IT as a tool for autism

Teknik och samhälle

Datavetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå TGSYA14

IT som hjälpmedel för autism

IT as a tool for autism

Barry Al-Jawari

Examen: Kandidatexamen 180 hp Huvudområde: Datavetenskap Program: Systemutvecklare Datum för Slutseminarium: 2017-05-19

Handledare: Carl Johan Orre

Examinator: Jeanette Eriksson

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär att en person har ett annorlunda sätt att uppleva, förstå och tänka än många andra människor. Det handlar bland annat om svårighet inom ömsesidigt socialt samspel och kommunikation, att sortera och bearbeta sinnesintryck samt ett starkt begränsat mönster i beteendet. Det är vanligt att autistiska personer har specifika krav. De har behov av bättre visualisering av uppgift, tydliga instruktioner, påminnelser och med hjälp av de tekniska enheterna, kan dessa krav uppfyllas. Idag finns ett stort utbud av kognitiva hjälpmedel, produkter, lösningar och tjänster som kan underlätta vardagen för personer med nedsatt kognitiv förmåga. I den här studien studeras hur en surfplatta används av ungdomar med autism i sin skolmiljö. Deltagarna observerades och fick svara på frågor om sina upplevelser kring sin användning av surfplattan utifrån kriterierna användarvänlighet, design och effektivitet.

Autism is a neurodevelopment disorder that entails that an individual has a different way of perception, understanding and thinking than other people. The disorder gives a difficulty with social interaction and communication, difficulty to sort and process sensory input and gives a strong limited behavioural pattern. It’s common for individual on the autism spectrum to have specific demands for they need better visualization, clear instructions and punctual reminders. These specific demands can be met with technological devices. There is a large supply of cognitive aid, products, solutions and services that can help make everyday life easier for individuals with an impaired cognitive ability. This study examined how a high technological product – a tablet used in school environment by adolescence with autism. The participants evaluated their experiences around the use of the tablet. They also judged the tablets user-friendliness, design and effectivity as a support for personal growth.

Innehåll

1. Inledning 1

1.1 Problemformulering 1

1.2 Syfte och frågeställningar 2

2. Litteraturstudie om autism och datorer som stödjande hjälpmedel 2

2.1 Stödhjälpmedel 2 2.2 Tidigare forskning 2 2.3 IT – autism 3 2.4 Sammanfattning 3 3. Metod 4 3.1 Metodval 4 3.2 Deltagare 4 3.3 Målgrupp 5 3.4 Genomförandet 5 3.5 Avgränsning 5 3.6 Databearbetning 6 3.7 Dataanalys 6 3.8 Etik 6 3.9 Metoddiskussion 7 4. Resultat 7 4.1 Pedagogisk miljö 7 4.2 Design 8 4.3 Kompatibilitet 9

4.4 Spel och Internet 11

4.5 Kommunikation 12

4.6 Applikationer 13

5. Analys 14

6. Diskussion 15

6.1 Slutsatser och vidare forskning 17

7. Referenser 19

1.

Inledning

Dagens informationsteknik (IT) ger oss möjligheter att strukturera, hantera och använda information för olika slags ändamål. Tekniken erbjuder bland annat god vård och omsorg som fokuserar på individens behov samt ger det viktigaste i livet - känslan av sammanhang [20]. Den smarta teknologin underlättar livet för personer med funktionshinder. En del får hjälp att strukturera sin vardag medan andra behöver den för att kunna kommunicera där teknologin agerar som tekniskt hjälpmedel [24].

Autism är en hjärnfunktionsstörning som innebär att en person har ett annorlunda sätt att uppleva, förstå och tänka än många andra människor. Det handlar bland annat om svårighet inom ömsesidigt socialt samspel och kommunikation, att sortera och bearbeta sinnesintryck samt ett starkt begränsat beteendemönster [2]. Människor som lever med autismspektrumtillstånd (benämns härefter AST), oftast kallat autism, upplever att olika tekniska hjälpmedel är ett stöd i deras vardagliga liv i form av inlärning, kommunikation, organisation och planering. Autistiska personer tycks föredra elektroniska medier framför personliga möten på grund av deras nedsatta sociala färdigheter. Autister saknar ofta intresse för andra människor och missförstår ofta situationer då de tenderar att tolka muntliga och visuella signaler som uppstår under en konversation på fel sätt [23].

Nya tekniska och multimediala enheter ger möjlighet att arbeta snabbt i olika situationer. De ger ett visuellt stöd, de har potentialen att höja motivation, öka engagemang och ge personligt stöd samt kompetensutveckling [9]. Det är vanligt att autistiska personer har specifika krav och de behov som de har är stöd för påminnelser och notiser om meddelande vilket är en hjälp som de tekniska enheterna kan ge. IT-produkter är logiska och konsekventa och ger stöd för de ständiga repetitioner som autister har behov av. Utöver detta levererar de även flera variationer, lösningar och möjligheter i en situation som ett kompensatoriskt hjälpmedel bör göra [10].

1.1 Problemformulering

Kognitiva hjälpmedel är ett samlingsnamn för en rad olika produkter, lösningar och tjänster, som kan underlätta vardagen för personer med nedsatt kognitiv förmåga. De flesta kognitiva hjälpmedel kan behöva anpassas utifrån den enskilde personens behov. Dock är många av dessa hjälpmedel inte avsedda för att bära med sig eller så är det inte tillräckligt komplexa. Först när avancerade IT–hjälpmedel kom ut på marknaden kunde man få avancerade multimodala verktyg och som man kan bära med sig. Surfplattan är ett sådant avancerat hjälpmedel.

Grunden till detta ämnesval var en insikt om att det snabbväxande utbudet, samt ständigt utvecklande teknologin, inom personliga datorer/surfplattor/smartphones. Avancerade IT–hjälpmedel är nuförtiden allmänt tillgängliga och det finns stort utbud av IT-baserade kognitiva hjälpmedel eller program som kan köpas eller förskrivs av hälso- och sjukvårdspersonal [26]. Smartphones och surfplattor kan vara användbara som kognitivt stöd då de erbjuder många bra grundfunktioner, som exempelvis kalender, röstanteckningar, påminnelser, checklistor och kan kompletteras med olika applikationer vid behov. Det finns även många

utbildningsapplikationer för att underlätta lärandet där pekskärmens hjälp förenklar det för elever att direkt navigera sig till övningarna genom taktil kommunikation. 1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur surfplattor stödjer individer med autism i deras skolmiljö. Genom att undersöka unga autisters teknikvanor kan vi få kunskap om hur datasystem/dataprogram/applikationer kan designas och anpassas för att ge nödvändigt stöd. Dessutom är syftet att få ökad kunskap om hur arbetet med autistiska barn sker i skolan samt hur IT-enheter kan tillgodose deras behov på bästa möjliga sätt.För att nå målet med undersökningen ställdes följande frågor:

• Hur används surfplattor i skolmiljö för att stödja unga autistiska individer? • Vilka design och utvecklingsutmaningar följer av elevers användning av

surfplattor i skolmiljö?

2.

Litteraturstudie om autism och datorer som stödjande hjälpmedel

Användning av datorer i stödjande och lärande syfte började introduceras på 1990-talet men för autistiska personer ansågs det fortfarande inte vara en accepterad resurs. Under en lång tid ansågs det att autister skulle lära sig att umgås med människor genom personliga kontakter istället för att umgås med tekniska utrustningar [9]. Forskare var försiktiga med introduktionen av datorer med motiveringen att ”alla barn är inte lika mottagliga för att använda datorn” [9]. De flesta barnen som undersöktes krävde mer stöd och uppmuntran för att klara datauppgifterna då datorer och teknisk utrustning på 1990-talet var ganska krångliga. Utöver detta var det även en utmaning att anpassa utrustningen efter varje individs önskemål och därmed blev det svårt att fånga autisters intresse och engagemang.

2.1 Stödhjälpmedel

Forskaren Vera Bernard-Opitz [29] har gjort många studier kring datorer som stödhjälpmedel för autister och kom fram till att datorer effektiviserade inlärningen även om det inte var synligt för omgivningen. De största fördelarna med datorer är att de inte kräver någon egentlig social kompetens, de är tydliga, de är förutsägbara och de är tåliga. Trots positiva resultat vid datorarbete kan många autister fortfarande ha svårigheter med att tillämpa sin nya lärdom från datorer till verkligheten [9]. Oftast är det inte inlärningsförmågan som oroar utan deras bristande föreställningsförmåga, det vill säga deras förmåga att kunna tolka verkligheten. Forskarna säger även att IT–hjälpmedel som surfplattor stödjer denna inlärning, ger kunskap, erbjuder en möjlighet till erfarenhet och villkor för att uppfatta omvärlden på ett mer korrekt sätt. Det är inte säkert att en autistisk person kan bete sig på rätt sätt i okända miljöer trots att denne har tränat sina förmågor med hjälp av en dator [29].

2.2 Tidigare forskning

Under 1996 utfördes omfattande studier vid Göteborgs Universitet. Det forskades om hur multimediatekniken kunde hjälpa autistiska personer med att utveckla sin

språkliga förmåga. Resultatet gav en ökad läsförmåga, större möjligheter för att skapa en individuellt anpassad undervisning och en positiv påverkan för inlärning och motivation. Barnen blev mer pratsamma, nyfikna och glada av att arbeta med datorer. Forskningen visade att datorer förenklar, ger visuellt stöd, fångar uppmärksamhet, strukturerar och erbjuder olika typer av aktiviteter för eleverna [27]. En analys av 15 olika forskningsstudier utfördes i USA under 2013. Granskningen fann positiva resultat i användning av IT i utbildning, kommunikation och inlärningssyfte hos elever med AST. Användning av surfplattor och andra mobila enheter värderades som mest effektiva metoder för att ge undervisning, stöd och struktur som krävs för att öka barnens studieresultat oberoende av mänskligt stöd [28].

2.3 IT – autism

Ungdomar använder datorer för nöje och lek för olika syfte som datorspel, planering, kommunikation och informationssökning. Funktionshindren hos autister kan variera markant beroende på ålder och utvecklingsnivå. Dock har datorer en enorm attraktionskraft på de flesta ungdomar oavsett diagnos och alla kan dra någon nytta av datoranvändning. Att vara anonym, skaffa nya vänner via sociala medier, lära sig något nytt eller att roa sig kan ge autister den efterlängtade frihetskänslan samt förmågan att styra över sitt eget liv [18]. Användning av handdatorer leder till ett självständigare, oberoende liv och förebygger feltolkningar och konflikter med omgivningen eftersom handdatorer byggs på tydliga strukturer, bild, text och ljudstöd [25]. IT-hjälpmedel med pekskärm ses som ett modernt inlärningsverktyg som är lustfylld, snabb, mobil, lätthanterlig, användarvänlig, intuitiv och lätt för eleverna att lära sig att använda. Den är anpassningsbar (ta bort/lägg till, on/off-line), lättillgänglig (grafik, talsyntes, alternativa styrsätt), ålderrelevant och motiverande [12].

John Swettenham [30] – en engelsk psykolog har undersökt i flera år hur datorn kan användas av autistiska personer. Målet var att träna deras förståelse av omvärlden då varje människa ser världen ur ett eget perspektiv och har egna uppfattningar som skiljer sig från andra människors. Den här mentala förmågan kallas för ”Theory Of

Mind” och är vanligtvis försenad hos personer med autism [9]. Datorer är lämpliga

medel att träna Theory Of Mindeftersom:

• Datorer kräver inte någon social kompetens. • Datorer är tydliga och förutsägbara.

• Barnet ges en aktiv kontroll över sitt arbete. [9].

2.4 Sammanfattning

Vetenskaplig litteratur och forskning har tills nu inte fokuserat särskild mycket på de IT-hjälpmedel som till exempel surfplattor. Den här studien studerar därför användning av surfplattor. Tillgången till appar gör IT-hjälpmedlet anpassningsbart för användarens särskilda behov. Användaren kan få individuella påminnelser och anvisningar gällande var, när och hur aktiviteter ska utföras. Detta skapar

trygghetskänsla och minskar stress. Dessutom är IT-hjälpmedel som surfplattor och smarttelefoner mer attraktiva till skillnad från de traditionella äldre hjälpmedlen. Det gör att användaren ges andra förutsättningar att bättre kunna integreras i samhället när IT-hjälpmedel inte väcker andra personers negativa uppmärksamhet.

3. Metod

Det finns olika metoder för att bearbeta information som samlas via intervjuer med elever och personal. I följande avsnitt beskrivs metod, bearbetning, analys samt etiska reflektioner som varit aktuella under arbetets gång. Metodvalet beskriver valda utgångspunkter och hur observationer och intervjuerna genomfördes.

3.1 Metodval

Val av den kvalitativa intervjuformen är passande då forskningens fokus läggs på respondenternas upplevelser och erfarenheter. Dessutom ska diskussionen ha en öppen form som tillåter de närvarande att ställa följdfrågor och styra samtalsflödet [4]. Eftersom autistiska personer kommunikationssätt kan variera, blir det mest lämpliga alternativet - semistrukturerade intervjuer [5]. På intervjutillfället med respektive respondent, kommer intervjun att spelas in för att senare kunna transkriberas till text. Detta är för att inte störa respondenten under intervjun genom att föra anteckningar på plats.

En annan metod som denna undersökning använder sig av är observation. Observation som teknik har ofta kommit till användning när det gäller studier av lokalsamhällen och slutna system. Det ska ske under en kortare eller längre tid med medlemmarna i den grupp som ska undersökas [6]. I denna studie används en dold observation på grund av att den som blir observerad inte ska tänka på att den blir observerad och känna sig störd under tiden. Dolda observationsformer har sin styrka i att ingen vet om att en observation sker [6]. I denna studie utfördes observationer under lektionstid och fritids när elever följde sitt vanliga skolschema och intervjuerna redan var genomförda. Detta gav en möjlighet att få bekräftelse om intervjusvaren motsvarar den verkliga användningen av surfplattan.

3.2 Deltagare

Deltagarna hittades genom kontakt med skolledningen i Valdemarsro Särgymnasiet i Malmö. I detta gymnasium studerar ungdomar med omfattande diagnoser som bland annat utvecklingsstörning och AST. Alla elever i skolan har stort behov av särskilda insatser på olika nivåer. I vissa fall kan det handla om rent grundläggande fysisk hjälp med t.ex. toalettbesök, medan andra elever behöver muntligt stöd i form av tydliga instruktioner. De flesta självständiga elever arbetar med surfplattor (endast iPad och iPad Air är tillgängliga i skolan) under lektionstid och är i hög grad bekväma med enhetens funktioner och använder den i sin vardag. Deltagarna har tillgång till iPad under större delen av sin skoltid och fritid.

Studien genomfördes i en relativt liten utvald grupp som omfattade 3 pedagoger, 2 elevassistenter och 10 elever med diagnoser inom AST. Trots att mina undersökningar begränsades till surfplattor Apple iPad och omfattade relativt liten

grupp autistiska elever, skulle resultaten kunna generaliseras. Detta är möjligt eftersom aktuellt utbud av olika tekniska program/hjälpmedel och dess olika svårighetsgrader tillåter noggrann personlig anpassning till varje användare oavsett diagnos.

3.3 Målgrupp

Eftersom frågeställningarna handlar mycket om tekniska detaljer, utseendet och användarvänlighet som endast användarna själva kan beskrivas eftersöktes följande: - autistiska elever som dagligen använder surfplattan

- elever som har inte alltför svårhanterliga symptom och kan själva bearbeta, analysera och dra slutsatser användning av IT-enheter.

Denna studie genomfördes i klassrummet där alla elever uppfyllde studiens urval. Trots kommunikationssvårigheter hos vissa elever var det möjligt att kommunicera med dem med hjälp av elevassistenter.

3.4 Genomförandet

Studien påbörjades genom att kontakt togs med rektorn via mail och tid för studien fastställdes. Under första mötet med rektorn och lärarna, togs det fram en plan för vilka elever och personal som passade in i studiens urval. Tid och plats för observationer och intervjuer bestämdes även vid detta tillfälle. Första besöket i klassen inleddes med en presentation och introduktion i av klassrutiner och elevernas arbetssätt. Målet var att eleverna skulle känna sig bekväma och fria under diskussionerna samt att bygga upp ett förtroende för varandra.

Materialet samlades in genom enskilda intervjuer med personal och de utvalda eleverna. Alla samtal spelades in för att undvika distraktion och för att upprätthålla ett flöde i samtalen. Intervjufrågorna som fastställdes innan intervjutillfällena ställdes först till hela gruppen och varje respondent fick möjlighet att svara på frågorna. Därefter vid annat tillfälle fick varje elev svara på samma frågor vid enskilt personligt möte under rasterna. Anledningen var att ge respondenten betänketid samt verifiera om svaren var personliga eller om eleverna blev påverkade av andra deltagare.

Vid ett annat tillfälle intervjuades pedagoger och elevassistenter som arbetar med eleverna. Syftet här var att få höra personalens åsikt om surfplattorna som eleverna använder och deras åsikt om hur relevant den är i skolmiljön.

Observationer av elevernas arbete och pedagogernas arbetssätt och problemlösning med IT-hjälpmedel antecknades eller spelades in.

3.5 Avgränsning

Denna studie är avgränsad till att endast beröra surfplattan iPad i form av tekniskt hjälpmedel eftersom det är den huvudsakliga enheten som användes på skolan som studien gjordes på. Vi bestämde oss för att använda namnet iPad istället för surfplatta i detta arbete eftersom det är den produkten som eleverna i studien använder. Studien fokuserar endast på personer med AST diagnos som går på särgymnasiet.

Personer inom AST personkretsen är ofta begåvade, skickliga och mycket bekanta med dagens information och kommunikationsteknik. Deras krav på teknisk utrustning och dess egenskaper är oftast väl specificerade och med detta uppfattas dessa personer som kräsna. Därför omfattar studien endast elever med diagnos inom autismspektrum tillstånd för att få en bättre fokuseringspunkt i arbetet.

3.6 Databearbetning

Resultat och inspelade data transkriberades efter varje möte. De relevanta svaren markerades för att lättare hitta och sortera vart citaten. Svar på tydligt formulerade frågeställningar och observationer bearbetades löpandes för att få en snabb helhetssyn och perspektiv inför nästa möte med de involverade. Detta ledde till möjligheten att kunna ställa tydligare och mer djupgående frågor. Utifrån all data från intervjuer och anteckningar från observationer, kunde en jämförelse göras och en slutsats kunde dras. Detta underlättade vidare forskning om hur tekniska utrustning kan utvecklas i framtiden. När allt material transkriberades identifierade nyckelbegrepp, likheter och skillnader. Vi använde oss av olika markeringar för lättare översikt. Till sist sammanställdes och analyserades dessa teman utifrån studiens teoretiska ramverk.

Under databearbetning är det viktigt att man läser igenom alla intervjuer flera gånger och jämför de med varandra för att se likheter, skillnader och olika mönster [5]. Genom att studera de olika intervjuerna bestämdes vilka teman som skulle presenteras i resultatdelen.

3.7 Dataanalys

Vid intervjutillfällena spelades intervjuerna in för att därefter kunna transkriberas till textformat som utgör grunden till innehållsanalysen. Denna metod valdes som analysmetod för att kunna analysera stora mängder av data och tolka texter [1]. Efter att alla intervjuer hade genomförts och datainsamlingen var komplett, gjordes beskrivningar över olika områden. Kartläggningarna bidrog med en helhetssyn som hjälpte till med kategoriseringen och planeringen av skrivarbetet.

3.8 Etik

Enligt vetenskapsrådet [19] finns det vissa principer som utgör riktlinjer i ett forskningsprojekt. Individskyddskravet kan delas i fyra allmänna huvudkrav på forskningen: informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. Informationskravet uppfylldes genom att presentera undersökningsämne och vilka uppgifter som ska göras. Eftersom respondenterna var över 18 år så behövdes inte föräldrarnas samtycke för att genomföra en intervju. Vad gäller samtyckeskravet, påpekades det att undersökning var helt frivilligt och kunde avslutas när som helst.

Konfidentialitetskravet ledde till att allt material som behandlades var konfidentiellt med anledningen att ingen intervjuad person ska kunna identifieras. I studien görs ett beslut om att varken nämna någons namn, tillstånd eller annan sorts information om personerna i undersökningen. För att behålla de intervjuade anonymitet kallades

de för pedagog 1, pedagog 2, pedagog 3, assistent 1, assistent 2. Eleverna betecknades från E1 till E10.

Nyttjandekravet uppnås genom att datasamlingen inte kommer att användas för ett annat syfte än den som studien har.

3.9 Metoddiskussion

I denna studie valdes kvantitativa metoder bort. Kvantitativa metoder är mer strukturerad än kvalitativa metoder och definierar vilka förhållanden som är av intresse utifrån frågeställningarna som har valts i undersökningen [6]. Kvantitativa metoder betecknar olika sätt för kvantitativa datainsamlingar, där enkätundersökningar och intervjuundersökningar är bland dem vanligaste metoderna [7]. Till uppsatsens ändamål, passar den kvantitativa metoden inte in, just för att undersökningen lägger mycket fokus i den kvalitativa aspekten. De intervjuade ska dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser som tidigare nämnts. Det skall vara öppet för den enskilde att tala om sina erfarenheter och dess attityd kring ämnet. Detta gav möjlighet att få så uttömmande svar som möjligt. Genom denna metod kunde följdfrågor lättare ställas för att få mer utvecklade svar.

Vid val av respondenter till studien var kravet att pedagogerna skulle ha lång erfarenhet av arbete med autistiska elever som använder surfplattor dagligen under skoltiden. Man ville ha så tydliga och utförliga svar som möjligt. Därför användes en öppen intervju, och med det menas det att frågorna är formulerade på ett sådant sätt att respondenten kan svara uttömmande och det finns många olika svar och inte bara ett svar som är rätt [31].

4.

Resultat

I detta avsnitt sammanställs svaren av de kvalitativa intervjuerna och redovisas på ett uppdelat sätt i övergripande temaområde. För studien var det viktigt att få fram information vad användarna tyckte om att arbeta med surfplattan, vad de lärde sig, om något var svårt och vilka förbättringar som skulle de behöva. Detta blev en viktig del av datainsamlingen.

4.1 Pedagogisk miljö

Användning av surfplattor i skolan har mottagits på ett entusiastiskt sätt av alla barn och pedagoger som verktyg i utbildning, terapi och fritidssyften. Pedagoger insåg potentialen i den senaste tekniken som en alternativ utbildningsmetod för sina elever. Eleverna blev både motiverade att arbeta med surfplattor och samtidigt utföra uppgifterna själva. Deras oberoende av personalen och lärarstöd har minskad. Pedagogerna bedömde att elevernas prestanda förbättrades samt engagemang, intresse för lärande och oberoende ökade.

Pedagog 1 – ”Tekniken kändes lätt att använda … Några ämnen som t.ex. bild som inkluderar digital film, foto, animationer och simulering utförs nu för tiden på surfplattan istället för de datorer som vi hade innan”

Pedagog 2 – ”En iPad gav oss möjlighet att kombinera undervisning t.ex. surfa på internet, fotografera samt spela in ljud och film”

Pedagog 3 – ”Det gör att iPad med fördel ersätter eller kompletterar en dator i flera undervisningssituationer”

Assistant 1 (svaret av E9) – ”Kul och spännande med något nytt”

Pedagog 1 - ”Det är många pedagogiska applikationer som passar vår läroplan”

Pedagog 2 – ”Man kan göra personliga inställningar på den, vilket ökar möjligenheten för individuellt lärande”

Pedagog 3 – ”Fördelar är att eleverna kan hitta information på enklare sätt och det är lätt att kommunicera med andra elever”

E1 – ”Ipad är bra. Jag har allt jag behöver på den. Till exempel mina bilder, musik och applikationer som jag vill”

E2 – ”Vi kan kommunicera med varandra och skaffa information från internet vart som helst”

Eleverna uttrycker att lektionerna blev roligare när man fick arbeta på surfplattan. Samtidigt är det lockande att använda surfplattan för nöje istället för att utföra skolarbete. Många elever svarar i intervjuerna att de använder sin surfplatta till att titta på YouTube, filmer och serier under lektioner.

E3 – ”När det är tråkigt under lektioner tittar jag på YouTube eller så spelar jag”

E8 – ”När jag är färdig med mina uppgifter eller om jag har tråkigt så spelar jag på iPad, det är roligt och jag lyssnar inte vad läraren säger”

E7 – ”Jag kan inte koncentrera mig när läraren pratar, hon pratar för mycket. Ipaden är bra. Den tjatar inte”

Pedagog 3 – ”Det är viktigt att elever känner lust att arbeta. Lektionerna måste vara intressanta för att fånga elevernas uppmärksamhet. Surfplattor är bra medel till detta”

4.2 Design

Surfplattan är ett mycket omtyckt och populärt hjälpmedel bland elever på särgymnasiet. De anser att den är lätt, liten (dock tillräckligt stor skärm för att kunna se) och bärbar och perfekt att ha med sig i väskan eller i handen under rasten.

Hållbarhet bedöms som relativt god trots att det var några ungdomar som tyckte att den bör vara vattentätt och klara att de kastar den på golvet när de blir arga.

E4 – ”Jag har problem att hålla min iPad i handen. Den glider ofta från min hand”

E5 – ”Ibland tappar jag min iPad för jag har dålig balans”

E7 – ”Jag blir rädd att spilla vatten på den”

Flera av respondenterna kom med idén om att surfplattan bör ha någon sorts handtag för att ha ett bättre grepp när de håller surfplattan och därmed minska risken att tappa den. Ljudkänslighet är ganska problematiskt hos de flesta autister och detta bekräftades tydligt i studien. Rent allmänt tycker inte autister om en högljudd miljö. Varje elev har tillgång till egna hörlurar som kan användas vid behov både under lektioner eller under rasten. Observationer visade dock att elever som använder hörlurar gör det på högsta volym.

E8 – ”Det är för lågt ljud… jag vill lyssna på hög volym”

E6 – ”Jag vill lyssna på musik … Jag hör inte så bra när de andra pratar i klassen”

Assistant 2 (svaret av E10) – ”Jag har svårt att känna volymknapparna, de är små”

Assistent 2 – ”Vissa elever använder hörlurar för att avskärma sig från klassen… De vill slippa lyssna på vad läraren säger”

Enligt respondenterna är den dåliga batterikapaciteten väldigt problematiskt. Batteritiden håller endast i ungefär två timmar vid användning. Det händer ibland att elever måste dela surfplattan med varandra om batteriet tar slut. Tillhörande laddningssladd är alldeles för kort för att kunna ladda och bruka enheten samtidigt. 4.3 Kompatibilitet

Vid samtal med pedagogerna berättas det att det saknas möjlighet att koppla in mus för att kunna lättare arbeta mellan smart-board och elevernas surfplattor. Utan dessa tillbehör är det svårt för pedagogen att visa vad de vill visa av den information som är presenterad via projektorn på duken. Det innebär att pedagoger måste gå runt och visa objekten på varje elevs surfplatta. Dessutom komplicerar en stor mängd långa kablar anslutningen mot projektorn (kan inte kopplas till projektor medan surfplattan laddas) och sladdarna ökar också fallrisken för elever med svagt balanssinne.

Pedagog 1 – ”Det hade underlättat arbetet om det vore trådlös koppling mellan projektor och Ipaden. Även då kan eleverna visa upp det de har gjort på projektorn utan att behöva gå till projektorn”

Pedagog 2 – ”Det kan vara farligt för eleverna som har dålig balans … Det händer att eleverna snubblar över sladdar”

Möjligheten att använda USB minne saknas vilket är något som påtalas av alla. Det uppstår många problem med nedladdning, spårning, filsökning och överföring av olika slags som är svåra att lösa på egen hand enligt respondenterna. De är ofta i behov av hjälp från en kunnig person, men ibland är det svårt för eleverna att klargöra muntligt vad de behöver hjälp med. Inställningarna i de surfplattor som används är oftast otydliga, alltför avancerade och saknar visuellt stöd. Vid större tekniska problem vilket uppstår ganska sällan får eleverna hjälp av It-tekniker i skolan men det tar längre tid att åtgärda problemen. De elever som är ivriga har inte orken att vänta på hjälp utan väljer i stället att återställa sin surfplatta.

E5 – ”Jag blir jättearg när min iPad låser sig”

E7 – ” Ibland det är inte bra med iPad, den bara hakar upp sig… ibland så bara stängs den av sig själv”

E8 – ”Jag vet inte vad jag ska göra om iPad inte fungerar. Jag kallar på lärare”

Assistent 2- ”Det tar lång tid för IT-supporterna att laga iPaden. Under tiden måste eleven dela Ipad med någon annan”

Pedagog 1 – ”Vi upplever ibland tekniska buggar som tvingar oss att lämna enheten till IT-support”

Pedagog 2 – ”Pekskärmen leder ibland till frustration bland elever. Den är alltför känslig för beröring för vissa elever. Den lilla skärmen är också ett hinder vid samarbete med vissa elever”

E1 – ”Det är svårt och tar längre tid att skriva på pekskärmen än på ett datortangentbord”

Ett liknande problem uppstår även vid utskrift av material. Det är ett problem att behovet av utskrift tvingar pedagogerna och eleverna att ta en omväg via dator och användning av programmet ”Communicate in print” (Bild 1)

Bild. 1. I programmet Communicate in print räcker det med att lärarna skriver in ett ord som ”Blomma” så kommer det automatiskt upp en bild på en blomma

4.4 Spel och Internet

Under rasten använder de flesta eleverna sin egen iPad obegränsat utan att någon lärare har kontroll över användandet. Granskning av deras egna iPad visade att ungdomar använder väldigt få applikationer. De finns några applikationer som Youtube, Facebook, Google och några enkla spel.

E2 – ”Jag har inte många appar. Det är inte bra med för mycket saker”

E3 – ”Jag älskar att titta på film och göra foto med den”

E5 – ”Jag lyssnar på musik i tittar på roliga klipp”

En del spel är väldigt attraktiva för autistiska ungdomar. Exempel på sådana spela är enklare strategispel med oändlig mängd nivåer som kan spelas om och om igen där respondenterna anser dessa spel vara ”coolast”. Ingen av de elever som intervjuades tyckte om lagspel eller tävlingsinriktade applikationer. Ibland testar de någon rolig applikation. De brukar läsa vad spelet handlar om och spelar de första nivåerna. Observationerna visade att eleverna tröttnar snabbt på spel som är allt för avancerade.

E4 – ”Jag tycker om att spela Flow Free” (Bild 2)

E6 – ”Jag gillar sådana appar som djuren härmar människor som

Talking Tom Cat” (Bild 3)

Bild. 2. Flow Free Bild. 3. Talking Tom Cat

Vid frågan om hur respondenterna upplever gränssnitten, gavs tydliga svar om att de ansågs vara något trista och sega. En del av respondenterna önskar att de kunde t.ex. spela och få lyssna på musik samtidigt eller kunna kolla videofilm under tiden som de arbetar med en annan applikation. Detta är för att kunna ha koll på allt och få en överblick.

E3 – ”jag vill se en film medan jag spelar … det går inte på iPad”

Pedagog 3 – ”De tappar snabbt intresse av en aktivitet och snabbt övergår till annan applikation”

Assistent 1 – ”Vissa elever spelar musik samtidigt de arbetar med sina uppgifter på surfplattan”

4.5 Kommunikation

Vissa elever har det svårt eller saknar motivation att kommunicera med varandra muntligt. De använder då sin surfplatta och applikationen Widgit Go SE som stöd för kommunikation under lektioner.

Bild. 4. Widgit Go SE.

Applikationen går ut på att eleverna trycker på de olika meningarna på applikationen som sedan spelar upp ett högt ljud (t.ex. jag är arg). Meningarna är även illustrerade med hjälp av en bild. Det kan ersätta traditionellt teckenspråk till en viss utsträckning. Elever upplevs bekväma med att använda sina surfplattor och Widgit och eleverna demonstrerar ofta för lärare vad man kan göra mer i applikationen.

Pedagog 2 – ”Det finnas många fördelar att använda iPad i undervisningen t.ex. applikationer som överför text till tal”

Pedagog 3 – ”iPaden förbättrar och utvecklar undervisning i klassrummen, ger möjligheter till alternativ undervisning som till exempel filmer, bilder, animationer och ljud”

Pedagog 1 – ”Kommunikationen mellan lärare och elever blir lättare med iPad genom olika applikationer t.ex. Widgit, YouTube, Facebook m.m.”

Assistent 1 – ”Annan sorts kommunikation uppstår. Eleverna berättar gärna för lärare vad de kan och med detta är mer kommunikativa”

4.6 Applikationer

De elever som är snabba med sina uppgifter i klassrummet underhåller sig med olika applikationer som exempelvis YouTube. Det saknas någon sorts mönster på vad de brukar följa och använda. De börjar med någon video från startsidan, tittar på den en stund och går vidare till andra videoklipp från YouTube interface. Observationer visade att eleverna mycket snabbt tappar intresset och sällan ser klart på hela videoklippet. Detta är en aktivitet de kan hålla på med tills läraren kommer fram och drar till sig deras uppmärksamhet. De finns olika applikationer som stödjer elevers vardagliga rutiner, som hjälper dem att hålla struktur och presenterar digital information på lättbegripligt sätt. Exempel på detta är en flexibel kalender där informationen är tydlig och väl strukturerad, schema, tiduppfattande, perception- och minnestödjande applikationer är användbara och används av många elever.

Pedagog 1 – ”Varje elev har individuellt skolschema som är laddat på iPad. Tack vare den vet all vad och var de ska arbeta med”

Pedagog 2 – ”Tack vare ett visuellt bildschema på iPad får eleverna överblick på vad de ska göra under dagen”

E6 – ”Ipad hjälper mig så jag vet vad jag ska göra. Jag har bilder på vad jag ska göra och i vilken ordning”

E1 - ”Jag tittar på mitt schema om jag inte vet vad jag ska göra nu”

E2 – ”Ipad hjälper mig att komma ihåg olika saker. Jag använder kalendern, anteckningar och tar foto”

Kameran är elevernas bästa vän; den är smidig och används ofta. Eleverna fotograferar tavlan med lärarens anteckningar, matsedel, presentationer, böcker, utflykter, resultat av skolarbete och allt annat. Respondenterna anser att oavsett vad som händer i deras omgivning är det värt att ta ett fotografi utav händelsen. Anledning till detta är att träna minne och socialt samspel. Pedagogerna uppmuntrar elever att ta bilder på allt som händer i skolan samt det som eleverna tycker är roligt och bra för dem. Senare kan de visa bilder hemma och återberätta för föräldrarna

vad som hände under skoldagen. Detta är ett pedagogiskt sätt att träna minne, kommunikation och samspel.

5.

Analys

Som en ren teknisk produkt bedöms surfplattan som eleverna använder av pedagogerna att vara kompakt, lagom avancerad och tillgänglig för att kunna vara ett effektivt personligt verktyg för varje elev. Pedagogerna menade att autistiska elever föredrar de fasta rutiner samt en strukturerad miljö. Pedagogerna pekar på vikten av fasta rutiner, struktur och visuellt stöd för minnet. Surfplattan uppfyller dessa krav med sin begränsade yta, definierar materialet, ger struktur och direkta anvisningar. Varje elev använder individuellt ett visuellt schema som är överskådligt, snyggt och lättläst. Tack vare schemat får de en förståelse för det som händer samt att det ges möjlighet att utveckla samspelet mellan pedagogen och eleven när de arbetar tillsammans.

Surfplattan som användes i skolan gav stöd för autistiska elever eftersom den har lagom fysiskt storlek och är anpassningsbar. Detta visade sig vara särskild betydelsefullt då varje person med autism har individuella svårigheter och nedsättningar. För att hantera detta krävs det att det finns särskilda förutsättningar/inställningar av de kognitiva hjälpmedlen. Arbetet med surfplattan utförs på ett väldigt flexibelt sätt. Varje elev har anpassade och utvalda applikationer utifrån deras individuella ämnesval och utvecklingsnivå. Pedagoger bestämmer vilka arbetsuppgifter som ska implementeras och vilka multimodala medel som skall användas, till exempel ljud, fotografi, text, animationer och rörliga bilder. Skolböcker och häften kompletteras flitigt med bilder, animationer, filmer, musik och interaktion med andra.

Pedagogerna lyfter fram att det är betydligt lättare att arbeta med surfplattor istället för de äldre datorerna. Nuförtiden har varje elev en egen surfplatta till hands under hela skoldagen. Tidigare kunde eleverna arbeta med datorer i enbart två timmar i veckan under bokade tider i datorsal. Eleverna hade då ingen möjlighet att ta egna bilder och skapa filmer. Just användning av presentationer, animationer och bilder ser ut att ge stöd för visuell perception som vanligvist är svag hos autistiska personer. Eleverna söker gärna ny information via Internet och de vill hellre se en film eller ett TV-program än att läsa om samma sak på papper, som det de var tvungna att göra innan surfplattorna blev en del av skolmiljön.

Ett exempel på pedagogiskt arbete som får stöd av surfplattan är fotografering och filmning. Eleverna tycker om att ta foto, spela in korta videofilmer eller animationer. Detta ger dem stöd att utrycka sina tankar och idéer. Dessutom ger det dem ett tillfälle att träna minne och utöka kommunikation mellan skolan och hemmet då elever kan relatera till allt som hände i skolan.

Pedagogerna betonar att det är betydelsefullt att inlärningen är lockande, intressant och främja engagemang. Surfplattan är mycket omtyckt av eleverna som entusiastisk använder den under lektion. Ibland blir elever distraherade av underhållning och med detta så tappar de fokus på lärandet. Detta är accepterat av pedagogerna som anser

att eleverna ska få en viss frihet under lektionerna och arbeta med surfplattan på eget hand. Motivationen och intresset av att använda surfplattan ökar eftersom de tycker att det är roligt och spännande att hitta något nytt på Internet eller nya applikationer. Eleverna upptäckter nya sätt att kommunicera med varandra via applikationer exempel Widgit, sociala medier, Imessege. Detta gjorde även möjligt att hålla kontakt med varandra utanför skolan.

Användning av kognitivstödjande applikationer är väl etablerade. Elever har tillgång till flera applikationer som stimulerar den grundläggande perceptionen som t.ex. rumsuppfattning, bearbetning och tolkning av sinnesintryck.

Varje elev har tillgång till hörlurar som kan användas när det behövs. Ibland blir eleverna trötta på oväsen i klassen eller tappar lusten att delta i undervisning. Då får eleverna använda hörlurar för att avskärma sig. Pedagogerna anser att det är både ett nyttigt och enkelt sätt att koppla av. Eleverna kan känna sig trötta eller utmattade efter många timmar i skolan och kan på detta sätt återhämta sig.

Respondenterna berättade om vissa svårigheter som upplevs i samband med surfplattor och dess tillbehör. Elever känner sig osäkra om surfplattans hållbarhet - att den kan glida ur händer och skadas. Rent tekniska problem som upplevs är svag batterikapacitet och plötsliga buggar som inte går att åtgärda direkt. Det leder till frustration och förlorat skolarbete. Pedagogerna berättar att om allvarligare tekniska problem uppstår måste man kontakta IT-support i skolan för att åtgärda problemet. Oftast tar det några dagar innan man får tillbaka surfplattan. Under den tiden måste elever dela surfplatta med en kompis.

Pedagogerna berättade att det saknas trådlös koppling mellan deras iPad och projektorn i klassen för att kunna dela skärm med klasskamrater och lärare. Långa kablar orsakar dåligt arbetsmiljö och ökar risk för fall. Dessutom saknas utskrivningsfunktion och USB port och detta innebär att man är tvungen ta omvägar via dator.

6.

Diskussion

Som nämndes tidigare i litteraturstudien om olika funktionshinder hos autister kan dessa hinder variera markant beroende på ålder och utvecklingsnivå. Var och en person med hjärnfunktionhinder har ett särskilt, och annorlunda, sätt att uppfatta verkligheten på, interagera och inrätta sig i livet. Det finns inget botemedel mot autism men det finns olika strategier och kognitiva hjälpmedel som kan stödja och underlätta vardagen för autister.

Av denna studie framgår det att surfplattor som iPad är ett passande kognitivt hjälpmedel för autister. Surfplattor ger det stödet eftersom de ger tydlig struktur, är intuitiva och erbjuder användaren en begränsad arbetsyta. Användare får tydlig respons om vad som ska göras och det finns inte heller något krav på samverkan med andra personer. Just detta är en fördel, eftersom autister helst undviker kontakt och

allmänt socialt samspel. Datoriserade pedagogiska läromedel tillgodoser därför ett av de vanligaste behoven som autister har.

I denna studie har frågan ”hur används surfplattor i skolmiljö för att stödja unga

autister?” granskats. Utifrån resultatet samt litteraturgranskningen framgår det att

iPad och rätt utvalda applikationer kan vara kompenserande, stimulerande och motiverande till lärandet. Användare får en ökad chans för delaktighet och att nå målen för sin utbildning. Att ungdomar lär sig mer av datorer och även tycker att det är roligare är något som bekräftas av flera studier. Eleverna blev mer sociala och mer pratsamma med sina pedagoger och klasskamrater [18]. Surfplattan ger elever möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt genom musik, film, bilder och text. Deltagarna i denna studie upplever att surfplattan är intressant, lockande, tränar minnet och förbättrar ömsesidiga kommunikation och samspel.

Det krävs vissa förutsättningar för att en teknisk enhet ska fungera som lämpligt kognitivt hjälpmedel för en autistisk person. Ett bra program skall stimulera, motivera, lämna en bekräftelse och ge någon sorts belöning i slutändan. Gränssnittets användbarhet bör innehålla ett bra och enkelt systemspråk (inga avancerade termer), vara funktionell och ha en enkel design. Språket skall vara så naturligt som möjligt och informationen skall visas i en naturlig och logisk följd. För autister så är andra människor och livet oberäkneligt och kaotisk medan datorer är konstanta. Rösten, bilden och vikt är konstant och det ger känsla av ordning, förutsättning för trygghet. Datorer som hjälpmedel bör ge påminnelser vid behov, utveckla tidsuppfattning, skapa informationsflöde, tillåta kontakt med andra människor på elevernas egna villkor [14].

Den versionen av surfplattan som undersöktes i forskningen ger inte stora möjligheter att ändra eller direkt förbättra design av produkten. Många av respondenterna i studien delade med sig av idén om hur surfplattan kan förbättras och med detta effektiviseras. Elever hade förslag att den bör ha någon sorts handtag för att ha ett bättre grepp och därmed minska risken att tappa den. Eftersom tålighet är en viktig del av surfplattans egenskaper finns det en anledning till att få fram bättre skydd för bildskärmen i situationer där fall och vätska är involverade. Detta kan åtgärdas med skal som är stöttålig som exempelvis Resistant case eller OLED skärm (Organic light-emitting diode). Ett särskilt skal design kan införa någon sorts handtag för att underlätta bärandet och med detta minskar risk för skador på enheten.

Vissa elever anser att ljudet från högtalarna är för låg och detta förknippas med felplacering av de inbyggda högtalarna. Under studien så observerades det hur elever lyfte upp surfplattan nära örat för att kunna höra bättre. Även de utvändiga knappar och reglage - volym upp/ned känns otydliga och skulle kunna vara något större, tydligare och mer iögonfallande. För att undvika detta kan man ändra högtalarens position till framsidan av surfplattan för att få bättre akustik samt uppgradera knappdesignen så att de ger tydligare instruktioner.

Batterikapacitet är låg och detta beror mycket på elevernas individuella inställningar samt användningssätt. Elever använder maximalt ljusstyrka, högsta volymläge, många aktiva applikationer i bakgrunden, svag WiFi signal och att elever sällan

använder skärmlås utan håller enheten igång hela tiden, istället för att lägga den i viloläge. Dessvärre har batteriet inte utvecklats under årtionden [33]. En lösning för detta kan vara att utöka batteriets hållbarhet kan vara genom effektiv solpanelsladdning eller framtidens litium-luftbatteri. Det är viktigt att enheten kan jobba oavbrutet under en längre tid så att aktiviteterna inte plötsligt avbryts. Samtidigt skapar detta en möjlighet att nyttja enheterna utomhus där det saknas laddningsmöjligheter. Korta kablar kan ersättas eller förlängas och utöka kablarnas uthållighet men allt tyder på att framtidens lösning bör vara trådlös laddning. Flera lösningar kan planeras för att förbättra surfplattans kompatibilitet som bedöms negativt av respondenter. De befintliga lösningar kan vara trådlös koppling genom Wi-Fi nätverk, Bluetooth, Chrome-cast eller applikationer som kan underlätta samarbete mellan olika enheter. Det innebär att trådlös teknik måste växa fram och ständigt utvecklas för att göra detta möjligt. Som det nämndes tidigare i studien, vore det enklaste lösningen att genom Bluetooth eller ett WiFi nätverk, kunna ha möjligheten att skriva ut direkt från enheten samtidigt som det finns ett USB-uttag på surfplattan.

Ipad-gränssnittet i de modeller som respondenterna använder, tillåter arbete med endast en applikation på skärmen och det saknas Split View och dra och släpp funktionen. Många förbättringar skulle vara nödvändiga för att förbättra användarnas upplevelse av just denna modell. Det finns dock två iPad modeller (iPad Air 2, iPad Pro) att välja mellan som har mer avancerade/utvecklade och flexibla system för att uppleva bättre interaktionsdesign.

Mjukvaror utvecklas konstant och det leder till stora förändringar inom programvaror. Snart är IOS 11 ute på marknaden och det har nya funktioner som respondenterna saknade till exempel har det tillkommit Split View, dra och släpp, app

switcher och instant markup (funktion som tillåter att redigera skärmdumpen med

enkla ritverktyg) [32]. Dessvärre har det inte skett några förändringar på utseendet och dess funktionalitet som studien indikerar behov av handtag, USB port, skärmkvalitet, batterikapacitet m.m.

6.1 Slutsatser och vidare forskning

Att skaffa ett välfungerande och effektivt hjälpmedel innebär att den på bästa sätt anpassas till personens miljö. Surfplattan och dess funktioner/program kanske inte passar eller accepteras av alla autister men det gör inte heller några andra hjälpmedel. Det krävs samarbetsvilja och drivkraft från den funktionshindrade för lyckad användning.

Analys av tillgänglig litteratur, studier och egna observationer leder till en slutsats att surfplattor kan vara ett lyckat kognitivt hjälpmedel för autistiska personer. Ipaden är bärbar, relativt överkomligt, anpassbar, intuitivt och effektivt, vilket är det viktigaste. I skolmiljö används iPaden med positiva resultat för pedagogisk inlärning och social träning. Autistiska elever upplever ofta svårighet med uppgifter som involverar perspektiv, minne, organisation och planering. Användning av surfplattor kan hjälpa inom dessa områden och med detta öka, behålla eller förbättra de funktionella förmågorna och stödja oberoendehet i det dagliga livet. Surfplattor med rätt anpassat

innehåll har enorm potential att främja utveckling och kunskaper inom flera områden. Det kräver att programvaran konstant måste utvärderas och vidareutvecklas. Så vi lämnas med frågan om forskningen ska fokusera på att tillgodose individer på autism spektrumet med specialutvecklade enheter som är skapade för att hjälpa de med just deras specifika behov och krav i skolmiljön. Det finns åtskilliga studier om teknikbaserade enheter som främjar lärande och bygga självständighet hos de funktionshindrade. Tekniken kommer att utvecklas vidare och detta innebär att det blir att flera nya kognitiva hjälpmedel till godo som man behöver individuellt anpassa och utvärdera. Detta är grund till fortsatt forskningsarbete och teknikutveckling för att tillverkare och utvecklare skall kunna erbjuda sina kunder alltmer effektiva produkter.

7. Referenser

[1] M. Granskär and B. Höglund-Nielsen, Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-

och sjukvård, 2nd ed. Lund: Studentlitteratur, 2012.

[2] SBU, "Autismspektrumtilstånd", 2013. [Online]. Available:

http://www.sbu.se/contentassets/b8290f0f376e4e18851dd4b97880b019 /Autismspektrumtillstand_2013_SMF.pdf . [Accessed: 9-Mar- 2017].

[3] Autism, "Autism- och Aspergerförbundet", 2016. [Online]. Available: http://www.autism.se/ . [Accessed: 2-Mar- 2017].

[4] A. Bryman and B. Nilsson, Samhällsvetenskapliga metoder, 2nd ed. Malmö: Liber, 2011.

[5] R. Patel and B. Davidson, Forskningsmetodikens grunder, 4th ed. Lund: Studentlitteratur, 2011.

[6] I. Holme, B. Solvang and B. Nilsson, Forskningsmetodik – Om kvalitativa och

kvantitativa metoder, 2nd ed. Lund: Studentlitteratur, 1997.

[7] A. Eliasson, Kvantitativ metod från början, 3rd ed. Lund: Studentlitteratur, 2013.

[8] Hjärnfonden, "Forskning som hjälper personer med autism att kommunicera", 2015. [Online]. Available:

http://www.forskning.se/2015/04/02/forskning-som-hjalper- personermed-autism-att-kommunicera/ . [Accessed: 3-Mar- 2017].

[9] M. Heimann and T. Tjus, Datorer och barn med autism, 1st ed. Stockholm: Natur och kultur, 1997.

[10] A. Morell, Hur använder barn med autism pekdatorer som alternativ

kommunikation? 1st ed. Lund: FoU-enheten, Habilitering & hjälpmedel, Region

Skåne, 2005.

[11] H. Lidström, G. Zachrisson and M. Borgestig, Aktiv med dator, 1st ed. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet, 2005.

[12] J. Andersson and T. Ahlstrand, "Struktur och samspel med stöd av pekplattan", 2014. [Online]. Available:

https://www.spsm.se/globalassets/kurser-och-konferenser/struktur- ochsamspel-med-stod-av-pekplattan.pdf . [Accessed: 20-Mar- 2017].

[13] S. Farkell-Bååthe, Datorn som pedagogiskt hjälpmedel, 1st ed. Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskola., 2000.

[14] Fungerande medier, "iPad för alternativ kommunikation", 2012. [Online].

Available:

http://www.fungerandemedier.se/ipad-f%C3%B6ralternativkommunikation . [Accessed: 2-Apr- 2017].

[15] A.K. Sandberg & A. Hellström, Struktur på vardagen – att planera och organisera

tiden, 1st ed. Hjälpmedelsinstitutet., 2002.

[16] E. de Joode, C. van Heugten, F. Verhey and M. van Boxtel, "Efficacy and usability

of assistive technology for patients with cognitive deficits: a systematic review",

Clinical Rehabilitation, vol. 24, no.8, pp. 701–714, 2010.

[17] Spsm, "It i lärandet", 2017. [Online]. Available:

https://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/It-i-larandet /. [Accessed: 3-Apr- 2017].

[18] G. Gerland, Hjälpmedelsboken: psykiska funktionsnedsättningar: För människor

med ADHD, Aspergers syndrom, OCD och psykossjukdomar, deras anhöriga och personal, 1st ed. Pavus utbildning, 2011.

[19] Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, 1st ed. Stockholm: Vetenskapsrådet, 2002.

[20] A. Antonovsky and M. Elfstadius, Hälsans mysterium, 1st ed. Stockholm: Natur och kultur, 2005.

[21] Myndigheten för delaktighet. Teknikstöd i skolan, 2014. [Online]. Available: http://www.mfd.se/valfardsteknologi/kunskapsstodochverktyg/utbildningar/t eknikstod-i-skolan/ . [Accessed: 6-Apr- 2017].

[22] K. Björklund, "Hjälpmedel för kognitivt stöd och kommunikation", 2014.

[Online]. Available:

https://www.1177.se/Skane/Tema/Hjalpmedel/Artiklar/Kognitionochkommu nikation/Hjalpmedel-for-kognitivt-stod-och-kommunikation-/ .

[Accessed: 8-Apr- 2017].

[23] C. Gillberg, T. Peeters and P. Hasselqvist, Autism, 1st ed. Stockholm: Cura, 2002.

[24] A. Björkdahl, Kognitiv rehabilitering, 1st ed. Lund: Studentlitteratur, 2015.

Apple iPad™ as an Innovative Employment Support for Young Adults with Autism Spectrum Disorder and Other Developmental Disabilities.", Journal of

Applied Rehabilitation Counseling; Spring2013, Vol. 44 Issue 1, p28-37, 10p, 2013. [Online]. Available:

http://search.proquest.com.proxy.mah.se/docview/1346943181?accounti d=12249. [Accessed: 06-May- 2017].

[26] M. Svahn, P. Eklund and A. Sjöberg, "Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen -

vad finns och hur funkar det?", Hälsa och habilitering, 2014.

[Online]. Available:

http://www.lul.se/Global/HOH/SUF_kunskapscentrum/Konferens2014/ Kognitivt_stod.pdf . [Accessed: 06-May- 2017].

[27] M. Heimann, K. Nelson, T. Tjus and C. Gillberg, "Increasing reading and

communication skills in children with autism through an interactive multimedia computer program", Journal of Autism and Developmental Disorders, vol. 25, no.

5, pp. 459-480, 1995.

[28] D. Kagohara, L. van der Meer, S. Ramdoss, M. O’Reilly, G. Lancioni, T. Davis, M. Rispoli, R. Lang, P. Marschik, D. Sutherland, V. Green and J. Sigafoos, "Using

iPods® and iPads® in teaching programs for individuals with developmental disabilities: A systematic review", Research in Developmental Disabilities, vol. 34,

no. 1, pp. 147-156, 2013.

[29] S. Ozdemir, "Vera Bernard-Opitz: Children with Autism Spectrum

Disorders: A Structured Teaching and Experience-Based Program for Therapists, Teachers, and Parents", Journal of Autism and Developmental

Disorders, vol. 40, no. 1, pp. 134-135, 2009.

[30] J. Swettenham, "Can Children with Autism be taught to Understand False Belief

Using Computers?” Journal of Child Psychology and Psychiatry, vol. 37, no. 2,

pp. 157-165, 1996.

[31] A. Lantz, Intervjumetodik, 1st ed. Lund: Studentlitteratur, 2007.

[32] Macrumors.com. (2017). “iOS 11: All New Features, Screenshots, Coming This

Fall.” [online] Available at:

https://www.macrumors.com/roundup/ios-11/ [Accessed 9 Jun. 2017]. [33] Langridge, M. and Edwards, L. (2017). “Future batteries, coming soon: Charge in

seconds, last months and power over the air - lint.” [online]

Pocket-lint.com. Available at: http://www.pocket-lint.com/news/130380-future-batteries-coming-soon-charge-in-seconds-last-months-and-power-over-the-air [Accessed 9 Jun. 2017].