• No results found

Om straffvärde vid hemlig teleavlyssning Motion 2019/20:651 av Louise Meijer (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Om straffvärde vid hemlig teleavlyssning Motion 2019/20:651 av Louise Meijer (M) - Riksdagen"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1608

Motion till riksdagen

2019/20:651

av Louise Meijer (M)

Om straffvärde vid hemlig teleavlyssning

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra reglerna för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation på så sätt att det ska få användas om det samlade straffvärdet överstiger två års fängelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Enligt 27 kapitlet 18 § rättegångsbalken får åklagare använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation för brott vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Detta innebär att straffvärdet för ett brott måste vara minst två års fängelse för att polisen ska få avlyssna misstänktas mobiler.

Under våren 2019 framkom det att åklagare hade använt sig av lagparagrafen även i de fall det enskilda brottet inte nådde upp till två års fängelse i straffvärde men då den ackumulerade brottsligheten gjorde det. Detta visade sig vara en felaktig tillämpning och denna förändring innebär flera svårigheter för åklagare att utreda brott.

När det kommer till exempelvis bedrägerier är det inte sällan som det enskilda brottet inte har särskilt högt straffvärde men där det totala straffvärdet för samtliga bedrägeribrott når upp till två års fängelse. Sama resonemang gäller stölder. Särskilt i dessa fall, men även generellt, måste åklagare få fatta beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation om det sammanlagda straffvärdet överskrider två års fängelse.

References

Related documents

Enligt nuvarande lagstiftning är sådana produkter undantagna från skatt om de enligt CLP-förordningen (EG nr 1272/ 2008) tillhör faroklassen akut toxicitet i farokategorierna 1, 2

Remissvar: Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) Uppdraget för utredning var att se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna i syfte

förutsättningar för tolkning och tillämpning. Inte desto mindre är det ett brett spann av handlingar som kan omfattas och bedömningar kommer även fortsättningsvis behöva göras.

I egenskap av aktör, som på olika sätt bidrar till samhällets välfärd i en bred bemärkelse, samverkar församlingarna ofta med det offentliga i olika uppdrag och erhåller

SSR anser att de förslag om införande av nya villkor inte innebär betungande villkor för organisationer som erhåller bidrag från staten. SSR har inga synpunkter på

Utredning föreslår att införandet av demokrativillkor begränsas till organisationer i det civila samhället, främst inom folkbildningen, idrotten, folkhälsan och det sociala

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.. Christian Pousette