– en orsak till matsvinn?
Förstudie om handeln med frukt
och grönsaker i Sverige
LOUISE UNGERTH
NATURVÅRDSVERKET
Förstudie om handeln med frukt och
grönsaker i Sverige
Naturvårdsverket
Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 16 00 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6800-4
ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2018 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2018
Förord
Studien ger en bakgrund till vad som beskrivs som otillbörliga affärs metoder, s k ”Unfair Trading Practices” i handeln av livsmedel, framför allt utifrån erfarenheter från Storbritannien. Tyngdpunkten utgörs av ett stort antal intervjuer av svenska odlare och inköpsorganisationer som har genomförts för att utröna om otillbörliga affärsmetoder förekommer som orsakar mat svinn i handeln med svensk frukt och grönsaker.
Denna studie har tagits fram av Louise Ungerth, Ungerth & Co, på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporten utgör en del i Livsmedelsverkets regerings uppdrag att under 2017–2019 tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket minska matsvinnet. En handlingsplan kommer att redovisas till regeringen för hur Sverige långsiktigt ska arbeta med för att minska matsvinnet genom matsvinnsreducerande åtgärder. Minskat matsvinn minskar avfallsströmmarna och bidrar till att uppfylla generationsmålet, miljö kvalitetsmålen och en mer effektiv resursanvändning.
Projektledare har Anita Lundström, Naturvårdsverket varit. Kristina Mattsson, Jordbruksverket har lämnat värdefulla synpunkter. Projektet har finansierats av Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Myndigheterna har inte tagit ställning till innehållet i rapporten. Författaren svarar ensam för innehåll och slutsatser.
Naturvårdsverket
Innehåll
FÖRORD 3
SAMMANFATTNING 7
SUMMARY 9
1. INLEDNING 11
1.1. Handlingsplan för minskat matsvinn 11
1.2. Syfte 12
1.3. Avgränsningar 12
1.4. Metod 13
1.5. Definitioner 13
2. BAKGRUND 14
2.1. Storbritannien och matsvinnet 14
2.2. Otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan 15
2.3. Frivilliga överenskommelser kontra lagstiftning 16
3. OTILLBÖRLIGA AFFÄRSMETODER OCH MATSVINNET 18
3.1. Storbritannien 18
3.2. Pågående arbete i EU och FN 19
4. SVERIGE 20
4.1. Produktion, distribution och handel 20
5. FÖREKOMMER OTILLBÖRLIGA VILLKOR SOM ÖKAR
MATSVINNET? 22
5.1. Principer om god affärssed i handeln med livsmedel 22
5.2. Intervjuer och frågeställningar 23
5.2.1. Prognoser, beställningar och leverans 24
5.2.2. Order och beställningar 25
5.2.3. Priser 26
5.2.4. Priser och konkurrens 27
5.2.5. Handelsnormer, kvalitetskrav och sortering 28
5.2.6. Reklamationer och returer 29
5.2.7. Reklamationer och svinn i butik 31
6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 32
6.1. Principer om god affärssed, med kommentarer 32
6.2. Diskussion 34
6.3. Slutsats 34
KÄLLFÖRTECKNING 36
Sammanfattning
Stora mängder mat förfars och slängs genom hela livsmedelskedjan, från jord till bord i Sverige och globalt.
En intensiv diskussion har förts på EU nivå om otillbörliga affärs metoder inom handeln med livsmedel, så kallade ”Unfair Trading Practices”, UTP. I detta inkluderas att priser pressas, att avtal bryts utan vidare kompensa tion, att odlarna får ta en otillbörligt stor del av den ekonomiska risken vid förändringar på marknaden och att handeln med jordbruksprodukter saknar öppenhet och transparens.
I dag diskuteras otillbörliga affärsmetoder som en bidragande orsak till matsvinn. Att livsmedel som odlas med avsikt att säljas och ätas upp i stället plöjs ner, komposteras, går till djurfoder eller biogas. Otillbörliga affärsme toder som orsak till matsvinn har dokumenterats i rapporter från organi sationen Feedback i Storbritannien som undersökt handeln med frukt och grönsaker i några utvecklingsländer. Slutsatsen i Feedbacks rapporter är att koncentrationen av makt till de stora livsmedelskedjorna gör att de kan dik tera hur livsmedel odlas, skördas och transporteras och tvingar tidigare led att kasta fullgoda livsmedel på grund av strikta kosmetiska krav, otillbörliga avbeställningar och reklamationer. Odlare och leverantörer får i allmänhet bära den ekonomiska bördan för svinnet.
För att få en uppfattning om det förekommer otillbörliga affärsmetoder som leder till ökat matsvinn i Sverige i handeln med svenska frukt och grön saker, har 27 intervjuer genomförts med svenska odlare, odlarföreningar, odlarnas intresseförening LRF Trädgård samt butikskedjornas inköpsorgani sationer.
Studien utgör en del i Livsmedelsverkets regeringsuppdrag att under 2017–2019 tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket minska matsvinnet i livsmedelskedjans alla delar. Bland annat ska en handlingsplan inges till regeringen för hur Sverige långsiktigt ska arbeta med matsvinns reducerande åtgärder. Studien har finansierats av Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.
Några omfattande problem med otillbörliga affärsmetoder som bidrar till ökat matsvinn indikeras inte av de intervjuade, även om det finns flera exem pel där odlare anser att affären inte har gått rätt till. Men några systematiskt otillbörliga affärsmetoder är det få som vittnar om.
Det har utvecklats bättre rutiner på senare år för beställningar, returer och reklamationer. Den höga efterfrågan på svenskproducerat har bidragit till en viss maktförskjutning från handelns inköpare till odlarna och deras försäljningsorganisationer jämfört med tidigare. Därmed inte sagt att det råder maktbalans mellan köpare och säljare.
Utifrån de intervjuer som har genomförts skiljer sig de svenska erfaren heterna från de som påtalas av organisationen Feedback som nu diskuteras inom EU och på internationell nivå. Nämligen att de stora butikskedjorna utövar sin starka köparmakt till att på ett otillbörligt sätt pressa odlare och
leverantörer och att de ofta bryter avtal och överenskommelser som i sin förlängning leder till ökat matsvinn. Det finns indikationer på att brittiska handelskedjor är mer krävande än svenska överlag när det gäller kvalitetsspe cifikationer, reklamationer och returer och avtal.
Jämför man sättet som handeln med frukt och grönt sker med de principer om god affärssed som undertecknats av Dagligvaruleverantörers Förbund (DLF) och Svensk Dagligvaruhandel kan det dock finnas skäl att diskutera förfarandet i handeln med svensk frukt och grönsaker. Det följer inte till alla delar livsmedelsbranschens principer om god affärssed.
Att beställningar görs på prognos i stället för bindande avtal kan till exempel ifrågasättas, även om affärsmodellen i stort verkar accepterad och vedertagen. Vidare att rättigheter och skyldigheter inte alltid är reglerade om förändringar sker mot avtal eller prognos.
Otillbörligt, enligt principerna om god affärssed, är till exempel att ensidigt säga upp en affärsrelation utan förvarning eller med orimligt kort varsel och utan saklig grund, exempelvis med hänvisning till att ensidiga försäljningsmål inte har uppnåtts, vilket är något som verkar ske då och då. Oskälig fördelning av affärsrisk tar flera odlare tar upp, vilket inte stämmer överens med de principer som är uppsatta, nämligen att samtliga aktörer ansvarar för sina egna risker och inte försöker överföra dem till andra parter på ett otillbörligt sätt. Om så sker kan dock inte avgöras i denna rapport, men att hitta bättre sätt att fördela riskerna är något som efterfrågas.
Principerna för god affärssed och exemplen på otillbörliga affärsmetoder bör göras allmänt kända bland odlarna och övriga aktörer i livsmedels kedjan samt stämmas av och ligga till grund för samtal när affärer initieras och görs upp mellan odlare, odlarföreningar, grossister och butikskedjor. Här vilar ett stort ansvar på de affärsslutande parterna.
Summary
Unfair trading practices – a cause of food waste?
Prestudy on trade in fruit and vegetables in Sweden
A large amount of food is lost and wasted throughout the entire food chain, from farm to fork in Sweden and globally.
Unfair business practices in food trade, so called “Unfair Trading Practices, UTP”, have been discussed intensively at EU level. Among the issues discussed are agreements breached without compensation and that growers carry an unreasonably large part of the economic risk of market changes as well as lacking openness and transparency in trade in agricultural products.
Today, unfair trading practices are being discussed as a contributing factor to food waste and to food grown with the intention of being sold and eaten instead is ploughed down back into the soil, composted or used as animal feed or to produce biogas. Unfair trading practices as a cause of food waste have been documented in reports from the UK organisation Feedback where they examine the trade in fruits and vegetables in a number of devel oping countries. The conclusion in Feedback’s reports is that the concen tration of power to the major retail chains makes it possible to dictate how food is grown, harvested and transported, and forcing past stages to throw good food due to strict cosmetic requirements, or improper cancellations and returns. Growers and suppliers generally, must often bear the financial burden of the waste.
In order to see whether unfair trading practices lead to increased food waste in Sweden when trading Swedish fruit and vegetables, 27 interviews have been conducted covering Swedish growers, growers’ associations, the growers’ association LRF Horticulture (LRF Trädgård) and the retail chains’ purchasing organisations.
This study is part of a government mission given to the National Food Agency Sweden (Livsmedelsverket) for the years 2017 to 2019. The task given to the National Food Agency Sweden (Livsmedelsverket) is to cooper ate with the Swedish Board of Agriculture (Jordbruksverket) and the Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) in reducing food waste throughout the whole food supply chain. A major part of the mission is the developing of an action plan for all stakeholders along the food supply chain with the aim to reduce food waste in Sweden in the long term. The study is financed by the National Food Administration Sweden and the Swedish Environmental Protection Agency.
There seem not to be any major issues with unfair trading practices con nected to increased food waste indicated by the respondents, although there are examples of growers who find that certain business matters and agree ments have not been conducted properly. However, there are few that testify any systematically unfair trading practices.
In recent years, better routines have been developed for orders, returns, and complaints between Swedish growers and purchasers. As compared to earlier, the high demand for Swedish produce has contributed to a certain shift of power from the retail purchasers to growers and their sales organisations. However, this does not mean that there is a balance of power between buyers and sellers.
Based on the interviews carried out for this report, the Swedish experi ence differ from those reported by Feedback and those now being discussed in EU and at international level. Namely, that the main international retail chains exert their strong purchasing power by putting undue pressure on growers and suppliers, and often break contracts and agreements that in turn increase food waste. There are indications that British retail chains are more demanding than the Swedish ones in terms of quality specifications, com plaints and returns, and agreements.
When comparing the way of trading in fruit and vegetables with the prin ciples of fair trading practices signed by DLF Sweden and the Swedish Food Retailers Federation, one might find reasons for discussing the way in which trade in fruit and vegetables is carried out. It does not fully comply with the principles of fair business practices in the food sector.
For example, the way of placing based on orders on forecasting instead of binding agreements is something that could be called into question, albeit this business model seems overall established and accepted. Furthermore, rights and liability in the event of changes in the outcome compared to forecasts is not always covered in the agreements if changes are made against forecasts.
Unduly is, according to the principles of fair trading practices, to unilate rally terminate a business relationship without warning or with unreasonably short notice and without a valid reason, e.g. by referring to nonachieved sales targets, which apparently is something that seems to happen at times. Several growers mention an unfair distribution of business risk. This does not comply with the (governing) principles stated that all actors are respon sible to carry their own risks and not to transfer them to other parties in an unduly matter. Whether this is the case is something that cannot be determi ned in this report although what is requested is to find better ways of alloca ting the risks.
The principles of good business practice and the examples of unfair prac tices should be widely known among growers and other actors in the food chain, as well as being the basis for discussion when business is initi ated and settled between growers, growers’ associations, wholesalers and retail chains. Here, a major responsibility rest upon the business partners.
1. Inledning
Stora mängder mat förfars och slängs genom hela livsmedelskedjan i Sverige och globalt, från jord till bord och vidare till hushållens slaskhink.
I dag förs en diskussion om otillbörliga affärsmetoder som en bidragande orsak till matsvinn. Att livsmedel som odlas med avsikt att säljas och ätas upp i stället plöjs ner, går till djurfoder eller biogas.
En intensiv diskussion har förts på EU nivå om otillbörliga affärsme toder i allmänhet inom handeln med livsmedel, så kallade ”Unfair Trading Practices”, UTP. Kommissionen menar att koncentrationen till några få stora butikskedjor i varje land har givit kedjorna och i viss mån grossisterna allt för stark inköpsmakt som missgynnar både konsumenterna och jordbruks producenterna.
2013 presenterade EUkommissionen en grönbok och pekade på otill börliga affärsmetoder i leveranskedjan av livsmedel. Priser pressas, avtal bryts utan vidare kompensation, avbokningar av beställningar sker utan förvarning, odlarna får ta en otillbörligt stor del av den ekonomiska risken vid föränd ringar på marknaden och handeln med jordbruksprodukter saknar öppenhet och transparens. Den svagare parten, oftast odlarna, är ofta oroliga för att inte få leverera om de klagar, vilket gör att sådana klagomål sällan sker.
Flera initiativ har tagits för att förebygga otillbörliga affärsmetoder både inom Kommissionen och EUparlamentet men också i enskilda EUländer, både frivilliga åtaganden och genom lagstiftning.
Otillbörliga affärsmetoder som drivkraft för matsvinn har dokumente rats i rapporter från organisationen Feedback i Storbritannien som under sökt handeln med frukt och grönt i några utvecklingsländer. Slutsatsen i Feedbacks rapport är att koncentrationen av makt till de stora livsmedels kedjorna gör att de kan diktera hur livsmedel odlas, skördas och transporte ras. Strikta kosmetiska krav, otillbörliga avbeställningar och reklamationer från livsmedelskedjorna medför att leverantörerna tvingas kasta fullgoda livsmedel. Odlare och leverantörer får i allmänhet bära den ekonomiska bördan för svinnet.
Om otillbörliga affärsmetoder bidrar till ökat matsvinn diskuteras för närvarande inom EUs plattform för minskat matsvinn, REFRESH och inom FNs ekonomiska kommission för Europa, UNECE. Denna förstudie under söker handeln i Sverige med svenska frukt och grönsaker och kan även ses som ett komplement till de diskussioner som förs internationellt.
1.1. Handlingsplan för minskat matsvinn
FNs agenda 2030 som Sverige har antagit har 17 mål för hållbar utveckling. Mål 12.3 under rubriken ”Hållbar produktion och konsumtion” anger att det globala matsvinnet i butik och konsumentledet ska halveras per person till år 2030, och att matsvinnet ska minska längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.
Den svenska livsmedelsstrategin har som en av fyrtio åtgärdspunkter ”att främja insatser för minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan från producent till konsument, som t.ex. ökat samarbete mellan livsmedelskedjans aktörer och myndigheter och informationsinsatser riktade mot konsumenter”.
1.2. Syfte
Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket har som en del av den svenska livsmedelsstrategin fått i uppdrag av regeringen att i ett första steg ta fram en handlingsplan för hur Sverige långsiktigt ska arbeta med matsvinnsreducerande åtgärder. Myndigheterna kommer att inge en handlings plan för minskat matsvinn för regeringen under våren 2018.
Syftet med denna rapport är att fram ett underlag som kan användas för att bedöma om otillbörliga affärsmetoder, ”Unfair Trading Practices”, UTP, är ett problem inom handeln med svensk frukt och grönsaker som kan leda till ökat matsvinn. Och, om det är motiverat, ta fram förslag till vad som kan vara nästa steg för att minska matsvinn orsakat av UTP.
Rapporten ska även beskriva pågående studier i Sverige, vad som sker i Storbritannien kring UTP och om det är motiverat även i Sverige samt kort fattat ge några exempel på internationella initiativ kring UTP i handeln med frukt och grönt.
På senare år har det publicerats flera svenska, nordiska och internationella rapporter med fakta om och orsaker till matsvinn i livsmedelskedjan. Dessa berörs i denna rapport endast om innehållet har bäring på uppdraget.
1.3. Avgränsningar
De handelsrelationer som avses i denna rapport rör förhållandet mellan butikskedjor, odlare och odlarföreningar. Att undersöka hur svenska butiks kedjor upphandlar frukt, bär och grönsaker i Europa och globalt ingick inte i uppdraget för denna rapport, Handel med produkter som avsätts till indu strin, storkök och offentlig sektor eller på lokala marknader berörs ej. EUs handelsnormer och butikskedjornas specifika krav som orsak till svinn nämns endast översiktligt i denna rapport. För fördjupning i ämnet hänvisar vi till Jordbruksverkets rapport 2014:5 ”Vi slänger frukt och grönsaker i onödan – varför?”1
1.4. Metod
Insamling av fakta och synpunkter har skett genom telefonintervjuer med elva bär och grönsaksodlare, fem odlarföreningar, intresseföreningen LRF Trädgård och fem av butikskedjornas inköpsorganisationer för att få en bild av och bedöma hur beställningar av frukt och grönt görs och vad som kan orsaka problem och förorsaka matsvinn. Några samtal med forskare samt personer engagerade i matsvinnsfrågan har också skett. Totalt har 29 inter vjuer genomförts.
Intervjuerna har skett per telefon. Urvalet har skett via kontakter med myndigheter, odlarföreningar, personer i livsmedelsbranschen och egna kon takter. Varje intervju har varat mellan 20 minuter och drygt en timma. Ingen av de kontaktade personerna har avböjt att bli intervjuad utan frikostigt ställt sin tid till förfogande och delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Observera att några av synpunkterna som omfattas av citattecken i doku mentet inte alltid är alldeles ordagrant återgivna utan kan vara ett samman drag av ett resonemang.
De internationella utblickarna vilar främst på internetsökning av rappor ter, dokument och artiklar i media samt tidigare samtal med personer engage rade i matsvinnsfrågan i UK.
1.5. Definitioner
Med matsvinn avses i denna rapport
”Livsmedel som framställs i syfte att ätas av människor, men som av olika anledningar inte äts.”
Det är den definition som används av Nordiska Ministerrådets 2013; Kartläggning av matsvinnet i primärproduktionen.2
2. Bakgrund
Först på senare år har det faktum att enorma mängder livsmedel slängs och förfars världen över uppmärksammats och diskuterats i Sverige och globalt. Livsmedelsproduktion frestar på miljön. Äts inte maten upp har all miljö påverkan i form av energiåtgång, utsläpp av växthusgaser, näringsläckage, förlust av biologisk mångfald och uttag av vattenresurser skett helt i onödan samtidigt som stora ekonomiska värden går till spillo. I dag räcker maten globalt sett, men med en växande befolkning kan livsmedelstryggheten riskeras.
En mängd rapporter har publicerats av myndigheter, företag, organisa tioner och akademier världen över där orsaker, konsekvenser och förslag till åtgärder diskuteras. Likaså ser vi nu många praktiska initiativ från interna tionella organ, myndigheter, företag, ideella organisationer och enskilda för att förhindra att mat slängs och förfars, i Sverige och internationellt.
2.1. Storbritannien och matsvinnet
Föregångare på området är Storbritannien som redan i början på 2000 talet engagerade sig i frågan. Såväl matavfall som förpackningar deponerades på soptippar och det till ytan lilla och tättbefolkade landet höll på att begravas av sopor.
”Waste and Resource Action Program” (WRAP) (www.wrap.org.uk) arbetar sedan början av 2000talet med att på olika sätt förebygga matsvinn i samarbete med myndigheteter, livsmedelsföretag och organisationer. Arbetet finansieras med offentliga och privata medel.
2016 lanserades ”The Courtauld Commitment 2025”3. Det är det fjärde
i raden av frivilliga överenskommelser, och i dag är det drygt hundra ton givande livsmedelsföretag och organisationer som har åtagits sig att i sam verkan medverka till mer hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. I åtagandet ingår att bidra till att svinnet minskar med 20 procent mellan år 2015–2025 bland annat genom att dela med sig av och sprida praktiska exempel på framgångar och bakslag.
Här avses svinn från livsmedelsproduktionen, vid tillverkning, distribu tion, dagligvaruhandel, restaurang, storkök och hushåll som uppkommer i ledet efter ”gårdsgrinden” i Storbritannien, dvs när produkterna har lämnat gården. Observeras bör att de livsmedel som går till djurfoder inte räknas som ”svinn” i the Courtauld Commitment.4
Verktyg för att beräkna svinn i odlingen och lantbruket håller på att utvecklas och kommer antagligen att vara på plats i Storbritannien 2018.
3 Wrap, uå, What is Courtauld.
Helt nytt är att ett åtagande om reduktion av växthusgaser även gäller det matsvinn som genereras utomlands vid tillverkning och distribution i leden före att livsmedlen går på export till Storbritannien. Däremot mäts inte det matsvinn som uppkommer i andra länder.
2.2. Otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan
Diskussionen om otillbörliga affärsmetoder inom EU startade med EUkommissionens rapport ”A better functioning food supply chain in Europe” 2009.5 Bakgrunden var att livsmedelspriserna hade fluktuerat
kraftigt under några år. Kommissionen beslöt att övervaka livsmedelspriserna och efter två år konstaterades flera brister på livsmedelsmarknaden. Brist i öppenhet och transparens, ojämlika förhandlingsvillkor mellan köpare och säljare och konkurrensbegränsande metoder som lett till en snedvridning av marknaden och negativa effekter på livsmedelskedjans konkurrenskraft som helhet.
Inom EU kommissionens högnivåforum för en bättre fungerande för sörjningskedja för livsmedel”6 inrättades en speciell expertgrupp för att syna
avtalsvillkor mellan företag.7, 8
2013 presenterades en grönbok om otillbörliga affärsmetoder mellan företag i leveranskedjan för livsmedel och andra produkter. Kommissionen uttalar att man eftersträvar lojal konkurrens bland aktörerna i livsmedels kedjan och att otillbörliga affärsmetoder undergräver företagens livskraft och butikskedjornas effektivitet. Konsumenterna måste erbjudas intressanta priser, men leverantörerna måste också få skälig ersättning för sina varor.9
Bakgrunden var att butikskedjorna har fått allt större inköpsmakt, att makten koncentrerades till få livsmedelskedjor vilket gjorde att kedjorna i mångt och mycket kan diktera villkoren för när, hur och till vilka priser handeln med livsmedlen sker. Kommissionen ansåg att konsumenterna inte erbjöds tillräckligt goda villkor när det gällde sortiment och priser och att mellanhänder, livsmedelsindustrin och butikskedjorna hade pressat tillbaka marginalerna för jordbruksproducenterna.10
Som en åtgärd uppmanades odlare att sluta sig samman i producent organisationer. EU ger inom flera sektorer, t ex frukt och grönsaker och olivodling stöd till odlarorganisationer för att stärka deras ställning på marknaden.11
5 Commission of the European communities, 2009. 6 Europeiska kommissionen, 2010, s 4–5. 7 Europaparlamentet, 2013. 8 Europeiska kommissionen, 2014. 9 Europeiska kommissionen, 2013. 10 European Parliament, 2015. 11 Jordbruksverket (uå:a).
Kommission slog fast som den viktigaste faktorn att den svagare parten i en affärsrelation har svårt att byta till en annan handelspartner. Den svagare parten är ofta orolig för att det kommersiella förhållandet kan avslutas i händelse av ett klagomål från deras sida. Detta gör att sådana klagomål sällan sker.
På EUkommissionens uppmaning skapades en intressentdialog mellan europeiska organisationer för jordbrukare, livsmedelsindustri, varumärkes leverantörer och butikskedjorna som resulterade i att principer för god affärs sed antogs.12 I dokumentet ges exempel på skäliga respektive otillbörliga
affärsmetoder i försörjningskedjan av livsmedel. Principerna diskuterades och förankrades i respektive medlemsland.
The Supply Chain Initiative (www.supplychaininitiative.eu), SCI, bilda des.13 Det är en plattform med åtta av EUs branschorganisationer för livs
medelsindustri, dagligvaruhandel och mellanhänder för att bevaka att de etiska reglerna efterlevs och ge möjlighet för leverantörer och andra som anser sig missgynnade att klaga och lösa tvister på frivillig väg.
Diskussionerna inom EU om otillbörliga handelsvillkor i livsmedels branschen har fortsatt under åren med varierande intensitet med lantbrukare och trädgårdsodlare och deras organisationer som pådrivande och med engagemang från regeringar i flera länder.
2.3. Frivilliga överenskommelser kontra
lagstiftning
Huruvida principerna för god affärssed ska vara frivilliga eller bas för lag stiftning där böter kan utverkas om företagen uppför sig otillbörligt har dis kuterats intensivt. Storbritannien blev det första landet som införde möjlighet att utdöma böter för otillbörliga affärsmetoder, d v s de som står i strid med principerna för god affärssed. The Supply Chain Initiative anses av vissa organisationer, till exempel European Environmental Bureau, EEB,14 som ett
steg i rätt riktning men inte tillräckligt effektivt för att eliminera otillbörliga affärsmetoder eftersom det vilar på frivillig bas.15
EEB har tagit initiativ till projektet The Supply Cha!nge för att förbättra arbetsförhållandena och minska miljöskadorna av livsmedelsproduktionen. The Supply Cha!nge riktar sig speciellt mot företag med varumärken som säljs av butikskedjor i Europa och strävar efter att göra produkterna mer hållbara och rättvist producerade.
12 The Supply Chain Initiative, 2011. 13 The Supply Chain Initiative uå. 14 European Environmental Bureau. 15 Izquierdo Supply Cha!nge.
Vissa EU länder har infört detaljerad specifik lagstiftning som Tjeckien, Slovakien och Ungern, medan andra, exempel Tyskland och Österrike, har allmänna lagbestämmelser som kräver en bedömning från fall till fall. Belgien och Nederländerna har valt en nationell frivillig plattform. Danmark, Sverige och Polen har inte någon lagstiftning eller frivilligt system för tvistlösning när det gäller otillbörlig handel.
The Groceries Code Adjudicator Act16 som infördes i brittisk lagstiftning
2013 förbjuder otillbörliga avtalsvillkor.
För att bevaka att lagen och de etiska principerna efterlevs bildade den brittiska regeringen ” The Groceries Code Adjudicator”17, GCA,
Storbritanniens första oberoende domare för att övervaka förhållandet mellan butikskedjor och deras leverantörer. GCA säkerställer att de stora butikskedjorna behandlar sina direkta leverantörer lagligt och rättvist. I vissa särskilt allvarliga fall kan böter utdömas. De tar emot klagomål, även de som inkommer anonymt, på hur stormarknader behandlar sina leverantörer, ger rekommendationer till återförsäljare om ett klagomål godtas, kan kräva att återförsäljare publicerar detaljer om ett brott mot koden och agerar skilje domstol mellan återförsäljare och leverantörer.
GCAs arbete under 2013–2016 har utvärderats.18 Under perioden utförde
CGA endast en granskning, dessutom har två skiljeförfaranden ingåtts och ytterligare två pågick i slutet av perioden. Det har framförts viss kritik att CGA inte har utfört fler undersökningar. Man konstaterar att GCA har valt samarbete snarare än formella åtgärder för att se att koden efterlevs och att detta innebär en hög grad av engagemang med livsmedelskedjorna, men att det verkar fungera. Undersökningar visar att kännedom om koden har ökat, att leverantörer rapporterar färre problem och ett ökat förtroende att ta upp frågor med GCA.
16 Groceries Code Adjudicator Act, 2013. 17 Groceries Code Adjudicator, uå.
3. Otillbörliga affärsmetoder och
matsvinnet
3.1. Storbritannien
Det är först på senare år som otillbörliga affärsmetoder har uppmärk sammats som en av orsakerna till att mat slängs och förfars genom hela livsmedels kedjan, mycket genom organisationen Feedback (feedbackglobal. org) och dess grundare och ”food waste activist”, Tristram Stuart.
2015 publicerade organisationen en uppmärksammad rapport om matsvinn i Kenya. Rapporten beskriver hur strikta kosmetiska – och andra krav från butikskedjorna i Storbritannien resulterar i att stora mängder full god frukt och grönsaker går till spillo. Där ges exempel på oskäliga affärs metoder, som att kedjorna bokar av beställningar med kort varsel utan att ge någon kompensation till odlare och leverantörer, och att fullgoda varor rekla meras när de anländer till Storbritannien utan vidare bevisföring. Rapportens slutsats är att de brittiska butikskedjornas genom otillbörliga affärs metoder pressar odlarna ekonomiskt vilket leder till osäkra levnads förhållanden, skuldsättning och fattigdom för kenyanska bönder.19
Feedback uppmanade regeringen att utvidga mandatet för The Groceries Code Adjudicator till att undersöka förhållandena även i länder som kedjor na importerar livsmedel från samt att utvidga mandatet för GCA till att även skydda odlare och leverantörerna i importländerna från otill börliga affärsmetoder.
I maj 2017 publicerade Feedback en mer omfattande rapport i ämnet, finansierad av Rockefeller Foundation,20 ”Causes of Food Waste in Inter
national Supply Chains”.21 Under tio månader studerade organisationen
orsaker till matsvinn i leverantörskedjan i Peru, Senegal, Sydafrika, i hamnar i Storbritannien och andra hamnar i Europa samt genomförde en mängd intervjuer. Slutsatsen är att koncentrationen av makt till de stora livsmedels kedjorna gör att de kan diktera hur livsmedel odlas, skördas, transporteras och tvingar leverantörerna att kasta fullgoda livsmedel på grund av strikta kosmetiska krav, otillbörliga avbeställningar och reklamationer. Odlare och leverantörer får i allmänhet bära den ekonomiska bördan för svinnet.
Frågan måste studeras vidare menar organisationen. Bland annat om affärskulturen inom kedjornas inköpsorganisationer, till exempel eventuella bonusar och andra incitament kan leda till att kostnader för svinnet trycks bakåt till tidigare led.
Feedback rekommenderar att företag och myndigheter implementerar policies som minskar matsvinnet genom hela livsmedelskedjan. Bland annat
19 Feedback Global, 2015. 20 Rockefeller foundation uå. 21 Feedback Global, 2017a.
genom att lätta på de kosmetiska specifikationerna, att utveckla en stan dard som reglerar hur och på vilka grunder varor får reklameras, att främja minimi priser i de olika leden, att utveckla andrahandsmarknader för rekla merade men fullgoda produkter och att butikskedjor, industrier och stora leverantörer rapporterar sitt matsvinn öppet och transparent.
Butikskedjorna i Storbritannien har under en följd av år varit väl med vetna om den debatt som förs och har bland annat genom samarbetet med WRAP och the Courtauld Commitment vidtagit en mängd åtgärder för att minska svinnet. Tesco med flera kedjor undersöker och dokumenterar svin net som uppstår inte bara på butiksgolvet och i egna lager utan också bakåt i kedjan i England och importländerna. Tesco, Storbritanniens största livsmed elskedja har varit en föregångare och har uppskattat volymerna matsvinn och redovisar det nu öppet, Sainsbury har följt efter och andra kedjor förväntas haka på. Många brittiska företag arbetar för att få ut mat som inte går åt till välgörenhetsorganisationer och andra behövande.
I maj 2017 presenterade Tesco ett partnerskap med sina 24 största leve rantörer. Tillsammans har de antagit ett mål om att halvera sitt matsvinn till 2030 både i UK och på global nivå.22
3.2. Pågående arbete i EU och FN
EUsamarbetet för att minska matsvinnet i medlemsländerna sker inom ramen för forskningsprogrammet REFRESH, ”Resource Efficient Food and dRink for the Entire Supply cHain”. (http://eurefresh.org). REFRESH23 är
ett program inom EU med 26 deltagare från 12 medlemsländer samt Kina som bland annat syftar till att ta fram åtgärder för att minska matavfallet i livsmedelskedjan och bidra till FNs hållbarhetsmål 12.3. Vid mötet i novem ber 2017 diskuterades ”unfair trading practices” som en orsak till matsvinn och en fråga att fördjupa arbetet kring framöver.24
Inom FNs ekonomiska kommission för Europa, UNECEs (www.unece.org) arbete med handelsnormer för frukt och grönsaker håller en arbetsgrupp på att ta fram förslag till en ”Code of Good Practice” med riktlinjer för hur handel med frukt och grönsaker bör bedrivas för att matsvinnet ska minska. Tanken är att riktlinjerna ska kunna användas såväl i lokal och nationell handel som globalt.25
22 Tesco, uå. 23 REFRESH, uå. 24 REFRESH, 2017. 25 Mattsson, Kristina.
4. Sverige
Den diskussion som förs kring otillbörliga affärsvillkor som drivkraft för matsvinn har hittills främst rört handeln mellan europeiska butikskedjor och odlare i bland annat Afrika och Sydamerika. För att för att få en uppfattning om otillbörliga affärsmetoder leder till ökat matsvinn i Sverige beskrivs här översiktligt produktion, distribution och handeln med frukt och grönsaker odlade i Sverige för försäljning på den svenska marknaden.
4.1. Produktion, distribution och handel
Svinn av trädgårdsprodukter beror framförallt på förluster vid skörd, kvalitets förändringar vid lagring och sortering på grund av utseende eller andra defekter. Se vidare mer ingående beskrivning.26
En del av skörden av trädgårdsväxter, frukt och bär lämnas kvar på åkern och plöjs ner som jordförbättring, går till djurfoder, egen kompost eller biogas. Det kan handla om att avkastning och kvalitet är dålig på grund av regn, torka, hagelskador, insektsangrepp och/eller mekaniska skador eller försenad skörd med förvuxna/övermogna produkter, men också på variatio ner i marknadspris efter tillgång och efterfrågan. Kostnaden för upptagning, lagring och transport till grossist motsvaras ibland inte av priset på markna den. Det betalar sig helt enkelt inte att skörda.
Jordbruksprodukter skiljer sig från så gott som de flesta andra varor som produceras genom att det är en biologisk produktion. Förutom variationer i kvalitet finns stora års och säsongsvariationer i skördeutfall. Hur stor skör den blir från ett år till ett annat är svårt att uppskatta, likaså efterfrågan som kan variera stort och nyckfullt. Osäkerheten gör att det så gott som alltid planeras för en viss överproduktion som kan kompensera för eventuellt haveri i odlingen.
Stora prisfluktuationer är vanliga. Utbudet kan variera stort mellan åren och under odlingssäsongen, efterfrågan likaså. På utbudssidan handlar det om hur mycket som sås och planteras och hur mycket som de facto kan säljas till efterfrågad kvalitet och pris. Efterfrågan varierar och kan bero på konsu mentpris, konsumenttrender och importtryck. Exempel är potatis, där efter frågan har minskat med några procentenheter varje år de senaste åren medan kålväxter, inte minst grönkål har vuxit i popularitet. Efterfrågan på ”conve nience”, bekväma produkter, till exempel hackade, strimlade och rivna pro dukter i påse har ökat kraftigt.27
Planeringssäsongen i lantbruket är lång, minst ett halvår från sådd till skörd men oftast ett år eller mer. Utsäde och/eller plantor, gödning,
26 Franke et al, 2013. 27 Fernkvist et al, 2017.
växtskyddsmedel, drivmedel etc. ska köpas in, arbetskraftsbehov ska plane ras och personal anställas, investeringar i maskiner och underhåll ska göras, lådor och förpackningar ska fram med mera.
Skörd och distribution
Trädgårdsprodukter plockas antingen på fält för hand, till exempel isbergs sallad och kålväxter, eller skördas maskinellt med upptagare för rotfrukter och potatis, baljväxter m fl.
Beroende på produkt och lantbruksföretagets förutsättningar kan viss sortering ske på gården och distribueras direkt till odlarförening eller gros sist för sortering, eventuell förädling, paketering och lagring. Det förekom mer också försäljning från gård direkt till butik men det handlar knappast om stora volymer totalt sett. Vissa volymer går till lokala marknader eller industri för vidare förädling.
Försäljning
Försäljning sker från enskilda odlare eller odlare som säljer sina produkter via sex svenska odlarföreningar28 som sköter insamling, försäljning och admi
nistration för sina medlemmars räkning.
Efter packeri/grossist distribueras produkterna till kedjornas centrallager för omlastning för vidare distribution till butik, alternativt går de direkt från grossist till butik. Vissa produkter som till exempel växthusodlad sallat och kryddor kan gå direkt till centrallagret för distribution till butik.
Oavsett vilket led i distributionskedjan som betraktas, så strävar alla led efter att ha så kort tid från skörd fram till konsument som möjligt. En vanlig regel är att produkterna skall vidare till nästa led samma dag som ankomst, men ibland blir produkterna stående på lager längre, upp till några dagar. En relativt stor del går också till restauranger, storkök och offentlig sektor (sjuk hus, skolor m.m.). Denna distribution går delvis genom samma kanaler, men vissa grossister kan vara specialiserade mot denna typ av kunder.29
28 LRF, uå.
5. Förekommer otillbörliga villkor
som ökar matsvinnet?
På begäran av EUkommissionen har en dialog förts mellan europeiska branschorganisationer för jordbrukare, livsmedelsindustri och handeln som har resulterat i en uppsättning av principer för god affärssed och exempel på tillbörliga och otillbörliga affärsmetoder inom försörjningskedjan av livsmedel. Dagligvaruleverantörers Förbund och Svensk Dagligvaruhandel har tyckt att det är angeläget att principerna sprids och vinner tillämpning i Sverige och har därför översatt principerna till svenska. Principerna är ett frivilligt komplement till principerna som har utvecklats inom The Supply Chain Initiative, SCI.30
5.1. Principer om god affärssed i handeln med
livsmedel
I Sverige undertecknade organisationen Svensk Dagligvaruhandel och Dagligvaruleverantörers förbund år 2012 principer för god affärssed. En reviderad version presenterades i december 2017.31
Utdrag ur Principerna om god affärssed för handeln med livsmedel
Huvudprinciper, några av punkterna
• Avtalsparter bör säkerställa maximal effektivitet och ett optimalt utnyttjande av resurser vid varudistribution genom hela leveranskedjan. • Frihet att självständigt avgöra huruvida en överenskommelse ska ingås
eller inte.
• Avtalsparter förväntas agera ansvarsfullt mot varandra, i god anda och affärsmässigt korrekt.
Specifika principer, några av punkterna
• Överenskommelser bör dokumenteras skriftligt, såvida det inte är praktiskt svårgenomförbart eller om muntliga överenskommelser kan godtas och anses lämpliga av bägge parter.
• Avtalen ska vara tydliga och transparenta, och täcka in så många relevanta och förutsägbara aspekter som möjligt, däribland rättigheter och förfaranden vid uppsägning.
• Ensidiga förändringar av avtalsvillkor får inte ske såvida inte denna åtgärd med alla dess omständigheter och villkor överenskommits i
30 The Supply Chain Initiative (2011).
förväg. Huvuddragen i processen bör framgå tydligt av avtalen, så att parterna kan diskutera de förändringar som är nödvändiga för att överenskommelsen ska kunna implementeras, eller som krävs på grund av oförutsägbara omständigheter.
• Avtal måste följas.
• Samtliga avtalsparter i försörjningskedjan bör bära den företagsrisk som rimligen ankommer på dem.
Regeringen har, inom ramen för livsmedelsstrategin, givit Konkurrensverket i uppdrag att analysera konkurrenssituationen och funktionssättet hos mark naden för livsmedelsproduktion och livsmedelshandel. Bland annat ska myndigheten särskilt kartlägga och analysera förhållanden som begränsar konkurrensen på den svenska marknaden för livsmedel och jordbruks produkter. Bland annat belysa förekomsten och konsekvenser av så kallade otillbörliga affärsmetoder (UTP) i den svenska livsmedelskedjan.32 Under
hösten 2017 har Konkurrensverket och dagligvarubranschens organisatio ner mötts vid rundabordssamtal för att diskutera det kommande arbetet som ska redovisa 21 juni 2018. Det kommer inte att genomföras några intervjuer direkt med enskilda producenter33 varför denna rapport bör ses som ett
komplement till Konkurrensverkets arbete.
5.2. Intervjuer och frågeställningar
För att få en översiktlig bild över eventuell förekomst av otillbörliga affärs metoder har ett tjugotal aktörer inom handeln med frukt och grönt intervjuats varav elva odlare, fem odlarföreningar, intresseföreningen LRF Trädgård samt fem av butikskedjornas inköpsorganisationer.
Intervjuerna har skett per telefon i november 2017. Vissa citat är inte ordagrant återgivna utan är ett sammandrag av ett resonemang. Urvalet har skett via kontakter med myndigheter, branschfolk, egna kontakter och några ytterligare personer engagerade i att minska matsvinnet i Sverige.
Varje intervju har varat mellan 20 minuter och drygt en timma. Ingen av de kontaktade personerna har avböjt att bli intervjuad utan frikostigt ställt sin tid till förfogande och delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Exempel på frågor
Prognos, order, beställningar och leverans. Hur och när bestäms hur mycket
som ska levereras under året och under säsong. Vad händer vid förändringar av prognoser. När sker det. Hur och när läggs en order. Leveransplanering. Kan beställningar ändras från ena dagen till den andra. Vem står eventuell skada. Strikta slottider för leverans – kan det öka svinnet.
32 Konkurrensverket, 2017. 33 Bern, Ann-Britt.
Hur och när sätts priser. Vem bestämmer priset. Eventuella önskemål om
minimipriser och volymer, kontrakt, säsong, år. Auktion.
Reklamationer och returer. Skäl till reklamationer och returer Hur sker
de från lager, från butik. Vad händer med reklamerade kvantiteter. Vem bär kostnaden. Eventuell kännedom om ”falska reklamationer”. Hur ofta sker returer under säsong. Hur bokförs returerna/reklamationerna. Svinn i butik och på lagercentraler. Finns statistik.
Handelsnormer, kedjornas egna specifikationer. Vid brist respektive över
skott ändras kosmetiska eller andra krav.
Kampanjer och andra aktiviteter. Påverkar det matsvinnet.
Andrahandsmarknader. Exempel. Kan handelns egna varumärken säljas
vidare på andrahandsmarknaden.
Hur skulle handeln med frukt och grönt kunna förbättras för att minska svinnet.
Förekommer orättvisa/oskäliga/otillbörliga affärsmetoder som orsakar matsvinn.
Affären mellan odlare, odlarföreningar, grossist och butikskedja och butiker planeras och sker på olika sätt. Generellt, men inte alltid, gäller följande moment som följs av ett urval av kommentarer från intervjuade odlare, odlar föreningar och butikskedjor. Observeras bör att kommentarerna är personliga erfarenheter från ett fåtal aktörer av alla som är engagerade i handeln med frukt och grönt och därför inte gäller generellt för hela branschen.
5.2.1. Prognoser, beställningar och leverans
På hösten, i oktober/november gör inköparna en prognos om förväntad försäljning av respektive produkt i ton räknat kommande år. Den baseras på försäljningsstatistik för innevarande och tidigare år, marknadsanalys och trender. Prognoser görs i dialog och samråd med en enskild odlare eller odlarföreningarna och anger det antal ton av respektive produkt som troli gen kommer att efterfrågas.
Prognosen utgör underlag för lantbrukarens eller odlarföreningens planering om hur många hektar som ska sås eller planteras kommande odlingssäsong och hur mycket som kommer att efterfrågas vilka veckor under säsongen. Här görs också kampanjplaneringen, om och när produk terna kommer att gå på kampanj i direkt eller TV reklam med mera. Oftast sker detta när tillgången är god. Röster om prognoser
”Vi ändrar aldrig den prognos vi lägger på hösten såvida vi inte köper på oss fler butiker under året och behöver mer. Prognoserna finns doku menterade men det görs inga avtal. Odlaren tar risken, men kan han inte leverera så blir det heller inga böter. Odlas det för mycket blir det dåliga priser. Rätt mängd på marknaden är viktigt”. Inköpare/Butikskedja ” Det har gått från hästhandlarfasoner till prognoser, men prognoserna kan göras ännu bättre”. Odlare
” Jag har många olika kunder, de ger indikation på vad som ska säljas till nästa år. De har höga krav på leverans och är duktiga på att lägga prognoser, lutar sig på lång historik” Odlare
Det händer att till exempel ekoodlare kan erbjudas att plantera en viss volym till ett fast pris för en viss efterfrågad produkt. Vid växthusodling av sallad och kryddor i kruka kan ett fast pris bestämmas över året. Den odlingen är lättare att planera och kontrollera även om avkastningen varierar även där.
Odlarföreningarna informerar sina medlemmar om de prognoser som läggs och de flesta diskuterar med odlarna hur mycket var och en kan så/plantera av respektive produkt för leverans efter prognos och under vilka veckor produkterna ska levereras.
Prognoser är inte bindande
Volymerna, antal ton. som sätts i prognoserna är inte bindande för någon dera av partnerna. Eventuella priser diskuteras inte vid dessa tillfällen utan sätts under odlingssäsongen.
Undantag är till exempel tomater där kedjorna kan förbinda sig att handla upp ett helt växthus med speciella sorters tomater. Vid utveckling av nya produkter där konsumenternas intresse är mycket svårbedömt kan kon trakt av volymer förekomma, i bland till bestämt pris. Då står kedjorna hela risken med osålda kvantiteter eller lågt utpris.
Grödor som salladskål och purjolök brukar ha en jämn avkastning och kvalitet. Där händer det att man kommer överens om en fast volym till ett medelpris för hela säsongen. Likaså vid ekoodling för specifika grödor.
5.2.2. Order och beställningar
Det mesta odlas på prognos, men det finns odlare som får kontrakt på en viss volym till ett visst pris. Det händer att avtal bryts. Är det ett muntligt avtal eller ingen klausul i kontraktet om vem som står risken vid eventuell avbok ning får odlaren ta smällen.
” Jag fick beställning i vintras av odlarföreningen som i sin tur fått beställning av grossist på riven produkt i påse, jag planterade och bokade upp personal. Grossisten avbokar. Produkten skulle tas ur sortimentet, den sålde för dåligt i butik Nu står jag med personal, flera hektar gröda och ingen kund. Får försöka sälja till någon annan”. Odlare
Order om volymer från inköparna och/eller odlarföreningar till odlare läggs som regel en eller två gånger i veckan under odlingssäsongen,
måndag – onsdag och torsdag – söndag, men kompletterande beställningar kan inkomma efterhand. Priserna förhandlas och bestäms i anslutning till detta.
Vissa grödor skördas, ansas och levereras samma dag. Här skiljer förfaran det beroende på gröda. På om det är en känslig gröda som sallat och färsk potatis, eller en mer rustik som purjolök och rotfrukter som kan stå kvar på fälten. Några odlare har kyl packnings och lagringslagringsmöjligheter på gården, andra levererar direkt till odlarförening eller grossist. Röster om
beställningar
”Blir det förändringar på marknaden mot prognos under säsong har vi dialog med leverantörerna, de kan sälja till andra och ibland kan vi skicka varor till Baltikum eller Finland”. Inköpare/Butikskedja
”Några beställer sent under veckan men då riskerar de att inte få några produkter.” Odlare
”Ibland är det sena beställningar, man måste ut och skörda i skymningen, det är bråttom och det är lätt hänt att man slarvar med kvalitén eller packningen och får returer.” Odlare
5.2.3. Priser
Priser förhandlas och sätts som regel två gånger i veckan, måndag – onsdag och torsdag – söndag. Förr såldes mer på auktion, nu är det nästan bara gurka som går på auktion, där auktionerna svarar för en stor del av gurk marknaden. Avräkningspriset är givetvis en bidragande faktor för hur stort svinn det blir. Handeln med potatis förefaller särskilt problematisk, det har flera vittnat om. Röster om priser
”I en perfekt värld där man har fullständig kännedom och tillgång och efterfrågan är auktioner så nära en perfekt marknad man kan komma. Allt annat är inte en perfekt marknad.” Växthusodlare
”Auktion är egentligen bra, när man levererar till grossist så går priset jättesnabbt ner vid överskott, vid brist kan det ta flera dagar innan priset följer med i uppgången. Vid auktion går priset upp direkt.” Odlare ”Tillgång och efterfrågan avgör, men det är jag själv som bestämmer priset. Om jag inte får betalt tillräckligt plöjer jag ner. Det finns bara en enda kvalitet, det är bra kvalitet. Det ger tillgång till marknaden.” Odlare ”Minimipriser – då är man ute och cyklar. Det är inget för mig. Vi
har en prislista. Är inte kunden beredd att betala komposterar vi.” Växthusodlare.
”Färskpotatis är hopplöst. Kan säljas för 1: kg inför midsommar. Handeln använder dem som lockpris för att få in kunder i butik och handla andra varor. Odlarna håller inte priserna uppe. Potatismarknaden är rena vilda västern. Ingen ordning alls. Det är överproduktion på potatis överlag.” Odlare
5.2.4. Priser och konkurrens
Flera odlare och odlarföreningar tar spontant upp import som exempel på orättvisa handelsvillkor och en stor orsak till svinn. Importen konkurrerar med de svenska produkterna med bättre synlig kvalitet och snyggare pro dukter eftersom odlingsmetoder får användas i importländerna som inte är tillåtna i Sverige. Få konsumenter har vetskap om detta utan väljer gärna vackra frukt och grönsaker med bättre skalfinish utan skorv eller skråmor. Flera odlare anger spontant detta som den största orsaken pressade priser, osålda kvantiteter och svinn. Röster om import
”På våren kan det låta så här: Bara sätt, vi kommer att sälja mycket, men när odlingen väl kommer igång kan det bli import. Handeln har makt och gör som de vill. Vi har inga kontrakt, det hade känts bättre att man hade fått en viss ersättning om det inte blir sålt. Om odlare och butikskedjorna hade delat på risken. Det hade gett en enorm trygghet. Grönsaksodling är ett lotteri. Större odlare med bra kontakt med inköparna har konti nuitet. Inköparna är rädda om odlarna. Det är tuffare för mindre odlare.” Odlare
”Den största orättvisan i handeln med frukt och grönt är att de importe rar produkter som behandlas med kemiska medel i odlingen som svenska odlare är helt förbjudna att använda. Importpotatisen till exempel glänser som små guldägg på butikshyllorna utan en enda prick. Franska odlare får behandla med kemiska preparat, Amistar, som är förbjudet i Sverige och dödar alla svampar. Potatisarna håller sig i evigheter och ser ut som de är nyupptagna vid jul. Det lockar förstås konsumenter och konkurre rar ut den svenska potatisen som finns bredvid och inte ser lika tjusig ut. Butikerna får sälja produkter som skulle vara totalförbjudna om de sålts av svenska odlare.” Odlare
”Kunderna har behov av omväxling, de vill inte äta svensk potatis varje dag i veckan. Vi måste ha både fransk och svensk potatis på hyllorna. Kunderna är olika.” Inköpare/Butikskedja
”Om importen är dyr, som på morot förra året, går ändå priset ner på svenska morötter för att det finns tillgång.” Odlare
Samtidigt vittnar både odlare, odlarföreningarna och inköparna om att det är stort sug efter svenska produkter på marknaden i dag. Är det brist på svenskt händer det att kedjorna lättar på sina egna krav om speciella kvaliteter. Dock gäller för det allra mesta EUs handelsnormer som lägsta krav.
”De senaste åren prioriteras mycket mer svenskt framför utländskt. Det svenska betalas mellan 10 – 50 procent mer än importen.” Inköpare/Butikskedja
”Vi prioriterar alltid svenskodlat. Om svenska volymer sviktar, kvalitén blir så pass mycket sämre att konsumenterna ratar och svinnet sticker i väg. Då måste vi byta land.” Inköpare/Butikskedja
”Vi är lite mer flexibla med kvalitén på svenska varor. I år har många svenska äpplen så kallad ”slips” på skalet på grund av vädret. Vi till låter fler slipsar i år. Nackdelen kan vara att kunderna upplever att svenska äpplen inte är lika fina och börjar rata och tro att svenska äpplen i allmänhet är av sämre kvalitet och finish. Det kan bli en ond spiral.” Inköpare/Butikskedja
5.2.5. Handelsnormer, kvalitetskrav och sortering
Det är så gott som undantagslöst EUs Klass 1 som efterfrågas som kvalitet. När prognosen läggs sker också information från grossisterna om kedjor nas specifika önskemål, t ex storleksspann, styckvara, knippen, förpackning, sort mm. Det kan handla om produktionsmetoder som ekologiskt, kvalitets system som IP Sigill eller strängare krav på pesticidrester än vad lagen kräver. Det kan också handla om krav på smak, t ex brixtal för äpplen som anger sötman.
Vissa butikskedjor har prövat att sälja grönsaker med lägre kosmetiska krav och till ett lägre pris som ett led i att minska matsvinnet. Till exempel missformade grönsaker men med god ätkvalitet. De har varit svårt att få tag i.
”Ibland efterfrågas klass 2, till betydligt lägre pris. När vi levererar enligt EUs klass 2 norm, reklameras ändå varorna eftersom butikskedjorna begär produkter nästan i paritet med klass 1. Kvalitetsnormen för klass 2 ligger så nära klass 1 så det är omöjligt att få tillbaka den väsentliga pris rabatt som kunderna vill ha genom att släppa igenom mer rötskador/ fläckar.” Odlare
Allt fler grönsaker säljs i dag till styckpris. Det driver försäljning enligt han deln, men kan också orsaka svinn när produkterna växer i olika takt. För stora huvuden av vitkål och isbergssallat är exempel på produkter som säljer dåligt och ratas av konsumenten.
”Det finns bara en enda kvalitet, det är bra kvalitet. Det ger tillgång till marknaden.” Odlare
”Storleksspecifikationerna sätts i samråd med odlarna. I år är det ett dålig växtår, då går vi ner i storlek på sallat från 200 gram. Det är brist på svenska äpplen, då tar vi in 2:a klass.” Inköpare/Butikskedja
”Handeln har drivit på styckpris och storlekssortering. Vi packar dels stora, dels små storlekar i samma låda. Ensamhushåll köper små, familjer stora. Det säljs mer om det ser jämnt och vackert ut. Behöver inte vara fel, det är snyggt när det blir enhetligt i disken, folk köper mer.” Odlarförening
5.2.6. Reklamationer och returer
Det varierar när i processen sorteringen efter kvalitet och storlek sker. Vid manuell upptagning som sallat och kålväxter görs en första sortering på fält. Angripna grödor, fel storlek eller om grödan har gått i stock lämnas oftast kvar på fälten och plöjs ner. De av efterfrågad kvalitet ansas och packas för vidare transport till odlarförening eller grossist.
”Viktigt med god kvalitet. Vi kan inte leverera mer stjälk än blad.” Odlare
Vid upptagning av t ex potatis och rotfrukter sker en viss bortsortering maskinellt på fältet, men för det mesta kvalitets och storlekssorteras de både under tvättning, lagring och packning hos packeri/grossist. Lagrad potatis sorteras alltid inför packning och distribution eftersom skador ofta uppkom mer ju längre tid de lagras, till exempel olika sorters skorv. I år har SMAK höjt kraven för skalfinish på potatis, tidigare tolererades 10 procent fel, i dag 8 procent. Detta har kritiserats och diskuterats intensivt i odlarleden och är något som bidrar till ökat svinn menar potatisodlarna. Potatis som inte har snyggt skal ratas av konsumenterna och leder till svinn i butik menar handeln.
”Silverskorv på potatisskalet är inget fel, den är lika god för det. Det måste handeln lära konsumenterna.” Odlare
Det finns fastlagda FNnormer för hur mycket kvalitetsfel som kan accepte ras i ett parti. Det finns indikationer på att reklamationer från grossister och butikskedjornas sida inte alltid sker enligt de normer som fastställts.
”Min uppfattning är att handeln hanterar reklamationer helt godtyckligt och att rent juridiskt borde minst 90 procent av alla reklamationer gå att bestrida på grund av otillräcklig dokumentation gentemot ingånget avtal om FNnorm. För odlaren kan det röra sig om varor för upp till 100 000 kr som kasseras, för en odlarförening rör det sig om % satsen.” Odlare
Produkterna skickas från grossist till butikskedjornas lager för omlastning och sedan vidare till butik.
”Vi har olika sorters butikskedjor som kunder med olika profiler. Vissa vill ha absolut högsta kvalitet och finish, andra lite lägre. Det som en kedja skulle rata går bra att leverera till en annan, eller till industrin eller restaurang och storkök.” Inköpare/Butikskedja
Om varan inte håller fullgod kvalitet när den anländer grossist tar grossisten kontakt med odlaren via telefon eller mejl, anger orsaken till varför varan inte godkänts och skickar bildbevis.
”Generellt ska alla reklamationer gå tillbaka till oss. Vi ska inte sälja dåliga varor. Odlaren får bestämma om den ska putsas om och säljas vidare, gå till foder eller gödsel. Kontrollen sker av olika människor som bedömer om en vara är okej eller ej, därför kan det bli fel och ibland ifrågasätter vi returer. Bildbevis får vi alltid.” Odlarförening
”Svenska odlare tar oftast tillbaka reklamationer till sig och säljer på andrahandsmarknaden, till torghandlare eller andra. Det går sällan till destruktion från vår grossist.” Inköpare/Butikskedja
Det kan handla om att varan inte har den kvalitet som bestämts, att den inte uppnår EUs klass 1 norm, är felmärkt eller packad i fel förpackning eller inte uppfyller köparens specifika krav, har fel färg, form, storlek, eller annat. Ibland kan det vara problem med ohyra, kållarver och annat och reklama tioner från grossist eller butik.
”Det är extremt jobbigt med insekter, kållarver kryper in i huvudena, mellan stockarna. Odlarna skakar och blåser bort larver, doppar och sköljer allt för att få bort eventuella larver.” Odlarförening
”När varorna kommer till oss har vi kvalitetskontrollanter som går igenom allt, vid fel reklamerar vi direkt, senast morgonen efter. Det blir bilder och dokumentation om vad som är fel, vid större reklamationer tar vi kontakt med odlaren/odlarföreningen. Är det mindre än 10 procent skada kan vi sortera om, annars går det tillbaka till odlaren eller odlar föreningen.” Inköpare/Butikskedja
Odlaren tar oftast tillbaka returnerad vara och beroende på vilket fel varan är behäftad med säljer den vidare på andrahandmarkanden, till restaurang, lokal marknad, gårdsbutik, industri eller så går den till djurfoder Går den inte att sälja vidare komposteras den.
Odlaren betalar oftast returfrakten från grossist och övriga eventuella hanteringskostnader. I ibland kan grossisten i samråd med odlaren sortera och packa om för vidare distribution till beställaren eller annan köpare eller till kompost/biogas. Vissa grossister/packerier vidareförädlar produkterna.
”Vi fick gurkor i retur på grund av ojämn kvalitet, såg att pallen var en sammanslagning av gurka från fem olika odlare med olika kvalite ter, vi sorterade upp den och sålde varje storlek för sig. Inga problem.” Odlarförening
”Grossister kan vara fräcka och hänsynslösa. Fick en pall reklamerad som jag lämnat i Helsingborg. De hade ju själva ryckt sönder emballaget vid inspektionen, halva pallen med bär hade kapsejsat. Odlarföreningen tog kontakt med grossisten men fick ingen rättelse.” Odlare.
”Är det god tillgång returneras de lättare, är det några prickar på pro dukterna kan de skicka tillbaka hela pallen. Ibland åker jag till grossisten och diskuterar, tar tillbaka, sorterar om och säljer till andra eller kasse rar. Men det är ofta inte värt tiden att sortera om, arbetskostnaderna är höga.” Odlare
5.2.7. Reklamationer och svinn i butik
Upptäcks kvalitetsfel i butik returneras ofta varan vid butiksgrind till central lagret, är det mindre fel och varan behövs snabbt i butiken så kan de plockas om. Butiken anmäler fel till kedjan, butiken krediteras och varan går i retur till lagret och sedan till grossist och odlare om så överenskoms.
”Det får inte komma dåliga varor i butik, det kostar mycket att transpor tera varor till Norrland som sedan reklameras. Om det är varor för över 300 kronor går de tillbaka till vårt lager centralt, vi kollar vad som har gått snett, om butiken har gjort rätt bedömning. Antalet reklamationer följs upp varje månad, har en butik mycket reklamationer tar vi kontakt med dem och utreder orsaken, det kan handla om bristande kompetens eller annat.” Inköpare/Butikskedja
”Klipp och kampanjer driver svinn i alla kedjor. Är det kampanj på något i grannbutiken så kan försäljningen stanna av i våra butiker. Vi bunkrar upp men får inte sålt.” Inköpare/Butikskedja
6. Diskussion och slutsatser
Några omfattande problem med otillbörliga affärsmetoder som bidrar till ökat matsvinn indikeras inte av majoriteten av de intervjuade, även om det finns flera exempel där odlare anser att affären inte har gått rätt till. Några syste matiska och regelmässiga otillbörliga affärsmetoder är det få som vittnar om.
6.1. Principer om god affärssed, med
kommentarer
Om man jämför sättet som handeln med frukt och grönt sker med de prin ciper om god affärssed34 som undertecknats av Dagligvaruleverantörernas
förbund och Svensk Dagligvaruhandel kan det dock finnas skäl att diskutera förfarandet. Det följer inte till alla delar livsmedelsbranschens principer om god affärssed.
Här följer ett utdrag av de principer som är relevanta de i samtal som förts med odlare, odlarföreningar och butikskedjorna med kommentarer. Principerna som rör KONSUMENTER, INFORMATION, SEKRETESS OCH BEFOGAD BEGÄRAN har utelämnats.
Generella principer, ett utdrag
AVTALSFRIHET. Avtalsparter är oberoende ekonomiska enheter som respek terar varandras rätt att fritt upprätta egna strategier och ledningspolicys. Det gäller även friheten att självständigt avgöra huruvida en överenskommelse ska ingås eller inte. Kommentar: Avtalsfrihet råder.
De odlare som ansluter sig till en odlarförening är genom sitt medlemskap ålagda att leverera delar av produktionen till föreningen.
GOTT UPPFÖRANDE. Avtalsparter förväntas agera ansvarsfullt mot varandra, i god anda och affärsmässigt korrekt.
Kommentar: Några odlare har givit exempel på händelser där de känt
sig missgynnade av inköpare eller odlarförening, men det förefaller inte vara något som är regelmässigt återkommande eller som utmärker denna bransch specifikt i jämförelse med andra branscher. En odlare anser att reklamationer, framförallt av rotsaker, inte sker enligt FNnormerna.
Specifika principer, ett utdrag
SKRIFTLIGA ÖVERENSKOMMELSER. Överenskommelser bör doku menteras skriftligt, såvida det inte är praktiskt svårgenomförbart eller om muntliga överenskommelser kan godtas och anses lämpliga av bägge parter. Avtalen ska vara tydliga och transparenta, och reglera så många relevanta och förutsägbara aspekter och omständigheter som möjligt, däribland rättig heter och förfaranden vid uppsägning.
Kommentar: De prognoser som butikernas inköpare som regel lägger i
samråd med odlare och odlarföreningar kommunicerar för hur stor volym respektive produkt de förväntas köpa in över året är som regel inte bindande och dokumenteras inte alltid skriftligt, vilket är anmärkningsvärt. Det verkar dock som om förfarandet med prognoser är allmänt vedertaget på grund av att frukt och grönsaksproduktion är en osäker verksamhet där varken tillgång eller efterfrågan alltid kan förutses och därför inte anses praktiskt genomförbart.
FÖRUTSÄGBARHET
Ensidiga förändringar av avtalsvillkor får inte ske såvida inte denna åtgärd med alla dess omständigheter och villkor överenskommits i förväg. Huvuddragen i processen bör framgå tydligt av avtalen, så att parterna kan diskutera de förändringar som är nödvändiga för att överenskommelsen ska kunna imple menteras, eller som krävs på grund av oförutsägbara omständigheter.
Kommentar: Rättigheter och skyldigheter vid avbokningar av volymer
bör specificeras tydligare när avtal ingås.
Otillbörligt, enligt exemplen i bilaga 1 är att ensidigt säga upp en affärs relation utan förvarning eller med orimligt kort varsel och utan saklig grund, exempelvis med hänvisning till att ensidiga försäljningsmål inte har uppnåtts. Två odlare ger exempel där ingångna avtal om en viss volym har avbokats under säsong på grund av att marknaden har vikit och beställarna inte får sålt de överenskomna kvantiteterna. Rättigheter och skyldigheter har inte diskute rats närmare vid avtalets ingång och odlaren har ensidigt fått stå skadan.
EFTERLEVNAD
Avtal måste följas. I exemplen på god affärssed anges att avtalen ska specifi cera de speciella omständigheter och detaljerade bestämmelser som reglerar hur parterna gemensamt kan förändra avtalsvillkoren på ett lämpligt och informerat sätt, däribland processen för fastställande av erforderlig kom pensation för de eventuella kostnader som drabbar endera parten. Vidare att om den ena parten inte lyckas leva upp till sina åtaganden vidtas avtalsenliga sanktioner på ett transparent sätt, med respekt för uppgörelsen och i propor tion till den skada som åsamkats.
Kommentar: Många affärer sker på prognos och inte juridiskt bindande
avtal, ett förfarande som verkar vedertaget och accepterat. I de samtal som förts har det inte framkommit om det förekommer ekonomiska sanktioner i de fall avtal ingås och parterna inte lyckas leva upp till sina åtaganden.
ANSVAR FÖR RISK
Samtliga avtalsparter i försörjningskedjan bör bära den affärsrisk som rim ligen ankommer på dem. Oskälig riskfördelning bör inte ske. I exemplen på god affärssed anges att aktörer i försörjningskedjan utsätts för olika risker som är kopplade till den potentiella avkastning som finns för den som bedri ver affärsverksamhet inom området. Samtliga aktörer ansvarar för sina egna risker och försöker inte överföra dem till andra parter på ett otillbörligt sätt.
