Socionomprogrammet
Examensarbete, 15 hp
VT 2020
Psykisk ohälsa bland ungdomar
- utifrån kuratorers perspektiv
Mental ill-health among young people – from the Counselor perspective
Författare: Alva Larsson & Pia Sjödin Handledare: Nika Söderlund
Examinator: Ulla Beijer
Ämne/huvudområde: Socialt arbete Kurskod: GSA2AF
Poäng: 15 hp
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej☐
Psykisk ohälsa hos ungdomar – utifrån kuratorers perspektiv Alva Larsson & Pia Sjödin
Högskolan Dalarna
Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Socionomprogrammet
Examensarbete, 15 hp VT 2020
Sammanfattning:
Syftet med studien var att undersöka vilka förklaringar kuratorerna anger till psykisk ohälsa bland ungdomar och hur de arbetar för att motverka psykisk ohälsa. Åtta kvalitativa
intervjuer genomfördes med kuratorer inom skolans elevhälsa, ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet visar att kuratorernas förklaringar till psykisk ohälsa hos unga är individ-, familje-, relations- och skolrelaterade. Stressen att alltid vara tillgänglig via mobilen och destruktiva beteenden har stor betydelse för ungdomars
psykiska ohälsa och stress. Skolans struktur utgör även en stor risk till psykisk ohälsa bland ungdomarna. Resultaten visar även att kuratorernas arbetssätt i form av ett professionellt bemötande och alliansbyggandet har stor betydelse för att ungdomarna ska uppnå psykisk hälsa. Samverkan samt främjande och förebyggande insatser på grupp, individ och
samhällsnivå, är viktiga för att motverka psykisk ohälsa hos unga. Studien indikerar att det finns ett behov för vidare forskning om psykisk ohälsa bland unga.
Psykisk ohälsa hos ungdomar – utifrån kuratorers perspektiv Alva Larsson & Pia Sjödin
Högskolan Dalarna
Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Socionomprogrammet
Examensarbete, 15 hp VT 2020
Abstract:
The study’s objective was to investigate counselors’ view of mental ill-health among young people and their work to prevent it. Eight qualitative interviews were conducted with counselors in schools, youth clinics, and youth psychiatry wards. The outcome shows that mental ill-health among young people relates to sense of self, family and relationship issues, and school related issues. The stress to always be accessible via mobile phones and other self-destructive behavior gravely impact youths’ sense of wellbeing. The educational system is also at risk of inducing mental ill-health among young people. Counselors’ ability to work with a professional approach and alliance building between young people is of great importance for the youths to retain their mental health. Preventative efforts at the individual, group, and community levels are important for helping adolescents with mental ill-health. This study indicates that further research on mental ill-health among young people is essential.
Tack till
Denna C-uppsats har varit en lärorik process för oss. Vi har tillsammans bearbetat
materialet. Arbetet med C-uppsatsen har vissa tider varit stressigt och vi har fått arbeta hårt med den, men den har även bidragit till ett ökat intresse för kuratorers arbete mot psykisk ohälsa bland ungdomar och för ett främjande av psykisk hälsa.
Vi vill tacka alla intervjudeltagare inom skolans elevhälsa, UMO och BUP, som tagit sig tid till att ställa upp för en intervju och som gett oss många intressanta svar samt inspirerat oss genom sin entusiasm för sitt arbete.
Även ett stort tack till handledare, Nika Söderlund som hjälpt oss under skrivprocessen med en bra handledning.
Vi vill även uttrycka stor tacksamhet till nära och kära som varit ett viktigt stöd under uppsatsskrivandet, och som ställt upp för prövning av intervjun samt varit korrekturläsare på denna uppsats. De har varit stöttande under hela vår utbildning till socionom.
Innehållsförteckning Sammanfattning Abstract Tack till Innehållsförteckning 4 1. Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Syfte 7 1.3 Frågeställningar 7 2. Tidigare forskning 7
2.1 Förklaringar till psykisk ohälsa 7
2.2 Kuratornas och professionellas arbetssätt 9
3. Studiens centrala begrepp och teorier 12
3.1 Begrepp 12
3.2 Teorier 13
4. Metod 15
4.1 Vald design 15
4.2 Population och urval 15
4.3 Datainsamlingsmetod 15
4.4 Databearbetning och tematisk analys 16
4.5 Tillförlitlighet och äkthet 16
5. Etiska överväganden 18
6. Resultat 19
6.1 Presentation av intervjupersoner 19
6.2 Förklaringar till psykisk ohälsa bland ungdomar 20 6.2.1 Individ- och familjerelaterade förklaringar 21 6.2.1.1 Svårigheter i familjen 21 6.2.1.2 Andra sociala relationer och
tillgänglighet 21
6.2.1.3 Destruktiva beteenden 22
6.2.2 Skolan som arena 23
6.2.2.1 Otrygg miljö 23
6.3 Hur kuratorerna arbetar för att motverka psykisk ohälsa hos unga 25
6.3.1 Professionella rollen 26
6.3.1.1 Professionellt bemötande 26 6.3.1.2 Verktyg och strategier 26
6.3.1.3 Samverkan 28
6.3.2 Kuratorernas egna iakttagelser 29
6.3.2.1 Modefenomen 29
6.3.2.2 Normalisering 31
7. Diskussion och slutsatser 32
7.1 Diskussion 32
7.1.1 Kuratorernas förklaringar till ungas psykisk ohälsa 32 7.1.2 Kuratorernas arbete med ungas psykiska ohälsa 36 7.1.3 Styrkor och svagheter i studien 40
7.2 Slutsatser 41
8. Litteraturlista 42
Bilaga 1: Etisk egengranskning 45
Bilaga 2: Brevet som skickats ut till informanterna 46
1. Inledning
1.1 Bakgrund
När vi läser en dagstidning eller lyssnar på nyheterna beskrivs det ofta att den psykiska ohälsan har ökat och gått ned i åldrarna. Enligt medierna är det något i ungdomarnas situation eller något i samhället som påverkar den psykiska hälsan. Väntetiderna för vård uppger medier är en orsak till att unga drabbas av psykisk ohälsa, bristen på vård i rätt tid kan resultera i att människor tar livet av sig. Tonårstiden kan upplevas som en jobbig tid då de unga individerna tar steget från barn till vuxen.
Socialstyrelsen (2017) rapporterar att den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna i Sverige har ökat under de senaste två decennierna. Trots att den psykiska ohälsan mest
drabbar barn och unga vuxna som befinner sig under svåra psykosociala förhållanden, så ökar den psykiska ohälsan hos ungdomar generellt. Orsaker som pekar på ökningen till psykisk ohälsa, kan finnas i de miljöer ungdomarna vistas inom. Till exempel inträdet till vuxenlivet, arbetsmarknaden eller under skolperioden (Socialstyrelsen, 2017). På en
Ungdomsmottagnings hemsida (2019) beskrivs psykisk ohälsa utifrån att alla kan må dåligt under korta eller långa perioder av sitt liv och det finns olika orsaker bakom det, till exempel problem med föräldrar, vänner eller ett dödsfall. Vissa mår bättre efter ett tag, men hos andra kan ”tonårsproblemen” utvecklas till en allvarligare problematik (Ungdomsmottagningen, 2019). Ungdomar har oftast existentiella funderingar och frågor över livet och döden, de reflekterar över meningen med livet, sin egen och andras existens (Ungdomsmottagningen, 2019). En studie påvisar vikten av att få till en bra allians mellan den professionella och ungdomen i arbetet mot psykisk ohälsa. Alliansen består av en ömsesidig överenskommelse om de mål som den professionella och den unga kommit överens om, samt att de har en bra och öppen relation där klienten upplever att den kan tala fritt utan att bli värderad.
Ungdomarna tenderar att värdera rådgivarens egenskaper mer än själva alliansen i sig.
Samtidigt måste rådgivaren upprätthålla en god allians även efter “smekmånadsfasen”, där det är vanligt att konflikter kan uppstå i relationen mellan ungdomen och den professionella. En ungdom som upplever oro och stress behöver en bra allians med en omsorgsfull kurator (Manso & Rauktis, 2011).
Trots att forskning och statistik visar att den psykiska ohälsan ökar har hjälplinjen för psykisk hälsa lagts ned. Hjälplinjen har tidigare drivits av Inera vars huvudägare är Sveriges
nedläggningen den 31 december 2019 är det meningen att varje region på egen hand ska erbjuda samma hjälp och stöd (SVT den 31 december 2019). Ideella föreningen Mind, som driver en hjälplinje mot självmord, fruktar nu att nedläggningen av hjälplinjen kommer att få allvarliga konsekvenser. Olika insatsers stöd, oavsett om de är ideella eller professionella, är avgörande för att förhindra psykisk ohälsa samt utvecklingen av den (SVT den 31 december 2019). Eftersom psykisk ohälsa bland ungdomar är ett aktuellt område i dagens samhälle, har vi valt att fördjupa oss kring vilken syn kuratorer, i mindre kommuner i Mellansverige, har beträffande psykisk ohälsa hos ungdomar. Vi kommer att lägga fokus på de förklaringar som kan tänkas finnas till att ungdomar mår dåligt samt hur kuratorerna arbetar för att motverka psykisk ohälsa.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka vilka förklaringar som anges till psykisk ohälsa hos ungdomar samt hur kuratorerna arbetar för att motverka psykisk ohälsa hos de unga. 1.3 Frågeställningar
· Vilka förklaringar anger kuratorer till psykisk ohälsa bland ungdomar? · Hur arbetar kuratorerna för att motverka psykisk ohälsa hos ungdomar? 2. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning där vi kommer dela upp området i två avsnitt. Första avsnittet handlar om förklaringar till psykisk ohälsa hos ungdomar. Andra avsnittet handlar om hur kuratorer arbetar för att motverka psykisk ohälsa hos ungdomar.
2.1 Förklaringar till psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa kan vara allt från lättare psykiska besvär, till psykiatriska diagnoser där allvarlighetsgraden är varierande. Statistik visar omfattningen av problemet och ger en ökad insikt av den vård och behandling som finns (Socialstyrelsen, 2019). I
Folkhälsomyndighetens rapport (2018) har de undersökt faktorer till varför depressiva symptom eskalerat hos barn och unga under år 1985 - 2014. En anledning till att det skett en ökning av rapporterad psykisk ohälsa hos unga är att ungdomarna är mer öppna att berätta, samt mer medvetna om psykiska problem (Folkhälsomyndigheten, 2018). Det tyder alltså på att unga idag söker mer hjälp och även tidigare hjälp för sin psykiska ohälsa. Dessutom visar annan statistik att väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har ökat
(Socialstyrelsen, 2019), vilket kan vara en bidragande orsak till att samtalen till Barnens rätt i samhället (Bris) har ökat med 8 %. Samtalen handlar oftast om psykisk ohälsa och oro samt problem som rör vardagen (Bris, 2018).
Individnivå
I rapporten från Folkhälsomyndigheten (2018) framgår det att psykosomatiska besvär förekommer hos ungdomar som upplever att det är svårt att prata om oro med sina
vårdnadshavare. I rapporten framkommer det att föräldrauppfostran har förändrats från att varit auktoritär, till att bli mer liberal sedan 1980-talet (Folkhälsomyndigheten, 2018). Bris (2017) visar i sin studie att depressiva symtom hos de unga är oftare förekommande i familjer som inte visar värme mot de unga eller där familjen är så kontrollerande att barnen inte får chansen att bli självständiga.
Användning av teknologi i form av dator, smartphone och surfplattor har ökat sedan 2000-talet hos unga mellan 13 och 15 år, dock har det inte skett någon förändring i hur ofta de tillbringar tiden på nätet. Det förekommer även mobbning via sociala medier och det finns ett samband med depressiva symptom och mobbning. Eftersom tidigare forskning lyfter upp negativa och positiva hälsoeffekter av internetanvändning, är det oklart om det är en orsak till den ökade psykiska ohälsan hos unga (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Organisationsnivå
Bris (2017) menar att skolmiljön kan utgöra ett skydd på flera sätt, men att den även kan innebära en riskfaktor för att drabbas av psykisk ohälsa. En svensk studie som Bris (2017) refererar till visar att ungdomar som inte får godkända betyg, på gymnasiet och i grundskolan, löper större risk för att drabbas av psykiska problem. Folkhälsomyndigheten (2018) skriver i sin rapport att det råder ett samband mellan ökad risk för depressiva symptom och låga skolprestationer samt att depressiva symptom förekommer hos de elever som
upplever sig stressade av skoluppgifter (Folkhälsomyndigheten, 2018). När skolmiljön med fokus på tester, betygssättning och höga prestationer undersökts har den visat sig ge negativa effekter. I årskurs 7 har då (akademiska) självkänslan minskat, den skolrelaterade stressen ökat samt indirekt också påverkat livstillfredställelsen och gett psykosomatiska symptom (Högberg, Lindgren, Johansson, Strandh & Petersen, 2019). Många unga upplever det som svårt att uppnå kunskapskraven i skolan och upplever en osäkerhet inför arbetsmarknaden. Kravet på prestationer och att växa upp i en tillvaro som de inte riktig förstår och inte kan
överblicka kan leda till utsatthet samt en ökad individualisering (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Samhällsnivå
Bris (2017) visar även i sin studie att de ungdomar som befinner sig i riskzonen för att
utveckla psykisk ohälsa bland annat är de barn och unga som flytt från krig, som är placerade i samhällsvård, unga som är funktionshindrade, eller de unga som befinner sig i en låg
socioekonomisk kontext. Ekonomisk utsatthet kan ge upphov till personliga problem hos barn och unga enligt folkhälsomyndigheten (2018) även om det är osäkert hur den
socioekonomiska utsattheten påverkar den psykiska hälsan hos barn och unga. Det är därför osäkert om de socioekonomiska skillnaderna påverkar barn och ungas psykiska ohälsa och därmed bidrar till ökningen av psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Fastän individualiseringen har ökat i Sverige sedan 1980-talet, så finns det inga vetenskapliga bevis som visar på hur individualiseringen hänger ihop med psykisk ohälsa hos unga
(Folkhälsomyndigheten, 2018). Rapporten beskriver att individualisering idag betyder att ungdomarna får skapa sin egen identitet och tvingas att klara sig själva vilket leder till en tillvaro som blir mindre förutsägbar. Förväntningarna från samhället blir svåra att uppnå och därmed uppstår känslan av otillräcklighet och oro samt att det betraktas som ett misslyckande om de inte lever upp till förväntningarna från det individualiserade samhället
(Folkhälsomyndigheten, 2018). 2.2 Kuratorernas arbetssätt
Definitionerna av främjande och förebyggande arbete
De främjande insatserna fokuserar på faktorer som framkallar och bevarar hälsan, hellre än att fokusera på det som orsakar ohälsa. I det främjande arbetet används empowerment, där man försöker att ge personen egenmakt och ökad delaktighet, för att kunna kontrollera och förbättra den psykiska hälsan (SKR, 2016; Uppdrag Psykisk Hälsa, 2016). Förebyggande insatser utgår från kunskapen om vad som ger upphov till ohälsa och sjukdom, och syftar till att motverka dessa i ett tidigt skede för att det inte ska fortgå eller påverka personens
utveckling negativt. Genom att stärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna hos individen, så minskar risken för ohälsa (SKR, 2016; Uppdrag Psykisk Hälsa, 2016).
Ungdomsmottagningar och Elevhälsan arbetar främjande och förebyggande med psykisk ohälsa hos unga (Isaksson, 2016; Socialstyrelsen, 2016; Uppdrag Psykisk Hälsa, 2016). Dessutom arbetar Ungdomsmottagningen med insatser som rör den sexuella och reproduktiva hälsan hos unga (Uppdrag Psykisk Hälsa, 2016).
Elevhälsans funktion och ”Första linjen”
I socialstyrelsens rapport (2016) Vägledning för elevhälsan som riktar sig mot personal inom elevhälsan samt rektorer och huvudmän framgår det att den ska synliggöra ”professions ansvarsområden och områden som förutsätter samarbete och samverkan”(socialstyrelsen, 2016, s. 6). Vägledningen ska bidra till att elevhälsan arbetar på samma sätt i hela landet och att likvärdig hjälp ska erbjudas till de elever som behöver stöd. Elevhälsan ska vara med i utvecklingen av skolan och genom stöd till eleverna bidra till att ta bort hinder som försvårar inlärning och arbeta förebyggande för att främja elevernas lärande och hälsa. Vägledningen betonar att forskningen visar att elever som har det svårt i skolan har större risk för psykisk ohälsa samt att det finns samband mellan psykisk ohälsa och sämre skolprestationer. Det är skolans plikt att försöka fånga upp dessa elever så tidigt som möjligt så de genom stödinsatser får möjlighet att genomföra sin utbildning. Elevhälsans arbete ska ha ett barnperspektiv (Socialstyrelsen, 2016, s. 16). Med den nya skollagen 2010 stärktes skolkuratorns roll i skolan genom att de tillsammans med skolans hälsoteam ska arbeta förebyggande och
hälsofrämjande (Skollag, 2010:800).
Sveriges Kommuner och Regioner (2016) har i sin rapport tagit upp att för att minska psykisk ohälsa bland barn och unga bör de effektivt arbeta med att få en första linje verksamhet som ska underlätta för samverkan mellan vården, skolan, polis och socialtjänsten. ”Första linjen” innebär att professionella med olika kärnkompetenser samlas tillsammans i en och samma verksamhet. På så vis kan föräldrar, barn och unga komma till en plats där de kan erbjudas rätt hjälp (Uppdrag Psykisk Hälsa, 2018).
Kuratorns funktion och arbetssätt som en del i elevhälsan
Isaksson (2016) har i sin studie ”Den kritiska gästen” tagit reda på hur skolkuratorns arbete har utvecklats, vilka gränser som finns i yrkesutövningen, hur teorier om socialt arbete tillämpas samt hur de uppfattar samarbetet med lärarna när det kommer till elevernas hälsa. Ofta befinner sig skolkuratorn i periferin av kärnverksamheten i skolan. Skolkuratorn är oftast ensam i sin profession vilket gör att det finns stora krav på skolkuratorn om samverkan med
andra yrkeskategorier och där chefen yrkesmässigt tillhör kärnverksamheten och alltså har en annan professions tillhörighet. Skolkuratorn uppfattas ofta av lärarkåren som en kritisk gäst som är med till att bidra till elevernas sjukvård.
Hur en god allians brukar karakteriseras av unga
Manso och Rauktis (2011) hävdar att unga och vuxna har olika syn på terapeutisk allians. Vuxna verkar erhålla en optimistisk och stabil syn, medan de unga är mer kritiska när de bedömer sin allians med de vuxna. De förklarar vidare vikten av att professionella har ett ungdomsperspektiv i sina relationer. När det gäller terapeutisk allians så beskrivs ofta
fungerande sådana utifrån hur klienter uppfattar de professionella. I den här studien värdesatte ungdomarna en känslomässig stabilitet, öppenhet och förståelse samt en visad omtänksamhet från de vuxna. Svårigheter i relationerna kunde uppstå om de vuxna var för stränga gällande regler eller hade för höga förväntningar på ungdomen än vad hen kunde hantera (Manso & Rauktis, 2011). I en annan studie med ungdomsinriktning beskrevs professionella på särskilda ungdomskliniker som motiverade, intresserade och hade kompetens om ungdomar (Thomée, Malm, Christianson, Hurtig, Waernlund & Goicolea, 2016).
Sammanfattning av tidigare forskning
De studier och rapporter vi använt oss av härstammar från Sverige, förutom en studie. Studier och rapporter har visat på olika förklaringar till psykisk ohälsa hos unga som går att skildra från individ, organisation till samhällsnivå. De belyser att kontakten och relationen till
familjen är en faktor till psykisk ohälsa hos unga. Vissa hävdar att det har att göra med att den unga har svårt att prata om oro med sina föräldrar, eller att det beror på att den unga inte får tillräckligt med värme eller blir för hårt reglerad av sina vårdnadshavare. Det påpekas även att mobiltelefonen kan vara en faktor till ohälsa, speciellt när det kommer till mobbning via sociala medier. Merparten hävdar även att orsakerna är skolrelaterade, såsom icke godkända betyg, låga skolprestationer, upplevd stress kring skoluppgifter, skolmiljöns struktur och krav på prestationer. Unga som flytt från krig, är placerade i samhällsvård, är funktionshindrade eller som befinner sig i en låg socioekonomiskt kontext beskrivs som speciellt utsatta för psykisk ohälsa. Dock lyfts det fram att det är svårt att veta om socioekonomisk utsatthet och/eller skillnader är en orsak till att unga drabbas av psykisk ohälsa. Individualiseringen framkallar känslor av oro och otillräcklighet, men det råder en osäkerhet om det framkallar psykisk ohälsa.
Enligt rapporter och studier förekommer främjande och förebyggande insatser hos Elevhälsan och Ungdomsmottagningar. Främjande insatser beskrivs då som åtgärder med fokus på att framkalla och bevara hälsan, medan förebyggande insatser försöker motverka i ett tidigt stadie det som man vet framkallar psykisk ohälsa och sjukdom. En rapport förklarar ingående
elevhälsans funktion och att den tydliggör professioners ansvarsområden och vilka de ska ingå samverkan med. Däremot framhäver en studie att kuratorn framställs som ensam i sin roll och att hen har stora krav på sig att samverka med andra. Detta tas upp i en rapport om att elevhälsan ska främja och förebygga psykisk ohälsa hos unga och reducera hinder för
inlärning. I “Första linjen” diskuteras en annan rapport som presenterar en slags form av främjande och förebyggande arbete gällande barn och ungas psykiska ohälsa. Vissa av
studierna belyser vikten av vuxnas och professionellas alliansskapande med den unga, där det är viktigt att de ska vara ungdomscentrerade i sitt arbete. Känslomässig stabilitet, öppenhet, förstående och omtänksamhet lyftes upp i en studie som viktiga egenskaper som unga värdesätter hos den vuxna.
Det finns med säkerhet fler förklaringar till psykisk ohälsa hos unga som inte tagits med i detta avsnitt. Föreliggande studie kan förhoppningsvis bidra med ökad kunskap om vilka fler förklaringar som finns till psykisk ohälsa från kuratorers perspektiv. Vi upptäckte att det fanns en brist gällande tidigare forskning om hur kuratorer arbetar för att motverka psykisk ohälsa. Där av tog vi angränsande områden som hör till kuratorns preventiva arbete med psykisk ohälsa. Den här studien kan således bidra med kunskap om hur kuratorer arbetar för att motverka psykisk ohälsa.
3. Studiens centrala begrepp och teorier
Vi har valt att dela avsnittet i två delar, där första delen förklarar de centrala begrepp vi använder oss av i studien, medan den andra förklarar vilka teorier föreliggande studie utgår från.
3.1 Begrepp
· Ungdom: I vår studie definieras ungdom som mellan 13-23 år då det är en förekommande åldersindelning för en del av landets ungdomsmottagningar
(Smedjebacken, 2020). Hwang och Nilsson (2011) tar upp svårigheten i att avgränsa fasen från barn till vuxen och att kritik funnits mot att ett för långt och otydligt ungdomsstadie använts i forskning.
· Psykisk ohälsa: I vår studie kommer vi avgränsa psykisk ohälsa till det som tolkas som självrapporterad stress, oro, nedstämdhet och depression. Vi går efter
Socialstyrelsens (2017) definierar av psykisk ohälsa som innefattar bland annat
psykiska besvär såsom oro och nedstämdhet man självrapporterat om, och det som kan betraktas som psykisk sjukdom.
· Motiverande samtal (MI): Socialpsykologi och humanistisk psykologi är teorierna bakom MI (Ortiz, 2014). MI är en samtalsmetod som används över hela världen inom socialt arbete. MI är en evidensbaserad teknik som visat sig effektiv för att klienterna ska bli mera aktiva i samtalen. Metoden är inte terapeutisk, men ska genom motivation öka klienternas vilja till förändring på kort eller lång sikt (Ortiz, 2014). Det finns tre kommunikationsstilar inom MI, den styrande som innebär att klienten förmedlas information, den följande som innebär att klienten informerar samtalsledaren som lyssnar och den vägledande som innebär att samtalsledaren ger hjälp och verktyg till klienten för att uppnå sina mål. Studier visar att klienter känner sig mer jämställda med samtalsledare som använder sig av motiverande samtal (Ortiz, 2014).
3.2 Teorier
· Systemteori: Vi har valt denna teori till uppsatsen därför att Payne (2015) förklarar att systemteorin i praktiken försöker att sammanföra de personliga insatserna med de insatser som rör familjen, andra myndigheter och närsamhället. Fokus i perspektivet ligger på hur klienten samverkar med de yttre faktorerna med syftet att klienten ska kunna leva mera harmoniskt i samhället. I socialt arbete används teorin till att socialarbetaren kan inkluderar så många system som behövs för samverkan (Payne, 2015). Ett av grundbegreppen i teorin är helhetstänkandet som Öqvist (2008) redogör för, är att alla mönster som framträder har gemensamma egenskaper med varandra. Alltså, att allt i ett system har ett samband med varandra och i sin tur kan påverka varandra (Payne, 2015). Det handlar om att i en lärande organisation försöka se till helheter och inte de separata delarna (Öqvist, 2008), därmed ska man beakta alla delar i ett system då de utgör ett samband med varandra. Ett annat begrepp i systemteorin är nivåer. Det finns en hierarkisk struktur i alla system, i samhällen, i organisationer och även i familjesystem, där nivåerna blir högre ju längre upp man kommer (Öqvist, 2008). Den hierarkiska uppbyggnaden i systemen gör att de som befinner sig på de högre nivåerna tar det övergripande ansvaret och anpassar verksamheten till de lägre
nivåerna. Och för att helheten ska fungera måste gränserna mellan systemets olika plan bibehållas (Öqvist, 2008).
Systemteorin är användbar i studien eftersom unga påverkas av olika system i sin omgivning, såsom familj, vänner, skola och samhälle. Därför är ett helhetstänkande viktigt för att ta hänsyn till alla system som ingår i ungdomens omgivning, för att kunna se hur de påverkar dennes psykiska hälsa. Helhetstänkandet har stor betydelse när vi undersöker hur kuratorerna arbetar och samverkar med andra aktörer för att motverka psykisk ohälsa hos unga. Vi ska även ta hänsyn till den hierarkiska strukturen när det kommer till det förebyggande arbetet, för att se vilka olika hjälpnivåer som kan erbjudas till unga och vilka professioner som har det ansvaret. · Empowerment: Teorin har som syfte att få bort de sociala hinder som finns hos
klienten, och att denne ska få kraft till förändring, ett bättre självförtroende och utveckla egna förmågor. På så vis får de även kraften att kunna utforma och styra sina egna liv (Payne, 2015; Askheim & Starrin, 2007). Enligt Payne (2015) används empowerment av socialarbetare som vill skapa en större förståelse hos klienten för att alliansen med socialarbetaren är viktig. Alliansen mellan socialarbetaren och klienten syftar till att ge klienten den hjälp denne behöver i sitt förändringsarbete för att få ett bättre liv och framtid (Payne, 2015). I den individualistiska praktiken fungerar det som så att socialarbetaren hjälper individer att tolka sitt eget sammanhang så att de på egen hand kan förändra sitt liv (Payne, 2015). Askheim och Starrin (2007) lyfter dessutom upp vikten av bemötandet i empowerment, där det är viktigt att klienten i fråga ska känna sig respekterad, sedd, hörd och tagen på allvar av den professionella.
Empowerment blir användbar för vår studie eftersom kuratorer arbetar främjande och förebyggande och vi vill fördjupa oss i hur de arbetar för att motverka psykisk ohälsa hos unga. Vi kommer med hjälp av teorin analysera om deras arbetssätt och
egenskaper influeras av empowerment samt hur det kan ta sig uttryck i det professionella arbetet med ungdomar som lider av psykisk ohälsa.
4. Metod
4.1 Vald design.
Vi har använt oss av en kvalitativ empiristyrd studie. Bryman (2011) beskriver att kvalitativ forskning skiljer sig från kvantitativ forskning. I kvalitativ forskning undersöks hur de medverkande uppfattar verkligheten inom en viss kontext, för att få ökad förståelse av den sociala verkligheten. Det kan beskrivas att man hämtar kunskap från empirin, alltså de
upplevelser av det man studerat från den sociala verklighete (Bryman, 2011). Eftersom vi vill ta reda på kuratorers förklaringar till den psykiska ohälsan hos unga och hur de arbetar för att motverka det, kom vi fram till att använda denna design.
4.2 Population och urval.
Vi började med att maila ut förfrågningar och sedan ringde vi till flera kuratorer på
ungdomsmottagningar, skolor och till BUP i de två mindre kommuner i Mellansverige som var tilltänkta från start. På grund av brist på svar från dessa fick vi tänka om och rikta
uppmärksamheten mot flera mindre kommuner i Mellansverige. Utifrån studiens syfte har vi använt oss av ett målinriktat urval. Bryman (2011) beskriver att man i ett målinriktat urval väljer ut personer, platser, organisationer med mera för att få en förståelse för ett visst socialt fenomen. Eftersom vi ville ta reda på vilka förklaringar som finns till psykisk ohälsa hos unga och hur kuratorer arbetar för att motverka det, så blev urvalsramen kuratorer inom skolans elevhälsa, UMO och BUP. Kuratorerna skulle helst ha socionomexamen eller annan likvärdig utbildning. Vår ursprungliga plan var att antalet skulle vara fyra kuratorer från elevhälsan, två kuratorer från UMO och två kuratorer från BUP. Urvalspopulation blev slutligen åtta stycken kuratorer, varav fem stycken var från skolans elevhälsa, två från UMO och en från BUP. 4.3 Datainsamlingsmetod.
Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. I semistrukturerade intervjuer använder sig personen som intervjuar en intervjuguide med frågor som rör särskilda teman som ska undersökas, och där är det inte viktigt i vilken ordning frågorna ställs
(Bryman, 2011). Dessutom kan intervjupersonen ställa följdfrågor för att utveckla informantens svar (Bryman, 2011). För att få en förståelse för och en detaljerad bild av kuratorers förklaringar till psykisk ohälsa hos unga och hur de arbetar för att motverka det, är
det viktigt med möjligheten att kunna ställa följdfrågor. Därför ansåg vi att denna typ av datainsamlingsmetod var bra till vår studie.
Intervjuerna genomfördes i ett avskilt rum på kuratorernas arbetsplats. Vi presenterade oss själva och studiens syfte. Vi berättade att vi skulle spela in intervjuerna på mobilerna med flygplansläge på och att vi inte skulle stänga av flygplansläge förrän vi transkriberat intervjun, för att säkerställa att intervjun inte av misstag delas med obehöriga. De fick skriva på
samtycke innan vi började intervjua. För att informanterna inte skulle ha möjlighet att förbereda sina svar så hade de inte tidigare presenterats för intervjuguiden. Intervjuerna varade mellan trettio till sextio minuter, beroende på omfattningen av informanternas svar. 4.4 Databearbetning och tematisk analys.
Vi genomförde alla intervjuer tillsammans. Transkriberingen delade vi upp mellan oss, så att vi skrev varannan gång så fort intervjuerna hade gjorts. Intervjuerna transkriberades ordagrant förutom ord i form av verbala tics som exempelvis ”öh”. Bryman (2011) menar att talet återges i skrift och att det kan behöva lite redigering utan att förändra innehållet. Vi valde att använda oss av en tematisk analys för vårt insamlade material, eftersom vi kunde urskilja synliga teman från det transkriberade materialen. Kvale och Brinkmann (2019) påpekar att man i en tematisk analys kodar intervjun i olika teman eller mindre avsnitt för att sedan se över de avsnitt man vill analysera närmare. Vi använde oss av färgkodning för att få fram våra teman och subteman. Vi läste noggrant igenom transkriberingarna och valde sedan att stryka under de ord och meningar som var återkommande. Vi skrev sedan ned dem på olikfärgade post-it lappar och grupperade dem bland de nämnare som var gemensamma. Till exempel hade vi en gruppering av post-it lappar som tillhörde skolan, dit hörde även ord och meningar som “krav på att prestera”, “stökig miljö” med mera. Vi kunde genom färgkodning av
transkriberingarna urskilja fyra teman med tillhörande subteman. Dessa kommer att presenteras närmare i resultatavsnittet.
4.5 Tillförlitlighet och äkthet
Eftersom vår studie är kvalitativ har vi använt oss av andra kriterier i begreppet tillförlitlighet som motsvarar validitet och reliabilitet. Trovärdighet som kriterium motsvarar validitet, och pålitlighet motsvarar reliabilitet (Bryman, 2011). Vi har även använt oss av begreppet äkthet.
För att uppnå trovärdighet behöver man säkra att studien har utförts enligt de anvisningar som finns och att informanterna som deltagit får ta del av resultatet, och återge om man uppfattat den sociala verkligheten rätt (Bryman, 2011). Informanterna fick ta del av studiens syfte, dels i informationsbrevet samt muntligt innan intervjuerna började. Vi berättade att det var
frivilligt att delta i studien och att de kunde avbryta närsomhelst. Dessutom berättade vi hur vårt resultat kommer att presenteras när vi är klara med studien. Vi frågade om de ville ta del av studien efter att den blivit godkänd. Vi har försökt uppnå trovärdighet genom att vi
tillsammans skapat en intervjuguide och tillsammans deltagit i alla intervjuer, där en har ställt frågor och en annan har kunnat backa upp med följdfrågor. Detta garanterar att intervjuerna har genomförts på ett likvärdigt sätt för alla informanter. Vissa frågor har behövt följas upp av följdfrågor för att få en fördjupning av informanternas svar, men alla har svarat på de frågor som ställts i intervjuguiden. Även följdfrågorna har använts för att säkerställa att missförstånd inte framkommit vad gäller informanternas svar, och att vi uppfattat deras svar rätt. Vi har även använt oss av triangulering för att uppnå trovärdighet, som Bryman (2011) förklarar är när man använder sig av flera datakällor. Vilket vi har gjort när vi ställt tidigare forskning och våra teorier mot resultatet för att se om vi kopplat dessa på ett rimligt sätt.
Pålitlighet betyder att man kritiskt granskar de steg man gjort och tillämpat under studiens process, så som urvalspersoner, transkriberingar av intervjuer och utförandet av analys, för att kunna hävda att resultatet är mätt på ett pålitligt sätt (Bryman, 2011). Dessa steg förutsätter att studien uppnår trovärdighet. För att uppnå pålitlighet valde vi specifikt kuratorer som
informanter. De skulle helst också ha en utbildning inom socialt arbete, antingen
socionomutbildning eller någon likvärdig utbildning. Vi har försökt förhålla oss så objektiva som möjligt så inte våra egna tolkningar eller värderingar påverkat resultatet. Detta har gällt under hela processen från intervju, transkribering och under analysen av det insamlade
materialet. För att säkerställa objektivitet har vi följt intervjuguiden och inte ställt andra frågor utanför intervjuguidens ramar. Vi har lyssnat igenom de inspelade intervjuerna efter vår transkribering, för att se om vi tagit med allt som informanterna sagt. Sedan noggrant läst igenom transkriberingarna för att göra en så korrekt kodning som möjligt till vår tematiska analys.
I begreppet äkthet finns några kriterier gällande allmänna frågor om olika konsekvenser inom forskningsområdet (Bryman, 2011). Dessa kriterier är rättvis bild, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet, ontologisk autenticitet och taktisk autenticitet (Bryman, 2011). Vi har haft dessa kriterier i åtanke under tiden vi utfört studien. Vi har försökt att framställa en så
rättvis bild som möjligt av vår målgrupps åsikter i studien. Vi har inte gått in i några diskussioner under intervjuerna, eftersom det skulle ha kunnat vinkla materialet och vi därmed hade fått en risk för bias. Informanterna som deltog i studien har gett uttryck för att studien är viktig.
5. Etiska överväganden
Vi har diskuterat och gått genom blanketten för egengranskning av vårt studieprojekt och har efter noggranna övervägningar kommit fram till att vi kan svara ”Nej” på samtliga frågor. Vi har genom diskussioner, egengranskning och övervägningar försökt göra det vi kan för att undvika etiska dilemman.
I studien har vi tagit hänsyn till de fyra etiska kraven som är informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vetenskapsrådet (2002) redogör att informationskravet syftar på att vi forskare ska informera de som är berörda, bland annat respondenter och uppgiftslämnare, vad forskningen har för syfte. Dessutom belysa att
deltagandet i studien är frivilligt och att de kan avbryta sin medverkan när som helst i studien. Vi informerade informanterna om detta både skriftligt i vårt informationsbrev och muntligt innan vi påbörjade spela in intervjuerna.
Vi informerade om samtyckeskravet och fick skriftliga samtycken från alla informanter innan vi började intervjua dem. Samtyckeskravet innebär att innan undersökningen påbörjas, bör forskaren få samtycke av deltagarna till att de vill delta i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter, inklusive personuppgifter, i en undersökning ska förvaras så att utomstående personer inte kan ta del av uppgifterna (Vetenskapsrådet, 2002). Redan i vårt informationsbrev försäkrade vi deltagarna om att de kommer vara anonyma i studien. För att uppnå konfidentialitetskravet kastade vi slumpmässigt om ordningen på informanterna och tilldelade dem ett fingerat namn, för att det inte ska vara möjligt att identifierar dem. Det betyder att det inte nödvändigtvis är ett kvinnonamn till en kvinna etcetera. Vi har i uppsatsen citerat våra intervjupersoner där vi använt deras fingerade namn.
Nyttjandekravet innebär att den empiri som samlats in endast får användas till studiens ändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Vi har i informationsbrevet och muntligt informerat om att intervjuerna endast är avsedda för denna uppsats och att materialet under arbetsfasen kommer att vara skyddat av lösenord, samt att materialet endast är tillgänglig för oss och vår
handledare under den tid vi arbetar med uppsatsen. Anteckningarna, samtycken och transkriberingarna kommer att förstöras när uppsatsen är godkänd.
6. Resultat
I första delen av avsnittet kommer vi att presentera studiens resultat genom fyra olika teman med tio subteman. Temana Individ- och familjerelaterade förklaringar och Skolan som arena kommer att besvara vår första frågeställning om vilka förklaringar som finns till psykisk ohälsa bland ungdomar. Andra frågeställningen om hur kuratorerna arbetar för att motverka psykisk ohälsa hos ungdomar, kommer att besvaras genom temat Professionella rollen. Kuratorernas egna iakttagelser har vi valt som ett tema där kuratorerna utifrån beskrivningar av den psykiska ohälsan grundar sitt arbete på.
Figur 1. Sammanställning av teman och subteman för resultatet av tematisk analys.
6.1 Presentation av intervjupersoner
Vi har intervjuat åtta olika personer från olika verksamheter i Mellansverige. Sex personer hade socionomexamen och två har haft likvärdiga utbildningar. Alla har varit verksamma inom socialt arbete i minst fem år. De arbetar inom verksamheter dit ungdomar som mår dåligt kan vända sig för att få hjälp och stöd.
Individ- och familjerelaterade förklaringar Svårigheter i familjen Andra sociala relationer och tillgänglighet Destruktiva beteenden
Skolan som arena
Otrygg miljö Krav på ständig prestation Professionella rollen Professionellt bemötande Verktyg och strategier Samverkan Kuratorernas egna iakttagelser Modefenomen Normalisering
· Pelle: Utbildad socionom och arbetar på grundskolan som kurator i elevhälsan. Ungdomar i åldern 12 till 16 år kan söka sig till skolkuratorn.
· Astrid: Utbildad socionom och arbetar som kurator på UMO. Ungdomar i åldern 13 till 23 år kan söka sig till kuratorn på UMO.
· Mikael: Utbildad som socialarbetare inom socialpedagogik och arbetar som
skolkurator i elevhälsan på gymnasiet. Ungdomar i åldern 15 till 19 år kan söka sig till skolkuratorn.
· Anders: Utbildad socionom med magisterexamen i socialt arbete och är tillfälligt utlånad som skolkurator i elevhälsan på grundskolan. Ungdomar i åldern 12 till 16 år kan söka sig till skolkuratorn.
· Johanna: Utbildad socionom och arbetar som kurator i elevhälsan på gymnasiet. Ungdomar i åldern 15 till 19 år kan söka sig till skolkuratorn.
· Lotta: Har en fil.kand. i omvårdnad och arbetar som kurator i elevhälsan på
grundskolan. Barn och ungdomar i åldern 6 till 16 år kan söka sig till skolkuratorn.
· Peter: Utbildad socionom och arbetar som kurator på UMO. Ungdomar i åldern 13 till 24 år kan söka sig till kuratorn på UMO.
· Emma: Utbildad socionom och arbetar som kurator på Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ungdomar upp till 18 år kan söka sig till kuratorn på BUP.
6.2 Förklaringar till psykisk ohälsa bland ungdomar
Figur 2. Kuratorernas förklaringar till ungdomars psykiska ohälsa
En tematisk analys för förklaringar till psykisk ohälsa som handlar om individ- och familjerelaterade förklaringar, dessa är svårigheter i familjen, andra sociala relationer och
Individ- och familjerelaterade förklaringar Svårigheter i familjen Andra sociala relationer och tillgänglighet Destruktiva beteenden
Skolan som arena
Otrygg miljö
Krav på ständig prestation
tillgänglighet och destruktiva beteenden. Andra temat för förklaringar handlar om skolan som arena, där det beskrivs om otrygg miljö och krav på ständig prestation.
6.2.1 Individ- och familjerelaterade förklaringar
6.2.1.1 Svårigheter i familjen
Under intervjuerna återkom informanterna till olika förklaringar till att unga mår dåligt som rör de svårigheter som finns i familjen. Vissa berörde omsorgssvikt i form av vanvård, att barn far illa i form av fysiskt våld. Dock var emotionell omsorgssvikt, att föräldrarna inte fanns där känslomässigt, den överrepresenterade nämnaren hos informanterna. Det kunde enligt informanterna bero på att föräldrarna upplevde stress i arbetet eller att familjen hade olika former av social problematik som missbruk, psykisk ohälsa eller dålig ekonomi. Stress i arbetet tolkades av informanterna som att föräldrarna har så fullt upp med sitt arbete att de varken har tid eller ork för sina barn. Pelle uttryckte frustration över föräldrarnas frånvaro på grund av deras arbete. Speciellt att de inte hade tid över för att äta middag tillsammans, eller undrar hur sitt barn mår.
”´Pratar du med dina föräldrar? Nej! Frågor de hur du mår? Nej? Äter ni middag? Nej!´ Alltså de som mår dåligt på riktigt är ju de som inte har föräldrar som pratar med dem.” (Pelle)
Emma påvisar att social problematik är en bidragande faktor till att föräldrarna inte förmår att ge barnet det stöd och trygghet som behövs.
“[...] du som förälder har egen psykisk ohälsa eller en annan social problematik, ekonomisk problematik, saker som gör att du har svårt att liksom... Ge den trygghet eller stöd som barn behöver.” (Emma)
6.2.1.2 Andra sociala relationer och tillgänglighet
En annan förklaring till varför unga mår dåligt säger samtliga av informanterna var
bekymmersamma relationer med vänner och kärlekspartner. Informanterna förklarar att det kunde handla om att man bland annat bråkade eller var oschyssta mot varandra. Lotta
berättade att hon utifrån att ha samtal med många unga uppfattade att det är något som hör till tonåren.
“Ja, vissa samtal handlar mer om relationer, kärleksdraman, kompisar och sånt som ingår mycket i tonåren.” (Lotta)
Hälften av våra informanter uppgav att mobiltelefonen hade en stor påverkan på de unga och deras sociala relationer, eftersom de upplever press på att vara tillgängliga via mobiltelefonen. Annars riskerar de att bli utfrysta eller blockerade av sina vänner. Pelle berättade om pressen som ungdomen känner om han eller hon inte svarar på sociala medier under nattid.
“Men på nätterna, jag säger alltid till eleverna som pratar mest, stäng av telefonen eller sätt den på flygplansläge på natten, man behöver inte svara på snapchat. ´Men om jag inte svara så blir ju den sur på mig eller om jag inte […]´ [...] Alltså de har sån enorm stress och press på att vara tillgängliga på nätet tjugofyra-sju.” (Pelle)
Några av informanterna kunde se att pressen på tillgängligheten även påverkade de ungas grundläggande behov, framför allt motion och sömn. Mikael beskriver att unga varken kan koppla av eller aktivera sig, då de prioriterar att vara tillgängliga med sina vänner via mobilen.
“Man ligger med sin telefon till sent på kvällen/natten och när man väl lägger undan den så kan man inte koppla av. Mobiltelefonen tar mycket tid och tar tid från träningen, för att man stannar hemma för att svara och vara med sina kompisar på nätet. Det är så man har kontakt med sina kompisar.” (Mikael)
En del av våra informanter berättar att ungdomarna kan skriva fula saker till varandra på sociala medier. Pelle nämner att mobbning och bråken som sker i skolan, oftast börjar på sociala medier.
“Det har alltid börjat på helgen i snapchatgruppen, och så eskalerar det på skolan och så slåss dem. De skriver taskiga saker till varandra på snapchat och så träffas de och så blir det kaos.” (Pelle)
Pelle beskriver även att, mestadels tjejer, jämför sig med varandra via sociala medier vilket gör att de mår dåligt över sitt utseende. Han tar upp ett exempel när en ungdom berättade om att hen lagt upp en bild på sociala medier och jämförde sig med en annan.
“´När jag tar den här selfien fick jag bara såhär mycket likes, förstår du då att jag är fulare än henne? Hon fick 68 kommentarer om hur fin hon är och jag fick endast 30 (kommentarer) och då är jag mycket fulare… Jag måste banta, jag måste bli finare.´ ” (Pelle)
6.2.1.3 Destruktiva beteenden
Några av informanterna tar upp olika destruktiva beteenden som påverkar ungas psykiska hälsa till att de mår sämre. Destruktiva beteenden i detta fall kan kategoriseras utifrån självskadebeteenden som är kopplat till sex och droganvändning.
Vissa av informanterna tog upp sex i intervjuerna. Pelle förklarade mer ingående hur sexet har blivit alltmer destruktivt hos ungdomarna. Han förklarade att ungdomarna tittar på porrsajter
där det förekommer mycket våldsporr. Han berättade att han försöker nå ut till ungdomarna för att prata om sex och porr, av den anledningen.
”På våren pratar jag med sjuorna om porr och sex. Det gör jag för att porren är ju helt sjukt nu… Det är på porrsajtar att de lär sig allting. Sex idag är ju också en helt annan värld […]. (Pelle)
Pelle berättade att han under föräldramöten har en egen station där han berättar om spridningen av nakenbilder på mobilerna, och att det är något föräldrarna bör vara
uppmärksamma på. Han förklarade närmare vilka konsekvenser det kan ha för båda föräldrar och ungdomar.
“[…] de står ju på abonnemanget. Skulle telefonen komma in till polisen så blir det
barnpornografi – det tänker inte föräldrarna på. Gubben Per 45 år har en mobil med bilder på en 14 årig tjej […]”. (Pelle)
Pelle berättade ytterligare att ungdomarnas inställning till sex och porr är destruktivt eftersom de tror att sex är som det sex de ser på porrfilmer och att flera ungdomar byter sexuella tjänster mot pengar, kläder eller väskor.
En del av informanterna hävdade att droganvändningen hos unga har ökat, då droger och alkohol är lättillgängligt i dagens samhälle. Johanna har sedan tidigare erfarenheter sett att droger kan påverka det psykiska måendet generellt, och unga är inte ett undantag. I ett samtal hon hade tidigare med en ungdom, berättade hon att ungdomen inte förstod att den kraftiga ångesten berodde på användningen av ecstasy.
”Jag satt med en kille förut som sa att han fått sån ångest. ´Det bara känns som att min glädje bara är borta och jag vet inte´... ´Jamen du´, sa jag, ´har du tagit ecstasy eller?´ Då blev det tyst. ´Ja, hur kan du veta det?´” (Johanna)
6.2.2 Skolan som arena
6.2.2.1 Otrygg miljö
Samtliga informanter uttryckte att ungdomar kunde må dåligt på grund av oro som var kopplad till skolans struktur på olika plan. En del av informanterna hävdade att ungdomarna upplevde oro angående de stora klasserna som blivit, samt att ungdomarna idag har olika lärare som undervisar i olika ämnen och att de ofta byter klassrum. Anders beskrev ingående att den bristande kontinuiteten påverkar elevernas grundtrygghet genom att det byts lärare och klassrum.
“Idag har man mentorer som inte ens undervisar sin klass i ämnen och det ser olika ut. Barn byter oftast klassrum när de går till olika lektioner. Och då försvinner den här grundstrukturen [...].” (Anders)
Några av våra informanter uttryckte att de upplever att ungdomar är oroliga inför och efter långa lov. Det kan komma i uttryck då ungdomen ska göra ett skolbyte från högstadiet till gymnasiet. Astrid förklarade om hur oron inför skolbyte kan ta sig i uttryck.
“Vi ser ju ofta att när de kommer tillbaka på höstterminen, framför allt inför skolbyte, så är det oro… Över att hitta nya kompisar, då man ändå lämnar en trygg zon.” (Astrid)
Anders berättade att unga har en “lightare oro” inför att göra olika saker i skolan, som i sin tur gör att de känner sig stressade.
“Jag ser ett bekymmer att allt fler barn får ångestrelaterade sjukdomar inom skolan. Det kan vara en “lightare oro” inför att byta om, oro för att gå in i matsalen […]”. (Anders)
Lotta påstod även att oron kan uppstå i samband med långa skollov, för att unga ser skolan som en trygghet.
“Och det märker man ju i perioder, då vi kan märka så här innan och efter långa skollov att det är extra mycket att göra då det är jobbigt för vissa elever att tappa rutiner över lovet. Hur man har det hemma… Och när man inte kommer till skolan och har den vardagen […]”. (Lotta)
6.2.2.2 Krav på ständig prestation
Hälften av våra informanter upplever att ungdomarna även mår dåligt på grund av
utbildningsformen som finns i skolan, framför allt att det är mycket läxor, prov med mera. Det gör att ungdomar känner stress att prestera. Lotta berättar att ungdomarna som besöker henne uttrycker att det är mycket kring läxor.
“Det de uppger själva är skolarbetet, det är mycket prov, det är mycket läxor […].” (Lotta)
Johanna förklarade vilka svårigheter skolmiljön ger förutom att stress över att prestera och hinna med alla skoluppgifter, utan även att veta vad som ska prioriteras.
“Hög belastning i skolan [...] Det är en stor mängd skolarbete som ska göras. Det kan vara så att man har flera olika uppgifter inom flera olika kurser som skall lämnas in innan en deadline, vilket gör att man ibland får svårt att prioritera vilket man behöver göra först [...].” (Johanna)
Samtliga informanter tog upp individualiseringen i dagens samhälle, men framför allt hur det påverkar ungdomarna i skolan. De menade att unga känner stress över att de har stort ansvar över sin skolgång, och de val som ingår i den akademiska världen. Så som val över vilket gymnasium ungdomen ska välja, då utbudet är större än vad det var för två decennier sedan. Informanterna är eniga om att de unga ställs inför svåra beslut idag, vilket påverkar deras psykiska hälsa. Anders resonerade hur individualiseringen har påverkat unga i samhället och skolan generellt, och vilka konsekvenser det medför för det psykiska måendet.
“Sen tror jag också att vi byggt samhället och skolan, och den pedagogiken på det sättet att vi ska bli mer individualiserade människor. Man ska bli starka och klara av saker. Och jag vet inte faktiskt om barnen gör det så tidigt som vi förväntar oss av dem. Barn får växa upp tidigare och ibland blir det här glappet mellan det psykiska och fysiska för stort. Att man fysiskt mognar mycket tidigare idag av olika orsaker men då hänger inte hjärnan och konsekvenstänket med. Vilket gör att det blir en krock för barnen.” (Anders)
6.3 Hur kuratorerna arbetar för att motverka psykisk ohälsa hos unga
Figur 3. Kuratorernas arbete för att motverka psykisk ohälsa hos ungdomar
En tematisk analys som beskriver kuratorernas arbete för att motverka psykisk ohälsa hos unga. Den professionella rollen beskriver professionellt bemötande, verktyg och samverkan. Kuratorernas egna iakttagelser beskriver psykisk ohälsa som modefenomen och
normalisering. Professionella rollen Professionellt bemötande Verktyg och strategier Samverkan Kuratorernas egna iakttagelser Modefenomen Normalisering
6.3.1 Professionella rollen
6.3.1.1 Professionellt bemötande
Samtliga av informanterna hävdade att ett professionellt bemötande är viktigt i arbetet med ungdomarna, vilket innebär att vara tillgänglig, lyhörd, empatisk och verkligen se de unga.
”Min roll är att finnas för dem.” (Pelle)
”[…] ta varje person som unik.” (Astrid)
”Dem ska känna sig sedda.” (Mikael).
”Lyhördhet!” (Anders)
”[…] var mycket bland eleverna.” (Johanna)
”[…] att vara engagerad och driven […]” (Lotta)
”[…] upplevelsen är alltid sann!” (Peter)
”[…] det ska vara lätttillgängligt att få stöd […]” (Emma)
Samtliga informanter berättade i intervjuerna att alliansen med ungdomarna är viktig för att få till en kommunikation och ett förtroende. De kan inte hjälpa ungdomen om de inte får till en förtroendefull relation, eller om kommunikationen brister och de inte kan nå fram till
ungdomen.
”Relationsskapandet är A och O faktiskt. När man tittar på forskning så är ju allians klart en överordnad metod. Jag tror att relationer är superviktigt.” (Johanna)
6.3.1.2 Verktyg och strategier
Våra informanter beskrev att de använder sig av olika verktyg och strategier i det
förebyggande och främjande arbetet med ungdomar. Hälften av informanterna uppgav att de i enskilda samtal med ungdomarna använder sig av MI. Det gör de bland annat för att motivera den unga att t.ex. prata med sina föräldrar om psykisk ohälsa men även i själva
förändringsarbetet med den unga.
”[…] mycket MI som jag tycker är bra och som jag gått mycket utbildning i […]” säger Mikael.
Pelle beskrev att han i samtal med ungdomar använder MI när det handlar om att höja deras självkänsla.
”Då kör vi lite standard övningar med hemläxa: säg tre fina saker varje dag framför spegeln, och skriva tre bra saker som man gjort som person varje dag - ytligt och personligt. Måste höja sig själva – stärkande. Viktigt att morgons tre bra saker framför spegeln blir sagt högt så att orden lämnar munnen och hörs av örat.” (Pelle)
Två av informanterna har KBT steg 1 som verktyg utan att de använder den för terapeutiska samtal i samtalen med ungdomarna. En annan informant har en kortare grundutbildning i KBT.
”[…] att jag utifrån min KBT har ju en fördel, som andra skolkuratorer saknar. Det finns ingen kommun numer som utbildar via KBT, utan det är 1,5 år lång utbildning som kostar ganska mycket pengar. Och dessa pengar har inte elevhälsan, även fast de skulle behöva dock […]” (Anders)
Acceptance and commitment therapy (ACT) har endast en av våra informanter. Peter beskrev ingående om ACT.
”[…] ACT, som är acceptance and commitment therapy. Det var en 4 dagars utbildning och det brukar benämnas som tredje vågens KBT. ACT är ju det här men har fokus på att stanna kvar och stå ut, så man accepterar att så här är det just nu och kan man lära sig att acceptera jobbiga upplevelser och att saker och ting inte går som man vill hela tiden […]” (Peter)
Förutom enskilda samtal med ungdomarna har Pelle och Lotta föreläsningar för ungdomarna där de utgår från olika teman, syftet är att detta ska ge dem kunskap om dessa olika områden. De förklarade vad dessa teman brukar innehålla.
”[...] Vi diskuterar olika teman i olika årskurser. Om stress, planering, oro, droger, sex, relationer, sociala medier… Vi har olika teman vi jobbar med unga i olika årskurser. För att på en bred front informera alla, och inte bara dem som kommer till mig för att prata.” (Lotta)
”[...] När eleverna börjar i 7:an har vi en föreläsning där vi pratar om nätet grooming, respekt, beteende och sånt. Vi pratar om sånt man kan bli polisanmäld för och vad som är föräldrarnas ansvar.” (Pelle)
Astrid berättade att de brukar ha studiebesök av de som går i årskurs 8 på UMO, för att de ska få kunskap om ångest och stress samt vad de själva kan göra för att förebygga eller hantera det.
”[...] Och jag pratar ju lite då om psykisk ohälsa också, lite grann vad ångest och stress är, och vad man behöver tänka på själv för att ge sig själv de bästa
förutsättningarna. Så som sömn, kost och motion.” (Astrid)
6.3.1.3 Samverkan
Samtliga av informanterna uppgav att de vid behov samverkar med bland annat föräldrar, skolan, elevhälsan, Socialtjänsten, UMO, samtalsmottagningen och BUP. Samverkan innebär att de arbetar konkret tillsammans eller skickar ungdomen mellan varandra, alternativt
uppmuntrar ungdomen att söka vård.
Informanterna uppgav att samverkan med vårdnadshavare och skolan har stor betydelse, och att det är en viktig del för att ungdomarna ska nå sina mål.
”Mycket kontakt med föräldrarna! Det är ju föräldrarna som finns där när barnet kommer hem.” (Pelle)
Informanterna som är inom elevhälsan samverkar med lärarna för att ungdomarna ska få en god lärandemiljö på ett individuellt och ett generellt plan.
”[…] vissa lärare är helt otroliga på att se och våga fråga och liksom hjälpa vidare, mens andra lärare är där för att undervisa och det är deras uppdrag i skolan. Jag tror det handlar mer om vad man själv har med sig och hur man är som person. Det handlar inte om ovilja men man tänker helt enkelt inte på det. Man går hit och undervisar och sen är det bra så. Mens andra ser eleverna på ett annat sätt och kan jämföra med hur eleven såg ut förra veckan. Eller att eleven har varit borta mycket och vågar fråga varför och ser skillnaden. Där har ju läraren ett viktigt uppdrag.” (Mikael)
Några av informanterna uppgav att de har ett samarbete med Socialtjänsten via elevhälsan. ”Jag kallar socialtjänsten och BUP till möten ibland – alltså ingen SIP – vi har ett gemensamt problem och hur ska vi lösa det? Träffas man så hittar man oftast lösningar.” (Johanna)
Informanterna från elevhälsan och UMO uppgav att de har en samverkan, men att det är ungdomen själv som väljer att besöka UMO.
”Vi har ju även en policy på ungdomsmottagningen som gäller alla
ungdomsmottagningar, det är att vi jobbar på ungdomsuppdrag. Vilket innebär att jag inte tar emot någon här, som skolkuratorn tycker vara bra att personen kommer hit. Det är ungdomen själv som väljer det och då är det mitt uppdrag att hjälpa den personen för att den upplever någonting och den upplevelsen är i fokus.” (Peter)
Vissa av informanterna från elevhälsan berättade att de skickar ungdomarna till samtalsmottagningen.
”Det finns många som jag måste skicka till samtalsmottagningen och till BUP. Bara före jul fick jag skicka 8 ungdomar till samtalsmottagningen […]” (Pelle)
Samtliga av informanterna berättade om att ungdomarna misstänks ha allvarligare form av psykisk ohälsa så remitteras de vidare till BUP. Fast de har även möjlighet att söka sig till BUP själva. Det är BUP som avgör om ungdomen är i behov av deras hjälp eller inte, vilket kan leda till att hjälpen uteblir. Väntetiderna till BUP är ett återkommande problem som sju av våra åtta informanter tog upp. Den åttonde informanten uppgav att det ibland kan dra ut på tiden.
”Det där kommer det ju alltid att vara diskrepans mellan hur ser tillgången till vård ut lokalt och psykiatrin eller BUP. Hur många är det som jobbar där? Hur de alla tjänster tillsatta? Och har tider till så många som behovet kräver? När det inte motsvaras, ähhh ja, då blir det väntetid.” (Peter)
”Man sitter med så svåra saker idag i elevhälsan, för att det inte riktigt funkar just nu med BUP. Om jag inte hade haft min KBT, vette jag fan om jag hade varit så sugen på att sitta här som skolkurator. Jag lider med mina kollegor som inte har den
utbildningen, vilket jag har varit lyckosam att få genom andra jobb.” (Anders)
En av informatörerna berättade att han ingår i ett nytt projekt, “Första linjen”, som är tänkt bli ett nytt sätt att samverka på. Ungdomarna ska då i sitt första besök få träffa ett team som sedan gör en bedömning av vilket område som blir ansvarig för den enskilda ungdomen.
”Vi har ett projekt nu i […], där jag är med, där vi jobbar med ungdomshälsa där det kanske ska vara en väg in. Tanken är att vi ska kunna möta upp och få hjälp från både ungdomsmottagningen, landstinget, elevhälsan. Och att man kikar tillsammans för att hjälpa ungdomen, så man slipper springa runt på olika ställen.” (Anders)
6.3.2 Kuratorernas egna iakttagelser
6.3.2.1 Modefenomen
Vissa av informanterna tog upp om att det blivit lite av ett modefenomen att må dåligt eller att ha ångest.
”[…] dels är det ju lite mode att må dåligt […] (Pelle)
”[…] det är ju en vanlig term man slänger med […] (Astrid)
Informanterna menade att de inte nonchalerar ungdomarnas beskrivning av hur de mår. Deras känslor är alltid viktiga men de försöker istället ta reda på om just ångest är någonting annat som till exempel oro.
”[…] Många som säger att de har ångest, men det kanske inte är det egentligen. Ångest är ju en stark oro, och det kanske är en oro de har. Att de oroar sig för saker och ting. Inte att det är ren ångest.” (Astrid)
En av informanterna menade att det som tidigare var en naturlig del av livet idag har blivit ett tillstånd där terapeutiska insatser krävs.
”[…] det som vi för 15 år sedan gick hem och grät i kudden över då, det kan man idag gå till kuratorn för i 4 veckor.” (Pelle)
En del av informanterna hävdade att det var viktigt att ungdomarna får tillåtas att känna sorg, så man vet vad känslorna står för och att ungdomarna inte tror att det de känner är farligt. Känslorna blir inte till ångest om man känner igen känslorna och vet att de inte är farliga.
”[…] man upplever en press av att nu måste jag leva upp till vissa saker och har kanske efter decennier av curlande inte bara för den har generation och min generation men kanske nån generation innan mig också blivit fråntagit känslorna av att genomgå sorg och kris med tanke på att föräldrarna i all välmening har sett till att barnen fått en så bekymmersfri uppväxt som möjligt. Då slår det lite hårdare när man får hjärtat krossat första gången […]” (Peter)
Två av våra informanter tog upp att det finns stigma kopplat till psykisk ohälsa.
Stigmatiseringen kommer ofta från okunskap och fördomar som kan leda till att ungdomarna blir utsatta för nedvärderande attityder. Stigma kan vara en orsak till att ungdomarna i mindre omfång pratar om sina problem men kan även hindra dem från att söka hjälp.
”Jag kan ju tycka att där finns fördomar och stigman kopplade till psykisk ohälsa.” (Johanna)
En av informanterna höll inte med och menade att idag är inte stigmatisering kopplat till att ungdomarna har kuratorskontakt. Idag är det så vanligt att ungdomarna söker hjälp för psykisk ohälsa, så de upplevs inte längre som en grupp som är skrämmande och oförutsägbara.
”Det är nog så att unga mår dåligare idag, men också att tabut har lättat och man är beredd att söka vård, för att det inte är förankrat med stigma att ha kurator kontakt. Det är mer normalt idag att gå till en kurator, samtidigt som att sträckan till att söka vård är kortare och då är det fler som söker vård också av olika anledningar.” (Peter)
6.3.2.2 Normalisering
Informanterna var eniga om att kuratorns synlighet i ungdomarnas miljö normaliserade kuratorns roll bland de unga, det bidrog även till reducerad stigma och normalisering av psykisk ohälsa.
”Alla vet vem jag är och alla hälsa och high five – vi sitter och pratar om allt mellan himmel och jord. Det kan ju vara en ungdom som man pratat pingis med i flera månader som plötsligt öppnar sig och säger vet du? Det här hände mig […]” (Pelle)
”Det är många som har det och det är inget man hymlar med.” (Johanna)
“[…] alla mår dåligt ibland [...]” (Lotta)
”[…] man pratar om det på samma vis som man pratar om influensa.” (Mikael)
En av informanterna menade att det var viktigt att ungdomarna visste om att det var normalt att ibland känna oro och att det går att prata om det.
”Att normalisera det på något vis och att belysa att det har finns och jag tror man brukar säga att 30 % någon gång får en panikångestattack under sitt liv. Det är ju en tredjedel av befolkningen samtidigt som när man frågar runt så är där ju ingen som haft det.” (Johanna)
En av informanterna berättade att även om man arbetar med ungdomar varje dag och möter psykisk ohälsa hela tiden, så kan det ibland vara bra att komma till andra miljöer där man kanske i andra konstellationer får träffa människor med psykisk ohälsa.
” […] att jag vill att du och jag vi går upp till psykiatrin så att du får träffa någon. Så vi gick iväg dit och sen när vi sitter i väntrummet och här fick jag face mina egna
fördomar – jag bara tittar runt och det är ju helt vanligt folk som sitter här […]” (Johanna)
Samtliga informanter tog upp om att det är viktigt att normalisera psykisk ohälsa i arbetet. Lotta berättar att det är viktigt att informera om att det inte är farligt att må dåligt och ta hjälp.
”[…] försöka prata och normalisera vad det är som händer. Vissa kan tänka att de håller på att bli sjuka, galen, för att de har ångest. Att det inte är farligt och att man pratar om… Vissa känner när de har panik, att man pratar om den kurvan, att det går över. Att det inte är farligt, att ta hjälp. Att fortsätta prata om det och så. Försöka ge dem
7. Diskussion och slutsatser
7.1 Diskussion
Studien syftade till att få svar på vilka förklaringar som anges till psykisk ohälsa hos
ungdomar, samt hur kuratorerna arbetar för att motverka psykisk ohälsa hos de unga. För att få svar på frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med kuratorer från Mellansverige. I detta avsnitt kommer resultatet av studien att jämföras med tidigare forskning, systemteori och empowerment tillsammans med frågeställningarna. En diskussion kring metod och resultat kommer också att tas upp. För att tydliggöra vilken frågeställning som diskuteras har avsnittet delats upp i tre delar. Kuratorernas förklaringar till ungas psykiska ohälsa berör vårt resultat kopplat till tidigare forskning och systemteori. Kuratorernas arbete med ungas psykiska ohälsa kopplar ihop resultatet av studien med tidigare forskning, systemteori samt empowerment. I tredje rubriken Styrkor och svagheter i studien, diskuteras fördelar och nackdelar med metodvalet samt tillförlitlighet och äkthet i förhållande till studiens resultat.
7.1.1 Kuratorernas förklaringar till ungas psykiska ohälsa
Resultat i jämförelse med tidigare forskning
Det lyftes fram i studien att de unga som individer mår dåligt av att föräldrarna är
känslomässigt frånvarande på grund av olika former av social problematik, stress i arbetet och svag ekonomi. Tidigare rapporter har visat på att unga mår dåligt av föräldrar som förhindrar självständighet genom att kontrollera barnen, samt inte ger barnen den värme, närvaro och omsorg som behövs (Folkhälsomyndigheten, 2018; Bris, 2017). Rapporterna visade inte om brist på värme, närvaro eller omsorg berodde på stress i arbetet eller social problematik, men om man ser till resultatet så mår unga dåligt av föräldrar som är frånvarande av olika orsaker. Folkhälsomyndigheten (2018) påvisade att föräldrauppfostran har utvecklats till att vara liberal idag. Kopplat till resultat framkommer det att unga får vara mer självständiga idag och att de mår dåligt av att föräldrarna inte är delaktiga i deras liv. Vilket säger emot att unga mår dåligt av föräldrar som är kontrollerande och hindrar unga från att vara självständiga.
Föräldrar som är delaktiga i ungdomars liv och ger emotionell omsorg kan ses som en
skyddsfaktor mot att utveckla psykisk ohälsa hos unga. Därmed behöver man arbeta med hela familjen för att reducera de risker som kan leda till psykisk ohälsa. Åtminstone ha en insikt i
