• No results found

Specialpedagogens roll i en kommuns systematiska kvalitetsarbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Specialpedagogens roll i en kommuns systematiska kvalitetsarbete"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap

Specialpedagogens roll i en kommuns systematiska

kvalitetsarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

The special educator`s role in a municipality`s

Systematic quality work.

Sabina Wiklander

Examen och poäng Specialpedagogik,90 hp Datum för slutseminarium 2020-05-18

Examinator: Helena Andersson Handledare: Magnus Erlandsson

(2)

2 Sammanfattning / Abstract

Sabina Wiklander (2020) Samverkans betydelse för systematiskt kvalitetsarbete.

Specialpedagogsprogrammet, intuitionen för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö Universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Mitt kunskapsbidrag är att bidra till att öka kunskap och förståelse för specialpedagogens yrkeskompetens i alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet.

Syfte och frågeställning

Syfte med studien är att undersöka specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Ses ett samarbete mellan specialpedagoger och den samlade elevhälsan? I vilka områden av det systematiska kvalitetsarbetet ser man spår av specialpedagogisk kompetens.

En av specialpedagogens uppgifter är att bidra till det systematiska kvalitetsarbetet. Något som också skrivs fram i Skolverkets (2014) Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Teori Systemteori Metod

Kvalitativ dokumentanalys Resultat

Resultatet visar spår av specialpedagogisk kompetens som visar sig mer synlig i vissa delar i kvalitetsrapporterna.

Skolledning behöver inta ett systemteoretiskt synsätt i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete.

Specialpedagogiska implikationer

Resultatet visar att verksamheterna måste bli mer bekanta med specialpedagogens

examensförordning, för att förstå betydelsen av kompetensen för en verksamhets hållbara utveckling, framgångsfaktor.

Nyckelord Systemteori

(3)

3

Innehåll

Inledning ... 4

Syfte och frågeställningar ... 5

Frågeställningar ... 5

Avgränsningar ... 5

Centrala begrepp... 5

Kommunens systematiska kvalitetsarbete ... 5

Skolutveckling ... 7

Tidigare forskning ... 7

Specialpedagogsprogrammets start och utveckling ... 10

Teori... 12

Förändring som tillstånd. ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Metod ... 15

Metodens fördelar och begränsningar ... 16

Urval ... 16

Bearbetning av data ... 17

Tillförlitlighet och trovärdighet ... 20

Etiska övervägande ... 20

Resultat och Analys ... 21

Presentation av kvalitetsrapporter. ... 21

Specialpedagogen som en del av det systematiska kvalitetsarbetet ... 21

Analys ... 23

Specialpedagogen som skolutvecklare ... 24

Förbättringsmöjligheter ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Specialpedagogen en samverkande aktör ... 25

Analys ... 25 Diskussion ... 27 Metoddiskussion ... 31 Specialpedagogiska implikationer ... 32 Fortsatt forskning ... 33 Referenslista ... 34

(4)

4 Inledning

I min nuvarande roll som specialpedagog har jag genom min utbildning bekantat mig med forskning inom skolutveckling utifrån teorier. Teorier som jag använt mig av i min

undersökning är organisationsteorier, systemteori. Dessa teorier hade jag önskat att jag hade haft kännedom om i mitt arbete som pedagog, arbetslagledare, då jag som pedagog,

arbetslagledare intresserade mig för att bidra till att skapa samverkan mellan olika yrkesprofessioner i verksamheten. De olika professionerna skulle kunna samverka för att skapa och bidra till förändringsarbeten inom organisationen. Vidare upplevde jag att skolledningen inte tog sig tid att återkoppla till medarbetarna det arbete som delegerades ut till dem och skulle verkställas ute i praktiken. I de flesta processer så utvärderades det i form av att medarbetarna fick fylla i en digital utvärderingsblankett. Jag upplevde att det saknades ett samarbete mellan skolledning och medarbetare i analys och återkopplings delarna. Jag saknade helhetsperspektivet. Som blivande specialpedagog är jag nyfiken på hur

specialpedagogens yrkeskompetens tas tillvara i alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet ute i verkligheten. Ser man specialpedagogens insatser som ett led kopplade till ytterligare led i verksamheten. Samlad elevhälsa innefattar att det måste finnas kompetens samlad för arbetet med elevers hälsa, utveckling. (2017) Hylander & Guvå. Författarna menar att det krävs att elevhälsans olika aktörer och andra professioner, yrkesgrupper samarbetar.

Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.” (Skollagen, kapitel 4, paragraf 3)”

Utifrån denna paragraf kan jag se en utmaning för specialpedagogen i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete.

Det jag har observerat under min utbildning är att specialpedagogen gör många insatser och åtgärder, men det ges lite tid till samverkan för att förankra återkoppla dessa för att skapa en hållbar utvecklande verksamhet. Öquist, (2018) menar att för att ett system som är öppet inte ska försvinna, gå i bitar i en omvärld som är under förändring, måste de tydliga värdena lyftas fram och samtals om. Under mina verksamma år som pedagog inom både den privata och kommunala skolan ser jag det som viktigt att en verksamhet ständigt behöver utvecklas och för att göra det måste olika yrkesprofessioner inom verksamheten samverka.

(5)

5 Syfte och frågeställningar

Syfte med studien är att bidra med kunskap om hur specialpedagogens kompetens tas tillvara i det systematiska kvalitetsarbetet i en kommun.

Frågeställningar

Hur visar sig specialpedagogisk kompetens i kommunens systematiska kvalitetsarbete?

Hur ser man på skolutveckling i kommunens systematiska kvalitetsarbete?

Avgränsningar

Jag avser att studera kvalitetsrapporter från nio olika skolor inom samma kommun. Utifrån valda teorier vill jag undersöka var i rapporternas olika delar man kan se specialpedagogisk yrkeskompetens. Studien kommer endast använda teorierna inom kontexten skolorganisation. Litteraturen som jag valt till studien handlar i första hand om systemteori kopplat till

organisationsutvecklingsteorier, forskning inom teorin. Centrala begrepp

Under följande rubriker kommer jag att redogöra för begreppen systematiskt kvalitetsarbete och skolutveckling.

Kommunens systematiska kvalitetsarbete

(6)

6

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. (Allmänna råd Skolverket 2015) s5

Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av

utvecklingsarbetet. Kvalitetsarbete innebär att skolan ständigt arbetar med att förbättra resultat och kvalitet. Kvalitetsarbetet analyseras och redovisas en gång om året i juni i en

kvalitetsredovisning. Ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet vilar på rektor som är ytterst ansvarig. Alla i skolans verksamhet är delaktiga och arbetet ska genomsyra hela verksamheten. Att årligen göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet är arbetsgivarens skyldighet enligt § AFS2001:1, vidare ska rapporteringen av det systematiska arbetsmiljöarbetet sammanställas av chef och rapporteras i ledet enhetschef-avdelningschef, förvaltningschef -Cesam. I kommunen arbetar man med olika verktyg och tester för att kartlägga vilka utvecklingsområden som finns. Man tittar på mönster i måluppfyllelse och resultat av dessa styr sedan vad man arbetar med. Verktygen man använder sig av är

ämnesanalys som har namnet kam, attitydundersökningar, trivselenkäter, konferenser i mitten av terminen. Verktygen används flera gånger om året, enligt ett så kallt års-hjul, för att mäta progression. Kvalitetsarbetet är uppdelat i två delar: värdegrundsuppdraget och

kunskapsuppdraget. Elevhälsan arbetar med att förbättra förutsättningarna för elevernas lärande, utveckling och hälsa. Dokumentation görs av olika aktörer. Rektor sammanställer dokumentationer gjorda av lärare, utvecklingsgrupp, och andra medarbetare i verksamheten. Pedagoger dokumenterar sitt arbete i gruppen/klassen. Elevhälsan dokumenterar sitt arbete. Följer upp dokumentation gör rektor vid varje skola, som också är ansvarig för

sammanställning av resultat. Scherp (2013) beskriver i sin bok att dokumentation rör inte bara redovisning resultat av ett år, utan kvalitetsarbetet innefattar dokumentation av hur verksamhet arbetat fortlöpande med det systematiska kvalitetsarbetet för att nå mål.

Resultat som kommit fram ska redovisas för förvaltningen. Utifrån resultat och data från de olika kvalitetsrapporterna sätts nya må upp för de olika skolorna i kommunen.

(7)

7

Skolutveckling

Skolutveckling syftar till att fler elever ska nå de nationella målen Berg och Scherp (2004). Det innebär att man arbetar med nationella förpliktelser och att ett lokalt arbete som sker på en enskild skola för att skapa förändringar. Det man vill i förändringsarbetet är att skapa lärprocesser som ska bidra till fortsatt progression, ge en ökad förståelse för elevers, pedagoger, skolledare. Det som står i huvudfokus är elevers lärprocesser i sin lärmiljö. Skolutveckling styrs av det finns en fungerande styrning, ledning i det systematiska

kvalitetsarbetet. I en skolverksamhet kan skolutveckling bedrivas på olika sätt. Det kan finnas en skolutvecklingsgrupp som består av valda representanter som skolledningen på skolan valt ut. Det kan var förstelärare, specialpedagoger samt rektor. Det kan vara en ledningsgrupp där man valts in av rektor utifrån att man brinner för förändringsarbete och besitter erfarenhet. Tanken med grupperna är att skolutveckling ska utgå ifrån professionell erfarenhet, vetenskaplig grund. Man börjar med att utgå från en nulägesbeskrivning av det pågående utvecklingsarbete för att skapa kvalitetsförbättring av verksamheten. Scherp (2013) Tillsammans ska skolutvecklingsgruppen komma fram till en helhetsbild av verksamheten som man sa arbeta vidare med och leda verksamheten i sin utvecklingsorganisation i kvalitetsarbetet. Som ska bli till en naturlig del av verksamhetens skolkultur och vardagsrutiner. Detta utvecklingsarbete kan ske genom ett kollegialt lärande mellan

pedagoger. Det som är viktigt är att det ska ske utifrån ett systematiskt arbetssätt och det ska dokumenteras. Skolutveckling kräver ett långsiktigt arbete. Skolutveckling innebär att se utifrån hur alla skolans delar hänger samman. Vidare hur de olika arbetsområdena kopplas samman, hur bildas det en helhet. Scherp (2013) Beskriver i sin bok vikten av att aktiveter som hänger ihop som en kedja, bidrar till ökad måluppfyllelse hos elever. Vidare är det av stor vikt att det finns rutiner på uppföljning, analys, insatser och återkoppling.

Tidigare forskning

Det finns mycket forskning kring rektorn och systematiskt kvalitetsarbete men enligt mina sökningar har det inte kommit fram så mycket om specialpedagogens arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns forskning som beskriver och visar på att

(8)

8

specialpedagogen enligt examensförordning kan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Arbete som innefattar att analysera nuläge, hitta utvecklingsområde, vidare bidra till att skapa en dialog utifrån detta arbete. (SFS 2007:638, se bilaga 3). Men det finns inte mycket

forskning kring vilka delar i processen som specialpedagogen syns i, och på vilket sätt detta bidrar till skolutveckling. Göransson (2015) menar att forskning kring specialpedagogens roll inte är lätt att tyda. Vidare menar författaren att det är svårt att veta exakt vilka

kunskapsområden som innefattar specialpedagogens yrkesprofession.

Enligt skollagen (SFS2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet se till att alla som arbetar i skolan både lärare och övrig personal är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Vilket innebär att vara medverkande i arbetet med att kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen i styrdokumenten och utifrån detta se vad som behöver utbildningsmässigt utvecklas. I detta arbete är elever och vårdnadshavare viktiga och ska erbjudas att delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat ska följas upp och analyseras och bedömas. Vidare ska kvalitetsarbetet dokumenteras. Skolverket (2015) skriver fram tydligt att det är rektorn som ansvarar för att det ges förutsättningar för att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Lärarnas ansvar är att genomföra ett systematiskt

kvalitetsarbete som bidrar till att alla elever ges möjlighet till utvecklas så mycket de klarar av som är möjligt i relation till de nationella målen. Systematiskt kvalitetsarbete kräver

uthållighet och tid. Det är viktigt att alla i verksamheten samverkar i systematiska

kvalitetsarbetet, för att få en ökad tydlighet och för att alla ska ledas mot samma mål. Att skolans personal ges möjlighet till att vara med och medverka och ansvara för

verksamhetens utveckling är av stor betydelse då varje medarbetare fyller en viktig funktion i verksamhetens olika delar. Systematiskt kvalitetsarbete är av stor betydelse för

skolutveckling. Skolutveckling handlar både om övergripande nationella insatser målen för en lokal enskild skola, för att nå upp till förändringar för att fler elever ska ges möjlighet till att klara de nationella målen. Scherp (2003) menar att skolutveckling är en svårtolkad process som kan ses utifrån olika perspektiv. Det kan beskrivas som skolförbättring, skoleffektivitet, eller kvalitetsarbete. Systematiskt kvalitetsarbete är en ständig pågående process i

verksamheten.

Skolutveckling blir er process när professionen och ledning utifrån gjord analys tillsammans samarbetar för att utveckla verksamheten. Detta är en process som inte leder sig själv utan är i behov fungerande styrning, ledarskap. I det systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att arbeta för att skapa en samsyn där pedagogernas yrkesskicklighet kommer till sin rätt. Detta

(9)

9

har en avgörande för verksamhetens kvalitet. Då skolutveckling innebär att arbeta för att utveckla undervisning, arbetsmetoder. I detta arbete är analyser, insatser, uppföljning viktigt. Scherp (2003). Skolutveckling syftar i grund och botten till elevernas bästa, bättre resultat vad gäller elevernas lärande och utveckling. Scherp (2013) menar att skolutveckling kan ses utifrån ett lärande perspektiv, och ska då ses som en process som är till för att lösas. Vidare menar författaren att de frågor som uppkommer under det dagliga arbetet spelar en betydande roll för en verksamhets kvalitetsarbete. Vidare beskriver författaren att systematiskt

kvalitetsarbete som utgår från lärandeperspektiv gällande skolutveckling baserats i första hand på det utvecklingsarbete som ägt rum i skolans verksamhet. Författaren menar att det är utifrån den skriftliga information man skaffat sig, som man utgår ifrån när man ser till vad som verksamheten är i behov av att utveckla detta sker med stöd av läroplaner, skolplaner. Blossing & M & Nihlfors (2016) Författarna lyfter perspektivet att professionella skolor utgörs av att man stödjer pedagoger i sitt lärande, vidare menar författarna att det är för att pedagogerna i sin tur ska ge elever goda förutsättningar till lärande. I denna process fyller insamling och dokumentation av varje elevs resultat en viktig roll. Sherp (2013) lyfter fram i sin bok att dokumentationen fyller en viktig funktion genom att det lyfter fram en skolans värde. Vidare menar författaren att det som redovisas i det systematiska kvalitetsarbetet ska ses som något man kan lära sig av. Lärdomar som spirar till nya utvecklingsidéer som bidrar till bättre lärande, progression för barn i skolan. Detta är något man kan även se

Internationellt, då intresset ökat för att undersöka vilken roll det systematiska kvalitetsarbetet har för skolutvecklingsarbete. Internationell forskning om skolors ledning och styrning får allt större inflytande i vår nationella kontext. Denna forskning medför ofta en snävare syn på skolledarskap än vad vi är vana vid och den inrymmer också antaganden om att forskning inom utbildningsområdet ska medverka till att effektivisera skolor. Timperly (2013) menar

att det är viktigt att pedagoger och rektor vid en skolverksamhet är delaktiga för att skolutveckling ska äga rum.

Dyson och Millward (2000) ser utifrån från sin forskningsstudie att skolutvecklingsarbetet på en skola påverkas av rektorns bedömning av hur mycket tid som ska avsättas. Vidare

beskriver författarna att de kan se en tendens till att rektorer inte vill påskynda arbetet. Abbot (1998) lyfter fram att det ständigt pågår strider mellan olika professioner om vilken grupp som ska ansvara för vilka områden i ett utvecklingsarbete. Vidare beskriver författaren att professionerna är beroende av varandra för att utvecklas framåt. Cole (2005) är av samma uppfattning som Abbot att professionerna bör uppmärksamma varandras yrkeskunnande utifrån sina olika expertområden. Cole (2005) har i sin forskning sett att specialpedagogens

(10)

10

kompetens inte tas till vara på i det systematiska kvalitetsarbetet för att skapa förutsättningar för att alla elever ska få möjlighet att lyckas. Vidare menar författaren att när man inte tar vara på alla professioners kunnande genom ett inkluderade arbetssätt, kan det bidra till obalans och skapa skillnader i en verksamhets. Fullan (2016) att en bra ledare behöver göra för att hjälpa en organisation att överleva och frodas. Fullan framhåller att det är viktigt att arbeta proaktivt som ledare i en verksamhet, i detta arbete ser han de olika professionerna som en viktig länk i det förebyggande arbetet i en verksamhet. Att se till att medarbetarna samverkar med

varandra har stor betydelse för en verksamhetsutveckling menar Fullan, då detta påverkar inte bara den egna verksamheten utan också de aktörer verksamheten samverkar med externt. Författaren lyfter också vikten av teamarbete hos medarbetarna för en verksamhets progression, här menar författaren att kommunikationen är av avgörande roll för hur

samarbetet ska leda framåt. Detta samtycker Timperley (2013) till genom att hon betonar att det krävs delaktighet till skolutveckling av personalen i en skolverksamhet, det krävs viljan att förändra

Specialpedagogsprogrammets start och utveckling

Specialpedagogutbildningen infördes 1990 och ersatte speciallärarutbildningen som funnits sedansextiotalet. Efter ett par decennier (2007) infördes speciallärarutbildningen åter tog och i

(11)

11

nuläget finns två påbyggnadsutbildningar inom det specialpedagogiska fältet vardera 90 högskolepoäng på avancerad nivå. (SFS: 2007:638, 2011:186).

Det specialpedagogiska insatserna ska ses som en del av skolans helhet och genomsyra skolans pedagogiska verksamhet. Specialpedagogen ska tillföra specialpedagogisk kunskap som innebär att kartlägga möjligheter och hinder i lärande miljön. Specialpedagogen är en kvalificerad samtalspartner, handledare och rådgivare i pedagogiska frågor för skolans pedagoger, elever vårdnadshavare och andra berörda yrkesutövare. Examensförordningen för specialpedagoger (SFS: 2007:638, 2011:186).

Specialpedagogutbildningen infördes 1990 (UHÄ.1990) byttes mot speciallärarutbildningen som hade varit verksam i nästan 30 år. Under 1980-talet riktades kritik mot att

specialpedagoger utifrån att många elever inte lyckade nå målen i skolan. (Skolöverstyrelsen, 1984; SOU 1983:63). Utifrån detta konstaterande växer ett nytt synsätt fram som man brukar benämna det relationella perspektivet. Hyllander & Guvå (2017) beskriver i sin bok om hur det relationella perspektivet ser den att den omgivande miljö har en betydande roll för elever. Vidare menar författarna att de insatser man sätter in för en elev kan gagna alla elever i en klass.

Man försökte se om det fanns flera samband till att elever inte når målen, istället för att se att skolsvårigheter ligger enbart hos individen.

Förklaringar man såg var att mötet mellan individen och omgivande miljö var av betydelse för hur individer uppnår målen i skolan eller ej. Hyllander & Guvå (2017) att se till vad elever klarar av är viktigare än att fastställa vad de inte klarar av att utföra. Författarna menar vidare att det är viktigt att se var eleverna klarar av i det sammanhang de befinner sig i än att se det som att eleverna blir ett med problemet. Fokus flyttades till att se elever i svårigheter istället för att se elever med svårigheter. Vidare gav detta tankesätt en bredare effekt i en klass genom att en enskild elev ges stöd genererar detta i att hela klassen kan ta nytta av stödet. Samtidigt som den enskilda eleven kan tillgodogöra sig stöd.

Utifrån denna insikt formades den nya påbyggnadsutbildningen med att innehållet skulle präglas av den relationella synen på vilket sätt man bemöter skolsvårighet.

Hylander och Guvå (2017) Lärmiljön har en stor betydelse för elevers progression det fungerar som ett stöd. Författarna beskriver vidare att det är i omgivande miljö som elever utvecklas och att det sker i ett sampel med andra. Vidare skulle utbildningen ge kunskaper i att handleda, rådgivande åtagande, samt att arbeta med skolutvecklings frågor. Författarna beskriver vidare i sin bok att specialpedagogen skulle utföra stödjande insatser och

(12)

12

Teori

Jag har valt att utgå ifrån systemteori i min studie som är passande utifrån mitt valda undersökningsområde. Teori och tidigare forskning vävs samman i följande avsnitt, då min tanke är att läsaren ska ges bästa möjlighet till att tillgodogöra sig informationen utifrån ett helhetstänk

Jag har valt att titta närmare på systemteorin då den ger inblick i att förstå levande system. Ahrenfelt (2013) menar att en levande organism kan ses utifrån ett eget system. Vidare beskriver författaren i sin bok att det gäller samma för människor samt en organisation,

företag, hela vårt samhälle kan betraktas utifrån ett system. I skolan är personalen beroende av varandras kunskaper och omvärlden för att verksamheten ska fungera. Ahrenfelt (2013) beskriver detta i sin bok som helhetsegenskaper. Vidare menar författaren att när delarna bildar en helhet det är då det skapas styrka i en organisation. Detta kan man relatera till ett elevhälsoteam på en skola, där det är många olika professioner som ska samverka med

varandra, de olika aktörerna i elevhälsan ska utifrån sina olika kompetenser bidra till en större helhetslösning. Vidare är kompetenserna i behov av att ställas mot varandra för att skapa en samlad kompetens, som kan användas för att förklara grunden till behov av resurser för en skolas kommande utmaningar. Detta kan man härleda till vad Ahrenfelt (2013) lyfter fram i sin bok om systemgrupper, att dessa grupper består av olika samlad kunskap och att dessa är från alla delar av systemet. Vidare menar författaren att kompetensen av helheten tas tillvara. Dessutom menar författaren att genom att låta alla delar i systemet samverka använder man sig av helhetsegenskaperna. Detta kan man koppla till Öquist (2008) som beskriver i sin bok om systemteori som att det är helheten som beskriver hur vi upplever vår omvärld inte delarna. Vidare gör författaren en liknelse med en katedral som är uppbyggd av stenar. Författaren menar att varje sten inte har någon större betydelse men om man sätter ihop stenarna på rätt sätt blir det till en styrka.

I skolan är verksamheten uppbyggd utifrån olika yrkesgrupper dessa yrkesgrupper fyller en viktig funktion för verksamheten. Dessa olika yrkesgrupper besitter någon form av utbildning antigena universitetsstudier eller yrkesutbildningar tillsammans ska de mötas i ett gemensamt arbete. Öquist (2008) beskriver att alla system är uppbyggda utifrån en rangordning. Vidare menar författaren att man kan likna det med hur samhällen är uppbyggda, verksamheter, familjestrukturer. Författaren jämför med en spiraltrappa desto längre upp man kommer på

(13)

13

trappan desto vidare blir det. Kan liknas med att en rektor är tvungen att se verksamheten utifrån ett större helhetsperspektiv än vad en pedagog för att kunna utföra sitt arbete. Systemteoretiskt tänkande innebär också att man utgår från mänskligt handlande, mänskliga problem är något som uppstår i samspel med andra. Det innebär att handlingarna inte är individens eget ansvar utan att en grupp, organisationen och världen om kring är beroende av varandra. Det är därför viktigt att man inom elevhälsan lyssnar in varandra och har respekt för varandras olika professioner. Gjems (1997) beskriver systemteori som sociala system som består av delar. Vidare menar Gjems att delarna representerar människor och visar på hur de samverkar med varandra i sociala sammanhang. Det krävs att all personal på en skola arbetar tillsammans för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Systemet hålls samman av relationerna mellan människor, detta visar sig genom samarbete, informationsbyte, rutiner. Detta kan kopplas till att ett elevhälsoteam har stående återkommande träffar varje vecka där information utbytes med varandra. Elevhälsoteamet styrs utifrån en inre och en yttre styrning. Den inre styrningen styrs utifrån människors agerande, medan den yttre styrs av hur systemet anpassar sig till sin miljö runt omkring, det vill säga hur omgivningen anpassar sig till

systemet. Ett sätt är att föra en verksamhet framåt är att de anställda delar med sig av sina erfarenheter, kunskap med varandra. Detta sker i form av kollegialt lärande. Vilket i sin tur kan bidra till att personal i en verksamhet utvecklas genom kommunikation och att saker och ting blir begripligt. Man ser helheter. Gjems (1997) Beskriver i sin bok att i ett elevhälsoteam bör rektor och representanter från elevhälsan ingå, andra yrkesgrupper på skolan för att på det sättet uppnå helhetssyn. Hylander och Gunilla Guvå (2017) menar att en bra ingång är att elevhälsa på en skola gemensamt kommer fram till en gemensam plattform för hur man ska gå tillväga med att arbeta med begreppet hälsa och vilken betydelse det har för en persons

mående. Hylander och Guvå (2017) menar att ett systemteoretiskt synsätt kan underlätta att förstå sig själv, andra på djupare plan i olika grupper. Vidare beskriver författarna i sin bok att även om elevhälsan består av personer som alla sitter inne med en spetskompetens inom sin yrkesprofession, så kommer de ändå att påverkas av de samverkar i en grupp med andra aktörer. Vidare menar författarna att elevhälsans aktörer inte kommer att undgå att påverkas av den grupprocess som sker i mötet mellan personer som träffas regelbundet.

(14)

14

Ahrenfelt (2013) beskriver förändring utifrån begreppet första och andra ordningen. Den första ordningen innebär övergång som sker genom en förändring i det inre systemet där inte hela systemet i sig själv ändras. Denna fas kan också beskrivas som förnyelse på så vis att vi förnyar något som redan är i bruk. Vid första ordningen förändrar man inte organisatoriska tankemönster. Det som sker är att man skapar nya sammankopplingar utifrån gamla mönster. Detta innebär att organisationen är kvar i sina tidigare traditioner och att systemet hålls intakt. Ahrenfelt (2013) beskriver att den andra ordningen innebär förändring för hela systemet. ” Med system kan menas en enda cell, en människa, en organisation, ett företag, ett samhälle eller en galax. Åskådaren, förändringsledaren, forskaren bedömer själva det observerade systemet och därigenom dess avgränsningar” (2013, s.27)

Detta innebär att hur man tänker och agerar organisatoriskt genomgår förändring. Här sker en förändring där både sättet att tänka om verkligheten kommer i ny dager, som i sin tur ger en ny förståelse för saker och ting. Detta visar sig i en organisation genom att man ser nya lösningar på tidigare problem. Ahrenfelt (2013) menar alla delar i förändringsprocessen påverkar varandra det är viktigt att ha förståelse för. Ska det ske en förändring av andra ordningen måste en förändring av systemet ske. När en förändring ska äga rum av en

organisation ny eller en etablerad menar Ahrenfelt (2013) att vi ska vara glad för motståndets kraft i förändringen. Vidare lyfter författaren fram att den kraft som finns i motståndet bidrar till information och viktig kunskap om det område som där förändringen ska äga rum. Här avges mänsklig och organisk energi i form av att tankemönster förändras som kan vara till nytta i processen av förändringar när motståndet klingar av och försvinner. Detta genom att i andra fasens motstånd kännetecknas av att man som medarbetare vill vara kreativ, detta visar sig i att man gärna vill engagera sig. I denna fas har man skaffat sig lite mer kunskap av vad förändringen kommer att innebära, vidare har man haft tid till att tänka över

händelseförloppet. Ahrenfelt (2013) lyfter fram att medarbetarna i en organisation är viktiga för att en mental, fysisk omvandling ska äga rum. Vidare beskriver författaren det som en process som är dynamisk mellan möten mellan människor och organisationen och värden runt om kring. Ahrenfelt (2013) beskriver i sin bok att man vanligtvis ser en organisation knuten till en bestämd geografisk plats med fyra väggar och ett tak. Vidare menar författaren att det skulle vara bättre att se det som ett levande dynamiskt system. Ahrenfelt teorier kan härledas till organisationsteoretikern Chris Argyris (1923-), som i sin tur utvecklat vidare Ludvig von Bertalanffys (1901–1972) systemteori för att beskriva en organisation. Argyris menar på att en organisation har tre väsentliga aktiviteter att uppnå och hålla. Dessa är att behålla den inre

(15)

15

strukturen intakt och anpassa den yttre miljön och att det ses som hopsättande av delar som tillsammans bildar en helhet där återkopplingen är viktig för att hålla ihop delarna.

Ahrenfelt (2013) beskriver att system kan ge en förståelse för hur en organisation ser ut. Vidare betonar författaren skillnaden mellan ett öppet system och ett slutet system. Ett slutet system är en organisation som är helt stängd för att information kommer in och ut. Det finns ingen yttre kontakt med omvärlden. Vidare menar Ahrenfelt att det är svårt för en verksamhet att vara helt sluten, då människor kan definieras som öppna system. Författaren menar att en sådan verksamhet inte skulle överleva i det långa loppet. I motsats till det öppna systemet som författaren beskriver som mottagliga för inkommande information från utomstående aktörer. Tillåtande av förändring inom verksamhetens olika områden är tillåten. De är alla delar i en process som leder till ett resultat inom organisationen. För specialpedagogen är öppet system av betydelse då specialpedagoger ofta samverkar med olika externa aktörer utanför skolans verksamhet. Ofta handlar samarbetet om att ge elever rätt stöd och hjälp. Specialpedagogen är ibland av stöd och hjälp av elevhälsa inom den egen verksamheten. Detta är ett viktigt led i det systematiska kvalitetsarbetet då detta bidrar till att hjälpa och skapa förutsättningar för elever att nå kunskapskraven.

Metod

I följande avsnitt kommer jag att presentera vilka metoder jag valt för min studie.

Nedan beskriver jag metodval, genomförande, urvalsgrupp, bearbetning och analys, etik, samt tillförlitlighet. Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativ dokumentanalys.

Metoden innebär att jag undersöker sökt skriftlig information och skriftliga elektroniska material, detta kräver att informationen tolkas och analyseras för att få förståelse för ämnet. Kvale (1997) menar att man går in i texten och analyserar utifrån ett kvantifierande sätt. Dokumentanalys blir en adekvat metod för denna uppsats då syftet med dokumentanalys är att skaffa sig information från offentliga dokument. Kvale (1997) beskriver att jämföra texter som är av liknande karaktär kan ge givande resultat. Den komparativa metoden kan beskrivas som en nivåmodell som kan ge lämplig information från offentliga dokument där man inte behöver läsa pärm till pärm. Vidare att det går att skapa ett rimligt innehåll av material för att sedan jämföra och analysera dessa. Den insamlade informationen härstammar från offentliga dokument, lagar, styrdokument, som är aktuellt för ämnet och ingår i flera av studiens kapitel,

(16)

16

både i de teoretiska kapitlen och i de empiriska kapitlen. Fejes och Thornberg (2019) Menar att texter är en bra ingång till att börja analysera olika problem, olika frågeställningar. Min avsikt är att undersöka om de insamlade kvalitetsrapporterna arbetar utifrån forskning som finns inom systemteori, organisationsforskning, hälsofrämjande arbetssätt.

Metodens fördelar och begränsningar

I val av metoder finns alltid för - och nackdelar. Det gäller även den kvalitativa metoden. Det finns fördelar med den kvalitativa metoden som att den är flexibel, att gå på djupet kan ge en bättre helhetsförståelse. Samt att man studerar olika sociala sammanhang, och att man kan anpassa efter situationen som råder, och de svar som intervjurespondenten ger. Möjlighet finns också att kombinera intervju med andra metoder och utifrån detta välja ut vad som är intressant att studera närmare. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av dokumentanalys som metod. Metodens nackdel är att det är lätt att missa något dokument eller att som ensam forskare göra egna tolkningar och urval av dokument. Samt att gallra i materialet. I ett tidigt skede var min avsikt att komplettera med intervjuer med verksamma specialpedagoger från de skolor där kvalitetsrapporterna är gjorda. Genom att använda sig av dokumentanalys som metod har jag som ansvarar för studien förmånen att själv styra över empirin, vilket innebär att jag inte är beroende av andra människor för insamling av data i form av intervjuer.

Urval

Jag har i studien använt mig av nio kvalitetsrapporter från olika skolor i samma kommun. Skolorna lyder under samma huvudman. Min tanke med att välja att granska

kvalitetsrapporter från olika skolor i samma kommun var att undersöka utifrån ett

(17)

17

För att jag skulle få material till min studie kontaktade jag den central elevhälsan i kommunen, som jag vet tillhanda håller systematiska kvalitetsrapporter från alla skolor i kommunen. I den centrala elevhälsan ingår specialpedagoger i förskolan, psykologer, skolsköterskor, kuratorer.

Ett möte med chefen för centrala elevhälsan och mig bokades. Under vårt möte berättade jag om mitt syfte med min undersökning och att jag önskade att få tillhanda hålla

kvalitetsrapporter från olika skolor i kommunen för detta ändamål. Elevhälsans chef såg inga hinder för detta. Urvalet av rapporter som granskats i min undersökning har jag inte själv valt ut, utan valdes ut av chefen på den centrala elevhälsan i kommunen och tilldelades mig. Chefen för den centrala elevhälsan har tidigare varit verksam pedagog inom grundskolan, och rektor inom grundskolan och gymnasiet.

Stukat (2005) menar att dokument analys inom utbildningsvetenskapen kan innehålla

läroplaner, kursplaner, och andra texter som finns inom skolans värld. Den centrala elevhälsan finns centralt belägen i kommunen, och alla skolor i kommunen tillhör samma centrala

elevhälsa.

Eriksson, Forsberg & Wengström (2018) beskriver i sin bok om kvalitativa ansatser leder ofta till att ge ökad möjlighet till att förklara och beskriva och skapa förståelse för det område som är valt att studera Däremot är denna metod passande för mig som forskare där jag går in med inställningen att jag hoppas på ökad tillförlitlighet.

Bearbetning av data

För att få svar på mina forskningsfrågor har jag granskat de nio kvalitetsrapporter som jag tillhandahållit från den centrala elevhälsan i kommunen. När jag granskade

kvalitetsrapporterna har jag utgått ifrån ett systemteoretiskt synsätt. För mig var det av stor vikt att få arbeta utifrån struktur med kvalitetsrapporterna. Men också att jag analyserade utifrån ett flexibelt förhållningssätt för att få ut bästa kvalitéten. Därför valde jag att utgå ifrån en tematisk analysmodell av Braun, Virginia & Clark, Victoria (2006). Mitt första steg blev att läsa igenom alla kvalitetsrapporterna. Detta gjorde jag flera gånger för att tolka materialet, för att förstå innehållet och omfattningen av materialet. Efter jag läst alla rapporterna började arbetet med att koda den information jag fått fram. Vidare att sortera information efter

(18)

18

egenskaper. Genom att jag kodade på grundnivå skapade jag förståelse för mitt material. Även i denna fas kan kodning av teman som inte uppfattas som viktiga i stunden sparas för att användas i senare analys. Vidare sorterade jag det kodade materialet och förde in det under bredare teman. Vilket innebar att jag analyserade koderna för att se vilka som passade in under samma tema. Därefter började jag granska tema och se efter vad jag kommit fram till. Därefter togs undergrupper fram. I vissa fall kan undersökningar leda till att tema bryts ner till fler teman eller slås ihop till större grupper. I min undersökning lede det till att det skapades flera teman. Det som var viktigt här var att alla teman hade ett liknade innehåll som går att separera från varandra, då detta är grunden till den tematiska kartan. Den tematiska kartan är grunden för nästa steg som är att identifiera vad som kan ses kärnan i de olika teman, och vad som gör de intressanta och kan bli betydelsefull för forskningen i framtiden. Därefter följer den slutliga delen av analysen som innebär att föra fram informationen på ett försåtligt för läsaren. Att studien kan utföras med andra metoder är jag medveten av och öppen för.

Vid valet av att använda mig av kvalitativ innehållsanalys som metod för datainsamling för att sedan använda mig av tematisk analys har både sina nackdelar och fördelar. Jag har valt utifrån att metoden erbjuder både flexibilitet och är lätt att förstå. Vidare utformas en tydlig struktur och en överblick över ämnet erbjuds, som vidare kan användas för att komma fram till underbyggda slutsatser, enligt Braun och Clark (2006). Bearbetning av materialet

granskades och lästes, därefter analyserades rapporterna med hjälp av den tematiska analysen. Jag utgick utifrån mina frågeställningar i detta steg med stöd av (2015) Skolverkets

stödmaterial kvalitetsarbete i praktiken i min granskning av kvalitetsrapporterna. Dialogen är ett kraftfullt verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Vidare bidrog den till att skapa samhörighet och förståelse kring begreppen resultat, kvalitet och progressionsområden. För att denna process kontinuerligt ska ske i skolverksamheter har skolverket utarbetat en modell som stöd. Det systematiska kvalitetsarbetet ska följa en cyklisk process, som innehåller olika stadier skolverket. Skolverket har namngett den olika fasern utifrån ” Var är vi?” Vart ska vi? ” Hur gör vi? ”, Hur blev det?”

Jag ansåg att materialet passade för att se var i dessa faser som specialpedagogens kompetens visar sig i kvalitetsrapporterna.

(19)

19

Figur 1 … (Skolverket (2015) Stödmaterial kvalitetsarbete i praktiken s.6,4§kap. 6§ Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3§ och 4§§ ska dokumenteras. Förskolechef rektor bör

• se till att dokumentation är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå och prickningar av utvecklingsinsatser,

skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiv och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete samt

• sträva efter att dokumentera ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten.

• (2015) Skolverket Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. S.20

Utifrån skriftlig dokumentation som innefattar resultat, frånvarostatistik,

kränkringsanmälningar, resultat av trivselenkät, görs en analys av måluppfyllelsen i relation till undervisningsprocessen och de andra områdena med utgångspunkt i analysen görs sedan en bedömning av utvecklingsbehov och därefter formuleras mål och konkreta insatser.

Det resulterade i att olika mönster kunde urskiljas. Dessa mönster sorterade jag in i tre teman. Tema 1 Specialpedagogen som en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Tema 2 Specialpedagogen i rollen som skolutvecklare. Tema 3 Specialpedagogen som samverkande aktör.

Utifrån teman ovan kan man utläsa att specialpedagogen är verksam inom många områden, nivåer inom en verksamhet. Att först hur en organisation är utformad utifrån ett rangsystem är viktigt. Öquist (2016) Specialpedagogens kollegiala arbete fyller en viktig funktion i att ge stöd till pedagogerna att utforma rätt undervisning. Att organisera, medverka till ett samarbete mellan pedagoger, elevhälsan på ett organiserat sätt blir specialpedagogens yrkeskompetens

(20)

20

viktig i skolutvecklingsarbetet. I specialpedagogens uppdrag ingår också att samverka med professioner utanför och skolverksamheten i syfte för att ge elever rätt stöd. Genom att föra ihop dessa olika delar till en samlad bild av specialpedagogens uppdrag får man en

helhetsbild. Vidare kan man koppla de tre teman till systemteori.

Tillförlitlighet och trovärdighet

Jag måste tillägga att det faktum att kvalitetsrapporterna handplockades av elevhälsans chef kan ha en påverkan på undersökningens reliabilitet. Om jag själv hade valt

kvalitetsrapporterna kanske undersökningen visat på ett annat resultat. I kommunen använder alla skolorna samma mall för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. I min läsning av rapporterna har det varit till fördel då det underlättat min granskning, då de blir likadana. I min studie har kvalitetsrapporterna tolkats utifrån min erfarenhet av arbete i skolan, detta har också påverkat min granskning av rapporterna. I samtliga rapporter kan man läsa att

specialpedagoger i kommunen ägnar sin kompetens till att screena av elever i läshastighet, läsförståelse. I en av kvalitetsrapporterna kan man läsa att specialpedagog önskar att få utökad tjänst för att få mer tid för att arbeta med elever. Detta visar på att man i kommunen inte utgår ifrån ett systemteoretiskt synsätt i det systematiska kvalitetsarbetet, då man inte tar tillvara på specialpedagogernas fulla yrkesprofession.

Jag är medveten om att min undersökning inte kan användas som en generaliserande undersökning. Men jag vill ändå tro att den kan användas om ett bidrag till att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, som gynnar specialpedagoger i kommunen och eleverna i slutändan. Att man kan lita på forskning är viktigt, det innebär att man inte ska vara beroende av vilket mätinstrument man använt sig av i sin studie. Stukat (2011) att säkerhetsställa det man undersöker i en studie verkligen är det som visas i studiens syfte och frågeställningar

Etiska övervägande

Insamlade kvalitetsrapporter har skett med medgivande av chefen på centrala elevhälsan. Jag har i studien utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2013). I det sätt som jag behandlat det empiriska materialet till studien. Dessa principer består av fyra huvudetiska krav. Dessa krav visar på hur en forskare ska ställa sig till sitt arbete. Dessa är

(21)

21

uppgiftslämnaren om vilken uppgift, villkor de har i studien. Jag anser att jag lämnat dessa uppgifter till den person i detta fall centrala elevhälsans chef som lämnade ut materialet till mig. Eftersom materialet var avkodat har jag inte kontaktat de aktuella skolorna, då jag inte vet vilken kvalitetsrapport som tillhör vilken skola. Då uppgiftslämnaren av det empiriska materialet godkände att kvalitetsrapporterna fick användas till min studie anser jag att jag uppfyller samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet innebär att om forskare kommer i kontakt med känsliga uppgifter om individer som går att härleda till bör man skriva under en länk mellan med tystnadsplikt. Hantering av materielat är viktigt så inte utomstående kan komma åt materialet. Då kvalitetsrapporterna avkodats så behöver jag inte komma i kontakt med några uppgifter från de olika skolorna. Det empiriska Materialet behandlas ändå varsamt fast det är avkodat. Vidare kommer ingen utomstående åt materialet. Utifrån detta är min

bedömning att jag följt kravet på nyttjandekravet. Vilket innebär att materialet inte kommer att lämnas ut för syfte till ekonomiskt bruk, ändamål som inte är menat för vetenskapliga ändamål. Då jag valt att inte har använda metoder där jag använder mig av person intervjuer, har jag utgått ifrån nyttjandekravet: Den information som har samlats in kommer endast att användas av mig för detta ändamål.

Resultat och Analys

Presentation av kvalitetsrapporter.

Resultat och analysdelen är indelat utifrån tre huvudkategorier. Specialpedagogen som kunskapsbärare. Specialpedagogen som skolutvecklare. Specialpedagogen medlem i ett

tvärvetenskapligt team. Förbättringsområden som bidrar till bättre resultat och måluppfyllelse. Tre kategorier kom fram i läsningen av de nio systematiska kvalitetsrapporterna. Presentation av resultatet kommer att ske under av varje kategori. Därefter kommer en analys som är sammankopplad med teorin som styrker denna undersökning samt tidigare forskning.

Specialpedagogen som en del av det systematiska kvalitetsarbetet

(22)

22

Nedan visar jag en tabell som visar på detta. Det som också kan nämnas är att alla skolor har använt sig av samma mall då de har dokumenterat kvalitetsrapporterna.

Systematiska kvalitetsrapporter Specialpedagogisk kompetens synlig Specialpedagogisk kompetens ej synlig Rapport 1 Synlig Rapport 2 Synlig Rapport 3 Synlig Rapport 4 Synlig Rapport 5 Ej Rapport 6 EJ Rapport 7 Ej Rapport 8 Ej Rapport 9 Ej

Resultatet visar i rapport 1 att specialpedagogisk kompetens är synlig i arbete med att ge extra stödinsatser för enskilda elever samt elever med språkstörning.

Stödinsatsen i form av specialpedagogiskt stöd ses i ämnen som matematik och svenska. Detta bekräftas av följande citat, “Specialpedagogen har stöttat en elev med språkstörning i åk 6 under samtliga mattelektioner, men även i delar av andra ämnen” (Kvalitetsrapport

BuF18/19, s.8)

I rapport 1 medverkar specialpedagog i ett värdegrundsarbete tillsammans med elevhälsan som finns på skolan.” Ett av skolans större fokusområde från förra året var stärkt värdegrundsarbete, vilket bedrivits genom att ett Kamratråd startas. Här är

pedagog tillsammans med kurator ansvariga tillsammans med elevrepresentanter från de olika årskurserna. Eleverna i samarbete med klasslärarna går ut i respektive klass för ett gemensamt värdegrundsarbete i gruppen. Det har under året organiserats aktiviteter kring olika värdegrundsteman för hela skolan. Det har slagit väl ut då sammanhållningen har stärkts och ökat samarbetet över hela enheten.” (Kvalitetsrapport BuF18/19, s.4.)

(23)

23

Specialpedagogisk kompetens visar sig i rapport 1 i att specialpedagog

genomför enskilda samtal med elever rörande elevdelaktighet kopplat till elevledda

utvecklingssamtal. ”På individnivå arbetas det med enskilda utvecklingssamtal med stigande ansvar i de olika årskurserna. Eleverna för enskilda dialoger med skolsköterska, kurator, eller specialpedagog enligt ett givet schema” (Kvalitetsrapporter BuF18/19, s.6)

Analys

Analysen visar att specialpedagogerna inte är delaktiga i alla delar i den cykliska

arbetsprocessen som det systematiska kvalitetsarbetet utgör. Vidare ses inte specialpedagogen i några analysarbeten förutom dokumentation rörande enskilda elever där insatser gäller extra stödinsatser i matematik och svenska. Utifrån kvalitetsrapporterna verkar det som

verksamheterna uppfattar specialpedagogers spetskompetens som att den lämpar sig bäst till att arbeta med enskilda elever. Man ser inte vilken nyckelperson specialpedagogen är för verksamheten. Öquist (2008) att hamna i en systembegränsning leder till begränsning för utveckling av helhetsutveckling av ett system.

Specialpedagoger är viktiga i arbetet med att vara med i uppföljningsarbetet i det systematiska kvalitetsarbetet. Då deras arbetsfält innebär att arbeta inom olika nivåer i verksamheten. Därför är specialpedagogers kompetens viktig i arbetet med att få ihop en nulägesrapport och vidare analysarbete med att se vilka faktorer som styr resultaten, och den måluppfyllelse som man ser i verksamheten.

Specialpedagoger kan bidra med ett mer övergripande perspektiv, samt med att skapa förutsättningar för verksamheten genom att bidra med relevant information. Genom i sina handledande samtal med pedagoger kopplat till undervisning ute i klasser, enskilda elever. I dessa samtal kommer ofta betydande information fram. Det kan röra lärmiljön, resurser, läromedel, bakgrundsinformation som kan bli en avgörande faktor för att förstå processen. Detta med stöd av forskning kan specialpedagoger bidra med en viktig del i analysdelen. Analysen visar på att skolledare ute i verksamheterna behöver få stöd i att förstå att

specialpedagogens kompetens fyller in viktig funktion i kvalitetsprocessen. Då systematiskt kvalitetsarbete är en process som ständigt pågår i alla led i en skola. Sherp (2003)

Systematiskt kvalitetsarbete är en process som kan vara svårtolkad och kan behövas ses utifrån olika perspektiv. Abbot (1998) menar att alla professioner är beroende av varandra. Detta är något Ahrenfelt samtycker med att det inte sker någon utveckling utan att man delat

(24)

24

med sina kunskaper med varandra. Vidare menar författaren att det är genom detta som ett system kan genomgå progression. Även Öqvist (2008) delar denna åsikt om att alla är av betydelse för systemet, varje individ har en plats att fylla.

I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer; individuellt, i

arbetslaget, på enheten som helhet och hos huvudmannen för verksamheten. Målet är ett professionellt förhållningssätt och arbetssätt som leder till en ständig utveckling av verksamheten. Skolverket (2012).

Specialpedagogen som skolutvecklare

Kvalitetsrapport 2 visar på att specialpedagoger är delaktiga i skolutvecklingsarbete ute i kommunens skolenheter. Det man kan man utläsa av rapporten är att specialpedagogerna handleder personalen ute i verksamheterna. (Beskrivning av verksamhetsåret 2017/2018, s.1)

I den nya skollagen (Skollagen kapitel 4:3§,4§) som trädde i kraft 1 juli 2011 ställs krav på varje huvudman, rektor och förskolechef i samarbete med pedagoger, övrig personal och vårdnadshavare ska genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete riktat mot att

uppfylla de nationella målen för utbildningen.

Analysen visar på att specialpedagoger hade gynnats av att delta i en skolutvecklingsgrupp. Dyson och Millward (2000) har i sin studie sett att rektorn har en betydande roll för hur mycket tid som avsätts för skolutveckling. Specialpedagoger ses delaktiga i skolutvecklingsarbete, vidare visar analysen på att specialpedagoger inte deltar i alla delar av det systematiska.

kvalitetsarbetet. Man kan se specialpedagogens kompentens träda fram som mest i arbetet med handledning av personal. Risken med detta är att om specialpedagogen bara är med i de två

(25)

25

första delarna av processen hamnar vi på en individcentrerad nivå och går då inte vidare till grupp, organisation. Analysen visar inte på dokumentation när det gäller arbete med arbetslagen i kvalitetsarbetet. Analysen visar att specialpedagogisk saknas viktig i det systematiska kvalitetsarbetet för att bygga upp en gemensam helhet. Detta för att fullfölja arbetet med uppföljning och analys av mål och resultat. I kvalitetsrapporterna skulle

specialpedagogers kompetens tas tillvara på mer utifrån deras yrkesprofession. Kanske krockar det med vilka förväntningar ledning, pedagoger, övrig personal har på specialpedagoger. Abbot(1998) beskriver I sin avhandling att det ofta kan pågå motsättningar en verksamhet om vilka grupper som ska ansvara för vad i ett utvecklingsarbete. Vidare vad förväntar sig man att en specialpedagog ska göra. Är det så att leding och skolpersonal är i tron att specialpedagoger är enbart till för elever som är i behov av särskilt stöd, samt lösa svårigheter? Stannar man i denna tanke kan det bli svårt för specialpedagoger att ägna sig åt skolutvecklingsfrågor. Blossing (2003) hävdar att skolans verksamhet är i behov att organiseras och struktureras upp det systematiska kvalitetsarbetet för att det inte ska bli utan mål, samt att resultatet inte ska förbli en separat del för sig utan bidrar till utveckling på andra områden.

Specialpedagogen en samverkande aktör

Rapporterna 1,2,3,4, visar att den centrala elevhälsans specialpedagoger samverkar tillsammans med skolpersonal och elever ute på kommunens skolor. ”Proaktiva teamet vid läsårsstart

utbildade personalen i arbetet med sociala förmågor utifrån det har förebyggande

värderingsarbete med eleverna skett ” I respektive klass genom träning av socialkompetens…” (Kvalitetsrapporter BuF 18/19 s.5) Citatet beskriver att centrala elevhälsan som också benämns proaktiva teamet arbetar centralt kommunen. Som enskild skola i kommunen måste man skriva en ansökan för att få stöd, insatser från centrala elevhälsan.

Analys

Analysen visar på att den centrala elevhälsan samverkar med de olika skolorna i kommunen. Det som framgår är att specialpedagogisk kompetens används till punktinsatser som ett led av

(26)

26

det systematiska kvalitetsarbetet. Det som blir synligt är att det inte sker någon utvärdering eller återkoppling mellan det arbete som sker med elever och personal. Därav blir det tydligt att specialpedagogisk kompetens inte följer upp alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet. Vidare ger analysen en bild av att de olika skolornas leding behöver stöd, information i arbetet med att utveckla ett framgångsrikt och hållbart arbete med den central elevhälsan. Som i sin tur har som mål att öka till elevers måluppfyllelse. Skolornas ledning ses i behov av att utbilda sig i hur de ska arbeta med analysarbete, utvärdering, återkoppling. Vidare att får en överblick för vilket förebyggande och hälsofrämjande arbete som behöver göras på grupp, individnivå, organisation SFS: 2010:800) lägger vikt på annars är risken att elevhälsans tidägans till att” släcka bränder”. Skollagen, (orden hälsa och lärande hur de påverkar varandra i ett cirkulärt förhållande. Hylander (2017) menar att varje profession finns i elevhälsan för att bidra med specifik kompetens utifrån sin yrkesroll, detta för att bidra till elevers utveckling mot skolans mål. Vidare menar författaren elevhälsan har olika ingångar utifrån sin yrkesprofession som bidrar till att stärka kompetensen runt eleven. Analysen visar att den centrala elevhälsan och skolornas elevhälsoteam är i behov av att utveckla struktur på hur de ska följa upp, utvärdera samt återkoppling av insatserna för att man ska kunna se resultat kopplat till elevers

måluppfyllelse över ett år. Ledningen på varje skolenhet behöver ge stöd till sitt elevhälsotema i hur de ska samverka med den central elevhälsan för att en systematik i kvalitetsarbetet ska bli synligt. Vidare för att ett teamarbete som bidrar till ett långsiktigt arbete som präglas av en helhetssyn. Då det är viktigt utifrån att det är många olika aktörer som ska samverka alla utifrån sin profession. Skolornas ledning behöver arbeta med interprofessionellt lärande. Hylander (2017) lyfter fram att det ligger stor vinst i att elevhälsoteamen arbetar med att förstärka sin kommunikation med varandra inom teamet. Vidare innebär ett team behöver lära tillsammans, lära om varandra, lära av varandras yrkesprofessioner. Elevhälsoteamen behöver forma en gemensam kunskapsbas. Detta för att utveckla en bredare förståelse för varandras kunskaper, värderingar för att förstå varandra i ett sammanhang. Hylander (2017) Helheten ska bli en summa av delarna. Vidare betonar författaren att många av elevhälsans metoder kan

genomföras på alla nivåer i en skolverksamhet. Som grupp, individ, organisation. Detta kan i sin tur ge verkan på hela skolverksamheten. Specialpedagogens kompetens bidrar därför till en viktig del av denna process. Det är viktigt att elevhälsan utgår från ett systemteoretiskt synsätt i arbetet med att analysera Hylander och Guvå (2017) Detta utifrån att risk finns att olika insatser gällande elever inte leder till progression utan tvärtom. Då specialpedagogen kompetens riktar sig att utgå ifrån de uppgifter som framkommit om enskilda elevers hälsa. Därför är det viktigt

(27)

27

att elevhälsan arbetar utifrån ett strukturerat, organiserat sätt för att möta olika perspektiv, olika behov.

Diskussion

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogens roll utifrån nio kvalitetsrapporter. Som teoretisk utgångspunkt har jag utgått ifrån systemteori. I min studie har jag undersökt var man kan se spår av specialpedagogens roll i de systematiska kvalitetsrapporterna.

Skolorna i kommunen har tydliga riktlinjer vad det gäller systematiskt kvalitetsarbete. Man kan se utifrån studiens resultat att ambitionen från de olika verksamheterna är att arbeta utifrån vad styrdokument säger, och skolförvaltningen vill i det systematiska kvalitetsarbetet. Det som visas tydligt i kvalitetsrapporterna är att den specialpedagogiska kompetensen inte syns i flera delar i rapporterna. Vad detta beror på kan ha flera orsaker som exempelvis att specialpedagogen inte lämnar in ett eget dokument som visar på vad man arbetat med under året och hur man samverkat med andra aktörer i detta arbete. Vidare kan det bero på att specialpedagogen inte får tillräcklig egen tid avsatt till att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. Samt att inte ledningen är insatt i viken yrkeskunskap specialpedagogen besitter. För elever kan detta innebära att de inte ges rätt förutsättningar till att klara sina uppgifter. Blossing (2003) menar att planering, genomförande, samtal om metodik, didaktik ska ses som prioriterande för att skapa ett gott lärande där målet är att elever ska nå målen. Pedagoger som ofta får handledning av specialpedagog kan gå miste om viktig information som gäller deras elever, samt enskilda handledning. Den helhet som kan byggas upp utifrån elevers behov av stöd blir lidande. Detta blir en bidragande faktor till stress bland både elever skolpersonal. Gjems (1997) framhåller att helhetsperspektivet uppstår i samarbetet mellan olika individer, vidare menar författaren att samarbetet bör ske utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Det som kan utläsas är att trots att specialpedagogens arbete innefattar både

socialt, förmedlande uppdrag i form av handledning, utredning i tre stora områden, utbildning, elevhälsa, skolutveckling. Omnämns detta inte i kvalitetsrapporterna. I kommunen är alla verksamheter skyldiga att redovisa en gång om året i en så kallad kvalitetsredovisning. Varje skola gör då en analys där man tittar på olika områden. Utifrån detta sätts

(28)

28

verksamhet som ansvarar för kvalitetsarbetet. Blossing (2013) skolutveckling ska bidra till att förbättra.

Att årligen göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet är arbetsgivarens skyldighet enligt 11§ AFS 2001: 1.

Specialpedagogen har en betydande roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Skollagen ställer krav på att specialpedagogisk kompetens ska finnas till hands.

Det ska finnas tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens SFS; 2010:800,2 25§ I regeringsuttalande står det att specialpedagogen behöver ha kompetens att handleda, råd giva, uppfölja, utvärdera, skolutveckla En framgångsfaktor för en verksamhet är om specialpedagogerna är med i alla delarna i gången med det systematiska kvalitetsarbetet. (SFS; 2010:800,2 25§)

Utifrån vad rapporterna visar tycks det inte som att specialpedagogen arbetar övergripande i de olika verksamheterna. Vilket tyder på att skolledningen inom de olika verksamheterna inte är medvetna om vilken kompetens och funktion specialpedagogen ska ha. Vidare vilken framgångsfaktor specialpedagogens kompetens kan bidra med i kvalitetsarbetes olika delar. Samtidigt som förvaltningen vill ha en kvalitetsredovisning som bygger på en analys utifrån ett helhetsperspektiv. Blossing (2008) menar att för att ett förändringsarbete ska utvecklas till något bärande krävs det att det finns tydligt syfte och förankring i hela det kommunala

systemet. Min undran är om det finns någon ekonomisk förklaring. Arhenfelt (2013) menar att det kan handla om förändring i första ordningen, där utrymmet för ett utvecklingsarbete bara handlar om budgeten. Vidare om det kan bero på att specialpedagogen inte ges tid för att analysera, utvärdera sina insatser. En framgångsfaktor i det systematiska kvalitetsarbetet skulle kunna vara att specialpedagogen var synlig i alla rapporter. Genom undersökningen har jag fått en ny inblick och kunskap hur specialpedagogens kompetens används i det

systematiska kvalitetsarbetet. Jag kan förstå att verksamheterna har styrdokument att följa och tidsramar, men ser att ett sett att bidra till en mer hållbar verksamhet är att använda sig av specialpedagogens kompetens och se på organisationen utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Specialpedagogens roll är mångfacetterad på många sätt som specialpedagog ska man förhålla sig till olika sammanhang, grupper samt till det demokratiska uppdraget. Inom elevhälsan behöver de medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna

(29)

29

samverka i ett tvärprofessionellt team. Den breda kompetensen gör det lättare att tidigt

planera det främjande och förebyggande arbetet, och att kontinuerligt följa upp, utvärdera och analysera arbetet. En viktig del är att undanröja hinder för lärande på organisations-, grupp- och individnivå. Detta förutsätter att elevhälsan har tid för samarbete och reflektion.

Att kunna använda kunskapen och förståelsen för den tvärvetenskapliga teorin systemteori till att samverka för progression i en verksamhets systematiska kvalitetsarbete kan innebära utmaningar som specialpedagog. Att förstå världen i termer av helheter, funktioner, relationer, mönster, samt sammanhang har fått en bredare dimension

Gemenskap mellan människor kan föda energi men det kan också vara tvärtemot. Det som sker mellan parterna är både inre och yttre beteende. Det yttre kan vi observera från sidan av, som tonfall, menings följd, ord. Det beteende påverkar den andra inuti är hur vi talar med varandra, tankar känslor. Kan beskrivas som en process mellan skiftande verkan mellan yttre och inre beteende, en process som är komplicerad. Öqvist (2008) menar att systemteori beskriver hur allt hänger ihop i ett kretslopp och hur allt rör sig tillsammans. Gjems (1997) anser att systemteori att utgå ifrån när man arbetar i grupper som arbetar tätt med varandra. Utmaningen specialpedagoger ligger i att inta ett helhetstänk som kan användas tillsammans med andra som vidare leder till vidare utveckling, eventuell förändring. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla

utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång. Öquist (2008) Att tänka ur ett systemteoretiskt perspektiv riktas fokus på innehåll, metod, hur man använder den för att förbättra. Vidare menar författaren att se vad som ska förbättras är i fokus. Gjems (1997) beskriver att det behövs skapas en jämn balans mellan att förhålla sig empatisk och samtidigt vara neutral. Detta för att få ett helhetsperspektiv och sammanhang. Öquist (2008) anser att det är viktigt att se den enskilda individen utifrån ett större sammanhang(system) där alla är med och påverkar och är delaktiga i de oskrivna regler och strukturer som finns.

Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete. Där framgår också att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare,

förskollärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare, barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för arbetet. Även i läroplanerna finns krav på kvalitetsarbete. Visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, – visa insikt om betydelsen av

(30)

30

lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Vidare att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, – visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och – visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever , specialpedagogen ska samverka med andra aktörer för att färdigställa åtgärdsprogram och att samarbeta med arbetslag, externa yrkesgrupper är en viktig del av specialpedagogens uppdrag , SFS 2017:1111.

I ett systematiskt kvalitetsarbete ska specialpedagogens yrkeskompetens, insatser, tas tillvara i utvärdering, vid återkoppling och för ett vidare arbete ska ske framåt. Öquist (2008) menar att när samtal förs mellan aktörer bidrar det till att nya insikter utifrån de behov som finns kan ses i verksamheten. En av specialpedagogens uppgifter är att utvärdera (SFS 2017:1111). En känsla av sammanhang bör fungera som en naturlig länk på gruppnivå, personerna i

verksamheten på så vis att alla i en organisation får vara med och skapa delaktighet, känna inflytande och kritiskt, granska samt utvärdera. Utifall specialpedagoger inte ges möjlighet till att arbeta övergripande i en verksamhet samt att man inte tar vara på de insatser som görs av en specialpedagog kan följderna bli att det kan uppstå en kollision mellan specialpedagogen i sin yrkesroll och det demokratiska uppdraget. Hylander (2017) menar att specialpedagogen är en länk mellan skola och elevhälsa. Genom att specialpedagogen arbetsinsatser förankras och blir till en viktig del i systematiska kvalitetsarbetet i samtliga rapporter uppvisar ett tydligt mönster på att specialpedagogens yrkesprofession nyttjas till stor del av screena av elevers olika förmågor.

Det jag kan utläsa i rapporterna är att man inte arbetat fram ett arbetssätt som visar tydliga gränser för olika nivåer i skolans olika verksamheter. Öquist (2008) beskriver att detta kan leda till svårhanterliga situationer i det systematiska kvalitetsarbetet.

Detta ser jag som ett område som behöver arbetas vidare med för att bidra till ökad

måluppfyllelse. Man måste bli mer uppmärksam på att samarbeta med specialpedagoger då de arbetar utifrån ett brett arbetsfält. Vilket innebär ett samarbete med skolledare, pedagoger,

(31)

31

elever, vårdnadshavare, externa aktörer i olika sammanhang, arbetsuppgifter. Alla dessa olika delar som specialpedagogen medverkar i är viktiga delar i det systematiska kvalitetsarbetet när man ska göra en nulägesbeskrivning.

Vidare för de styrdokument som verksamheten kräver. I samband med att specialpedagoger arbetar med externa kontakter, i arbetet innebär det att fungera som en brobyggare mellan utredande enheter. Detta innebär att specialpedagogens roll blir att analysera situationen, för att medverka till att rätt anpassningar av lärmiljö, grupp eller individanpassning. Delarna är

betydelsefulla, för att skapa en helhet en gemensam plattform av verksamheten. Samt i arbetet med att planera hur verksamheten ska utforma lärmiljöer, kompetensutbildning till pedagoger. Öquist (2008) Ett system strävar efter jämvikt, balans där blir specialpedagogens

uppdragsbeskrivning som relevant för att hålla uppe balansen utifrån sin yrkesprofession och sitt kunnande att verka på olika nivåer inom systemet, vidare förklara stötta ge förståelse inom systemet.

En verksamhet som bedriver skolutveckling visar på att det är något som är viktigt och bör prioriteras. Som specialpedagog bör man ha en given plats i detta forum. Här kan

specialpedagogen dela med sig av sin kunskap utifrån sin yrkesroll. Vidare vara med och påverka och tycka i det systematiska kvalitetsarbetet utifrån sin yrkesprofession. Enligt

examensförordningen ska (SFS 2017: 1111) ska specialpedagoger arbeta för att göra en lärmiljö tillgänglig för alla elever. Det är därför viktigt att specialpedagoger är deltar i samtal rörande dialoger mellan olika nivåer i styrkedjan i verksamheten. Gjems (1997) framhåller att

helhetsperspektivet uppstår i samarbete mellan olika individer, vidare menar författaren att samarbete ska ske utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Då detta bidar till en

sammankopplande länk, till arbetet med att alla elever ska ges rätt förutsättningar till att nå de nationella målen. Scherp (2003) menar att arbeta med kvalitetsförbättring av en

verksamhetsförändring som innefattar skolenheter egna verksamhet, separata organisationer innebär att lösningar på problem. Vidare att ge stöd till pedagoger, elever att hitta lösningar på problem som de möter i sin skolvardag.

References

Related documents

Now, when I no longer remember the songs, I have decided to give up that activity…” Holst & Hallberg, 2003, s.364 De kände fruktan över att inte längre kunna njuta av livet, och

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt var de säger att de har lärt sig detta. Min

Kvinnorna förblir företagare för att de vill utveckla sina tjänster och produkter och skapa tillväxt medan 17 procent av kvinnorna ansåg att de är nöjda och inte har ambitionen

De allra minsta huvudmännen har i praktiken oftast endast en rektor på deltid som ansvarar för pedagogisk ledning/lokalansvar/ekonomiansvar (och andra uppgifter som.. 38

Förenklat förklarar Eidevald (2017, s. 6) att förut riktades dokumentationen till att beskriva vad som gjorts i verksamheten, nu ska fokus istället riktas mot att dokumentera hur

De pekar på Östergötland och menar att de lyckades korta köerna när man införde vårdval 2013, men att hörselvården blivit betydligt sämre!. Bland annat pekar man på att

Huvudmannen gav även pedagogerna i uppdrag att analysera hur verksamheten skulle kunna ge ytterligare förutsättningar för eleverna att öka sin förståelse för att alla är olika,

Den agila metodiken är ämnad för att teamen ska vara autonoma vilket även kan ha varit en fördel under pandemin eftersom teamen är autonoma och att de inte behöver synka med