En studie om praktikverksamheten i Ystad kommun

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

En studie om praktikverksamheten i

Ystad kommun

A studie about practical training in the

county of Ystad

Louise Persson

Jessica Tarland

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2013-12-09

Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Mats Greiff

!

Fakulteten för lärande och samhälle

Sammanfattning

Skollagen säger att gymnasieskolans grundläggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning från år 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhållande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssätt och organisation kring praktikverksamhet. Frågeställningarna rör hur arbetssätt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan.

Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan är byråkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin är att uppfylla de för organisationerna i förväg satta målen. Teorier och begrepp kring organisationskulturer och organisationsstrukturer förklarar de studerade verksamheternas organisering av praktikverksamheten. Via kvalitativa intervjuer med fem avdelningschefer inom de studerade förvaltningarna samt två rektorer för olika skolor inom den kommunala gymnasieskolan insamlades empiri som sedan analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultatet visar att samtliga förvaltningar arbetar olika med praktikmottagande, tar emot olika många samt har olika attityder mot praktikanter beroende på den organisationskultur som råder. Detta medför svårigheter bland annat kring samverkan enheterna emellan, vem som bär ansvaret för praktikmottagandet samt vilka metoder som ska användas. Ytterliga svårigheter visar sig eftersom skolans organisation är, för att nå måluppfyllelse, direkt beroende av de arbetsplatser som kan tillhandahålla APL-platser för eleverna.

Nyckelord: Arbetsplatsförlagt lärande (APL), praktik, organisationer, arbetssätt, samverkan

Förord

Vi vill tacka våra informanter för all hjälp med insamling av den empiriska datan. Vi vill även rikta ett tack till personalchefen i Ystads kommun som hjälp oss i arbetet genom att ge idéer och synpunkter. Vår handledare Mats Greiff vill vi också tacka då han hjälpt oss att följa en röd tråd under hela processen, kommit med tips samt hjälpt oss på vår väg framåt i arbetet.

På följande vis har arbetet fördelats:

• Intervjuer och transkriberingar fördelades jämt.

• Jessica har djupare förankrat sig i tidigare forskning och Louise har djupare förankrat sig i teorier med insyn av varandra.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Bakgrund - Ystad Kommun ... 8

1.3 Bakgrund - Den kommunala gymnasieskolan i Ystad ... 9

1.4 Studiens disposition ... 10

2. Tidigare forskning ... 11

2. 1 En lägesbeskrivning av Skolöverstyrelsen från år 1991 ... 11

2.2 Skolinspektionens kvalitetsgranskning från år 2011 ... 13

2.3 Kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning ... 15

2.4 Sammanfattning ... 16 3. Teori ... 18 3.1 Rationalistisk Organisationsteori ... 18 3.2 Organisationsstruktur ... 19 3.3 Byråkratiska organisationer ... 20 3.4 Organisationskultur ... 21 3.5 Sammanfattning ... 22 4. Metod ... 23 4.1 Metodval ... 23 4.2 Urval ... 23

4.3 Datainsamling av empiriskt material ... 24

4.4 Analysmetod ... 24

4.5 Etiska ställningstagande ... 25

5. Resultat ... 26

5.1 Kommunens förvaltningar - Arbetssätt ... 26

5.1.1 Kommunens förvaltningar - Svårigheter ... 27

5.1.2 Kommunens förvaltningar - Attityder ... 29

5.2 Den kommunala gymnasieskolan - Arbetssätt ... 30

5.2.1 Den kommunala gymnasieskolan - Svårigheter ... 31

5.2.2 Den kommunala gymnasieskolan - Attityder ... 32

6. Analys ... 34

6.1 Rationalistisk organisationsteori ... 34

6.2 Organisationskultur ... 36

6.3 Organisationsstruktur och byråkratiska organisationer ... 37

6.4 Sammanfattning ... 39

7. Diskussion ... 40

8. Referenslista ... 43

9. Bilagor ... 46

Bilaga 1 – Ystad kommuns organisation ... 46

Bilaga 2 – Organisationsschema Samhällsbyggnad ... 47

Bilaga 3 – Organisationsschema Kultur- och Utbildning ... 48

Bilaga 4 – Social Omsorgs organisation ... 49

1. Inledning

Arbetsplatsförlagt lärande (APL) är idag en central del i gymnasieskolans yrkesutbildningar där elever ska tillgodose sig yrkeskunskaper, förstå yrkeskulturen, bli en del i yrkesgemenskapen på en arbetsplats samt utveckla en yrkesidentitet. Yrkesprogrammen inom gymnasieskolan ska tillgodose varje elev med femton veckors arbetsplatsförlagt lärande och varje elev ska under denna tid ha tillgång till en handledare (Skolverket 2011, 23).

I skolinspektionens kvalitetsgranskning (Rapport 2011:2) framkommer det dock flera kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv i Sverige. Granskningen har omfattat 39 gymnasieskolor i hela landet, både kommunala och fristående och visar på att endast var femte skola klarar av att ge en APL plats med kvalitet utifrån kraven. Resultatet av granskningen (Rapport 2011:2, 6) är att eleverna får praktik men utbildningskraven uppfylls inte.

Förvaltningarna Social Omsorg, Samhällsbyggnad samt Kultur och Utbildning i Ystads kommun tar årligen emot ett stort antal elever från gymnasieskolan som genomför sitt arbetsplatsförlagda lärande i de olika enheterna. De ovan nämnda förvaltningarna bidrar även med praktikplatser från andra instanser såsom grundskolor, högskolor och universitet, kvalificerande yrkesutbildningar (KYH), friskolor, vuxenutbildningar, arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och försäkringskassan.

Skolöverstyrelsen redovisar i en rapport från 1991 att det finns en oro kring konkurrensen om praktikplatser eftersom gymnasiepraktiken och den arbetsplatsförlagda utbildningen expanderat samt att även andra institutioner såsom högskolan, folkhögskolan och arbetsmarknadsverket ställer krav på praktikplatser (SÖ R 90:1, 42). Arbetsplatsförlagt lärande i skolan är idag ett omdebatterat ämne där organisationen av och utvärderingen av APL-platser ser olika ut på olika skolor och inom olika yrkesutbildningar. De APL-platser inom förvaltningarna Social Omsorg, Samhällsbyggnad samt Kultur och Utbildning i Ystad kommun som mottager elever för

verksamheterna och val av handledare på olika sätt. Med grund i ovanstående avser vi studera hur praktikverksamheten i Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad samt Kultur- och Utbildning är organiserad för att om möjligt få svar på några av de brister som framkommit i skolinspektionens kvalitetsgranskning av arbetsplatsförlagt lärande. Detta arbete utförs på förfrågan av personalchefen i Ystad kommun.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att studera arbetssätt och organisation kring praktikverksamhet i Ystad kommun med tyngdpunkt på samarbetet mellan kommunens förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur- och Utbildning och den kommunala gymnasieskolan i Ystad.

• Hur ser arbetssätt och organisation ut kring praktikverksamhet i Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur och Utbildning? • Hur ser arbetssätt och organisation ut kring arbetsplatsförlagd verksamhet i den

kommunala gymnasieskolan i Ystad?

1.2 Bakgrund - Ystad Kommun

Ystad kommuns politiska styrning kan beskrivas i tre olika led (se bilaga 1). Den högsta politiska instansen är kommunfullmäktige (KF) med 49 folkvalda ledamöter.

Ledamöterna väljs av kommunens invånare i samband med riksdagsvalet vart fjärde år. Under kommunfullmäktige lyder kommunstyrelsen (KS). Alla ledamöter i

kommunstyrelsen har blivit valda av politikerna i kommunfullmäktige. Under kommunstyrelsen finns fyra förvaltningar sex nämnder och fyra utskott. De sex

nämnderna är kopplade till den förvaltning i kommunen som täcker samma arbetsområde. Arbetsutskottet, hamnutskottet, miljöutskottet samt beredning för turism och

övergripande beskrivning av de tre förvaltningarna i kommunen som studeras i denna studie.

I toppen av Samhällsbyggnadsförvaltningen (se bilaga 2) sitter en förvaltningschef med ett flertal enheter under sig (Teknik, Fastighet, Plan och Bygg, Gis och Mät, IT-avdelning och Service). Enheterna har i sin tur underenheter med många olika verksamheter och arbetsplatser.

På samma sätt består Kultur- och Utbildningsförvaltningen (se bilaga 3) av en

förvaltningschef med underenheter (Administration, Resursenhet, Förvaltningssekreterare samt en Utvecklingsenhet). Under de fyra enheterna finner man alla kommunens

verksamheter och arbetsplatser kopplade till Kultur- och Utbildning.

Social Omsorgs organisation (se bilaga 4) utgår från Socialförvaltningen med Socialnämnden vid sin sida. I nämnden sitter överst en socialchef med ett kansli och en verksamhetsstab under sig. Därefter följer fyra organisationer (Funktionsnedsättning och socialpsykiatri, Hälso- och Sjukvård, Individ- och familjeomsorg samt Vård- och

Omsorg) med underverksamheter och arbetsplatser på olika geografiska platser i Ystad kommun.

1.3 Bakgrund - Den kommunala gymnasieskolan i Ystad

Den kommunala gymnasieskolan i Ystad är ett kommunalförbund med en Förbundsdirektion som också fungerar som Förbundsstyrelse. Direktionen ska bestå av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare från de tre kommuner gymnasieförbundet innefattar (Ystad, Tomelilla och Sjöbo). Direktionen, som väljs för fyra år, råder under Gymnasieförbundsdirektören (Reglemente X, 1).

Ystad är den största kommunen i förbundet och två av förbundets skolor omfattas av denna studie. Skolorna består av fem högskoleförberedande program (Estetiska

programmet, Teknikprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet,

Naturvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet) och tolv yrkesförberedande program (Bygg- och anläggning i Ystad och Sjöbo, Fordons- och transportprogrammet i Ystad och Sjöbo, Restaurang- och livsmedel, El- och energi, Naturbruk, Vård- och omsorg, Hotell- och turism, Hantverksprogrammet, Handel- och administration samt Barn- och fritid).

Skolorna arbetar huvudsakligen utifrån regeringens reformer. Dokument som styr gymnasieskolans arbete är Skollagen, Gymnasieförordningen, Läroplanerna, Examensmålen samt Ämnesmålen (Skolverket 2011, 14-15).

1.4 Studiens disposition

Kapitel 1 innehåller en inledning där ämnesvalet problematiseras, syftet och frågeställningar presenteras. Bakgrundsinformation kring Ystad kommuns organisation samt den kommunala gymnasieskolan presenteras.

Kapitel 2 presenterar tre tidigare forskningsområden som relateras till vårt ämnesval. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

Kapitel 3 presenterar aktuella teorier för att förklara och möjliggöra en analys av studiens resultat. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

Kapitel 4 presenterar studiens metodval, urval av informanter, insamlandet och bearbetandet av det empiriska materialet samt de etiska ställningstaganden som tagits. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

Kapitel 5 presenterar resultatet från den empiriska undersökningen och avslutas med en sammanfattning.

Kapitel 6 presenterar analysen av resultatet av den empiriska undersökningen kopplat till teorin samt den tidigare forskningen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

Kapitel 7 presenterar diskussionen i förhållande till resultatet, metoden och teorierna samt lägger fram tankar kring framtida forskning med anknytning till uppsatsens problematik.

2. Tidigare forskning

I kapitlet beskrivs tidigare forskning utifrån en lägesbeskrivning som Skolöverstyrelsen genomförde år 1991 kring uppkomsten av, samt anledningarna till praktikverksamhet i skolväsendet och även problematiken och oron hos kommuner kring konkurrensen av praktikplatser. Därefter beskrivs utredningen och resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning från år 2011 av gymnasieskolans yrkesutbildningar kopplat till den arbetsplatsförlagda utbildningen. Vidare beskrivs den Nationella lärlingskommitténs utredning kring kvalitet inom gymnasial lärlingsutbildning. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

2. 1 En lägesbeskrivning av Skolöverstyrelsen från år 1991

I över 100 år har det diskuterats kring fördelar och nackdelar med arbetsplatsförlagd eller skolförlagd yrkesutbildning i Sverige. Genom arbetslivskontakter har skolorna haft möjlighet att hålla sig uppdaterade kring den tekniska utvecklingen på arbetsmarknaden och eleverna har på så sätt fått realistiska arbetsuppgifter som innebär att de får tillämpa sina kunskaper från skolan på sina framtida arbeten. Under 1970-talet blev det aktuellt inom skolvärden att konkretisera och motivera elevernas skolarbete genom att stärka verklighetsanknytningen till ämnena. Diskussionerna tillkom eftersom skoltiden förlängdes till 11-12 år och eleverna hade svårt att motivera sig till att studera såvida inte en faktisk arbetslivsverklighet fanns att relatera till (SÖ R 90:1, 3-4).

Med grund i elevernas förändrade attityder gentemot sina studier, deras krav på verklighetsförankring, ett växande missnöje med en del av de etablerade kontaktformerna mellan skola och arbetsliv samt insikten om att det finns en stor skillnad mellan mål och verklighet när det gäller praktikverksamheten genomförde Skolöverstyrelsen (SÖ) år 1990 ett studieprojekt de kallade för ”Utveckling av skolans arbetslivskontakter i samtliga skolformer”. Syftet med studien var att finna underlag för att bedöma

Genom kartläggningsintervjuer i sex kommuner sammanställdes år 1991 en lägesbeskrivning av Skolöverstyrelsen (SÖ R 90:1) där det konstaterades att eleverna i de allra flesta fall uppskattade de arbetslivskontakter skolan organiserar samt att de även efterlyser fler sådana kontakter under sin skoltid. Dessa kontakter har visat sig vara oerhört viktiga för elevernas personliga utveckling och för deras socialisation in i vuxenvärlden (SÖ R 90:1, 6). Det framkom dessutom att en fungerande samverkan mellan skolan och arbetslivet kan tillgodose ett elevbehov. Behoven delas upp i fyra huvudkategorier, stöd för inlärningen, kunskaper om arbetslivet, personlig utveckling och socialisation samt studie- och yrkesorientering (SÖ R 90:1, 10). Både lärarna och eleverna poängterade att personlig utveckling och socialisation är det behov som anses allra viktigast att tillgodose genom arbetslivskontakter.

Samma rapport beskriver problematiken ur skolsynvinkel med att samverkan mellan skola och arbetsliv ska fungera och sammanfattar problematiken till följande tre punkter:

• Oklarhet om målen

• Oklarhet om roller och ansvarsfördelning • Otrygghet beträffande innehåll och metod

Studien kom även fram till slutsatsen att de forum institutionerna har för samverkan mellan skolan och arbetslivet har svårt att hitta arbetsuppgifter och arbetsformer som engagerar arbetslivets företrädare. Bland annat diskuterades frågor som ”Vad vill vi uppnå med olika former av arbetslivskontakter” i alltför liten utsträckning.En utveckling av diskussionerna kring vad de nationella målen kan betyda på lokal nivå är enligt rapportens analytiker en förbättringsmöjlighet (SÖ R 90:1, 22).

”På kommunal nivå är arbetet med skolplanen av central betydelse. I detta arbete måste man utgå ifrån dagsläget i kommunen. Arbetet måste bygga på en dialog med skolledarna och lärarna om vad som är realistiskt att uppnå” (SÖ R 90:1, 8).

Resultatet av studien anses vara för svaga för att dra några faktiska slutsatser kring hur man ska prioritera mellan olika skolstadier och skolformers arbetslivskontakter. Det framkom att det finns en stor oro i kommunerna kring konkurrensen om praktikplatserna eftersom gymnasiepraktiken och den arbetsplatsförlagda utbildningen expanderat samt att

även andra skolformer såsom högskolan, folkhögskolan och arbetsmarknadsverket ställer krav på praktikplatser (SÖ R 90:1, 42).

En entydig slutsats är att man i första hand bör koncentrera utvecklingsansträngningarna på kvaliteten i de redan etablerade arbetslivskontakterna, innan man ökar kvantiteten. Arbetsplatsernas vilja att ta emot praktikanter beror mycket på om det fungerar tillfredsställande och verkar meningsfullt” (SÖ R 90:1, 42).

Med grund i ovan nämnd problematik avser vi studera hur praktikverksamheten i Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad samt Kultur- och Utbildning är organiserad samt hur den kommunala gymnasieskolan organiserar sin APL-verksamhet för att om möjligt få svar på några av de svårigheter som framkommit i lägesbeskrivningen från Skolöverstyrelsen kring samverkan mellan skola och arbetsliv.

2.2 Skolinspektionens kvalitetsgranskning från år 2011

I den nuvarande Gymnasiereformen (GY11) som trädde i kraft år 2011 har skillnaden mellan de yrkesförberedande gymnasieprogrammen och de högskoleförberedande gymnasieprogrammen blivit större. Idag finns det tolv yrkesförberedande och sex högskoleförberedande program på gymnasieskolan. Enligt 4 kap § 12 i Gymnasieförordningen (2010:2039) ska det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) förekomma på alla yrkesförberedande program i gymnasieskolan i minst 15 veckor. Vidare framkommer det i Gymnasiereformen (GY11) att alla yrkesförberedande program leder till en yrkesexamen som innebär att eleven ska vara klar för arbete inom det valda ämnet. Genom APL ska eleven bli väl förberedd för arbetslivet och få med sig de nödvändiga yrkeskunskaper som beskrivs i kursplanerna.

Utifrån en rapport Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken, en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar som skolinspektionen genomförde år 2011 (Rapport 2011:2) går hälften av alla gymnasieelever på något av de yrkesförberedande programmen.

Syftet med rapporten (2011:2, 31) var att granska gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningars förmåga att ge relevanta kunskaper och förbereda eleverna för yrkeslivet.

Följande frågeställningar besvarades av 39 gymnasieskolor varar 30 var kommunala och 9 var fristående:

• Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att utbildningen anpassas efter arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet?

• Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört arbetsplatsförlagd utbildning av god kvalitet i tillräcklig omfattning?

• Betygsätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning på ett korrekt och likvärdigt sätt? (Rapport 2011:2, 31).

Utifrån tidigare nämnda regelverk torde ett fungerande arbetsplatsförlagt lärande (APL) på yrkesprogrammen vara av central betydelse för skolorna. Trots detta framkommer det i skolinspektionens kvalitetsgranskning (Rapport 2011:2, 24) flera kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv i Sverige. Det framkom att:

”Flertalet av de granskade skolorna inte samverkar med arbetslivet i tillräcklig utsträckning för att anpassa utbildningen till arbetslivets behov samt att påfallande många av skolorna har problem att ge eleverna en arbetsplatsförlagd utbildning av god kvalitet”. (Rapport 2011:2, 6).

Det är endast var femte skola som klarar av att ge en APL plats med kvalitet utifrån kraven. Resultatet av granskningen (Rapport 2011:2, 6) är att eleverna får praktik men utbildningskraven uppfylls inte. Det har även framkommit att handledare efterfrågat ett ytterligare samarbete med skolorna då de vill ha tydligare instruktioner från skolorna kring vad som krävs av dem som handledare. De vill dessutom att kontakten med skolan ska fungera innan, under och efter praktikperioden. Förordning (1985:123) Om försöksverksamhet i fråga om praktik för elever i gymnasieskolan § 9 säger att ”styrelsen för skolan skall utöva tillsyn över praktik […] och se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan och de företag och institutioner som tillhandahåller APL-platser.” (Förordning 1985:123 § 9). Skolinspektionens kvalitetsgranskning (Rapport 2011:2) har påvisat att det förekommit tillfällen då skolan inte hört av sig alls till handledaren efter det att klartecken kommit för att skicka ut eleven samt att lärarna inte i tillräcklig utsträckning varit ute på praktikplatserna och besökt eleverna. Anledningen till detta berörs inte i granskningsrapporten.

Även betygssättningen har visat kvalitetsbrister. Förutom ett fåtal skolor där arbetet med betygssättning fungerat bra har skolinspektionens granskning (Rapport 2011:2, 20) visat att betygen på det arbetsplatsförlagda lärandet på en stor del av skolorna sätts på oklara grunder och i vissa fall bedöms praktikperioden inte alls.

Utvärderingen av det arbetsplatsförlagda lärandet visar sig även den vara bristfällig. Vid 34 av 39 granskade skolor utvärderas det arbetsplatsförlagda lärandet samt samverkan mellan skola och arbetsliv inte i tillräcklig utsträckning. Detta har påverkat utvecklingsarbetet där prioriteringar och beslut om förbättringar inte kunnat uppfyllas (Rapport 2011:2, 8).

I relation till vår studie av hur praktikverksamheten organiseras i Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur och Utbildning samt hur den kommunala gymnasieskolan i Ystad organiserar sin APL-verksamhet kommer ovanstående resultat av Skolinspektionens rapport vara av central betydelse. Vi kommer att utgå från problematiken som visat sig kring den arbetsplatsförlagda utbildningen i gymnasieskolan och utifrån det studera hur vår målgrupp arbetar med att organisera detta. En skillnad i studierna är att vi kommer att påbörja vår studie med utgångspunkt i rapportens (2011:2) slutsatser.

2.3 Kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning

Sedan den 1 juli 2011 finns det beskrivit i Skollagen (SOU 2011:72, 15 kap. 3 §) att gymnasieskolan ska utgöra bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. I Gymnasiereformen (GY11) finns det beskrivet att alla nationella yrkesprogram inom gymnasieskolan ska erbjuda en väg till yrkesexamen i form av en lärlingsutbildning. Eleverna kan antingen välja att läsa ett yrkesprogram med 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande (APL) eller med 50 veckor på en arbetsplats (SOU 2011:72, 9). Under statens försöksverksamhet för gymnasial lärlingsutbildning som pågått med start under höstterminen 2008 framträdde vikten av en väl fungerande samverkan mellan skola och arbetsliv för möjligheten att få lärlingsutbildningarna att fungera. Detta har medfört att resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning som visade på flera

kvarstående brister i samverkan mellan skola och arbetsliv blivit alltmer oroande (SOU 2011:72, 10).

Den Nationella lärlingskommittén tillsatte år 2010 en grupp forskare från Umeå universitet för att granska lärlingsrådets funktioner med särskild fokus på ett arbetslivsperspektiv. Enkäter skickades samma år ut till de gymnasieskolor som deltog i försöket med gymnasial lärlingsutbildning. Svarsfrekvensen blev 76% där 69 kommunala gymnasieskolor och 35 fristående gymnasieskolor besvarade enkäten (SOU 2011:72, 42). Resultaten visar att det finns ett behov av tydligare struktur i lärlingsutbildningen eftersom lärlingsrådens funktioner inte är tillräckligt tydligt specificerade och reglerade för att underlätta samverkan mellan skola och arbetsliv. Den Nationella lärlingskommittén menar att huvudmodellen för den grundläggande yrkesutbildningen också i framtiden bör vara skolbaserad. För att lärlingssystemet ska fungera förutsätts att branschorganisationerna är intresserade av att använda systemet och att de tillsammans med skolan utvecklar systemet där det finns behov och efterfrågan (SOU 2011:72, 10). Ovanstående resultat kommer att användas för att fördjupa analysen kring samverkan mellan skola och arbetsliv i Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur och Utbildning samt den kommunala gymnasieskolan.

2.4 Sammanfattning

Tidigare forskning påvisar att eleverna i skolan uppskattar och efterlyser fler arbetslivskontakter samt att då samverkan mellan skola och arbetsliv fungerar kan detta tillgodose ett elevbehov. Kontakterna mellan skola och arbetsliv har visat sig vara viktiga för elevernas personliga utveckling, för deras socialisation in i vuxenvärlden samt för arbetsmarknadens framtida kompetensförsörjning. Vikten av en bättre samverkan mellan skola och arbetsliv framträdde ur statens försöksverksamhet för gymnasial lärlingsutbildning. Vidare påvisar forskningen att hälften av alla gymnasieelever studerar på något av de yrkesförberedande programmen samt att det är endast var femte gymnasieskola som klarar av att ge en APL plats med kvalitet utifrån kraven i den nuvarande gymnasiereformen (GY 11). Institutionerna som arbetar för samverkan mellan

skola och arbetsliv har haft svårt att hitta arbetsuppgifter och arbetsformer som engagerar arbetslivets företrädare.

3. Teori

I kapitlet förklaras och beskrivs teori och begrepp som senare kommer att användas för att analysera resultatet och få förståelse för detta. Teorierna om rationalistiska organisationer, organisationskulturer, organisationsstrukturer samt byråkratiska organisationer kommer att förklaras mer ingående och ligga till grund för analysen av det empiriska materialet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

3.1 Rationalistisk Organisationsteori

Den rationalistiska organisationsteorin bygger på att individer vill uppfylla olika behov men har svårigheter att göra detta på egen hand. Genom att organisera sig och samarbeta med andra individer för att utföra en kollektiv handling kan dessa behov tillfredsställas. Den kollektiva handlingen blir grunden till att individerna bildar gemensamma mål för att uppfylla behovet och de gemensamma målen bidrar till att individerna väljer att bilda en organisation för att utföra arbetet. Organisationens huvudmän blir de som tillsammans etablerat målen. Huvudmännens organisation kan ses som ett verktyg att uppfylla de satta målen (Abrahamsson & Andersen 2010, 18). I den rationalistiska organisationsteorin uppkommer organisationer för att någon vill det och väljer att satsa kapital i organisationen och de finns kvar så länge ägarna anser att behovet finns och marknaden tillåter. Detta gäller såväl privata organisationer som offentliga förvaltningar. (Abrahamsson & Andersen 2010, 278).

Då organisationer ses som ett verktyg för de som inrättat dem ska de användas för att ge ett bestämt resultat. Har organisationen skapats för att uppfylla fastställda mål blir den centrala frågan om organisationens verksamhet bidrar till att uppfylla målen. Inom den rationalistiska organisationsteorin mäts effektiviteten i uppfyllda mål och målen blir det viktiga för huvudmännen (Abrahamsson & Andersen 2010, 279, 199).

För alla organisationer är omgivningen av stor betydelse. Inom den rationalistiska organisatorsteorin är det faktorer i omgivningen som är tydligt

identifierbara som styr huvudmannens rörelsefrihet. Organisationen ses som en enskild aktör där organisationens huvudman och ledning på olika sätt är beroende av och försöker påverka omgivningen och de aktörer som styr dessa. Omgivningen kan ses som både begränsningar och möjligheter för organisationen att uppnå sina mål. Det blir därför viktigt att inom den rationalistiska organisationsteorin identifiera de yttre faktorer såsom ekonomiska-, juridiska- samt politiska faktorer som påverkar organisationen (Abrahamsson & Andersen 2010, 181). Omgivning kan i stort förklaras som allt utanför organisationen som skapar säkerhet och osäkerhet och består i många fall av andra organisationer. Organisationen kan för att uppfylla sina mål och få tillgång till resurser välja att antingen samarbeta eller bekämpa organisationerna i sin omgivning. Inom organisationsteorier finns det en skillnad på generell omgivning och specifik omgivning där den generella omgivningen syftar på den nationella och internationella miljö i vilken organisationen verkar. Omgivningen som har direkt betydelse för organisationens måluppfyllelse och tillgång på resurser benämns som specifik. Exempel på dessa kan vara finansiärer, kunder leverantörer samt patienter (Abrahamsson & Andersson 2010, 180).

3.2 Organisationsstruktur

Begreppet organisationsstruktur inom organisationsteorier står för hur man inom organisationer arrangerar arbetet och hur det fördelas mellan de som arbetar i organisationen (Abrahamsson & Andersen 2010, 60). Organisationsstrukturen symboliseras ofta med hjälp av ett organisationsschema där exempelvis den organisatoriska hierarkin och beslutsgången illustreras. Exempel på organisationsstrukturer är linjeorganisationer och hierarkiska organisationer. En organisationsstruktur syftar på en formellt beslutad arbetsdelning i syfte att underlätta specialisering i organisationen, auktoritetsfördelning som avgör vem som ska ha rättighet att bestämma vad som ska göras, system för styrning, koordinering och kontroll av det arbete som utförs i organisationen samt formation av uppgifter på olika organisationsenheter för att främja samordning mellan uppgifterna, (Jacobsen &

sig av tre strukturelement, 1) specialisering, 2) formalisering samt 3) centralisering/decentralisering (Abrahamsson & Andersson 2010, 60).

1) Specialisering delas i sin tur in i tre delar, horisontell differentiering, vertikal differentiering samt geografisk utbredning. Horisontell differentiering består av A, de yrken, professioner och specialiteter som finns i organisationen, B, upplärning dvs. instruktionen som ges till de som arbetar i organisationen och C, departementalisering som beskriver hur individerna i organisationen indelas i grupper avdelningar med mera. I stort innebär horisontell differentiering hur individerna i organisationen fördelas, främst baserad på kompetensen. Vertikal differentiering beskriver antalet nivåer i en organisation. Nivåerna i sin tur anger hur många anställda cheferna har under sig i en formell organisation. Geografisk spridning beskriver precis som det låter individernas spridning geografiskt (Abrahamsson & Andersson 2010, 62-63).

2) Formalisering avser att styra och kontrollera arbetet i en organisation. Styrningen gäller genom regler, rutiner och procedurer som många gånger finns nerskrivna men detta är inte ett krav. Dimensionen formalisering beskriver ytterst hur arbetet skall fördelas det vill säga vem som skall göra vad och hur det ska göras eller vilket resultatet ska bli (Abrahamsson & Andersson 2010, 64).

3) Centralisering/decentralisering beskriver på vilken nivå och var i organisationen besluten tas. Tas besluten på högsta nivå råder maximal centralisering. Tas besluten på så låg nivå som möjligt råder maximal decentralisering (Abrahamsson & Andersson 2010, 64).

3.3 Byråkratiska organisationer

Begreppet byråkrati kan inom organisationsteorin ses som ett funktionsbegrepp och en byråkratisk organisation fungerar bäst i en stabil omvärld där det råder förutsägbara tillstånd (Engdahl & Larsson 2011, 175). En byråkratisk organisation är uppbyggd på så sätt att det finns en strikt fördelning av arbetsuppgifter, befogenheter och ansvar, besluten delegeras till de anställda i fackfrågor (Jacobsen & Thorsvik 2010, 104).

Arbetsuppgifterna i en byråkratisk organisation styrs av regler och har ofta fyra kännetecken.

• Arbetsuppgifterna i organisationen fördelas mellan individer med skilda officiella skyldigheter och befattningar att svara för.

• Organisationen har en hierarkisk beslutsgång.

• Den utrustning som används i arbetet får bara användas här och ej i individens privatliv.

• De olika befattningarna har specialistkunskaper inom sina respektive

arbetsuppgifter vilket säkerställer att besluten blir sakliga (Engdahl & Larsson 2011, 174-175).

3.4 Organisationskultur

När individer möts, arbetar och agerar tillsammans för att lösa uppgifter skapas normer för och uppfattningar kring hur arbetet ska lösas (Abrahamsson & Andersen 2010, 275). Det som skiljer organisationskultur från generella kulturer och kulturella processer som finns överallt i samhället är att uppkomsten av organisationskultur sker i organisatoriska sammanhang (Jacobsen & Thorsvik 2010, 140) Vikten av att studera kulturbegreppet i organisationer hänger samman med att innebörder, meningar och symboler är viktiga i individers sätt att fungera på arbetsplatser och i företag (Lind 2008, 151). Inom organisationsteorier talar vissa om företagskultur och organisationskultur. Skillnaden på företagskultur och organisationskultur kan beskrivas på så sätt att organisationskulturen utvecklas spontant inom arbetsgruppen. Företagskultur avser istället den enhetliga kulturen inom organisationen som råder, den kultur ledningen strävar efter. Företagskultur är huvudsakligen resultatinriktad och styrs till exempel av styrdokument och policys. Organisationskulturen skapas däremot dagligen av individer och grupper och uppstår därför mer spontant (Corvellec & Lundberg 2010, 99). Kulturbegreppet i sig är väldigt svårt att definiera men syftar inom organisationsteorier på de värderingar, normer och uppfattningar som används för att till exempel skilja på bra och dåligt samt rätt eller fel (Lind 2008, 149). Denna beskrivning kan hjälpa oss att förstå kulturbegreppets innebörd och förståelsen av att det är en viktig aspekt i organisationernas värld eftersom arbetet i en organisation

uppfattar omvärlden på liknande sätt. Enskilt handlande utifrån en individs egen världsbild fungerar dåligt. Kulturen i en organisation bidrar till att egna förställningar om omvärlden blir mindre centrala och gruppen lär sig se mål, medel och relationer på liknande sätt genom att interagera och samarbeta med varandra. (Lind 2008, 149).

3.5 Sammanfattning

Enkelt beskrivet kan organisationer sägas växa fram då individer behöver samarbeta för att uppfylla ett mål. Utgångspunkten i den rationalistiska organisationsteorin är att individer vill uppfylla olika behov men har inte tillräckligt med resurser för att göra det ensamma, vilket innebär att de måste organisera sig (Abrahamsson & Andersson 2010, 18). Organisationers omgivning innebär en betydande osäkerhet och organisationen kan välja om den vill samarbeta med eller bekämpa sin omgivning (Abrahamsson & Andersen 2010, 184). En byråkratisk organisation styrs via fasta regler och har en hierarkisk beslutsgång. Strukturbegreppet och kulturbegreppet inom organisationsteorin beskriver organisationens arbetsdelning, auktoritetsfördelning samt kulturen som bildas i organisatoriska sammanhang.

4. Metod

I kapitlet beskrivs studiens metodval, kvalitativa intervjuer, det urval av informanter som använts, insamlandet och bearbetandet av det empiriska materialet samt de etiska ställningstaganden som tagits.

4.1 Metodval

I studien av hur praktikverksamheten i Ystad kommun organiseras ämnar vi använda oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer med anledning av att en bred datainsamling är av betydelse för resultatet.

För att samla in det empiriska materialet genom kvalitativ metod använder forskaren sig av olika typer av intervjuer, observationer, texter, dokument eller bild- och ljudinspelningar. Metoden bidrar till att forskaren, genom exempelvis följdfrågor i en intervju, kan fördjupa sin studie och undvika missförstånd. Materialet sammanställs senare i en matris (mall) på ett överskådligt vis så att jämförelser görs möjliga. En vanlig metod för analys av materialet är innehållsanalys, där forskaren försöker identifiera gemensamma drag, mönster, likheter och olikheter i texterna (Larsen 2009, 101-102). En kvalitativ metod valdes eftersom det ansågs ge en bred datainsamling i studien av hur praktikverksamheten organiseras i Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur och Utbildning samt hur den kommunala gymnasieskolan i Ystad organiserar sin APL-verksamhet. Metoden möjliggjorde en fördjupning i frågorna samt en möjlighet att ställa ytterligare frågor för att förbättra insikten i de olika avdelningarnas arbete med praktikverksamhet.

4.2 Urval

Fem avdelningschefer på kommunens förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur och Utbildning samt två rektorer för olika skolor inom den kommunala

lämpliga informationskällor med hjälp av personalchefen på Ystad kommun. Urvalet av informanter styrdes av vilka positioner inom den kommunala verksamheten det fanns behov av att få information ifrån. Ålder, kön och utbildning har därför inte tagits i beaktning i urvalet av informanter i studien.

Det finns naturligtvis ytterligare informanter i kommunen som skulle kunna bidra med information av vikt för studien. Studiens begränsade omfattning bidrog till att urvalet tvingades begränsas.

4.3 Datainsamling av empiriskt material

Utifrån ett gediget arbete med att utarbeta syftet och frågeställningarna till studien diskuterades vilka frågor som skulle kunna täcka informationsbehovet i intervjuerna. Stora öppna huvudfrågor valdes att ställas till informanterna för att på så vis få de att själva beskriva och berätta på ett mer grundligt men samtidigt fritt sätt. Underfrågor fanns antecknade som endast ställdes då dessa inte svarades på i informanternas egna beskrivningar och berättelser.

Två intervjuguider sammanställdes, en med frågor till de båda rektorerna och en med frågor till informanterna från de respektive förvaltningarna. Anledningen var att de besatt olika positioner och därmed olika information av vikt för studien.

Intervjuguiderna som framställts användes för att täcka frågeställningarna och intervjuerna spelades in med hjälp av en inspelningsfunktion på datorn. Samtliga intervjuer genomfördes i Ystad på informanternas respektive arbetsplatser och var i genomsnitt cirka 30 minuter långa. Dessa transkriberades sedan till text som sammanställdes och jämfördes. Alla informanter var innan mötet förberedda på vilken typ av frågor som skulle diskuteras.

4.4 Analysmetod

Det empiriska materialet i studien analyserades utifrån en innehållsanalys. En

innehållsanalys möjliggör en nedbrytning av all empirisk data till lämpliga grupper och kategorier. Genom sina intervjuer har forskaren inhämtat information som för att hanteras måste reduceras. Tankegångar, påståenden och uttryck som uttrycker samma sak

genomgår en dataproduktion och samlas i kategorier, detta är grunden i en innehållsanalys (Carlsson 1991, 62). Utifrån de transkriberade intervjuerna söktes likheter, återkommande begrepp samt gemensamma nämnare som därefter möjliggjorde ett överskådligt resultat. De återkommande begrepp och gemensamma nämnare som fanns sattes ihop under kategorier vilket medförde en överskådlig analysmöjlighet. Innehållsanalysen krävde en ständigt upprätthållande och analyserande diskussion för att undvika missförstånd och upptäcka styrkor och brister med informationen. Den insamlade empirin analyserades utifrån våra kategorier och kopplades samman med de teoretiska utgångspunkterna samt den tidigare forskningen som redogjorts för.

4.5 Etiska ställningstagande

Alla informanter har blivit informerade enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer i humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning (2002). Vetenskapsrådet ställer fyra huvudkrav angående forskning:

Informationskravet: Informanterna i studien ska innan intervjuerna bli informerade om studiens syfte och deras roll i denna.

Samtyckeskravet: Medverkande informanter i studien är frivilliga.

Konfidentialitetskravet: Informanternas identitet kommer på lämpligast sätt hållas konfidentiellt.

Nyttjandekravet: Den information informanterna bidragit med kommer endast att användas för forskningsändamål.

Genom att informera informanterna om Vetenskapsrådets fyra huvudkrav anser vi att de medverkande i studien blivit korrekt och rättvist behandlade. Det är viktigt för oss som utför studien att kunna bidra med en säkerhet både för informanternas anonymitet och att deras information endast används för forskningsändamål.

5. Resultat

I kapitlet presenteras resultatet från den empiriska undersökningen. Utifrån vår innehållsanalys har tre kategorier sammanställts: arbetssätt, svårigheter och attityder. Först redovisas dessa från kommunens perspektiv och därefter utifrån skolans perspektiv. Följande resultat är i sin redovisning förankrat i den tidigare forskningen och de kopplingar till vår studie som tidigare redogjorts för. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

5.1 Kommunens förvaltningar - Arbetssätt

Kommunens förvaltningar är målstyrda, det vill säga de arbetar alla för att uppfylla verksamhetsmål. De övergripande målen fattas i Kommunfullmäktige och bryts därefter ner på vägen mot de olika kommunala verksamheterna.

Förvaltningarna Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur och Utbildning i Ystad kommun samt deras enheter organiserar praktikverksamheten på olika vis. Samtliga informanter vittnar om enskilda arbetssätt kring organisationen av praktiksamordningen i sin förvaltning med sina enheter samt att kommunikationen enheterna emellan angående organisationen av praktikverksamheten sker i mycket liten grad. Vid frågan kring huruvida avdelningarnas olika idéer förmedlas mellan enheterna var responsen likartad. De enheter som ansåg att praktikverksamheten fungerade bra hade aldrig förmedlat sina idéer vidare och de avdelningar som ansåg att de behövde förbättra praktikverksamheten hade inte sökt hjälp bland sina kollegor i andra enheter.

En del enheter inom förvaltningen Social Omsorg har valt att själva organisera praktikverksamheten centralt där en verksamhetschef kontrollerar processen genom att själv stå som kontaktperson gentemot de skolor och organisationer som vill ha ut praktikanter i verksamheten. Alla praktikanter blir på så vis godkända att komma ut i arbete på samma premisser som alla andra anställda i verksamheterna. Tillvägagångssättet har dessutom möjliggjort att protokoll kunnat föras som i sin tur

förenklat processen. Här har verksamhetscheferna mottagit praktikanterna för intervju och skickat ut de till handledare på de olika enheterna. Tillvägagångssättet anses av informanten i fråga som ett fungerande arbetssätt kring organisationen av praktikverksamhet.

Andra enheter inom förvaltningen Social Omsorg arbetar med att organisera praktikverksamheten med hjälp av en kontaktperson. Denna organisering är främst förankrad i ett samarbete med en gymnasieskola i kommunen. Här är det lärarna på yrkesprogrammen på gymnasieskolan som tar kontakt med kontaktpersonen i förvaltningen för att få ut sina elever i praktik. Samma kontaktperson i förvaltningen kontaktas även av andra praktikanvändare såsom exempelvis Arbetsförmedlingen och den kommunala vuxenutbildningen.

”Vi har bestämt att jag är den som alla praktikanvändare ska vända sig till just för att det är ett samhällsurium […] så därför bestämde vi för några år sen att vi skulle ha en som alla då fick ringa till för att vi hade liksom så tog Ola emot någon praktikant, så tog jag emot någon praktikant. Så hade vi liksom ett samhällsurium” (Social Omsorg 2013).

I Samhällsbyggnadsförvaltningen sker organiseringen av praktikverksamheten mer sporadisk. Det finns ingen enhetlig kontaktperson utsedd utan alla samtal från eventuella praktikanter hamnar så småningom hos arbetsledaren som slussar ut praktikanter på olika arbetsplatser i förvaltningen efter att ha fört en diskussion i arbetsgruppen samt en intervju med praktikanten.

Inom förvaltningen Kultur och Utbildning organiseras praktikverksamheten på så vis att den eventuella praktikanten tar kontakt med respektive chef. Vill praktikanten göra sin praktik i en förskoleklass ska rektorn på skolan kontaktas. Är det istället på en ren förskola praktikanten vill göra sin praktik är det förskolechefen som ska kontaktas för att fatta ett beslut.

5.1.1 Kommunens förvaltningar - Svårigheter

Praktikverksamheten i Ystad kommun är mångfacetterad och innefattar mottagande av praktikanter från grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet, kvalificerade yrkesutbildningar (KYH), friskolor, vuxenutbildningar, arbetsförmedlingen,

framhålls av informanterna som de största svårigheterna med praktikmottagandet för de olika enheterna inom kommunens förvaltningar. Det finns ingen gemensam rangordning eller prioritering av praktikanter i de olika förvaltningarna som studerats. Varifrån praktikanterna kommer har främst att göra med vilken verksamhet som bedrivs samt vilka beslutsfattare som avgör saken. En del enheter har valt att föredra praktikanter från högskolor och universitet framför gymnasieskolor och grundskolor.

”Vuxenutbildningen har en del praktikanter, högskolan har sina, gymnasiet har sina, våra egna skolor har sina […] och prioriteringen blir nästa att högskolans praktikanter kommer först, gymnasiet sedan och grundskolans därefter och det är något vi fått kritik för” (Kultur och utbildning 2013).

En stor svårighet inom samtliga studerade förvaltningar i Ystad kommun är att det inte finns tillräckligt med tid och resurser på de olika arbetsplatserna för att hantera praktikanterna på ett önskvärt sätt. Arbetsplatser komprimeras och arbetsgruppen har ett tajt arbetsschema.

”På grund av ekonomin så trimmar vi våra arbetsorganisationer så hårt att det är nästan svårt att ta in någon extra som behöver lite tid till och det gör att kvalitén på praktiken blir nog väldigt olika” (Kultur och Utbildning 2013).

Inom Kultur och Utbildningsförvaltningen anses högskolestuderande praktikanter vara komplicerade att motta eftersom kraven på handledning är högre än då praktikanter tas emot från grundskolan. Bristen på erfarna handledare bidrar till denna problematik. En del enheter inom de studerade förvaltningarna har svårigheter med korta praktikperioder såsom två veckor eftersom de anser att de inte ger verksamheterna någonting tillbaka. Andra finner svårigheter med långa praktikperioder och föredrar de korta. De anser att praktikperioden ska kunna ge praktikanterna någonting vettigt och anser det svårt att underhålla med bra och meningsfulla arbetsuppgifter under en lång period. Det finns även en problematik kring praktikanter från kvalificerade yrkesutbildningar eftersom praktikanterna är på praktik under en lång period och förväntar sig ofta en anställning efteråt, en förväntning arbetsplatserna har svårt att motsvara. Vidare presenteras svårigheter med omotiverade praktikanter. Om praktikanten inte finner arbetet intressant och inte engagerar sig i arbetsuppgifterna bidrar detta till frustration bland andra anställda. Det belastar personalen och tar energi från arbetstagarna. Inom Social Omsorg finns en speciell svårighet kring detta då de inte anser att skolans betygsystem fungerar på ett önskvärt sätt.

”Då kan det ibland bli att vår personal vill underkänna en elev men skolan vill inte det. Och det känns ju faktiskt som att man borde ha ett bättre samarbete, det är ändå vi som ska anställa den här personen. Där borde vara ett bättre samarbete mellan skolan och praktikplatserna. Även om det har blivit bättre, vi sitter med i programråden och så men det är mycket jobb som vi som arbetsgivare ska lägga ner på att sitta med i alla de här programråden. Det är mycket vi ska ställa upp på” (Social Omsorg 2013).

5.1.2 Kommunens förvaltningar - Attityder

Samtliga informanter inom de studerade förvaltningarna i Ystad kommun vill mena att personalen har en positiv attityd gentemot praktikanter och praktikmottagande. ”Vi måste ju få in, det är ett stort generationsskifte på gång. Vi måste få in lite nytt folk som engagerar sig för det här” (Samhällsbyggnad 2013). Vid frågan om vad arbetsplatserna kan vinna på mottagande av praktikanter är svaren entydiga. Det kan bidra med en uppryckning i arbetslaget, arbetet betraktas med nya ögon och arbetssättet kan med fördel ifrågasättas av någon utomstående. Mottagande av praktikanter från högre institutioner anses vara positivt för en kompetenshöjning i verksamheten och arbetsplatsens personal uppdateras kring vad de nuvarande studenterna studerar på sina utbildningar. Förhoppningarna hos informanterna är att praktikanterna vill och kan komma tillbaka i framtiden som anställda och genom att redan ha spenderat sin praktikperiod på arbetsplatsen kan därför rekryteringsprocessen komma att förenklas.

Arbetet med organiseringen av praktikanter ligger inte som en del i kontaktpersonernas egentliga arbetsuppgifter

”Nej det gör det inte. Och det blir belastningar ibland och folk tycker att det är jobbigt. Och det är inte bra utan det är bättre att man har någon som tar emot de och gör det ordentligt. Så kan ju vi bara säga till hur många vi kan ta emot exempelvis och försöka jobba upp att man har en gång på det […] Kommunen är ju en stor arbetsplats, det måste ju få plats till många praktikanter. Om det bara organiseras från grunden” (Samhällsbyggnad 2013).

Det framkom dessutom att marknadsföringen utåt kan få en negativ effekt om praktikanten kommer in på arbetsplatser och negligeras eller inte tas ordentligt omhand. Det ansågs vara av vikt att praktikanter endast bör tas emot då resurser finns för att ge honom eller henne en bra och givande praktiktid.

5.2 Den kommunala gymnasieskolan - Arbetssätt

Det är kursplanerna som ligger till grund för organiseringen av APL-verksamheten på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Det är omöjligt för skolan att uppnå vissa kursmål som arbetsplatser istället kan tillgodose. Inom gymnasieskolan finns det en skillnad mellan en praktikplats och en APL- plats. En praktikplats beskrivs som en tid på en arbetsplats som är till för att eleverna ska få se verkligheten och gå bredvid för att lära sig medan en APL-plats är en plats som har krav på sig att bidra med de kunskaper och erfarenheter inom utbildningen som skolan inte kan tillgodose. APL-platserna har därför krav på sig att följa kursplaner, uppfylla mål samt betygsätta eleverna. Det är därför ett krav från skolstyrelsen att gymnasieskolan tillhandahåller eleverna på de yrkesförberedande programmen med APL-platser på arbetsplatser kopplade till utbildningen. Organiseringen av verksamheten kring APL-platser ser lite olika ut beroende på vilket yrkesförberedande program det gäller. Samtliga yrkesförberedande utbildningar har krav på sig från skolverket kring de mål som ska uppfyllas på APL-platserna.

Inom Vård och Omsorgsutbildningen i Ystad finns ett Vård och Omsorgscollege som startats. Detta innefattar en grupp av samtliga APL-mottagande arbetsplatser inom vård och omsorg. Det är en samverkansform mellan arbetsgivare och utbildare där arbetsgivarna via kontrakt förbinder sig att ta emot praktikanter från gymnasieskolan. Samverkan startades för att arbetsgivare lättare skulle se vilka som var behöriga för att söka deras tjänster. Alla som har gått utbildningarna inom Vård och Omsorg får ett specifikt intyg på vilka kurser de läst för att på så sätt kvalitetssäkra utbildningen. Inom Vård och Omsorgscolleget utbildas även handledare.

”Sen då när ungdomarna kommer ut vet de att de har utbildade handledare som har fått det här med betyg och bedömning så det är en ömsesidig kvalitetssäkring kan vi säga, så det är ju en samverkansform” (Rektor 1 2013).

Det är de ansvariga lärarna för kurserna på de yrkesförberedande programmen som kräver APL-platser, som ordnar platserna till eleverna. Det finns en del avsatt tid i lärarnas tjänster för arbetet med att organisera verksamheten kring APL-platser på utbildningarna. Det anses vara lättast att använda sig av lärarnas kompetens då de ofta besitter nätverk och kontakter i branscherna samt att de har kunskap om vilka kursmål

som ska uppfyllas, det är därför lärarna som letar APL-platser, skriver kontrakt med företag samt följer upp APL-platserna. På Handelsprogrammet är det en del i utbildning att eleverna själva ansvarar för att hitta sin egen praktikplats. Det anses som en viktig kompetens att få lära sig att marknadsföra sig utåt mot externa parter. På Naturbruksprogrammet skriver lärarna enskilda kontrakt med varje uppdragsgivare angående varje enskild elev och APL-platserna inom Naturbruksgymnasiet är de enda som erhåller ett handledararvode. På El-programmet finns en tjänst som till stor del endast handlar om att organisera APL-platser för eleverna.

Under tiden eleven är ute på sin APL-plats besöker lärarna platserna vid minst två tillfällen. Lärarna diskuterar då med platserna hur eleven fungerar och hur APL-platsen fungerar i förhållande till de mål ur kursplaner de har krav på sig att uppfylla. Tillvägagångsättet beskrivs som en fortlöpande utvärdering. Elevernas egna synpunkter fångas upp sporadiskt under tiden de är ute på sin APL-plats men blir mer konkreta efteråt då eleverna sammanställer en avslutande rapport kring sitt arbetsplatsförlagda lärande. Utöver detta arbete kring utvärdering bjuds alla handledare in till skolan med jämna mellanrum för att föra diskussioner kring vad APL-platserna har möjlighet att erbjuda eleverna samt vilka krav skolan har på elevernas arbetsplatsförlagda lärande. Det finns en önskan hos en av informanterna att systemet kring utvärdering ska systematiseras bättre för att synliggöra arbetssättet.

”Att systematisera detta ännu mera skulle vara önskvärt, det betyder inte att det inte sker. Det sker väldigt mycket och det är hela tiden så att man byter in platser men en systematik som är synliggjord för alla, även mig och dig, hade varit bättre” (Rektor 2 2013).

Gymnasieskolan arbetar gentemot branschen via Programråd. Det är en samverkan mellan arbetsliv och skola för bättre verklighetsanknytning i studierna där branschrepresentanter och lärare på utbildningarna samlas för att uppdatera varandra kring sina respektive arbetssätt.

5.2.1 Den kommunala gymnasieskolan - Svårigheter

misslyckats med att ge eleverna den utbildning de har rätt att få. Det beskrivs som ett stort arbete med organiseringen av bra APL-platser med anledning i att de ska vara bra på så många saker och att det är tids- och arbetskrävande.

Det finns ett antal svårigheter med det arbetsplatsförlagda lärandet inom gymnasieskolan. Bland annat beskrivs lärarnas arbete med att organisera APL-platser som en svårighet då tid finns avsatt men att alla trots detta efterfrågar mer. Det är även en svårighet för egna företagare att ta emot elever för arbetsplatsförlagt lärande samt att medverka i programråd och på handledarutbildningar. Bland annat nämns frisörer som ett exempel på denna svårighet. De arbetar ofta ensamma, i par eller i triader och skolan kan inte kräva att en av dem ska sätta av en eftermiddag för ett möte då detta innebär ett ekonomiskt bortfall.

Det finns tillfällen då skolan haft svårigheter att tillhandahålla APL-platser till alla elever. Tillfällena beskrivs som undantag där anledningarna är direkt kopplade till oförutsedda händelser såsom lågkonjunkturer eller väderförhållande vilket bidragit till att APL-platser som brukar ta emot elever inte längre har någon möjlighet. Vid sådana tillfällen har skolan arbetat fram olika projekt som eleverna fått arbeta med som ett komplement.

”Men det har ju hänt att vi har misslyckats under veckor och att eleven då har fått syssla med andra arbetsuppgifter men det tillhör undantagen men att säga att det inte förekommer det skulle vara lögn” (Rektor 2 2013).

5.2.2 Den kommunala gymnasieskolan - Attityder

Enligt våra informanter är den generella attityden inom gymnasieskolan positiv gentemot APL-platser med grund i att det arbetsplatsförlagda lärandet är livsavgörande för utbildningarna. Sedan den nya Gymnasiereformen (GY 11) kom att gälla har det arbetsplatsförlagda lärandet blivit uppvärderat med anledning av att den numera är en del i det betygsgrundande lärandet inom de yrkesförberedande programmen. Det finns dessutom en attityd som talar om en stressande faktor kring den tid och de resurser som krävs för organiseringen av APL-platser. Branschernas attityd kring det

arbetsplatsförlagda lärandet speglas enligt våra informanter av positiva attityder då de efterfrågar ny framtida arbetskraft.

5.3 Sammanfattning

Någon gemensam organisation i förvaltningarna Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur och Utbildning finns inte att finna i Ystad kommun. Tillvägagångssätten och framgången i koncepten varierar på de olika förvaltningarna med dess enheter. På så vis hanteras praktikanterna på olika vis beroende på vilken enhet samt vilken person som kontaktas. Endast en av samtliga tillfrågade informanter har ett strukturerat centralt arbetssätt där kontrolluppgifter och protokoll förs utifrån en egen utarbetad strategi. Resterande enheter som utsett en kontaktperson får praktikarbetet att fungera (enligt egen åsikt) tack vare enskilda personers positiva attityder och vilja att uppoffra arbetstid för ändamålets skull.

Organiseringen kring APL-platser på gymnasieskolans yrkesförberedande program ser även här olika ut beroende på vilket program som studeras, dock med gemensam nämnare i att alla APL-platser har mål och krav att uppfylla. Tid, lågkonjunktur samt resurser framstår som svårigheter i arbetet kring APL-platser men det arbetsplatsförlagda lärandet bidrar till eventuell ny arbetskraft till de olika branscherna.

6. Analys

I kapitlet kommer resultatet av vår undersökning att analyseras utifrån de teorier och begrepp som presenteras under tidigare forskning och teoriförankring. Kapitlet delas in i tre kategorier som analyseras var och en för sig, rationalistisk organisationsteori, organisationskultur samt organisationsstruktur och byråkratiska organisationer. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

6.1 Rationalistisk organisationsteori

Både kommunens förvaltningar och skolans organisationer arbetar utefter i förväg fastställda mål. Kommunens förvaltningar arbetar för att uppfylla de mål Kommunfullmäktige beslutat kring och den kommunala gymnasieskolan arbetar för att uppfylla regeringens reform där skolverket ur denna sammanställt Gymnasiereformen (GY11). Precis som den rationalistiska organisationsteorin hävdar blir den centrala frågan om verksamheterna uppfyller dessa mål. Skolan kan beskrivas som det verktyg regeringen använder för att uppfylla målen i Gymnasiereformen. Likaså används kommunens förvaltningar och dess enheter som ett verktyg för Ystad kommun att uppfylla Kommunfullmäktiges mål. Enligt den rationalistiska organisationsteorin mäts organisationers effektivitet i måluppfyllelse. Utvärderingen av APL-platserna verkar som en kontroll av måluppfyllelsen angående de mål som är ställda kring det arbetsplatsförlagda lärandet. På så vis mäts effektiviteten i skolans organisationer genom utvärderingen av APL-platserna.

Inom den rationalistiska organisationsteorin krävs en kollektiv handling för att uppnå målen. Resultatet av studien påvisar att skolans organisation är direkt beroende av arbetsplatserna som kan tillhandahålla APL-platser då skolan inte på egen hand kan uppfylla alla krav och mål som ställts i Gymnasiereformen för de yrkesförberedande programmen. Genom bildandet av Vård- och Omsorgscollege där skolan knyter

arbetsgivarkontakter till sig och arbetsgivarna samarbetar med skolorna för att kvalitetssäkra framtida arbetskompetens utförs en kollektiv handling. Det Vård- och Omsorgscollage som startats inom kommunen är ett exempel på en organisation som skapats genom en kollektiv handling för att tillfredsställa behov. Skolans behov är att få ut sina elever i arbetsplatsförlagt lärande och arbetsgivarnas behov är att tillfredsställa sitt behov av arbetskraft genom kompetent personal. Med skolan på ena sidan och arbetsgivarna på andra har organisationen bildats för att uppfylla varandras respektive behov.

Skolöverstyrelsens rapport (SÖ R 90:1) från 1991 påvisar en stor skillnad mellan mål och verklighet i samband med samverkan mellan skola och arbetsliv. Rapporten delger dessutom att det finns en problematik ur skolans synvinkel kring oklarhet om målen, innehållet och metoderna för en samverkan. Resultatet av vår studie visar att samverkan mellan skola och arbetsliv ur den kommunala gymnasieskolans synvinkel inte är helt enkel att genomföra med grund i svårigheter för exempelvis egna företagare att ta emot APL-elever samt att medverka på handledarutbildningar och i programråd. Skolöverstyrelsen rapport (SÖ R 90:1) från 1991 visar liknande problematik kring samverkan mellan skola och arbetsliv som resultatet av denna studie (2013) presenterar. Ystad kommuns förvaltningar omges av en specifik omgivning och en generell omgivning. Den specifika omgivningen är den som har direkt effekt på organisationen såsom den stora kommunpolitiska organisationen vars politiska beslut har direkt påverkan på förvaltningarna med dess enheter. Den generella omgivningen är den nationella och internationella miljön som påverkar organisationens verksamhetsområde såsom exempelvis ekonomiska regeringsbeslut. Även skolan verkar i en generell och en specifik omgivning där Kultur- och Utbildningsförvaltningen kan ses som en specifik omgivning för skolan då deras beslut får direkt påverkan på skolan. Den generella omgivningen inom den kommunala gymnasieskolan är även den kopplad till regeringsbeslut i form av den nuvarande skollagen (2010:800) Enligt den rationalistiska organisationsteorin ses omgivningen både som en begränsning och en möjlighet för att uppnå målen. Det är av vikt för gymnasieskolan att verka aktivt i sin omgivning då de inte själva kan uppfylla målen gällande den arbetsplatsförlagda utbildningen, detta kan

nå måluppfyllelse krävs arbetskraft. Därför är det viktigt att praktikanter tas in till den grad att de kan genomföra sin utbildning och sedermera bli anställningsbara efter genomgången utbildning. Detta med grund i att gymnasieskolan enligt Skollagen (2010:800, 15 kap. 3 §) ska utgöra bas för den regionala och den nationella kompetensförsörjningen till arbetslivet. De brister i kvalitén som framställdes i Skolverkets kvalitetsgranskning (Rapport 2011:2) får på så vis direkt påverkan på arbetslivets framtida kompetensförsörjning. Resultatet från vår studie påvisar problematik kring omotiverade och oengagerade APL-elever som tar energi och belastar personalen ute i enheterna. En del praktikmottagande enheter finner brister i skolans betygsystem och efterlyser ett bättre samarbete med gymnasieskolan för att kvalitetssäkra kompetensen på framtida arbetstagare.

Enligt Skolöverstyrelsens rapport (SÖ R 90:1) finns dessutom en oro hos kommunerna över konkurrensen om praktikplatser. Resultatet av vår studie visar på svårigheter kring prioritering av praktikanterna med grund i ett mångfacetterat praktikmottagande. Spridningen och mängden av praktikanter framställs som det största problemet kring konkurrensen om praktikplatser. Vårt resultat från 2013 styrker på så vis samma slutsatser som Skolöverstyrelsen kom fram till i sin rapport från 1990.

6.2 Organisationskultur

Kulturer som utvecklas spontant inom en arbetsgrupp och sker i ett organisatoriskt sammanhang är detsamma som den organisationskultur som råder (Corvellec & Lundberg 2010, 99). Inom en organisationskultur skapas gemensamma normer och värderingar hos organisationens medlemmar. Företagskulturen inom en organisation är den kultur som ledningen strävar efter via exempelvis lagar och styrdokument. Resultatet av studien visar på att organisationskulturen i respektive förvaltning i Ystad kommun och dess enheter är en av de faktorer som styr organiseringen och arbetssättet kring praktikmottagningen. Samtliga förvaltningar arbetar på olika vis med mottagande av praktikanter, tar emot olika många samt har olika attityder mot praktikanter beroende på de värderingar och normer som råder bland medlemmarna i förvaltningarna och dess enheter. Resultatet påvisar dessutom att det råder olika organisationskulturer i olika

enheter inom samma förvaltning och att enheterna organiserar sin praktikverksamhet olika beroende på gällande normer och värderingar i respektive enhet. Detta bidrar till att normerna och värderingarna i varje enskild enhetsgrupp ligger till grund för på vilka grunder praktikanter prioriteras och tas emot i verksamheterna. De många olika organisationskulturer som råder bidrar till den svårighet som beskrivs kring ett mångfacetterat praktikmottagande i kommunen.

Med grund i en lagstadgad företagskultur nedskriven i Skolverkets Skollag (2010:800) som säger att 15 veckors praktik är ett krav på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen, har skolan begränsade möjligheter att påverka APL-verksamhetens organisering. Trots denna företagskultur har en organisationskultur bildats med grund i personalens attityder kring praktikverksamhet samt de normer och värderingar som råder. Generellt sätt påvisas positiva attityder mot APL-verksamheten men samtidigt visar resultatet en stress kring bristen på resurser och tid som krävs för organiseringen av det arbetsplatsförlagda lärandet i gymnasieskolan.

6.3 Organisationsstruktur och byråkratiska organisationer

Hur de studerade förvaltningarna i Ystad kommun arrangerar sitt arbete och fördelar arbetsuppgifterna mellan organisationens alla medarbete är det som beskrivs som förvaltningarnas organisationsstrukturer. Horisontell differentiering beskriver hur arbetet fördelas bland medarbetarna i organisationen och deras kompetens i relation till de arbetsuppgifter som utförs. Har man en organisation med många olika yrkesgrupper blir den komplex och har en hög grad av horisontell differentiering. Resultatet av studien påvisar att Ystad kommuns organisation är bred och svåröverskådlig med alla sina förvaltningar, enheter och nämnder. Ystad kommun är därför en organisation som symboliseras av en hög differentiering. Resultatet visar på att enheterna i kommunen samverkar i liten grad kring organisationen av praktikverksamheten. Organisationerna är geografiskt utspridda i hela kommunen, detta kan bidra till svårigheterna som redogjorts för kring enheternas samordning av organisationen kring praktikverksamheten.