Pedagogers arbetssätt att synliggöra mål för elever

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn, unga, samhälle

Examensarbete

Pedagogers arbetssätt att synliggöra mål för elever.

Teachers way to make goals visible for students .

Emelie Östman

Lärarexamen 210hp

Handledare: Ange handledare Barndoms-och ungdomsvetenskap 2010-01-15

Examinator: Johan Lundin Handledare: Vanja Lozic

Abstract

Titel:

Författare:

I denna studie undersöks några pedagogers arbetssätt att synliggöra målen för elever. Syftet var att skapa en djupare kunskap om hur mål används i skolans verksamhet. För att uppnå syftet valde jag att göra kvalitativa intervjuer med två rektorer och tre lärare, på två olika skolor. Frågeställningarna var:

• Hur förklarar pedagoger att de medvetandegör målen i Lpo94 för eleven i den målstyrda skolan?

• Vilka svårigheter har pedagoger att förtydliga/konkretisera målen i Lpo 94?

• På vilket sätt försöker pedagoger göra eleverna delaktiga i målsättningen att uppnå målen ur Lpo 94 i skolan?

• Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssätt med målen ur Lpo 94? Tidigare forskning visar på att mål skall vara tydliga och konkreta för att bäst kunna uppnås. Studien belyser två olika arbetssätt där eleverna är delaktiga i målsättningen. Intervjuerna belyser svårigheten att tolka och bryta ner Lpo 94s mål. Studien

innefattar även liknelser med idrottspsykologins sätt att använda sig av målsättning. Två idéer för vidare kunskap presenteras i det avslutande kapitlet.

Innehållsförteckning

1. Inledning s. 7

1.1 Syfte och frågeställningar s. 8

1.2 Disposition s. 8

2. Forskningsläge och teoretiska utgångspunkter s. 9

2.1 Meningen med mål s. 9

2.2 Lpo 94 s. 11

2.3 Läroplan för grundskolan 80 till Lpo 94 s. 12

3. Metodologiska utgångspunkter s. 15

3.1 Urval och genomförande s. 18

3.2 Forskningsetiska övervägande s. 19

4. Analys s. 20

4.1. Solängskolan s. 20

4.2. Vinterboskolan s. 25

4.3 Analys och slutsatser s. 28

5. Avslutande diskussion s. 30

6. Referenslista s. 34

7. Bilaga 1 s. 37

8. Bilaga 2 s. 38

1. Inledning

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem 1994 (Lpo94) är grunden för den svenska målstyrda skolan. Lpo 94 beskriver den värdegrund samt de mål som eleverna skall uppnå under skoltiden. Den målsättning som skolan tillsammans med eleverna strävar mot finns i samma dokument. Styrdokument tillsammans med kursplanerna för varje ämne utgör grunden i lärarens undervisning. Skolverket (2000) framhäver att det finns stora skillnader i hur man tolkar och använder kursplaner och betygskriterier på olika skolor. Även betygskriterierna skiljer sig från skola till skola, enligt samma skrivelse. Jag kommer därför att fokusera på hur arbetsgången med målstyrningen synliggörs från pedagoger till elever. Jag har intervjuat två rektorer och tre lärare som arbetar på två olika skolor. Skolorna ligger i två grannkommuner.

Enligt Skolverkets utvärdering (1998) visar det sig att målen ofta ges en annan innebörd än den avsedda. Vissa pedagoger ser målen som delmål alternativt långsiktiga mål. Skolverket (1998) menar att den stora friheten ibland feltolkas och då inte når sitt syfte. När syftet inte uppnås påverkar elevernas utbildning och deras möjlighet till att utvecklas och nå skolans mål. Jag anser att målsättningen är ett viktigt ämne, både ur elevens och skolans perspektiv. Av denna anledning ville jag göra en undersökning kring den målstyrda skolans arbete genom att följa processen från pedagog till elev. Målstyrningen i denna studie innebär hur de intervjuade pedagogerna använder sig av Lpo 94s olika mål. Lpo 94 består av skolans värdegrund och uppdrag, mål och riktlinjer, normer och värden, kunskaper, elevernas ansvar och inflytande, skola och hem, övergång och samverkan, skolan och omvärlden, bedömning och betyg samt rektors ansvar. Kursplanerna för samtliga ämnen innehåller både uppnåendemål och strävansmål. Jag har valt att inrikta denna studie på hur pedagogerna synliggör möjligheten för eleverna att uppnå målen, oavsett vilka mål som är relevanta. Målsättning är ett begrepp som i denna studie innebär en strukturerad arbetsgång för att uppfylla ett mål. Denna studie grundar sig på intresset av att undersöka, fördjupa och försöka förstå hur två skolor arbetar med målstyrningen för tillfället och hur det ser ut den närmsta framtiden.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet var att genom detta arbete skapa en djupare kunskap om hur mål används i skolans verksamhet samt att problematisera de olika arbetssätten som framkommer i intervjuer med lärare och rektorer. Enligt Lpo 94 är det en rättighet för både elever och deras vårdnadshavare att skolan använder sig av tydliga mål. Därför ville jag försöka förstå hur rektorer och lärare på två olika skolor arbetar för att uppnå målen i den målstyrda skolan samt hur de tydliggör målen för eleverna.

För att uppnå uppsatsens syfte intervjuades två rektorer och tre lärare på två skolor i olika kommuner och i fokus för denna uppsats ligger följande frågor:

• Hur förklarar pedagoger att de medvetandegör målen i Lpo94 för eleven i den målstyrda skolan?

• Vilka svårigheter har pedagoger att förtydliga/konkretisera målen i Lpo 94?

• På vilket sätt försöker pedagoger göra eleverna delaktiga i målsättningen att uppnå målen ur Lpo 94 i skolan?

• Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssätt med målen ur Lpo 94?

1.2 Disposition

I kapitel ett har arbetets syfte och frågeställningar redovisats för att belysa arbetets utgångspunkt samt fokus. I kapitel två redovisas forskningsläge och teoretiska utgångspunkter inom området mål och målstyrning. En genomgång av mål i de olika formerna samt en historisk tillbakablick finns även i kapitel två. Vidare i kapitel tre motiveras den kvalitativa forskningsmetoden i form av intervjuer. Även de forskningsetiska övervägande redovisas i kapitel tre. Kapitel fyra är uppdelat i två delar där skolorna redovisas var för sig med figurerade namn och inleds av rektorns intervju. I slutet av kapitel fyra kopplar jag samman de intervjuades ord med den tidigare forskningen. I sista kapitlet försöker jag sammanfatta uppsatsens resultat samt förslag på vidare studier och arbetssätt. Sist redovisas referenslistan samt bilagor.

2. Forskningsläge och teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel kommer de tidigare forskningsrapporterna kring mål att presenteras. En förklaring till meningen med mål i skolan kommer först att belysas, därefter följer en beskrivning av målen ur Lpo 94s perspektiv. Avslutningsvis nämns målens historia från Lgr 80 till Lpo 94.

2.1. Meningen med mål

Hansson & Martinsson (1994) samt Jenner (2004) menar att mål som ska motivera en prestation måste vara enkla, mätbara, realistiska, påverkbara, accepterade, kända och tidsbestämda. Detta för att målen skall vara lättförståeliga och för att de ska kunna användas i det dagliga arbetet. Det mätbara krävs för att kunna utvärdera och kontrollera verksamheten. När målen är realistiska är de möjliga att uppnå vilket bidrar till ökad motivation för de involverade parterna, Hansson & Martinsson (1994). Detta bidrar i sin tur till ett bättre studieresultat. Enligt Hansson & Martinsson (1994) ska målen vara påverkbara på det sättet att de verksamma personerna ska ha chans att påverka resultatet. I de fall målen är kända arbetar alla mot samma mål och presterar därmed bättre eftersom motivationen är högre än i de fall målen inte varit kända. Hansson & Martinsson (1994) anser att målen måste vara kända för de deltagande eftersom det är omöjligt att uppnå något som man inte vet om. Tidsramen är en viktig affekt i förståelsen hur och när målen ska uppnås. Hansson & Martinsson (1994) beskriver olika sorters mål dvs. kortsiktiga och långsiktiga. Enligt Hansson & Martinsson (1994) är de kortsiktiga målen ofta en del av de långsiktiga målen.

Jenner (2004) förklarar i sin studie vikten av att sätta relevanta och tydliga mål. Detta för att individen skall lyckas. Han menar att målet ska vara innanför synranden vilket innebär att eleven måste förstå att det är möjligt att lyckas samt varför han/hon ska ta del av den aktuella kunskapen. Dessa faktorer påverkar elevens motivation. Jenner (2004) poängterar också vikten av att sätta upp delmål för att hela tiden känna motivationen av att lyckas på väg fram till det slutliga stora målet. Han tar även upp det faktum att eleven ibland frågar ”varför ska jag lära mig detta?” och att läraren endast kopplar svaret till skolans värld. Jenner (2004) skriver att elever vill lära för livet och inte bara för att det behövs inför nästa prov eller årskurs. Att alla elever vill

lära för livet är något som jag tar avstånd från. Jag anser att det finns en svårighet för elever i 6-10års ålder att reflektera kring kunskap för livet då det är en abstract och långsiktig reflektion.

Enligt Svensson (1997) betyder målstyrning i allmänhet att målen anges för verksamhetens delar och helhet. Svensson (1997) menar att uppföljning krävs för att ta reda på hur väl målet uppfyllts. Ledningen (rektorn) bestämmer vad som ska uppnås medan de anställda (pedagogerna) får bestämma hur det ska gå till på vägen till målen. Genom att formulera tydliga mål, följa upp hur väl målen uppfylls samt genom en öppen dialog mellan politiker, chefer och anställda kan en väl fungerande verksamhet formas. Svensson (1997) berör frågor om målstyrning inom den offentliga sektorn vilket är ett vidare område än skolans verksamhet.

Inom idrotten har man länge förstått betydelsen av tydliga och konkreta mål. Idrottsmän som har förmågan att sätta upp realistiska mål når bättre resultat. På samma sätt förhåller det sig med all annan verksamhet, (Svensson, 1997 s. 14).

I citatet ovan jämförs idrottsmän och offentlig verksamhet. Min fundering är om lärare och elever kan arbeta med samma struktur och förhållningssätt som ledare och idrottsmän utövar i sportsammanhang. Inom idrottspsykologin används bland annat en modell som kallas för SMARTS-modellen. I modellen framhävs det att målen ska vara specifika, mätbara, aktions baserade (något som måste göras), realistiska, tidsbestämda och självbestämda, Weinberg & Gould (2007). Samtliga faktorer nämns även av Hansson & Martinsson (1994). Syftet för både idrottsmän och elever är att uppnå ett uppsatt mål för att utvecklas och nå bättre resultat. Genom att synliggöra och konkretisera målen som skall uppnås, i likhet med idrottsmän, anser jag att elever har större möjlighet att påverka sin prestation och motivation då de är delaktiga i samtliga moment.

2.2 Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94

Ovan har jag förklarat hur mål generellt kan formuleras och tillämpas i den offentliga sektorn samt inom idrott. Nu inriktas diskussionen på målstyrningen i Lpo 94.

Som lärare utgör Lpo 94 grunden för hur arbetet ska planeras och hur målen skall uppnås. Politikerna i kommunerna arbetar fram en kommunal arbetsplan ur Lpo 94 som sedan rektor (i viss mån tillsammans med övrig personal) på respektive skola bryter ner och formulerar till en lokal arbetsplan, Långström och Viklund (2006). Dessa styrdokument ligger till grunden för lärarens arbete. Utifrån de lokala arbetsplanerna bestämmer lärare och pedagoger tillsammans med elever allt från arbetssätt till material. Eleverna ska tillsammans med läraren arbeta fram mål för just deras klass, tema eller ämnen. Detta framgår tydligt i följande citat:

Det nuvarande svenska skolsystemet bygger på principen om deltagande målstyrning. Därmed menas att de nationella målen är så öppet formulerade att det krävs lokala förtydligande för att målen skall kunna gå att använda till det de egentligen är till för - att styra, utvärdera och utveckla skolverksamheten, Hedenquist & Håkansson (2001 s. 8).

Lärarnas sätt att använda och synliggöra målen ur Lpo 94 för eleverna ligger i fokus i mina intervjuer. Detta kommer även att vara grunden för min analys senare i arbetet.

Långström och Viklund (2006) förklarar att strävansmålen är de mål som eleverna skall arbeta mot medan uppnåendemål är de mål som alla elever ska uppnå. Skollagen som är beslutad av riksdagen, innefattar de grundläggande bestämmelserna inom alla skolformer i Sverige. Det är skollagen tillsammans med läroplanerna som styr den svenska skolan idag. Skolornas verksamhet och dess värderingar som ligger till grund för utbildningarna finns nerskrivna i läroplanerna. I kursplanerna beskrivs specifika ämnen, syftet med det ämnet och hur de är uppbyggda. Det är regeringen som har beslutat om våra kursplaner, Långström och Viklund (2006).

2.3 Läroplan för grundskolan 80 till Lpo 94

År 1970 startade regeringen en utredning med uppgift att granska skolans inre arbete (SIA-utredningen). Denna utredning, som bestod av både socialdemokratiska samt borgerliga skolministrar under årens lopp, bidrog bland annat till att Läroplan för grundskolan 80 (Lgr 80) infördes. Senare, år 1991 kommunaliserades skolan i Sverige. Kommunaliseringen resulterade i att rektorn blev ansvarig för att skapa en verksamhet som nådde de bindande målen. Lgr 80 blev en anvisning för hur arbetet skulle bedrivas och utgavs i en mer bearbetad version år 1994 i form av Lpo 94 som är aktiv än idag. Dagens regering är dock i full gång med att omforma Lpo 94 vilket beräknas vara färdigt år 2010, Skolverket (2009).

I en rapport från skolverket (2005) menar dem att en tänkbar orsak till att kursplanerna och läroplanerna kan anses svårtolkade och till och med ibland feltolkades kan bero på att lärarna inte har den tillgång till de hjälpmedel och de tidsutrymme som de skulle behöva för att diskutera och tolka målen tillsammans. Enligt Hedenquist & Håkansson (2001) kan en måldiskussion samt gemensam målsättning bidra till en starkare sammanhållning. Delmål kan bidra till en motivation då deltagarna lyckas.

Skolverkets studie (2005) är nationell och syftar till att göra en samlad bedömning av skolbarnomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt vuxnas lärande. Studien är framtagen på regeringens uppdrag att samla information om bedömning och resultat. Skolverket (2005) skiljer sig från min studie då det är målstyrningens uppfyllelse från rektor, via lärare till elev som är i fokus istället för resultat och bedömning.

Skolverket (1999), Skola i utveckling, samtal för förändring, har genom sina nationella studier kommit fram till att diskussioner kring just elev och kunskapssyn ökar medvetenheten om mål och hur målens innehåll kan formuleras. Skolverket (1999), Skola i utveckling, är en samlad beteckning på sju utvecklingsområden där Skolverket följer 270 skolor under två års tid. Skolverket (1999), Skola i utveckling, samtal för förändring, innefattar 43 skolors arbete med mål och resultat. Grundskolor, friskolor samt gymnasieskolor ingår i studien. Till skillnad från Skolverket (1999), Skola i utveckling, samtal för förändring, utgör min studie en inriktning på två

grundskolor, i två grannkommuner. Deltagarna är tre lärare och två rektorer som är intervjuade med förberedda frågor. Fokus är inriktat på arbetsgången från rektor, via lärare till elev. Skolverket (1999), Skola i utveckling, samtal för förändring, har grundat sitt arbete på fem rapportörer som besökt de aktuella skolorna. Rapportörerna har deltagit i möten och lektioner samt tagit del av skriftliga dokument. Intervjuer och samtal med rektorer, lärare elever och övrig personal har också använts i studien. Intervjuerna och samtalen har genomförts utan förberedda frågor vilket skiljer sig från min studie.

Skolverket (1999), Hur styr vi mot en bra skola? Om skola och kommun i samverkan, förklarar att målstyrning handlar om ett arbete mot mål snarare än med mål. Skillnaden är att målen skall eftersträvas och arbetas mot istället för att används som regler och direktiv. I arbetet mot målen finns det då möjlighet att anpassa styrningen till de lokala förutsättningarna. Skolverket (1999), menar även att målen har en dubbel funktion genom att utgöra kriterier för kontroll samt styra skolverksamheten. De grundläggande problemen är enligt Skolverket (1999), att översätta målen till handling eftersom medel ofta väljs före målstyrningen. Målstyrningen uppfylls bäst om medlen, arbetssätt, metoder och arbetsorganisationen är ett resultat av målens tolkning. Detta innebär att målen först skall omformuleras så att de går att genomföra praktiskt. Utifrån de omformulerade målen bestäms metoder, material och arbetssätt, Skolverket (1999). Dock framgår även svårigheten med att översätta målen till handling. I min studie framgår hur de intervjuade pedagogerna reflekterar kring sitt arbete med Lpo 94s mål.

Enligt Schjellerup Nielsen (2006) måste vi använda oss av konkreta mål för att skapa lärandesituationer både på det sociala och generella planet. Detta för att lyckas skapa en grund för socialt ansvar och social kompetens.

Målarbete är enligt Wingård (1992) en process som behöver utvärderas och följas upp regelbundet. Även om processen inte är fullständig måste dessa kontroller göras för att se att arbetet och processen är på väg mot de resultat som vill uppnås. Skulle fallet vara att utvärderingen inte ger de önskade resultaten finns det chans att direkt påverka arbetet och processens gång. På detta vis fortgår de flesta processer, lite framåt och

lite bakåt. Förhoppningen är dock att målen skall vara uppfyllda när verksamhetsåret är slut, Wingård (1992). I likhet med Wingård (1992) innefattar intervjugudien en fråga kring bedömning där pedagogerna berättar om deras arbetssätt för att uppnå de önskade resultaten. Enligt Wingård (1992) behöver målarbete utvärderas kontinuerligt, även om processen inte är avslutad. I likhet med utvärderingen anser jag att delmål kan användas som en form av utvärdering och kunskapskontroll mot det uppsatta målet som sedan skall bedömas.

För att stärka barns psykologiska förmågor behöver läraren/pedagogen arbeta för att få en miljö där självförtroendet höjs för varje individ. Att arbeta med anpassade övningar och uppgifter med anpassade utmaningar gör att eleverna lyckas och enligt mig är det ett exempel på hur den eftersträvade miljön kan uppnås. Ett tillåtande klimat där det är godkänt att misslyckas och där det är prestationen som räknas och inte resultatet är önskvärt. Att sätta upp mål för/tillsammans med gruppen där målet framhäver prestation istället för resultat bidrar till en utvecklande arbetsmiljö. Då gruppen arbetar tillsammans mot målen som en och samma grupp, blir var individ och dess prestation viktig för att laget/klassen ska nå sina mål, Weinberg & Gould (2007). Med utgångspunkt ur förklaringen av gemensamma mål av Weinberg & Gould (2007) utformades frågan i intervjugudien om de intervjuade pedagogerna använder sig av gemensamma mål, individuella mål eller klassmål.

I skolverkets rapport (1999), Skola i utveckling, samtal för förändring, framkommer en tydlig utveckling på skolorna som innefattar mer egen planering och mer eget arbete än tidigare. Lärarna låter eleverna söka information på egen hand för att sedan omvandla informationen till kunskap. Målet med detta friare arbetssätt är att eleverna själva ska lära sig att finna verktygen för sitt eget lärande. Oftast innebär detta arbetssätt att eleverna även ska utvärdera sitt egetplanerade arbete. En risk enligt Skolverket (1999), Skola i utveckling, samtal för förändring, är dock att detta arbetssätt inte passar alla elever. De anser att ett alltför enformigt arbetssätt försvårar och till och med hämmar utvecklingen för de elever som har svårigheter med eget ansvar samt egen struktur.

Ett bra skolklimat och en bra inlärningsmiljö karaktäriseras bland annat av att skolledningen och hela lärarkåren samarbetar när det gäller att ställa upp klara och

avgränsande pedagogiska mål både vad det gäller ämneskunskaper, sociala attityder och handlingar, Evenshaug & Hallen (2001, s. 256).

Med detta citat som belyser grunden för ett bra arbetsklimat vill jag sammanfatta mina teoretiska utgångspunkter i detta arbete. Enligt Evenshaug & Hallen (2001) bidrar en gemensam målsättning mellan skolledningen och lärarna till ett bra skolklimat. Med utgång ur denna teoretiska utgångspunkt framkom fråga ett och sex i intervjuguiden, (bilaga 1).

3. Metododologiska utgångspunkter

I detta kapitel redovisas den kvalitativa undersökningsmetoden som denna studie baseras på. Urvalet av de intervjuade pedagogerna samt deras arbetsplatser motiveras även i detta kapitel. Genomförande och forskningsetiska överväganden avlutar detta kapitel.

Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod. Utgångspunkten är intervjuer med tre lärare och två rektorer verksamma på två skolor i olika kommuner. Intervjuerna baseras på förberedda öppna frågor och utförs en och en. Detta bidrar, enligt Ryen (2004), till att samtliga deltagare behandlas likvärdigt. De problemområden som framgår ur intervjufrågorna är hur pedagogerna arbetar med läroplanen och dess målsättning samt hur elever och föräldrar tar del av arbetet med mål. Elevernas möjlighet till att påverka och elevernas motivation är frågor som också utgör intervjuguiden, (bilaga 1). Hur målen från Lpo 94 bryts ner och hur eleverna bedöms har också diskuterats med de intervjuade pedagogerna. En fråga kring framtiden och den nya läroplanen (som förväntas att ersätta Lpo 94 år 2010) har berörts under intervjuns gång. Anledningen till att jag använde mig av den kvalitativa metoden är för att försöka förstå de intervjuade personernas uppfattning och förståelse kring problemområdet, i detta fall målstyrning, Patel & Davidsson (2003). I en kvalitativ intervju är meningen att intervjuare och den intervjuade personen skall föra en dialog tillsammans, vilket underlättar för att båda parter har en förkunskap kring ämnet, Patel & Davidsson, (2003). Genom att jag tagit del av tidigare

forskning anser jag att kunskapsnivån och förförståelsen i ämnet mål och målstyrning varit likvärdigt hos båda parter vilket enligt Patel & Davidsson, (2003) främjar en dialog. För att främja dialogen inledde jag intervjuerna med att berätta syftet med studien samt förklarade att medverkan var frivillig och att namnen på de intervjuade personernas namn figurerades. Namnen figureras för att bevara deltagarnas anonymitet. De intervjuade personerna fick ta del av intervjufrågorna för att kunna förbereda sig. Samtliga deltagare hade jag haft kontakt med tidigare vilket bidrog till en lättare dialog. Den tidigare kontakten kan dock även påverka intervjun på det vis att intervjuaren inte blir opartisk. Dock anser jag att intervjufrågorna stod i centrum och att deras svar framgick utan att våra relationer påverkade dialogen negativt. Enligt Patel & Davidsson, (2003) ska intervjuaren hjälpa intervjupersonen att bygga upp ett sammanhängande och meningsfullt samtal kring det relevanta ämnet. I likhet med Patel & Davidsson, (2003) anser jag att våra tidigare relationer och förförståelsen kring verksamheterna har bidragit till att dialogen har haft ett sammanhang och varit meningsfullt för båda parter.

Anledningen till att de två skolorna och de fem pedagogerna valdes till studien var att skolorna ligger i två närliggande kommuner, har olika årskursindelningar samt olika utformningar av arbetslag. Dessa kommuner skiljer sig i de flesta fall kan detta bidra till en skillnad i denna studie. Detta är något som jag tagit del av eftersom jag har sett verksamheten tidigare och anser detta vara ett intressant forum att ta del av deras arbete mot måluppfyllelse. Den tidigare kontakten var även en anledning till att dessa skolor och pedagoger blev utvalda. Samtliga deltagare var kvinnor i 40-60 års ålder som tagit examen under samma årtionde (1970). Anledningen till att antalet intervjuade lärare skiljer sig på skolorna är på grund av skillnaden i deras arbetslag. Den ena skolan har arbetslag i form av lärare, fritidspedagog och förskollärare medan den andra skolan har lärarna i samma årskurs som arbetslag. Jag valde att inte intervjua fritidspedagogen på grund av att det endast finns riktlinjer för fritidsverksamheten till skillnad från Lpo 94 som är styrdokument. Anledningen till att förskolläraren inte är intervjuad är för att förskolan inte ingår i min examen.

Utifrån frågeställningarna och syftet har jag valt en explorativ studie. Med explorativ studie menas att man medvetet inriktar sig på att undersöka ett område för att förbättra sin kunskap om det. Den här typen av undersökning görs ofta för att ge en grundläggande kunskap och förståelse av problemet, Patel & Davidsson (2003). Enligt Patel & Davidsson, (2003) använder man sig oftast av flera olika undersökningsmetoder vid en explorativ studie. Jag valde dock att endast genomföra intervjuer eftersom jag ansåg att det skulle leda fram till mest omfattande svar därför att denna studie fokuserar på arbetsgången från rektor, via lärare till elev.

Ryen (2004) menar att det är viktigt att bygga upp ett nära förhållande till intervjupersonerna eftersom målet är att förstå den intervjuade personen och deras åsikter. Detta uppnåddes med hjälp av de tidigare relationerna samt att syftet förklarades. Eftersom syftet med detta examensarbete är att förstå de intervjuade personerna och deras åsikter kring mål och målstyrning använder jag mig av en hermeneutisk metod, Patel & Davidsson, (2003). Enligt Egidius (2009) betyder den moderna hermeneutiken: läran om hur man tolkar innebörden i en text. Egidius (2009) menar att för att kunna tolka en text och göra den begriplig krävs det att forskaren kan sätta sig in i ett annat livssammanhang än det egna, eftersom alla har olika sätt att se på naturen, människan och händelser. En grundtanke inom hermeneutiken är att det alltid finns en förförståelse av det som kommer att undersökas, Egidius (2009).

I denna studie tolkades de intervjuade pedagogernas material genom en diskussion under intervjun samt anteckningar under samtalets gång. Sedan följde en gemförelse av svaren från deltagarna för att belysa skillnader och likheter. Även hur de intervjuade pedagogerna förklarade sin syn på mål och målstyrning jämfördes mot varandra samt den tidigare forskningen som återfinns i kapitel två i denna studie. Materialet har tolkats och analyserats med hjälp av den tidigare forskningen samt de teorier som utgör denna studies förkunskaper. Genom den hermeneuistiska metoden anses förförståelse, tankar, intryck och känslor som en tillgång istället för hinder i samband med forskningen. Denna studie innefattar även det holistiska synsättet då både delar och helhet bidrar till den slutliga förståelsen, Patel & Davidsson, (2003). Delarna i denna studie innefattar de enskilda intervjuerna, då en förståelse kring den pedagogens syn- och arbetssätt framgår och tolkas. Helheten kopplas

samman av intervjuerna samt den tidigare forskningen som utgör denna studie. Helhet och del, subjekt och objekt, förförståelse hos forskaren och pendlandet mellan dessa perspektiv utgör en helhet som ständigt utvecklas. Denna utveckling kallas den hermeneutiska spiralen och innebär att förförståelse, tolkning, ny förståelse och nya tolkningar blir nya delar i den nya helheten, Patel & Davidsson (2003). I min studie består kapitel fyra av tolkningar av intervjuerna som i sin tur leder till ny förståelse samt nya tolkningar som redovisas i kapitel fem.

3.1 Urval och genomförande

Den lokala arbetsplanen ska utformas i samarbete med lärare, övrig skolpersonal, elever, föräldrar och andra intressenter i skolans verksamhet, Richardson (2004). Huvudpunkten för den lokala arbetsplanen är att den beskriver hur skolan ska arbeta för att nå de fastställda målen. I Lpo 94 framgår det att det är strävansmålen som anger inriktningen på skolans arbete och anger eftersom den önskade kvalitetsutvecklingen i skolan, Lpo 94 (2009).

Genom att rikta mina intervjuer till rektorer och lärare vill jag fördjupa mig i deras arbete kring målstyrning och målsättning. Jag intervjuar alltså ledare (rektorer) och medarbetare (lärare) men i studien ingår inte elevernas upplevelser och erfarenheter i arbete med mål. Jag har valt att intervjua två rektorer och tre lärare, fördelat på två olika skolor. Grundskolorna ligger i angränsande kommuner. De intervjuade lärarna arbetar med elever i årskurs 0-3. De intervjuade deltagarna fick information om syftet med undersökningen samt att studien genomförs med det fyra etiska krav enligt Vetenskapsrådet (2002). De fyra etiska kraven förklaras närmare i kapitlet om forskningsetiska överväganden nedan. Intervjuerna genomfördes i form av ett samtal med stöd från intervjugudien, (bilaga 1). Genom att analysera de genomförda intervjuerna anser jag att intervjuerna blev bättre och bättre för var gång. Den intervju som genomfördes först, vilket var relativt tidigt i arbetet, är den som idag känns mindre omfattande än de senare intervjuerna. Genom att genomföra alla intervjuer inom en kortare tidsram anser jag att omfattningen av intervjuerna hade haft mindre skillnader då den förberedda kunskapen hos mig som intervjuare hade varit mer likvärdig inför samtliga intervjuer. Frågorna har drivit fram till lärorika och bra

intervjuer vilket i de flesta fall gett omfattande svar som i sin tur bidragit till en bra överblick av skolornas verksamheter.

Studien innefattar intervjuer med två kvinnliga rektorer i fyrtio till femtio års åldern samt tre kvinnliga pedagoger i femtio till sextio års åldern. Deltagarna är verksamma på två olika skolor belägna i grannkommunerna.

Rektorn på Solängskolan, Emma, är en kvinna i fyrtio års åldern med fritidspedagogexamen, magisterexamen samt rektorsutbildning som bakgrund. Hon har arbetat som rektor på Solängskolan i snart ett år. De kvinnliga lärarna på Solängskolan, Lina och Eva, är i femtio års ålder och tog lärarexamen på 1970 talet med dåvarande inriktning, lågstadiet. En av lärarna har även erfarenhet av undervisning i utlandet.

Vinterboskolans rektor, Sanna, är en kvinna i femtio års ålder och har arbetat på skolan i drygt 10 år. Förskollärarexamen tog hon under 1970- talet. Senare blev hon chef inom barnomsorgen. Läraren, Jonna, som deltog i intervjun på Vinterboskolan är drygt femtio år gammal och har arbetat på skolan sedan sin lärarexamen på 1970 talet.

Samtliga intervjuer genomfördes på respektive skolor där den intervjuade personen fick välja miljö och tidpunkt. Detta för att främja ett naturligt samtal där den intervjuade känner sig trygg. Intervjuerna varade mellan trettio till fyrtiofem minuter per person och utfördes individuellt. Jag antecknade under intervjuernas gång och fick ta del av vissa kvalitetsredovisningar och arbetsplaner av de intervjuade rektorerna och lärarna. Kvalitetsredovisningarna, arbetsplaner samt IUP material har endast används i intervjusammanhang.

3.2

Forskningsetiska överväganden

Enligt vetenskapsrådet (2002) finns det fyra etiska överväganden som varje forskare som arbetar med kvalitativa intervjuer måste ta hänsyn till. Informationskravet innefattar att de deltagande personerna får kunskap om forskningen samt att

deltagandet är frivilligt och får avböjas under arbetes gång, om personen så önskar. Deltagarna får även ta del av undersökningens upplägg innan intervjuerna påbörjas. Den andra delen är samtyckeskravet som innebär att deltagaren själv ger samtycke till att delta. Konfidentialitetskravet är de etiska övervägande som omfattar sekretess och avidentifiering. Läsarna av detta arbete ska inte under några omständigheter kunna spåra deltagarna i denna studie, därav använder jag mig av figurerade namn på både skolor och deltagare. Nyttjandekravet inkluderar att de personliga uppgifter och material jag tar del av genom mitt arbete inte kommer att användas till något annat än det syfte jag och deltagarna kommit överens om genom informationskravet, Vetenskapsrådet (2002).

4. Analys

I kommande kapitel redogör jag för de intervjuer som genomförts med både rektorer och lärare. Jag har valt att presentera varje skolas arbetssätt i separata avsnitt. Varje avsnitt inleds med presentation av de resultat som har framkommit i intervjuer med rektorerna. Därefter presenteras intervjuerna med lärarna. Namn på både skolor och personer är figurerat enligt konfidentialitetskravet vilket betyder att det inte är deltagarnas eller skolornas riktiga namn.

4.1. Solängskolan

Rektorn på Solängskolan, Emma, har arbetat som rektor på skolan i snart ett år. Utav intervjun med Emma framkommer det att lärarna under två års tid skall arbeta fram matriser för att kunna utföra de skriftliga omdömena tydligare. Emma utarbetar en ny, mer detaljplanerad arbetsplan för verksamheten och har ett samarbete med en annan rektor i kommunen p.g.a att de ingår i samma rektorsområde. Anledningen till att rektorerna startat processen om skriftliga omdömen, är ett direktiv från kommunen. Anledningen är att tydliggöra målen för både elever och föräldrar.

Enligt Emma är den lokala arbetsplan som finns idag inte är speciellt konkretiserad eller nerbruten i mindre mål, därav denna stora satsning under två års tid. Rektor påpekar att ”det är en process” vilket gör att lärarna utbildas tillsammans medan de

utvecklar dessa matriser och omdömen. Emma menar att ”en process tar tid, därför är två timmar varannan vecka delegerade till just detta projekt”. Lärarna är uppdelade i två arbetsgrupper där det ena består av förskollärare upp till lärare som undervisar årskurs tre. Den andra arbetsgruppen på skolan innefattar lärare i årskurs fyra och fem.

En av lärarna på Solängskolan, Lina, har arbetat på skolan i ca femton år. Lina berättar likt Emma att personalen på Solängskolan är i en process kring de pedagogiska planeringarna. Lina framhäver de pedagogiska planeringarna i frågan om hur de arbetar med läroplanen och dess målsättning. Enligt Lina ska en pedagogisk planering utgå från strävansmålen och öva färdigheter och förmågor som sedan bedöms. Lina menar att detta är ett direktiv från Skolverket, skrivet hösten 2008, men att Solängskolan började sin utbildning och process denna termin. Lina berättar också att det är ordinerat från kommunen att alla skolor skall gå denna utbildning som innefattar pedagogiska planeringar och skriftliga omdöme. När Lina berättar om målarbetet anser jag att hon kopplar till kursplanernas strävansmål samt uppnåendemål då hon nämner bedömning.

För att nå ut till föräldrarna arbetar Lina och hennes kollegor fram ett informationsblad som ges till eleverna och dess föräldrar inför en bedömning. ”Informationsbladet innehåller strävansmål, hur vi valt att arbeta med dessa för att sedan avsluta med hur eleverna kommer att bedömas.” Föräldrarna skriver på och ger tillbaka informationsbladet till lärarna, via eleverna. Lina berättar också att ”Dessa omdömen ska lämnas ut en vecka innan elevens IUP för att föräldrarna ska kunna vara förberedda och kunna följa sitt barns utveckling i skolan”. (IUP är en individuell utvecklingsplan som skolorna har ansvar att utforma.) Enligt Skolverket (2008) skall IUPn bidra till att eleven når målen samt stärka den individuella uppföljningen. När Lina får frågan om elevernas delaktighet menar hon att ”det måste vara synligt och framförallt förståligt för eleverna”. Genom att diskutera strävansmålen med eleverna och hur de kommer att bedömas blir eleverna delaktiga enligt Lina. Genom diskussionen kring strävansmålen kan eleverna vara delaktiga. Dock anser jag att eleverna inte är delaktiga i omformuleringsprocessen då det är Lina som omformulerar målen för att eleverna skall förstå innebörden. Lina påpekar att eleverna måste få en förståelse för vad som ska ske och varför. Att hela tiden ”koppla

till varför eleverna ska lära sig saker och ting i skolan” är något Lina berättar att hon ofta använder sig av i sitt klassrum. Fortsatt i diskussionen kring elevernas delaktighet nämner Lina att ”valmöjligheterna för eleverna är t.ex. datorn, för hand, arbeta i par eller enskilt, miljön i klassrummet och utanför”. Lina reflekterade över att det kanske oftast var när arbetet inte fungerade som hon stannade upp och frågade eleverna ”varför fungerade det inte på det sättet?”. Att eleverna själv får tänka ”vad som hände och hur de kunde göra det annorlunda för att få det önskade resultatet” är ett sätt att få eleverna delaktiga i valen i skolans värld enligt Lina.

En svårighet som Lina påpekar är att ”omformulera målen utan att ändra målets innebörd”. Detta är något lärarna har stött på under sin utformning av informationsbladet till föräldrar och elever. ”I den pedagogiska planeringen får målen inte omformuleras, det måste vara citat ur läroplanen” enligt Lina. När hon får frågan om målen bryts ner eller omformuleras på något sätt säger Lina att ”om barnen ska förstå målen måste de omformuleras”. För att eleverna skall förstå citaten ur Lpo 94 diskuterar Lina målen tillsammans med eleverna. Däremot återkommer svårigheten att omformulera utan att ändra innebörden. I informationsbladet är det kursplanens strävansmål som används.

När det gäller hur målen ser ut kring Linas elever anser hon att det krävs individuella mål för att eleverna ska utvecklas. Eftersom ”alla elever är så olika” måste de enligt Lina ha individuella mål. Med hjälp av IUP och åtgärdsprogram bildas elevernas individuella mål för att främja var individs utveckling. (Åtgärdsprogram är ett specifikt dokument som används då eleven är i behov av speciella åtgärder eller behov av särskild undervisning i vissa ämne eller vid specifika tillfällen.) Lina använder sig även av klassmål som sitter på väggen i klassrummet samt skolans gemensamma mål, som även finns på skolans hemsida. Solängskolans IUP avslutas med en fråga vad eleven vill bli bättre på. Eleven väljer då själv vad denne vill utveckla och bli bättre på. Tillsammans med föräldrar och lärare bestämmer de vem som tar ansvar för vad. Exempelvis om eleven vill utveckla sin läsförmåga kan han/hon få en uppgift som att läsa tre sidor var dag. Föräldrarna tar ansvar för att eleven läser högt för dem en gång i veckan medan läraren ansvarar för att eleven får ta del av nya böcker i rätt svårighetsgrad.

Eleverna på Solängskolan bedöms med hjälp av nationella prov och olika svenskprov i form av läsförståelse, läsutveckling och rättstavning. Lina reflekterar själv över vad det egentligen är som lärarna bedömer barnen i. ”Vad händer efter resultaten har kommit, finns det resurser för att hjälpa de elever som är i behov eller blir det bara statistik och stämplar på eleverna?”. ”Vad händer om eleverna inte klarar målen?”. Detta är frågor som Lina inte själv kunde svara på under samtalet. Linas frågor bildar ett område som denna studie tyvärr inte täcker. Dock förekommer en reflektion kring dessa frågor i diskussionskapitlet. Linas reflektioner och frågor är relevant för vidare studier. Under samtalets gång framkommer Linas önskan att ”lärare borde fortbildas tillsammans med de nya läroplanerna”. En gemensam förståelse i lärarkollegiet för läroplanen är något Lina eftersträvar.

Jag intervjuade även Linas lärarkollega Eva. Ibland läser Eva direkt ur läroplanen samt läser upp målen för årskurs tre. Anledningen till att Eva väljer målen för årskurs tre är för att dessa mål utgör bedömningsgrunden för hennes lågstadieelever som då innefattar årskurs 1-3. Eva anser att ”barnen tar det mycket allvarligare för dem vet vart de ska”. Eva har uppmärksammat att eleverna verkar få en större förståelse samt ”förstår allvaret i sin utbildning då de förstår att det finns nerskrivet av mäktiga personer i Sverige, inte bara mig, deras lärare”.

Ett arbetssätt som Eva använder ibland, för att få eleverna delaktiga är ”mattan” (bilaga 2). Här följer hennes förklaring av arbetssättet ”mattan”:

Det betyder att eleverna får till exempel förmiddagen på sig att genomföra vissa förutbestämda uppgifter. Eleverna ritar upp en matta och delar in den i så många bitar som jag bestämt. Eleven fyller sedan mattans olika delar med de uppgifter jag skrivit upp på tavlan. Eleverna får en ruta i mattan som de får planera själv. Vilken ordning eleverna arbetar med mattan är individuellt. När en uppgift är uppfylld och rättad av läraren får eleven måla den rutan i mattan. Ibland får även eleverna vara med att planera vad de kan arbeta med.

En gång i veckan finns det även elevens val som är ett nittio minuters pass där eleverna får möjlighet att välja vad de vill göra. Enligt Eva är detta ett sätt att få

eleverna delaktiga i skolan. Jag håller med så länge det är ämne som är relevanta för skolan och som uppföljer kursmål eller de sociala målen ur Lpo 94.

Målen för eleverna ska, enligt Eva ”omformuleras så att eleverna förstår”. Detta gör arbetslaget (lågstadiet) tillsammans. För att bryta ner målen använder Eva sig ibland av ”nivåer som är antal meningar tillsammans med uppförande ger olika betyg”. Exempel är att eleverna ska skriva om veckans händelser i en bok. Eleverna får nivåerna i form av G, VG och MVG. G nivån kan då innehålla X antal meningar och att rita. VG innebär de som gäller för G samt att göra arbetet under tystnad. MVG innefattar allt från de tidigare nivåerna samt att det är i skrivstil. Eva funderar på om hon når ”kvalitet eller kvantitet genom detta arbetssätt”. I detta fall kopplar Eva till kursplanens mål.

I samtalet framhäver Eva även några frågor hon inte har svar på idag men som är i samspel med Linas ovanstående funderingar ”vad är kunskap, är det att ha alla rätt på proven eller att lära sig söka kunskap?”. Frågorna som både Eva och Lina tar upp tyder på kritisk reflektion av sig själv och sina arbetssätt. Frågorna är högst relevanta och intressanta att göra en djupare undersökning kring, enligt min mening.

Eva, i likhet med Lina använder sig mycket av individuella mål för att främja var elevs utveckling och framgång. Eva använder sig mycket av den sista sidan i deras IUP där eleven får frågan vad de vill bli bättre på. Där får eleven själv välja fritt vad han/hon vill utveckla. Utifrån detta bestäms sedan vem som är ansvarig för utvecklingen mot de mål eleven själv formulerat och hur det skall ske. Även uppföljning planeras in. Klassmålen för Eva och hennes klass är för tillfället den sociala förståelsen (empati, känslor, medkänsla, gruppkänsla, samarbete) för att skapa en trygg och positiv grupp av elever.

När Eva fick frågan om framtiden på Solängskolan ansåg hon att ”framtiden innebär matriser som utgör de skriftliga omdömena som sedan skall finnas i alla ämne”. Eva menar att det kommer att finnas mallar i alla ämnen som kommer att klargöra vart eleven befinner sig i sin utveckling. När Eva berättar om matriser och mallar tolkar jag att det är kursplanernas mål som är relevanta. I samtalet kring de nya direktiven med pedagogisk planering och skriftliga omdöme menar Eva att ”det är resan fram

som är den som är det viktiga”. Med andra ord menar hon att lärande är en ”ständigt pågående process” där det viktiga är ”hur vi når målet och inte bara att vi når dit”. Svårigheterna enligt Eva liksom Lina är ”att förstå läroplanen”. Eva påpekar att ”Lpo 94 styr vårt arbete, då är det viktigt att vi förstår den!”. Med det citatet anser jag att Eva belyser en viktig del i lärarrollen nämligen att förstå styrdokumenten. Efter genomgången av intervjuerna med tre pedagoger på Solängskolan följer nu intervjuerna från Vinterboskolan.

4.2. Vinterboskolan

Den andra rektorn, Sanna, har arbetet på Vinterboskolan i drygt tio år. Sanna berättar att även Vinterboskolan är i en ny process kring de skriftliga omdömena. Kommunen har valt att köpa in ett arbetsverktyg till alla skolor, PODB. PODB är ett datorprogram som bryter ner och omformulerar Lpo 94s mål och konstruerar en digital IUP. Det är första terminen PODB används på Vinterboskolan. Sanna menar att ”detta betyder att alla är lite osäkra på hur eleverna ska bedömas”. Hon anser dock att ”lärarna på Vinterboskolan arbetar mot samma mål och visioner, men på lite olika sätt”. Rektor ger exempel på olika individuella mål och hur de kan se ut. Hon berättar att ”några elever har individuella mål på bänken, vissa får dagliga mål och vissa lite längre och större mål, det beror helt på individen”. I denna situation tolkar jag att Sanna relaterar till kursplanens mål.

Alla klasser har ämnesmålen uppsatta i klassrummen och använder sig olika mycket av dem, uppger Sanna. Hon påpekar att ”tiden är en bristfaktor när det gäller att diskutera och formulera mål gemensamt” för skolan. Idag delas lärarna och pedagogerna upp i respektive arbetslag, från förskoleklass till årskurs fem. ”Arbetslagen diskuterar fram förslag på åtgärder från föregående års kvalitetsredovisning samt hur de ska arbeta med de områden som behöver förbättras”, berättar Sanna. När det gäller elevernas möjlighet till påverkan av målformulering och målsättning så konstaterar Sanna att ”de kan ju inte vara med att påverka om de inte vet vad dom kan påverka!”. Detta betyder, enligt Sanna, att informationen till eleverna är viktig för att de ska få en möjlighet att påverka målformuleringen samt målsättningen. Sanna påtalar att ”vi informerar om skolans mål och visioner för föräldrar och barn på det första föräldramötet under hösten”. Skolans hemsida är

uppdaterad och har nyttig information dygnet runt. Beträffande föräldrars möjlighet att påverka menar Sanna att ”skolrådet är det forum där föräldrarna kan lämna in förslag och synpunkter om skolan och dess arbetssätt”.

Elevernas prestation motiveras, enligt Sanna, ”genom att synliggöra det som är bra och när eleverna lyckas”. Sanna berättar om ett studiebesök på Nya Zeeland där ”eleverna fick ställa sig på stolen med händerna över huvudet och ta emot applåder från klasskompisarna när de hade lyckats med något mål”. Detta är något som inspirerade henne samtidigt som hon påpekar att Nya Zeelands skolsystem skiljer sig från det Svenska skolsystemet. Detta innebär ”att det inte bara går att göra som de på Nya Zeeland i den svenska skolan”, menar Sanna. Hennes beskrivning kring elevers motivering till prestation sammanfattade hon genom ”att lyfta det eleven gör rätt och inte markera det dåliga”. Citatet framhäver något som Sanna inspirerades till ännu mer efter sitt studiebesök på Nya Zeeland.

Det Sanna upplever som svårigheter i arbetet kring målstyrningen i skolan är att ”tolka de gemensamma målen och framförallt att hitta tiden att tolka målen tillsammans”. Sanna anser att en diskussion skulle vara mycket utvecklande för alla deltagare samtidigt som det skulle bidra till en starkare sammanhållning och trygghet i bedömningarna. ”Rimligheten i bedömningarna” är också det en del som Sanna framhäver som en svårighet. ”Att allting är tolkningar vilket kan göra bedömningen orättvis i den benämning att det kanske är godkänt hos en lärare medan en annan lärare inte anser det vara godkänt.” Även här skulle tiden till en gemensam diskussion underlätta. Sanna reflekterar kritiskt över skolans undervisning då hon frågar ”om vi gör rätt saker?”. I samma stund uppger Sanna att ”mycket av arbetet görs idag av rutin, men blir det rätt kunskap?”. Hon påpekar också att hon vet att denna process och den nya utformningen av IUP via datorn samt de pedagogiska planeringarna är ”en tung process för alla parter”. Med det framhäver Sanna att ”elevernas kunskap är i centrum”.

Vinterboskolans elever bedöms i form av de nationella proven samt LUS tester som innefattar läsutvecklingen. LUS är ett läsutvecklingsprov som kartlägger vart eleven befinner sig i sin läsutveckling med hjälp av ett rutnät av mål för läsutvecklingen. När Sanna fick frågan om hur framtiden ser ut så önskar hon ”mer tid för att få en bättre

samstämmighet bland lärarna, både när det gäller IUPn via datorn samt arbetet med målen via den pedagogiska planeringen”. Med önskan om mer tid avslutas intervjun med Sanna och följs av en intervju med en av hennes anställda.

Vinterboskolans lärare som jag kallar Jonna, har arbetat på skolan i ca tjugofem år. I likhet med vad rektor Sanna nämnde ovan berättar Jonna att skolan just köpt in PODB. ”Här är färdiga mallar som fylls i digitalt inför elevernas IUP”. Tidigare använde Jonna sig av nerbrutna kursplansmål på klassrummsväggen och i elevernas individuella planeringsböcker. När eleverna hade uppnått målen fick de färglägga det aktuella målet. Planeringsboken är ett arbetsverktyg som Jonna arbetar med dagligen. Planeringsboken innebär att eleverna gemensamt i klassen tillsammans med Jonna planerar vad eleverna skall uppnå under en veckas tid, under vissa förutbestämda lektioner. Vad eleverna skall uppnå är förutbestämt av Jonna, med bakgrund i läroplanen och kursplanerna. ”Eleverna får själva bestämma när de vill arbeta med vad under lektionstimmarna”. På detta sätt är eleverna mer delaktiga i sitt lärande. ”Att föra en diskussion kring målen och varför de finns är något som främjar elevernas kunskap och möjlighet att påverka”, enligt Jonna.

Föräldrarna kan följa elevernas arbete med hjälp av planeringboken samt de protokoll som skrivs ut ur PODB inför IUP samtalen. I likhet med Sanna berättar även Jonna om föräldramötet skolan anordnar på hösten. Här ges information om skolans mål och hur föräldrar och elever kan påverka arbetet. På frågan om hur eleverna motiveras till att presterar svarar hon att ”man får vara påhittig, lite tänka sig som en teater”. Med detta menar Jonna att alla elever behöver olika sätt att lära sig och att det samtidigt ska vara lustfyllt. Dock anser Jonna att ”tiden är en bristvara för att vara så kreativ som jag skulle vilja”.

Vinterboskolan är uppdelad i arbetslag om två grupper med personal från förskoleklass till årskurs fem. Dessa arbetslag arbetar fram gemensamma mål i början av terminen eller i eventuella temaarbeten. De individuella målen är även här, hos Jonna, ”tyngdpunkten för elevernas personliga utveckling och inlärning”. Genom att använda sig av läsutvecklingstest, läsförståelsetest samt laborativ taluppfattning i form av klossar och konkreta uppgifter bedöms eleverna på Vinterboskolan. Utöver dessa tester genomförs de obligatoriska nationella proven i årskurs tre och fem.

När Jonna får frågan om hur framtiden ser ut gällande den nya läroplanen samt arbetssätten på skolan, anser hon att ”allt kommer vara mycket mer digitalt”. Vinterboskolans arbete mot detta har precis startat men Jonna tror att ”allt mer och mer går över till det digitala inom snar framtid”.

4.3 Analys och slutsatser

I likhet med målförklaringen av Hansson & Martinsson (1994), Jenner (2004) samt Weinberg & Gould (2007) infinner sig både arbetssättet ”mattan”, (bilaga 2), och ”planeringsboken” som väl lämpade arbetssätt där eleverna får ta del av målsättningen genom att planera sin egen arbetsgång, till viss del. I de båda arbetssätten blir eleverna delaktiga i att formulera och sätta mätbara, enkla, realistiska, accepterade och tidsbestämda mål. Även Schjellerup Nielsen (2006) visar att det är de konkreta målen som skapar lärande situationer, både på de sociala och det generella planet. Hedenquist & Håkansson (2001) menar att motivationen hos deltagarna ökar när mindre delmål uppnås. Denna möjlighet anser jag att eleverna får i arbetssätten ”mattan” och ”planeringsboken” eftersom de aktivt deltar i att besluta vad och när de ska arbeta med de olika ämnena. Målen som används i de två tidigare nämnda arbetssätten är omformulerade och mindre i omfattning vilket bidrar till att eleverna kan uppleva framgång och motiveras genom framgången. Skolverkets slutsatser (1999), Skola i utveckling, samtal för förändring, framhäver att de friare arbetsmetoderna kan ha vissa nackdelar. Framförallt gäller det att tillgodose de elever som har svårigheter med att ta eget ansvar samt skapa en egen struktur. Eftersom en klass består av många olika individer med olika inlärningsstilar samt olika svårigheter, anser jag att ett varierat och strukturerat arbetssätt där eleverna är delaktiga i diskussioner och beslut är den mest optimala inlärningsmiljön. När det gäller mål och målstyrning kopplat till arbetssätten ”mattan”, (bilaga 2) och ”planeringsboken”, anser jag att det finns möjlighet att skapa en optimal arbetsmiljö eftersom de eleverna som har svårigheter med struktur och eget ansvar har möjlighet att få hjälp av läraren vid planeringstillfället. Jag anser att planering av arbete är en kunskap och medvetenhet som kan utvecklas hos de flesta elever. De elever som inte har några svårigheter med struktur och eget ansvar arbetar då mer självständigt vilket

ger utrymme för läraren att hjälpa de elever som behöver mer stöd i detta skede. Genom de två ovan nämnda arbetssätten blir även en utvärdering möjlig. Enligt Wingård (1992) behöver målarbete utvärderas kontinuerligt vilket kan genomföras i både ”planeringsboken” samt ”mattan” då eleverna arbetat färdigt med ett eller flera mål.

I likhet med Svensson (1997) samt Evenshaug & Hallen (2001) betraktar jag att den gemensamma målsättningen och diskussionen fram till den gemensamma målsättningen skulle lyfta både personal och verksamhet till en starkare och mer välformulerad verksamhet. Ur intervjuerna framkommer det att de varken Vinterboskolan eller Solängskolan använder sig av en gemensam målsättning för samtliga pedagoger. De båda skolorna arbetar i mindre arbetsgrupper som sedan framför åsikter och idéer till rektorn. Intervjuerna framhäver att det är på grund av tidsbrist som inte hela lärarkollegiet kan samlas och arbeta med mål och målsättning. Tidsbristen är något som Skolverkets rapport (2005) även påpekar som en bristande faktor som bidrar till feltolkningar av Lpo 94s mål. Svensson (1997) menar att mål och arbetssätt skall tydliggöras för alla verksamma inom skolan samt föräldrar och elever. När alla parter är införstådda med uppgiften är det lättare att påverka.

Skolverket (1999), Hur styr vi mot en bra skola? Om skola och kommun i samverkan, framhäver i kapitlet forskningsläge att målen skall omformuleras så att de går att genomföra praktiskt. Enligt det nya arbetssättet för båda skolorna finns målformuleringen nu i den pedagogiska planeringen. Den pedagogiska planeringen kommer att vara den samling där strävansmål, enligt Långström & Viklund (2006), samt arbetssätt kommer att utgöra grunden för vart ämne eller tema som genomförs. En av skolorna i denna studie använder sig av ett digitalt program, PODB. Programmet har brutit ner och omformulerat strävansmål och uppnåendemål vilket sedan utgör elevernas IUP protokoll.

Hedenquist & Håkansson (2001) framhåller att eleverna tillsammans med läraren skall arbeta fram mål för deras klass, tema eller ämnen. Genom denna undersökning anser jag att lärare och elever arbetar fram målen tillsammans i viss utsträckning på olika sätt. Alla intervjuade pedagoger arbetar på olika sätt när det gäller mål och målsättning samt med olika utgångspunkter. Det samtliga intervjuade pedagoger

påtalar är att lärarna måste förstå läroplanen tydligare för att genomföra ett optimalt arbete. Intervjuerna har väckt reflektioner och frågor såsom: Vad är kunskap? Gör vi rätt saker? Rätt kunskap eller bara rutin? Vad är det vi bedömer? Varför skall eleverna lära sig detta? Dessa frågor har en komplexitet eftersom var person ser det med sitt synsätt och sina erfarenheter. Frågorna kan vara grund till en givande diskussion för lärarkollegorna. I diskussionskapitlet nedan följer två idéer, en som riktar sig mot lärarkollegornas vilja att diskutera målstyrningen samt en om elevers delaktighet.

5. Avslutande diskussion

Syftet i detta arbete har varit att skapa en djupare kunskap om hur mål används i skolans verksamhet samt att problematisera de olika arbetssätten som framkommer i intervjuer med lärare och rektorer. Lpo 94 anger att det är en rättighet för både elever och deras vårdnadshavare att skolan använder sig av tydliga mål. Därför har jag försökt förstå hur rektorer och lärare på två olika skolor arbetar för att uppnå målen i vår målstyrda skola.

För att uppnå syftet använde jag mig av fyra frågeställningar:

• Hur förklarar pedagoger att de medvetandegör målen i Lpo94 för eleven i den målstyrda skolan?

• Vilka svårigheter har pedagoger att förtydliga/konkretisera målen i Lpo 94?

• På vilket sätt försöker pedagoger göra eleverna delaktiga i målsättningen att uppnå målen ur Lpo 94 i skolan?

• Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssätt med målen ur Lpo 94?

Undersökningen som bestod av kvalitativa intervjuer med två rektorer samt tre lärare har visat att de intervjuade pedagogerna strävar efter att omformulera målen från Lpo 94 för att således underlätta elevernas förståelse av målens innehåll och syfte. Svårigheterna som de intervjuade pedagogerna nämner i fråga om att förtydliga och konkretisera målen är omformuleringen av mål. Tolkningarna av målen blir olika och det är stor risk att syftet med målet ändas på grund av omformuleringen. Enligt intervjuerna är eleverna inte delaktiga i omformuleringarna utan deltar endast i

planringen av de omformulerade målen. Eva och Lina på Solängskolan använder sig även av Lpo 94 genom att läsa upp målen direkt för eleverna. Lärarna anser att eleverna förstår allvaret med skolan och deras utbildning när de förstår att det är Sveriges regering som står bakom detta styrdokument, Lpo 94, som är grunden för alla skolor i Sverige. Meningen med mål och målsättning är att eleverna skall skapa en förståelse för vad de skall sträva efter att uppnå samt vad som måste uppnås för att bli godkänd i ämnena. Genom en målsättning där eleverna är delaktiga och sätter relevanta, mätbara, enkla, specifika och tidsbestämda mål fungerar målsättningen både som motivation samt en enklare utvärdering. Utvärderingen finner sig naturlig eftersom eleven har tydligt uppsatta mål som visar vart eleven befinner sig i sin utveckling.

I denna uppsats har jag försökt visa hur lärarna försöker göra eleverna delaktiga i konkretisering av målen samt att sätta egna mål. Lärarna Eva och Jonna arbetar med två olika arbetssätt ”mattan” och ”planeringboken”. Med utgångspunkt från lärarens omformulerade mål alternativt uppgifter ges eleven möjlighet att själv planera sitt arbete.

Den fjärde frågeställningen belyser skillnaden mellan skolorna och deras arbete med målen. Med utgångspunkt från den insamlade datan har jag konstaterat att en av kommunerna har valt att införskaffa ett dataprogram till samtliga skolor i kommunen. Programmet används för att omformulera och bryta ner målen. Utifrån de nerbrutna och omformulerade målen finns en IUP som baseras på vilka mål eleven uppnåt. Eftersom arbetssättet är nyintroducerat har ingen utvärdering kunnat ske. Båda skolorna i denna studie använder sig av gemensamma mål som ingår i den lokala arbetsplanen, något rektorerna ansvarar för. Solängskolan använder sig av en manuell IUP där både elev och lärare är delaktiga. Sista sidan av IUPn består av en paragraf där eleven själv sätter upp nya mål för något som han/hon önskar att bli bättre på. Tillsammans med lärare och föräldrar delas ansvaret upp för att detta mål skall nås. Utvärdering av målet följs upp på nästa IUP om inget annat anges. Eftersom ansvaret infinner sig både i hemmet och i skolan underlättar det för alla involverade parter om målsättningen är tydlig. Vikten av att ha ett samarbete mellan hem och skola är viktigt då det främjar elevens möjlighet till kunskap.

De intervjuade pedagogerna har framhävt svårigheter som att hitta mer tid för fortbildning kring de nya läroplanerna samt tiden till att diskutera och omformulera målen i lärarkollegiet. Tidsproblemen uppstår enligt mig eftersom lärarna är uppdelade i olika arbetsgrupper och arbetslag när de planerar. Var grupp redovisar sedan deras åsikter och idéer till de andra arbetsgrupperna samt rektor. Jag anser att genom en gemensam formulering av skolans och elevernas mål i form av en öppen diskussion kan lärarna skapa ett forum där idéer, kunskap och erfarenheter utbyts. Detta kan leda till att nya arbetssätt i strävan att utforma välfungerande målsättningar både för eleven och skolan. Tiden besparas eftersom samtliga pedagoger deltar i samma diskussion vid samma tillfälle istället för olika diskussioner som sedan redovisas vidare.

En idé som väckts under denna studie är att under en längre tid, exempelvis ett år, följa dessa två skolor där ett projekt i form av ett diskussionsforum kring mål och målsättning startas. Eftersom det framgår av denna studie att de intervjuade lärarna och en av rektorerna efterlyser samtal kring mål, anser jag att denna uppsats kan ses som ett steg i ökat samtal kring arbetet med mål i skolan. Ovanstående diskussion har fått mig intresserad av att applicera idrottarnas målsättningsmodell i skolans värld.

Inom idrotten har man länge förstått betydelsen av tydliga och konkreta mål. Idrottsmän som har förmågan att sätta upp realistiska mål når bättre resultat. På samma sätt förhåller det sig med all annan verksamhet, (Svensson, 1997 s. 14).

Hur skulle eleverna prestera om de hade fått en utbildning i vad mål är och hur de kan formuleras? Exempelvis skulle skolorna kunna använda sig av SMARTS – målen, (bilaga 3) som utgångspunkt i samtliga ämne. SMARTS – målen, skulle kunna hjälpa lärarna och eleverna att sätta upp dagsmål, veckomål, månadsmål och terminsmål. Eleverna tillsammans med läraren tar fram några mål ur Lpo 94 och omformulerat så att eleven förstår innebörden och sedan planerar vägen dit. Vissa mål kanske kan uppnås som dagsmål, andra blir veckomål eller terminsmål. Eleverna kan även skriva ner sitt drömmål, vad de helst av allt önskar att lära sig. Drömmålet är till för att motivera eleverna. Lika väl som lärarna som arbetar med mål måste förstå den exakta innebörden, anser jag att eleverna som arbetar för att nå målen har en rättighet att få förståelse för arbetssättet med målsättning.

Min förhoppning är att denna undersökning bidragit till en vidare inblick på mål och målstyrning som idag används i den svenska skolan. Min vision är att denna studie väckt ett intresse och skapat debatt i de skolor jag besökt. Förhoppningsvis har denna studie bidragit till nya idéer och infallsvinklar på arbetssätt kring mål och målsättning. Det hade varit intressant att utveckla studien med deltagare som har större spridning på examineringsåren samt arbetslivserfarenheten. Genus och kön är även en aspekt att utveckla studien med. I vidare studier kring detta ämne anser jag även att observationer av arbetssätt samt elevintervjuer kan bidra till fler vinklar och idéer.

Eftersom den nya läroplanen är under utformning och på väg att ersätta Lpo 94 redan år 2010 anser jag att det är ett mycket aktuellt ämne.

Jag ser fram emot vidare studier i detta ämne, både för egen del samt av andra intressenter.

Frågorna som väckts är om det överhuvudtaget går att översätta idrottsutövare till skolelever? Är mål endast för att lyckas prestera i olika sammanhang för någon sorts bedömning eller kan mål och målsättning bidra till starkare självkänsla och självförtroende? Kan målsättning även stärka gruppen och i sin tur leda till ett mer behagligt arbetsklimat? Området mål och målstyrning är ett stort och ibland väldigt ansträngande område eftersom de innebär en stor delaktighet av alla parter, anser jag.

Muntliga källor

2009-10-06, Intervju med rektor Emma. 2009-11-24, Intervju med rektor Sanna. 2009-11-26, Intervju med lärare Lina. 2009-11-26, Intervju med lärare Eva. 2009-11-26, Intervju med lärare Jonna.

Litteratur

Egidius, Henry (2009), Pedagogik för 2000-talet, Stockholm: Natur och kultur.

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001), Barn-och ungdomspsykologi, Lund: Studentlitteratur

Hansson, Jan-Inge & Martinsson, Stefan (1994), Så mäter du din verksamhet. Att styra med mål och verksamhet inom skola och barnomsorg, Ängelholm: Bokförlaget kommunlitteratur.

Hedenquist Jan-Anders & Håkansson, Jan (2001) Formulera och utvärdera mål, Älmhult.

Jenner, Håkan (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling, Stockholm: Lieber

Långström, Sture & Viklund, Ulf (2006) Praktisk lärarkunskap, Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidsson Bo (2003), 3e uppl. Forskningsmetodiekens grunder. Studentlitteratur: Lund.

Ryen, Ann (2004), Kvalitativ intervju –från vetenskapsteori till fältstudier, Malmö: Lieber.

Schjellerup Nielsen, Helle (2006), Gemenskap och utanförskap om marginalisering i skolans värld, Stockholm: Lieber AB.

Skolverket (2000), Grundskolan kommentarer till kursplaner och betygskriterier, Stockholm.

Skolverket (1999), Hur styr vi mot en bra skola? Om skola och kommun i samverkan, Stockholm: Lieber.

Skolverket (1999), Skola i utveckling, samtal för förändring, Stockholm: Lieber. Svensson, Arne (1997), Målstyrning i praktiken, Malmö: Lieber.

Weinberg, Robert & Gould, Daniel. (2007) Foundations of Sport and Exercise Psychology. 4th Ed, Human Kinetics Publishers.

Wingård, Britta (1992), Ledare för 90-talets skola, Göteborg: Graphic systems AB.

Rapporter

Skolverket (2005). Skolverkets lägesbedömning 2005 av förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning: Stockholm

Vetenskapsrådet (2002). Vetenskapsrådet forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning; Stockholm: Vetenskapsrådet

Publikationer

Skolverket (1998). Bärande Idéer.

Skolverket (2009) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem, Lpo 94.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 (Tillgänglig 2009-12-10)

Hur arbetar ni med läroplanen och dess målsättning på denna skola? Hur tydliggör ni det för elever och föräldrar?

På vilket sätt kan eleverna vara med och påverka hur ni ska arbeta med målen? Bryts målen ner eller omformuleras på något sätt?

Hur motiveras eleverna till att prestera?

Använder ni er av gemensamma mål, individuella mål, klassmål?

Hur ser framtiden ut när det gäller den nya läroplanen och ert sätt att arbeta från idag? Hur bedömer ni elevernas kunskap?

Matteboken s. 37-41 Tio kompisar (spel)

Skriva färdigt spöksagan och skriva en sida skrivstil

Renskriva och rita vattnets kretslopp i NO/SO boken

Bilaga 3 - SMARTS mål

Formulera dina mål SMART! S- specifikt M- mätbart A-accepterat R- realistiskt T- tidsbestämt Målsättning 1. Dagligt mål 2. Veckomål 3. Månadsmål 4. Terminsmål 5. Drömmål

Dagligt mål: tex., att klara av treans tabell, skriva två sidor skrivstil.

____________________________________________________________________

________________________________

___________________________

___________________________________________________

_