• No results found

Hur arbetar pedagoger i två grunskolor mot kränkande behandling och mobbning?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur arbetar pedagoger i två grunskolor mot kränkande behandling och mobbning?"

Copied!
55
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRARUTBILDNINGEN

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng på grundnivå

Hur arbetar pedagoger i två grundskolor mot kränkande

behandling och mobbning?

En undersökning om Olweus åtgärdsprogram och EQ-metoden.

How do teachers in two elementary schools work to prevent degrading treatment and bullying? A study of the Olweus program and EQ-method.

Jessica Svensson

Pethra Åkesson

Lärarexamen 210 hp Examinator: Jutta Balldin Barndoms- och ungdomsvetenskap

(2)

Abstract

Syftet är att undersöka och beskriva hur arbetet mot kränkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de använder. Undersökningen inkluderar även elevernas reflektioner gällande anti-mobbningsmetoden som används. Det som undersöks är två metoder man använder och hur man arbetar med dem. Undersökningen baseras på Olweus åtgärdsprogram mot kränkande behandling och EQ-modellen för förebyggande av mobbning och kränkande behandling. För att kunna undersöka dessa metoder och för att kunna uppnå syftet med undersökningen har vi observerat hur metoderna används praktiskt. Metoder som använts är kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter och observationer. Resultat visar att pedagogerna vid en av skolorna ställer sig kritisk till Olweus metod. Pedagogerna som använder EQ-modellen visar stort förtroende för denna modell. Slutsatser som går att dra är att ämnet är känsligt, ibland förs arbetet mot mobbning i skymundan, föräldrar och elever upplever att det inte alltid görs tillräckligt medan skolans personal och rektor anser att arbetet mot mobbning och kränkande behandling prioriteras högt.

Nyckelord:

Kränkande behandling, likabehandlingsplan, mobbning och mobbningsstrategier

(3)

Förord

Uppdelningen av de olika delarna i vårt examensarbete har blivit följande, allt som har med Olweus att göra, skolan, intervjuer, undersökningar och teoretisk förankring har Jessica Svensson gjort. Allt som har med EQ-metoden att göra, skolan, intervjuer, undersökningar och teoretisk förankring att göra har Pethra Åkesson gjort. De övriga delarna har vi haft gemensamt ansvar över.

Vi vill ge ett varmt tack till de elever och föräldrar som deltog i vår undersökning. Att ni tog er tid betyder mycket för oss. Stort tack även till rektorer, pedagoger och ansvariga för anti-mobbningsteamen. Er erfarenhet och kunskap har inte bara berikat vårt arbete utan även oss. Tack även till vår handledare Caroline Ljungberg för all hjälp och för visat tålamod när vi har tyckt det känts lite tungt.

Furulund 2010-11-01

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Preciserat syfte och frågeställningar... 8

2 Tidigare forskning ... 10

2.1 Olika definitioner av mobbning ... 10

2.2 Hur man upptäcker och arbetar mot kränkande behandling ... 11

2.3 Föräldramedverkan... 13

2.4 Olweus-metoden ... 14

2.5 Kritik mot Olweus-metoden ... 15

2.6 EQ ... 16

2.7 Kritik mot EQ... 17

2.8 Vad några forskare anser ... 18

3 Metod ... 19

3.1 Metodval och metoddiskussion... 19

3.2 Urval och undersökningsgrupp ... 20

3.3 Genomförande ... 21 3.3.1 Intervjuer ... 21 3.3.2 Enkäter ... 21 3.3.3 Observationer ... 22 3.4 Forskningsetiska överväganden ... 22 3.5 Analysbeskrivning ... 23 4 Analys ... 24

4.1 Intervju med rektor ... 24

4.1.1 EQ–skolan ... 24

4.1.2 Olweus-skolan ... 25

(5)

4.2.1 EQ-skolan ... 27 4.2.1.1 Klassföreståndare ... 27 4.2.1.2 Ansvarig för EQ ... 28 4.2.1.3 Trygghetsteamet ... 30 4.2.2 Olweus-skolan ... 31 4.2.2.1 klassföreståndare ... 31 4.2.2.2 Anti-mobbningsteamet ... 33 4.3 Enkäter från elever ... 34 4.3.1 EQ-skolan ... 34 4.3.2 Olweus-skolan ... 35 4.4 Enkäter från föräldrar ... 36 4.4.1 EQ-skolan ... 36 4.4.2 Olweus-skolan ... 37 4.5 Observationer ... 37 4.5.1 EQ-skolan ... 37 4.5.2 Olweus-skolan ... 38

4.6 Sammanfattning och slutsatser ... 39

4.6.1 Vilka strategier används i två grundskolor mot kränkande behandling och mobbning, och vilka för/och nackdelar ser lärarna med dessa strategier? ... 39

4.6.2 Vilka orsaker ser pedagogerna som de främsta då mobbning uppstår? ... 40

4.6.3 Vad vet, och tycker, eleverna om arbetet mot mobbning? ... 41

5. Diskussion och kritisk reflektion ... 43

6 Referenslista ... 45 Bilaga 1 ... 47 Bilaga 2 ... 48 Bilaga 3 ... 49 Bilaga 4 ... 50 Bilaga 5 ... 52

(6)

Bilaga 6 ... 54 Bilaga 7 ... 55

(7)

1 Inledning

Mobbning är ett socialt problem som påverkar de som utsätts för det negativt. Det förekommer på flera håll i samhället och är en företeelse som säkert alltid förekommit. Psykiskt och fysiskt lidande är konsekvenserna för de som utsätts. Långvarig mobbning ökar ofta ångest och negativa tankar hos den drabbade. Det finns olika typer av mobbning. Verbal mobbning kan innehålla hot och/eller elaka kommentarer. Fysisk mobbning kan innebära slag och/eller knuffar. Den svåraste mobbningen att upptäcka är den som varken är fysisk eller verbal, den kan för offret innebära grimaser, elaka blickar eller liknande. Undersökningar om mobbningens förekomst i svenska skolor visar olika resultat. En del menar att det inte finns mobbningsproblem i någon större utsträckning, andra anser det vara ett tämligen stort problem. Oavsett om mobbningen sker i liten eller stor utsträckning sätter den djupa spår i form av mental och även kroppslig ohälsa. För att kunna motverka mobbning krävs strategier, metoder, handlingsplaner att ta stöd i eller att följa. Vi har undersökt två olika mobbnings- förebyggande strategier, som två kommuner i Sverige använder sig av i sina grundskolor. Dessa två metoder är, Olweus åtgärdsprogram och EQ-metoden.

Vi kommer använda oss av läroplanen och lagen om kränkande behandling som underlag till vårt arbete. Det står bl.a. i läroplanen att: ”alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper” (Lärarens handbok 2008:40). ”En strategi som gäller på hela skolan är grundläggande för varje försök att åtgärda mobbning i skolan” (Sharp & Smith 1994:33). På de två grundskolor våra undersökningar har ägt rum, arbetar man med samma upplägg och metod från F-klass till år sex. Däremot är materialet anpassat efter varje årskurs, så undervisningen hålls på barnens nivå, precis som all annan undervisning

Varje skola har skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan. Det är rektorns ansvar att se till att den uppdateras och efterföljs. Detta ansvar sträcker sig över hela landet och är även inskriven som en skollag. Lag om förbud mot diskriminering (2006:67):

6§ Huvudmannen för varje skola skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. I planen skall planerade åtgärder redovisas, och även varje år ses över och följas upp.

7§ Huvudmannen skall också vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling (Lärarens handbok 2008:184). Om likabehandlingsplan saknas eller skollagens och diskrimineringslagens

(8)

krav inte efterföljs kan huvudman bli skyldig till att betala skadestånd (Skolverkets allmänna råd 2009:14).

I vår undersökning vill vi ta reda på hur skolan gör när ett barn blir utsatt, hur man går tillväga med de eller dem som utsätter någon annan för kränkning, men främst hur man arbetar med elever och personal för att motverka kränkande behandling och mobbning. Vi har också tagit del av skolornas likabehandlingsplan. Vi vill även ta reda på om och hur elever och föräldrar är informerade om arbetet mot kränkande behandling, om de är insatta, vilka metoder som används och hur arbetet med likabehandlingplanen ser ut på de båda grundskolorna.

1.1 Preciserat syfte och frågeställningar

Vi har valt att skriva om arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Vårt val grundas på att det den senaste tiden har skrivits mycket i tidningar, tagits upp på nyheterna och även varit olika debatter om barn som har blivit utsatta för kränkning men inte fått något stöd från skolan. Vi undrar hur det kan uppstå sådana situationer när skolan har en skyldighet att åtgärda problemet och se till att barnet får den hjälp som de har rätt till. Från den 1 april 2006 kom en ny lagstiftning, lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Det är en tillfällig lagstiftning och reglerar enbart verksamheter som regleras av skollagen samt skolhälsovården. Vi har båda upplevt situationer på skolor där det har förekommit kränkningar, men vi har inte alltid fått tagit del av händelsen och de sätt som personalen har hanterat situationen på. Det verkar som om det skall lösas inom stängda dörrar, att man försöker reda ut det med så få inblandade som möjligt. Är det så att skolans personal känner en skam när det inträffar, att man inte vill att det ska komma ut, utan man försöker lösa det så diskret som möjligt? Till vissa anti-mobbningsmetoder har vi även upplevt att personalen ställer sig starkt kritiskt till den metod de är tvungna att arbeta efter. Vad innebär i så fall detta för arbetet mot kränkande behandling? Syftet med undersökningen är att ta reda på hur två olika strategier mot kränkande behandling används. Vi vill få en inblick i hur pedagoger, elever och föräldrar upplever arbetet med Olweus åtgärdsprogram och EQ-metoden. Följande frågeställningar har legat som grund när vi har genomfört vår undersökning:

(9)

 Vilka metoder används i två grundskolor mot kränkande behandling och mobbning?

 Vilka för/och nackdelar ser lärarna med de antimobbningsstrategier som används?

 Vilka orsaker ser pedagogerna som de främsta då mobbning uppstår?

(10)

2 Tidigare forskning

I följande kapitel redogör vi för tidigare forskning inom området kränkande behandling och mobbning.

2.1 Olika definitioner av mobbning

Flera undersökningsresultat gjorda av forskare visar att mobbning är den främsta anledningen till att elever mår dåligt och känner sig otrygga i skolan, Forsman, Skolans texter mot

mobbning, Reella styrdokument eller hyllvärmare?( 2003). Idag jobbar många skolor med att

eleverna ska trivas och må bra. Det arbetas med olika anti-mobbningsmetoder för att kunna förebygga mobbning och det finns tydliga handlingsplaner och åtgärdsprogram. Det skrivs även en likabehandlingplan på varje skola som skall följas. Skolverket har visat att små grupper i en liten skola och en bra trivselmiljö, förhindrar och har ett positivt samband med minskad mobbning. Skolornas personal behöver också en omfattande kompetensutveckling i elevsocialt arbete. Det behövs även stöd från ledningen och framförallt att det ska finnas gott om avsatt tid för lärarna att få kunskap och vägledning (Forsman 2003).

Begreppet mobbning kommer ursprungligen från Latinets Mobile Vulgus: den lättrörliga gruppen, som sedan forskare Heinemann försvenskade till begreppet mobbning (Heinemann 1987). Den som först använde begreppet mobbning enligt Heineman var zoologen Lorenz. Lorenz som menar att människor bär på samma instinkter som djur, att försvara sin flock men även den mer destruktiva instinkten att stöta ut den svaga eller sjuka. En av de som började använda Lorenz tankar kring mobbning i en studie om barns beteende på skolgården var Heinemann (1987). Hans förklaring är att mobbning är gruppvåld, både psykiskt och fysiskt, som riktas mot en ensam elev som i någon bemärkelse upplevs som avvikande (Heinemann 1987). Sharp och Smith (1994) anser att mobbning är en form av aggressivt beteende som ofta är avsiktligt och som psykiskt eller fysiskt skadar någon. Det rör sig också om ett långvarigt och upprepat beteende.

För att det ska kunna kallas mobbning måste åtminstone tre kriterier vara uppfyllda. För det första måste mobbningen innehålla någon form av våld, direkt eller indirekt, av fysisk

(11)

och/eller psykisk karaktär, men många forskare väljer att inte gå längre i sin definition utan håller sig till att kalla våldet för negativ handling. Det kan vara väldigt svårt att upptäcka och åtgärda. Vidare anser bl.a. Pikas (1987) och Olweus (1991) att detta våld ska vara systematiskt och att det ska sträcka sig över en längre tid. Barn som under en längre tid utsätts för kränkningar och ”psykningar” mår oftast mycket sämre än den som utsätts för fysiskt våld. Det kan rent av bli förödande då eleven slutligen tar slut på sina krafter för att ”överleva”. Det kan leda till utbrändhet eller psykisk utmattning. Det tredje och sista kriteriet är att mobbning alltid ska ses som ett gruppfenomen, våldet utförs mot en eller flera av en större grupp. Det kan även röra sig om en ensam mobbare som utser ett offer, men alltfler forskare ansluter sig till teorin om mobbning som gruppfenomen. Med dessa tre kriterier finns en gemensam svårighet, var ska gränsen sättas för vad som kan anses falla innanför, respektive utanför ramarna gällande mobbning. De som mobbar vet inte alltid att de gör det. Mobbning måste alltid betraktas som ett intentionellt handlande i syfte att skada, det är inte alltid det som är syftet för den som utför handlingen men verkan blir densamma (Forsman 2003).

2.2 Hur man upptäcker och arbetar mot kränkande behandling

”Det avgörande för vår förmåga att se våld är om vi har bestämt oss för att se det” (Aarland 1988:34). Grunden för att kunna motverka kränkande behandling är att upptäcka den. Den hålls gärna väl dold och sker inte alltid för öppen ridå. Gunilla Björk (1999) menar att ett första steg i arbete mot mobbning, är att ge erkännande åt mobbningssituationen. Räkna inte med att bli informerad om mobbningen. Hennes uppmaning är att lita på din egen iakttagelse. Hon menar vidare att mobbning inte uppstår när som helst eller var som helst, utan det som behövs är en slags rumsliga och sociala frizoner där osäkerhet kan expandera, då det är där källan till makt finns. Det är i dessa frizoner vi måste vara observanta. Att kunna se vad som försiggår, för att kunna använda de strategier som finns för att hjälpa både den kränkta och den som utför den kränkande behandlingen (Björk 1999:169). Forskarna är inte alltid helt överens om hur det typiskt kränkta barnet ser ut. Anatol Pikas menar att sambandet mellan yttre avvikelser och faktisk förekommande mobbning är vanlig. Den som blir mobbad har kanske trasiga kläder, fula skor, är överviktig eller smutsig. Medan Olweus som forskat mycket kring mobbning hänvisar uppkomsten till mobbning till familjebakgrund och karaktärsegenskaper. Däremot tycks Anatol Pikas som även han forskar på området kränkande

(12)

behandling och Olweus vara överens om att individuella olikheter av viss typ framkallar mobbning (Björk 1999:24). Rätt beredskap innebär att det finns många personer som kan upptäcka mobbningen. Då blir det svårare att undgå att bli avslöjad, för både mobbare och offer. Den mobbade behöver dessutom inte vara rädd för att bli beskylld för att ha skvallrat.

Anatol Pikas nämns i många artiklar, avhandlingar och examensarbeten. Han menar att en hållbar definition av mobbning är att ”mobbning är gruppvåld”. Han har även utvecklat metoder som används på grundskolor runt om i Sverige. Han kallar en modell i kampen mot mobbning Stm (suggestiv–tillsägelse–metod). Grundmelodin i Stm är kläm och fart. Läraren rycker med eleven med en självklarhet som får eleven att glömma eventuella invändningar (Pikas 1989:106). Risken med denna ”ta med storm” metod menar Pikas själv är att den kan liknas vid en förhörssituation och särskilt de lite äldre barnen går in i en försvarsställning. Stm-metoden kan alltså ha en svaghet i att den misstänkta mobbaren gör motstånd till att samarbeta. Skulle detta inträffa finns den lite lugnare metoden Gbm (gemensamt–bekymmer– modellen). Anatol Pikas menar att Gbm-metoden är säkrare men långsammare. Gbms grundtanke är att läraren och eleven ser på det aktuella fallets fakta och känner ett gemensamt bekymmer och tillsammans ska använda sin energi för att konstruktivt komma tillrätta med mobbningen. Utbildning av mobbningsbekämpare är enligt Anatol Pikas av yttersta vikt. För att detta ska ske på ett tillfredsställande sätt krävs kraftcentra på tre nivåer.

 Skolförvaltningsnivå (t.ex. kommunens skolchef)

 Skolledningsnivå (t.ex. rektor)

 Skolpersonalsnivå (t.ex. en grupp lärare)

”Metoder för behandling måste vara specifika, metoder för förebyggande kan vara allmänna” (Pikas 1989:247). Både Olweus och Pikas ser mobbning som ett generellt fenomen anser Svein Otto Aarland, lärare med lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Han själv ser på mobbning som något specifikt. Varje mobbningssituation är unik och lösningen likaså. Aarland tror därför inte på en universell lösning utifrån statiska forskningsdata, likt de modeller som både Olweus och Pikas är kända för att ha utarbetat. Han menar vidare att ur en psykologisk synvinkel kan den mobbade många gånger provocera fram mobbingen därför att dålig uppmärksamhet är bättre än ingen. Han anser att mobbning huvudsakligen är ett kommunikationsproblem och nyckeln till att komma till rätta med detta ligger i en mer

(13)

effektiv kommunikation mellan människor (Aarland 1988:102). Aarland, Olweus och Pikas är dock överens om att det är genomsnittspresterare som både är den som mobbar och mobbas (Aarland 1988:32).

2.3 Föräldramedverkan

Föräldrar är de som känner sina barn bäst. Det är de som kan märka olika nyanser av humör eller om barnen på något vis uppvisar symtom på mobbning eller kränkande behandling. Enligt skollagen så har föräldrar och målsmän yttersta ansvar för sina barns skolsituation.

Det är därför ytterst viktigt att all samverkan och alla kontakter, särskilt utanför skolan, sker i samråd med elevens vårdnadshavare och målsmän, vilka vanligtvis också är elevernas föräldrar. I åtgärdsprogram skall alltså en form av kontrakt upprättas mellan berörda föräldrar, deras barn och skolan. Detta ömsesidiga, moraliskt förpliktande kontrakt skall ge både skolan och föräldrar och elever en trygghet i att hela tiden veta vad som sagts, gjorts och planerats och vem som ansvarat för fattade beslut och vilka som delgivits denna information. (Forsman 2003:136)

Vid eventuella mobbningssituationer ska föräldrarna informeras. Det är inte bara offrets föräldrar som behöver stöd i dessa situationer, utan även mobbarens/mobbarnas föräldrar, då de befinner sig i en svår och kanske okänd situation för dem (Forsman 2003). Viktigt att tänka på i kontakten med mobbarens föräldrar är, att inte uttrycka sig klumpigt och bara kritisera utan poängtera barnets fina sidor också, annars kan resultatet bli föräldrar som i panik försvarar sitt barn och känner sig påhoppade och orättvist behandlade. Så beskriver professor Björn Eriksson det i Berlins bok, Mobbningsboken (2002). Styrkan i barns förmåga att knyta an till andra på ett ansvarsfullt sätt bestäms delvis av vilken familj de är uppvuxna i. Skolan och samhället spelar även de en viktig roll, men det är i hemmiljön barnets moraliska fostran tar sin början (Coloroso 2004). En viktig detalj för att skapa en öppen diskussion kring mobbning är att läraren vågar och prioriterar detta på t.ex. föräldramöten, så föräldrarna känner sig delaktiga och vågar prata öppet om det (Forsman 2003).

Den sociala omgivningen kan både förstärka och förhindra mobbning hos både offret och utövaren. Förstärkning kan ske genom att kamrater, lärare och föräldrar uttalar sig förnedrande, omedvetet eller medvetet om offret. Detta kan ske vid en konfliktlösning då vuxna och elever faktiskt lägger över skulden på den mobbade, genom sitt beteende får denna

(14)

skylla sig själv att han/hon blir mobbad. Det finns även en risk att vuxna blir medspelare, på mobbarens villkor i mobbningsspelet, där även offret tvingas spela med. Det kan leda till att den vuxna nöjer sig med att både mobbare och offret säger ”det var bara på skoj” fastän de vuxna ibland vet att det kan röra sig om en mobbningssituation, men att det blir en lätt lösning på det hela (Fors 1993).

Något som det inte pratas så mycket om är att det existerar mobbning från lärare och pedagoger. Ett faktum som man bör ta hänsyn till. Enligt Christina Thors (2007) sker mobbning från lärare när den positiva kontakten blandas med den negativa, när eleverna pratar, stör eller visar ointresse för lektionen. Men även när elever kränker, sårar eller blir aggressiva i klassrummet. I dessa situationer kan läraren känna sig utelämnad, övergiven och ensam. För att lösa situationen kan det yrkesmässiga blandas med personliga känslor och handlingar. Läraren kan bli så frustrerad att man går till personliga angrepp mot eleven, det är då en kränkande behandling eller mobbning uppstår. Thors menar därför, att det borde vara en rättighet för läraryrket att få utveckla det professionella ”jaget”. Anledningen är, att om man kan hantera sin professionella yrkesidentitet så ökar möjligheten att kunna möta provocerade eleverna utan att gå över gränsen (Thors 2007:135).

2.4 Olweus-metoden

Dan Olweus är professor vid universitetet i Bergen i Norge. Han har forskat om mobbning i mer än 20 år och betraktas allmänt som grundaren av mobbning som eget forskningsområde. Olweus åtgärdsprogram mot mobbning och antisocialt beteende är det vanligast förekommande programmet i svenska grundskolor (Skolverket 2010). Dan Olweus åtgärdsprogram är även, sett ur ett internationellt perspektiv, välkänt. Hans åtgärdsprogram bygger på ett fåtal nyckelprinciper som härstammar från forskning kring utveckling och förändring av aggressivt beteende. Grunden menar Olweus är att skapa en skolmiljö (och helst även hemmiljö) som kännetecknas av:

 Värme, positivt intresse och engagemang från de vuxna.

 Fasta gränser mot oacceptabelt beteende.

 Konsekvent bruk av icke-fysiska, icke-fientliga negativa konsekvenser (sanktioner) vid regelbrott.

 Vuxna i skola (och hem) som fungerar som auktoriteter, åtminstone i vissa avseende. (Olweus, 2007:8)

(15)

Dessa punkter har sedan ”översatts” till en rad konkreta åtgärder på skol-, klass-, och individnivå. Olweus menar vidare att en förutsättning för åtgärdsprogrammet är att det presenteras för de berörda på ett sådant sätt att det stimulerar till aktivt tillägnande. Därefter görs en kontinuerlig uppföljning och tillsyn av tillägnandet. Olweus uttrycker själv att det bör understrykas att situationen inte alla gånger är så enkel, när det gäller så komplexa processer som att implementera programpaket i skolan. Det har visat sig svårt att precisera vad som är önskvärda utvecklingsförlopp, därmed kan det bli problematiskt att identifiera när det uppstår oönskade avvikelser (Olweus 2007).

2.5 Kritik mot Olweus-metoden

Olweus teorier är kanske de som syns och hörs mest i debatter, artiklar och i diskussioner. De tycks även ha sträckt sig ut i världen. Ur ett internationellt perspektiv är Dan Olweus forskning på området barnmobbning den forskning som ses mest internationellt. Det pågår forskningsprojekt i Europa som följer Olweusmodell (Björk 1999:29). I undersökningar som gjorts utomlands om Olweus åtgärdsprogram framkommer önskemål om att de hade haft nytta av att kommunicera med andra skolor som använder programmet för att få stöd och allmänna tips. En annan sak som upptäcks i rapporter som kritik mot Olweus är behovet av forskning om vilka åtgärder som passar för olika åldrar, kulturer och etniciteter för att bättre anpassa programmet till elever av olika bakgrund. Även i Sverige används modellen, Helsingborg är en kommun som har köpt Dan Olweus koncept. Enligt det är alla skolor i Helsingborg ålagda att arbeta efter Olweus principer.

Dan Olweus metoder är till en del hårt kritiserade, i olika examensarbeten och undersökningar, men även bland personal som arbetar efter hans åtgärdsprogram. I Pedagogiska magasinet 4-2009 skriver Dan Olweus själv om Skolverkets delrapport På tal

om mobbning - och det som görs (2009). Olweus ställer sig i artikeln kritisk till att

representanter från Skolverket redan innan utvärderingen var publicerad har uttalat sig offentligt, att det är högst osäkert om mobbningsprogram har några effekter och att det inte är någon skillnad mellan olika program. Bakgrunden är att Skolverket 2007 fick i uppdrag av regeringen att göra en utvärdering av de olika programmens effektivitet i arbetet mot

(16)

mobbning. Skolverket har valt ut 40 skolor med de åtta aktuella programmen och åtta skolor som inte har något program alls. Skolverket påpekar i sin tur i delrapporten På tal om

mobbning - och det som görs (2009) att Olweus ofta utvärderar sig själv och detta ses som ett

problem. De hävdar att när utvärderingar har gjorts av externa forskare har inte samma lyckade resultat kunnat uppvisas. Skolverket menar vidare att Olweus ståndpunkter kan ses som kontroversiella, att det till exempel är mamman som får skulden för dålig gränssättning. Olweus kritiserar även att båda föräldrarna jobbar heltid osv. En annan kritik Olweus får efter Skolverkets granskning är att den forskning som ligger till grund för programmet är gammal och att programmet tar lång tid att implementera och är väldigt kostsamt.

2.6 EQ

I Sverige är det den legitimerade psykologen Bodil Wennerberg som representerar EQ-modellen. I början av 1990-talet i USA utvecklades begreppet EQ (att förstå andras känslor) av de två beteendevetenskapliga forskarna Peter Salovey och John Mayer. Professor Salovey och Mayer delar upp bedömning av emotionell intelligens i fem delar, ”förmågan att observera sig själv, att handskas med känslor, att motivera sig själv, att vara lyhörd inför andras känslor och att ha förmåga att handskas med andras känslomässiga reaktioner” (Gottman 1998:8). 1993 var det Daniel Goleman som såg till att begreppet EQ fick uppmärksamhet. Han beskriver EQ som social skicklighet, självkontroll, entusiasm, tålamod, medkänsla och förmåga till självmotivation. Egenskaper som inte är biologiska utan som kan läras in om det sker i tid. Han föreslår ett schemalagt ämne där barnen får lära sig att låta intellekt och känslor samverka. Detta kan hjälpa elever att behandla varandra väl, och motverka mobbning och annan kränkande behandling. Goleman beskriver även EQ med att människor med stor social kompetens ofta är trevliga att vara tillsammans med. Vi behöver hjälpa våra barn att utveckla den färdigheten (Gottman 1998). ”EQ utvecklas livet ut och med tilltagande ålder. Att utveckla den emotionella intelligensen handlar om att skapa en fundamental förändring i vårt beteende” (Kimber 1999:11). EQ kan läras in, till skillnad från IQ som till viss del kan tränas upp, men både EQ och IQ är komplementära, båda behövs. EQ handlar om känslans intelligens. Du utvecklar din självtillit, inlärningskapacitet och sociala begåvning (Kimber 1999).

(17)

Idag har Bodil Wennberg arbetat om de fem områdena och istället skapat en EQ-trapppa. Den trappan arbetar idag skolor med. Trappan består nu av empati: utifrån sin egen kunskap kunna se och förstå hur andra människor känner sig ansvar: att kunna ta konsekvenser för det man har gjort och även våga stå för det, kommunikation: att lära sig hur man tilltalar varandra på ett bra sätt, konflikthantering: kunna utveckla sin förmåga att hantera problem och konflikter på ett bra sätt samt självkännedom: att kunna förstå och hantera våra egna känslor, men även kunna sätta namn på dem (Wennberg 2007). Man kan också använda sig av EQ-trappan för att motverka att kränkande behandling och mobbning uppstår.

2.7 Kritik mot EQ

Barnläkaren Lars H Gustafsson skriver i boken EQ för föräldrar (enligt Gottman 1997) att det även finns en del risker med EQ. För det första kan EQ inte mätas på samma sätt som IQ, och än så länge finns det inga mätinstrument som kan översätta ett komplext känsloliv till kvantifierbara mått. Trycket är mycket stort, framförallt från näringslivet, då man anser att dessa egenskaper har en stor betydelse för hur en människa ska lyckas i livet. Idag anser man enligt Gustavsson att allt som går att mäta hos en individ är det enda som kommer att räknas i framtiden. Eftersom man inte kan mäta EQ så innebär det att känslolivet reduceras till något nästan ointressant. För det andra lär pedagogerna ut metoder om det som sägs vara emotionell intelligens. Men vem är det som säger och också ska avgöra att det är just ”det” som är den rätta känslan i rätt sammanhang? Det kan finnas en risk att pedagogen får tolkningsföreträde framför barnet själv. Slutligen krävs även etik, det räcker inte bara med EQ och IQ för att lyckas. Alla de som uppfyller alla kriterier på emotionell intelligens kan på både gott och ont använda sin kapacitet. På samma sätt som forskare med hög IQ kan de med hög EQ använda sin förmåga till att utveckla sofistikerade psykiska tortyrmetoder (Gottman 1997:10). Detta är en kritik som Pikas benämner i sin bok, Så bekämpar vi mobbning i skolan (1987) där han ställer frågan om vi ”ska förebygga olämpliga tankar och känslor eller ska vi förebygga olämpliga handlingar” (Pikas 1987:248). Han menar vidare att barn inte alltid har lärt sig att göra det goda därför att de inte tränats att göra det. Det han anser är att man måste skilja på att förebygga dåliga tankar och känslor, kontra att förebygga dåliga handlingar (Pikas 1987:248).

(18)

2.8 Vad några forskare anser

Heinemann (1987) menar att det både är skönt och nödvändigt att få vara accepterad och att få tillhöra en grupp. Han menar också att många av oss aldrig får välja någon roll, utan blir tilldelad det som finns kvar. Han anser att många av oss lever ett liv vi blivit tilldelade och säger och gör saker som förväntas av oss.

Olweus-metoden uppmanar till rollspel i klassen, lett av läraren enligt ett mönster där alla blir tilldelade en roll (se bilaga 7). Rollspelet skall då efterlikna en typisk mobbningssituation. Här iscensätter man en mobbning för att få alla att förstå vad den kan betyda eller hur det kan kännas att vara någon av de inblandade. Man provocerar och häcklar varandra. Sedan talar man om det som hänt och hur man har känt och varför. Detta för att alla elever ska få prova på att inta en viss position i hierarkin. Situationen kan liknas vid en autentisk mobbningssituation och Heinemann skriver, att för offret är det en oförglömlig och eländig situation medan det för mobbaren kan vara glömt tämligen direkt (Heinemann 1987).

Zelma Fors beskriver i sin avhandling Obalans i makt (1993) att mobbning medför att känslor aktiveras hos alla inblandade. Vid själva mobbningssituationerna tror hon det är tänkbart att mycket av känsloinnehållet förträngs hos de inblandade, delvis för att kunna stå ut i situationen. Men hon tror att de inblandade under trygga förhållanden skulle kunna beskriva sina känslor. Den stora frågan är om de utsatta barnen känner denna trygghet eller får uppleva det Heineman hävdar, att genom dessa övningar tvingas leva sin mardröm även på lektionstid.

Skolverket har funnit att enbart fokus på mobbning kan leda till att enstaka fall av kränkande händelser inte upptäcks och åtgärdas, vilket i sin tur kan leda till ett större problem. Skolverket hänvisar till Atria, Strohmeier och Spiel (2007) då deras undersökningar i österrikiska grundskolor visar att det kan skilja sig från 0-55% i andel per klass som uppger att de blivit mobbade. Dessa slutsatser menar Skolverket har stor betydelse för hur arbetet mot mobbning bör genomföras och vidare planeras. Här bör då arbetet med förebyggande och åtgärdande bestämmas utifrån mobbningens förekomst på den enskilda skolan. Att då betrakta mobbning som detsamma i varje skolklass skulle betyda att motarbeta sitt eget arbete. Sharp, Cowie och Smith (1994) menar att skolan behöver ha metoder och tekniker för att kunna reagera eller förebygga mobbningssituationer. De påpekar även vikten av att skapa ett arbetsklimat som tydligt är emot mobbning. Att rektor, syokonsulenter, klasslärare alla har samma strategi och attityd mot mobbning.

(19)

3 Metod

3.1 Metodval och metoddiskussion

Vi har valt att besöka två skolor för att observera och göra intervjuer med två rektorer, fyra pedagoger samt två som är ansvariga för mobbningsteamet. De kvalitativa intervjuerna har vi valt eftersom vi vill kunna ändra vårt upplägg, som exempelvis följdfrågor under intervjuerna. Det vi fick tänka på var att inte göra allt för många ändringar under processen, det kunde ha lett till att vi hade fått svårt att sammanställa all information i slutändan (Holm & Krohn 2000:91). I vårt fall har kvalitativa studier inneburit att transkribera intervjuer. I denna process sker ofta en mer eller mindre medveten påverkan på underlaget för analysen. En god kvalitativ analys kännetecknas av att ha en god inre logik där olika delar kan relateras till en meningsfull helhet (Patel & Davidson (2003:104). Trost (2010:154) anser att när man genomför analys kan det vara bra att använda överstryckningspenna för att få stuktur på empirin, på så vis kan man lättare gå tillbaka och leta efter exempelvis mönster i intervjuerna. Han poängterar även vikten av att använda samma intervjufrågor, så med stöd av det, är det så vi har gjort. Intervjuerna har hållits enskilt, med en person i taget, detta för att det enligt Trost (1993:27) annars är lätt att de dominanta personerna helt dominerar intervjun. Då riskerar man att missa viktig information. De inspelade intervjuerna har vi sedan kategoriserat under arbetsrubriker för att på så vis kunna göra en analys av den insamlade empirin. Våra intervjufrågor finns i bilaga ett, två och tre.

Vi skickade ut enkäter till elevernas föräldrar (se bilaga 5). Eleverna fick svara på en enkät (se bilaga 4) under lektionstid, som vi sedan samlade in. Våra kvantitativa enkätundersökningar har vi valt att genomföra för att kunna nå fler människor än vad som är möjligt under intervjuer, här tar vi stöd av Stukàt (2005:42) som menar att få svar från fler människor kan ge kraft åt resultatet och det kan bli lättare att upptäcka mönster i undersökningen. En annan fördel som Stukàt ser det med enkäter är att man ”slipper intervjuareffekten (omedveten styrning) som ju är en oönskad osäkerhetsfaktor, och att man relativt lätt kan bearbeta resultaten statistiskt”. Vi har även låtit pedagoger provsvara våra enkäter innan de har getts ut (Stukàt 2005:43).

(20)

3.2 Urval och undersökningsgrupp

Våra undersökningar, enkäter och observationer har gjorts i årskurs fem på båda grundskolorna. Intervjuerna genomfördes med pedagoger, klasslärare och rektorer. Vi har valt att kalla grundskolorna vi undersökte för Olweus-skolan och EQ-skolan. Detta för att läsaren ska kunna skilja de åt vidare i undersökningen. Undersökningarna ägde rum på dessa två skolor som vi har haft kontakt med under studietiden eller arbetat på. Valet av år 5 är medvetet, då vi räknar med att få genomtänkta och utförliga svar. Eleverna har genom skolåren bildat sig en förståelse för vad kränkande behandling innebär. De är även insatta i de metoder som används för att förebygga mobbning och kränkande behandling, då metoderna använts några år på respektive grundskola. Urvalet är ett icke-sannolikhetsurval, som alltså inte baseras på slumpmässighet (Holm & Krohn 2000:54).

Storleken på klasserna är mellan 23-28 elever per klass. Detta känns rimligt för den fråga vi undersöker. Med hjälp av detta antal elever tror vi det finns goda förutsättningar att besvara vår frågeställning, då elevernas svar kommer att vara så många att man kanske hittar ett mönster i klassen. Intervjuer är gjorda med ansvariga för anti-mobbningteamen, rektorerna och klasslärarna på de båda grundskolorna. Sara som är ansvarig för anti-mobbningsteamet på Olweus-skolan är 37 år och hon fick sin lärarexamen för tre år sedan. Hon har tidigare arbetat som förskollärare. Sandra som är klassläraren är 46 år och har varit lärare i 22 år. Solveig som är rektor, är 57 år och har varit rektor i fyra år på Olweus-skolan. Hon har tidigare arbetat som studierektor.

På EQ-skolan har vi valt att kalla pedagogerna följande, Lisa är 44 år och har jobbat inom barnomsorgen i 20 år. Sen 2002 har hon arbetat i förskoleklass. Lisa sitter även med i skolans trygghetsgrupp och är en av de ansvariga för arbetet med anti-mobbning. Anna är 33 år och har arbetat som lärare i tio år. Hon är klassföreståndare i den årskurs fem där vi har gjort våra enkätundersökningar. Klara som är 51 år sitter med i EQ-gruppen. Hon har arbetet inom barnomsorgen i 25 år, men som lärare i tio år. Hon arbetar nu i en F-2:a. Till slut har vi skolans rektor Lotta. Hon är 55 år och har varit rektor i nio år. Innan dess har Lotta arbetat som biträdande rektor, lärare och speciallärare.

(21)

3.3 Genomförande

3.3.1 Intervjuer

När vi gjorde intervjuerna med rektorn på respektive skola ringde vi först och bokade tid för ett besök. Innan besöket skickade vi även frågorna via mail. Vi skickade hem brev till de berörda elevernas föräldrar om vilka vi är, vad vi tänker göra och vilken fråga det är vi undersöker. Samtliga informerades om att deras identitet kommer att skyddas (Patel & Davidsson 2003:70). När vi gjorde intervjuerna använde vi oss av diktafon. Att vi valde diktafon beror på att vi får med allt som sägs, man kan lyssna till tonfall och vi kunde även lyssna igenom intervjuerna upprepande gånger när vi gjorde vår sammanställning av den insamlade empirin. Nackdelen med denna metod är att det är tidskrävande att transkribera all empiri.

Intervjuerna med anti-mobbningsansvariga skedde i avskilt grupprum där vi i lugn och ro kunde sitta utan störningar, vilket gav möjlighet till utförliga svar. Vi har på förhand skrivit ner öppna frågor som ger gott om utrymme för informanterna att svara fritt. Syftet är att ge informanterna frihet i sina svar, då de inte känner påverkan från intervjuaren. Detta leder i sin tur till öppna följdfrågor och informativa svar (Patel & Davidson 2003).

3.3.2 Enkäter

När enkäterna skickades ut informerades skolan och brev skickades hem till föräldrarna (se bilaga 6) där de fick svara på om de ville medverka eller inte. De enkäter som föräldrarna svarade på (se bilaga 5) fick de hemskickade med sina barn. Den enkät som eleverna svarade på (se bilaga 4) gjordes i klassrummet under lektionstid. I arbetet med frågorna prioriterade vi så enkla frågor som möjligt. Ingen skulle behöva känna att de var svåra att förstå. Utformandet av frågorna gav eleverna möjligheten att svara fritt. För att vidare i undersökningen se eventuella skillnader i svaren ur ett genusperspektiv fick eleverna uppge om de var flicka eller pojke. Forskning visar att mobbning är vanligare bland pojkar än bland flickor. Samtidigt finns betydligt mer kunskap om pojkars mobbning. Mobbning bland flickor är inte alls lika utforskat (Skolverket 2009:37).

(22)

3.3.3 Observationer

Våra observationer har ägt rum på Olweus-skolan som ligger i en större stad och är från årskurs F-9. Den andra skolan, EQ-skolan, befinner sig i ett mindre samhälle och är från årskurs F-6. Dessa använder sig av två olika metoder för att motverka mobbning och annan kränkande behandling. Metoderna är Olweus-metoden och EQ-metoden. De är schemalagda under elevernas skolgång. På Olweus-skolan heter klassråden numera Olweusråd och hålls en gång per vecka. Utöver Olweusråden har man 60 minuter lektion i veckan med Olweus-metoden, där läraren väljer vad som skall göras. Det kan vara rollspel, film eller olika sammarbetsövningar med tillhörande utvärdering efteråt. På EQ-skolan har man schemalagt 60 minuter per vecka. Då arbetar läraren med olika samarbetsövningar, läser berättelser, som i sin följd leder till dilemmafrågor som eleverna sedan får arbeta med tillsammans. Till dessa lektioner har vi förberett både elever och pedagoger om att vi kommer sitta med. Varje klass som vi observerade känner någon av oss, vilket kan kännas bra för de elever som är delaktiga. Frågor kring kränkande behandling och mobbning kan vara ett känsligt ämne, där eleverna kan behöva känna trygghet och tillit till de vuxna som finns i klassrummet. Enligt Denscombe (2009:294) är det också viktigt att vi som observatörer är väl förberedda på vad vi ska lägga fokus på innan vi kommer in i klassrummet.

Vi var lyhörda för hur eleverna använde sig av känslouttryck och verbala yttrande. Syftet med observationerna är även att göra undersökningen mer levande, då man får konkreta exempel. Man får se arbetet mot kränkande behandling i ett sammanhang. Under observationen antecknade vi stödord för det vi såg och hörde. Efter varje observation gick vi igenom vad vi hade sett och hört eftersom det inte är alltid man upptäcker eller tolkar saker på samma sätt.

3.4 Forskningsetiska överväganden

I samband med att vi lämnade ut enkäterna till samtliga föräldrar och elever, informerade vi skriftligen om (se bilaga 6) att all information som delgetts oss kommer att presenteras anonymt. Vi har varit noga med att tänka på de etiska riktlinjer som en vetenskaplig undersökning kräver, detta för att skydda de som delger oss information. Vi informerade om att allt material hanteras konfidentiellt, inget kommer att kunna härledas till person, kommun

(23)

eller skola. Här har vi följt Patel och Davidson (2003) kriterier för hur man bör gå till väga vid intervjuer och enkätundersökningar. De menar att det är viktigt att klargöra syftet med intervjun och enkäter, men även betona vikten av den enskildes svar (Patel & Davidson 2003:70). All information är endast till för forskningsändamål. I vårt fall kommer delar av vårt insamlade material att användas i vårt examensarbete allt annat kommer att förstöras. Vid intervjutillfällena har vi frågat om vi har fått använda oss av diktafon för att vi senare skall kunna gå igenom intervjun och kunna skriva ner den korrekt. Detta har de inblandade godkänt.

3.5 Analysbeskrivning

När vi samlat in all vår empiri, intervjuer, enkäter och observationsprotokoll, allt som ligger till grund för vår undersökning började vi med att kategorisera materialet under arbetsrubriker. Efter våra intervjuer och observationer har vi gjort löpande analyser, främst för att upptäcka olika infallsvinklar eller diskutera situationer vi uppfattat olika. Men även för att kunna jämföra de båda grundskolornas svar. Det har varit tidskrävande att transkribera våra inspelade intervjuer, men även en tillgång då vi upptäckt nya detaljer vid andra tillfällen då vi kunnat gå tillbaka och lyssna igen på svaren. Fördelen med att göra en löpande analys, t.ex. direkt efter en intervju är att det kan ge nya idéer. Ny och oväntad information kan på detta sätt berika undersökningen (Patel & Davidson 2003:119). Vårt resultat är baserat på kvalitativa intervjuer och enkäter, där våra informanter har fått resonera utifrån givna frågor, med efterföljande följdfrågor i intervjuerna (se bilaga ett, två, tre, fyra och fem).

(24)

4 Analys

4.1 Intervju med rektor

4.1.1 EQ–skolan

På denna ort finns det två skolor som tillhör samma rektorsområde. Vid terminens början tillsattes en ny rektor vid namn Lotta. Innan Lotta började på denna skola var hon rektor för en annan skola i samma kommun. Hon har ansvar för två skolor och det är väldigt mycket att sätta sig in i. På frågan (se bilaga 1) om det finns någon mobbning på skolan ges svaret:” Nu är jag ju ny rektor på skolan och är ännu inte riktigt insatt i vad som förekommer, men på en av skolorna har vi just nu ett mobbningsfall som vi jobbar med”. När man upptäcker mobbning jobbar man efter skolans likabehandlingsplan. Man har allvarsamtal med eleven/eleverna som har mobbats. Blir det ingen förbättring kopplar man in skolans trygghetsgrupp som består av pedagoger från skolan. Här är en specialpedagog huvudansvarig och sköter all kontakt med hemmet. Efter alla insatser har man en uppföljning med eleven/eleverna och föräldrarna för att se hur det har gått, men under tiden har man extra uppsikt på de inblandade. Denna riktlinje stödjer forskaren Arne Forsman. Han menar att trygghetsgruppen är personalens kontaktyta om man upptäcker mobbning eller kränkande behandling. Det är också viktigt att trygghetsgruppen presenterar sig regelbundet för både föräldrar och elever (Forsman 2003).

För att förebygga mobbning jobbar skolan med sin likabehandlingsplan och med EQ. I detta arbete ingår både personal och elever. Lotta berättar att: ”årskurs sex har kompisaktiviteter, vilket innebär att eleverna ordnar lekar på rasten för alla på skolan, dit kan man komma om man känner sig ensam och inte har något att göra, eller bara för att leka med andra barn i alla

åldrar. Några av eleverna går också runt på skolgården för att se så att inte någon går ensam”. När Lotta började på skolan arbetade man redan med EQ, men hon kände till metoden och har

gått på föreläsningar om metoden. Hon har fått reda på av EQ-gruppen att man inspirerades av en annan skola i kommunen som har arbetat med EQ i flera år och sett reslutat. Lotta fick även uppgifter om att det: ”en period var lite spänt mellan pedagogerna och att de var indelade i grupper. Man ville ha en metod att arbeta med som skulle hjälpa både elever och pedagoger att samarbeta och få en miljö att trivas i”. Lotta ser det bara positivt med

(25)

metoden Det finns en systematik i arbetsmetoden där man hela tiden jobbar stegvis efter EQ-trappan. Positivt är också att man har det schemalagt, annars kan det vara lätt att man ibland hoppar över övningarna för att tiden inte räcker till och då blir det inte någon kontinuitet i arbetet. Responsen från pedagogerna är överlag positiv, det finns emellertid någon som inte tycker om metoden eller vill arbeta med den. Men Lotta menar att: ”känner man sig osäker eller inte vet hur man ska gå till väga finns det alltid hjälp man kan få, både från EQ-gruppen och av sina arbetskamrater”. Eftersom skolan har valt att arbeta med denna metod måste alla genomföra undervisningen. Alla som arbetar inom skolan har en skyldighet att aktivt arbeta för att förebygga mobbning eller annan kränkande behandling (Lärarens handbok 2008). Av erfarenhet från den andra skolan menar Lotta att det behöver fortgå i ca tre år för att metoden ska bli självgående och ge ett resultat. Det är väldigt viktigt att man gör regelbundna uppföljningar och utvärderingar på den metod man valt att arbeta efter för att kunna se vad resultaten blir. Blir det någon förbättring eller försämring, på vilket sätt upplever elever, föräldrar och pedagoger att det går, kan man göra på ett annat vis för att få ett bättre resultat och så vidare (Thors 2007).

Lotta försöker vara delaktig så mycket som möjligt i elevernas och pedagogernas arbete med EQ och tänker på hur hon själv ska föregå med gott exempel. Det gör hon genom att ha ett bra förhållningssätt mot andra människor, vara glad, positiv, vänlig och lugn.

4.1.2 Olweus-skolan

På Olweus-skolan är Solveig rektor. Hon berättar att de arbetar med Olweus åtgärdsprogram mot mobbning. Alla pedagoger och rektorer har fått gå utbildning en eftermiddag i veckan under tio veckor för att bli väl insatta i metoden. Anatol Pikas teori för ett lyckat arbete mot mobbning ska kunna ske, är just att rektor, lärare och annan personal arbetar tillsammans. Olweus används på hela skolan för Solveig menar vidare att genom att eleverna känner igen sig i tankesättet och arbetsmetoderna kring kränkande behandling leder detta till en större förståelse och kunskap.

På frågan (se bilaga1) vilken den största förändringen är sedan arbetet med Olweus startade, svarar Solveig rasterna. På Olweus-skolan har rasterna varit ett stort bekymmer, många bråk, rädda elever och få vuxna på en stor skolgård. Hon säger vidare att: ” med fler vuxna utomhus så upptäcker man problemen när de är små, istället för att behöva hamna i regelrätta mobbningssituationer”. Hon påpekar även att det mesta bråket på skolgården inte handlar om

(26)

mobbning utan mer bråk som är situationsbundna, så som en fotbollsmatch eller en hopprepslek där de inblandade blir oense. Men hon håller med om att det är just som Björk (1999) påtalar, att eventuell mobbning sker i elevernas så kallade frizoner, t.ex. på skolgården, och gärna där det är obevakat. Björk menar vidare att mobbning sällan sker för öppen ridå och detta är Solveig medveten om. Solveig menar att: ” de enstaka bråken och mobbningen har minskat sedan vi började använda ett annat rastvaktssystem. Vi har fått extra resurser i form av tre anställda som talar tre olika språk förutom svenska, de har fått särskild utbildning i konflikthantering”. Dessa tre finns som resurs ute på alla raster och tar även hand om eventuella uppföljningar av bråk. De har även en tolkande uppgift i kontakt med föräldrar. Enligt Solveig har detta system lättat bördan för många av lärarna som känt att allt för många lektioner gått åt till att lösa konflikter från rasterna. På så vis kan istället lärarna arbeta med att lära ut och elever som inte är inblandade i bråk slipper att ägna sin tid åt att bara lyssna. Solveig upplever att lärarna värdesätter detta högt.

På frågan hur det typiska mobbningsoffret ser ut funderar Solveig ganska länge, sen svarar hon att det är omöjligt att säga. Hon menar att de mobbningssituationer hon mött genom åren alla har varit unika på sitt sätt. Hon tycker att hon lättare hade beskrivit mobbaren än offret. För henne är den typiska mobbaren en ganska svag elev, ofta med trasiga familjeförhållanden och låg kompisstatus. Frågan till Solveig, om nu varje fall unikt, funkar då Olweus åtgärdsprogram som ses som statiskt? Hon tycker då att programmet är utformat på ett vis så det går att anpassas. Aarland (1998) har kritiserat Olweus kvantitativa data och menar att alla mobbningsfall är unika. Solveig tillägger även att det funnits ett visst motstånd från lärarna. Som hon upplever det har inte kritiken i stort handlat om Olweus åtgärdsprogram, utan mer hur tidskrävande processen av att byta förhållningssätt varit. Här menar hon att: ”jag har ju inte heller valt denna metod, det kommer ju via kommunbeslut, men jag har i egenskap av arbetsledare försökt att motivera och sporra min personal”. På skolan menar Solveig också att diskussioner har förts om att Olweus åtgärdsprogram kanske hade lämpat sig bättre på en skola som inte är så multikulturell som denna. Hon menar att många gånger urartar bråk kring och om etnisk bakgrund till mobbningssituationer och där tycker hon själv att åtgärdsprogrammet inte täcker upp, just kring kulturella skillnader och oliktänk.

(27)

4.2 Intervjuer med pedagoger

4.2.1 EQ-skolan

4.2.1.1 Klassföreståndare

Anna är klassföreståndare i den klass som vi har gjort vår undersökning i. Frågorna till henne återfinns i bilaga 2. Anna säger att: ”jag har inte någon kännedom om mobbning på skolan men anser att det finns konflikter och en del bråk”. Anna tror att de största faktorerna till mobbning är samhället, det ställs stor press på dagens barn och föräldrar, många av barnen får det senaste när det gäller kläder, mobiler, tv-spel m.m. vilket kan leda till att man ser ner på de som inte kan få det. Föräldrarna (inte alla) spenderar idag mindre tid med sina barn. Anna tror även att: ”många barn vill hävda sig för att inte själva bli utsatta”. Märker hon att det är något barn i hennes klass som inte verkar må bra, kontaktar hon föräldrarna för att höra om de har märkt något eller om de vet vad som är bekymret. Anna fortsätter: ”skulle det vara så att det är konflikter med andra elever pratar jag först med dem, en åt gången för att höra allas version”. Därefter samlar hon dem tillsammans och de får prata med varandra och se om de kan lösa konflikten själva eller om de behöver Annas hjälp. Men som hon säger: ”oftast löser de det själva och de kan sätta sig in i sin kompis situation”. Här gör Anna som Anatol Pikas rekommenderar, han tycker att läraren bara ska vara en förmedlare när en mobbning eller större konflikt uppstår. Eleverna ska i första hand kunna lösa det själv. Man ska se konflikten som ett gemensamt bekymmer och inte bara bedriva bovjakt på mobbaren (Berlin 2002). Här ser Anna det positiva med att arbeta med EQ-metoden, i en konflikthantering kan man härleda tillbaka till metoden.

Anna tycker om att jobba med EQ-metoden. Det är ett sätt att lära känna sina elever och de lär känna varandra. Man pratar mycket om känslor och hur man kan visa dem. Det är bra att det är schemalagt för då blir det verkligen av att man jobbar med samtalen och övningarna, det negativa är att man har tagit en timme, för hennes del, från SO-lektionen. Mer negativt är också att Anna har bara halva klassen, den andra halvan har en annan pedagog. På detta vis får hon mer kontakt med den ena gruppen och det tycker hon känns tråkigt. Anna upplever att eleverna tycker det är kul med EQ-lektionerna, ”men först kändes det som de bara såg lektionen som en lekstund, men efterhand har de förstått att det är en lektion som alla andra och att man faktiskt lär sig något, de tar det nu mer på allvar”.

(28)

Anna vet inte varför man valde just denna metod, inte mer än att det finns en annan skola i kommunen som använde sig av den och att det har gett resultat. Den utbildning som hon har fått är genom EQ-gruppen. Anna berättar:

”vi träffas en gång i månaden för att läsa böcker, vi gör olika övningar för att sen diskutera hur man kan lösa olika situationer på ett bra sätt. Man gör det som man sedan ska göra med eleverna. Någon gång kommer även pedagogerna från den andra skolan och informerar om EQ och har med sig nya övningar”.

Anna tycker man får bra stöd från skolan. Nu har skolan fått en ny rektor och Anna upplever det väldigt positivt och tror på ett bra samarbete med henne.

För att vara en bra förebild för sina elever beskriver Anna sig själv som rättvis, lyhörd och lyssnar på vad alla har att säga, sen är det inte alltid hon stödjer deras tyckande. Hon har ett tydligt kroppsspråk och är för det mesta glad.

4.2.1.2 Ansvarig för EQ

Klara är en av de som sitter med i EQ-gruppen och hon har undervisning och handlednig för alla lärare på skolan. Klara säger att: ”jag vill vara en god förebild för mina elever, men även för alla människor som jag träffar”. Klara försöker leva som hon lär. När jag ställde frågan (se bilaga 2) om det finns någon mobbning på skolan svarade hon att: ” i den regelrätta ordabetydelsen att mobbning är något som är stadigt återkommande, så blir mitt svar nej. Däremot får man ju inte vara så blåögd utan inse att det visst förekommer provokationer”. Som Gunilla Björk (1999) också skriver, man måste lita på sina egna iakttagelser. Man kan inte alltid räkna med att eleverna kommer och säger till, man kan ses som en tjallare. Hon fortsätter med ” ibland kan det vara svårt att göra något åt mobbningen, då lärare ibland ser det som en konflikt och inte tar det på allvar”. Men en konflikt kan också vara en varningssignal till att en mobbning uppstår (Björk 1999). Klara säger även att: ”det kan vara vissa individer sig emellan på grund av att kemin inte stämmer”. Osämja kan vara över en kort period och mycket beror på ålder och mognad och situationer t.ex. fotboll eller bandyspel”. Skulle det förekomma, har skolan en väldig tydlig likabehandlingsplan där det bl.a. står att vi ska arbeta förebyggande mot mobbning.

(29)

man valde just denna metod berodde på att: ”vi ett år hade väldigt stökiga sjätteklassare som var verbalt grova mot varandra”. I deras plan för det året hade man bestämt att skolan skulle arbeta med ”vårt språk” dvs. vad och hur man uttrycker sig i tal och skrift. Pedagogerna, rektorn och skolans utvecklingsgrupp, fortsatte diskutera om det fanns andra vägar att gå för att få eleverna att anta en annan attityd och förändra deras förhållningssätt till varandra. Klara och fyra pedagoger gick en utbildning för en av de lärare som hade startat upp projektet på den andre skolan i kommunen, de gick på utbildningsdagar under ett läsår.

Vid terminsstart aktualiseras skolans likabehandlingsplan, regler och de kriterier eller de projekt skolan ska arbeta djupgående med under terminen. Det är en del av det stöd pedagogerna får av ledningen. Men uppstår det problem kring arbetet med likabehandlingsplanen eller i arbetet med EQ-metoden har de ständigt ledningens stöd. Pedagogerna har även fått lov att vidareutveckla sitt arbete med att utbilda sina kolleger i EQ-arbetet under ett läsår, en timme i månaden, detta har resulterat i att varje klass har undervisning i EQ med eleverna en lektion i veckan. Dessa lektioner är mycket populära och uppskattade. Eleverna har blivit mjukare i sina tilltal av och i förhållningssätt mot varandra. Man kan höra spontana kommentarer som: ”så gör man inte, det har vi pratat om på EQ- lektionerna”. Elevernas självförtroende har stärkts, även vuxna har förändrat sitt förhållningssätt och överlag har man märkt en bättre stämning på skolan. Klara kan inte se några nackdelar utan endast fördelar. Hon menar att: ”vi kommer att arbeta med detta över längre tid så det är kanske inte förrän de som var i F-klassen när man startade, har en annan attityd när de går i sexan som vi kan utläsa något långsiktigt resultat”.

På frågan om vad Klara anser är den främsta orsaken till mobbning svarar hon att:” hierarki och rangordning har det alltid funnits genom tiderna. ”Den som vill markera får inte bete sig, säga eller göra hur som helst, och den som blir utsatt kan antingen vika undan, markera tillbaka eller inte bry sig alls. Därför tycker jag att arbetet med EQ är viktigt, för att lära människor att hantera sina känslor och att kunna uttrycka sig, men även för att stärka självkänslan hos båda parter”.

(30)

4.2.1.3 Trygghetsteamet

Moa sitter med i trygghetsteamet på skolan, vilket tidigare hette anti-mobbningsteamet. Utifrån de frågorna (se bilaga 3) vi ställde, berättar Moa att EQ-metoden är en väldigt viktig del i arbetet för att motverka mobbning och kränkande behandling. EQ bygger på att göra barnen medvetna om sina och andra barns olikheter/likheter, det gör skolan genom lek och samarbetsövningar. Moa menar att: ”genom dessa övningar får eleverna träna på att bli mer medvetna om sitt eget emotionella tänkande och hur man ska använda det i olika situationer eller i konflikter med andra barn”. Skolan har gemensamma utedagar där man blandar alla årskurser, julfirande och FN-dagen m.m. Man jobbar även mycket med skolans värdegrund. Skolan har också tillsammans skapat honnörsorden respekt, ansvar, trygghet, hänsyn, gemenskap, ärlighet och rättvisa. Dessa vävs in i arbetet med EQ. Skolan har en likabehandlingsplan där står det hur skolan jobbar mot kränkningar och mobbning, och hur personalen ska agera om det skulle bli ett fall i dessa ärenden. Moa och hennes kollegor tycker att detta är ett viktigt arbete så man försöker verkligen se till att det ska finnas resurser och tid till detta.

Vid en åtgärd som inte bedöms vara kränkande, mobbning, trakasseri eller diskriminering har man allvarssamtal med mobbaren. Räcker inte detta har man trepartsamtal/medlingssamtal med samtliga inblandade i konflikten. Om problemet fortfarande kvarstår kontaktas trygghetsteamet som då ansvarar för vidare åtgärder. Deras tillvägagångssätt är: De berördas föräldrar informeras. Tillämpliga kort- och långsiktiga åtgärder sätts in för att häva situationen. Vid behov sker uppföljning och ytterligare stödjande åtgärder fastställs. Under tiden förs dokumentation och samråd med pedagogerna. Om mobbningen bedöms vara systematisk informeras rektor eller någon annan i elevvårdsteamet. Skulle det trots allt inte bli någon bättring kallas föräldrar till elevvårdskonferens där nytt åtgärdsprogram upprättas. Vid varje enskilt fall görs alltid en bedömning om hur allvarlig mobbningen är, om det ska göras en anmälan till socialtjänst och/eller polis. Det görs om händelsen enligt lagens definition innehåller kriminell handling, om så är fallet görs anmälan av skolans ledning. Det finns även ett barn- och elevombud vid skolinspektionen, dit kan elever och föräldrar vända sig om de behöver råd eller göra en anmäla till skolan för mobbning eller annan kränkande behandling (Skolverket 2009).

(31)

Moa tror att: ”det kommer alltid finnas mobbning på skolor av olika slag, men det är viktigt att alla tillsammans kämpar för att förebygga mobbning”. Det är också viktigt att personalen har ett bra samarbete med trygghetsteamet. Teamet är inte bara till för de som blir mobbade utan även också en hjälp för de som mobbar. Det skriver även Gunilla Björk (1999), eftersom hon menar att alla måste ta sitt ansvar i en hantering av en mobbning. Hon anser också att mobbning är förenat med skam, både för den som mobbar och för den som blir mobbad, därför är det viktigt att även den som mobbar från hjälp att hantera situationen (Björk 1999). När jag frågar Moa vad hon tror det är som gör att mobbning uppstår får jag svaret att: ”okunskap, dålig självkänsla och rädsla är stora faktorer, men även att själv bli utsatt. Jag tror barnen försöker hävda sig så att det inte ska hända”. Hon fortsätter med att: ” vissa barn tror jag kan göra det bara för att man har tråkigt”.

4.2.2 Olweus-skolan

4.2.2.1 Klassföreståndare

När första kontakt togs med Sandra våren 2010, ställdes frågan om hon kunde tänka sig att vara en del av vår undersökning om arbetet med kränkande behandling med Olweus-metoden, var hon tveksam. Hon bistod gärna med böcker, filmer och annat material kring Olweus. Anledningen till återhållsamheten ligger i att Sandra och stora delar av hennes kolleger ”känner sig dränerade på kraft”. Sandra berättar utifrån frågorna (se bilaga 2) att: ”arbetet med Olweus har inkräktat mycket på min elevfria tid”. Hon menar även: ”om man nu tvunget skulle börja med en ny metod, kunde den gärna känts modernare”. Sandra anser exempelvis att filmen som tillhör materialet man ska visa för eleverna inte överensstämmer med dagens verklighet, många övningar behandlar situationer som inte längre är vanliga elever emellan. Detta överensstämmer med den kritik Skolverket har kommit med i sin delrapport Mobbning

och det som görs (2009). I den går att läsa just att Olweus metoder bygger på gammal

forskning och att en del av materialet är uppemot 20 år gammalt. Hon menar att skolan av idag är råare och tuffare och barnen följer med i samhällets övriga hets mot hög standard, starka etniska tillhörigheter, att prestera högt för att nämna några. Hon ger som exempel att: ”förr kunde en elev som fick glasögon bli mobbad för glasögonorm, medan man idag köper

(32)

märkesglasögon med fönsterglas som en modegrej”.

Till särskilt de etniska problemen tycker hon inte Olweus-metoden räcker till. Den tar ingen hänsyn till alla de situationer som uppstår när barn och vuxnas etnicitet spelar en stor roll. Där finns stora kulturella skillnader som gör att en exakt metod kan vara svår att tillämpa generellt. När jag då frågar hur man ska arbeta mot mobbning och vilka metoder hon känner hade funkat, svarar Sandra att det krävs ett stort kulturellt kunnande. Någon särskild metod vill hon inte välja ut, men hon menar att det är viktigt att förstå var eleverna kommer ifrån, vilka erfarenheter de bär med sig. Att själv dagligen verka för ett bra klimat, där man visar elever respekt och tydliga gränser tycker hon räcker långt. Hon tycker visserligen att det är bra att hela skolan arbetar utifrån samma metod, att man visar för eleverna att här har vi samma regler för och av alla.

Det finns två förklaringar till mobbning, en socialpsykologisk och en biologisk. Den socialpsykologiska modellen som Granström (2007:46) talar om beskriver att offret tar på sig en roll i klassen då alla andra roller är upptagna. t.ex. plugghästen eller mesen. Granström menar vidare att offret ibland kan bli uppmuntrad av de andras uppmärksamhet. Detta påtalar Sandra under intervjun, hon upplever att de lite annorlunda och udda barnen lever sig in i en roll de blivit tilldelade av klassen och verkar nöjda. Hon liknar det med enkel barnpsykologi:

”Jag tycker att många elever som inte tillhör de populäraste ofta verkar tycka att dålig uppmärksamhet är bättre än ingen alls. Ibland tar dessa elever på sig rollen som klassen clown eller klassen bråkstake, bara för att få sin stund i rampljuset”.

Den biologiska modellen menar att avvikelser i form av kroppsform, glasögon osv. leder till mobbning. Här är utgångspunkten att offret är annorlunda (Heineman 1972). Olweus har däremot i sin forskning kommit fram till att den mobbade inte är fysiskt avvikande utan snarare fysiskt svagare än genomsnittseleven. Detta går ju att jämföra med tidigare nämnda zoologen Lorenz som menar att vi människor ibland kan liknas vid djur i dess beteende gentemot varandra. Sandra är ålagd att arbeta utifrån Olweus åtgärdsprogram men tycker ändå sig se att den mest synliga och mest lättillgängliga mobbningen sker med ett offer som har någon form av fysisk eller psykisk avvikelse. Hon poängterar noga att: ”mina uttalanden grundar sig mer på en känsla och erfarenhet än någon långvarig studie”.

En typisk mobbare eller mobbad elev kan hon inte peka ut. På Olweus-skolan skulle hon beskriva mobbningens början som problem kring etnisk tillhörighet. Att storebror, lillasyster

References

Related documents

Alla lärare måste titta efter mobbning i sin klass och upptäcker de mobbning kan de komma till det här teamet så att vi tillsammans kan arbeta för att stoppa mobbning.. Det

Sammanfattat så kunde resultatet inte bevisa någon perifer eller central trötthet hos åkarna vilket motsäger studiens hypotes om att muskulär trötthet skulle utvecklas under en alpin

Elmfeldts avhandling visar således hur ämneskonceptionen Svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne blir konkretiserad i ett reellt undervisnings- förlopp och hur denna

Eftersom barnen i årskurs ett ännu inte kommit så långt i sin läs- och skrivutveckling valde jag att använda mig av två olika enkäter (bilaga 1 och bilaga 2) som de fick hjälp

Denna studie visar att det finns en variation av åtgärder som skolor kan vidta för att motverka kränkande behandling och mobbning inom juridiska, administrativa, fysiska och

Även samtalsklimatet i stort har betydelse enligt Höistad (1994). Han påvisar att det är av största betydelse att man för den mobbade skapar ett tryggt och förtroendeingivande

I denna studie har författarna undersökt kvaliteten på Connect Hotels fyra samtliga hotell, genom att agera som Mystery shoppers.. Vid ett möte med Connect Hotels VD, fick vi reda på

Paper III Figure legends Missing “Relative quantification of antigen specific IFN‐γ or IL‐4 out of 100.000 PBMC. Each individual is. represented by a triangle