With an eye to academia or vocation?
A draft to a research plan
Paper presented at the NERA in Copenhagen 6- 8 mars 2008
Signhild Lemar Ina von Schantz Lundgren Mats Lundgren Umeå universitet Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna signhild.lemar@educ.umu.se ivo@du.se mlu@du.se
Abstract:
There is a profound need to increase the quality and status of vocational education and train-ing (VET) and vocational education and traintrain-ing education – Teacher traintrain-ing (VTE-TT). As a consequence of several reforms the requirements of academic achievements in these differ-ent education systems are distinctly higher than before. These high ambitions cause problems and the actors in school and teacher education has got new challenges.
Furthermore, vocational education teachers are supposed to prepare their pupils both to a pro-fessional career and to future academic studies. Accordingly, Vocational Education Teacher Trainers are supposed to prepare their students both to a career as vocational teachers and for further academic studies. This makes imprints in the field of VET and VTE-TT.
The aim of this paper is to present a coming study about how actors in VET and VTE-TT think and act in relation to their changed assignment.
Med siktet mot akademi eller yrke?
Bakgrund och övergripande syfte
Det planerade forskningsprojektet utgör ett samverkansprojekt mellan tre universi-tet/högskolor i Sverige, Umeå universitet, Malmö högskolan och Högskolan Dalarna, och spänner över fältet gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar och den högskoleförlag-da yrkeslärarutbildningen. Trots att 97 procent av svenska ungdomar går i gymnasieskolan och hälften av dessa går på yrkesförberedande program så är det i huvudsak ett tämligen out-forskat område, d.v.s. våra kunskaper om dessa utbildningar och de pedagogiska och organi-satoriska problem som de involverade lärarna har att hantera i sin vardag är begränsade. I den allmänna debatten förekommer även generaliserande uttalanden som att de yrkesförberedande utbildningarna är praktiska och flummiga till sitt innehåll (Lemar, 2001). Någon yrkesrelate-rad kunskapssyn finns inte formuleyrkesrelate-rad, något som inte heller problematiserats, istället har en traditionell ”skolkod” successivt fått fäste i dessa utbildningar (Olofsson, 2005). Branschen/ handledarna medverkar i regel inte alls i utformningen av den arbetsplatsförlagda utbildning-en och avståndet till praktikplatserna har tvärtemot intutbildning-entionerna ökat efter dutbildning-en sutbildning-enaste refor-men (Lemar, 2006 och 2007). Yrkeslärarutbildningen har inlemmats i en för alla lärarutbild-ningar gemensam examensordning med akademiska förtecken, utan att dess unika karaktär problematiserats, tagits tillvara eller utvecklats. Samtidigt har under de senaste decennierna krav uttalats på att utveckla kvaliteten i gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar och därtill knuten lärarutbildning (SOU 1994;101, SOU 1997:107). Gymnasieskolan och lärarut-bildningen har genomgått omfattande reformer under det senaste decenniet och det är avtryck från dessa reformer som fokuseras i det här projektet. (Prop1990/91:85; SOU 1992:94; SOU 1999:63; Prop. 1999/00:135). Nu påannonseras återigen förändringar av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildning och av lärarutbildningen.
Gymnasiereformen 1994 och lärarutbildningsreformen 2001 genomfördes under en tid när förändrade styrformer infördes med målstyrning, decentralisering och med retoriken kring läraren som den professionella aktören (SOU 1992:94). Den decentraliserade styrningen inne-bär att kommuner, skolor och högskolor själva ska tolka och genomföra sina utbildningsupp-drag. Resultatet kontrolleras av Skolverket t.ex. genom kvalitetsredovisningar, utbildningsin-spektioner o.s.v. Nationella utvärderingar och satsningar som genomförts har till stor del handlat om kvantitet, där bristen på yrkeslärare och genomströmningen av elever i gymnasie-skolan fokuserats (Skolvärlden, 2008 nr 01), medan dess kvalitet har lämnats därhän. I den processen har de försvagade gränserna mellan utbildningar, ämnen, elever och lärare bidragit till att yrkesutbildningarna och yrkeslärarutbildningen blivit en svåröverskådlig pedagogisk praktik. De förändringar som gymnasieskolan och lärarutbildningen har genomgått lämnar avtryck på olika nivåer inom gymnasieskolans och i lärarutbildningens praktik. Mot denna bakgrund formuleras det övergripande syftet med det planerade forskningsprojektet som:
- att beskriva och analysera vad som konstituerar de gymnasiala yrkesföreberedande
utbildningarna och yrkeslärarutbildningen relaterat till utbildning mot fortsatta hög-skolestudier och mot yrkesverksamhet.
Områdesöversikt
Forskningen om gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar kan, som redan framgått, betecknas som ett svagt forskningsfält. Svensk och internationell historisk och utbildningspo-litisk forskning inom området behandlar de skilda system som yrkesutbildningen omgärdas av i olika länder, något som också försvårar jämförelser (Greinart, 2004). För närvarande pågår, bl.a. inom ramen för EUs organ för yrkesutbildningsfrågor, CEDEFOP (Wollschlager & Guggenheim 2004), ett arbete för att skapa överblick och debatt inom det yrkespedagogiska fältet. Texter som problematiserar yrkesutbildningarna i relation till Bolognaprocessen före-kommer sparsamt (se Leney & Green 2005; Shaw 2002). Yrkesutbildningarnas framväxt och utveckling i Sverige har analyserats ur olika perspektiv i ett antal avhandlingar och texter. Olofsson (2005) pekar på att den svenska yrkesutbildningen även ska ge eleverna status, hög-skolebehörighet och yrkesförberedelse, i motsats till det välmenta syftet har detta istället bi-dragit till att skapa ett glapp mellan arbetsmarknadens behov och den utbildning gymnasie-skolan ger. Historiska beskrivningar av de svenska yrkesutbildningarna ger Nilsson, 1981; Hedman, 2001; Lundahl 1997 och 1998; Larsson, 1989, 1991 och 1995. Ett antal verksam-hetsnära studier kopplade till läroplansteori, lärarprofession och utbildningssociologi som bidrar till förståelsen av fältet yrkesutbildning har under de senaste 10 åren producerats i Sve-rige. Här kan nämnas Härdig, 1995; Lindberg, 2004; Linde 2003; Höghjelm, 2001; Lemar, 2001; Johansson, 1999. Därtill kan ett antal internationella studier fogas som också berör yr-kesutbildning och faller in under läroplansteori och utbildningssociologi, exempelvis Edwards & Nicoll, 2006; Kirkwood & Cristie, 2006; Ananiadou, Jenkins & Wolf, 2004; Strathdee 2003; Clow, 2002; Chappell, 2003; Modie, 2003 och Stevensson, 2002.
Forskning kring yrkeslärarutbildning är däremot sällsynt förekommande, liksom studier som knyter samman lärarutbildning och gymnasieskola med inriktning mot området yrkespedago-gik. Ett par aktuella studier av intresse är Lundström (2007) som beskriver och analyserar perspektiv på gymnasielärares arbete och yrkesutveckling utifrån ett professionsperspektiv. Jedemark (2007) har studerat lärarutbildares olika undervisningspraktiker. Fokus är inte i det fallet utbildning av yrkeslärare men yrkeslärare kan användas i tankefiguren undervisnings-praktiker.
Ett antal mer avgränsade forsknings- och utvecklingsprojekt i linje med det här projektets övergripande syfte har genomförts vid universitet och högskolor i Sverige. Forum för
rekryte-ring av yrkeslärare genomfördes 2002, 2003 vid Umeå universitet i samverkan med fem andra lärosäten (Johansson, 2003). Projektet har bidragit till initiering av nätverk och natio-nella diskussioner kring validering, rekrytering och utbildning inom yrkeslärarutbildning. Rapporten Validering av yrkesverksamma för att främja rekrytering av lärare för
gymnasie-skolans yrkesförberedande program (Lemar, 2005), bygger på intervjuer med branschföreträ-dare, lärarutbildare och studenter och visar en systematiskt utvecklad valideringsmodell men också på svårigheter för de utbildningsansvariga universiteten att säkra antagningsförfarandet när validering används. En studie av relationen mellan gymnasieskolans yrkesutbildningar och arbetslivet, Developing Collaboration between Schools and Labour Market in Vocational
Education and Training a fruitful or futile ambition? (Lemar, 2005), visar att yrkesprogram-mens samverkan med arbetslivet har kommit i kläm i den decentraliserade gymnasieorganisa-tionen. Ytterligare ett intressant forskningsprojekt Gymnasiet som marknad har påbörjats vid Umeå universitet, hösten 2007.
Sammanfattningsvis finns, även om det yrkespedagogiska fältet är svagt beforskat, en del forskning av olika karaktär genomförd både i Sverige och i västvärlden. Den starka skolifie-ring som präglar de svenska yrkesutbildningarna och inordningen av yrkeslärarutbildningen i
övrig lärarutbildning är dock relativt unik vid jämförelser med andra länder och några studier som beskriver och analyserar effekter av detta finns inte i någon samlad form.
Teoretiska utgångspunkter
I det planerade forskningsprojektet kommer läroplans – och professionsteorier att användas som teoretiska utgångspunkter för att kartlägga och tolka det yrkespedagogiska utbildningsfält som avgränsas i studien. Inom den mångfacetterade lärarprofessionsforskningen kan två hu-vudlinjer urskiljas. Den ena inriktningen lärarprofessionalism har att göra med den interna kvalitén i arbetet, alltså i vilken utsträckning lärare kan genomföra ett bra arbete i relation till de förutsättningar och krav som arbetet omgärdas av. (Englund, 1997; Ekholm, 1997). Den andra inriktningen lärarprofessionalisering utgörs av den traditionella sociologiska profes-sionsforskningen där yrkesgruppers strävanden efter position och status i samhället står i fo-kus. En lång akademisk statusfylld utbildning som uppfyller olika professionskriterier utgör idealtypen för den inriktningen. De kriterier som ofta förekommer är kontroll över vem som
får utöva yrket och hur det ska utövas, yrkesmonopol, etiska regler, autonomi i yrkesutövan-det, ett gemensamt yrkesspråk och en specifik kunskapsbas (Selander, 1998; Ekholm, 1997). I den sociologiskt inriktade professionsforskningen uppfyller inte läraryrket i flera avseenden de kriterier som utmärker en profession utan betraktas snarare som en semi-profession. Efter-som ett yrke kan förändras av olika skäl, exempelvis Efter-som en följd av politiska intentioner och reformer ser vi det ändå som fruktbart att använda dessa professionskriterier (Sarfatti-Larsson, 1977), inte minst med tanke på hur läraryrket skulle kunna utvecklas i riktning mot att bättre uppfylla dessa kriterier. Vi gör här istället en friare tolkning av professionsbegreppet och kommer främst att använda faktorer som kan hänföras till kriterierna yrkesmonopol, den
pro-fessionella kunskapsgrunden och gemensamt yrkesspråk som utgångspunkt för
problemfor-mulering, datainsamling och analys. Utgångspunkten är att läraryrket beträffande kriteriet yrkesmonopol har en svag ställning eftersom lärarexamen inte utgör någon garanti för anställ-ning (Strömberg 1994; Selander, 1993). På samma sätt betraktas lärares professionella kun-skapsgrund som svag bland annat som en följd av att läraryrket kräver bredd. Detta fäster även uppmärksamheten på hur den pedagogiska forskningen kan utgöra en resurs för läraryr-kets utveckling mot en ökad grad av professionalisering. Skolans mångfacetterade uppgifter medför att lärare utbildas både för att fostra, att undervisa och att kunna undervisa i ett speci-fikt ämne (Carlgren & Marton, 2001). Många lärare undervisar i ämnen som de inte har ut-bildning i och antalet yrkeslärare som saknar lärarbehörighet är högt vilket skulle kunna be-kräfta avsaknad av yrkesmonopol och svag kunskapsgrund. Ingelstam (2004) framhåller t.ex. att en strävan att sammanföra olika lärargrupper och skapa en enhetlig lärarprofession är en strävan åt fel håll.
Beträffande kriteriet gemensamt yrkesspråk så brukar professionella yrkesgrupper känneteck-nas av att yrkesutövarna delar mentala modeller för att förstå och kunna prata om praktiken. Läraryrket anses generellt sett sakna ett utvecklat yrkesspråk (Colnerud & Granström, 1996), d.v.s. begrepp som gör det möjligt att beskriva, analysera och tolka yrkesrollen i relation till hur undervisningen organiseras och genomförs. En anledning till detta menar Carlgren & Marton (2000) är att lärares gemensamma yrkeskunskap till stor del inte är av teoretisk karak-tär. En annan anledning anses vara läraryrkets karaktär av ensamarbete som inte har gjort det nödvändigt att utveckla ett gemensamt yrkesspråk (Colnerud & Granström, 1996). Att utveck-la ett gemensamt yrkesspråk kräver att lärare enar sig om vad detta gemensamma detta ska bestå i. Carlgren & Marton (2000) säger att det gemensamma yrkesspråket ska rymmas inom det som är lärarnas gemensamma uppgift, alltså det som kan rymmas inom någon form av
generell lärarkunskap. Om även lärarens unika kunskaper inom ett specifikt ämne ska inklu-deras i lärarens yrkesspråk så kompliceras situationen. Colnerud & Granström (1996) gör en skillnad mellan fackspråk och yrkesspråk. De skriver att fackspråk byggs upp av termer som avser specifika kunskaper som gör det möjligt för personer inom en yrkesgrupp att förstå var-andra. Ett yrkesspråk är däremot vidare än så, det innehåller något ytterligare, utöver en för-trogenhet med facktermer. När Magnusson (1998) studerade vad lärare ansåg att det var för kunskaper som de uppfattade att de behövde ha för att kunna utöva sitt yrke fann han att de lärare som han studerade talade länge och engagerat om sig själva och sitt lärararbete, men att de knappast framstod “som några välartikulerade retoriker som för sig själv och andra förmår att tydliggöra den kunskap de använder i sitt dagliga arbete“ (sid. 89). Lärare saknar således ett yrkesspråk som i flera avseenden gör det svårt att prata om sin yrkesutövning, d.v.s. tala om var de gör för att på ett framgångsrikt sätt kunna utöva yrket. Hur talar till exempel en lärare i fordonskunskap med en lärare i engelska om hur de skall hantera mobbningsproble-matik, en elev som far illa, eller en omotiverad elev? Är det så att det finns skillnader i hur kvinnor och män talar på olika sätt om sin yrkesutövning? Med utgångspunkt från Magnusson (1998) kan vi även sluta oss till att deras kunskap till en del utgörs av s.k. tyst kunskap, eller tacit knowledge (Polanyi, 1966; Rolf, 1991), något som ytterligare komplicerar för att utveck-la ett yrkesspråk.
Det finns således många olika uppfattningar och strävanden kring lärarprofession och lärar-professionalisering. Det finns också många olika lärarkategorier i gymnasieskolan som inte enkelt kan kategoriseras inom avgränsade fack. Avståndet mellan s.k. kärnämneslärare och karaktärsämneslärare uppfattas i många gymnasier som betydande. Trots motstridiga uppfatt-ningar om lärares plats i professionaliseringsprocessen och trots gymnasieskolans komplexitet menar vi att professionsbegrepp ändå är fruktbart att använda för att förstå skolans praktik och lärarnas arbete. Begreppet yrkesmonopol kommer att användas för att på strukturell nivå för-stå relationen aktör och verksamhet. Kriteriet den specifika kunskapsgrunden avgränsas till aktörers utbildningsnivå och den kultur som omgärdar den aktuella praktiken liksom aktörer-nas attityder och föreställningar om denna. Läraraktörer-nas yrkesspråk eller bristande gemensamma yrkesspråk kan användas för att förstå skilda kulturer i de fält som är aktuella för det här pro-jektet; gymnasieskolans allmänna - respektive karaktärsämneskulturer, de arbetsplatsförlagda utbildningsdelarnas praktiker och lärarutbildningens praktik.
Ett forskningsprojekt under framväxt
Det planerade forskningsprojektet kommer att bestå av tre delprojekt som omfattar; gymna-sieskolans yrkesförberedande utbildningar och yrkeslärarutbildningen. Därutöver genomförs en komparativ analys av resultaten från delstudie ett och två.
Syfte delstudie 1- Gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar
Syftet med den första delstudien är att öka förståelsen för vad som konstituerar gymnasieut-bildningar och vilka föreställningar yrkesutgymnasieut-bildningarnas aktörer har beträffande utbildning-arnas dubbla syfte att utbilda eleverna mot fortsatta studier och mot yrkesverksamhet.
Forskningsfrågor:
- Vilka intentioner kan identifieras på de gymnasiala yrkesutbildningarnas formule-ringsnivå relaterat till gymnasieskolans dubbla syfte?
- Vilka föreställningar ger gymnasieskolans - och arbetslivets aktörer uttryck för relate-rat till det dubbla uppdraget?
- Finns skillnader mellan kvinnligt – respektive manligt dominerade utbildningar? - Hur ser gymnasieskolans aktörer på de genomförda och kommande förändringarna av
gymnasieskolan?
Syfte delstudie 2 – Utbildning av yrkeslärare
Syftet med den andra delstudien att öka förståelsen för vad som konstituerar yrkeslärarutbild-ningen och vilka föreställningar yrkeslärarutbildyrkeslärarutbild-ningens aktörer har kring utbildyrkeslärarutbild-ningens dubb-la syfte att utbilda studenterna för fortsatta akademiska studier och för läraryrke.
Forskningsfrågor:
- Vilka intentioner kan identifieras på yrkeslärarutbildningens formuleringsnivå relate-rat till att lärarstudenterna ska utbildas för fortsatta akademiska studier och mot lä-raryrket?
- Vilka föreställningar ger yrkeslärarutbildningens aktörer uttryck för relaterat till ut-bildningens dubbla syfte?
- Finns skillnader mellan kvinnligt respektive manligt dominerade utbildningar?
- Hur ser yrkeslärarutbildningens aktörer på de genomförda och de förestående föränd-ringarna av utbildningen?
Delstudie 3. Strävar gymnasial yrkesutbildning och lärarutbildning åt samma håll? I en avslutande del görs en komparativ analys av resultaten från delstudie 1 och 2.
Syftet med delstudie 3 är att identifiera och analysera överensstämmelser, avvikelser och even-tuella konflikter mellan aktörer inom gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar och mellan aktörer inom lärosätenas utbildning av lärare. Finns på samma sätt överensstämmelser eller konflikter mellan de olika utbildningssystemen gymnasieskola och lärarutbildning.
Värdet av att studien genomförs
Projektet avser att tillföra vetenskapliga kunskaper inom det yrkespedagogiska fältet som idag är relativt outforskat. Projektet som spänner över hela fältet, gymnasieutbildning med dess arbetsplatsförlagda del och yrkeslärarutbildningen avser att analysera relationen mellan gym-nasieskolan och lärarutbildningen, vilket inte tidigare gjorts mer djupgående.
Genom projektets upplägg och innehåll kan värdefulla kunskaper om uppfattningar av flera olika yrkeskategorier som är involverade i gymnasieskolans yrkesförberedande program i ett skede när nya reformer står för dörren. Erfarenheter av 15 års implementering av en gymna-siereform kan därmed fångas och sättas i relation till nya förändringar. Möjligheter skapas därmed att få betydelsefulla kunskaper om reaktioner och ageranden i samband med att för-ändringar genomförs.
Flera av gymnasieskolans yrkesförberedande program kännetecknas av att de är tydligt köns-uppdelade vad gäller såväl elever som lärare. Fordonsprogrammet är t.ex. mansdominerat medan Omsorgsprogrammet är kvinnodominerat. Av den anledningen kommer studien också att ha ett genusperspektiv.
Metod och genomförande
Kvalitativ forskning utmärks av att den är holistisk och flerdimensionell och kvalitativ metod som används här ska ses som ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt för att förstå företeelser och innebörder. (Holme & Solwang, 1997; Guba & Lincoln, 1994). Delprojekt 1 och 2 plane-ras parallellt för att utveckling av datainstrument och datainsamling kan synkroniseplane-ras. Med-verkande lärosäten ansvarar för studiens genomförande inom respektive region (se översikt nedan). Kartläggning, dokumentanalys, enkät- och intervjustudier planeras gemensamt men genomförs vid olika lärosäten. (Alvesson & Sköldberg, 1994; Fontana & Frey, 1994). Som ett organiserande verktyg används Lundgrens och Lindes läroplansteoretiska begrepp, formule-rings-, transformerings- och realiseringsnivåer (Lundgren, 1979; Linde 2006). Begreppet
for-muleringsnivå används för analys av gymnasieskolas och lärarutbildningens styrdokument.
Transformeringsnivån är yrkesutbildningarnas och yrkeslärarutbildningens uttolkning av den praktik de ansvarar för och realiseringsnivån slutligen är hur utbildningen faktiskt tar sig i uttryck. Alla nivåer kommer att användas även om formulerings- och transformeringsnivån blir mest frekventa.
Genomförande av Studie 1
Formuleringsnivån studeras genom att nationella dokument i anslutning till gymnasieskolans yrkesförberedande program analyseras. Fyra olika yrkesförberedande program varav två tradi-tionellt manliga och två traditradi-tionellt kvinnliga program väljs ut i respektive region i syfte att kunna identifiera likheter och skillnader mellan dessa. Totalt intervjuas ca 24 kärnämneslärare varav 12 som undervisar i matematik och 12 som undervisar i svenska. Lärare i dessa ämnen väljs eftersom ämnena utgör krav för tillträde till högre studier och tillhör sinsemellan skilda vetenskapsområden, naturvetenskap och humaniora. Därutöver intervjuas 12 karaktärsämnes-lärare vid de utvalda programmen intervjuas och besvarar enkäter. På samma sätt får 12 hand-ledare i arbetslivet, kopplade till de utvalda programmen besvara enkäter och blir dessutom intervjuade.
Genomförande av Studie 2
Formuleringsnivån studeras genom att nationella och lokala dokument i anslutning till utbild-ning av yrkeslärare analyseras. Sex lärosäten med ansvar för utbildutbild-ning av yrkeslärare stude-ras. Dokumentanalysen som omfattar beslutsdokument, lokala arbetsplaner och kursplaner har ett särskilt fokus mot frågor kring utbildning mot akademi eller yrke och utgör grund för kart-läggning av högskolornas sätt att organisera och genomföra utbildning av yrkeslärare. (Berg-ström & Boreus, 2000; Alvesson & Sköldberg, 1994; Hodder, 1994). För att fördjupa förstå-elsen för hur utbildningsanordnarna tolkar sitt uppdrag genomförs en inventering av yrkeslä-rarutbildarnas utbildning, vilken erfarenhet de har av gymnasieskolans yrkesutbildning och vilken uppfattning de har om sin roll som yrkeslärarutbildare. Utbildningsansvarigas tolkning av examensordningen kopplat till yrkeslärarutbildning studeras. Eftersom de huvudsakliga datainsamlingsmetoderna är enkäter och intervjuer har en mindre pilotstudie påbörjats i syfte att utforma datainsamlingsinstrument. Fokusgrupper kan också komma att användas. På samma sätt inhämtas genom enkäter och intervjuer yrkeslärarstudenters uppfattning om den utbildning de går relaterat till yrkeslärarnas roll i gymnasieskolan.
Enkäter kommer att kunna beskriva aktörernas karaktäristika, utbildning och erfarenheter vil-ket blir viktigt för kartläggning av de aktuella gruppernas karaktäristika. Djupare förståelse för hur dessa utbildningar konstrueras kan fås genom intervjuer där även fokusgruppsintervju-er kan användas (Fontana & Frey, 1994). Befintliga yrkeslärarnätvfokusgruppsintervju-erk och nätvfokusgruppsintervju-erk för den
särskilda lärarutbildning som för närvarande genomför utbildning av yrkeslärare (SÄL III) kommer att kunna utgöra värdefulla kontaktvägar.
Genomförande av delstudie 3: Resultaten av delstudie 1 och 2 analyseras jämförande. Översikt och struktur för datainsamling och analys vid de tre medverkande lärosätena Ansvarig högskola Delstudie 1: Gymnasie-skola Delstudie 2: Yrkeslärar-utbildning Delstudie 3: Gymnasieskola & yrkeslärarutbildn Malmö hög-skola; Hög-skolan Da-larna; och Umeå uni-versitet ansvarar var och en i olika regio-ner för studier inom del-studie 1,2 -Ansvarar för dokumentanalys -Ansvarar för datainsamling vid 4 yrkesförberedande gym-nasieprogram och aktörer vid praktikplatser relaterade till dessa program
-Enkäter, intervjuer ev fokus-grupper - kärn- och karaktärs-ämneslärare och verksamhets-ansvariga/ handledare
-Ansvarar för dokumentanalys -Ansvarar för datainsamling vid vardera 2 lärosäten med yrkeslärarutbildning
-Enkäter, intervjuer utbild-ningsansvariga, lärarutbildare och studenter
Malmö högskola; Högskolan Dalarna; och Umeå universi-tet ansvarar gemen-samt för en jämfö-rande analys av resultaten från del-studie 1 och 2
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Lund. Studentlitteratur. Ananiadou, K. Jenkins, A. Wolf. (2005). Basic Skills and Workplace Learning : What do we
actually Know about Their Benefits? Studies in Continuing Education, nr 2, p 289-308. Bergstrom, G. och Boreus, C. (2000) Textens mening och makt, metodbok i
samhällsveten-skaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
CEDEFOP: European Centre for the Development of Vocational Training, Annual Report 2004., 92 pages. Report Number: TI-AB-03-001-EN-C
Carlgren, I & Marton, F. (2000) Lärare av i morgon. Pedagogiska magasinets skriftserie, nr 1. Stockholm: Lärarförbundet, 20- 31.
Carlgren, I. (1997). “Professionalism som reflektion i lärares arbete”. I: Lärarprofessionalis –
om professionella lärare. Stockholm: Lärarförbundet.
Chapell, C. (2002). Issues of Teacher Identity in a Restructuring Australian Vocational Edu-cation Training (VET) System. Australian and New Zealand Journal of VoEdu-cational
Educa-tion Research, nr 1, p 21-30.
Clow, R. (2002). Further Education Teachers´Constructions of Professionalism. Journal of
Vocational Education & Training, nr 3, p 407-419.
Colnerud, G., Granström, K. (1996) Respekt för lärare. Om lärares professionella verktyg - yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm. HLS Förlag.
Dir. 2007:8. Kommittédirektiv. En reformerad gymnasieskola. Beslut vid regerings-sammanträde den 1 februari 2007. Stockholm: Regeringen.
Edwards, R & Nicoll, K. (2006). Expertise, competence and reflection in the rhetoric of pro-fessional development. British Educational Journal, 32 (1), 115- 131.
Ekholm, M. (1997). ”Lärare, professionalitet och yrkeskvalitet”. I: Lärarprofessionalism- om
professionella lärare. Stockholm: Lärarförbundet, 6- 19.
Englund, T. (red.) (1995) Utbildningspolitiskt systemskifte. Stockholm: HLS förlag.
Fontana, A & Frey, J. (1994). Interviewing the Art of Science. I: Denzin & Lincoln (eds.)
Handbook of Qualitative research. Thousands Oaks: sage, 361-391.
Fullan, M. (2001). The New meaning of Educational Change. New York & London: Teachers College Press.
Greinart, W-D. (2006). European Vocational Training “Systems”- Some Thoughts on the Theorethical Context of Their Historical Development. European Journal: Vocational
Edu-cation, nr 32, p 18-35.
Hargreaves, A. (2000). ”Four ages of Professionalism and Professional Learning” Teachers
and Training: History and Practice, vol 6, nr 2, 151-182.
Hedman, A. (2001). I nationens och det praktiska livets tjänst: Det svenska
yrkesskolesyste-mets tillkomst och utveckling 1918 till 1940. Umeå universitet. Pedagogiska institutionen.
Hodder, I. (1994). The Interpretation of Documents and Material Culture, in Denzin & Lin-coln (eds.) Handbook of Qualitative research. Thousands Oaks: sage, 361-391.
Holme, M. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik. Om kvantitativa och kvalitativa
meto-der. Lund: Studentlitteratur.
Härdig, Jan (1995). Att utbilda till arbetare. En studie av gymnasieskolans bygg- och
anlägg-ningstekniska linje och yrkeslärare. Pedagogiska institutionen. Lunds universitet. Lund: Kompendiet, Göteborg.
Höghjelm, R. ( 2001). ”Den gymnasiala yrkesutbildningen - en verksamhet mellan två kultu-rer”. I: Skolverket Villkor och vägar för grundläggande yrkesutbildning. Några
Högskoleverket (2006). Högskoleverkets årsrapport 2005. SCB
Ingelstam, L. (2004) Kampen om kunskapen. Pedagogiska magasinets skriftserie. Nr 3. Stockholm: Lärarförbundet.
Johansson, S. (1999). Transfer of Technical Training Know –how. A study of Consultacy
Ser-vices in Aid Practice. Pedagogiska institutionen. Umeå universitet.
Jedemark, M. (2007). Lärarutbildningens olika utbildningspraktiker. En studie av
lärarut-bildares olika sätt att praktisera sitt professionella uppdrag. Akademisk avhandling. Lunds universitet.
Jenkins & Wolf (2004)
Johansson, S. (2003). Forum för rekrytering av yrkeslärare. Rapport. Umeå universitet. Umeå: Pedagogiska institutionen. (http:// www.yth.nu/rekrYlar.html)
Johansson, S. & Hedman, A. (2005). Harmonization of Vocational Teacher Education in EU?
The issue of recruitment criteria. Presented in the European Conference on Educational Re-search. Dublin. Ireland.
Kirkwood, M., Christie, D. (2006). The Role of Teacher Research in Continuing Professional Development. British Journal of Educational Studies, vol 54, p 429-448.
Larsson, L. (1989). Från söndagsritskolan till yrkespedagogiska centralanstalten: Yrkesut-bildning och yrkeslärarutYrkesut-bildning: Yrkesundervisning och yrkeslärarutYrkesut-bildning i Sverige 1844-1924. Häften för didaktiska studier, 19. Stockholm: HLS förlag.
Larsson,L. (1991). Yrkesundervisning och yrkeslärarutbildning 1930-1960. Om praktiska ungdomsskolor, kommunala verkstadsskolor och pedagogiska kurser. Häften för didaktiska
studier, 30. Stockholm: HLS: Didaktikcentrum.
Larsson, L. (1995). Yrkesundervisning och yrkeslärarutbildning i förändring 1960-1970. Om yrkesskolor, gymnasieskolreformen och yrkespedagogiskt institut. Häften för didaktiska
studier, 53. Stockholm: HLS Förlag.
Lemar, S. (2001). Kaoskompetens och gummibandspedagogik. En studie av
karaktärsämnes-lärare i en decentraliserad gymnasieorganisation. Umeå universitet. Pedagogiska institu-tionen.
Lemar, S. (2005). Validering av yrkesverksamma – för att främja rekrytering och utbildning
av lärare för gymnasieskolans yrkesförberedande program. Umeå universitet. www Lemar, S. (2005). Developing collaboration between Schools and Labour Market in
Voca-tional Educating Training- a fruitful or futile ambition? Paper presented in Geneva. ECER conference 2006.
Leney, T., Green, A. (2005). Achieving the Lisbon Goal: The Contribution of Vocational Education and Training. European Journal of Education nr 3, p 261-278.
Lindberg, V. (2004). Yrkesutbildning i omvandling. HLS Förlag. Stockholm.
Linde, G. (2003). On curriculum transformation: Explaining selection of content in teaching. Stockholm. HLS.
Linde, G. (2006). Det ska ni veta, en introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. Lundahl, L. (1997). Efter svensk modell. LO, SAF och utbildningspolitiken 1944-1990. Umeå.
Borea.
Lundahl, L. (1998).”Still the Stepchild of Swedish Educational Politics? Vocational Educa-tion and Training in Sweden in the 1990s. TNTEE publicaEduca-tions. Volume 1 Nr 1 s 43-53. Lundgren, U.P (1979) Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori.
Stock-holm: Liber.
Lundström, U.(2007). Gymnasielärare- perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid
millennieskiftet. Doktorsavhandling inom den nationella forskarskolan i Pedagogiskt Arbete. Umeå universitet.
Magnusson, A. (1998) Lärarkunskapens uttryck – en studie av lärares självförståelse och var-dagspraktik. Linköping: Linköpings Studies in Education and Psychology No 58, Linköping University, Departmen of Education and Psychology.
Modie, G. (2003). Identifying Vocational Education and Training. Journal of Vocational
Education and Training, nr 2, p 249-265.
Nilsson, L.(1981). Yrkesutbildning i nutidshistoriskt perspektiv. Yrkesutbildningens utbildning
från skråväsendets upphörande 1846 till 1980-talet samt tankar om framtida inriktning. Gö-teborg: Göteborgs universitet.
Olofsson, J. (2005). Svensk yrkesutbildning. Vägval i internationell belysning. SNS förlag Stockholm.
Olofsson, J. & Schonberg, I. (red.) (2000). Yrkesutbildning i går och idag – om tillväxt,
väl-färd och kön. Studentlitteratur.
Polanyi, M. 1966. The Tacit Dimension. London: Routledge & Keagan Paul.
Proposition 1990/1991: 85 Växa med kunskaper- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Proposition 1999/ 2000: 135 En förnyad lärarutbildning. Stockholm. Utbildningsdepartemen-tet.
Proposition 2001/02:15. Den öppna högskolan. Stockholm. Utbildningsdepartementet. Rolf, B. (1991) Profession, tradition och tyst kunskap. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.
Sarfatti- Larsson , M. (1977) the Rise of Professionalism. A Sociological Analysis. University of Calif Press.
Shaw, G. (2002). ”European Standards” in Vocational Education and Training (VET): What Are they and Who Wants Them? European Journal of Education, nr 2, p 137-152.
Selander , S. (1997). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap. Professionaliseringens
sociala grund. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2002). Efter skolan. Rapport 223. Fritzes. Stockholm. Skolvärlden 2008 nr 1.
SOU 1992:94. Skola för bildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1994:101 Höj Ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning. Stockholm: Utbildningsde-partementet.
SOU 1997:107. Den nya gymnasieskolan - problem och möjligheter. Stockholm: Utbild-ningsdepartementet.
SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stock-holm. Utbildningsdepartementet.
Strathdee, R (2003). Vocational Education and Training and Social Capital in New Zeeland.
Journal of Vocational Education and Training, nr 1, p 65-83.
Stevenson, J. (2002). Vocational Knowledge and its Specifikation. Journal of Education &
Training nr 4, 647-662.
Strömberg, B. (1994) Läraryrket – en profession? En överblick och några funderingar i
an-slutning till aktuell professionsforskning. Rapport nr 1994: 3. Vårdpedagogik, Omvårdnad. Göteborg: Institutionen för vårdlärarutbildning.
Wollschlager & Guggenheim, E. Fries (2004). A history of Vocational Education and Train-ing in Europe- from Divergence to Convergence. European Journal: Vocational trainTrain-ing, nr 32, p1-3.
