• No results found

Små hus - stora problem? En intervjustudie om inomhusmiljön i svenska småhus

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Små hus - stora problem? En intervjustudie om inomhusmiljön i svenska småhus"

Copied!
93
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Människa miljö samhälle 120 p

Teknik och samhälle C-uppsats, våren 2007

Små hus – stora problem?

En intervjustudie om inomhusmiljön i svenska småhus

Small houses – big problems?

An interview study of indoor environment in Swedish

one-family houses

Inger Bjurnemark Stark

(2)

Sammanfattning

Inomhusmiljön i svenska småhus kontrolleras inte av myndigheterna. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ökande allergisjukdomar och en dålig inomhusmiljö. Syftet med detta arbete är därför att undersöka småhusägarnas kunskaper om inomhusmiljön och dess problem samt vilka hinder och möjligheter som finns för att förbättra inomhusmiljön i deras bostäder. Arbetet bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex småhusägare. Resultatet visar att småhusägarnas generella faktakunskaper om inomhusmiljöfrågor är relativt goda men att dessa kunskaper inte alltid relateras till det egna boendet. Ägarna ägnar sig i större omfattning åt praktiskt underhåll än åt förebyggande arbete, och de hinder och möjligheter som finns för att förbättra inomhusmiljön har samband både med kunskapsfrågan och med ekonomiska prioriteringar. Min slutsats är att inomhusmiljön i svenska småhus skulle kunna förbättras med hjälp av information och utbildning av småhusägare, för att de kunskaper som finns bättre ska kunna relateras till den egna bostadens inomhusmiljö.

Abstract

The indoor environment of Swedish one-family houses is not subject to any government con-trol. Prior research has shown a connection between an increasing prevalence of allergic dis-ease and an inferior indoor environment. The aim of this study, therefore, is to examine the home-owners’ knowledge of indoor environment and its issues. Furthermore, obstacles and possibilities connected to the improvement of the home-owners’ indoor environment are iden-tified. The study is based on semi-structured interviews with six owners of one-family houses. The result shows that the owners’ general knowledge about indoor environment issues is rela-tively accurate, but that the owners do not always relate this knowledge to their own homes. The obstacles and possibilities towards improving the indoor environment are connected both to knowledge and to economic priorities, and the home-owners’ concerns are often limited to maintenance rather than being directed towards preventive actions. My conclusion is that in order to improve the indoor environment of Swedish one-family houses, it is necessary that the home-owners relate their general knowledge of indoor environment to the circumstances of their own homes. For the home-owners to be able to make that connection, information and education will be needed.

(3)

Förord

Detta är mitt examensarbete på MMS-programet – Människa Miljö Samhälle, som är ett fler-vetenskapligt program med miljövetenskap som huvudämne.

Jag vill börja med att tacka alla intervjupersoner. Ni ställde upp på er fritid och delade med er av era kunskaper, tankar och åsikter.

Jag vill också rikta ett stort tack till Johanna Nygren Spanne, min handledare och outtröttliga livlina.

Jag vill dessutom tacka alla de klasskompisar som hjälpt mig på olika sätt.

Det är inte alltid lätt att få ihop kombinationen gammal kärring, uråldrig dator och modern teknik med MP3-spelare och ljudfiler. Jag vill därför också tacka min familj som mangrant ställde upp för att jag, utan alltför många ilsketårar, skulle kunna spela in intervjuerna, få ut dem ur MP3-spelaren, få in dem i datorn, få ut dem i hörlurarna och så in i datorn igen i skriftlig form. I rättvisans namn måste jag säga att ni nog ibland har utnyttjat att jag de senaste veckorna svarat ”mmm” på allt tilltal utan att lyssna. Tack i all fall!

Limhamn, i juni 2007 Inger Bjurnemark Stark

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING... 5

1.1PROBLEMBAKGRUND... 5

1.2SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR... 6

1.3DISPOSITION... 7

2. VÅRA BOSTÄDER... 8

2.1BOSTAD OCH HÄLSA – EN KORT HISTORIK... 8

2.2INOMHUSMILJÖ OCH HÄLSA... 10

2.3UTOMHUSLUFT... 11

2.4BYGGNAD OCH INREDNING... 11

2.5ENERGI OCH VENTILATION... 14

2.6AKTIVITETER... 18

2.7TERMISKT KLIMAT... 19

2.8FUKTPROBLEM... 21

2.9MÖGEL OCH ANDRA MIKROORGANISMER... 21

2.10PARTIKLAR OCH FIBRER... 22

2.11OORGANISKA GASER... 23

2.12ALLERGEN... 24

2.13TIDIGARE OCH PÅGÅENDE FORSKNING... 25

3. LAGSTIFTNING OCH MILJÖMÅL ... 27

3.1MILJÖMÅLET GOD BEBYGGD MILJÖ... 27

3.2PLAN- OCH BYGGLAGEN OCH BYGGNADSVERKSLAGEN... 28

3.3MILJÖBALKEN... 29 3.4SOCIALSTYRELSENS ALLMÄNNA RÅD... 30 3.5EGENDOMSSKYDDET... 31 3.6SAMMANFATTNING... 32 4. METOD... 33 4.1URVAL... 33 4.2INTERVJUGUIDEN... 35 4.3INTERVJUERNAS GENOMFÖRANDE... 36

4.4BEARBETNING AV INSPELAT MATERIAL... 38

4.5TOLKNINGSMODELLEN... 39

4.6TOLKNING OCH ANALYS... 42

4.7ANALYS AV ÅSIKTER OCH SPEKULATIONER... 44

4.8RELIABILITET, VALIDITET OCH GENERALISERBARHET... 44

4.9KÄLLKRITIK... 46

5. RESULTAT ... 47

5.1TERMISKT KLIMAT... 47

5.2FUKT OCH MÖGEL... 50

5.3PARTIKLAR... 54

5.4EMISSIONER, DOFTER... 57

5.5RADON... 61

5.6ALLERGEN... 63

5.7ENERGI OCH VENTILATION... 67

5.8STÄDNING... 71

5.9KUNSKAP OCH ANSVAR... 75

5.10FRÅGOR OM OBLIGATORISK KONTROLL... 76

6. SAMMANFATTANDE DISKUSSION ... 78

6.1KUNSKAPER... 79

6.2HINDER, MÖJLIGHETER OCH ANSVAR... 81

6.3 HÅLLER MODELLEN? ... 82

6.4PERSONLIGA REFLEKTIONER... 83

6.5FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 84

(5)

1. Inledning

När man säger ordet ”miljöproblem” tänker nog de flesta på de stora problemen ute i världen, till exempel luftföroreningar, växthuseffekten och giftskandaler. Jag tror inte att lika många tänker på att det kan finnas miljöproblem hemma i våra bostäder också. Problematiken är till stor del densamma, om än i mindre skala. Även om problem i inomhusmiljön oftast inte är stora och dramatiska och sällan ger upphov till några braskande tidningsrubriker, är det ändå många människor som berörs av olika problem i sin bostadsmiljö.

1.1 Problembakgrund

De flesta av oss tillbringar en stor del av tiden inomhus. Enligt Socialstyrelsen (2005a) lever vi drygt 90 procent av våra liv hemma, på dagis, i skolan eller på arbetsplatsen. Därför är det naturligtvis önskvärt att inomhusmiljön är hälsosam, eller att den åtminstone inte gör oss sju-ka.

Tyvärr är inomhusmiljön ofta inte så bra som vi skulle önska, skriver Astma- och allergiför-bundet (2002). Luftkvaliteten i många hus är till exempel betydligt sämre än utomhusluften. Detta beror på att olika förorenande ämnen tillförs inomhusluften, dels från själva byggnaden, dels från människors aktiviteter när de bor, arbetar eller på annat sätt vistas i byggnaden. Des-sa ämnen kan hos en del människor orDes-saka eller förvärra astma, allergi och annan överkäns-lighet. Andra sjukdomar som kan drabba oss på grund av en dålig inomhusmiljö är enligt Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998) luftvägsinfektioner, stroke, cancer och hjärt-/kärlsjukdomar.

Huvudansvaret för inomhusmiljön ligger på fastighetsägarna. De kontroller som görs av of-fentliga byggnader och flerbostadshus regleras till stor del genom lagstiftningen. När det gäll-er klimat och luftkvalitet gällgäll-er till exempel Förordning om funktionskontroll av ventilations-system (SFS 1991:1273) och Lag om energideklaration för byggnader (SFS 2006:985). Den största gruppen fastighetsägare, de som äger sitt eget småhus, alltså villa, radhus eller kedje-hus, omfattas däremot i de allra flesta fall inte av dessa kontroller. Det ansvar en småhusägare har för sin inomhusmiljö regleras, precis som all annan verksamhet med miljöpåverkan, främst i Miljöbalken (SFS 1998:808).

(6)

Det finns ett tydligt delmål inom det av regeringen uppsatta miljömålet God bebyggd miljö som handlar om betydelsen av en dokumenterat välfungerande ventilation för att säkerställa en hälsosam luftkvalitet i alla byggnader (Miljömålsportalen, 2006). Tyvärr tillhör detta mål dem som det kommer att vara svårt att uppfylla inom utsatt tid. I Boverkets rapport Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet God bebyggd miljö (2003) står det till exempel att:

Eftersom det inte finns något system för kontroll av ventilationen i småhus förutom vid nyinstalla-tion, kan man inte säga om ventilationen är dokumenterat fungerande i äldre bebyggelse. Det medför också att en bedömning av om målet kan uppfyllas är svår att göra. (s 61)

I samma rapport nämns en tidigare studie av inomhusmiljön i småhus, ELIB-studien från 1993. I denna studie konstaterades att 86 procent av alla småhus har en ventilation som ligger under Socialstyrelsens normer. Det verkar inte ha hänt så mycket sedan dess:

Ventilationen i småhus, en till två lägenheter, funktionskontrolleras endast vid nyproduktion, och då endast de med mekanisk till- och frånluftssystem. Om situationen för småhusen har förbättrats är där-för mycket osäkert. Troligtvis har ingen större där-förbättring […] kommit till stånd. (Boverket, 2003 s 57-58)

Detta innebär att många småhus i princip står utanför all myndighetskontroll när det gäller ventilationen, och att det därför finns en risk att många människor har en dålig luftkvalitet i sina bostäder. Eftersom det inte krävs några speciella juridiska eller tekniska kunskaper för att äga ett småhus kan det vara så att många småhusägare har bristande kännedom både om sitt ansvar och om de risker som finns med en dålig inomhusmiljö. Samtidigt är de som äger och bor i småhus en mycket stor grupp i samhället. Drygt hälften av alla svenskar bor i villa, rad-hus eller kedjerad-hus, och ser man på gruppen barn och ungdomar 0-19 år är andelen ungefär 70 procent (Statistiska centralbyrån, 2005). Problem i småhus kan alltså lätt bli stora samhälls-problem.

1.2 Syfte och avgränsningar

Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka uppfattningar och kunskaper småhusägarna har om inomhusmiljön och dess problem, samt vilka hinder och möjligheter som finns för att för-bättra inomhusmiljön i svenska småhus. Min problemformulering är:

(7)

• Vilka kunskaper har småhusägarna om inomhusmiljöproblem? • Hur relateras dessa kunskaper till det egna boendet?

• Vilket ansvar upplever småhusägarna att de har för inomhusmiljön i sin bostad? • Vilka hinder och möjligheter ser småhusägarna när det gäller att förbättra

inomhusmil-jön i sin bostad?

Jag har avgränsat mig till att utreda de inomhusmiljöfaktorer som hänger samman med dålig luftkvalitet, vilket innefattar termiskt klimat, fukt, mögel, partiklar, emissioner, oorganiska gaser samt allergener. Andra begrepp som brukar ingå i begreppet inomhusmiljö, som buller, belysning samt elektrisk och magnetisk strålning har sin egen speciella problematik och de tas därför inte upp i detta arbete.

När jag talar om inomhusmiljö/innemiljö använder jag dessa begrepp som synonymer till luft-kvalitet inomhus om jag inte preciserar uttrycket på annat sätt.

1.3 Disposition

Inledning med syfte och avgränsningar finns i kapitel 1. Kapitel 2 innehåller en utveckling av problembakgrunden. I kapitel 3 gör jag en översikt över lagstiftning, rekommendationer och miljömål som gäller på området, och kapitel 4 handlar om den metod som användes för un-dersökning, tolkning och analys. I kapitel 5 analyseras det insamlade intervjumaterialet, och kapitel 6 innehåller diskussion, avslutning och förslag på vidare forskning. Varje huvudkapitel inleds i fortsättningen dessutom med en mer utförlig disposition.

(8)

2. Våra bostäder

Detta kapitel innehåller en faktabakgrund om de faktorer som inverkar på inomhusmiljön. Efter inledningen kommer en kort historik som förklarar varför det svenska bostadsbeståndet ser ut som det gör. Därefter presenteras de olika ämnen och aktiviteter som påverkar luftkva-liteten inomhus. Sist i kapitlet berättar jag om tidigare och pågående forskning på området.

Det ställs stora krav på dagens byggnader, skriver Hagentoft (2003). De måste vara stabila, täta och välisolerade för att stå emot väder och vind. Dessutom bör de vara byggda på ett hållbart sätt för att vara kostnadseffektiva och resurssnåla. Utöver de tekniska anspråken ställs krav på att husen ska vara funktionella med exempelvis en praktisk planlösning och ett behag-ligt inomhusklimat, samt att byggnaden och dess inomhusmiljö ska vara estetiskt tilltalande. Vi vill, som Hagentoft (2003, s 15) uttrycker det, ha miljön omkring oss ”ändamålsenlig, trygg och komfortabel”. Jag föreställer mig att dessa önskemål har varit ungefär desamma genom historien, även om vi idag på grund av större kunskaper och bättre resurser har möjlig-het att ställa betydligt högre krav på våra bostäder än någonsin tidigare. Samtidigt kan det vara så att vi idag bygger oss till nya problem. Nya konstruktionssätt och nya material an-vänds i olika kombinationer utan att vi riktigt känner till långtidseffekterna, skriver Folkhälso-institutet och Socialstyrelsen (1998). Resultatet av detta kan bli olika problem i inomhusmil-jön, exempelvis fukt, mögel och dålig luftkvalitet. Detta behöver naturligtvis inte betyda att ”allt var bättre förr”. Var tid har sina problem.

2.1 Bostad och hälsa – en kort historik

Sedan tidernas begynnelse har det funnits bestämmelser om hur och var man får bygga, skri-ver Orestål (2004). Brand- och säkerhetsfrågor blev allt viktigare i och med den stora inflytt-ningen till städerna under 1800-talet, och olika lokala byggstandarder kom så småningom på många orter. Enligt Schulz (1996) var det också vid den här tiden som människans inomhus-klimat började diskuteras både ur ett hygieniskt och ur ett tekniskt perspektiv. De tättbefolka-de stätättbefolka-derna, som var en följd av industrialiseringen, medförtättbefolka-de nya krav på renhållning och renlighet för att undvika smittspridning. Under första halvan av 1900-talet fick till exempel väldigt många bostäder inomhustoalett, vilket ställde helt nya krav på ventilationen.

Problemen med de försämrade levnadsförhållanden som industrialiseringen innebar, med trånga, smutsiga, hälsovådliga bostäder, kallades ”bostadsfrågan” i den politiska debatten,

(9)

berättar Qvarsell (2003). Frågan diskuterades mycket, men det dröjde länge innan det egentli-gen hände något. Från mitten av 1900-talet och framåt skedde sedan en stor förbättring av bostadsförhållandena. Som exempel nämns HSB1, som på 1940-talet byggde moderna, lätt-städade, ljusa och luftiga lägenheter med bekvämligheter som badrum och sopnedkast. Det var dock först ett par årtionden senare, med det så kallade miljonprogrammet, som bostads-standarden höjdes ordentligt för en stor del av befolkningen (a.a.).

Miljonprogrammet är, enligt Vidén och Lundahl (1992), en vardaglig benämning på de bostä-der som byggdes i Sverige unbostä-der 1965-1974, och som var ett resultat av den akuta bostads-bristen i Sverige under 1950- och början av 1960-talet. Bostadsbostads-bristen berodde till stor del på att mycket pengar hade satsats på industrierna efter kriget, så att bostadsmarknaden hade bli-vit eftersatt. Samtidigt ökade befolkningen i städerna, vilket dels berodde på inflyttning från landsbygden, dels på arbetskraftsinvandring till industrierna. Många av de befintliga bostä-derna hade dessutom mycket låg hygienisk standard. Riksdagen fattade därför år 1965 ett be-slut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under den kommande tioårsperioden. Husen byggdes med hjälp av statliga räntesubventioner och kommunerna ställde upp med lämplig mark och fysisk planering. Drygt en miljon nya bostäder byggdes under dessa år. Även om många, jag själv inräknad, säkert tänker på stora, anonyma höghusområden när man hör ”mil-jonprogrammet”, så bestod enligt Vidén och Lundahl (1992) miljonprogrammets nya bostäder faktiskt till ungefär en tredjedel av småhus. I efterhand har det kommit mycket kritik mot mil-jonprogrammet, eftersom detta i många fall var ett snabbt, industrialiserat byggande där det ofta experimenterades med nya, obeprövade arbetsmetoder och byggmaterial. Samtidigt var det naturligtvis viktigt att få till stånd en snabb förbättring av den svenska bostadsstandarden.

Enligt Abel och Elmroth (2006) var det fram till 1960-talet allmänt accepterat med dålig vär-meisolering och otätheter i konstruktionerna. Årtiondena efter andra världskriget fanns det gott om billig eldningsolja, och det fanns därför inget direkt intresse för att spara energi. Före oljekrisen 1973-74 fanns därför inte heller några större myndighetskrav på värmeisolering av nybyggda hus, skriver Elmroth (2005). De av oss som är lite äldre minns kanske de energi-sparkampanjer som sedan kom i samband med oljekrisen, då vi uppmanades att sänka värmen och ta på oss en extra tröja inomhus (IVL Svenska miljöinstitutet, 2002). Vid den här tiden var det också många äldre hus som tätades och tilläggsisolerades (Hult, 2005). Ofta gjordes

(10)

detta utan tanke på att genomluftningen därmed blev sämre. Resultatet av detta kunde bli fuktproblem, mögel och allmänt dålig luftkvalitet. I 1978 års byggnorm talades det för första gången om energihushållning, berättar Elmroth (2005). Då infördes också krav på att nya hus skulle byggas lufttäta för att minimera värmeförlusterna. Dessa nya krav innebar att det be-hövdes någon form av mekanisk ventilation som drog ut den förbrukade luften för att få en bra luftkvalitet i bostaden. En övre gräns för hur stor ventilationen fick vara infördes, och av energihushållningsskäl blev ventilationen ofta ännu lägre. Eftersom det inte fanns några direk-ta krav på mekanisk ventilation i småhus, hoppades detdirek-ta dessutom helt och hållet över ibland. Resultatet blev att många hus fick dålig luftkvalitet eftersom de var för täta för att det naturli-ga självdraget2 skulle fungera. Enligt SOU 2005:55 var det många hus som på 1970- och 1980-talen drabbades av problem med fukt och mögel. Nya obeprövade material och kon-struktioner antas vara orsaken till detta.

Eventuella nya problem som dagens byggande kommer att medföra vet vi inte så mycket om än. Det byggs en hel del hus idag, och även om dessa skulle visa sig vara problemfria, så är det årliga nybyggandet ändå mindre än en procent av det befintliga byggnadsbeståndet (Abel & Elmroth, 2006). Byggnader har en lång livslängd, kanske 100 år eller mer, skriver Boverket (2003). Många hus som byggdes på 1800-talet och i början av 1900-talet finns alltså fortfa-rande kvar. På samma sätt kommer dagens hus att påverka oss kanske 100 år framåt. Vi ska alltså inte räkna med att bygga oss ifrån problem med inomhusmiljön, eftersom det skulle ta alldeles för lång tid. Därför är det viktigt att även de lite äldre husen finns med i diskussionen om inomhusmiljöfrågorna.

2.2 Inomhusmiljö och hälsa

Astma, allergier och annan överkänslighet har ökat mycket de senaste årtiondena, både hos barn och vuxna, rapporterar Socialstyrelsen (2005b). Orsakerna till detta är inte helt klarlagda enligt Socialstyrelsen (2005a), men fukt- och mögelskador i byggnader, bristfällig ventilation samt kemiska emissioner från byggmaterial och inredning tillhör de kända riskfaktorerna. Barn är extra känsliga för denna typ av problem i inomhusmiljön eftersom de inte är biolo-giskt färdigutvecklade samt att de har en snabbare ämnesomsättning och en högre andnings-frekvens.

(11)

Förutom astma och allergier finns en annan typ av överkänslighetsreaktion, så kallade sjuka

hus-symtom, som enligt Folkhälsoinstitutet (2007) kan orsakas av olika faktorer i inomhusmil-jön. Vilka dessa faktorer kan vara är ännu inte helt klarlagt. Sjuka-hus-symtom kännetecknas av till exempel irritation i ögon, näsa och hals, hudrodnad samt trötthet, och som är kopplade till vistelse i en viss byggnad. Enligt Sandstedt (2003) var experterna länge skeptiska till att dessa problem skulle kunna bero på byggnaderna. Problemet är idag erkänt av samhället, men det är fortfarande inte helt klarlagt vilka faktorer som ligger bakom dessa symtom.

Vissa inomhusmiljöproblem, till exempel radon och partiklar, kan enligt Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998) också bidra till uppkomsten av cancer, stroke och hjärt-/kärl-sjukdomar.

2.3 Utomhusluft

De främsta orsakerna till luftföroreningar utomhus är biltrafik, industriprocesser samt för-bränning av avfall och fossila bränslen. Luften utomhus har blivit bättre de senaste årtiondena. Framför allt är det svaveldioxidhalterna som har sänkts, men det har också blivit mindre sot och kvävedioxid i luften. Något som däremot inte har minskat är marknära ozon och inand-ningsbara partiklar. Hälsobesvär som kan kopplas till utomhusluften är främst cancer, astma och allergier. (Pellmer & Wramner 2005)

Den luft som finns i våra bostäder kommer naturligtvis utifrån, och den för med sig olika för-oreningar från trafik, industrier, växter och mark. När luften tas in i byggnaden renas den ibland genom olika filter och värms upp eller kyls ner beroende på årstid. Detta är vanligast i offentliga byggnader och på arbetsplatser, men det förekommer i bostäder också. Brukligast i hemmet är kanske att luften kommer in genom ventiler eller genom otätheter, till exempel fönsterspringor. Då är det i princip obehandlad uteluft som kommer in i byggnaden. I värsta fall tas luften in genom smutsiga ventilationskanaler som förorenar luften ytterligare. (Folk-hälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998)

2.4 Byggnad och inredning

Som framgår av kapitel 2.1 har byggnader beroende på olika ålder och renoveringsstatus olika för- och nackdelar som kan påverka inomhusmiljön. Byggnadens konstruktion,

(12)

inredningsma-terial och ventilationssystem kan också samverka på olika sätt för att göra luftkvaliteten bättre eller sämre.

2.4.1 Byggkonstruktion

Att bygga ett hus var förr i tiden ett säsongsarbete som gjordes under den varmare årstiden, skriver Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998). Byggtiden var lång, byggnadssättet var småskaligt och hantverksmässigt, byggmaterialen var gamla och beprövade. Numera byggs det året runt, och byggandet är mer som en industriprocess med nya tekniker och material. Fel i byggkonstruktionen uppstår enligt Hagentoft (2003) på grund av dåliga tekniska lösningar, slarv på byggarbetsplatsen och felaktiga byggmaterial, eller en kombination av allt detta. Fel kan också uppkomma beroende på bristande underhåll eller genom att byggnadens använd-ning förändras. Enligt SOU 2005:55 är fuktskador det vanligast förekommande problemet. Det kan exempelvis vara betong som inte får torka ut tillräckligt eller fuktskadat material som används fast det borde ha kasserats. Fukt kan också tränga in från marken eller genom olika former av vattenläckage.

Ett vanligt konstruktionsproblem är de så kallade ”mögelhusen” som byggdes på 1960- och 1970-talen. Dessa hus byggdes med en ny byggmetod, där värmeisoleringen placerades ovan-på en gjuten bottenplatta, och där tryckimpregnerade träsyllar3 sattes fast direkt mot betongen. Syftet var gott, nämligen att använda en konstruktion som skyddade mot röta. Det som snart blev ett problem var att tryckimpregneringen inte skyddade mot mögel, och när tryckimpreg-nerat virke möglar luktar det väldigt illa. Idag används en annan konstruktion, där isoleringen ligger under betongplattan för att denna ska bli torr och varm. Det läggs dessutom någon form av fuktspärr under träsyllarna så att de inte har direktkontakt med betongen. (Hagentoft, 2003)

Ett annat exempel är att många nya hus på 1980-talet fick problem med sina krypgrunder, alltså när det finns ett litet ventilerat utrymme under husets golv. Dessa drabbades ofta av mögel och röta på grund av temperaturskillnader som leder till kondens. Det förekom också byggslarv, där organiskt material lämnades kvar under huset med dålig lukt som följd. En modern krypgrund fungerar inte lika bra som den ”torpargrund” som finns i riktigt gamla hus, och som är beroende av en varm skorstensstock och grova golvbrädor med springor så att en naturlig luftväxling uppkommer. (Hagentoft, 2003)

(13)

Även platta tak, som var vanliga på 1960-talet, kan leda till problem med fukt, speciellt på vintern när mycket snö lägger sig på taket (SOU 2005:55). Ett annat ”takproblem” är enligt Hagentoft (2003) isolering av vindsbjälklaget. Problemet kan ofta vara att ett utrymme som kanske tidigare värmts av en skorstensstock har blivit kallt i samband med byte av uppvärm-ningskälla, till exempel till fjärrvärme. När sedan vinden tilläggsisoleras får man i princip utomhusklimat, samtidigt som det kanske läcker lite varm luft upp i springor och vid vinds-luckan. Då kan det bli kondens med påföljande fukt- och mögelproblem. Även i nyare hus, som byggs täta, har samma problem uppmärksammats.

Sedan 1970-talet har det varit vanligt att bygga hus med ett tätskikt i väggen, alltså en plast-film eller liknande för att det inte skulle bli något onödigt drag som kostar energi. Detta bygg-nadssätt kan fungera bra om det utförs på rätt sätt, men ibland slarvas det med tätheten så att till exempel fuktproblem kan uppstå inne i väggarna. (Abel & Elmroth, 2006)

Kombinationen av byggkonstruktion och material kan också orsaka skador som inte hade uppkommit var för sig. Ett par exempel är plastmattor på fuktig betong eller tryckimpregnerat virke i fuktig miljö. (SOU 2005:55)

2.4.2 Inredning

För 100 år sedan fanns ungefär 500 olika byggprodukter på marknaden. Idag finns det om-kring 60 000. Det blir därför svårare och svårare att ha kontroll över effekterna av alla materi-al och kombinationer av materimateri-al. Det är därför inte ovanligt att olika byggmaterimateri-al orsakar problem i inomhusmiljön. (SOU 2005:55)

Många bygg- och inredningsprodukter orsakar gasformiga föroreningar i inneluften. De äm-nen det talas mest om i sammanhanget är VOC (volatile organic compounds) och formalde-hyd. VOC är ett samlingsnamn på olika flyktiga gasformiga ämnen. Det förekommer mer än 900 olika VOC i vanlig inomhusluft och de kan komma från exempelvis byggmaterial, lös-ningsmedel, lim, färg, rengöringsmedel, hygienprodukter och även från människorna själva. De organiska gaserna kan vara en riskfaktor för dem som riskerar att utveckla allergi, annan överkänslighet och sjuka hus-symtom. Formaldehyd är ett ämne som irriterar slemhinnorna, ögonen och de övre luftvägarna. Källor inomhus kan vara kemisk-tekniska produkter, textilier

(14)

som behandlats för att vara skrynkelfria, tobaksrök, färger, lacker och limmade träskivor. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998)

Golv och golvbeläggningar kan orsaka problem när fukt i betonggolv har reagerat med olika kemiska ämnen. Ett exempel är flytspackel, som är en produkt som används för avjämning av golv. Mellan 1977 och 1983 innehöll flytspackel ofta det proteinhaltiga ämnet kasein. När kaseinet reagerade med fukt från betongen uppstod besvär när bland annat ammoniak och svavelföreningar avgavs till inomhusluften. Många bostäder har fått saneras på grund av detta. Ett annat exempel är ftalater, ett mjukgörande ämne som används bland annat i golvlim, fog-massa och golvmattor av PVC-plast. Ftalater kan avges ur materialen vid reaktion med fukt, och misstänks kunna öka förekomsten av astma, allergi och eksem främst hos barn. (Social-styrelsen, 2006a)

Många material avger olika former av föroreningar främst när de är nytillverkade, berättar Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998). Detta kallas primär emission. De föroreningar som avges kan till exempel bestå av lösningsmedelsrester, råämnen, produkter från tillverk-ningsprocessen och olika tillsatsmedel. Den primära emissionen påverkas av inomhusluftens temperatur, den relativa luftfuktigheten och ventilationen, och brukar ha försvunnit efter un-gefär ett år. Sekundär emission är när ett material avger föroreningar främst på grund av olika former av påverkan. Det kan till exempel vara fukt och alkaliska ämnen i byggkonstruktionen, höga temperaturer och olika kemikalier som rengöringsmedel och vax. Den sekundära emis-sionen kan vara mycket länge. Därför är det viktigt att tänka både på själva materialet och på den miljö det ska finnas i när bygg- och inredningsmaterial väljs. ”Det handlar om att behand-la byggnaden som en helhet bestående av konstruktion, material och instalbehand-lationer i samver-kan” (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998, s 56).

2.5 Energi och ventilation

I vårt klimat finns det inte mycket att välja på, utan vi måste värma upp våra bostäder en stor del av året för att få ett bra inomhusklimat. För nybyggda hus finns specificerade krav på energiåtgång och värmeåtervinning, och det finns till och med så kallat passiva hus som är så värmeeffektiva att uppvärmningskostnaderna är nästan obefintliga. När det gäller äldre hus är det dock fortfarande uppvärmning en stor del av året som gäller. Samtidigt är energin dyr, och

(15)

vi vill också försöka hålla miljöbelastningen så låg som möjligt. Därför vill vi spara energi. (Elmroth, 2005)

Många inomhusmiljöproblem misstänks ha börjat i samband med 1970-talets energisparkam-panjer, då vi lärde oss att täta och tilläggsisolera för att spara på oljan, och då många bytte från olja och ved till elpanna eller fjärrvärme. Husen blev tätare, och ventilationskraven sänk-tes, allt för att spara energi. Ibland infördes också ventilationssystem med återluft, vilket in-nebär att en del av den förbrukade luften återanvänds, blandad med frisk luft, för att höja tem-peraturen på inomhusluften. Förhoppningsvis har vi lärt oss av våra misstag, men samtidigt är det lätt att göra nya om vi inte tar hänsyn till innemiljön vid energieffektivisering. Givetvis bör innemiljöåtgärder också vara så energieffektiva som möjligt. (Hult, 2005)

Den konflikt som finns mellan energibesparing och inomhusmiljö handlar enligt Svensk ven-tilation (2005) helt enkelt om att det krävs en bra venven-tilation för att skapa en god inomhusmil-jö, och för att få en bra ventilation krävs energi. Det finns dock flera sätt att minska energivändningen, till exempel genom värmeåtervinning och genom att ventilationssystemen an-vänds på ett effektivt sätt. Detta kan handla om exempelvis behovsstyrning och att ha fläktar med hög verkningsgrad, alltså att fläktarna anpassas efter aktiviteten i byggnaden så att venti-lationen blir bra utan att onödigt mycket energi går åt.

En annan sak som är viktig att undersöka är enligt Hult (2005) vad det egentligen är som mås-te ventileras bort. Förutom den luftväxling som människor behöver för hälsan och välbefin-nandet kan det finnas andra belastningar i en byggnad. Det kan till exempel handla om överskottsvärme, föroreningar, lukt eller fukt från byggkonstruktionen. Här borde det vara bättre att angripa problemen vid källan, både ur hälso- och energisynpunkt, genom att välja rätt material och konstruktionssätt. Detta skulle kunna jämföras med den så kallade åtgärds-trappan inom arbetsmiljön, som enligt AFS 2005:1 innebär att problemen i första hand ska angripas vid källan genom att byta ut en produkt eller process. Först i andra hand ska sprid-ning till människor förhindras, till exempel genom ventilation.4

4Även de övriga stegen i åtgärdstrappan, som exempelvis handlar om information och personlig skyddsutrust-ning, kan tillämpas i hemmiljö men det gäller kanske mer vid renoveringsarbete och liknande än vid vanlig ven-tilation.

(16)

Kraven på ventilation i nybyggda hus regleras i Boverkets byggregler (BFS 2006:12), som följer Socialstyrelsens rekommendationer, vilket anges i SOSFS 1999:25. I befintliga hus gäller istället de regler som gällde när huset byggdes, eller när den senaste större ombyggna-den utfördes, skriver Orestål (2004). Detta innebär att ingen hänsyn tas till hur många som bor i ett hus, och ingen hänsyn tas heller till andra former av belastningar, som föroreningar av olika slag. Det står i Miljöbalken (SFS 1998:808) att ett hus ska ha en tillfredsställande luft-växling, och att extra hänsyn ska tas till känsliga personer, till exempel barn. Enligt Boverket (2003) finns det dockinget system för kontroll av hur ventilationen fungerar i befintliga små-hus och därför vet vi inte hur situationen ser ut.

2.5.1 Byggnadens ventilationssystem

I tusentals år har människan använt någon form av eldstad inomhus för uppvärmning och mat-lagning, berättar Orestål (2004). En bit in på 1900-talet värmdes husen till exempel oftast upp genom eldning i kakelugn eller vedspis, och några årtionden senare kom oljepannan. Frisk luft kom in antingen genom ventiler i väggarna eller genom springor och otätheter i byggnaden, och den förbrukade luften följde med skorstenen upp. Denna process kallas självdrag, och fungerar enligt Hagentoft (2003) genom termikens lagar, alltså att värme stiger uppåt på samma sätt som en luftballong stiger till väders när den fylls med varm luft.

Fördelarna med självdrag är att det är enkelt, tyst och i stort sett underhållsfritt. Det kräver inte heller några mekaniska delar eller någon driftsenergi för att fungera. Nackdelarna är bland annat att det krävs en viss temperaturskillnad för att det ska fungera. Är det lika varmt eller varmare utomhus jämfört med inomhus fungerar inte systemet. Om det är väldigt kallt ute blir luftomsättningen tvärtom så stor att det finns risk för både drag och kyla, och upp-värmningskostnaderna blir stora. Ett självdragssystem tar också plats eftersom det till exem-pel kräver en rejäl skorsten för att fungera. Många äldre byggnader, till exemexem-pel en hel del av dem som byggdes under miljonprogrammet, ventileras fortfarande med självdrag. Idag är det dock vanligast att självdraget kompletteras med spis- och badrumsfläkt så att det blir ett så kallat förstärkt självdrag. Detta är nödvändigt eftersom många hus idag har el- eller fjärrvär-mepanna som inte skapar något naturligt självdrag. (Svensk byggtjänst & Socialstyrelsen 1998)

(17)

På 1970-talet blev det vanligt att nybyggda villor ventilerades med ett så kallat frånluftssy-stem där en fläkt, ofta placerad på taket, suger ut den förbrukade luften. Fördelen med detta system är att det inte behövs någon stor skorsten för att systemet ska fungera. Nackdelar är exempelvis att en fläkt bullrar och att det finns mekaniska delar som måste rengöras och un-derhållas. Den luft som strömmar in i huset kommer precis som för självdraget från ventiler och/eller otätheter i byggnaden. (Svensk byggtjänst och Socialstyrelsen, 1998)

De hus som byggs idag har ofta mekaniska fläktsystem som tar hand om både inkommande och utgående ventilationsluft. Krav på återvinning av värme i nybyggda småhus infördes med vissa undantag5 1988 och till denna process används någon sorts värmeväxlare eller frånlufts-värmepump som gör att den förbrukade ventilationsluften avger värme åt den nya luft som tas in i byggnaden. Fördelarna med denna typ av system är att det blir dragfritt, att luften filtreras och att energikostnaderna blir avsevärt mycket lägre. Nackdelarna är att fläktsystemet är me-kaniskt och att både fläktar, filter och ventilationskanaler måste underhållas och rengöras. Det kan också bli vissa problem med ljudnivån eftersom ett mekaniskt fläktsystem aldrig kan bli helt tyst. (Elmroth, 2005)

2.5.2 Varför behövs ventilation?

Ventilationens uppgift är att föra bort förorenad, förbrukad luft och ersätta den med frisk luft, berättar Byggforskningsrådet (2000a). Rent tekniskt kan detta gå till på flera olika sätt men principen är densamma, som beskrivits i kapitel 2.5.1 ovan. Men varför behövs ventilation? Blir det kvavt kan man väl vädra? Ja, vädring i form av ett rejält korsdrag är ett bra komple-ment, skriver Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998), men att öppna fönstren bör inte vara det enda sättet att få en bra luftväxling i en byggnad. Det kan till exempel, enligt Astma- och allergiförbundet (2002), vara problematiskt om den uteluft som kommer in inte är till-räckligt ren. Detta kan vara fallet för en pollenallergiker på våren, eller för dem som bor nära starkt trafikerade gator med mycket utsläpp och buller.Då är det bättre att i första hand förlita sig på ett välfungerande ventilationssystem. Även ur energisynpunkt är det mindre bra att ständigt ha öppna fönster (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998).

5 Undantag medges för hus som till övervägande del uppvärms med förnybara energikällor, till exempel de som

(18)

2.5.3 Koldioxid

Koldioxid i inomhusmiljön kommer i första hand från människors utandningsluft och är egentligen inget farligt ämne, åtminstone inte i de halter vi har i en vanlig bostad. Eftersom koldioxid är lätt att mäta brukar det ofta användas som indikator på hur bra ventilationen fun-gerar i en byggnad. Normal koldioxidhalt utomhus nuförtiden6 är ungefär 380ppm (parts per

million, miljondelar). Halter över 1 000 ppm inomhus brukar tolkas som att ventilationen inte klarar av det antal personer och den aktivitet som finns i rummet för tillfället. (Norling, 2006)

Något man ofta hör när det känns instängt i ett rum är att ”syret har tagit slut”. Detta är egent-ligen inte sant, skriver Byggforskningsrådet (2000b), eftersom syrehalten bara minskar mar-ginellt i utandningsluften. Det som känns är istället att halten av koldioxid och andra ämnen i utandningsluften stiger. Syret tar alltså inte slut, även om det kan kännas så.

2.6 Aktiviteter

Något som påverkar inomhusmiljön mycket är den verksamhet som pågår i bostaden. Dusch och bad, matlagning, städning, växter, användning av datorer och skrivare, eldning i öppen spis och rökning är exempel på aktiviteter som påverkar luftkvaliteten inomhus på olika sätt. Dessa aktiviteter kan till exempel orsaka en ökad fukthalt i luften och en ökad mängd partik-lar, damm och olika kemiska ämnen. (Astma- och allergiförbundet, 2002)

2.6.1 Ändrad användning

Många problem i byggnader orsakas av att användningen förändras, antingen i ett visst rum eller i en hel byggnad. Som exempel ges ett vanligt scenario, där en barnfamilj flyttar in i ett äldre hus där det tidigare bott ett äldre par. Efter ett tag börjar problemen komma, kanske med fukt- och mögelskador. Orsaken till detta är då egentligen inte att det är något fel på huset, utan att där pågår en helt annan aktivitet än tidigare, eftersom barnfamiljen har en helt annan livsstil än de som bodde i huset förut. Där bor fler människor, de duschar och badar dagligen istället för att tvaga sig, och mängden tvätt är kanske mångdubbelt större. Städ- och vädrings-vanor kan också vara annorlunda. På så sätt blir fuktbelastningen väsentligt högre än tidigare, och problem är oundvikliga om inte ventilationssystemet ses över. (Svensk ventilation, 2005)

(19)

Ett annat exempel är enligt Småhusskadenämnden (2001) att källarvåningar inreds till bo-stadsrum. Detta började blir vanligt på 1960- och 1970-talen och då användes ofta träreglar för att bygga golv och väggar i källarutrymmena. Detta orsakade ofta problem med fukt och mögel. Numera brukar skador kunna undvikas, till exempel genom att använda stålreglar istället.

2.6.2 Städning

Förutom ventilationen är städning den aktivitet som är tänkt att ta hand om föroreningar som finns i inomhusmiljön. Enligt Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998) är den gällande uppfattningen att städning ska ske med jämna mellanrum och att det är en stor fördel om rum-men är lättstädade med öppna ytor, så att dammsamlande skrymslen undviks. Något som idag också förordas är att torr eller fuktig städning är bättre än våtstädning, eftersom städning med våta metoder ökar luftfuktigheten och kan frigöra olika kemiska ämnen från ytorna som stä-das. Det finns till exempel elektrostatiska dukar och moppar som drar till sig damm och smuts, och det enda som då kräver fuktiga metoder är fläckborttagning. Städning ska ske med så lite kemikalier som möjligt, skriver Astma- och allergiförbundet (2002), eftersom kemisk-tekniska produkter kan innehålla till exempel formaldehyd, färgämnen, lösningsmedel och konserveringsmedel. Förutom i utrymmen där hygienen är extra viktig räcker det ofta att städa med vatten.

Det är också viktigt att ha en bra dammsugare, skriver Socialstyrelsen (2006b). Centraldamm-sugare eller en modern dammCentraldamm-sugare med specialfilter är att rekommendera. Äldre dammsuga-re släpper igenom det mest finkorniga dammet och gör att dammnivån ökar i luften. En viss uppvirvling av damm vid dammsugning kan inte undvikas.

2.7 Termiskt klimat

Med termiskt klimat brukar menas temperatur, luftfuktighet och luftens rörelser i ett rum. Rummet ska ha lagom temperatur för den aktivitet som pågår där, och inget besvärande drag får finnas. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998)

(20)

2.7.1 Temperatur och drag

Vilken temperatur som upplevs i ett rum beror dels på hur varm luften är, dels på vilken tem-peratur väggarna, golvet och fönstren har. Alla människor upplever inte temtem-peraturen på sam-ma sätt, utan det finns stora skillnader som till exempel beror på ämnesomsättningen. Äldre och rörelsehandikappade behöver ofta lite högre temperatur eftersom de kanske inte rör sig så mycket. Barn, som ju ofta leker på golvet, behöver också lite högre temperatur. Drag kan uppkomma exempelvis genom otätheter eller vid felaktigt inställd ventilation. Om luftens hastighet vid vanlig rumstemperatur är högre än 0,15 meter per sekund under vinterhalvåret brukar det upplevas som besvärande drag. På sommaren, när luften är varm, brukar vi kunna acceptera lite mer drag. Problem med temperatur och drag leder kanske främst till besvär och obehag, men en för låg temperatur, speciellt i samband med drag, kan också leda till exem-pelvis led- och muskelvärk, och en för hög temperatur kan orsaka bland annat trötthet och illamående. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998)

Risken för olycksfall ökar vid både kyla och värme, eftersom kyla gör att vi blir stela och klumpiga och tappar precisionen, medan värme orsakar slöhet och bristande koncentration. (Norling, 2006)

2.7.2 Torr luft

Vanligen är det begreppet luftfuktighet som brukar behandlas under termiskt klimat, men ef-tersom jag behandlar fuktproblem i nästa delkapitel kommer jag här nedan främst att behandla torr luft.

Det är ganska vanligt att människor upplever att luften känns torr på ett obehagligt sätt. Detta beror dock ofta på att luften är förorenad av partiklar, eller att det helt enkelt är för varmt i rummet. Människan är egentligen ganska okänslig för variationer i luftfuktigheten, och det är först när den relativa luftfuktigheten vid normal rumstemperatur går under 30 procent eller över 70 procent som vi upplever problem. Luftfuktigheten styrs dels av fuktigheten utomhus, som är lägre på vintern och högre på sommaren, dels av människor och aktiviteter inomhus. För låg luftfuktighet kan till exempel orsaka uttorkning av hud och slemhinnor, statisk elektri-citet och ökade mängder damm. En för hög luftfuktighet orsakar kondens som kan leda till att kvalster och alger trivs och till ökade emissioner från olika material, vilket kommer att framgå av följande kapitel. (Warfvinge, 1999)

(21)

2.8 Fuktproblem

Fukt är en vanlig orsak till problem med lukt och dålig luftkvalitet i våra bostäder. Fukt i bo-staden kan ibland komma från själva byggnaden. Då kan det handla om nederbörd som på något sätt tar sig in i huset, eller också kan problemen bero på olika konstruktionsfel och ska-dor. Byggfukt, alltså fukt som bildas när huset byggs, är också en vanlig orsak. Det kan ta lång tid för byggmaterial att torka, ibland flera år. Då är det viktigt att ventilationen är bra så att fukten kan transporteras bort. Fukt kan också komma från marken, där det kan sugas upp om husets konstruktion är felaktig, eller från läckande vattenledningar och hushållsmaskiner. (Hagentoft, 2003)

Luften som kommer utifrån bär alltid med sig en viss mängd fukt när huset ventileras. Inom-hus tillkommer sedan mer fukt på grund av olika aktiviteter. En människa i vila avger ungefär 100 Watt värme och 40-50 gram vatten i timmen. På grund av dusch, bad, matlagning, växter och städning kan fukttillskottet i byggnaden uppgå till många liter per dygn. Bland annat där-för är det viktigt att ha en bra ventilation, alltså där-för att luftfuktigheten ska hålla sig på en bra nivå. För hög luftfuktighet kan göra att det exempelvis blir tillväxt av mikroorganismer och kvalster. (Hagentoft, 2003)

2.9 Mögel och andra mikroorganismer

Mikroorganismer, exempelvis bakterier och svampar, är enligt Hagentoft (2003) en naturlig del av den biologiska nedbrytningen av organiskt material. Denna process, som är nödvändig i naturen, vill vi dock gärna undvika i våra bostäder. De mikroorganismer som är intressanta i inomhusmiljösammanhang trivs i allmänhet bäst när temperaturen är mellan 20-30 grader. De vill också ha tillgång till vatten, näringsämnen och syre. Enligt Astma- och allergiförbundet (2002) finns mögel inomhus framför allt där det finns olika typer av fuktskador och där det är varmt och fuktigt, exempelvis i våtrum. Mögel, alger och bakterier kan också finnas i akvari-er, terrarier och blomkrukor.

De flesta mikroorganismer är ofarliga, men det finns ett antal varianter som är giftiga. En del svampar och bakterier avger också en obehaglig lukt, som gärna sätter sig i kläder, hår och textilier. Dessutom avges olika flyktiga organiska ämnen (VOC). (Folkhälsoinstitutet & Soci-alstyrelsen, 1998)

(22)

Enligt Astma- och allergiförbundet (2002) kan mögel orsaka bland annat allergi och annan överkänslighet. Pellmer och Wramner (2005) bekräftar detta, och tillägger att mögelsvamp kan orsaka både allergi och slemhinneirritation, samt något som heter allergisk lunginflamma-tion, något som förr kallades justerverkssjukan eller lantbrukarlunga.

2.10 Partiklar och fibrer

Partiklar kan bestå av många olika ämnen. En hög partikelhalt i luften inomhus märks ofta genom irriterade ögon och luftvägar, skriver Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998). Det är därför viktigt att sänka halten så mycket som möjligt genom att städa och ventilera. Vanliga partiklar inomhus kommer enligt Socialstyrelsen (2006b) exempelvis från hudav-skrap, kvalster, tygdamm, brödsmulor, stekos, hårspray, tobaksrök, pollen, mögel, virus, bak-terier, pappersdamm, gas, eldning, bilavgaser, vägslitage och industriutsläpp. Det vi kallar damm inomhus är en blandning av alla dessa ämnen. Partiklar kan i värsta fall orsaka ohälsa i form av hjärt- och lungsjukdomar, stroke, cancer och allergier, beroende på storlek och mate-rial. Enligt Abel och Elmroth (2006) är det de allra finaste partiklarna som går längst in i lungornas alveoler, och som därför kan orsaka störst skada. Dessa skadliga, ultrafina partiklar alstras främst vid förbränning och finns till exempel i stora mängder i tobaksrök.

2.10.1 Fibrer

Asbest är nog den fiber som är mest känd, skriver Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998). Asbest är en sorts silikatmaterial, alltså en blandning av kisel och syre, som länge användes som exempelvis isoleringsmaterial och så kallade eternitplattor. Materialet är håll-fast och smidigt och tål hög värme och har därför också använts i många industriella sam-manhang. Asbest är sedan länge förbjudet att använda eftersom det är starkt cancerframkal-lande, men finns ofta kvar i äldre hus eftersom det i allmänhet är farligare att ta bort det än att låta det sitta kvar. Det är viktigt att kontrollera att det inte förekommer asbest i ventilationssy-stemet i äldre hus, för annars riskerar det att komma in asbestfibrer i inomhusluften. Enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2006:01) omfattas allt arbete med asbest av stränga säkerhetsregler.

Fibrer finns enligt Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998) också i mineralull som an-vänds vid isolering av hus. Dessa fibrer är irriterande när materialet hanteras, men anses inte utgöra någon risk för de boende. Enligt Astma- och allergiförbundet (2002) är det dock viktigt att kontrollera att det inte finns några otätheter i byggnaden som gör att isoleringsmaterial från

(23)

väggarna sugs in i huset. Vanligt hushållsdamm innehåller också fibrer från till exempel tyg (Socialstyrelsen, 2006b).

2.11 Oorganiska gaser

De oorganiska gaser som är vanligast i inomhusmiljön är kvävedioxid och ozon. Dessa ämnen är irriterande för luftvägarna och kan också orsaka hosta och ögonirritation. Den vanligaste källan till kvävedioxid inomhus är gasspisar, biltrafik eller att luft från garage kommer in i bostaden. Ozon kommer dels från uteluften, dels från vissa apparater som kopiatorer och la-serprintrar. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998)

2.11.1 Radon

Radon är en ädelgas som kommer från uran, som finns naturligt i berggrunden. När radonet sönderfaller bildas radondöttrar som är en sorts radioaktiva metallatomer. Dessa atomer kan fastna i lungor och luftvägar och skada cellerna. Radon måste mätas eftersom det inte kan uppfattas genom exempelvis lukt eller smak. (Statens strålskyddsinstitut 2005a)

Radon i bostäder är ett stort problem i Sverige. Det beräknas att 200 000-400 000 människor är utsatta för radonhalter som ligger över de fastställda gränsvärdena på 200 Becque-rel/kubikmeter7. Ungefär 400 fall av lungcancer om året antas bero på radon, oftast i samband med aktiv eller passiv rökning. (Pellmer & Wramner, 2005)

I miljömålet God bebyggd miljö finns ett delmål som innebär att alla bostäder år 2020 ska ha en radonhalt under 200 Becquerel/kubikmeter. (Miljömålsportalen, 2006)

Källor för radon i byggnader är mark, byggmaterial och vatten. Markradon kan till exempel sugas in genom otätheter i husgrunden eftersom lufttrycket inomhus ofta är lägre än utomhus. Radon i byggmaterial kommer främst från blåbetong som är ett material baserat på alunskif-fer. Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975. Radon i vatten förekommer främst i borra-de och grävda brunnar, medan vatten från sjöar och vattendrag är i princip fria från radon. Statens strålskyddsinstitut rekommenderar radonmätning i alla bostäder som har markkontakt, alltså småhus och lägenheter på bottenplanet i hyreshus. (Statens strålskyddsinstitut, 2005b)

(24)

Att mäta radon är relativt enkelt. En radonmätare, som är en liten dosa med spårfilm, beställs från kommunen eller direkt från ett mätlaboratorium. Mätningarna brukar ske på minst två ställen i huset. Mätarna ska stå i byggnaden i minst två månader, och sedan skickar man in mätarna till ett laboratorium som läser av dem och skickar resultatet. (Statens strålskyddsinsti-tut, 2005c)

Åtgärder mot radon i marken eller i byggmaterial är främst olika typer av ventilation, som ökar luftomsättningen så att radonhalten i byggnaden minskar. Byggmaterial kan också i vissa fall gå att byta ut. Vid markradon är det dessutom viktigt att täta alla sprickor och genomfö-ringar i grunden så att radonet så mycket som möjligt hindras från att komma in i huset. Om det finns radon i vattnet behöver detta luftas med hjälp av en radonavskiljare. (Statens strål-skyddsinstitut, 2005d)

2.12 Allergen

De vanligaste allergenen är luftburna proteiner som kan orsaka allergier hos känsliga perso-ner. Allergen i inomhusmiljön kan komma exempelvis från pälsdjur, husdammskvalster, mö-gel samt olika sorters pollen från träd, gräs och örter. (Pellmer & Wramner, 2005)

Kvalsterallergi, som kan ge astma, snuva och eksem, är det vanligaste allergiproblemet i värl-den. Kvalster är små spindeldjur som främst livnär sig på människors hudavlagringar. De trivs bäst i södra Sverige eftersom inomhusklimatet här ofta är lite fuktigare än längre norrut8. Kvalster trivs i allmänhet bra i hus med dålig ventilation eftersom luftfuktigheten ofta blir hög i dessa hus. Allra bäst trivs de bland sängkläderna, för där har de tillgång till mat samtidigt som fukthalten är hög. För att bli av med kvalstren krävs att man vädrar, luftar sängkläderna ofta och att lakanen tvättas i minst 60 grader. Det är naturligtvis också bra att öka ventilatio-nen om detta är möjligt. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998)

Pälsdjursallergi orsakas av allergiframkallande ämnen som finns i djurens päls, saliv och urin. Djurallergen sitter ofta på små partiklar som svävar runt i luften och som gärna sätter sig i kläderna. Förutom pälsdjur kan också fåglar medföra allergiska besvär. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998)

(25)

Pollenallergi håller på att bli en av våra stora folksjukdomar, skriver Astma- och allergiför-bundet (2007a). De vanligaste sorterna är allergi mot al, björk, hassel, gräs och gråbo. Man kan även reagera mot sporer från alger, svampar, mossor och ormbunkar. För att undvika allt-för mycket pollen i inomhusluften är det bra om luften som kommer in i huset renas genom filter.

2.13 Tidigare och pågående forskning

Tidigare forskning på innemiljöområdet är till exempel ELIB-undersökningen9, som var en

landsomfattande undersökning av småhus och flerbostadshus som genomfördes 1991-92. I undersökningen fick 20 000 personer svara på enkäter om inomhusmiljö, och 1 100 bostäder undersöktes genom mätningar av ventilation, innetemperatur, fukt, föroreningar och radon. Problem som framkom var till exempel att ventilationen låg under normen i fyra av fem små-hus och i hälften av lägenheterna, och att mellan 70 000-120 000 småsmå-hus och 20 000-80 000 lägenheter beräknades ligga över gränsvärdet för radonhalt, som på den tiden låg på 400 Bec-querel/kubikmeter. (Norlén & Andersson, 1993)

En annan undersökning är Bamsestudien10 som startade 1994 och som har följt 4 000 barn och deras livsmiljö från födseln och upp till fyra års ålder. I studien framkom bland annat att ris-ken för astmasymtom ökade hos de barn som bodde i hem med tecris-ken på fukt- och mögelska-dor, och en vidare studie visade att mer än 1 000 fall av småbarnsastma årligen kan knytas till fuktproblem i bostaden.(Socialstyrelsen, 2005a)

Värmlandsstudien11 är en pågående studie på Karlstads universitet som undersöker astma och

allergier hos små barn och deras föräldrar. Studien startade år 2000 med en enkätstudie som omfattade nästan 11 000 värmländska förskolebarn. Av dessa har ett mindre antal valts ut för fördjupade undersökningar, och även bostadsbesiktningar har gjorts, där byggmaterial, kon-struktion och ventilation undersöktes samt att prover togs på damm och luft. Studien visar bland annat på att fukt, kondens och dålig ventilation ger ökad risk för astma och allergier. 80 procent av alla enfamiljshus uppfyllde heller inte kraven på luftomsättning. (Bornehag, 2004)

9 ELIB står för elhushållning i bebyggelsen 10 Barn Allergi Miljö i Stockholm

(26)

Den ovannämnda forskningen bygger på olika former av kvantitativa undersökningar, som enkäter och mätningar. Däremot verkar det inte finnas så många kvalitativa studier inom om-rådet. Professor Karin Dahlberg (2003) forskar om livsvärldsfrågor inom vårdvetenskapen, och hon menar att det är viktigt att använda kvalitativa metoder, exempelvis forskning med ett livsvärldsperspektiv, även vid undersökningar av människors bostadsmiljö. ”Hela husfunktio-nen måste tas i beaktande och, kanske allra viktigast, inkludera den boende människan…” (a.a. s 217). Det är också viktigt, anser Dahlberg (2003), att använda metoder som låter män-niskor berätta på ett öppet och förutsättningslöst sätt, till exempel om hur de upplever att bo-endet påverkar hälsan och den allmänna livssituationen. Jag har därför valt att göra en kvalita-tiv intervjuundersökning som handlar om småhusägarnas uppfattning om sin inomhusmiljö.

(27)

3. Lagstiftning och miljömål

I detta kapitel presenteras en kortfattad översikt över de miljömål, lagar och rekommendatio-ner som gäller för byggnader i allmänhet och de undantag som gäller för småhus. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

Vår inomhusmiljö är ett komplicerat område som regleras av olika miljömål, lagar och regler. Enligt SOU 2005:55, som är Byggnadsmiljöutredningens slutbetänkande i utredningen Bättre inomhusmiljö är det ganska komplicerat att reda ut hur de olika styrmedlen på området sam-verkar. Det som utgör ramarna vid nybyggnation är främst Plan- och bygglagen (SFS 1987:10, PBL), Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (SFS 1994:847, BVL) och Miljöbalken (SFS 1998:808) med tillhörande förordningar och föreskrifter12. I en befintlig byggnad gäller enligt Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad (2006) i prin-cip den bygglagstiftning som fanns när huset byggdes eller när det senast genomgick en större ändring. Dock finns en del undantag, exempelvis i bygglagstiftningen och i Miljöbalken.

3.1 Miljömålet God bebyggd miljö

Regeringen har ställt upp 16 miljömål (Miljömålsportalen, 2006). De första 15 målen kom 1999, och har senare kompletterats med ytterligare ett. Det miljömål som främst berör inom-husmiljön är nummer 15, God bebyggd miljö:

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Bygg-nader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsik-tigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. (Miljömålsportalen, 2006)

Delmål 7 God inomhusmiljö, som finns inom miljömålet God bebyggd miljö lyder som följer:

År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säker-ställas att:

• samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en do-kumenterat fungerande ventilation,

• radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft, och att

12 Lagarna stiftas av riksdagen och ger regeringen möjlighet att utfärda förordningar, som i sin tur ger i uppdrag åt berörda myndigheter att utarbeta föreskrifter och allmänna råd.

(28)

• radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft.

Enligt Miljömålsportalen (2006) kommer det att bli svårt att nå dessa delmål. Mätnings- och saneringstakten för småhus är alldeles för låg. Både för radon och för ventilation saknas dess-utom effektiva styrmedel.

3.2 Plan- och bygglagen och Byggnadsverkslagen

I Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) finns bestämmelser om fysisk planering, alltså plan-läggning av mark, vatten och byggande. Enligt 1 § syftar bestämmelserna i lagen till att ”med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer”.

För tekniska krav på byggnader kompletteras plan- och bygglagen med Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (1994:847) som brukar kallas Byggnadsverkslagen. Lagen säger att den som låter uppföra en byggnad har ansvar för att allt går till på rätt sätt och att de bestämmelser som finns blir följda. Det kan handla om allt från exempelvis husets stad-ga och bärförmåstad-ga till att byggnaden ska vara hälsosam och energisnål för de boende. Detalje-rade föreskrifter för hur Byggnadsverkslagen ska tillämpas finns bland annat i Förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (1994:1215, BVF). Kraven i denna förord-ning kommer till största delen från EG:s byggproduktdirektiv (SOU 2005:55).

3.2.1 Boverkets författningssamling och byggregler

Det är Boverket som har fått regeringens uppdrag att meddela de föreskrifter som behövs för att kraven ska uppfyllas både för plan- och bygglagen och för byggnadsverkslagen. Föreskrif-ter och allmänna råd för dessa lagar och några till finns samlade i Boverkets författningssam-ling, BFS. Boverkets byggregler, BBR, (BFS 1993:57 med tillhörande ändringar) är en hand-bok där samhällets minimikrav, alltså lagar, förordningar och föreskrifter inom byggområdet finns samlade tillsammans med allmänna råd. Boverkets byggregler gäller endast vid nybygg-nad och tillbyggnybygg-nad. (BFS 2006:12)

(29)

3.2.2 Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad

I Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR (2006), finns rekommendationer, förklaringar och upplysningar om hur olika lagar och bestämmelser kan eller bör tillämpas. Det finns till exempel rekommendationer för hur det så kallade varsamhetskrav för äldre byggnader som finns inskrivet i Plan- och bygglagen kan samverka med de tekniska kraven i Byggnadsverkslagen när en byggnad renoveras. När det gäller inomhusmiljöfrågor hänvisar BÄR i allmänhet till Boverkets byggregler och till Socialstyrelsens allmänna råd. (BÄR, 2006)

3.2.3 Förordning om funktionskontroll av ventilationssystem

Regler om funktionskontroll av ventilationssystem finns i Byggnadsverkslagen. Förordning om funktionskontroll av ventilationssystem, OVK (SFS 1991:1273) infördes 1992, och den säger att ett ventilationssystem måste kontrolleras när det tas i bruk, och att det sedan ska be-siktigas med jämna mellanrum beroende på vad byggnaden används till. I förordningen och i Boverkets föreskrifter finns möjlighet att göra olika undantag från denna bestämmelse. För närvarande kontrolleras exempelvis inte en- och tvåbostadshus förutom i vissa fall vid ny-byggnad. (SOU 2005:55)

3.2.4 Lagen om energideklaration

Lag om energideklaration för byggnader (SFS 2006:985) började gälla i oktober 2006. Lagens syfte är enligt 1 § ”att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i bygg-nader”. Enligt lagen skall det i alla byggnader minst vart tionde år utföras en energibesiktning som görs av en certifierad expert. Detta ska sedan resultera i en deklaration där det bland an-nat står hur mycket energi för uppvärmning och hushållsel som används i byggnaden samt om ventilationskontroll och radonmätning har utförts. Det kan också finnas förslag på olika ener-gibesparande åtgärder som skulle kunna göras. Dessa åtgärder måste kunna utföras ”med be-aktande av en god inomhusmiljö” (SFS 2006:985, 9 §). En- och tvåfamiljsbostäder deklareras endast vid en eventuell försäljning (Boverket, 2007).

3.3 Miljöbalken

Miljöbalken (SFS 1998:808) trädde i kraft år 1999. Miljöbalken är en ramlag som har hälso-skyddet integrerat. Det betyder att man måste ha kännedom även om förordningar, föreskrifter

(30)

och allmänna råd för att kunna reda ut vilka krav som ställs exempelvis på inomhusmiljön. Eftersom Miljöbalkens bestämmelser om hälsoskydd främst handlar om problem som kan uppstå vid användningen av en byggnad går det ibland att med hjälp av Miljöbalken fånga upp sådant som inte finns reglerat i andra lagar, till exempel i Byggnadsverkslagen. (SOU 2005:55)

I Miljöbalkens nionde kapitel finns särskilda bestämmelser om hälsoskydd:

Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för män-niskors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Ägare eller nyttjan-derättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. (SFS 1998:808 9 kap. 9 §)

En olägenhet preciseras som en störning som kan påverka människan medicinskt eller hygie-niskt, och som inte är ”ringa eller helt tillfällig”. Det är också viktigt enligt Miljöbalken att ta hänsyn till människor som är något känsligare än normalt. (SFS 1998:808, 9 kap.)

Lite mer detaljerade regler om inomhusmiljön finns i Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899):

33 § I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt; 1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra lik-nande störningar,

2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt, 3. medge tillräckligt dagsljus,

4. hållas tillfredsställande uppvärmd,

5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien,

6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål.

3.4 Socialstyrelsens allmänna råd

I Socialstyrelsens allmänna råd finns den mest detaljerade vägledningen i inomhusmiljöfrå-gor. Socialstyrelsen har gett ut fem allmänna råd som tar upp Miljöbalkens bestämmelser på området hälsoskydd i bostadsmiljö:

(31)

• Temperatur inomhus (SOSFS 2005:15) innehåller definitioner och riktlinjer för när temperaturen kan anses vara en olägenhet för människors hälsa. Till exempel är 20-23ºC att betrakta som en rekommenderad inomhustemperatur.

• Buller inomhus (SOSFS 2005:6) innehåller riktvärden för vad som kan betraktas som buller i bostäder.

• Radon i inomhusluft (SOSFS 2004:6) anger gränsvärden för vad som kan anses vara en olägenhet för människors hälsa. Gränsvärdet anges till 200 Becquerel/kubikmeter inomhusluft. Om höga radonhalter har konstaterats i en byggnad kan miljönämnden förelägga fastighetsägaren att vidta åtgärder. Däremot krävs det starka indikationer på att radon förekommer i en byggnad för att man ska kunna tvingas att genomföra ra-donmätningar.

• Ventilation (SOSFS 1999:25) anger riktvärden för ventilationen. Luftomsättningen bör i bostäder ligga på minst 0,5 rumsvolymer per timme, uteluftsflödet bör ligga på 0,35 liter uteluft per sekund och kvadratmeter, eller 4 liter per sekund och person.

• Fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21) innehåller definitioner på vad som kan anses vara en olägenhet för människors hälsa när det gäller fukt och mikroorganismer, och vad som bör beaktas vid bedömningar och undersökningar. Det handlar till ex-empel om synliga fuktfläckar, kondens på fönster och en relativ luftfuktighet som överstiger 45 procent vid 21 graders värme under eldningssäsongen.

3.5 Egendomsskyddet

Den som äger sin bostad har stora möjligheter att bestämma över den. En fastighetsägare väl-jer till exempel själv om hon/han vill sälja sin bostad och i så fall till vem. Fastighetsägaren är också ansvarig för att huset hålls i ett tillräckligt bra skick, enligt Byggnadsverkslagen. Det är den eller de som bor i huset som påverkas av husets kondition och därför har de naturligtvis ett eget intresse av att inomhusmiljön är hälsosam. Fastighetsägarens rättigheter finns reglerad både i grundlagen och i Europakonventionen. Detta innebär att en fastighetsägare i princip har rätt att bestämma över sitt hus utan några inskränkningar. Detta så kallade egendomsskydd finns inskrivet i 2 kapitlet 18 § regeringsformen. Samtidigt måste det göras vissa undantag när

(32)

det behövs för allmänna intressen. Då kan det ställas krav från exempelvis byggnadslagstift-ningen och Miljöbalken. (SOU 2005:55)

3.6 Sammanfattning

Enligt Byggnadsmiljöutredningens slutbetänkande (SOU 2005:55) finns det stora möjligheter att påverka inomhusmiljön till exempel via Miljöbalken, bygglagstiftningen och den obligato-riska ventilationskontrollen. Undantaget är ventilation och andra inomhusmiljöfaktorer i en- och tvåbostadshus, där ansvaret lagts på ägarna. Något som myndigheterna har möjlighet att påverka är till exempel vilka byggmaterial och konstruktioner som får användas vid ny- och ombyggnad. Ett problem är att det krävs stora resurser för att kontrollera att lagstiftningen efterlevs, och att det i många fall inte finns några konkreta gränsvärden för vad som egentli-gen ska anses vara en oläegentli-genhet för människors hälsa. Eegentli-gendomsskyddet gör att det är svårt att ställa krav på kontroll och åtgärder i småhus och det skulle också vara svårt att i praktiken klara av att besiktiga alla en- och tvåbostadshus. Därför finns ingen obligatorisk kontroll av ventilationen i småhus, även om lagstiftningen om obligatorisk ventilationskontroll från bör-jan tillkom för att barn, ungdomar och andra svaga grupper skulle få en god inomhusluft. Ef-tersom 70 procent av alla barn bor i småhus hade det kanske varit rimligare att dessa också genomgick en regelbunden kontroll, menar utredarna i SOU 2005:55. Enligt Miljömålsporta-len (2006) kommer det att bli svårt att uppnå de olika delmåMiljömålsporta-len för ventilation och radon inom miljömålet God bebyggd miljö. Det finns helt enkelt inga effektiva styrmedel.

(33)

4. Metod

I detta kapitel beskriver jag den metod som har använts för att utföra undersökningen. Jag motiverar val av metod samt beskriver urvalskriterierna, urvalsprocessen, intervjuguiden samt intervjuernas genomförande och bearbetning. En tolkningsmodell samt tolknings- och analysprocessen beskrivs, och metodens reliabilitet, validitet och etik samt källkritik tas upp.

Min undersökning har utförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer med sex småhusägare. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka kunska-per och uppfattningar intervjukunska-personerna har om olika inomhusproblem och hur de relaterar detta till sina egna bostäder. Jag ville också veta hur de ser på sitt ansvar som fastighetsägare och vilka möjligheter och hinder som finns för att förbättra inomhusmiljön i deras bostäder. Materialet har sedan analyserats och tolkats in i en modell.

En kvalitativ intervjuundersökning kändes som en korrekt metod för att få fram den informa-tion jag ville ha. Intervjuer är bra att användas för att låta människor berätta istället för att ”rapa upp” mekaniska svar, vilket kanske lätt blir resultatet när man ställs inför olika former av flervalsfrågor i en enkät. En fördel med halvstrukturerade intervjuer är enligt Kvale (1997) också att det finns möjlighet att ställa följdfrågor om det är något som är oklart eller om något verkar extra intressant.

En sak som oroade mig lite, och som hade kunnat bli en nackdel med att intervjua människor i hemmiljö var om intervjuerna hade urartat till ”kafferep” med ovidkommande prat. Detta tyckte jag dock att både undertecknandet av samtyckesblanketten och bandinspelningen till stor del förhindrade eftersom dessa gjorde situationen mer ”officiell”.

4.1 Urval

Ett småhus är per definition en bostad för en eller två familjer: en villa, ett radhus eller ett kedjehus (Statistiska centralbyrån, 2005). Eftersom tvåfamiljsbostäder, till exempel att bo på varsin våning i en villa, inte är så vanligt numera och problematiken är densamma, har jag enbart intervjuat personer som bor i enfamiljsbostäder.

Figure

Figur 2: Exempel på tolkningsmodell      2 3 A Fysiskt FunktionelltEstetiskt 1
Figur 3: 5.1 Termiskt klimat
Figur 4: 5.2 Fukt och mögel
Figur 6: 5.4 Emissioner, dofter
+2

References

Related documents

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har på uppdrag av trafiksäkerhetsutredningen (TSU) utfört en beräkning av Vilken reduktion av antalet polisrapporterade olyckor 0' och

Ivarsson Jansson (2001) hävdar att mer samtalstid med vårdnadshavare genererar förståelse och insikt om förskolan lättare, och undersökningen lyfter också fram att pedagogerna

Med att ge kunskap för att lyckas beskriver läraren att han förmedlar exempelvis faktakunskap för att elever ska kunna klara sina arbeten på ett bra sätt, att de ska lyckas och

brukar man fortfarande mötas ute i det fria för äggtävlingar på påskdagen och ägglekar äro kända från skånsk landsbygd redan i början av

Denna tendens gäller för övrigt inte enbart på de program, där vi fann skillnader i skattning, utan också på ytterligare två program - de två teoretiska - där

Och inte var det väl så lätt alla gånger för en stackars flicka att veta hur hon skulle bete sig när en tre fyra ungtuppar stod på huk utanför fönstret och ville bli

Samtliga lärare som deltagit i vår studie har uppfattningen om att ett av syftena med introduceringen av engelskundervisningen på lågstadiet är att eleverna ska känna

Den organisation som ägnade tid till att utveckla de arbetssökandes tankesätt om att visa upp sitt bästa jag, var de som hade flest arbetssökande ute på