Hälsa och samhälle
Psykisk ohälsa hos unga
ORSAKER OCH INSATSER
Alexander Aronsson
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Abstract
Psykisk ohälsa hos unga – orsaker och insatser
Mental health problems among young people - causes and actions
Results from several studies indicate that the prevalence of mental illness among young people has increased recently. This paper has a qualitative approach where three counselors and a school nurse was interviewed. The purpose of this study is to try to get an idea of how these staff are working with young people suffering from mental illness at school. The aim is also to examine whether there is an opportunity for the staff to work proactively to promote mental health. Key words: mental illness, adolescence, counselor, school, proactive work
Innehållsförteckning
1. Inledning s. 5
1.1 Problemformulering s. 5
1.2 Syfte s. 6
1.2.1 Frågeställningar s. 6
2. Metod och material s. 6
2.1 Urval s. 7
2.2 Tillvägagångssätt s. 7
2.2.1 Analys och tillförlitlighet s. 8
2.3 Forskningsetiska aspekter s. 8
2.4 Disposition s. 9
3. Tidigare forskning s. 9
3.1 Kuriosa s. 9
3.2 Om orsaksfaktorer s. 10
3.3 Vad kan elevvårdspersonalen göra? s. 11
4. Teoretiska utgångspunkter s. 12
4.1 Samverkansteori s. 12
4.2 Individualiseringsteori s. 14
4.3 Krav – och kontroll modellen s. 14
5. Resultat och analys s. 15
5.1 Presentation s. 16
5.2 Vad menar elevvårdspersonal med psykisk ohälsa? s. 16 5.3 Vad menar elevvårdspersonal kan orsaka psykisk ohälsa? s. 17
5.3.1 Stress s. 17
5.3.2 Andra orsaker s. 19 5.4 Hur elevvårdspersonalen beskriver sitt arbete? s. 20
5.4.1 Förebyggande arbete s. 21 5.4.2 Samverkan s. 23 6. Slutdiskussion s. 24 7. Källförteckning s. 26 Bilagor s. 28 Bilaga 1 s. 28 Bilaga 2 s. 29 Bilaga 3 s. 30 Bilaga 4 s. 31
1. Inledning
På en högstadieskola går elever med en ålder spridd mellan tretton och sexton år gamla. Det är en tid i livet som i många fall kännetecknas av identitetskriser och splitting. En tid som handlar om att söka, men inte veta vad man söker efter. Att tro man vet allt, men inte veta vem man själv är. Att sakna tryggheten och älska friheten. Att älska livet men samtidigt hata livet. Ytterligheterna i denna
livsperiod som kan bidra till psykisk problematik är många men med rätt hjälp, insatser och inställning tror jag att det går att förebygga psykisk ohälsa och möjligen få den att helt utebli?
”Ungdom är att vara självsäker, utan självförtroende. Att kastas mellan livsångest och förälskelse i livet. Att söka ordning i ett fullständigt kaos, och till slut...
lyckas”
av okänd författare
1.1 Problemformulering
Resultat från ett flertal studier visar på att förekomsten av psykisk ohälsa i Sverige inte har minskat utan snarare ökat de senaste åren (Dal, 2003). Folkhälsoenkäter har visat att det inte är de äldre som drabbas hårdast utan unga människor i åldrarna 21-24 år. Ökningen har framförallt skett hos unga kvinnor och mellan åren 1998 och 2002 såg man en fördubbling av psykisk ohälsa bland ungdomar och unga vuxna (Dalman & Forsell, 2004). Jag vill bland annat undersöka om elevvårdspersonal arbetar förebyggande för att främja psykisk hälsa redan under tonåren då individen befinner sig i skolan, närmare bestämt på högstadiet. I SOU (2006:77) framgår det bland annat att det blivit vanligare att ungdomar känner sig deprimerade, har svårt att sova, lider av huvudvärk och känner sig ångestfyllda. Genom att fånga upp en viss problematik i ett tidigt stadium i en människas liv, menar forskning, mina respondenter och författaren att man kan undvika en mer komplex, smärtsam och kostsam problematik senare i livet.
Som redan nämnt har den psykiska ohälsan bland ungdomar ökat de senaste åren. Barns och ungdomars psykiska hälsa har i Sverige blivit föremål för en alltmer uppmärksammad bevakning i media och samhällsdebatter, i böcker och i vetenskapliga artiklar. Ett flertal rapporter har visat hur en ökad frekvens av självrapporterade psykiska problem vuxit fram sedan 1980-talet (Petersen, 2010). Det har bland annat rapporterats att det mellan åren 1985 till 1990 skedde en ökning av internaliserade psykiska problem hos ungdomar upp till femton år. Det gällde självrapporterade problem som bland annat ängslan, oro, värk och ångest. Det hade även blivit vanligare under perioden att unga människor vårdades på sjukhus för depression, ångesttillstånd och självmordsförsök (ibid.).
Uppsatsens respondenter menar att samhället har blivit hårdare och att kraven blivit allt högre. Även Dalman & Forsell (2004) menar att ökningen av den psykiska ohälsan kan kopplas till ett allt tuffare samhällsklimat. De säger bland annat att under 2005 minskade både sysselsättning och inkomster bland 16-24 åringar dramatiskt.
Jag vill med den här uppsatsen undersöka vad elevvårdspersonal på
högstadieskolor menar med psykisk ohälsa, vad de menar kan tänkas orsaka psykisk ohälsa och hur elevvårdspersonalen arbetar med psykisk ohälsa.
Forskning visar på att här finns ett problem. Ett problem som successivt eskalerat med åren, men vad finns det för orsaker och vilka insatser kan skolan bidra med för att stödja och främja barn och ungdomars psykiska hälsa?
1.2 Syfte
Mitt syfte med studien är att få en bild av vad elevvårdspersonal menar med begreppet psykisk ohälsa och hur elevvårdspersonal arbetar gällande psykisk ohälsa hos ungdomar. Syftet är också att undersöka om elevvårdspersonalen arbetar förebyggande för att främja psykisk hälsa?
Studien tar avstamp i följande:
1.2.1 Frågeställningar
- Vad menar elevvårdspersonalen att psykisk ohälsa är och vad tror elevvårdspersonalen kan orsaka psykisk ohälsa hos unga?
- Hur arbetar elevvårdspersonalen med elever som lider av psykisk ohälsa och finns det utrymme för elevvårdspersonalen att arbeta förebyggande för att främja psykisk hälsa?
- Vilka former för samverkan menar elevvårdspersonalen förekommer på skolorna och vad har elevvårdspersonalen själva för önskemål angående bättre och effektivare insatser?
2. Metod och material
Jag har valt att angripa studien via en kvalitativ ansats. Mitt empiriska material baseras på fyra stycken intervjuer med personal från elevvårdsteam från tre olika högstadieskolor i södra Sverige.
Den kvalitativa metodens styrka ligger i att den visar på en större helhet och ger en djupare bild av det som ska studeras. Metoden öppnar för en bättre uppfattning av den enskildes livssituation och målet med metoden är att beskriva egenskaper och att ge helhetsbeskrivningar av processer och särdrag angående de undersökta fenomen och miljöer man avser att studera (Robson, 2002). På engelska benämner man kvalitativ metod som flexible design vilket helt enkelt syftar till metodens flexibilitet, vilket möjliggör att ändra på studiens upplägg under resans gång. En nackdel med metoden är dock att flexibiliteten kan göra det svårt att jämföra information från de olika respondenterna. Detta på grund av att materialet grundar sig i en empiri hämtad från människor med olika erfarenheter, bakgrund och affektiva tillstånd (ibid.).
Den kvalitativa intervjutekniken delas upp i tre olika kategorier och definieras utifrån hur olika hårt strukturerade de är. De tre alternativen är således,
valt att använda mig av semistrukturerade intervjuer eftersom de öppnar för att ge en bild av människors upplevelser, erfarenheter och åsikter (Robson, 2002). När man utför semistrukturerade intervjuer utgår man från ett tematiserat
frågeformulär (bilaga 4) vilket ger utrymme för spontana följdfrågor. Frågorna är vanligtvis specificerade men tillåter fördjupningar och diskussioner och ger respondenterna möjlighet att besvara frågorna med egna ord och termer (ibid.) Jag har utfört fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Väsentliga delar av intervjuerna har transkriberats för att därefter analyserats. Analysen innebär att det transkriberade materialet tematiseras och kodas. Tematisering och kodning
innebär i det här fallet att textstycken baserade på mina intervjuer får att antal olika koder som sedan kategoriseras i ett antal teman. Teman som kan relateras till studiens syfte och frågeställningar. Dessa teman har sammanfogats och
presenteras som en löpande text i kapitel 5. Resultat och analys. Under arbetets gång har det således varit möjligt att skapa nya teman med nya koder samt att foga samman gamla och nya koder, med andra ord, flexible design. På så sätt underlättas det att hålla en röd tråd genom rapporten samt att analysen utgår från studiens syfte, frågeställningar och teoretiska utgångspunkter. Empirin ska efter analys och tolkning förhoppningsvis ge svar på studiens frågeställningar.
För att lyckas få en inblick i hur elevvårdspersonalens roll ser ut angående psykisk ohälsa bland unga har jag inlett studien med att söka, samt studera tryckt material från bland annat Statens offentliga utredningar, tidigare uppsatser i ämnet och ett antal vetenskapliga artiklar. Eftersom studien utgår från vissa givna teorier kommer empirin också att analyseras utefter dessa teoriers teser och ramverk. Vilket i sin tur är viktigt för att studien ska kunna påvisa hög validitet. Vid
kvalitativa studier är validiteten av stor betydelse. Begreppet validitet berör vad vi mäter och att vi mäter det vi avser att mäta. I kvalitativa metoder strävar man alltid efter att få reda på vad den intervjuade anser gällande en företeelse eller ett fenomen vilket innebär att man frågar efter det som är relevant för studiens syfte och problemformulering (Robson, 2002).
2.1 Urval
Jag vill med min studie undersöka hur elevvårdspersonal ser på psykisk ohälsa bland unga, och vilken betydelse elevvårdspersonalen har och kan ha angående psykisk ohälsa bland unga. Elevvårdspersonal syftar i första hand till
skolsköterska, skolpsykolog, kurator och skolläkare men även specialpedagoger och syokonsulent. Jag har valt att använda mig av tre stycken kuratorer eftersom det är en yrkeskategori som är mest relevant till min utbildning. Jag har även valt att intervjua en skolsköterska som komplement. Skolsköterskan är trots allt den vuxna person på skolan som träffar samtliga elever i hälsosamtal.
2.2 Tillvägagångssätt
För att nå mina respondenter började jag söka efter högstadieskolor på de berörda kommunernas hemsidor. Cirka tio skolor ringdes upp varav tre av dessa besöktes för intervju. De respondenter som deltog i studien fick till en början information om studien via telefon. Efter det skickades ett mer utförligt informationsbrev (bilaga 1) till varje respondent. I likhet med de etiska aspekterna bifogades även blankett för informerat samtycke (bilaga 2) samt blankett för tillstånd (bilaga 3) till varje rektor. Intervjuerna ägde rum på de aktuella skolorna i kuratorns
alternativt skolsköterskans mottagningsrum. Min upplevelse av intervjuandet är till största delen positiv och jag anser att intervjuerna flöt på bra. I vissa fall kunde avsaknaden av en medförfattare göra sig påmind då det ibland är lätt att tappa bort sig och man saknar det där lilla extra stödet man får när man är två. För att
underlätta analys spelades samtalen in på en diktafon för att senare delvis
transkriberas till papper. Tack vare att samtalen spelas in öppnar det för att ha full fokus på respondenten.
2.2.1 Analys och tillförlitlighet
Vidare har det transkriberade textmaterialet genomgått en analys. Analysen i sin tur innebär att jag i de olika textstyckena letar efter gemensamma nämnare. Jag plockar helt enkelt ut de delar som är väsentliga för studiens syfte. Dessa
gemensamma nämnare får en kod och det blir möjligt att börja foga samman olika koder med varandra. Till slut tematiseras de olika kodsystemen under specifika kategorier och presenteras som en löpande text. I den löpande texten lyfts empirin mot studiens teoretiska utgångspunkter samt den tidigare forskning som
presenteras längre fram.
Resultatets tillförlitlighet kan diskuteras utifrån validitet och reliabilitet. Reliabilitet berör i det här fallet hur mätningen har utförts och att alla
respondenter har fått samma frågor ställda till sig och att situationerna har varit snarlika. När det gäller kvalitativa intervjuer är det inte lika relevant att tala om reliabilitet som validitet. Eftersom det inte går att säkerställa att en intervju går exakt likadant till som en annan intervju berör begreppet validitet i stället vad vi mäter och huruvida vi mäter det vi avsett att mäta (Robson, 2002). Eftersom empirin utgår från elevvårdspersonals personliga erfarenheter av psykisk ohälsa blir det svårt att prata om en mätbar sanning. Det har funnits utrymme för spontana tankar och uppfattningar kring ämnet och allt baseras på personliga upplevelser vilket gör att reliabilitet blir svårt att applicera. Vad gäller validiteten anser jag att det som var avsikten att mäta, har blivit mätt.
2.3 Forskningsetiska aspekter
Birgitta Forsman förklarar begreppet etik i sin bok Forskningsetik (1997) som ett antal normer som samhället eller en grupp individer har kommit överens om. Dessa ”handlingsregler” syftar till att utröna vad som är legitimt eller acceptabelt i strävan att uppnå vissa mål.
Inom forskningsetiken finns något som kallas det grundläggande individskyddskravet. Detta krav syftar till att personen som ställer upp i undersökningen inte på något sätt ska råka illa ut. Individskyddskravet kan konkretiseras i fyra delkrav:
Informationskravet handlar om att den berörda försökspersonen har fått ta del av
vad studien handlar om och dess syfte (bilaga.1). Samtyckeskravet innebär att deltagaren har rätt att bestämma över sin medverkan och kan närsomhelst, utan vidare förklaring avbryta sin medverkan (bilaga2.). Konfidentialitetskravet innebär att deltagarens identitet och personuppgifter skall behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Slutligen finns Nyttjandekravet som innebär att det material som inhämtats från respondenterna enbart skall användas i den aktuella studien och inget annat (Forsman, 1997).
Jag har i min uppsats valt att avidentifiera den stad där mina intervjuer ägt rum, namnet på skolorna samt de respondenter som varit delaktiga i undersökningen. Det finns ingen relevans för uppsatsens validitet att offentliggöra vem som sagt vad och vart intervjuerna ägt rum.
2.4 Disposition
Under kapitlet Resultat och analys kommer jag att disponera min empiri enligt följande. Resultatet kommer att presenteras utifrån tre huvudteman vilka i sin tur kommer att ha fördjupande underrubriker. Kortfattat kan varje tema presenteras så här.
Vad menar elevvårdspersonal med psykisk ohälsa? Här kommer jag att förklara
och definiera det vida begreppet psykisk ohälsa enligt vad studiens respondenter och tidigare forskning menar. Vad säger forskningen om psykisk ohälsa och hur definierar studiens respondenter psykisk ohälsa. Begreppet är som sagt komplext och ska inte jämställas med psykisk sjukdom.
Vad menar elevvårdspersonal kan orsaka psykisk ohälsa? I ett allt mer
individualiserat samhälle ställs högre krav på dess medborgare. I en allt
stressigare skola ställs högre krav på eleverna. Orsakerna till psykisk ohälsa kan vara många. I det här avsnittet kommer jag att fokusera på vad som kan ligga bakom ökningen av psykisk ohälsa hos unga.
Hur elevvårdspersonalen beskriver sitt arbete? Hur jobbar egentligen kurator och
skolsköterska men även skolan i sin helhet med psykisk ohälsa? I det här avsnittet kommer jag bland annat att undersöka vilka metoder elevvårdspersonalen arbetar med och om det är möjligt för personalen att arbeta förebyggande för att främja psykisk hälsa. Vidare kommer jag att redogöra för begreppet samverkan och varför samverkan är viktigt när det kommer till adekvata insatser angående psykisk ohälsa i skolan.
Slutdiskussion. Min analys kommer att avlutas med en sammanfattande
slutdiskussion där studiens syfte och frågeställningar återigen lyfts in för att se om de blivit besvarade. I diskussionen sammanfattas studiens viktigaste lärdomar och jag kommer även att lyfta upp respondenternas egna önskemål angående bättre och effektivare insatser gentemot psykisk ohälsa hos unga.
3. Tidigare forskning
I följande kapitel presenteras en del av den forskning som finns att tillgå angående psykisk ohälsa hos unga.
3.1 Kuriosa
Mellan åren 1997 och 2001 ökade försäljningen av de så kallade antidepressiva SSRI-preparaten (selektiva serotoninåterhämmare) med 25 %. Även lugnande och sömngivande medel ökade under perioden. Tonåringar och unga vuxna var den grupp som stod för den största ökningen (Dalman & Forsell, 2004). I Konsument
rapport – om läkemedel och hälsa (2004) kan man samtidigt läsa att preparaten
sidoeffekter SSRI kan ge vid behandlingsstart samt vid nedtrappning. Rapporterna om sidoeffekterna kan jämställas med kriterierna för abstinens i DSM-IV
(Diagnostic and Statistical manual of mental disorders) trots att svenska
Läkemedelsverket gått ut med att preparaten inte är beroendeframkallande (ibid.). I SOU (2006:77) diskuteras hur psykiska problem har blivit avsevärt vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna. År 1989 angav 9 procent av kvinnor i åldern 16-24 år att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Sexton år senare, år 2005 är det tre gånger fler, alltså närmre 30 procent som led av dessa problem. Även fler ungdomar sjukhusvårdas för depression och ångest. Under perioden 1980-2003 ökade antalet vårdtillfällen för 15-19 åringar med hela åtta gånger (ibid.).
I SOU (2006:77) redogörs WHO:s beräkningar, vilka tyder på att psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige och att det inom några år kan komma att bli det största folkhälsoproblemet. Samma utredning visar på en tydlig ökning av femtonåringar som känner sig nedstämda, har svårt att sova och är ångestfyllda.
Inom alla åldersgrupper, förutom ungdomar, har självmordsfrekvensen gått ner på senare tid. Bland ungdomar är det dock mellan fyrtio och femtio individer som genomgår ett fullbordat självmord varje år i Sverige (Wasserman & Ramberg, 1995). Att ungdomar funderar över livet och döden är dock en fullt naturlig del av utvecklingsperioden i den åldern. Att ungdomar tänker på och funderar över hur det skulle vara att dö är inget konstigt och behöver inte vara detsamma som att de faktiskt vill dö (ibid.).
Alkohol – och drogkonsumtionen bland unga har ökat betydligt mer och snabbare i relation till de äldre medborgarna. Under perioden 1982-2000 har den
självrapporterade genomsnittliga årskonsumtionen bland unga ökat i takt motsvarande en fördubbling vart tjugonde år (SOU 2006:77).
I avhandlingen Understanding suicidality (2006) skriver Katarina Skogman om olika bakgrundsfaktorer som kan ligga till grund i fall en person ligger i riskzonen för att begå självmordsförsök eller inte. En av dessa faktorer är missbruk. Finns det en missbruksproblematik hos individen lider densamme av en ökad risk att begå självmord.
Stress är ett annat fenomen som drabbar allt fler människor och som i många fall kan härleda till psykisk ohälsa. En individ erfar stress om hon upplever att
påfrestningarna hon utsätts för överstiger den egna förmågan. En individs förmåga att hantera påfrestningar, förmågan att värdera påfrestningen och förmågan att värdera de egna möjligheterna att faktiskt klara av påfrestningen har stor inverkan på hur individen kommer att reagera på stressituationen (SOU 2006:77).
3.2 Om orsaksfaktorer
Enligt samma rapport framgår det att majoriteten av ungdomarna anser att skolan och att det är för mycket av skolarbete hemma som är den främsta stressfaktorn. Eleven förväntas ta ansvar för sin skolgång samtidigt som fritidsaktiviteter och kompisar blir försakade. Även betygssystemen anses framkalla stress (SOU 2006:77).
Rutter & Rutter skriver (1993) att tendensen till depression ökar i tonåren. Risken är större att det åligger en genetisk sårbarhet i den åldersperioden och att
hormonella förändringar ökar sårbarheten. Även de ökade valmöjligheterna i samhället beskrivs av Rutter & Rutter som stressande.
Judy Garber diskuterar stress i avhandlingen Depression in children and
adolescents (2006) där hon menar att personer som utsatts för stress har större
benägenhet att utveckla depression än andra. Detta fenomen växer sig starkare under tonåren. Även om stress kan sammankopplas till depression finns det både genetiska och psykologiska skillnader som medför att man reagerar olika på stress. Kognitiva teorier hävdar att personer som har negativa tankar om sig själv, sin omvärld och framtiden löper större risk att uppvisa psykisk ohälsa när de utsätts för stress.
Dalman & Forsell skriver i Psykisk ohälsa hos unga (2004) att en uppväxt som präglats av kärlekslöshet, otrygghet eller sexuella övergrepp ökar riskerna för att utveckla bland annat depression och självmordsbenägenhet. Barnet utvecklar i dessa fall en otrygg anknytning till föräldrarna. Erfarenheten av dåliga relationer är betydligt vanligare hos dem som även upplevt skilsmässa. Judy Garber
bekräftar och skriver att sociala relationer påverkar ungdomars mående.
Ungdomar som har upplevt bristande värme och uppskattning från sina föräldrar löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Likaså är konflikter i hemmet mellan föräldrarna och mellan föräldrarna och den unge en riskfaktor. Då en ungdom upplever avvisande från kamrater, familj och/eller lärare är det
omständigheter som förstärker risken för till exempel depression (Garber, 2006). Kulturella trender som individualisering sägs ha bidragit till ungdomars ökning av psykisk ohälsa enligt en artikel av Anton Lager (2009) och styrks av SOU
(2006:77) som menar att individualiseringsprocessen är stressande. Jag kommer att beskriva mer ingående om individualisering i teoriavsnittet men kortfattat handlar det om att den enskilde individens egna mål i livet prioriteras och urlakar till exempel tradition, religion, samhället och gruppen. Forskning finns som stöder tesen att det finns ett samband mellan individualisering och psykisk ohälsa (ibid.).
3.3 Vad kan elevvårdspersonalen göra?
Kognitiv förmåga innefattar förmåga att lära sig av egna erfarenheter, kunna resonera, kunna planera och att kunna anpassa sig till den miljö individen lever i. En god kognitiv förmåga leder oftast till mindre utagerande beteendeproblem samt mindre introverta psykiska problem som oro, ångest, självmordstankar och depression. Här kan föräldrar, förskola och skola främja barns och ungas
kognitiva förmåga och i sin tur deras psykiska hälsa (SOU 2006:77).
Förmågan att uppfatta, tolka och hantera känslor kallas för emotionell kompetens. Om barn och ungdomar (även vuxna) får träning i emotionell kompetens minskar risken för psykisk ohälsa. Kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi är metoder som tagits fram för att förändra tankar och vanor men också hur man kan förhålla sig till problem i svåra situationer. Metoderna kan användas
förebyggande och har visat sig att reducera förekomsten av depression (SOU 2006:77)
Psykologen Fredrik Livheim (2004) har gjort en studie där ungdomar på gymnasieskolor i Uppsala tränats i stresshantering. Metoden heter ACT (acceptance and commitment therapy) och brukar beskrivas som den tredje generationens beteendeterapier. Metoden går ut på att träna individen i att till exempel reglera känslor, hantera kriser och de känslor som kan tänkas infinna sig men även att lära sig att hantera och förhålla sig till den stress som i stort sett är ofrånkomlig i dagens samhälle (Hayes, 2005). En viktig skillnad mellan ACT och äldre kognitiva metoder är att man fokuserar mer på livssammanhang och mindre på symtom. Fokus ligger snarare på att skapa det liv man vill leva och mindre på att få bort eller få ner graden av ångest (ibid.). I Livheims studie visade resultatet att de elever som fått träning i ACT hade lägre ångestnivåer samt en bättre funktion angående det som eleven rapporterat som sitt största problemområde. Flera av eleverna som ingått i studien rapporterade efteråt att de önskade att skolan skulle handla mer om den typen av viktiga ämnen. Skolan skulle då bli mer intressant (Livheim, 2004).
Vidare när det gäller insatser till unga med psykisk ohälsa är det främst skolsköterskor, psykologer, kuratorer och psykiatriker som kan erbjuda stöd. Insatserna är från dessa yrkesgrupper både förebyggande och behandlande och består framförallt av enskilda samtalskontakter. Vissa metoder utförs dock i mindre grupper. Samhällets instanser som erbjuder detta stöd är främst
skolhälsovård, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och ungdomsmottagningar (SOU 2006:77).
Per Thullberg (2004) skriver om att psykisk ohälsa bland unga är ett område för ökade samhällsinsatser. De generella insatser som sker idag är via skola,
elevhälsovård och ungdomsmottagningar. Övriga samhällsinsatser som barn och ungdomspsykiatrin är selektiv, det vill säga att det ges till barn och ungdomar som söker och behöver särskilt stöd. Forskning visar att den samlade tillgången
skyddsfaktorer och närvaron av riskfaktorer i kombination med individens egen motståndskraft har betydelse för ungdomars psykiska hälsa. Det innebär i sin tur att det behövs insatser av flera olika instanser och aktörer, vilket gör att en fungerande samverkan är en förutsättning (ibid.).
4. Teoretiska utgångspunkter
I det här avsnittet presenteras de teorier jag har valt att analysera mitt empiriska material utifrån. Samverkansteori, individualiseringsteori och krav- och
kontrollmodellen är teorier/modeller som jag tror har stor inverkan när det
kommer, dels till möjliga orsaker till psykisk ohälsa men även hur man kan arbeta för att förebygga och främja psykisk hälsa. Jag anser att teorierna kompletterar varandra väl och tillåter att materialet analyseras på både individnivå såväl som skolans insatser i stort.
4.1 Samverkansteori
Vad jag har förstått när jag läst och studerat om människobehandlande yrken inom såväl skol- och barnomsorg som hälso- och sjukvård är att begreppet samverkan är av stor betydelse. För att elevvårdspersonal ska kunna hjälpa en elev som lider av någon form av psykisk ohälsa är det av vikt att de olika insatserna och
intresse att använda samverkansteori eftersom, om det inte är ordning i organisationen så kan alla drabbas, både elev och skola.
Begreppet samverka blandas ofta ihop med det närbesläktade samarbeta. Det finns dock skillnader mellan begreppen. Samarbeta gör vi dagligen med människor runtomkring oss utan att vi egentligen reflekterar över det. Samverka däremot innebär att individer tillsammans med andra individer, ofta från andra
organisationer och med olika utbildningsbakgrund, arbetar mot ett gemensamt mål (Danermark, 2004).
En viktig utgångspunkt gällande samverkan är hur denna samverkan organiseras. Det finns fyra olika nivåer på vilka samverkan kan ske. På den första nivån innebär samverkan att en grupp bestående av yrkesverksamma inom ett visst område kallas in för att ge stöd och råd i ett arbete. På den andra nivån sker samverkan mer strukturerat. Insatser samordnas för att bästa möjliga resultat skall uppnås. På den tredje nivån handlar det om att samverka kring klart definierade frågor där organisationerna skapar nya arbetsformer för ett gemensamt arbete. Den fjärde och sista nivån av samverkan är när två eller flera verksamheter slås samman till en gemensam (ibid.)
Som exempel kan samverkan jämföras med ett byggnadsarbete. På ett bygge samverkar en rad olika yrkeskategorier bestående av snickare, målare, elektriker med flera mot ett gemensamt mål. Parternas roller är klart definierade och det råder ingen konkurrens mellan deras arbeten. Så ser det förhoppningsvis ut inom skolan också. Dock finns det inom människobehandlande yrken en speciell sorts samverkan som till skillnad från byggnadsexemplet innehåller klienter med egna intressen, åsikter, tankar och känslor. Detta måste beaktas när samverkan ska ske (ibid.)
Det finns några grundläggande faktorer som påverkar samverkan.
- Kunskaps och förklaringsmässiga faktorer – dessa faktorer innebär att människor som samverkar ofta har olika yrkeskategorier, olika
utbildningar, kunskap och synsätt. Det innebär att åsikter kan gå isär om hur olika problem ska angripas.
- Formella och informella regler – med denna faktor belyses de problem som kan uppstå då människor inom olika yrken ska samverka. De olika yrkeskategorierna har till exempel olika lagstiftning, regelsystem, avtal etcetera.
-
Organisatorisk situation – innebär att personer från olika organisationereller yrkesbakgrunder och med olika synsätt möts på halva vägen för att samverka kring en person (ibid.).
För att ett samverkansprojekt skall lyckas är det av största vikt att alla deltagare har en gemensam utgångspunkt, gemensamma referensramar, en gemensam metod för att utveckla samarbetet samt att mål, principer och etiska
förhållningssätt diskuterats innan verksamheten, projektet eller insatsen tar fart (Danermark & Kullberg, 1999). Det är även viktigt att så kallade inre och yttre betingelser är uppfyllda. Till de yttre betingelserna räknas till exempel
organisatoriska och resursmässiga förutsättningar. Till de inre betingelserna räknas bland annat sådana förhållanden som den ingående personalens motivation och deras individuella upplevelser om vad som sker i samarbetet (ibid.).
4.2 Individualiseringsteori
Gunnar Gillberg arbetar som forskare och lärare vid institutionen för
arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. I sin avhandling Individualiseringens
villkor (2010) utgår han bland annat från den tongivande sociologen och forskaren
Ulrich Beck, som anser att individualiseringsteorin bland annat innebär att klasstillhörighet och familj med tiden blivit allt svagare. Detta medför i sin tur att det ställs betydligt högre krav på varje enskild individ att på egen hand planera och utforma sina liv.
Individualisering innebär med andra ord att den enskilde individen i allt högre grad måste konstruera sina egna mål och sina egna gränser. Varje individ måste ta ansvar för sig själv, sitt arbete och för sitt familjeliv. När detta sker tenderar arbetsliv och privatliv att bli mer och mer gränslösa allteftersom gårdagens sociala koder och gemenskaper löses upp. Individualiseringsprocessen tillåter, och kräver av medborgarna att de är delaktiga i samhället, är aktiva och själva skapa de förutsättningar hon kan tänkas behöva för att klara sig genom livet (Gillberg, 2010).
Det Ulrich Beck menar med att klass är något som försvagas är att den kollektiva gemenskapen blir svagare. Individen står ensam mot livets olika prövningar utan att kunna förlita sig på den tidigare gemenskapen. Det som tidigare använts som tolkningsram och skyddsnät (familjen och klasstillhörighet) är på väg att
försvinna! Relationen mellan individ och samhälle ser inte längre ut som den en gång gjorde. Individen har idag ett generellt större ansvar gentemot samhället, vilket i sin tur även bidrar med ökad frihet. Dock har den trygghet som individen fått från den tidigare kollektiva gemenskapen urlakats (ibid.).
Socialstyrelsen bekräftar i Folkhälsorapport (2003) att det ökade individuella ansvaret är en del som utgör centrala komponenter som påverkar ungdomar negativt. Den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar kan i hög grad kopplas till stress, oro och ångest (Gillberg, 2010).
4.3 Krav- och kontrollmodellen
Eftersom individualiseringen ställer allt högre krav på den enskilde individen i det moderna samhället anser jag att följande teori är av intresse när det gäller psykisk ohälsa bland unga. I SOU (2006:77) beskrivs det bland annat hur viktigt det är för en individ att känna kontroll över de krav som ställs för att undvika en
stressreaktion, vilket osökt leder till en modell baserad på krav och kontroll. På 70-talet lanserade Robert Karasek en modell framtagen för att analysera
arbetsrelaterade stressfaktorer (Åborg, 2001). Karasek utvecklade sen modellen tillsammans med Töres Theorell, och presenterar i boken Healthy works - stress,
productivity and the reconstruction of working life (1990) den så kallade krav-
och kontrollmodellen. Enligt denna modell anses förhållandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll utgöra avgörandet till om en person ska reagera i positiv eller negativ stress. Modellen syftar med andra ord till att beskriva de konsekvenser som inträffar när en person utsätts för olika stressorer. Det som avgör hur stark konsekvensen blir är de krav som ställs i en specifik situation samt den grad av kontroll den enskilde individen upplever att hon har i den rådande situationen. Upplever personen i fråga att kraven är för höga samt att kontroll av situationen är för låg ställs denne inför fysisk och psykisk stress. Förtydligande: är
kravnivån för hög utlöser det ett energipåslag som kroppen inte kan använda på ett optimalt sett på grund av den bristande egenkontrollen. Även en tredje faktor finns som kan läggas till i modellen. Graden av stöd, det vill säga det stöd en individ upplever att den får från personer i dess omgivning och sociala nätverk (ibid.).
(Åborg, 2001) Att lyckas utöva egenkontroll innebär att kunna ta kommandot över de
förhållanden och situationer man kan tänkas bevittna och uppleva under ett liv, och det även när oväntade och kanske smärtsamma situationer uppenbarar sig. Det är när individen riskerar att förlora kontrollen över situationen som
stressreaktionerna mobiliseras (Karasek och Theorell, 1990).
De tre faktorerna krav, kontroll och stöd är avgörande för hur kraftig
stressreaktionen blir. En person som förlorat konrollen över en viss situation där höga krav ställs och upplevelsen av stöd från sina medmänniskor är noll, riskerar personen i fråga att falla betydligt djupare i exempelvis en depression än en person som enbart känner att det sociala stödet är ringa. Man kan också vända på upplägget så att höga krav i samband med stor kontroll ger möjlighet för en individ att utvecklas och lära sig (Karasek & Theorell, 1990).
5. Resultat och analys
I följande kapitel redovisas mitt resultat. Resultatet innebär att mitt insamlade material tolkas utefter de teoretiska utgångspunkter jag presenterade i föregående kapitel samt den tidigare forskning som även presenterats. Resultatet/analysen, syftar till att besvara de frågeställningar uppsatsen grundar sig i. Jag kommer att redovisa min empiri enligt dispositionen som presenteras i avsnittet om Metod och material.
5.1 Presentation
Empirin grundar sig i analyserat material bestående av intervjuer från fyra olika respondenter. En av respondenterna arbetar som skolsköterska, hon har över femton års erfarenhet i yrket och benämns som Mia. Tre av respondenterna arbetar som kuratorer och verkar på fyra olika högstadieskolor i södra Sverige (en arbetar på två skolor) . Samtliga har över ett års erfarenhet av att arbeta som kurator och två av kuratorerna har erfarenheter från annat socialt arbete. Kuratorerna har namngetts med de fiktiva namnen; Jasmine, Stina och Elin.
5.2 Vad menar elevvårdspersonalen med psykisk ohälsa?
Den här uppsatsen handlar om psykisk ohälsa vilket innebär att begreppet måste få en tydligare genomgång. Det är värt att nämna redan nu att begreppet är ett vagt sådant och att det saknar en egentlig definition. För att försöka bringa någon klarhet i det hela ska jag jämföra det med det mer välavgränsade begreppet
psykisk sjukdom.
”Psykisk ohälsa kan förklaras som en upplevelse av brist på tillräckligt god egen funktion samt kapacitet till att möta livet med dess olika utmaningar. Psykisk sjukdom kallas det när den psykiska ohälsan kan kännas igen på grund av tydliga symtom som i sin tur kan klassificeras och diagnostiseras” (Jasmine).
Psykisk sjukdom är som sagt ett välavgränsat begrepp som både enligt respondenter och forskning innefattar både svåra och väldefinierade
sjukdomstillstånd som schizofreni och depression, men även lättare ångesttillstånd (Dalman, 2004). Att en person har en psykisk sjukdom menar att densamme har en psykologisk – beteendemässig förändring som innebär att individen lider av plågsamma symtom och/eller fungerar sämre socialt (ibid.).
Psykisk ohälsa är däremot ett mindre avgränsat och begrepp som kan innefatta allt från lättare enstaka symtom till svårare utvecklad psykisk sjukdom (Dalman, 2004). Även respondenterna menar att begreppet psykisk ohälsa är svårdefinierat och menar att man måste se till varje enskild individ. De lättare symtomen kan innebära problem som sömnstörningar och nedstämdhet samt ångest och psykosomatisk värk (ibid.)
Stina uttrycker sig så här:
”Att se till psykisk ohälsa är som att se till varje elevs kunskapsmål. Man måste utgå från den enskilde individens förutsättningar. Känner jag mig ledsen och nedstämd, ja då känner jag mig ledsen och nedstämd. Det är den personliga upplevelsen som räknas”.
Skillnaden mellan de bägge begreppen kan innebära en risk för den drabbade individen. I och med begreppets vaghet kan individen som lider av psykisk ohälsa tendera att hamna i en gråzon då problematiken inte kan definieras ordentligt. Problemet blir helt sonika svårare att söka och få hjälp för?
Samtliga respondenter menar att psykisk ohälsa är ett stort och komplext begrepp. Man måste se psykisk ohälsa utifrån olika nivåer. Det som resulterar i psykisk ohälsa hos en kanske inte gör det hos en annan. Skolsköterskan Mia instämmer
med att den psykiska ohälsan är utbredd på hennes skola men att mycket handlar om vad man lägger in i begreppet. Hon anser att i stort sett alla lider av någon form av psykisk ohälsa, stort som smått, men att mycket handlar om hur man är som person och hur man tacklar sina problem.
Viktigt att beakta när man diskuterar psykisk ohälsa bland unga är att en individ är betydligt mottagligare för påfrestningar och förändringar i åldern som uppsatsen utgår ifrån. Närmare bestämt åldern tretton till sexton. Rutter och Rutter (1993) pratar om hur den genetiska sårbarheten tenderar till, att exempelvis depression ökar i tonåren. Risken är med andra ord att det åligger en större genetisk sårbarhet i den åldersperiod då hormonella förändringar är som störst.
”Psykisk ohälsa är ett stort begrepp. Begreppet kan innebära bland annat att man inte orkar med skolan, att man inte orkar med fritiden, ja man kanske inte orkar med livet! Jag tror att mycket grundar sig i vad man har med sig för referenser sen tidigare, vilken familj man växer upp i och så vidare” (Elin).
5.3 Vad menar elevvårdspersonalen kan orsaka psykisk ohälsa?
I det här avsnittet ska jag redogöra för att antal av de orsaker som
elevvårdspersonalen menar kan resultera i att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Sammanfattningsvis är riskfaktorerna för psykisk ohälsa mångfacetterad och samverkar med varandra i ett komplext mönster (Dalman, 2004).
”Det har blivit mycket att man kör sitt egna race! Skit i andra och bli så
framgångsrik som möjligt, och kör gärna över några under resans gång också”
(Jasmine).
Ovanstående citat beskriver kortfattat och på sitt egna lilla vis den kulturella trenden individualisering. Anton Lager (2009) skriver som bekant i sin artikel att individualiseringen har bidragit till ungdomars ökning av psykisk ohälsa. Han får i sin tur stöd utifrån Gunnar Gillbergs avhandling (2010) angående
individualiseringsteorin. Respondenterna menar också att
individualiseringsprocessen är en faktor som stressar dagens medborgare och likaså eleverna på skolorna. Individualiseringen innebär enligt både forskning och elevvårdspersonal att när den enskilde individens krav ökar, ökar även
upplevelsen av stress. Vilket i sin tur gör det intressant att jämföra med Krav - och kontroll modellen som menar att det inte är något fel att ställa höga krav så länge individen känner en rådande kontroll och stöd. Ett stöd som i och med
individualiseringsprocessen börjat försvinna.
Elin instämmer och menar att mycket av dagens stress hos ungdomarna, härstammar från att de tidigare traditionella ramarna med dess strukturer inte längre är lika aktuella. Idag ligger det ett betydligt tyngre ansvar hos den enskilde individen redan från tidig ålder. Med andra ord ligger det en hel del i det Gillberg säger. Individen står idag mer ensam mot livets olika prövningar och den psykiska ohälsan kan i hög grad kopplas till stress, oro och ångest. Även Henrik Dal
bekräftar i Folkhälsorapport (2009), att det ökade individuella ansvaret är en stor del som utgör de centrala komponenter som påverkar ungdomar negativt.
5.3.1 Stress
Efter att ha intervjuat mina respondenter och läst forskning angående psykisk ohälsa hos unga är stress det begrepp som förekommer mest frekvent, och som ska diskuteras i det här avsnittet.
Det finns egentligen ingen allmän accepterad definition av stress. Begreppet används både i vardagsspråk och i olika vetenskapliga sammanhang. Man kan säga att stress utgör en kraft som belastar, påverkar och kan deformera både olika slags fysiska material men även vår mentala status (Åborg, 2001). I vårt moderna samhälle syftar vi ofta stress till någon form av arbetsbelastning där en viss mängd uppgifter ska utföras på en viss tid. De stimuli som påverkar i en
stressituation betecknas ofta som stressorer. Begreppet stress betecknar däremot den respons som ges på stimuli (ibid.)
Elin säger:
”Jag tror att de flesta ungdomar klarar av det mesta i skolan så länge det finns ramar och struktur att gå efter. Barnet eller ungdomen måste känna att de krav som ställs är rimliga. Och för att en person ska känna att ett krav är rimligt måste densamme ha självförtroende. Och självförtroende bygger man upp om man känner ett socialt stöd från familj och medmänniskor”.
Ovanstående citat innebär att höga krav kräver rätt förutsättningar och går således hand i hand med Karasek & Theorells krav och kontrollmodell. Respondenten menar med andra ord att krav kan och ska vara höga, men att personen som kraven är riktade mot måste se kraven som rimliga. Krav blir rimligare om man känner stöd och uppmuntran från sin omgivning och när kraven känns rimliga har man också kontrollen. Även Dalman och Forsell (2004) redogör till exempel för hur dåligt socialt stöd visat sig vara associerat med psykisk ohälsa. De visar även motsatsen, hur ett gott socialt stöd hör ihop med psykisk hälsa.
SOU (2006:77) belyser också att majoriteten av ungdomarna anser att skolan, tillsammans med för mycket hemarbete är den största stressorsaken. Det som måste ske är att ungdomarna förbereds på de krav som komma skall för att på så sätt få ner kraven på en rimlig nivå. Kognitiv förmåga handlar som tidigare nämnt bland annat om förmågan att kunna planera och att anpassa sig till den rådande miljön. Kognitiv förmåga i samband med emotionell kompetens bidrar enligt rapporten till att en individ kan hantera stress och andra jobbiga situationer betydligt harmfullare än andra (ibid.). Något som elevvårdspersonalen skulle kunna träna eleverna i en högre utsträckning än som sker.
Mia säger:
”Den stress vi pratar om föds egentligen på politikernivå som sen fortplantar sig hela vägen ner till eleverna. Ribban är högt satt med att alla ska nå och klara av de nya kunskapskraven vilket i sin tur stressar lärarna, ja sen är karusellen igång. Stressen är boven till mycket, både hos unga och vuxna i skolorna”.
Stressen visar sig ha en relativt hög och negativ inverkan överlag på skolorna men även samhället i stort. En problematik som till exempel Judy Garber menar, att personer som utsätts eller har utsatts för mycket stress löper en större risk till att
bland annat utveckla depression. Eftersom fenomenet visat sig bli starkare under tonåren, i och med den genetiska sårbarheten (Rutter & Rutter, 1993) blir det i sin tur om än mer viktigare för barn och ungdomar att lära sig hantera stress.
”Det är många, framförallt tjejer som söker upp mig för depressiva tillstånd och det går i många fall redan nu att utläsa vilka personer som det kommer att eskalera för i gymnasiet. Man måste förbereda eleven! Pressen de känner nu riskerar annars att öka i gymnasiet och i förlängningen övriga livet” (Stina).
5.3.2 Andra orsaker
Stressen är boven till mycket av den psykiska ohälsan men vad kan vara boven till stressen? I det här avsnittet tittar jag på andra orsaker än reaktionen stress.
Orsakerna till psykisk ohälsa hos unga är enligt elevvårdspersonalen många och komplexa. Dalman & Forsell (2004) redogör för hur bland annat en uppväxt som präglats av kärlekslöshet och otrygghet utvecklar otrygga anknytningar till föräldrarna. De berättar också hur viktiga sociala relationer är för den unge och hur erfarenheten av dåliga relationer, skilsmässor och avvisande från kamrater och familj kan resultera i psykisk ohälsa.
Samtliga respondenter menar att bland annat genus spelar in angående psykisk ohälsa. Tjejer stressar på ett annat sätt än killar. Det är inte bara att de ska prestera bra i skolan utan de ska sköta om alla sina relationer, de ska se bra ut, köpa rätt kläder, hålla på med inte bara en utan kanske två eller tre olika idrotter eller övriga fritidsintressen. Sen ska de vara bra på allt också. Att vara framgångsrik och populär är vad det handlar, säger Jasmine.
”Tjejer verkar också i förlängningen drabbas mer av ångest i den åldern än vad killar gör. En tjej håller ofta ångesten inom sig vilket till slut resulterar i panik och tårar medans många killar är mer utåtagerande och slänger iväg en stol eller sparkar in en dörr som resultat” (Stina).
I rapporten Psykisk ohälsa hos unga (2004) stöds respondenternas resonemang. Det står bland annat att kvinnor överlag rapporterar en högre frekvens av psykisk ohälsa än män och att ohälsan i hög grad består av depression och ångesttillstånd. Där beskrivs också hur den genetiska sårbarheten spelar en roll när det handlar om depression, ångest men även psykoser och schizofreni. Vidare kan man också läsa om hur individer med dåliga uppväxtförhållanden och fattigdom påverkar den unges psykiska hälsa.
Elin uttrycker sig så här:
”Jag träffar många, framförallt killar med utländsk bakgrund som är mycket påverkade av sitt förflutna. Det är krigstrauman och andra extrema
omständigheter som har format dem. Jag har samtal med en kille nu som kommer från kriget och han bär på fruktansvärda erfarenheter. Han har inte fått
uppehållstillstånd och lever i ovisshet. Snacka om ångest!”
Som man kunnat läsa i forskningsläget är familj och uppväxtförhållanden för den unge av stor vikt när det kommer till att utveckla psykisk ohälsa. Familjer med dålig ekonomi rapporterar oftare fall av psykisk ohälsa och barn som växer upp
med föräldrar som missbrukar eller som lider av psykisk sjukdom är också i riskzonen (Dalman & Forsell, 2004).
”Jag jobbar på två skolor, två väldigt olika skolor där jag på den mindre skolan kommer i kontakt med problem som mestadels grundar sig i hemförhållanden. Det kan vara att föräldrarna missbrukar, att föräldrarna inte bryr sig eller att det förekommer misshandel. Det är en generell känsla jag har att det ofta inte fungerar i hemmen” (Jasmine).
Både Dalman och Forsell (2004) men även Judy Garber (2006) bekräftar det respondenterna menar och belyser hur unga som har upplevt bristande värme och uppskattning men även de som varit utsatta för konflikter mellan föräldrar och mellan barn och förälder ökar riskerna för psykisk ohälsa.
5.4 Hur elevvårdspersonalen beskriver sitt arbete
För att kunna bemöta den psykiska ohälsan krävs effektiva och adekvata insatser som är riktade till individen i fråga. Jag kommer i detta avsnitt att presentera hur elevvårdspersonalen menar att de arbetar med psykisk ohälsa.
”Något jag värderar högt är individuella samtal. Jag arbetar mycket
lösningsfokuserat vilket kan ses som en metod men även ett förhållningssätt. Det går ut på att när jag pratar med en elev eller en vuxen så inser jag att det är den personen som är expert på sig själv och sitt egna liv, ingen annan. Min uppgift är att lyssna effektivt på vad personen har att säga för att sen bygga vidare frågor på det som sagts. På så sätt kommer individen fram till den bäst lämpade lösningen utifrån sig själv” (Stina).
Stina fortsätter att berätta hur hon med hjälp av sina frågor väcker känslor och förnimmelser som både kan vara positiva och negativa. Det är här det
lösningsfokuserade arbetssättet sätter sin prägel. Kuratorn tar fasta på allt som är positivt och låter det negativa vara. Hon lyfter upp bra saker efter varandra vilket i sin tur ”tvingar” individen till ett mer positivt tänkande. Samtalen blir oftast inte jobbiga för individen eftersom all energi läggs på att se de positiva bitarna i ens liv. Metoden är i många fall effektiv och det kan räcka med ett par sessioner för att, i det här fallet, eleven ska bli hjälpt.
Mia anser att bland det viktigaste elevvårdspersonalen gör i sitt arbete är att skapa kontakter.
”Skolan är lika mycket en social skola som en kunskapsskola. En fungerande social relation är att föredra om man vill att en elev ska tå åt sig av kunskapen”
(Mia).
Elin menar också att relationen är viktig och att man som kurator måste vara synlig. Till exempel är en tydlig presentation av mig själv, med bild, på skolans hemsida ett enkelt och bra sätt att visa att jag finns där för eleverna, säger hon. Kan elever och föräldrar på ett smidigt sätt få reda på vem jag är och vad jag gör blir det också lättare och naturligare för dem att söka upp och ta kontakt med mig. I rapporten Tänk långsiktigt (2004) skrivs det som bekant att psykisk ohälsa hos unga är ett ökande område för samhälleliga insatser. På de skolor jag har besökt
gör man så gott man kan med de medel man har och samtliga respondenter menar att en ökning av förebyggande arbete med barn och ungdomar skulle resultera i mycket positivt. Glädjande så arbetar samtliga skolor jag besökt på ett eller annat sätt förebyggande mot psykisk ohälsa men samtliga vill också se mer av det.
5.4.1 Förebyggande arbete
För att komma tillrätta med ett problem måste man angripa roten till det. I det här fallet handlar det om att med hjälp av förebyggande insatser förbereda barn och ungdomar inför ett i många fall individualiserat liv.
Jasmine säger:
”Jag arbetar mycket förebyggande. Jag går gärna ut i klasserna där vi bland annat arbetar med värderingar och samarbetsövningar. Jag måste skapa mig en bild av som behövs i just den här klassen för problematiken kan se väldigt olika ut. I de enskilda samtalen använder jag mig ofta av KBT (kognitiv
beteendeterapi). Det handlar mycket om att lära sig att fokusera på det som är viktigt i livet och att få upp sin självkänsla och sitt självförtroende. Det är effektivt och eleverna tycker om att få handfasta verktyg med sig att kunna tillämpa. De är otroligt mottagliga”.
Elin är inne på samma spår:
”Acceptans! Indirekt övar jag det med eleverna. Jag använder mig av KBT
övningar i mina enskilda samtal vilket innebär träning i att hantera och acceptera livet och dess utmaningar. Man måste lära sig att bryta negativa tankar med positiva tankar. KBT inslagen tas emot positivt av eleverna eftersom de vill ha något handfast att jobba med. Verktyg som kommer att följa med resten av deras liv”
Fredrik Livheims rapport om ACT i skolan – att hantera stress (2004) styrker tesen om att stresshantering grundar för psykisk hälsa. De elever som fått träning i ACT metoden eller som det uttalas, Acceptance and Commitment Therapy,
påvisade efter behandling signifikanta minskningar av ångestnivåer. Eleverna hade med andra ord börjat acceptera istället för att försöka förändra eller undvika oönskade tankar, känslor och handlingar.
ACT är en av flera nya psykoterapier inom fältet för KBT och faller inom begreppet ”tredje vågens beteendeterapier”. Grundaren till metoden, Steven C. Hayes har influerats av bland annat zenbuddhism och vad ACT ytterst handlar om är att i grunden lägga om sitt perspektiv. Det handlar om en avgörande förändring i en individs sätt att hantera personliga erfarenheter (Hayes, 2005). ACT metoden vilar på sex stycken grundkomponenter vilka består av Frikoppling från språket,
Acceptans, Självet som utgångspunkt, Kontakt med här och nu, Värderingar och Handling, vilka alla samverkar enligt figuren nedan.
(Livheim, 2004)
”Jag hade gärna sett att eleverna fick lära sig att meditera. I kulturer där meditation ingår i skolorna har det visat sig att blodtrycket har gått ner hos eleverna. Eleven blir i sin tur lugnare, får lättare att hantera sin vardag och presterar således bättre i skolan”. (Stina)
Människor lider och kämpar med sina olika former av stress, psykisk smärta, plågsamma minnen, känslor och tankar. Människor grubblar över denna
problematik, oroar sig, tar avstånd från den och gör allt i sin makt för att värja sig mot den. Så är det även för de elever den här uppsatsen utgår från. Men om man till exempel låter meditation eller ACT - träning ingå i skolan som ett naturligt inslag kan det bidra till att man kan röra sig från lidandet till ett mer inspirerat och meningsfullt liv (Hayes, 2005).
Respondenterna i den här undersökningen menar att de tror på förebyggande arbete. De har kunskapen och kompetensen att arbeta med till exempel ACT – metoden eller andra former av förebyggande arbete. De vet att förebyggande arbete kommer att löna sig för alla i längden. Nu måste de bara få plats och tid att utföra det på.
Jasmine anser:
”Det kan vara svårt att ha ett kontinuerligt arbete med klasserna då varje lärares
ämne är viktigast. Jag får inte ta tid av matten för det är för viktigt och jag får inte ta tid av svenskan för då är den viktigast. De förstår inte att hälsan måste komma först. Mår någon dåligt kan personen inte ta åt sig någon kunskap. Det måste finnas schemalagd tid för mig att jobba med klasserna”.
Elin säger däremot:
”På den här skolan har vi börjat med schemalagda pass där vi bland annat arbetar med stress och hantering av viktiga saker i livet. Detta ska man börja med redan i förskolan för att sen fortsätta hela vägen till nian. Det man gör på passen utvecklas hela tiden efter behov som finns i den specifika åldern. Vi har bland annat massage för de lite mindre barnen eftersom beröring är en viktig del i den åldern men även i resten av ens liv. Sen pratar vi till exempel om stress i åttan och nian”.
Enligt respondenterna skiljer det sig något från skolorna angående hur mycket man satsar på förebyggande arbete. Elin som får schemalagd tid menar att hon kan effektivisera och få ut mer av sitt arbete. Hon säger att det krävs en bra rektor som inser värdet av elever som är i fas med sig själva.
5.4.2 Samverkan
För att elevvårdspersonalen på skolorna ska kunna erbjuda effektiva insatser är det viktigt att det råder samverkan mellan de olika professionerna på en skola.
”Man måste utnyttja varandras kompetens och på så sätt komplettera varandra i våra kunskapsområden. Man får en tydligare helhetsbild av en elev med en fungerande samverkan. Den här helheten måste man ha för elevens bästa, det är en självklarhet” (Stina)
Samtliga respondenter menar att det finns en fungerande samverkan på respektive skola men att den dock kan bli bättre på vissa. På samtliga skolor jag besökt förekommer det elevvårdsmöten där personal bestående av rektor, skolsköterska, kurator, skolpsykolog, skolläkare, specialpedagog, syokonsulent och i vissa fall fritidspersonal ingår. Personalkonstellationerna skiljer sig mellan de olika skolorna men huvudsaken är att mötena förekommer. På en av skolorna
förekommer även liknande möten men med tillskott bestående av representanter från polis och socialnämnd.
”Elevhälsoteamet har möte varje vecka med de olika arbetslagen på skolan. Där har vi möjligheten att lyfta upp enskilda elever som behöver extra stöd,
krossprofessionellt. Vi har även elevvårdskonferenser där föräldrarna är välkomna att delta” (Mia).
Att det råder samverkan på skolorna är det enligt elevvårdspersonalen inga tvivel om och för att samverkan skall fungera fullt ut krävs det, precis som Danermark (1999) säger, att samtliga berörda parter kring projektet har ett gemensamt mål. För att sen nå målet krävs det att gruppen med individer som ska samverka har en gemensam utgångspunkt, gemensamma referensramar och gemensamma metoder för att utveckla samarbetet så effektivt som möjligt. Därför är alla de möten respondenterna berättar om, så viktiga, i strävan att främja psykisk ohälsa hos unga.
”Jag och skolsköterskan har ett nära samarbete och jag har turen att jobba med
en underbar sådan. Fungerar inte samarbetet riskerar man att göra en massa dubbelt onödigt jobb. Ett fungerande samarbete gynnar både elev och personal och sparar i förlängningen både viktig tid och pengar” (Elin).
6. Slutdiskussion
Studien Psykisk ohälsa hos unga – orsaker och insatser har haft som syfte att ge en bild av vad elevvårdspersonal på högstadieskolor menar med psykisk ohälsa samt hur elevvårdspersonalen arbetar med ovan nämnda problematik. Studien har utgått från tre stycken frågeställningar som i sin tur har berört, vad
elevvårdspersonal menar med psykisk ohälsa och vad elevvårdspersonal menar kan vara orsaker till psykisk ohälsa bland unga. Frågeställningarna berör också elevvårdspersonalens arbete angående psykisk ohälsa hos unga och vad
elevvårdspersonalen anser om samverkan. Studien har resulterat i följande slutsatser.
Orsaker till att en ungdom drabbas av psykisk ohälsa är enligt vad respondenterna och analysen menar många och komplexa. Respondenterna menar att det är av vikt att alltid se till individen och utifrån den enskilde individens personliga förutsättningar. Samtidigt menar dem att det även är viktigt att man ser till att psykisk ohälsa kan te sig annorlunda mellan könen. Så som elevvårdspersonalen pratar om detta kan psykisk ohälsa även bero på hur ens uppväxtbakgrund ser eller sett ut samt genom den genetiska sårbarheten.
Stress, menar elevvårdspersonalen är en stor orsak till mycket problematik. Stressen kan grunda sig i den individualiseringsprocess som både Gunnar Gillberg, SOU (2006) och uppsatsens respondenter menar kan vara en orsak till dagens stressrelaterade ohälsa. Skolorna bör inse att bland annat förebyggande arbete mot stress bör prioriteras. Man bör ge mer utrymme åt
elevvårdspersonalens expertis på ett mer effektivt sätt genom att avsätta mer tid för deras arbete med eleverna. Vill man att kraven ska vara höga i skolan och att samtliga elever ska ha en chans att nå upp till dessa måste eleven först och främst må bra, menar elevvårdspersonalen.
En av kuratorerna säger att hon till exempel skulle vilja ha en kollega att bolla med. Hon menar att det behövs för att täcka upp behovet av kuratorer men det skulle också kvalitetssäkra hennes arbete, säger hon.
En annan kurator tycker likadant och uttrycker en önskan om att det skulle finnas varsin kurator på heltid på de bägge skolorna hon jobbar på. Hon menar att behovet av kuratorer finns och att hennes tid i stort sett inte räcker till för det administrativa, att förbereda grupper och övningar. Hon önskar att få mer
utrymme att komma ut mer i klasserna under schemalagd tid. Hon menar också att det skolhälsan gör borde prioriteras högre eftersom ungdomarna inte kan lära sig något om de inte mår bra. De kan inte läsa klart en text om det är för mycket annat i huvudet.
Andra önskemål respondenterna uttryckte var till exempel att skolan överlag skulle vara mer anpassad för alla, inte bara de som är teoretiker. Alla tycker inte om att läsa och alla är inte bra på matte, fysik eller vad det nu är. De som är konstnärligt lagda, de som är tekniska och vill arbeta med händerna tvingas in i samma fack som teoretikerna. Till slut hänger de personerna inte med och kommer istället att känna sig misslyckade, menar en av kuratorerna. Vi måste ta till vara på alla kunskaper och talanger och värdera alla lika högt, säger Mia. Alla måste få liknande förutsättningar att utvecklas på det man är bra på.
Den sista konsekvensen blir sammanfattningsvis att man bör tänka om, och börja prioritera mer förebyggande arbete i framtidens skolor. En god grogrund bidrar alltid till en stadigare vidareutveckling genom livet.
7. Källförteckning
Dal, Henrik et al (2003) Folkhälsorapport. Stockholm: Samhällsmedicin Danermark, Berth (2004) Samverkan – himmel eller helvete. Malmö: Gleerups
Danermark, Berth & Kullberg Christian (1999) Samverkan – välfärdsstatens nya
arbetsform. Lund: Studentlitteratur
Dalman, Christina & Forsell Yvonne (2004) Psykisk ohälsa hos unga. Stockholm: Epidemiologiska enheten centrum för folkhälsa
Forsman, Birgitta (1997) Forskningsetik – en introduktion. Lund: Studentlitteratur Garber, Judy (2006) Depression in children and adolescents. American journal of preventive medicine
Gillberg, Gunnar (2010) Individualiseringens villkor – unga vuxnas
föreställningar om arbete och självförverkligande. Göteborg: Skrifter från
institutionen för arbetsvetenskap nr 7, Göteborgs universitet Grip, Lars (2004) Konsument rapport Om läkemedel och hälsa. >ftp://212.37.16.67/ftp/pdf/KR2-04.pdf< 2011-04-12
Hayes, Steven C (2005) Sluta grubbla börja leva. Stockholm: Natur och kultur Karasek, Robert & Theorell, Töres (1990) Healthy work – stress, producticity and
the reconstruction of working life. New York: Basic Books
Lager, Anton (2009) Psykisk ohälsa hos ungdomar. Stockholm: Karolinska institutet
Lager, Anton (2009) Psykisk ohälsa hos ungdomar.
>http://www.framtidsstudier.se/filebank/files/20090930$101613$fil$We5vm2az2
CLOy3Js085j.pdf< 2011-04-12
Livheim, Fredrik (2004) Acceptance and Commitment Therapy i skolan – att
hantera stress. Uppsala: Institutionen för Psykologi Uppsala universitet
Länstidningen Stockholm TT Spektra (2006) Så hjälper man unga som lider av
stress. >http://www.livskompass.se/wp-content/lanstidningen200610082.pdf<
2011-04-10
Petersen, S et al (2010) Hälsoutskottet. Barns och ungdomars psykiska hälsa i
Sverige. Stockholm: Kungliga vetenskapsakademin
Rutter, Michael & Rutter, Marjorie (1993) Developing minds – challenge and
continuity across the life span. London: Penguin Books
Skogman, Katarina (2006) Understanding suicidality: suicide risk, sex
differences and views of suicide attempters. Lund: Department of clinical
sciences, Lund University
SOU (2006:77) Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – analyser och förslag till
åtgärder. Stockholm: Integrations och jämställdhetsdepartementet
Thullberg, Per et al (2004) Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för
prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Stockholm: Skolverket,
Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut
Wasserman, Danuta & Ramberg, Ingalill (1995) ”Självmordstankar,
självmordsförsök och attityder till självförvållad död bland gymnasieelever”. I Beskow, Jan (red): Rätt till liv, lust till liv. Uppsala: Ord & Form AB
Åborg, Carl (2001) Stress - översiktlig teoretisk bakgrund.
Projektets titel:
Psykisk ohälsa bland ungdomar – orsaker och insatser Datum: Studieansvarig: (student) Alexander Aronsson kkm07020@student.mah.se 0735 32 74 07
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-665 70 00
Utbildning: Socionomprogrammet
Nivå: Kandidat
Hej!
Jag heter Alexander Aronsson, jag är tjugosju år gammal och studerar sista året på socionomprogrammet, Malmö högskola.
För tillfället arbetar jag med min C-uppsats, som berör psykisk ohälsa bland ungdomar. Syftet med studien är att försöka få en bild av hur kuratorns roll ser ut gällande psykisk ohälsa bland högstadieelever. Syftet är också att undersöka om det finns möjligheter för kuratorn att arbeta förebyggande för att främja psykisk hälsa.
Studien tar avstamp i följande frågeställningar:
- Vad innebär psykisk ohälsa och vilken typ av psykisk problematik förekommer hos eleverna?
- Vilka insatser finns det idag för att stödja de elever som lider av psykisk ohälsa?
- Förekommer det förebyggande insatser för att främja psykisk hälsa? - Vad har kuratorerna själva för önskemål angående bättre och effektivare
insatser på skolorna?
Studien har en kvalitativ ansats vilket innebär att jag önskar få intervjua en till två kuratorer på er skola angående ovanstående syfte och frågeställningar.
Villkor för intervjun är att den är frivillig och att respondenten när som helst och utan anledning kan avbryta. Respondenten kommer att bli avpersonifierad och skolans namn kommer ej att nämnas. Det material intervjun resulterar i kommer enbart att användas i den här studien. Intervjun tar lite drygt en timme och kommer att registreras med hjälp av diktafon.
Jag ser fram emot att träffa Dig för ett intressant samtal.
Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien
Informationsbrev Bilaga 1
Informa
Informationsbilaga BILAGA 1
Samtycke Bilaga 2
Projektets titel:
Psykisk ohälsa bland ungdomar – orsaker och insatser
Datum:
Studieansvarig:
Alexander Aronsson
kkm07020@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-665 70 00
Utbildning: Socionomprogrammet
Nivå: Kandidat
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig
information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag
när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ………..
Tillstånd Bilaga 3
Projektets titel:
Psykisk ohälsa bland ungdomar – orsaker och insatser
Datum:
Studieansvarig:
Alexander Aronsson
kkm07020@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-665 70 00
Utbildning:Socionomprogrammet
Nivå: Kandidat
Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstående undersökning i min verksamhet.
Namn: ……… ……… Verksamhetschef/motsvarande vid: ……….. ……… Datum: ……… Underskrift: ……… Namnförtydligande: ………
Intervjuguide Bilaga 4
Tema: Psykisk ohälsa
- Hur definierar du psykisk ohälsa?
- Vilken sorts psykisk ohälsa stöter du på i ditt arbete?
- Ter sig psykisk ohälsa annorlunda angående kön, klass, etnicitet?
Tema: Orsaker och faktorer
- Vad anser du att det finns för orsaker till psykisk ohälsa bland unga? - Varför tror du att den psykiska ohälsan bland unga har ökat de senaste 30
åren?
- Den psykiska ohälsan har sjunkit lägre i åldrarna och likaså användandet av alkohol och droger. Vad är dina erfarenheter angående det?
- Är dagens unga stressade, eller mer stressade än tidigare och i så fall varför? Individualiseringsteori!
Tema: Insatser
- Hur arbetar du (i förlängningen ni; skolan) med psykisk ohälsa? - Råder det någon samverkan mellan de olika professionerna på skolan? - Önskar du se en högre grad av samverkan?
- Arbetar du (skolan) på något sätt för att förebygga psykisk ohälsa?
- SSRI preparaten har ökat i försäljning, framförallt till unga. Hur ser du på det? (Biverkningar, tillfällig lösning etc.)
- Kommer du i kontakt med andra instanser t.ex. BUP, ungdomsmottagningar?
- Om du satt med pengarna och fick bestämma, hur skulle du vilja förändra eller förbättra dagens insatser när det gäller psykisk ohälsa hos ungdomar?
