för bristande koncentration. Man
menar att det är elevernas ansvar att fokusera på lektionerna.54Liknande slutsatser har jag
som sagt funnit i mitt material.Exakt samma liknelse med att inte vilja agera polis fann jag
hos L2. Alla tre lärare är överens om att de som förlorar på 1:1 är de svagpresterande
eleverna som inte kan fokusera. Vinnarna är de som tidigare har erfarenhet av att arbeta med teknik eller är allmänt ambitiösa.
5.4 Datorn ger mångfald i undervisningen
Många av de reaktioner om 1:1 som jag har täckt in nu har varit negativa. Blandad kompetens bland lärarna, kompetensutveckling som inte räcker till och datorn stör för mycket på
lektionerna. Men det framkommer även tydliga positiva saker med 1:1 satsningen. Skolledaren beskriver målen med 1:1 på detta sätt:
”Det är att lärarna ska behärska ytterligare ett verktyg i klassrummet. Ju fler verktyg du kan behärska desto fler av den elevgruppen kan du täcka in”- SL
53 Unos Uno:s årsrapport 20111, 2011, s.5.
28 1:1 ska ge lärarna de verktyg som behövs för att täcka in en så stor del av eleverna som möjligt. Istället för att bara ha föreläsningar och sedan skriftliga prov ser skolledaren att eleverna får möjligheter att redovisa på olika sätt. Han kallar det för ett smörgåsbord av redovisningar. Eleven kan kanske välja mellan ett vanligt prov eller en film eller någon annan form av redovisning så länge man kommer överens om vilken tidsram man har. En
implementering av 1:1 krävs för att detta ska fungera.
En annan aspekt som gjorde att skolledaren valde att implementera 1:1 var
demokratiaspekten. Genom att skolan ger varje elev sin egen dator så försäkrar man sig att alla elever oavsett social klass har en dator att arbeta med i skolan och i hemmet. Dessutom har alla likvärdiga verktyg att jobba med och detta underlättar för lärarna när de ska
undervisa. Detta var som jag tidigare har nämnt en av de motiveringarna som OECD rapporten fann till varför man infört 1:1 runt om i världen, alltså att man vill sudda ut de
digitala kunskapsklyftorna som kan uppstå pga. klass.55 L1 beskriver det som att de elever
som kommer från fattigare förhållanden håller i sin dator som att den är en bäbis. Medan elever som kommer från en annan social klass knappt vet var deras skoldator är för de har andra verktyg som surfplattor istället.
”Jag tycker framför allt att man har möjlighet att släppa fram folk som i vanliga fall inte pratar. De som inte tycker att de har något som är värt att lyssna på. När de får möjlighet att göra det på ett annat ställe och dessutom på ett ställe där det är förbjudet att vara elak.”– L1
L1 är den lärare som också uppvisade uppfattningen om att 1:1 gjorde det lättare för elever redovisa sina resultat eller tankar på fler sätt. Hon är den läraren i undersökningen som har kommit längst i sin egen implementering av 1:1 i undervisningen. Hon har både använt sig av sociala medier och bloggar i sin undervisning. Fördelen hon ser med att använda Facebook är att eleverna kan kommentera online istället för att synas i klassrummet om eleven försöker undvika att synas. Eleverna får möjlighetet att lägga in dikter, videoklipp och annat på gruppen på Facebook och kommentera varandras material. L1 menar att det gör att eleverna tvingas till att kommentera dessutom måste de ge konstruktiv kritik och man får inte vara elaka mot varandra i gruppen. Hon reflekterar också kring hur dyslektiker kan uppfatta detta som jobbigt, men hon menar att eftersom hennes inställning är att de hellre ska skriva mycket så det syns och då spelar det inte roll i fall något blir fel.
29 Skolledaren påpekar att målet med 1:1 är att datorn till slut blir en del av alla de verktyg som kan finnas i en lärares verktygslåda och att vi inte kan ta bort alla de andra verktygen. Samma uppfattning finns hos L1, då hon ser de positiva saker som datorn kan göra genom att lyfta fram de elever som inte syns på andra sätt. Samtidigt ser hon också skolan som en plats där datorn kanske inte syns hela tiden. Elever kan enligt henne sitta hela raster och skoldagar framför datorn och att det kan framkalla något av en apati hos eleverna. De sitter framför datorn istället för att prata med varandra. Detta är uppenbarligen inte unikt för bara min undersökningskola då samma åsikt fanns hos eleverna i rapporten om sociala medier. Man
umgås mindre med varandra på rasterna och sitter vid datorn mer.56
Jag finner en liknelse i L1 sätt att arbeta på Facebook med elevers egenproducerade material, med digitala berättelser som diskuteras av Monica Nilsson, Sonja Stranne och Carina
Andersson i kapitlet ”Fattar ni hur det känns?”.57 Datorn låter L1 skapar platser där hon som
lärare och eleverna kan lära känna varandra på andra sätt än via katederundervisning. Möjligheterna blir även större då eleverna kan utrycka sig multimodalt via de presentationer de gör på Facebook. Jag ställde frågan till L1 om Facebook gjorde att hon även jobbade hemifrån och om detta var ett problem. L1 förstod tanken med frågan, men menade att det bara är en fördel eftersom eleverna ser att hon bryr sig. Eleverna och L1 finner nya former av kommunikation via Facebook.
5.5 Elevers kompetens
Dan Åkerlund skriver att lärare ofta inte värdesätter sådant lärande som sker utanför skolan annars kallat för informellt lärande. Han framför att lärare är omedvetna om hur stora
erfarenheter elever egentligen har om medier.58 Åsikterna från lärarna och skolledarna i min
undersökning är blandade om elevers IT-kompetens. Vissa upplever att eleverna är bra på en del saker vad gäller IT, men har stora brister vad gäller andra delar. Skolledaren poängterar att vi idag tror att elever är bra på att använda IT. Men han håller inte med. Det han kallar för basprogram som Word, Excel och Powerpoint är kunskapsluckor för eleverna. Elever som kan hantera de programmen har fått lära sig det innan på grundskolan. Eleverna har även svårt för källkritik och hur de egentligen ska hantera internet. De vet hur de söker men är inte bra på att hitta kvalitativa resultat. Just faktumet att de elever som har lärt sig saker innan de började gymnasiet ser L1 får en fördel genom att man har 1:1 infört på skolan.
56 Andersson, Hatakka, Grönlund, Wiklund, 2013, s. 8. 57 Andersson, Nilsson & Stranne, 2011, s.109-111. 58
30
”Vinnarna är de som redan var duktiga på datorer innan det infördes. De som kunde använda sig av Prezi eller göra intressanta grejer med sin dator innan de kom till skolan. Så är det väl alltid. De som är duktiga på att läsa ligger före i skolan. De som har föräldrar som är välutbildade. De som hade en dator från början gör grejer med den, ligger steget före. Jag
säger inte att det är bra, men så har det alltid varit.”– L1
L2 talar om att elever kanske är bra på att använda datorer men i så fall på fel saker som Facebook. Hans åsikt grundar sig i att det fortfarande finns elever i hans klasser som inte vet hur man loggar in på skolplattformen efter en och en halv termin. I plattformen kan han se vilka som har varit inne och kollat på dokumenten han har lagt upp och kan se att det endast är en tredjedel av klassen. Detta trots att skolan har infört 1:1 och eleverna har var sin dator. Även han finner att eleverna kan söka på internet men inte vet hur de ska söka rätt. De vet helt enkelt inte hur man avgränsar sin sökning på rätt sätt. Även L3 uppfattar att eleverna inte är bra på att hitta relevant information på internet. Problemet som han har upptäckt är att de ofta hittar texter som går över huvudet på dem och de egentligen inte förstår texten. Därför försöker han få eleverna att gå in på Nationalencyklopedin och använda sig av deras
information i första hand. Dessa brister i elevernas källkritik på internet är intressant med tanke på att Skolverkets egen rapport säger att 8 av 10 elever har fått undervisning om källkritik.59
L1 menar att elevernas kompetens är skiftande. Vissa elever kan lära henne nya trick eller hemsidor på internet samtidigt som vissa har svårt med de grundläggande sakerna som de andra lärarna redan har nämnt. Hon påpekar att:
”Man har slutat med datorundervisning på skolan och det tycker jag är synd. Det behövs nog mer än vad man tror. Många av dem kan använda vissa bitar av datorn till vissa grejer. Samtidigt kan de missa något så banalt som hur man använder Word eller Excel. De kan
hitta roliga filmer, men kan inte skriva ett brev.” – L1
Samtidigt finns det något som talar för elevernas fördel. Alla lärare utrycker faktiskt att eleverna är bra på att använda Facebook och liknade verktyg med sin dator och detta är en form av kunskap som ofta glöms bort. Tidigare nämnde jag att lärarna var rädda för att testa nya saker och trycka på knappar de inte kände till sedan innan. Skolledaren utrycker att eleverna inte har denna rädsla i över huvudtaget. De vill trycka på knappar och testa. L3
59
