Examensarbete
Socionomprogrammet
Med rätt möjligheter byggs närvaro
En kvalitativ studie om skolkuratorers erfarenheter av
arbetet med hemmasittande högstadieungdomar
The right possibilities to ensure attendance. A qualitative study of school counselors’ experiences of working with truant
students in junior high school
Författare: Amanda Westman och Alexandra Sievertsson Handledare: Maria Ayoub
Examinator: Irving Palm Ämne: Socialt arbete Kurskod: GSA2AF Poäng: 15p
2 Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
3
Förord
Vi vill börja med att tacka vår fantastiska handledare Maria som har stöttat oss, gett oss konstruktiv kritik och funnits där genom arbetet med uppsatsen.
Vi vill även tacka studiens respondenter som tog sig tiden att svara på våra frågor och ställde upp på intervju. Denna uppsats kunde inte ha genomförts utan er.
Till sist vill vi även tacka våra nära och kära som på olika sätt har funnits där och uppmuntrat oss genom utbildningens gång.
4
Sammanfattning
Denna studie syftade till att undersöka skolkuratorers erfarenheter av arbetet med hemmasittande högstadieungdomar, där fokus låg på deras beskrivning av målgruppen, deras nuvarande arbete med målgruppen samt hur de upplevde att arbetet fungerar. Den insamlade data analyserades mot systemteori. Datainsamlingen gjordes genom sju semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer och analyserades sedan i en tematisk analys. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar är en grupp som är väldigt spridd vad gäller både definition och orsaksbild. Dagens arbete med hemmasittare genomfördes på flera nivåer och handlade främst om anpassningar. Det nuvarande arbetet visade på positiva effekter, men det fanns områden som hade utvecklingspotential. Dessa områden handlade främst om att skolans psykosociala miljö behövde förbättras, samtidigt som man behövde bemöta eleverna tidigare och mer omfattande.
Nyckelord:
5
Abstract
The aim of this study was to investigate school counselors’ experience of the work with truant junior high school students. The data was analyzed using system theory. The school counselors’ descriptions of the target group, how they currently work with these students and how they perceive the effects of the current ways of working were all explored. The data was collected through seven semi-structured interviews and analyzed using a thematic analysis. The results showed that truant students belong to a heterogeneous group, where definitions and the cause of truancy were varied. Furthermore, the result showed that school counselors’ work with these students are on different levels. The work was perceived with positive effects by the respondents, although there was room for improvement. The school environment along with a need to notice the truant students earlier and to treat them more thoroughly were areas that showed the need of improvement.
Key words:
6
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 8 1.1 Syfte... 9 1.2 Frågeställningar ... 9 2. Bakgrund ... 10 2.1 Internationella begrepp ... 10 2.2 En nationell definition ... 11 3. Tidigare forskning ... 123.1 Hemmasittande – orsaker och konsekvenser... 12
3.2 Det sociala stödets betydelse ... 13
3.3 Brist på evidens ... 14
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 15
4. Teoretisk ram ... 16
4.1 Systemteori ... 16
4.1.1 Tillämpning av teorin ... 17
4.1.2 Kritik mot teorin ... 18
5. Metod... 19 5.1 Forskningsdesign ... 19 5.2 Urval ... 19 5.3 Datainsamling ... 20 5.4 Dataanalys ... 21 5.4.1 Analysmetod ... 21 5.4.2 Tillvägagångssätt ... 21 5.5 Metoddiskussion ... 22
5.6.1. Tillförlitlighet och äkthet ... 23
7
5.7 Etik ... 24
6. Resultat ... 27
6.1 Presentation av informanter... 27
6.2 Skolkuratorers arbete med målgruppen ... 27
6.2.1 Beskrivning av målgruppen... 28
6.2.2 Arbetsuppgifter kring hemmasittare ... 29
6.2.3 Framtida behov ... 30
6.3 Skolans arbete med målgruppen... 31
6.3.1 Rutiner och handlingsplaner ... 31
6.3.2 Anpassningar ... 32
6.3.3 Personligt stöd ... 33
7. Diskussion ... 35
7.1 En heterogen problembild och ett arbete på flera nivåer... 35
7.2 Positiva effekter och utvecklingspotential ... 36
7.3 Slutsatser ... 37
Referenser ... 39
Bilagor... 42
Bilaga 1. Intervjuguide... 42
Bilaga 2. Etisk egengranskning... 43
8
1. Inledning
”Skolan sviker – och våra barn offras”. Det är titeln på en debattartikel skriven av Katrin Elf, publicerad i kvällstidningen Aftonbladet (2016) som berör de elever som inte klarar av att gå till skolan: de som kallas hemmasittare.
Enligt skollagen (2010:800), som innehåller bestämmelser om skolväsendet, har barn som är bosatta i Sverige skolplikt (7 kap, 2 §). Skolplikten innebär även en skyldighet att delta i skolans verksamhet och undervisning. Trots detta visar en rapport av det granskande
programmet Kalla Fakta (2018) och Statistiska Centralbyrån (SCB) att minst 5500 elever har en sådan stor mängd frånvaro att de kan klassas som hemmasittare och därigenom går miste om sin rätt till utbildning. Detta motsvarar en elev från Sveriges alla grundskolor.
Varför slutar dessa elever att gå till skolan, trots att det är deras skyldighet? Enligt Skolverket (2010) är orsakerna heterogena och individuella. Trots detta finns ett mönster i och med att orsakerna oftast handlar om antingen hemmiljön eller skolmiljön. När det kommer till hemmiljön kan det handla om bristande stöd hemifrån, psykisk ohälsa och socialt utanförskap. Skolmiljön kan vara bristfällig genom att eleven inte känner sig förstå det som undervisas, att kunskapskraven ökat, att man inte får det stöd man behöver eller att man umgås i en
kamratgrupp där vikten av att närvaro i skolan nonchaleras (Skolverket, 2010).
Oavsett anledning till att eleven inte klarar av att gå till skolan, har skolorna ett ansvar att utreda frånvaron skyndsamt när den är upprepad eller av längre karaktär, något som
stadgas i 7 kap. 19 § Skollagen (2010:800). Enligt Skollagen (2010:800) 3 kap. 5 § har skolan även en skyldighet att sätta in stöd genom extra anpassningar om eleven skulle behöva det.
Det är av stor vikt att åtgärder sätts in för att motverka och förebygga att elever blir hemmasittare. Detta bland annat på grund av att en omfattande frånvaro från skolan kan leda till ett flertal negativa konsekvenser för den unga. Skolverket (2010) skriver att eleverna riskerar att hamna efter i studierna, att de inte kommer nå de mål som krävs för fortsatt utbildning samt att de kan hamna utanför arbetsmarknaden.
På grund av problematikens komplexa karaktär, påpekar forskarna Surgue, Zuel och LaLiberte (2016) på ett behov av insatser på flera olika nivåer. De menar att problematiken inte orsakas endast av individ- och familjefaktorer, utan att elevernas situation även påverkas av faktorer på organisationsnivå. Trots detta framkommer att en analys av problematiken på flera nivåer sällan förekommer inom ämnet. Forskarna lyfter fram att arbetet med
9 Det saknas dock evidensbaserade insatser och det är inte mycket forskning som ens berör interventioner mot att främja närvaro, något som Gren Landell (2016) skriver i en rapport på uppdrag av regeringen. Författaren skriver vidare att den forskning som finns dessutom är bristfällig. Det beskrivs att forskningens tillkortakommanden orsakas av bland annat en entydig definition på frånvaro, dess karaktär och utsträckning. Den befintliga forskningen har även metodologiska begränsningar, vilket medför att det är svårt att dra slutsatser och även svårt att avgöra om en metod är bättre än en annan. Utöver mer forskning krävs det att de insatser och interventioner som idag används i Sveriges skolor utvärderas för att se dess effekter. Det beskrivs även att det finns ett stort behov av forskning på
interventioner, såväl nationellt som internationellt (Gren Landell, 2016).
Gruppen hemmasittande skolungdomar är heterogen och orsakerna till problematiken är komplex. Det krävs på grund av detta insatser på individ-, familj- och organisationsnivå, något som mer eller mindre saknas idag (Surgue et al., 2016). Mot bakgrund av detta är det motiverat att undersöka skolkuratorers arbete med hemmasittande skolungdomar och hur detta uppfattas fungera. Genom att utgå ifrån ett systemteoretiskt perspektiv är förhoppningen att fånga in flera nivåer i analysen av arbetet. Eftersom att arbetet med att främja barn och ungdomars levnadsvillkor ingår i det sociala arbetet är förhoppningen att studiens resultat ska bidra med ny kunskap i det praktiska sociala arbetet.
1.1 Syfte
Syftet är att undersöka skolkuratorers erfarenheter av arbetet med hemmasittande högstadieungdomar.
1.2 Frågeställningar
- Hur beskriver skolkuratorer hemmasittarproblematiken? - Hur arbetar skolkuratorer med denna målgrupp?
10
2. Bakgrund
I detta kapitel presenteras studiens centrala begrepp och det sociala fenomenet hemmasittare. Kapitlet inleds med en genomgång av de internationella begrepp som används för att belysa problematiken. Därefter diskuteras begreppets innebörd i Sverige och kapitlet avslutas med att klargöra definitionen som kommer att användas i denna studie.
2.1 Internationella begrepp
Bristen av tydlig definition av begreppet hemmasittare beskrivs i en studie av Gentle-Genitty, Karikari, Chen, Wilka och Kim (2014). Forskarna beskriver att definitionen av begreppet skiljer sig åt mellan länder och att det inte är ovanligt att det även finns en skillnad inom länderna. I den aktuella studien av Gentle-Genitty et al. (2014) ger forskarna exempel på definitioner som använts, såsom olaglig frånvaro utan föräldrars samtycke eller vetskap, tio eller fler ogiltiga frånvarotillfällen samt medveten frånvaro från skolan. Bristen på en tydlig definition påverkar politiska beslut, tillgängligheten till insatser samt ekonomiska resurser. Avsaknaden av en tydlig definition leder även till att problematiken blir svår att kartlägga, vilket gör det komplicerat att få en helhetsbild av problemet.
Ekstrand (2015) skriver att nyckelorden truancy, absenteeism och drop-out används i internationell forskning för att benämna hemmasittare. Vilket ord som används beror på vilken typ av frånvaro man är intresserad av. Begreppen omfattar flera olika dimensioner, vilket ytterligare är ett resultat av att det saknas en entydig definition. Det kan handla om alltifrån sen ankomst till lektioner och en mer ihållande frånvaro till att helt ha hoppat av skolan.
Det finns dock andra begrepp som kan belysa denna problematik. Ett av de begreppen är NEET. NEET är en akronym som står för Not in Education, Employment or Training, och myntades i Storbritannien i slutet av 90-talet (Batini, Corallino, Toti & Bartolucci, 2017). Enligt Batini et al. (2017) omfattar detta begrepp ungdomar mellan 15 och 29 år som inte går till skolan, som inte har någon praktik och som inte jobbar eller har slutat söka efter ett jobb.
Ännu ett begrepp som syftar på liknande problematik är det japanska begreppet hikikomori. Detta är ett japanskt ord som skrivs med kanji – med tecken. De tecken som används för att skriva ordet hikikomori är ”to pull back” [hiku] och ”to seclude oneself” [komoru]. Kato, Shigenobu och Alan (2019) skriver att när begreppet myntades sågs det som något som endast förekom i det japanska samhället, men fenomenet har den senaste tiden
11 blivit tydlig i andra delar av världen. Furlong (2008) definierar hikikomori som att man har isolerat och befunnit sig i ett asocialt beteendemönster i minst sex månader, samt befunnit sig utanför utbildning och arbetsmarknaden, samt att man saknar intima förhållanden utanför familjen. Han beskriver vidare att den statistik som finns om detta fenomen i Japan varierar mycket, men det uppskattas finnas mellan en halv miljon och en miljon hikikomori. Kato et al. (2019) skriver att, trots att det saknas internationella studier, vet man att fenomenet förekommer i bland annat Australien, Sydkorea och Frankrike.
2.2 En nationell definition
Trots att elever med långvarig frånvaro är ett växande socialt problem, saknas det en nationell definition (Gren Landell, 2016). De definitioner som finns mellan Sveriges olika kommuner mäter, i viss mån, olika saker. Bland annat definieras omfattande skolfrånvaro i vissa
kommuner med ett precist mått på antalet frånvarodagar medan de i andra kommuner inte specificeras (Göteborgs kommun, 2020; Stockholms kommun, 2020). Skolinspektionen (2016) definierar elever som i huvudsak har ogiltig frånvaro under minst en månad som hemmasittare.
På uppdrag av regeringen skrev Gren Landell (2016) ett betänkande angående hemmasittare. Avsaknaden av en enhetlig definition innebär att frånvaro hanteras olika på olika skolor och det medför även att det blir komplicerat att jämföra olika rapporter med varandra. Utöver detta beskrivs det i rapporten att skolor har olika system för att rapportera in frånvaro och att inrapporteringen sker i olika utsträckningar. För att få en tillförlitlig och en helhetsbild av problematiken beskriver Gren Landell (2016) att det krävs att skolorna registrerar frånvaro på ett likartat och enhetligt sätt.
Hemmasittare definieras i denna studie som “de elever som har en i huvudsak
sammanhängande ogiltig frånvaro i minst en månad” (Skolinspektionen, 2016, s. 11). I denna studie begränsas definitionen ytterligare till att endast omfatta elever i högstadiet, med andra ord elever i årskurs 7–9.
12
3. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras kortfattat problembilden kring hemmasittande skolungdomar. Därefter presenteras ett antal svenska och internationella studier som belyser arbetet med hemmasittare.
3.1 Hemmasittande – orsaker och konsekvenser
Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2017) är orsaken till hemmasittande komplex och det handlar oftast om att det är flera olika faktorer som bidrar till att elever väljer att inte gå till skolan. Läraren, den tidigare rektorn och skolcoachen Titti Ljungdahl (2018) beskriver att elever väljer att stanna hemma då de bland annat känner att de inte hänger med i skolarbetet och att ingen saknar dom när de är frånvarande en längre tid. Detta är något Ljungdahl (2018) kom fram till efter att två projekt genomförts på skolan hon jobbade på med syfte att minska antalet hemmasittande elever. I Finsams (2015) ansökan till att genomföra ett hemmasittarprogram framkommer det att de barn som klassas som
hemmasittare inte är en homogen grupp. Dessa elever lider bland annat av spelberoende, ångestproblematik, depression och neuropsykiatriska funktionshinder. De skriver vidare att dessa barn flera gånger redan är aktuella inom individ- och familjeenheten hos socialtjänsten. Även Skolinspektionen (2016) lyfter att orsaken till hemmasittande beror på ett flertal olika faktorer. Dessa faktorer handlar oftast om individ, skola samt hem/familj. De beskriver vidare att dessa faktorer samverkar med varandra och belyser att det sällan är enskilda faktorer som är anledningen till en elevs omfattande frånvaro.
Forskning visar att hemmasittande inte bara är ett problem på individnivå utan något som orsakas av bland annat socioekonomiska faktorer (Attwood & Croll, 2014; Nolan, Cole, Wroughton, Clayton-Code och Riffe, 2013; Pengpid & Peltzer, 2017; Surgue et al., 2016). Surgue et al. (2016) menar att fattigdom är en bakomliggande orsak till att elever inte går till skolan. Detta är även något som framkommer i en studie av Nolan et al., (2013). Forskarna beskriver att problematisk skolfrånvaro orsakas av faktorer inom familjen och skolan men att det även handlar om psykisk ohälsa och dålig ekonomi. Pengpid och Peltzer (2017) beskriver hur samhällets normer påverkar vilka som blir hemmasittare. Problematisk skolfrånvaro ses som ett mer accepterat beteende hos pojkar än hos flickor, vilket medför att pojkar har en större risk att bli hemmasittare.
Surgue et al. (2016) påpekar att, på grund av att orsakerna är på makronivå, krävs det även att insatserna är på samma nivå. Trots detta är det väldigt få insatser som genomförs på
13 makronivå. Forskarna rekommenderar att insatserna ges utifrån ett ekologiskt perspektiv, där det riktas direkt till de aktuella familjer samtidigt som det ges på grupp- och politisk nivå.
Ekstrand (2015) skriver vidare att för att skolan ska bli en välfungerande organisation krävs det att skolkulturen, uppbyggnaden, strukturen och lärandemiljön förändras. Även Önder (2017) skriver att det krävs en förändring i skolornas policys för att kunna förbättra stödet till elever som är hemmasittare. Vidare finns ett behov av insatser med fokus på långsiktighet, detta då de korta och snabba interventionerna som används idag inte är tillräckliga (Surgue et al., 2016).
3.2 Det sociala stödets betydelse
Att det sociala stödet är viktigt för elever är något som framkommer i olika studier inom området (Ekstrand 2015; Strand, Anbäcken & Granlund, 2015).
Det sociala stödet beskrivs av Strand et al (2015) som något som finns på flera nivåer, både i skolan och utanför den. Begreppet inbegriper flera olika nivåer och handlar både om känslan av stöd och det faktiska stödet som eleven har fått. Forskarna skriver vidare att det sociala stödet kan vara av olika arter. Bland annat kan det ta uttryck i en känslomässig karaktär, vilket innebär att eleven känner sig omtyckt. Den kan även ta sig uttryck i en instrumentell art, att eleven får fysiskt stöd i form av exempelvis pengar eller mat. Till sist kan stödet även vara informativt, vilket innebär att eleverna får behjälplig information. De skriver vidare att det sociala stödets syfte är att hjälpa individerna att klara av olika stressorer i sina liv.
När Ekstrand (2015) pratar om socialt stöd lyfter hon fram tre olika aspekter av det. En av dessa aspekter är elevens relation till läraren. Eleverna uppger att om de känner sig
respekterade av lärarna, och att lärarna visar engagemang i deras person även utanför den akademiska sfären, medför detta att de stannar i skolan. En annan aspekt av det sociala stödet är skolmiljön. En skolmiljö som är rörig och upplevs som icke-stödjande gentemot eleverna bidrar till att eleverna väljer att stanna hemma. En positiv skolmiljö innefattar att skolan är demokratisk, att den genomsyras av respektfullt bemötande och möjligheter att bygga
relationer med lärarna. En positiv skolmiljö främjar även lärandet och ökar elevernas chans att lyckas i sina studier och skyddar mot exempelvis drogmissbruk. Den tredje och sista aspekten av det sociala stödet är enligt Ekstrand (2015) att stödja eleverna i skolarbetet. Att främja de ovanstående aspekterna innebär att eleven känner att de klarar av skolan, att de upplever sig
14 ha kontroll över hur väl de lyckas samt att de lär sig problemlösning. Dessa beskrivs vara skyddsfaktorer mot att elever blir hemmasittande.
Resultaten av det retrospektiva dokument och intervjustudien som genomförts av Strand et al. (2015) visar att det sociala stödet som ges och finns tillgängligt till eleven är viktigt för de elever som är hemmasittare. Detta gäller det sociala stödet som finns både i klassrummet, i skolmiljön och utanför skolan. Strand et al. (2015) nämner även att en bra relation till vuxna fungerar som en vändpunkt för de elever som är hemmasittare då det leder till att eleven kan återgå till skolan med en positiv attityd. Ekstrand (2015) belyser även hon vikten av en fungerande och pålitlig relation till skolpersonal. Hon skriver att eleverna behöver få känna sig lyssnade till och respekterade. Ekstrand (2015) belyser vidare att det är viktigt för eleverna att de vuxna engagerar sig i deras utveckling, både när det gäller deras sociala utveckling som deras lärande.
3.3 Brist på evidens
I rapporten från SBU (2017) framkommer att forskning avseende arbetet med hemmasittande ungdomar idag är begränsad. Bland annat saknas det forskning om åtgärder och interventioner för att främja närvaro och förebygga frånvaro (Gren Lundell, 2016).
I en studie av Önder (2017) undersöktes förebyggande insatser och interventioner riktade mot hemmasittande skolungdom. Det framkom att flertalet skolor använde fler insatser utöver de som nämns i riktlinjerna men att dessa inte är särskilt effektiva.
Sutphen, Ford och Flaherty (2010) beskriver i sin litteraturstudie även de ett flertal olika interventioner som används för att förebygga problematisk skolfrånvaro. Insatser på
individnivå handlar främst om olika former av belöningar och straff men fokus lades även på extra stöd till eleven och relationsbyggande. Skolbaserade interventioner handlade främst om att man ändrade skolans struktur genom att elever fick mer tid för uppgifter. Interventioner som genomförts på organisationsnivå var ofta insatser som gavs tillsammans med
socialtjänsten och andra organisationer.
Det finns få studier som visar på effektiva metoder och riktlinjer när det kommer till hemmasittande skolungdomar (Elliot & Place, 2019). De flesta interventioner som undersöks saknar en systematiskt genomförd utvärdering (Sutphen et al., 2010). De skriver vidare att detta har att göra med att problemet är väldigt heterogent och att det saknas en tydlig definition av begreppet hemmasittare. För att vidare kunna utveckla och förstå vad som är framgångsrikt i arbetet med att förebygga hemmasittande behövs en entydig definition av
15 problematiken. Detta, då bristen på definition leder till att problemets omfång nedvärderas och behov av nya studier på området inte ses som lika aktuellt samt för att resultat mellan olika studier ska kunna jämföras med varandra (Elliott & Place, 2019; Sutphen et al., 2010).
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Den forskning som finns visar att hemmasittande är ett problem som är homogent och orsakas av flera faktorer. Detta innebär att det krävs insatser på flera olika nivåer för att förebygga den problematiska skolfrånvaro som dessa elever uppvisar. Insatserna kan vara allt ifrån att eleven behöver känna sig stöttad och sedd av läraren och klasskamrater, till att stöd ges till familjens socioekonomiska situation eller till att koppla in Socialtjänsten. De senaste åren har det publicerats mer forskning på området, men som ett flertal forskare påpekar är det väldigt få interventioner som är utvärderade eller evidensbaserade. Det som behövs för att kunna
utveckla riktlinjer för att förebygga att elever ogiltigt stannar hemma är bland annat en allmän definition av hemmasittare samt mer forskning, där insatserna vetenskapligt testas och
16
4. Teoretisk ram
I detta kapitel presenteras den teoretiska tolkningsram som studien kommer att utgå ifrån. Kapitlet innehåller en generell beskrivning av teorin samt ett avsnitt om tillämpning av teorin. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om den kritik som har riktats mot systemteorin.
4.1 Systemteori
Systemteori är en teoretisk ram som används inom socialt arbete (Payne, 2015). Teorin syftar till att belysa olika faktorer som påverkar varandra på olika nivåer i de system som socialt arbete genomförs i. Mer specifikt kan systemteori användas på olika sätt i arbete med hemmasittare. Systemteori beskrivs som användbart då man ser till både psykologiska och sociala faktorer som vi påverkas av (Payne, 2015).
Den generella systemteorin grundades av Ludwig von Bertalanffy (1968) och teorin fokuserar på integrerade insatser på mikro, meso- och makronivå (Payne, 2015). Att använda denna teori kan ge en mer komplex bild av den aktuella situationen och även en förståelse för hur olika system påverkar varandra (Payne, 2015). von Bertalanffy (1968) menar att sociala fenomen måste bli sedda som olika system på grund av deras komplexa natur. Genom att se till de olika systemen och dess nivåer kan man även ta hänsyn till de olika faktorerna, både personliga och sociala, som påverkar varandra när man ska hjälpa människor (Payne, 2015). Systemen påverkar varandra då både information och ageranden är av betydelse för inte enbart systemet som det utspelas i utan även för övriga system som individen omfattas av. Teorin kan med andra ord användas för att förklara samspelet mellan individer och olika nätverk (Payne, 2015).
Payne (2015) beskriver några begrepp som de mest väsentliga inom systemteori. Dessa begrepp är system, energi, systemnivåer, slutna och öppna system. System handlar om ett föremål vilket innefattar psykiska och fysiska energier som skiftar innanför gränserna för systemet. Energi handlar om olika resurser som tidsmässiga och insatser (Payne, 2015). Med andra ord så för man in energier i system som familjer i och med att man erbjuder
insatser/hjälp. Systemnivåer innefattar de olika nivåerna av system som finns: makro, mesosystem och mikrosystem (Payne, 2015). Slutna system handlar om system som inte har någon form av utväxling med andra utanför gränserna, ett exempel på detta som Payne (2015) tar upp är en vakuumflaska som är stängd. Ett öppet system handlar istället om system där energi kan bytas ut med andra system och att gränserna inte är lika stängda.
17 Payne (2015) beskriver hur system påverkas och förändras genom dess användande av energier. Ett inflöde handlar om energier som kommer in i ett system som sedan systemet anpassar sig efter vilket då påverkas av energin. Ett genomflöde handlar om att energi används i systemet och reformerar det (Payne, 2015). Utflöde handlar om energi som förts ut ur
systemet som i sin tur påverkar omgivningen och de på andra sidan av systemet.
Feedbackslingor handlar om att den energi som flödar ut påverkar omgivningen som i sin tur leder till ett inflöde i systemet en gång till (Payne, 2015).
Några utmärkande drag för system är bland annat entropi, som handlar om att ett system använder sin energi för att vara igång och när ingen energi kommer in utifrån så upphör systemet (Payne, 2015). Ett system kan även vara i ett stabilt tillstånd där ett inflöde mottas och används men även anpassas utan att förändra gruppens egenskaper. Egenskapen
homeostas eller jämvikt som handlar om att ha kvar sin identitet och grundläggande egenskaper och utmärkande drag trots inflöde av energi som systemet påverkas av (Payne, 2015). Differentiering handlar om att systemet komplexitet utvecklas genom att fler delar adderas vilket påverkar systemet (Payne, 2015). Icke-summativitet handlar om ett sätt att se på helheten där det handlar om att se mer än enbart delarna i hopslagna. Payne (2015) skriver till sist om reciprocitet, alltså ömsesidighet, vilket betyder att flera delar av systemet påverkas om en del av systemet förändras.
4.1.1 Tillämpning av teorin
I praktiken handlar systemteori mycket om att inte ha fokus på den enskilda individen (Payne, 2015) utan att få en helhetsbild om situationen (von Bertalaffy, 1968). Fokus läggs på sociala och psykologiska faktorer som påverkar människors liv, samtidigt som man ser till den aktuella individens omgivning och sammanhang (Payne, 2015). von Bertalaffy (1968) skriver att den generella systemteorin kan tillämpas i samhällsvetenskapliga studier genom att man kan få en förståelse och samtidigt kunna förutsäga hur olika grupper påverkas av varandra. En grund för tillämpningen av systemteorin och dess idéer är att ha insatser som bildar och/eller utvecklar olika typer av nätverk (Payne, 2015). Att använda systemteori i socialt arbete beskrivs som positivt i och med att den dels tar med psykologiska faktorer men även sociala faktorer som påverkar individer (Payne, 2015).
Payne (2015) nämner även att ett annat sätt att tillämpa systemteori är genom socialt nätverksarbete. Det handlar om att dels se hur människor förhåller sig till varandra, samtidigt som det kopplas ihop med socialt arbete (Payne, 2015). Inom det sociala nätverksarbetet
18 jobbar man med att identifiera, främja och stärka informella och formella sociala nätverk hos individen. Dessa nätverk kan handla om arbete, skola eller familj. Man menar inom
nätverksarbetet att verkligheten består av olika nätverk och att det därför är av större vikt att insatser och stöd riktas mot relationerna som ingår i nätverket och inte enbart mot individen själv (Payne, 2015).
Tillämpningen av systemteorin samt dess användbarhet i praktiken är något som har presenterats inom forskning. Systemteorin kan användas för att kartlägga vilka orsaker som påverkar en elevs problematiska skolfrånvaro (Strand et al., 2015). I Strand et al’s (2015) studie användes bland annat systemteori för att se på stödets karaktär både i och utanför skolan. Forskarna definierade ett mikrosystem som en nivå där den aktuella eleven interagerar direkt med omgivningen, exempelvis med klasskompisar eller lärarna i klassrummet. Vidare beskrivs ett mesosystem som olika mikrosystem inom skolan där det handlar om skolmiljön och känslan av att eleverna känner sig sedda av sina lärare. Ett makrosystem beskrivs som skolverksamhetens relationer med andra organisationer såsom socialtjänsten eller barn-och ungdomspsykiatrin. Sammantaget påvisade Strand et al. (2015) i sin studie att de med hjälp av systemteorin kunde visa på att de relationer som fanns mellan systemen på de olika nivåerna är nödvändiga för att eleverna ska må bra. Ett samarbete som inte fungerade resulterade däremot i att elevernas välmående i skolan försämras. Resultatet visade även på att det sociala stödet är viktigt på flera olika nivåer såsom i klassrummet, i undervisningen och utanför skolan.
4.1.2 Kritik mot teorin
Systemteorin har kritiserats för att vara mer problemfokuserad snarare än lösningsfokuserad och där teorin tenderar att fokusera på problemet istället för möjliga förändringar (Payne, 2015). I liknande anda får teorin även kritik för att den accepterar den rådande situationen - så kallade status quo - istället för att jobba för förändringar (Payne, 2015). Till sist, får
systemteorin även kritik för att vara komplicerad och svår att använda i det praktiska sociala arbetet. Kritikerna menar att det är komplicerat att identifiera och faktiskt visa på resultat (Payne, 2015).
19
5. Metod
I detta kapitel presenteras studiens uppbyggnad i form av design, datainsamlingsmetod, urvalsförfarande och dataanalysmetod. Genomförandet beskrivs detaljerat för att läsaren ska kunna ta del av alla steg i skapandet av studien. Kapitlet avslutas med en metodologisk reflektion, en reflektion av författarnas förförståelse, en diskussion om studiens tillförlitlighet och äkthet samt etiska överväganden.
5.1 Forskningsdesign
Denna studie genomfördes med en kvalitativ forskningsdesign. Kvalitativ forskning kan tillämpas där man vill få en djupare och mer detaljerad förståelse för ett socialt eller mänskligt fenomen. Detta genom att tolka och analysera situationen i sin naturliga miljö genom till exempel intervjuer (Creswell, 2007). Den kvalitativa forskningsdesignen var aktuell i denna studie då syftet var att undersöka skolkuratorers uppfattningar om deras arbete med
hemmasittande ungdomar.
Utöver att studien antagit en kvalitativ form var den även av induktiv karaktär. Det är vanligt att kvalitativa studier antar en induktiv karaktär då man i allmänhet närmar sig ett ämne utan att ha allt för många frågor att testa fenomenet mot. Att en studie antar en induktiv karaktär innebär även att dess resultat kommer att användas för att identifiera mönster samt potentiella förklaringar till dessa mönster (Kvale & Brinkmann, 2014).Den data som samlats in fungerade därför som ett sätt att skapa en förståelse för hur dagens arbete med
hemmasittande ungdomar ser ut, vilket var denna studies fokus.
5.2 Urval
Respondenter till denna studie valdes ut genom två olika urvalstyper - målinriktat urval och bekvämlighetsurval. Enligt Creswell (2007) söker man vid ett målinriktat urval upp personer som man vet kan ge värdefull information om studiens syfte och frågeställningar, samt ge en djupare förståelse av det fenomen man vill belysa. Bekvämlighetsurval är ett typ av urval där man hittar respondenter inom vissa ramar. Genom att använda denna urvalsmetod sparar man pengar, tid och arbete, men det leder till att man inte får lika mycket information samt att det inte är lika tillförlitligt (Creswell, 2007). Detta urvalsförfarande användes, trots dess
tillkortakommanden, på grund av brist på tid och resurser för att kunna göra ett lämpligt slumpmässigt urval som är representativt för Sveriges skolkuratorer. Även det faktum att en
20 kvalitativ studiedesign användes gjorde det olämpligt att använda ett slumpmässigt urval, då fokus i studien var att genomföra en djupgående analys på ämnet. Det ansågs därför mer aktuellt att använda ett målstyrt och ett bekvämlighetsurval för att fånga upp de som kunde besvara frågorna och inte utgå från ett slumpmässigt urval, där respondenterna eventuellt inte skulle vara insatta i ämnet.
Ett målinriktat urval och bekvämlighetsurval användes för att finna en population som kunde antas besvara studiens syfte och frågeställningar inom den tidsram studien skulle genomföras. Totalt intervjuades sju skolkuratorer som arbetade på högstadieskolor i olika kommuner i Mellansverige. Anledningen till att skolkuratorer valdes som population var för att de i deras dagliga arbete har kontakt med elever med olika former av problematik. Det antogs därför att skolkuratorerna skulle kunna besvara och förklara hur de arbetar med elever med omfattande frånvaro i skolorna de jobbar på.
5.3 Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Genom intervjuer försöker man finna mening och se världen utifrån intervjupersonernas synvinkel. Semi-strukturerade intervjuer genomförs utifrån en intervjuguide, där teman och förslag på frågor tas upp (Kvale & Brinkmann, 2014).
Intervjuer användes för att få en förståelse för respondenternas erfarenheter och synvinklar. Intervjuer är även relevanta när forskningsfrågan rör mänsklig erfarenhet (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta visar att intervjuer var passande för denna studie, då studiens syfte var just att undersöka professionellas erfarenheter av arbetet med hemmasittare. Att just semi-strukturerade intervjuer användes var för att kunna ställa samma frågor till alla
respondenter samtidigt som det erbjöds en flexibilitet i och med att följdfrågor kunde ställas. Detta medförde att det som respondenterna sade som var särskilt intressant för studiens syfte och frågeställningar kunde fokuseras på och fördjupas. Semi-strukturerade intervjuer innebär dock även en struktur, vilket är positivt om flera respondenter ska intervjuas, då man kan jämföra svaren med varandra (Bryman, 2011). Även detta visar att semi-strukturerade intervjuer var passande för denna studie.
Intervjuguiden (se bilaga 1) i denna studie innehåller både öppna och stängda frågor, där de stängda frågorna i regel följdes av en följdfråga för att undvika endast ett ja eller nej svar. Följdfrågor användes även på andra ställen i intervjuerna för att uppmuntra till
21 baserades mot bakgrund av studiens syfte att undersöka skolkuratorers erfarenheter av arbetet med hemmasittande elever samt studiens frågeställningar. Intervjuguidens teman var därför definition, arbete och framtida insatser. Utöver dessa huvudsakliga teman fanns även ett inledande avsnitt med frågor av generell karaktär, där respondentens bakgrund och yrkesliv sattes i fokus. Det fanns även ett avslutande avsnitt, där respondenten gavs utrymme till att reflektera över frågorna samt tillägga något, om respondenten kände att det var något område intervjufrågorna inte berört.
5.4 Dataanalys
5.4.1 Analysmetod
Enligt Bryman (2011) är tematisk analys vanlig vid analys av kvalitativ data. En tematisk analys genomförs genom att man går igenom den data man insamlat och bryter ner den i mindre bitar, i så kallade koder. Efter att materialet kodats, sätter man ihop koderna i teman och subteman. Teman är i en tematisk analys de huvudsakliga mönster eller element som man vill belysa, medan subteman i sin tur fungerar till att förklara och belysa teman. (Creswell, 2007).
Den data som samlats in analyserades med hjälp av en tematisk analys. Tematisk analys var ett passande sätt att presentera studiens resultat, då fokus läggs på det som var av störst vikt och det som återkom mest i intervjuerna (Bryman, 2011). Att använda sig av en tematisk analys innebär därför att det viktigaste i resultatet belyses på ett tydligt sätt som samtidigt är begripligt och enkelt att följa för den som läser, vilket passade upplägget för vår studie.
5.4.2 Tillvägagångssätt
Vid genomförandet av intervjuerna för denna studie deltog båda författarna. Detta för att undvika eventuella bias samt för att det ansågs positivt att båda var med. Detta, då författarna båda kunde inflika och ställa följdfrågor vilket medförde att intervjuerna fick ett större djup än de skulle ha fått om de genomförts med bara en författare närvarande.
Efter att intervjuerna genomfördes transkriberades materialet. Transkribering av data är betydande vid kvalitativ forskning, detta för att få en fullständig redogörelse av den insamlade data (Bryman, 2011). Transkribering innebär att man tar de inspelade intervjuerna och överför det som sades till textform. Transkribering genomförs därför att det förenklar arbetet med
22 studiens analys (Kvale & Brinkmann, 2014). I denna studie transkriberades intervjuerna enskilt av författarna. Detta för att spara tid och för att arbetet blev jämnt fördelat.
Därefter kodades materialet. Att koda innebär att man bryter ner det material man fått till mindre delar, genom att ta ut det mest väsentliga (Creswell, 2007). Det första
kodningsförfarandet genomfördes enskilt, för att sedan jämföra de olika koderna med varandra. Det andra kodningsförfarandet genomfördes tillsammans. Detta då koderna skulle sättas in i kategorier och det var en process som genomfördes gemensamt. De konstruerade koderna sattes sedan ihop till kategorier utifrån de mest framträdande egenskaperna i
resultatet. Utifrån dessa kategorier sammanställdes de till olika teman och subteman utifrån de olika kopplingar som kunde dras mellan de olika kategorierna. De teman och subteman som till slut konstruerades genomfördes med studiens syfte och frågeställningar i åtanke. Totalt konstruerades två huvudteman och sex subteman.
5.5 Metoddiskussion
Det finns ett antal svagheter med kvalitativ design och Bryman (2011) nämner ett flertal av dessa. Kritiken handlar bland annat om att kvalitativ design är för subjektiv, att den är svår att replikera, att resultaten är svåra att generalisera samt att denna design ofta har en bristande transparens. Denna kritik handlar i stort om att kvalitativ forskning, till skillnad mot forskning av kvantitativ art, inte kan bevisa samma grad objektivitet och generaliserbarhet i dess resultat och genomförande.
Trots detta valdes en kvalitativ design i denna studie. Detta då denna forskningsdesign är mest lämpad utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vidare var denna forskningsdesign passande i denna studie då målet inte var att få en generaliserad bild av arbetet med
hemmasittare, utan istället en djupare förståelse för och en mer detaljerad bild av skolkuratorernas erfarenheter av detta arbete.
Semi-strukturerade intervjuer valdes utifrån att det passade studiens syfte och
frågeställningar, men det finns dock svagheter i datainsamlingsmetoden. En svaghet i denna studie handlar om att respondenterna kan påverkas av de som intervjuar samt de frågor som ställs, det som kallas reaktiv effekt (Bryman, 2011). Det finns även svaghet i och med att intervjuförfarandet innebär en maktasymmetri. Detta då intervjun är enkelriktad och att ämnet som ska diskuteras bestäms av intervjuaren (Kvale & Brinkmann, 2014). De styrkor som finns med att använda intervjuer i denna studie är att man kan ställa följdfrågor och även få djupare förståelse för det man ska undersöka, detta jämfört med om exempelvis enkäter eller
23 strukturerade intervjuer hade använts som datainsamlingsmetod (Bryman, 2011). Det är främst fördjupningsmöjligheten som låg till grund till att data insamlades med intervjuer. Detta på grund av möjligheten att ställa följdfrågor och på grund av det stora utrymme som erbjuds i intervjuförfarandet.
En av de svagheter som finns med tematisk analys är att det saknas tydliga tekniker för genomförandet. Det är därför svårt att vara helt säker på att den har genomförts korrekt och att det kan räknas som en tematisk analys (Bryman, 2011). Trots detta användes en tematisk analys för att analysera resultatet av datainsamlingen i denna studie. Anledningen till detta är bland annat att tematisk analys är den dataanalysmetod som passar bäst. Andra
analysmetoder, så som narrativ analys eller diskursanalys, hade inte passat in i studien då fokus inte låg på respondenternas livsberättelser eller på hur de samtalade.
5.6.1. Tillförlitlighet och äkthet
Tillförlitlighet handlar om fyra kriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och
möjligheten att styrka och konfirmera. Trovärdighet handlar om att studien har genomförts i enlighet med de regler som finns samt att resultatet har rapporterats tillbaka till de som varit med i studien, så kallad respondentvalidering (Bryman, 2011). En respondentvalidering har i denna studie inte genomförts på grund av den relativt korta tidsram som studien innefattas i. Dock ställdes följdfrågor under intervjuns gång, för att försäkra att respondentens svar tolkats och uppfattats rätt. Ovanstående kan sägas ha bidragit till studiens trovärdighet. Överförbarhet handlar om att ha en tät beskrivning av det man studerar, för att kunna avgöra hur överförbara resultaten är (Bryman, 2011). Studiens överförbarhet påverkades av de urvalsbefaranden som användes. Både bekvämlighetsurval och ett målinriktat urval användes och enligt Bryman (2011) är det omöjligt att generalisera de resultat som samlats in av ett bekvämlighetsurval. Detta leder till att överförbarheten har påverkats negativt. Användandet av ett målinriktat urval kan dock antas vara positivt, då den valda populationen kan ge aktuella svar på studiens syfte och frågeställningar. Detta fungerar som ett sätt att stärka överförbarheten och den kan därför i allmänhet ses som relativt hög. Pålitlighet handlar om att man tydligt beskriver tillvägagångssättet i studien, exempelvis hur urvalsförfarandet gått till samt hur dataanalysen genomförts (Bryman, 2011). Tillvägagångssättet och de överväganden som har gjorts i
samband med genomförandet av studien har beskrivits i detalj. Den detaljerade beskrivningen av genomförandet innebär en transparens för läsarna, vilket innebär att pålitligheten stärkts. Möjlighet att styrka och konfirmera handlar om att man som forskare säkerställer att man
24 handlat i god tro. Detta innebär att man är tydlig med att personliga värderingar inte har
påverkat studiens resultat (Bryman, 2011). I denna studie har detta gjorts tydligt i avsnittet förförståelse, där båda författares förförståelse har diskuterats och problematiserats. Vidare har det i samma avsnitt beskrivits vilka åtgärder som har tagits för att säkerställa att
förförståelsen inte har påverkat studiens resultat och analys. Detta har tydliggjort att studien inte har påverkats av författarnas egna åsikter eller värderingar samt att resultatet hanterats i god tro.
Äkthet handlar om att ge en rättvis bild av de åsikter som insamlats av respondenterna, att de deltagande har fått en större förståelse av hur andra upplever den kontexten de befinner sig i, om deltagarna har fått möjlighet att förändra sin situation samt om de deltagande har fått möjlighet att vidta de åtgärder som krävs (Bryman, 2011). De åsikter och uppfattningar som respondenterna talar om har presenterats och framförts på ett rättvist sätt. Detta då deras svar presenterades utan att värderingar lades i vad som faktiskt sades.
På grund av syftet med studien har de resterande kriterierna under äkthet inte kunnat uppfyllas, men förhoppningen med studien är att respondenterna får ta del av varandras svar och där också kunna inspireras och få en större förståelse av hur arbetet uppfattas av andra i samma profession.
5.6 Förförståelse
Detta ämne är inte nytt för någon av oss. Vi har båda erfarenhet av hemmasittare, då personer i vår omgivning har haft denna typ av problematik. Detta medför att vi har en viss
förförståelse av ämnet och även en viss del av förutfattade meningar vad gäller arbetet och den aktuella målgruppen. Detta är dock något som vi är medvetna om och har varit noga med att inte låta det färga studiens genomförande, resultat eller analys. För att undvika bias har intervjuerna transkriberats åtskilt. Även kodningen genomfördes enskilt för att sedan jämföra det som ansågs som mest väsentligt i de separata kodningarna och utifrån det bilda teman.
5.7 Etik
För att avgöra om studien skulle behöva etikprövas genomfördes en etisk egengranskning vid Högskolan Dalarna (se bilaga 2). Ett antal frågor om den etiska kvalitéten besvarades med svarsalternativen ”ja”, ”nej” och ”tveksamt”. Alla frågor resulterade i ett nej vilket innebar att studien inte behövde prövas etiskt.
25 Denna studie har genomförts i enlighet med Vetenskapsrådets (2007) forskningsetiska principer. Dessa fyra principer är informationskravet, samtyckeskravet, konfidalitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att de som är berörda av forskningen ska informeras om forskningens syfte och vilka villkor som gäller för deras deltagande
(Vetenskapsrådet, 2007). Informationskravet uppfylldes genom att ett informationsbrev (se bilaga 3) skickades ut till de intervjupersoner som var intresserade av att delta, med
information om studiens syfte, vad som förväntades av dom som deltagande samt
kontaktuppgifter till oss och vår handledare. Samtyckeskravet handlar om deltagarnas rätt att bestämma över sin egen medverkan vilket kräver att samtycke inhämtas (Vetenskapsrådet, 2007). Detta krav uppfylldes genom att deltagarna fick skriva på en samtyckesblankett innan datainsamlingen påbörjades. I informationsbrevet framgick det även att de kunde välja att avbryta sin medverkan och ta tillbaka samtycket när som helst.
Informationsbrevet innehöll även information om hur intervjupersonernas uppgifter skulle behandlas. De uppgifter som finns om intervjupersonerna har anonymiserats genom att kön och kommun inte nämnts. Detta då det skulle innebära en risk för att deltagarnas identitet röjs. Genom att vidta dessa åtgärder har konfidentialitetskravet uppfyllts.
Konfidentialitetskravet handlar om att deltagares personuppgifter ska hanteras med
konfidentialitet och förvaras så att obehöriga inte kan ta del av det (Vetenskapsrådet, 2007). Vi informerade även om att den data som insamlades endast skulle användas i forskningssyfte och endast i detta examensarbete. Utöver det har vi erbjudit respondenterna att få ta del av det färdiga materialet. Detta innebär att nyttjandekravet är uppfyllt, som handlar om att de
uppgifter som framkommer om enskilda personer endast får användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2007).
Vidare har uppgifterna i denna studie behandlas utifrån dataskyddsförordningen GDPR (Codex, 2020). I dataskyddsförordningen framkommer ett antal grundprinciper, som handlar om att man måste ha stöd i dataskyddsförordningen för att få behandla personuppgifter, att man ska se till att uppgifterna är korrekta, inte behandla fler personuppgifter än vad som är nödvändigt samt att man ska skydda personuppgifterna från obehöriga. Man ska även kunna visa att man lever upp till det som nämns i dataskyddsförordningen.
Data som använts i denna studie har behandlats utifrån GDPR genom att deltagarnas samtycke skriftligt samlades in samt att inspelningar inte genomfördes eller sparades på enheter som var uppkopplade till internet. Uppgifter som i intervjuerna kunde kopplas till
26 person har avidentifierats vid transkribering och inspelningarna har förstörts efter att
27
6. Resultat
I detta kapitel presenteras den empiriska data som insamlats i och med de genomförda intervjuerna. De presenteras i form av två huvudteman med tre subteman vardera. Kapitlet inleds med en presentation av informanterna.
Tabell 1: Teman och subteman
6.1 Presentation av informanter
Alla sju intervjupersoner arbetar för närvarande som skolkurator på en skola eller flera skolor i Mellansverige. En del av de aktuella skolorna har enbart varit högstadieskolor, medan andra skolor har varit från förskolan upp till nian. Intervjupersonernas erfarenhet som skolkurator sträcker sig från ett antal månader upp till 11 år. Deras utbildningsbakgrund var bland annat socionom, kurator, studier på sociala omsorgsprogrammet och specialpedagog. Ingen av intervjupersonerna har en specifik utbildning om den aktuella problematiken, men ett fåtal har gått på någon enstaka föreläsning om ämnet. Utöver det uppgav intervjupersonerna att
kunskapen om målgruppen uppkommit i och med deras egna erfarenheter i arbetet med de aktuella barnen.
6.2 Skolkuratorers arbete med målgruppen
I detta tema presenteras inledningsvis de intervjuades beskrivning av målgruppen. Därefter redogörs för arbetet med hemmasittare samt framtida behov.
Teman Subteman
Skolkuratorers arbete med målgruppen
- Beskrivning av målgruppen
- Arbetsuppgifter kring hemmasittare - Framtida behov
Skolans arbete med målgruppen
- Rutiner och handlingsplaner - Anpassningar
28
6.2.1 Beskrivning av målgruppen
När det kommer till beskrivningen av målgruppen definierar majoriteten av respondenterna hemmasittare som elever som av någon anledning inte tar sig till skolan eller inte klarar av den. Genomgående beskrevs ett antal orsaker till hemmasittandet vilka var psykisk ohälsa, brister i skolmiljön, en problematisk hemsituation och neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar.
Gemensamt för alla intervjupersonerna var att psykisk ohälsa är en orsak till att elever blir hemmasittare där ångest och stress kan göra att man inte tar sig till skolan. Skoltrötthet nämndes vara ytterligare en faktor som påverkar elevernas mående och att de förblir hemmasittande.
Flera intervjupersoner beskrev skolmiljön som jobbig, alltifrån ljudnivån till den fysiska miljön. Det handlade om att skolan är uppbyggd med en lång korridor vilket kan vara jobbigt för elever. En av de intervjuade beskrev hur skolbyten påverkar elevernas mående.
En annan orsak som alla intervjupersoner nämnde var det sociala, vilket en av intervjupersonerna uttryckte:
Det krävs mer än vi tror att gå på en skola alltså… Det är inte bara att sitta i en klass och få undervisning… Det är [...] att förhålla sig gentemot så många och samtidigt också [...] känna av andra och kunna reglera sina känslor, för det är ett helt socialt klimat i både klassen, men också i korridoren och på skolgården. Så det är ju konstant interaktion med andra… och det är det va som inte alla orkar med… hela dagarna (Intervjuperson 7).
En av de intervjuade menade att det handlar om svårigheter kring det sociala och sa att “alla barn passar inte in, skolan har ändå en ram som ibland kan vara lite snäv” (Intervjuperson 1). En annan aspekt inom det sociala är mobbning och/eller kränkningar vilket flera
intervjupersoner nämnde som orsaker. Flera av respondenterna sade att detta kan förhindras genom en god psykosocial miljö och att alla ska känna sig som en del av ett sammanhang. Ytterligare en aspekt var sociala medier och användandet av mobiltelefoner. En
intervjuperson menade att “en stor anledning till varför vissa elever blir hemma är för att man är orolig för någonting som har skrivits eller sagts på sociala medier kvällen innan”
(Intervjuperson 5). Spelberoende beskrevs vara ännu en orsak till att vissa elever blev
hemmasittande och en av respondenterna ställde sig frågande till om de ”är hemma för att de spelar eller spelar för att de är hemma” (Intervjuperson 4).
29 Problem i hemmet och hemsituationen nämndes i flera intervjuer samt föräldrarnas roll. Två av intervjupersonerna beskrev hur föräldrar kan känna att de inte räcker till, att de känner sig maktlösa, särskilt i situationer där barnet skriker och vägrar gå till skolan. Flera av
intervjupersoner beskrev att föräldrarna har en viktig roll när det handlar om elever som är hemma. Det kan bland annat handla om att den trygghet som finns i hemmet inte upplevs av eleven i skolan.
Det är naturligtvis också hemmiljön själv, kärlek och föräldrarna. Den är så stark [...] hittar du inte den trygghet som är liknande på skolan. Då är det lätt att hamna hemma. Sen är det också att, för föräldrarna själv är det också inte lätt, de är del av det hela. Kan bli en self-fulfilling prophecy också, hur föräldrarna ser på barnet (Intervjuperson 7).
6.2.2 Arbetsuppgifter kring hemmasittare
Respondenterna beskrev att de arbetar med skolkurativa arbetsuppgifter, vilka innefattar olika uppgifter och insatser riktade mot skolans elever. En av respondenterna beskrev arbetet som “jättebrett, jättestort och tiden räcker inte till på något sätt” (Intervjuperson 3). När det kommer till arbetet med hemmasittare kan även det ta olika former. Skolkuratorerna möter denna målgrupp i bland annat enskilda samtal där syftet är att undersöka varför eleven inte går till skolan. Stödsamtal med elevens föräldrar beskrevs också vara en uppgift som igår i arbetet med hemmasittare. De jobbar även i så kallade elevhälsoteam, där elever med problematisk frånvaro lyfts upp. Det är även i dessa team som ärendena utreds och förslag på insatser till eleverna med hemmasittarproblematik tas fram.
När det kommer till vad de intervjuade skolkuratorerna anser fungerar bra i dagsläget framkommer att de anpassningar som skolan kan erbjuda till de aktuella eleverna visade på positiva resultat. De betonade att den särskilda undervisningsgruppen var positivt för eleven och att den insatsen kunde höja elevernas närvaro. Vidare var det ett flertal av
intervjupersonerna som framhöll vikten av att ha en tydlig plan. En del av respondenterna nämnde även tidiga insatser som något som fungerade bra i kombination med att ha en tät kontakt och förståelse för elevens situation.
Ja, men det som fungerar bra är väl att man fångar upp väldigt tidigt med frånvaron och att det inte blir… Skulle man bara höra av sig till sådana man är jätteorolig för då blir det väldigt stigmatiserande, men nu har lärarna ringt hem, men i och med att det är en rutin vi har väldigt
30
tidigt så blir det inget konstigt att folk ringer hem [...] Det blir inget stigmatiserande, det tycker jag fungerar bra (Intervjuperson 6).
Vad gäller det som fungerar mindre bra i dagens arbete, nämnde de flesta av
respondenterna samverkan. I de flesta fallen handlade det om samverkan mellan socialtjänsten och skolan. En respondent ansåg att socialtjänsten ofta landade i att det är en skolfråga eller en hälso- och sjukvårdsfråga och därför inget som är aktuellt för socialtjänsten. En annan intervjuperson berättade att bristen på fast personal påverkade ärendena rörande dessa barn negativt, i och med att det sällan var samma socialsekreterare som kom på uppföljningarna.
[…] så har man ett möte och så säger då socialsekreteraren att ja, nu blir det inte jag som kommer på uppföljningsmötet utan det är någon annan. Och så kommer det en ny och så börjar man om helt och hållet, som har en annan tanke och tycker att man kanske ska göra det här. Ja men du det har vi gjort och vi har gjort det här och det här och vi har gjort en plan för det här och… men som inte vet, liksom, det tycker jag är jättesvårt för att det drabbas ju både, framförallt eleverna av liksom, de faller ju liksom illa verkligen […] (Intervjuperson 3).
Brister i de nuvarande rutinerna var även något som belystes av de flesta
intervjupersonerna. Ett flertal av respondenterna menade att den dagliga kollen många gånger inte fungerade som den skulle, vilket kunde leda till att elever kunde smita iväg utan att det uppmärksammades. Ett flertal respondenter talade även om att miljön på skolan var
bristfällig.
[...] eller de elever som tycker det är för rörigt i korridoren under rasten, när alla är ute på lunchrasten. Den här skolan är byggd såhär, lång och smal med långa korridorer så blir det väldigt högljutt liksom. Jättekul tycker några, men inte alla. Och jag tycker att det finns för dåligt med lokaler och utrymme för de elever som behöver det (Intervjuperson 3).
6.2.3 Framtida behov
Intervjupersonerna berättade att det finns ett flertal olika faktorer som behövs för att förebygga hemmasittande. Något som togs upp av flera respondenter är att man behöver uppmärksamma eleverna både tidigare och bättre. En respondent menade att man måste bli
31 bättre på att erbjuda eleverna stöd och ”att vi måste bli bättre på att anpassa även om det inte finns en diagnos så är det ju fortfarande, man har rätt till samma hjälp och stöd”
(Intervjuperson 4).
Ett flertal intervjupersoner betonade att arbetsmiljön och skolmiljön bör förbättras på olika sätt. Det kan handla om en bättre arbetsmiljö för de professionella på skolan. Detta då det i dagsläget inte finns tid till att arbeta förebyggande i den utsträckning som hade behövts. Några respondenter menade även att skolmiljön måste förändras och göras mer tillgänglig för elever med vissa svårigheter.
Ytterligare en sak som lyftes fram som viktigt av respondenterna är att dagens arbete och de rutiner som används behöver utvecklas. En respondent menade att övergångsarbetet mellan låg- och mellanstadiet behöver förstärkas.
För jag tror någonstans också att ibland så kanske det är lättare att man lite nonchalerar barns oro över saker i skolan, att man liksom ‘ah, det går bra’ och så kanske den i flera år har kämpat med något som inte alls går särskilt bra och sen kommer man till högstadiet och då orkar man inte (Intervjuperson 4).
Flera intervjupersoner pratade även om att de måste utveckla fler rutiner i framtiden för att kunna bemöta eleverna. Detta handlade i ett fall om att man behöver utveckla ett
hemmasittarteam vars fokus ligger på att jobba med eleverna med hemmasittarproblematik. Slutligen nämnde en annan respondent att det behövs en gemensam insats mellan skolan och socialförvaltningen, detta då det idag saknas insatser av sådant slag som riktar sig till
målgruppen.
6.3 Skolans arbete med målgruppen
I detta tema presenteras skolan som organisation och dess insatser och rutiner vad gäller ungdomar som är hemmasittare. Detta innefattar rutiner och handlingsplaner, anpassningar och personligt stöd.
6.3.1 Rutiner och handlingsplaner
Alla intervjupersoner beskrev att skolan de jobbar på har rutiner för hur de ska bemöta elever med problematisk frånvaro, en så kallad skolnärvarorutin eller frånvarorutin. En av
32 respondenterna betonade att “det är jätteviktigt att skolan har en plan, så att tiden inte rinner iväg” (Intervjuperson 3). Även om rutinerna skiljer sig åt på olika skolor, så följer de en generell mall. Respondenterna uppger att det kan vara lärarna eller skolkuratorerna som ska hålla koll på elevers frånvaro. När en elevs frånvaro uppmärksammas kontaktar i ett första stadie läraren eleven. Om detta inte fungerar så tas ärendet vidare till ett elevhälsoteam där en utredning påbörjas. Utifrån utredningen och kartläggningen sätts sedan insatser in.
6.3.2 Anpassningar
I intervjuerna betonas att hemmasittande elever ofta är i behov av fler anpassningar för att kunna gå tillbaka till skolan och ta del av den utbildning som de har rätt till.
Grundskolan den är ju [...] den är till för alla, alla ska ha samma möjligheter, alla ska läsa lika mycket svenska, lika mycket slöjd, oavsett vad vi tänkt göra i framtiden. Och den tanken är jättegod, men den passar inte alla… Så att, jag kan liksom inte se det på nått annat sätt än att det är jätteviktigt att de får en annan undervisningsmiljö helt enkelt [...] (Intervjuperson 3).
Samtliga intervjuade beskriver ett flertal olika anpassningar som skolorna arbetar utefter med syfte att hjälpa eleverna att komma tillbaka till skolan. Det handlar främst om olika former av anpassad studiegång vilket en av de intervjuade anser vara ett sätt för eleven att kontinuerligt ta sig till skolan.
Man vänjer sig snabbt av att vara hemma, det är så lugnt och skönt och sådär, utan det är bättre att ha en anpassad studiegång och komma till skolan något varje dag, även om det är två lektioner eller tre lektioner eller en lektion kanske vissa dagar. Men att man håller kvar det helt enkelt, det är jätteviktigt tycker jag (Intervjuperson 3).
Respondenterna beskrev vidare hur eleverna kan få anpassa bort ämnen som ses som jobbiga eller att de får jobba med lättare material. En av de intervjuade lyfte fram att elever kan erbjudas intressestyrd undervisning. Detta innebär att elevens schema anpassas utifrån dess intressen vilket kan leda till ”en individuell längtan då till klassisk undervisning i skolan” (Intervjuperson 7).
33 En annan form av anpassad studiegång som beskrevs av respondenterna är särskilda undervisningsgrupper. Dessa undervisningsgrupper beskrevs efterlikna en hemmiljö och med färre antal elever. De elever som går i grupperna kan ha någon neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning eller andra sociala svårigheter. Erfarenheterna av särskilda undervisningsgrupper är positiva och där individen hamnar i centrum.
Så det har vi upplevt positivt, den insatsen, för att då kan man först och främst göra det på individnivå, det blir mindre utsatthet [...], dom behöver inte komma in i korridorerna utan det är en ingång direkt in till klassrummet, man behöver inte få dem här frågorna från klasskamrater vart har du varit eller utsätta sig för några kommentarer som kan komma bland tonåringar. Så det upplever vi positivt, för det blir ett mindre sammanhang och mer förståelse från både vuxna och andra i gruppen (Intervjuperson 5).
Slutligen beskrevs det hur anpassad studiegång även kunde ta form av hemundervisning eller praktik. När det gäller hemundervisning beskrev en intervjuperson att den inte ges i elevernas hem, utan på en annan plats som inte är på skolan. Praktik som en ytterligare form av anpassning diskuterade av en respondent som ”en tanke om att ta sig hemifrån, att man liksom har något att gå upp för varje morgon” (Intervjuperson 4).
6.3.3 Personligt stöd
Andra insatser från skolans håll som berördes av respondenterna handlade om olika former av personligt stöd. Detta innefattar insatser som direkt kopplas till den enskilde eleven och innebär inte lika stora anpassningar för hela organisationen som exempelvis anpassad studiegång. Att erbjuda en elevcoach var en form av personligt stöd som lyftes fram av en respondent. Elevcoachens roll beskrevs vara att skapa en relation med eleven, vara med i hemmet och att arbeta för en återgång till skolan.
En annan form av personligt stöd som lyftes fram i intervjuerna är samtalsstöd i olika form. Detta samtalsstöd kan ges utav antingen skolkuratorn eller så kan eleven kopplas vidare till exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin eller på kommunens första linje för att gå på samtal där. En av de intervjuade beskrev att stödsamtal hos en skolkurator kan ges som en insats i ett tidigt skede. Detta för att försöka förebygga en problematisk skolfrånvaro.
34 Andra typer av personligt stöd är praktiska hjälpmedel i olika form. Det kunde handla om att eleven får lyssna på musik och/eller ha hörlurar under lektioner, få material inläst, få sitta på en lugnare plats som dessutom är avskärmade eller få tillgång till stressbollar.
35
7. Diskussion
I detta kapitel kommer studiens resultat att diskuteras mot bakgrund av den tidigare
forskningen som presenterats samt mot tolkningsramen. Kapitlet avslutas med en diskussion om slutsatserna med studien samt uppmaningar till framtida forskning på området.
Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av arbetet med
hemmasittande högstadieungdomar. Studiens frågeställningar var hur skolkuratorer beskriver hemmasittarproblematiken, hur de arbetar med denna målgrupp samt deras uppfattning om de befintliga arbetssätten.
7.1 En heterogen problembild och ett arbete på flera nivåer
Som nämndes i tidigare forskning saknas det en entydig definition av den aktuellamålgruppen (Gentle-Genitty et al., 2014). Detta är något som framkommer i denna studie och där respondenternas definitioner skiljer sig i hur specifika de är men även hur de mäter frånvaro. Att det saknas en entydig definition innebär enligt Gentle-Genitty et al. (2014) att det är svårt att skapa en helhetsbild av problematiken. Detta är något som framkommer i denna studie då respondenterna anser att olika elever ska ses som hemmasittare. Gren Landell (2016) menar även att skillnaden i definitioner leder till att skolorna antar olika åtgärder till problematiken. När det kommer till orsaksbilden framkommer det i intervjuerna att den kan bero på ett flertal olika faktorer. De faktorer som främst nämns är skolans miljö, krav och uppbyggnad, psykisk ohälsa och social problematik samt elevens hemsituation.
Skolinspektionen (2016) skriver att hemmasittande ofta handlar om samverkande faktorer på individ, skol- och familjenivå, vilket är i likhet med studiens resultat. Problematiken beskrivs i intervjuerna som komplex och heterogen, något som även svenska myndigheter vittnar om (SBU, 2017; Skolinspektionen, 2016).
Som framträder i resultatet inbegriper även arbetet med denna målgrupp insatser på flera olika nivåer vilket kan härledas till systemteorins mikro-, meso och makronivå (Payne, 2015). På mikronivå, som enligt Payne (2015) enskilda individer eller mindre grupperingar, genomförs arbetet i form av samtalsstöd. På mesonivå, som belyser en större grupp, kan det handla om att arbeta i så kallade hemmasittarteam. Arbetet på makronivå omfattar skolan som organisation. Anpassningar för eleverna såsom exempelvis anpassad studiegång eller olika former av personligt stöd kan utifrån intervjuerna ses som ett arbete på makronivå. Det är även här som elevhälsoteamets arbete kommer in enligt intervjuerna. Det är i dessa möten de
36 utreder de aktuella ärendena och följer den skolfrånvarorutin som är bestämd på
organisationsnivå. Trots att det går att dela in arbetet som genomförs i olika systemnivåer, så påverkar systemen varandra. Det arbete som sker i elevhälsoteamen och på makronivå kommer att påverka det enskilda arbetet med eleverna. Detta då de olika nivåerna inom skolans organisation skulle kunna ses som öppna system enligt systemteorin (Payne, 2015), där insatserna och arbetet med dessa elever kan ses som energi som flödar genom systemet. Som framkommer i resultatet kan man säga att energi även flödar in i systemet, eftersom arbetet med de elever som är hemmasittare ofta genomförs med flera externa aktörer. Arbetet skulle även kunna ses som icke-summativitet, som enligt Payne (2015) handlar om att se till helheten som mer än bara enskilda delar hopslagna. Systemteorin som den presenteras av Payne (2015) fungerar därför som en tolkningsram mot det arbetet som beskrivs i
intervjuerna, för att få en större förståelse för hur det är uppbyggt men även hur olika insatser samverkar och påverkar varandra.
Vidare, kan det enligt tidigare forskning ses som positivt att jobba på flera olika nivåer med denna målgrupp. Strand et al. (2015) använde sig av systemteori när de genomförde en studie om det stöd som erbjöds till hemmasittande ungdomar. I deras resultat användes systemteorin för att belysa vikten av det sociala stödet i skolan och vikten av att stöd finns på alla nivåer. Att dessa systemnivåer även påverkar varandra är vidare något som kan vara positivt i arbetet, då Strand et al. (2015) även skriver att elevernas mående påverkas av de relationer som fanns mellan de olika nivåerna och dess kvalité.
Att arbetet med att stötta och hjälpa hemmasittandeskolungdomar sker på flera olika nivåer är något som Suruge et al. (2016) har efterfrågat och lyft som viktigt i sin studie. Detta då det är något som ofta saknas i forskning på området, men som samtidigt har visat sig vara viktigt för arbetet med målgruppen. Att respondenterna därför uppger att arbetet sker på mikro-, meso och makronivå är positivt, då det visar att man bemöter och arbetar med problematiken på ett lämpligt sätt.
7.2 Positiva effekter och utvecklingspotential
När det kommer till de befintliga arbetssätten lyfte skolkuratorerna både positiva och negativa aspekter. Insatsen anpassad studiegång beskrevs vara något som fungerande bra och ansågs positivt för hemmasittande elever. Något annat som beskrevs var vikten av att ha en tydlig plan med tidiga insatser. Trots att de befintliga rutinerna innefattade detta såg respondenterna en utvecklingspotential. Det som framträdde som det som fungerade mindre bra var främst det
