Länken mellan projektering och APD-planering

Fakulteten för teknik och samhälle

Länken mellan projektering och

APD-planering

En studie om betydelsen av god samverkan mellan

projekteringsgruppen och produktionsledningen

The link between Construction Design and Construction Site Layout

Planning

2017-01-30

Zahra Al-Mosawi & Adam Aliwi

Handledare:

Niclas Andersson

i

Förord

Examensarbete är den sista kursen inom byggingenjörsprogrammet på Malmö högskola. Kursen omfattar 15 hp och är skriven på fakulteten Teknik och Samhälle. Examensarbetet innebär således att studenterna ska finna ett ämne att fördjupa sig i. Under studiens gång ska studenterna granska om det finns möjlighet för eventuell förbättring eller ge förslag till framtida studier inom det undersökta ämnet.

Denna studie har genomförts i samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Syd.

Ett varmt tack riktas till vår handledare på högskolan, Niclas Andersson, som under studiens gång har tillhandahållit oss med viktig handledning samt rådgivning. Vi vill även tacka vår externa handledare på Skanska, David Eriksson, som med stort engagemang erbjudit sig att handleda oss inom verksamheten. Ytterligare ett tack riktas till de intervjuade, Johan Andersson, Jesper Bengtsson, Per Danielsson och Tobias Edahl, som bidragit med värdefull information. Sist men inte minst vill vi tacka våra familjer som ställt upp och stöttat oss i ur och skur under vårt skrivande.

Zahra Al-Mosawi & Adam Aliwi

ii

Sammanfattning

Med hänsyn till att vi bygger i stadskärnorna blir APD-planen ett verktyg de större byggprojekten inte klarar sig utan. Antingen görs den i 2D eller i 3D. Nu när byggbranschen allt mer och mer inser nyttan av att planera arbetsplatsens utformning i 3D kan man göra väl genomarbetade APD-planer som innefattar det mesta, vilket även det har sina fördelar ur ett produktionstekniskt synsätt.

Denna rapport avser att undersöka sambanden mellan projekteringen och APD-planeringen samt hur dialogen mellan de inblandade aktörerna inom projekteringen och APD-planeringen kan bli bättre. Syftet blir då att undersöka hur personer som varit involverande i byggprojektet STUDIO uppfattar sambandet mellan projekteringen som gjordes för byggprojektet och den senare APD-planen men även vad som kan och bör göras för att få det att fortlöpa enklare. Genom att titta på kommunikationsprocessen mellan dessa grupper kan vikten av att ta hänsyn till arbetsmiljömässiga konsekvenser för både produktionsfasen och för den färdiga byggnaden lyftas fram.

Inhämtning av information har skett genom intervjuer med öppna frågor, granskning av Skanskas interna dokument för Projekt STUDIO samt genom facklitteratur. Den teoretiska referensramen har innefattat allt ifrån byggprocessen och dess olika skeden till BAS-P och BAS-U med deras viktiga roller i ett byggprojekt. Vidare har entreprenadformerna presenterats och en närmare beskrivning om vilken entreprenadform som används vid STUDIO finns med. Detta har varit till grund för att få en förståelse om byggprocessen i helhet, APD-plan och vad som krävs vid upprättandet av en sådan.

Intervjuerna som genererade en stor portion information för studien hade anknytning till APD-planen och även projekteringen. Personerna som blev intervjuade fick under intervjun berätta hur det i nuläget arbetas men även hur de själva kan tänka sig skulle vara bättre att arbeta. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter kunde den inhämtade information enklare analyseras och det viktigaste kunde plockas fram. Från den erhållna informationen gjordes analys och slutsats.

Studien visar att en länk, i form av en kommunikationsprocess, mellan projektering och APD-planering existerar, men som i dagsläget inte är så glasklar. Analysen kom fram till att det finns en del som kan göras och är väldigt enkelt att implementera i byggprojekten. Från analysen framkom det exempelvis att alla tillfrågade från intervjuerna, tycker att det är viktigt med någon form av preliminär APD-plan. Byggprojektet STUDIO har varit ett unikt projekt och sätter en hög standard i byggbranschen, dock bör däremot produktionspersonal deltaga på projekteringsmöten för att bistå med sin kunskap från byggarbetsplatsen.

iii

Abstract

Considering that we are building in city centres, the construction site layout plan (CSLP) becomes a tool that construction projects cannot do without. It can either be created in 2D or 3D. Now that the construction industry is slowly beginning to realize the advantages of having a site layout plan in 3D, one is able to create well-devised plans that include needed information, which is also beneficial from a production engineering approach.

The aim of this study is to examine the relationship between the construction design and the construction site layout plan and how the dialogue between the actors involved in the design and site layout planning can be improved. These questions have been answered by analysis of interviews with some persons who have been a part of the construction design and planning of the site in a project called STUDIO Malmö.

The retrieval of information has been through interviews, review of Skanska's internal documents for Project STUDIO Malmö and by collecting useful information from literature. The study shows that a link between the construction design and the construction site layout plan exists, but that it is not clear in the current situation. The study also shows that there are suggestions on how to improve the communication that actually could work in the current situation.

iv

Innehållsförteckning

1.2 Syfte och avgränsningar ... 2

1.3 Metod och genomförande ... 2

1.3.1 Litteraturstudie ... 2 1.3.2 Fallstudie ... 3 2 TEORETISK REFERENSRAM ... 4 2.1 Byggprocessen ... 4 2.1.1 Förstudie ... 4 2.1.2 Programskede ... 5 2.1.3 Projekteringsskede ... 5 2.1.4 Upphandling ... 6 2.1.5 Produktionsskede ... 6 2.1.6 Förvaltning ... 6 2.2 Byggmiljösamordnare ... 6 2.2.1 Arbetsmiljöplan ... 7 2.2.2 Byggmiljösamordnare (Projektering) ... 7 2.2.3 Byggmiljösamordnare (Utförande) ... 7 2.3 Entreprenadformer ... 7 2.3.1 Utförandeentreprenader ... 8 2.3.2 Totalentreprenad ... 8 2.4 Bygghandlingar ... 8 2.4.1 Administrativa föreskrifter ... 9 2.5 APD-planering ... 9 2.5.1 Personalutrymme ... 10 2.5.2 Utrustning ... 10 2.5.3 Kranar ... 10

2.5.4 Vad krävs för att upprätta en APD-plan? ... 10

2.5.5 APD-plan i 2D och 3D ... 11

3 FALLSTUDIE ... 12

3.1 Beskrivning av fallstudie ... 12

3.2 Skanska ... 12

3.3 Projekt STUDIO Malmö ... 12

4 RESULTAT OCH ANALYS ... 14

4.1 APD-planering i dagsläget ... 14

4.2 Möjlig förbättring ... 15

4.3 Skanskas definition av APD-planering ... 20

4.4 APD-planering – Projekt STUDIO Malmö ... 21

4.5 Projektering – Projekt STUDIO Malmö ... 23

4.6 Administrativa föreskrifter – Projekt STUDIO Malmö ... 24

4.7 Analys av resultat ... 24

v

4.7.2 Projektering ... 25

4.7.3 Utveckling av länken mellan projektering och APD-planering ... 26

5 DISKUSSION ... 27

5.1 Metoddiskussion ... 27

5.2 Allmän diskussion ... 27

5.3 Diskussion kring förslag ... 29

6 SLUTSATS ... 31

Referenser ... 33

Bilaga - Intervjufrågor ... 35

Bilaga – Transkribering Per Danielsson ... 36

Bilaga – Transkribering Johan Andersson ... 41

Bilaga – Transkribering Tobias Edahl ... 45

1

1 INLEDNING

Studiens ämnesområde presenteras i detta kapitel med avsikt att skapa en förståelse hos läsaren av vad som kommer att tas upp i examensarbetet. Studien kommer i detta inledande kapitel att presentera följande delkapitel: bakgrund, syfte och avgränsningar samt metod och genomförande.

1.1 Bakgrund

Eftersom byggarbetare och produktionspersonal tillbringar en stor del av produktionstiden på byggarbetsplatsen behöver de röra sig fritt och lätt inom området (Irizarry & Zolfagharian, 2014). På så sätt leder detta till bättre produktivitet, ökad säkerhet och tidsbesparing. Allt detta kan uppnås med en välplanerad arbetsplatsdispositionsplan, också kallad APD-plan (Papadaki & Chassiakos, 2016). APD-planen visar, på en situationsplan, hur arbetsplatsen används samt var bodar, kranar, kontor, maskiner, material med mera ska placeras (Révai, 2012).

Arbetsmiljöverket anser att en APD-plan kan vara lämplig att upprätta enligt AFS 1999:3 § 19, då placeringen av bodar, upplag och verkstäder samt transportvägar ska planeras, i god tid (Arbetsmiljöverket, 2015). Utöver det ska även fordonstrafik avskiljas från cykel- och gångleder. Dessutom ska arbetet enligt lag planeras med stöd av 2 kap 2 § arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160, u.d.), vilket innebär att arbetet ska organiseras och anordnas för att uppnå en säker arbetsmiljö.

I rapporten Riktlinje – BIM i projekt, skriven i samarbete med företag och myndigheter, har man kommit fram till att projektörernas modeller kan användas med stor fördel om de kopplas till APD-planen (BIM i Staten, 2014). Fördelen med detta är att det minskar arbetsbelastningen. De högt utvecklade informationsmodellerna som skapats av projektörerna bör alltså även vara produktionsanpassade för att säkerställa kvaliteten och samtidigt minska risken för svårigheter som kan uppstå under byggskedet. Utöver detta fungerar APD-planen även som en kunskapskälla där den kan vara som en kommunikationskanal men även som en informationskälla där den ger en tydlig överblick på arbetsplatsen (Gustafsson & Schultz, 2010)

Skanska Sverige AB är ett företag som är bland de dominerande i den svenska byggbranschen. Det är av intresse för Skanska att studera länken mellan projekteringsgruppen och produktionspersonalen som står för APD-planen, då företaget upplever att samspelet inte utnyttjas. Länken i fråga kan beskrivas som en kommunikationsprocess eller ett informationsutbyte mellan projekteringen och produktionen. Ytterligare vill de ha en utredning för att se om det finns något utrymme för förbättring i sina byggprojekt genom att eventuellt utveckla den bristande kommunikationen mellan projekteringsgruppen och produktionspersonal när det kommer till arbetsplatsens disposition.

2

1.2 Syfte och avgränsningar

Syftet med denna studie har varit att bilda sig en uppfattning om sambanden mellan projekteringen och APD-planeringen. Samtidigt ska studien ge förslag på hur den bristande kommunikationen mellan projekteringsgruppen och produktionen kan förbättras när det gäller upprättandet av arbetsplatsen.

Eftersom byggbranschen är svåröverskådlig, med många olika skeden och delprocesser, har författarna valt att avgränsa studien till större byggprojekt som utförs som totalentreprenad. Arbetet begränsas inom Sveriges gränser med fokus på storstäder med trångt utrymme för APD-planering. Därtill kommer studien att endast undersöka arbetssättet inom byggföretaget Skanska Sverige AB.

Frågeställningen för examensarbetet utgörs av nedanstående frågor och kommer att klarläggas i fallstudien:

 Hur ser länken ut mellan projekteringen och APD-planeringen?

 Hur kan dialogen mellan inblandade inom projekteringen och APD-planeringen förbättras?

1.3 Metod och genomförande

1.3.1 Litteraturstudie

Under studiens gång har information samlats in genom att studera byggrelaterad facklitteratur, tidigare kursmaterial från utbildningen och till sist har pålitliga webbsidor från myndigheter och kommuner använts. För informationsinhämtning har författarna bland annat använt Malmö Högskolas bibliotekskatalog och även Google. Litteratur har valts noggrant med granskat och publicerat material samt utefter egen bedömning. Litteratur som har använts som hjälpmedel under skrivandet och för att få en bättre kännedom om de olika metoderna för rapportskrivning och intervjuteknik är: ”Intervjuteknik” av Häger B. (2007), ”Smått och Gott: om vetenskapliga rapporter och referensteknik” av Mattsson P, Örtenblad A. (2008) samt ”Fallstudien som forskningsmetod” av Merriam S. (1994).

Litteraturstudien har gjorts för att lägga en grund för att få en inblick av vad fallstudien ämnas för.

Sökord som använts för studien har varit: Projektering, byggprocessen, byggprojekt, leda byggprojekt, arbetsplatsdisposition, APD-plan, APD-planering, byggproduktion, placeringsritning, totalentreprenad, entreprenadformer, byggstyrning, arbetsmiljöplan, BAS-P, BAS-U.

3

1.3.2 Fallstudie

Fallstudien har genomförts via inhämtning av data från kvalitativa intervjuer och verksamhetens interna dokument. Intervjufrågorna har varit öppna frågor och har således inte lämnat utrymme för några Ja och Nej svar från intervjupersonernas sida. Intervjuerna har gjorts som besöksintervjuer på Skanskas kontor och intervjuerna har spelats in för att sedan transkriberas och analyseras. I transkriberingen har intervjuarens kommentarer markerats med hakparenteser och det som inte har blivit uppfattat av intervjupersonen har markerats med *ohörbart*.

Författarna har intervjuat fyra personer från organisationen och resultatet från intervjuerna hade troligtvis kunnat bli annorlunda om fler från företaget hade blivit intervjuade. Intervjupersonerna har olika roller i företaget och återger således sina egna reflektioner och tankar på de ställda frågorna som är de samma för alla intervjuerna, detta ger författarna en möjlighet att kunna jämföra svaren och dra en slutsats ifrån dessa.

Frågorna som skulle besvaras var i den första intervjudelen generellt för hur de intervjuade arbetade i vissa projekteringsskeden och i den andra intervjudelen tillfrågades intervjupersonerna hur de själva tycker att de istället bör arbeta. Till sist har de fått svara på frågor som rör byggprojektet STUDIO Malmö.

4

2 TEORETISK REFERENSRAM

I den teoretiska referensramen finns en samling av information som anses vara viktig och fungera som underlag för att kunna besvara frågeställningen samt genomföra någon analys över det data som insamlats i fallstudien. Ändamålet med dessa faktabaserade teorier är att göra det enklare för läsaren att hänga med samt skapa sig en uppfattning av vanligt förekommande begrepp inom byggbranschen.

I studien kommer författarna att gå igenom byggprocessens olika stadium, byggmiljösamordnarens roll, de olika entreprenadformerna och en del bygghandlingar. Till sist skriver författarna om APD-planen som är en huvudtes i studien.

2.1 Byggprocessen

Byggprocessen innebär den process där ett byggprojekt utvecklas, planeras samt genomförs (Stintzing, 2005). Den börjar redan då ett behov av byggnation identifieras, tills det att projektmålet är uppnått och den färdiga produkten kan tas i bruk. Byggprocessen delas oftast in i olika skeden: förstudie, programskede, projekteringsskede, upphandling, produktionsskede och förvaltning (Nordstrand, 2008). Efter varje skede ska ett resultat i form av underlag, handling eller färdig produkt levereras till nästa steg i förloppet.

Figur 1: En illustration av byggprocessen i stora drag.

2.1.1 Förstudie

När ett byggprojekt är en lösning vid behov av nya lokaler, kan en förstudie eller en behovsutredning som det också kallas, genomföras (Nordstrand, 2008). I förstudien görs en analys samt specifikation av de förutsättningar och krav som finns för behovet. Utifrån det ska bland annat fastställande av projektets omfattning och lokalbehov såväl som bedömning av ekonomiska konsekvenser göras. Ändamålet med denna analys är att få underlag för beslutsfattande om att fortsätta med projektet eller inte.

I ett sådant tidigt skede där det finns många faktorer som är osäkra bör byggherren vara inblandad i arbetet, tillsammans med erfarna personer inom byggteknik samt ekonomi (Nordstrand, 2008).

Resultatet man får utav förstudien är en förstudierapport som bland annat består av verksamhetsbeskrivning, kostnadskalkyler, teknisk redovisning och en ungefärlig tid för utförandet (Region Jönköpings län, 2016).

Byggherren beslutar om projektet Förstudie Program -skede Projekterings -skede Produktions -skede Förvaltning

5

2.1.2 Programskede

Delprocessen efter förstudien kallas för programskede (Nordstrand, 2008). Här görs fördjupade analyser samt undersökningar på det man kommit fram till i förstudierapporten. Djupare utredningar görs samtidigt som rapporten kompletteras. Efter att dessa är färdiga ställs de samman i ett så kallat byggnadsprogram.

Eftersom kunskapen om projektet är bredare i detta skede, kan ekonomiska kalkyler göras på ett säkrare sätt. Dessa kan vidare användas som ekonomisk styrning av projektledaren (Söderberg, 2005). Även gestaltningen, där programskisser tas fram, kan sättas igång i detta skede. Det görs för att man ska kunna försäkra sig att kraven för byggnadsprogrammet fullgörs under projekteringen.

Större projekt kräver oftast att programarbetet görs av flera specialister, utöver projektledaren och byggherren, medan för små byggprojekt kan byggherren välja att göra det mesta själv (Nordstrand, 2008).

Syftet med programarbetet är att noggrant och tydligt beskriva byggherrens alla krav, men också att klargöra alla förutsättningar, som kan ha någon inverkan på projekteringen och eventuellt produktionen (Nordstrand, 2008). Hur arbetet läggs upp beror på vilken entreprenadform man har.

2.1.3 Projekteringsskede

Projekteringsskedet delas in i ytterligare tre skeden; gestaltning, systemutformning och detaljutformning (Nordstrand, 2008). Under gestaltningen utgår man ifrån byggnadsprogrammets krav för att komma på förslag för utformning till den eventuella byggnaden samt bestämma dess konstruktion. Här ligger huvudansvaret på arkitekten, men också på övriga projektörer som till exempel konstruktörer och installatörer. Dessa ska tillsammans få fram ett fungerande huvudalternativ för gestaltning som sedan ska utvecklas vidare i detalj. Byggnaden ska formas så att man senare ska kunna hitta lösningar till krav för bland annat funktion, miljö samt förvaltning. Utöver det, ska arkitekten även se till att uppfylla kraven för god arkitektur. Resultatet av denna delprocess presenteras som förslagshandlingar, vilka är förslag i form av ritningar, där bland annat en situationsplan över tomten, byggnadens våningar och fasader redovisas (Nordstrand, 2008).

Systemutformning eller systemhandlingsskedet är den nästföljande delprocessen. Där är fokus på att fastlägga byggnadens design och konstruktions- och installationssystem, så att de uppfyller byggnadsprogrammets krav (Nordstrand, 2008). Ändamålet är att färdigställa produktbestämningen under systemskedet och utav det, sammanställa systemhandlingar, så att endast detaljlösningar återstår. Systemhandlingarna ska utgöra underlag för både byggherren, så att denne kan ha uppsikt på projektets utveckling, men också för att detaljprojekteringen ska kunna sättas igång. När systemhandlingarna är färdiga, kan bygghandlingsskedet påbörjas. Utformningen ska nu utföras i detalj och detta ska resultera i bygghandlingar med

6

både ritningar och beskrivningar, som i sin tur ska användas av entreprenörerna vid uppförandet av byggnaden. Under detaljprojekteringen ska alltså slutgiltig dimensionering, måttsättning, materialval, placering av fönster och dörrar med mera bestämmas (Révai, 2012). Allt med hänsyn till bland annat byggnadsprogrammet, lagstiftning samt byggherrens krav.

2.1.4 Upphandling

Upphandlingen pågår under hela byggprojektet (Stintzing, 2005). Det är en delprocess inom byggprocessen som skapar en anknytning mellan den immateriella och den materiella produktionen. Med den immateriella produktionen menas produktbestämning och med den materiella produktionen menas produktframställning. Ett exempel på hur en upphandling kan beskrivas är att en beställare på något sätt skaffar sig en tjänst, en entreprenad eller också utrustning och varor (Nordstrand, 2008). Det resulterar sedan i ett avtal mellan två parter. Vid upphandling är det avtalslagen som gäller. Då statliga eller kommunala myndigheter väljer att upphandla entreprenader är det lagen om offentlig upphandling (LOU) som de måste följa. För privata beställare, å andra sidan, finns inga specifika upphandlingsregler.

Under upphandlingen är det en del förutsättningar som ska bestämmas. Det kan vara val av upphandlingsform, entreprenadform och ersättningsform, men också metod för infordran av anbud med mera (Stintzing, 2005).

2.1.5 Produktionsskede

När det är dags att bygga, upphandlar beställaren lämpliga entreprenörer (Nordstrand, 2008). Dessa ska i sin tur skaffa sig olika hjälpmedel och resurser för produktionen men också skapa en så kallad tillfällig fabrik, ansluten till den blivande byggnaden eller anläggningen. Under produktionsskedet är fokus på etablering, drift och skötsel av den tillfälliga fabriken, byggproduktion och sist men inte minst avveckling av den tillfälliga fabriken (Révai, 2012). Därefter genomförs en slutbesiktning och den färdiga byggnaden kan sedan tas i bruk.

2.1.6 Förvaltning

Förvaltningsskedet står för det skedet då den färdiga byggnaden eller anläggningen överlämnas till dess beställare för att användas för det avsedda syftet (Nordstrand, 2008). Det är också viktigt att produkten förvaltas, vilket innebär att den sätts i drift och underhålls. Det kan vara allt från försörjning av vatten, värme och el men också skötsel av byggnaden eller anläggningen så att dess tekniska funktioner och värde kan bevaras.

2.2 Byggmiljösamordnare

Enligt arbetsmiljölagen har den som uppför en byggnad, oftast kallad byggherre, ett ansvar enligt lag att beakta arbetsmiljön samt kontrollera vilka åtgärder som behöver vidtas (TIB, 2016). Byggmiljösamordnaren ska finnas med under hela byggprocessen.

7

2.2.1 Arbetsmiljöplan

Arbetsmiljöplanen är ett dokument för arbetsmiljöarbetet och beskriver hur arbetet ska skötas ur säkerhet- och arbetsmiljösynpunkt (AMP-Guiden, u.d.). Dokumentet anger även vilka regler som gäller på byggarbetsplatsen och tas därmed fram i planerings- och projekteringsstadiet. Planen innehåller, som tidigare nämnt, regler för byggarbetsplatsen, beskrivning hur arbetsmiljöarbetet ska utföras samt arbetsmiljöförberedelser som tas vid under byggskedet för att miljön på arbetsplatsen ska bli god (Arbetsmiljöverket, 2015).

2.2.2 Byggmiljösamordnare (Projektering)

Under projekteringen finns det en person som går under titeln BAS-P som står för Byggmiljösamordnare för Planering och Projektering (TIB, 2016). BAS-P jobbar som samordnare i den inledande delen av planeringen och projekteringen för ett byggprojekt. Arbetsuppgiften är att koordinera underlag och information från de olika disciplinerna såsom ingenjörer, arkitekter, VVS-konsulter och så vidare. BAS-P finns för att upprätthålla en säker arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket, 2016).

I huvudsak granskar BAS-P de inkommande dokumenten och ritningar som kommer från olika projektörer och samordnar dessa för att få en fungerande verksamhet. Det är viktigt att verksamheten och de olika processerna inte krockar och skapar risker för varandra (TIB, 2016).

2.2.3 Byggmiljösamordnare (Utförande)

När det blir dags att bygga tar BAS-U, Byggmiljösamordnare för Utförande, över uppdraget från BAS-P och ska nu organisera en säker arbetsmiljö i praktiken (Arbetsmiljöverket, 2016). BAS-U har ett ansvar att kontrollera de olika entreprenörernas arbetsmetoder samt vilken utrustning de använder vid utförande av arbetet (TIB, 2016). Därefter granskar denne hur entreprenörerna lever upp till de aktuella arbetsmiljöreglerna som BAS-P upprättat.

BAS-U får riskbedömningar av entreprenörerna samt beskrivningar på lämpliga skyddsåtgärder som kan behövas (TIB, 2016). Beskrivningarna sammanställs sedan av denne som därpå utvecklar arbetsmiljöplanen som upprättades av BAS-P så att det blir passande för byggverksamheten som ska bedrivas.

2.3 Entreprenadformer

Byggprojekt kan organiseras på en mängd annorlunda sätt, allt beroende på hur byggherren beslutar sig för att utföra projektet (Söderberg, 2005). Det finns olika alternativ för genomförande och planering för byggherrens byggprojekt. Några av de olika alternativen beskrivs nedan.

8

2.3.1 Utförandeentreprenader

Vid utförandeentreprenader vänder sig byggherren till en inhyrd projektledare, därefter görs de två första skedena i byggprocessen med hjälp av konsulter (Nordstrand, 2008). Konsulterna står för framtagning av handlingar till projektering och utredning. Efteråt upphandlas byggandet av en eller flera entreprenörer som ansvarar för att bygga den upphandlade byggnaden i enlighet med byggherrens beskrivningar och ritningar.

Inom utförandeentreprenad ingår generalentreprenad, delad entreprenad och samordnad generalentreprenad (Söderberg, 2005). Om en ensam entreprenör får ansvar för en utförandeentreprenad i byggskedet kallas det för generalentreprenad. Den delade entreprenaden är liknande utförandeentreprenaden. Den enda skillnaden är att det är flera entreprenörer som står för var sin del. En samordnad generalentreprenad är en blandning av generalentreprenad och delad entreprenad. Vid sådana entreprenader görs upphandlingen som delad entreprenad och genomförandet utförs som generalentreprenad.

2.3.2 Totalentreprenad

Totalentreprenad är en entreprenadform där entreprenören står för både projektering samt utförande (Persson, 2013). Det enda beställaren gör är att precisera sina funktionskrav som denne vill ha utav byggnationen. Som beställare anger man hur man vill att huset ska se ut med exempelvis en enkel skiss, små korta beskrivningar och därefter bygger entreprenören huset (Boverket, 2013). Vid denna typ av upphandling står entreprenören för de tekniska handlingarna samt arbetshandlingarna själv.

Styrd totalentreprenad är en gren inom denna entreprenadform och som innebär att byggherren väljer att ansvara för en del av projektet och därefter lämna över resten av ansvaret till totalentreprenörerna (Révai, 2012).

För denna typ av entreprenad genomförs även projekteringen på ett lite annorlunda sätt än vad som görs för utförandeentreprenader (Révai, 2012). Det är totalentreprenörens uppgift att komma överens med de olika projektörerna. Det är även dennes ansvar att anlita en projekteringsledare som ska ta hand om projekteringsstyrningen.

I projekt med totalentreprenad sätts högre krav på detaljerad projektering för att man redan vid pågående produktplanering kan sätta igång med produktionen (Révai, 2012). Detta gör även att behovet av nära kommunikation mellan projektering och produktionen måste fungera.

2.4 Bygghandlingar

Varje disciplin inom projekteringen har sin egen bygghandling (Nordstrand, 2008). I bygghandlingen redovisas bland annat hur man ska bygga och vilket material som ska användas. Detta är ett sätt att förmedla information mellan de inblandade i byggprojektet.

9

Kort förenklat är bygghandlingar ett samlingsbegrepp i projekt och utgörs av olika typer av ritningar samt texthandlingar (Bergenudd, 2003). Exempel på bygghandlingar är administrativa föreskrifter, byggnadsritningar och konstruktionsritningar.

2.4.1 Administrativa föreskrifter

De Administrativa Föreskrifterna (AF) är viktiga föreskrifter som dels anger omfattande uppgifter om projektet och dess beställare, dels innehåller de upphandlings- och entreprenadföreskrifter samt föreskrifter för allmänna arbeten och hjälpmedel (Genberg, et al., 2007). Dessa utformas och upprättas med AF AMA som utgångspunkt och bör skiljas från de tekniska beskrivningarna som också ingår i AMA. De Administrativa Föreskrifterna är också de regleringar som behövs vid upphandlingen och även vid produktionen (Nordstrand, 2008). I den samlingen av föreskrifter finns även skrivet om när anbud ska lämnas in, entreprenad- och ersättningsform, byggstart, ungefärligt datum för färdigställande m.m. (Révai, 2012). AF AMA är en bok som bland annat innehåller RA AF, som står för Råd och anvisningar (Söderberg, 2005). Denna består av följande kapitel, som också anses vara huvuddelarna i AF:

AFA Allmän orientering AFB Upphandlingsföreskrifter

AFC Entreprenadföreskrifter vid utförandeentreprenad AFD Entreprenadföreskrifter vid totalentreprenad AFH Allmänna hjälpmedel

AFJ Allmänna arbeten

Administrativa Föreskrifter för totalentreprenad görs liksom övriga entreprenadformer med hjälp av AF AMA (Söderberg, 2005). Dock ska hänsyn till entreprenadens förutsättningar tas.

2.5 APD-planering

Innan byggstart ska entreprenören upprätta en så kallad APD-plan (Révai, 2012). Ordet står för arbetsplatsdispositionsplan och visar, på en situationsplan, hur arbetsplatsen används samt var bodar, kontor, maskiner, material m.m. ska placeras. Detta för att få en effektiv och välplanerad arbetsplats. Det är vanligt att APD-planen delas upp i olika delar för personalutrymme, utrustning och kranar (Persson, 2012).

10

2.5.1 Personalutrymme

Vid varje nybyggnad måste entreprenören ordna en produktionspunkt för byggnadsverket (Nordstrand, 2008). Denna punkt ska bestå av produktionshjälpmedel såsom kontors- och personalbodar samt placering för personalparkering. Det är också entreprenörens jobb att se till att ordna försörjning med vatten, el och avlopp till personalutrymmena.

Personalbodar ska helst placeras på minimalt gångavstånd då mycket tid annars går åt promenader mellan bodar och produktionsplatsen (Persson, 2012).

2.5.2 Utrustning

På arbetsplatsen behöver man maskinell utrustning såsom lyftkranar, tillfälliga försörjningssystem för vatten, avlopp, el, utrymmen för förråd, materialupplag och placering för avfall, tillfälliga vägar och stängsel samt skyltar omkring byggarbetsplatsen (Nordstrand, 2008).

När byggproduktionen startar är miljön i ständig förändring, arbetsplatsen förändras. Förändringarna kräver att den “tillfälliga fabriken” underhålls och kompletteras (Nordstrand, 2008). Fabriken kommer behöva energi, vid väderomslag till kallare klimat bör värme exempelvis finnas i bodarna, material måste skyddas från regn, snö och hagel.

2.5.3 Kranar

Byggkranar är något som finns vid större byggnadsprocesser och därför krävs det god placeringsorganisation för dessa (Révai, 2012). Etableringen och planering för kranarna sker i fas med stomplaneringen och det definitiva beslutet görs oftast vid slutet av stomplaneringen. Vid detta skede brukar det finnas bättre uppfattning om var placeringen lämpar sig bäst för tunga lyft och stomkompletteringsarbeten.

Störningar i produktionen kommer att uppstå oavsett hur god planeringen är, försenade eller felaktiga leveranser, sjuk- eller annan frånvaro, bristande samordning, felaktiga planeringsunderlag osv. (Révai, 2012). Finns en väl genomtänkt planering innan eventuell byggstart blir risken för störningar någorlunda förhindrad.

2.5.4 Vad krävs för att upprätta en APD-plan?

För att upprätta en bra APD-plan behövs det till en början en situationsplan över området där huset ska uppföras. Till hjälp kan Google Maps användas med fördel (Eriksson, 2016). Det kan vara lämpligt att utföra ett besök på platsen där det tilltänkta bygget ska byggas samt ta reda på vilken typ av rörelse som finns på platsen såsom gångtrafikanter, cyklister och annan trafik.

11

2.5.5 APD-plan i 2D och 3D

APD-plan i 2D kan beskrivas som att man ser området för arbetsplatsens disposition ovanifrån och den som läser planen måste således göra en egen uppfattning om hur området ser ut. 2D-planen lämpar sig för enklare produktion men används även för större projekt, vilket ofta görs i början innan en 3D APD-plan ska skapas (Eriksson, 2016). En APD-plan gjord i 3D visualiserar de olika delarna och där är det färdiga modeller som används. Detta gör det enklare att uppfatta den verkliga bilden av arbetsplatsen, vilket i sin tur minskar risken för missuppfattningar vid produktionen.

12

3 FALLSTUDIE

Följande kapitel redovisar en kort beskrivning av empirin samt om företaget och projektet som valts att sätta fokus på. All information är hämtad från Skanska.

3.1 Beskrivning av fallstudie

Fallstudien är ett resultat av ett samarbete med byggföretaget Skanska Sverige AB. Ett projekt inom verksamheten har valts att ställas i centrum samt undersökas. Projektets namn är STUDIO Malmö och är, som namnet tyder, belägen i Malmö.

3.2 Skanska

Skanska är ett av Sveriges ledande byggföretag med sina 10 330 anställda (Skanska, 2017:1). Företaget är indelat i fyra delar, nämligen bygg- och anläggningsverksamhet, bostadsutveckling, kommersiell utveckling och sist men inte minst infrastrukturutveckling. Att värna om livet, agera etiskt och öppet, att tillsammans bli bättre samt att stå vid kundens sida är verksamhetens värderingar.

3.3 Projekt STUDIO Malmö

STUDIO är en mötesplats främst inriktad för företag men också för allmänheten (Skanska, 2017:2). Byggnaden är tänkt för bland annat utställningslokaler, hotell, restauranger, caféer och skybar. Syftet med STUDIO är att det ska finnas en plats inom staden Malmö där människor kan arbeta, träffas samt umgås i. Projektet har genomförts som totalentreprenad, vilket innebär att ägaren står bakom projektet. Detta betyder också att beställare och entreprenör har en nära relation till varandra vad gäller planering och produktion inom projektet.

Mer information om projektet:

Beställare: Skanska Öresund AB

Totalentreprenad: Skanska Sverige AB, Region Hus Syd Yta: 20 000 kvm

Våningar: 14

Adress: Nordenskiöldsgatan 4, Malmö Projektering: Mars 2014 – Juli 2015

13 Produktion: April 2015 – Oktober 2016

14

4 RESULTAT OCH ANALYS

I detta avsnitt presenteras sammanställning av insamlad information inom ämnets ramar. Detta tillsammans med litteraturstudien utgör en grund för både analys och diskussion. All data är inhämtad från Skanskas medarbetare, bland annat genom intervjuer samt kontakt. Intervjuerna med produktionschef, projekteringsledare, BIM-koordinator och arbetsledare är sammanfattade i en sammansatt löpande text. En transkribering av intervjuerna finns i bilagorna.

4.1 APD-planering i dagsläget

Idag börjar APD-planen ofta diskuteras överskådligt under programhandlingsskedet eller till och med redan i förstudien, beroende på projektets omfattning. När tiden är inne för produktionsplanering kan även APD-planeringen sättas igång i detalj. Detta ska göras innan exempelvis bodar och kranar beställs. Arbetsledaren anser att det är viktigt att fastställa en APD-plan, så tidigt som när offert eller anbudsförfrågan skickas, för att kunna ha koll på de allmänna kostnaderna för exempelvis bodetablering, containrar och staket.

Det finns inget specifikt tillfälle där APD-planen ska vara helt klar eftersom det är ett löpande dokument som ständigt uppdateras under produktionstiden. Varför planen ska vara levande under produktionen är en fråga. Arbetsledaren menar att det finns olika faktorer till det. Ett exempel är att det under produktionen kan finnas behov av förflyttning av kranar och containrar. Ett annat exempel kan vara att extra körgrindar behöver tilläggas vid stomresningsskedet, och därefter plockas bort, då inte lika många transporter behöver göras längre. En annan parameter är att man i många fall försöker pressa omkostnaderna genom att experimentera med APD-planen för att slippa hyra extra mark från kommunen vid trånga utrymmen som i storstäder. Däremot är det också dyrt att kontinuerligt ändra APD-planen, då det i själva verket inte endast är en pappersritning utan det handlar om omplacering av containrar, demontering av kranar, förflyttning av staket med mera. Därför är det bra att kunna skapa en plan som kan bibehållas under så lång tid som det går, tycker arbetsledaren. Under projekteringen brukar oftast fokus läggas på själva produkten och inte på området runt omkring. Dock diskuteras det i flesta fall angående hur man vill bygga samt driva projektet. Ett exempel som togs upp av produktionschefen är att man till exempel vid liknande projekt som STUDIO, då två ihopsatta byggnader ska byggas samtidigt, redan under design-skedet måste ta hänsyn till logistik och arbetsmetod.

En tydlig och glasklar koppling mellan projektering och APD-planering finns för tillfället inte, menar BIM-koordinatorn, men att det ofta är någon från produktionen som tidigt i projekteringen kommer med användbar indata. Arbetsledaren håller med BIM-koordinatorn i detta fall, då denne tänker att APD-planeringen inte är någonting som projektörerna själva tänker på, utan att det mest är rena förslag från produktionen det handlar om. Det som dock är anknutet till APD-planeringen är just kranfundamenten, alltså var kranar ska placeras samt

15

hur de kommer påverka omgivningen och själva byggnaden. Vidare anser arbetsledaren att det i många fall inte är projekteringen som styr APD-planeringen, utan snarare tvärtom. Samma tanke har projekteringsledaren, som är en länk mellan projekteringsgruppen och produktionen. Projekteringsledaren menar att det borde finnas någon koppling mellan dessa två faser och att det finns i mycket liten utsträckning idag, genom att man många gånger måste anpassa projekteringen till APD-planen. Ett exempel är att det är viktigt att ta hänsyn till tunga elements vikter och projektera dessa så att de funkar med kranen. Bodetablering och liknande är alltså inte av någon stor betydelse vid design av byggnaden.

Det är oftast produktionschefen som har det yttersta ansvaret för APD-planeringen, men jobbet kan även överlämnas till någon arbetsledare, projekteringsledare eller BAS-P. Ibland är projekteringsledaren och BAS-P samma person. Det är väldigt varierande och beroende på projektet kan, som i fallet med STUDIO, även en BIM-koordinator vara med. En så kallad logistikansvarig kan också vara bra att ha, då det är denne som oftast ansvarar för containrarna samt ser till att verktygen som behövs finns på plats. Någonstans i början av ett projekt är det inte alltid det finns folk som är knutna till projektet och då kan en produktionschef eller projektchef ta hand om arbetet. Som tidigare nämnt, beror det på projektets omfattning samt på vilken personal som finns tidigt i projektet. Ibland kan även kommunen och beställaren medverka.

Det som krävs för att kunna upprätta en APD-plan varierar, men en tydlig situationsplan är något som behövs. Google Maps är också ett brukbart verktyg att använda för att kunna få en bild av området. Samma sak gäller med 3D-scanner av flygfoton, då det av produktionschefen anses vara väldigt användbart vid exempelvis schaktarbeten. Områdesmässigt bör man tänka på tomtens begränsningar, byggnadens placering på tomten, om det finns någonting utanför tomten som påverkar arbetsplatsens disposition, hur vägarna runt omkring ser ut, hur cykel- och gångtrafik kan lösas och även viktigt är det att av kommunen få en godkänd trafikanordningsplan, om yta utanför tomtgränsen skulle behövas. Ytterligare är det bra om de tyngsta prefabricerade delarna av huset och deras mått kan fastställas och om man också kan optimera sådana lägen som gör det möjligt att ha så små kranar som möjligt, för att slippa höga kostnader. Därpå styrs oftast valet av kranar av vikten av elementen.

4.2 Möjlig förbättring

Ett antal frågor ställdes till de intervjuade om deras åsikter kring APD-planering samt om det enligt dem finns en förbättringspotential inom området. Frågorna besvaras nedan.

16

Vad tycker ni är viktigast vid planering av APD-planen?

Produktionschef:

Enligt produktionschefen är det viktigt att ha bra underlag att utgå ifrån vid planering av arbetsplatsen. Med bra underlag menar han en tydlig handling som visar helheten av projektet, alltså byggnaden samt angränsande vägar och hus som ligger runt omkring.

Arbetsledare:

Arbetsledaren tycker att det är viktigt att ha fungerande lossningszoner samt tillräckligt med plats för att kunna hantera mängden samt typ av trafik. Han tycker också att det är viktigt att sådant som tar mycket plats som uppställningar och betongpumpar beaktas. Han tillägger att det är viktigt att anpassa arbetsplatsen på sådant sätt att leveranser inte påverkas av varandra om problem skulle uppstå.

Projekteringsledare:

Projekteringsledaren svarar för projekteringen och anser att kranplacering, transportvägar samt uppställningsplatser för Prefab-lyft och tunga element är viktigt.

BIM-koordinator:

BIM-koordinatorn tycker att det viktiga är att ha en bra planering så att man kan skapa en APD-plan som är tydlig och lättillgänglig med rätt information.

När tycker ni personligen att APD-planeringen ska påbörjas och vara klar?

Produktionschef:

Ett första utkast av APD-planen ska helst göras vid förstudien, säger produktionschefen. Han tycker att det är viktigt att tänka igenom hur projektet ska byggas redan från dag ett, alltså strax innan programhandlingsskedet.

Arbetsledare:

Arbetsledaren tycker att APD-planeringen bör påbörjas när systemhandlingsskedet är klart. Under systemhandlingsskedet ska man alltså ha en idé över hur APD-planen ska se ut, men den ska inte fastställas förrän systemhandlingen är klar.

17

Projekteringsledare:

APD-planen bör tas fram i samband med programhandlingsskedet, menar projekteringsledaren. Då ska en preliminär version upprättas och vid produktionsstart ska den göras i detalj. APD-planen kan också vara levande under produktionen, tillägger han.

BIM-koordinator:

BIM-koordinatorn anser att APD-planeringen bör påbörjas innan anbudsförfrågan skickas, för då kan man senare använda det som underlag eller utgångsläge för produktionen. På det sättet kan man skapa möjligheten att koppla ihop projekteringen med APD-planeringen i större utsträckning.

Hur uppfattar ni att man bör arbeta under projekteringen för den kommande APD-planeringen?

Produktionschef:

Produktionschefen säger att ett tankesätt om hur man bör beakta arbetsplatsen disposition under projekteringen existerar, men att det i dagsläget inte uppmärksammas så mycket. Han menar att det finns utrymme för förbättring och att ansvaret ligger hos produktionsgruppen, genom att fånga upp och bevaka intresset för APD-planen.

Arbetsledare:

Arbetsledaren tycker att projektörer bör uppmärksamma projekteringen av dag- och spillvattenledningar så att problemet med byggvatten kan undvikas så gott som det går, men också projektera extra kanalisation i grundplattan för att undvika att ha kablarna liggandes på grundplattan.

Projekteringsledare:

Projekteringsledaren tycker att det borde finnas någon sorts checklista där man får svar från produktionen angående vilka förutsättningar som projektörerna ska ta hänsyn till. Detsamma borde gälla för projekteringen, att projektörerna lämnar svar till produktionsgruppen. Det handlar om att skapa en närmare dialog, menar han.

BIM-koordinator:

Att skapa en ny roll med benämningen ”Produktionsprojektör” hade varit bra, tänker BIM-koordinatorn. Denne ska vara kunnig inom både områdena och ska kunna rita in de delarna som påverkar produktionen. ”Vi missar ju egentligen det” säger han. Han säger också att det hade varit bra om någon från produktionsgruppen skulle vara med i ett projekteringsmöte tidigt i systemhandlingsskedet och lyfta fram viktiga aspekter från produktionen.

18

Vilka tycker ni borde vara med i planeringen av APD-planen?

Produktionschef:

En platschef, arbetsledare och projektingenjör bör vara med, tycker produktionschefen. Även projekteringsgruppen bör vara med, eller åtminstone få den presenterad för sig. Någon dialog mellan beställare och projekteringsledning bör finnas. Det är dock produktionschefen som har det största ansvaret, menar han.

Arbetsledare:

”Det beror på storleken av projektet” säger arbetsledaren. Utöver det som nämnts av produktionschefen, tycker han att det hade varit bra att ha med en installationssamordnare, då denne ofta har vettiga synpunkter.

Projekteringsledare:

”Projekteringsledare, BAS-P, produktionschef och någon arbetsledare. Det är de som äger ansvaret för att plocka fram underlag ifrån exempelvis gatukontoret, byggherren eller Prefab-leverantören.” säger projekteringsledaren.

BIM-koordinator:

”Någon från produktionen som delegeras till att stå för det” säger BIM-koordinatorn. Det kan vara produktionschefen, en projektingenjör eller också ha med BAS-U i något sammanhang.

Finns det något man borde ha i åtanke som inte görs vid dagens APD-planering?

Produktionschef:

Produktionschefen tycker inte att det finns någonting som borde tas med utöver det som görs idag. Ifall det skulle vara något som man missat är det bara att lägga till det i APD-planen, som oftast brukar vara levande under hela produktionen, menar han.

Arbetsledare:

Såsom produktionschefen, tycker arbetsledaren att det inte finns någonting som inte finns med i dagens APD-planering.

19

Projekteringsledare:

Det beror på projektet, det som behövs lyfts in på APD-planen, säger projekteringsledaren. Han tillägger att det kanske borde finnas någon standard att följa när APD-planen ska upprättas.

BIM-koordinator:

Att planera gång- och cykeltrafik runtom arbetsplatsen på ett bättre sätt, alltså göra det lite mer smidigt för gång- och cykeltrafikanter, tycker BIM-koordinatorn. Han nämner även att det skulle vara bättre om möjligheterna med nya verktyg används mer, till exempel att skapa en APD-plan i 3D, för att få bättre förståelse för arbetsplatsen.

Vilket underlag tycker ni borde finnas med i en APD-plan som inte finns med idag?

Produktionschef:

Enligt produktionschefen är APD-planen i dagsläget ganska kompletta och att de innehåller tillräckligt med information. För mycket data på samma ställe gör det inte tydligare, menar han.

Arbetsledare:

”Det skulle kunna vara att man integrerar TA-planen (trafikanordningsplanen) med APD-planen, att man gör det till ett gemensamt dokument.” säger arbetsledaren. Även att koppla APD-planen till en tidsaxel, är en bra idé, enligt honom. Han påstår att det är ovanligt och att det hade kunnat göras mer och mer.

Projekteringsledare:

Få fram en BIM-modell och en volymstudie tidigt hade kunnat ge en bättre helhetsbild av projektet, tycker projekteringsledaren. På så sätt kan man enkelt se vilka svårigheter som finns angående angränsande fastigheter och trånga utrymmen samt se vilka förutsättningarna är för projektet.

BIM-koordinator:

BIM-koordinator tycker att man bör använda sig av originalkartan, alltså kommunens primärkarta, så mycket som möjligt. Med det menar han att lägga ihop projekteringsmodellerna med kommunens inmätningsmodeller samt annat befintligt, i APD-planen, istället för att skissa dem i situationsplanen.

20

4.3 Skanskas definition av APD-planering

Inom Skanska läggs mycket tid åt att planera APD-planen. Detta eftersom det oftast resulterar i förbättrad logistik och ger möjligheter till en effektiv, störningsfri och säker produktion och arbetsmiljö.

Det är viktigt för Skanska att följande ingår i APD-planeringen:

 Löpande uppdatering av APD-planen vid förändring av projektets förutsättningar och vid byte av dess karaktär.

 Kommunikation angående planen med inblandade, exempelvis vid planering och visuell styrning.

 Uppsättande av APD-planen väl synligt på arbetsplatsen.

 Planering av trafiken runt om arbetsplatsen, genom att till exempel minimera trafikflödet och separera fordon från människor.

 Användning av Skanskas arbetsverktyg SKALA.

Det finns också något som inom Skanska kallas för Vårt Sätt Att Arbeta, VSAA, och som är ett ledningssystem där APD-planering, TA-planering och logistikplanering beskrivs. I VSAA finns riktlinjer om hur bland annat en APD-plan ska upprättas. Dessa grundprinciper ska sedan anpassas till det enskilda projektet vad gäller logistik, arbetsmiljö, transport med mera. Det står även att det är produktionschefen som har ansvar för planeringen och upprättandet av dessa.

Arbetsverktyget som används när en APD-plan ska tas fram kallas för Bluebeam-SKALA, vilket är en Skanska-profil i programmet Bluebeam PDF Revu Extreme. Det gör att man genom olika lager samt symboler enkelt kan visa bland annat logistik, etablering, transport, trafik i en plan.

21

Figur 2: Skalenlig APD-planering i Bluebeam-SKALA (Eriksson, 2016).

4.4 APD-planering – Projekt STUDIO Malmö

För Projekt STUDIO har mycket jobb och tid lagts åt att planera arbetsplatsen. Detta eftersom utrymmet runt om kring arbetsplatsen var trångt, vilket också gjorde att extra utrymme fick hyras över hamnen. Även logistiken har varit utmanande, då kunskapen om hur stora lastbilar som kunde få plats i området var oklart i ett tidigt skede. För att kunna skapa en tydligare bild av det hela upprättades APD-planen i 3D. Dessutom var BIM-modeller av stor användning för planeringen av arbetsplatsen disposition, då arkitektens modell kombinerades med underlag från kommunen och kompletterades med så mycket information av projektörerna som det behövdes. Det var alltså ett samarbete mellan BIM-koordinator och ansvarig för att från en plan i 2D skapa en plan i 3D. Därefter gjordes en så kallad körstudie, där en lastbil lyftes in i modellen och roterade. Ytterligare en körstudie gjordes efteråt. Denna gång genomfördes den på plats med uppmätningar som underlag, för att kontrollera om det verkligen skulle funka. Resultatet av körstudien var att en ca. 18 meter lång lastbil skulle funka utmärkt för projektet. Eftersom stommen på STUDIO är av prefabricerat helsandwichelement, kan detta även ha påverkat APD-planen, då byggmetoden anpassas till den förutsättningen. Detta kan handla om både transporter, kranfundament och mindre jobb på plats.

Produktionschefen menade att en 3D APD-plan inte nödvändigtvis behöver upprättas för alla sorters byggprojekt, för ibland räcker det med en APD-plan i 2D.

22

En så kallad Fly-By har också använts, vilken innebär att en APD-plan kopplad till både byggnaden samt till en tidsaxel, visas på en skärm på arbetsplatsen. Utifrån den kunde både besökare samt de som skulle arbeta där se hur arbetsplatsen samt huset självt skulle se ut under ett visst datum.

23

Figur 4: APD-plan i 2D över STUDIO Malmö (Eriksson, 2016).

4.5 Projektering – Projekt STUDIO Malmö

På Skanska har nu visuell projektering spridit sig över hela företaget samt börjat användas som standard. Det går ut på att veckomöten med alla inblandade projektörer äger rum. Finns det några frågor kan de skrivas på post-it lappar samt fästas på tavlan i en matris med de olika aktörernas beteckning. Krävs mer tydlighet gällande risker vid produktionen kan de tas upp samt diskuteras under mötena. Detta arbetssätt anses underlätta projekteringen och planeringen.

Projektspecifikt har BIM-projektering varit till stor nytta till exempel vid kollisionskontroller som gjordes av projektörerna under de så kallade, samordningsmötena. Tidigt in i projektet skapades 3D-modeller där arkitektens husmodell lades ihop med situationsplanen över området. Tänkta kranar placerades i ritningen så att de skulle kunna nå överallt. Genom det upptäcktes snabbt att kranarna placerades med ett väldigt litet avstånd ifrån fasaden. BIM-koordinatorn menar att det också hade varit möjligt att se det i 2D men att det går mycket snabbare att se om något är fel eller opassande i 3D. Projekteringsledaren anser att det är tack vare projektets storlek, dess resurser, dess personal samt längre tid för planering som man lyckats med 3D-modelleringen.

Hur BIM-projekteringen har påverkat produktionsplaneringen kan beskrivas på ett sådant sätt att det fanns bättre underlag för planeringen av produktframställningen. Anledningen till det är att det istället för en skissad bild av verkligheten fanns en nästan exakt bild av den. På så sätt blev det lättare att planera utrymmen samt transportvägar. Projektörerna har dessutom

24

upplevt att det har varit enklare att se säkerhetsrisker i ett tidigt skede, då visualisering ger ”rätt mått på rätt plats” och att gissandet blivit betydligt mindre.

Dessutom har STUDIO varit ett internationellt projekt med många personer från olika länder. Produktionschefen på STUDIO anser att visualiseringen har gett en möjlighet för bättre kommunikation, då det med bilder blir lättare att undvika missförstånd. Projekteringsledaren tycker också att BIM har gjort det enklare att kvalitetssäkra att saker och ting hamnar på rätt plats. Arbetsledaren hade också något att lägga till och det är att BIM har varit till stor hjälp vid planläggning av ordningsföljden för vilka entreprenörer som skulle gå in och utföra deras arbetsuppgifter och vid vilket tillfälle.

4.6 Administrativa föreskrifter – Projekt STUDIO Malmö

Projekt STUDIO:s Administrativa Föreskrifter undersöktes för att se om det finns någon information kopplad till APD-planen. Det som först uppmärksammats är rubriken ”Arbetsområdets gränser”. Under rubriken står att transporter i området, både till och från, ska bestämmas med hjälp av APD-planen. Vidare står det att APD-planen, som ska upprättas i 3D ska även hållas uppdaterad under projektets gång och det är den som entreprenörerna ska arbeta utefter. Eftersom arbetsplatsen var mycket trång skulle tider för transport bokas, annars gavs inget tillträde för transporten. En av förutsättningarna för transporterna är att de skulle köras genom Nordenskiöldsgatan och sedan via Stora Varvsgatan. Det nämns även att en trafikanordningsplan skulle upprättas om entreprenörerna skulle behöva använda sig av ett område utanför arbetsplatsens gräns. Utöver det finns det också delar av de Administrativa Föreskrifterna där det står om etablering av arbetsplatsen, bodar, toalett osv. Eftersom de Administrativa Föreskrifterna skrivs och bestäms av beställaren är det denne som beslutar om APD-planen ska göras eller inte.

4.7 Analys av resultat

Eftersom undersökningen fokuserar på Projekt STUDIO Malmö, måste även resultatet för fallstudien tolkas efter de förutsättningar som gavs för just detta projekt eller liknande. Förutsättningarna är att det ska vara ett komplext projekt med trångt utrymme, flera våningar och som utförs som totalentreprenad.

4.7.1 APD-planering

Produktionschefen, projekteringsledaren, arbetsledaren och BIM-koordinatorn uppfattades ha lite olika synpunkter gällande APD-planen. Detta kan bero på att de hade skilda positioner i projektet samt olika arbetsuppgifter. Dock hade de en gemensam tanke och det var att om projektörer och produktionspersonal tillsammans kan arbeta med upprättandet av APD-planen, så skulle det definitivt medföra förbättring av produktionen, logistiken, säkerheten och arbetsmiljön på byggarbetsplatsen.

25

Produktionschefen är oftast den som ansvarar för APD-planen och som ska se till att den upprättas. APD-planen är inte endast en ritning, utan även en plan som fungerar som kommunikationsverktyg mellan de inblandade i projektet. Därför kan det vara viktigt för berörda att vara med och delta i planeringen av arbetsplatsen. Som resultatet visar var intervjupersonerna överens om att en produktionschef och en arbetsledare bör vara delaktiga i arbetet. Utöver det tyckte projekteringsledaren att även en projekteringsledare, som han själv, och BAS-P bör vara med. Produktionschefen och BIM-koordinatorn menade att en projektingenjör kan vara till stor hjälp. Arbetsledaren däremot, ansåg att man kunde få stor nytta av en installationssamordnare. Även BAS-U nämndes någon gång. Detta tyder på att det inte är enbart produktionsgruppen som kan vara delaktig i planeringen av APD-planen, utan det finns även utrymme för andra från bland annat projekteringen.

Svaret på frågan om när APD-planeringen bör påbörjas överensstämde i stor utsträckning, då alla intervjuade menade att det är viktigt att ha någon preliminär version redan under projekteringsskedet eller till och med tidigare i förstudien.

APD-planen kräver bra underlag för att den ska kunna vara tydlig och ha rätt information, således behövs en situationsplan från kommunen som bland annat visar byggnader och vägar som arbetsplatsen omringas av. Det är också viktigt att veta vad som kommer att behövas under produktionen för att kunna planera in allt hjälpmedel, kranar, containrar, bodar etc. Eftersom APD-planen oftast är levande under hela byggskedet, kan olika verktyg vara till stor hjälp, såsom Google Maps och 3D-scanner av flygfoton. Produktionschefen tycker att en APD-plan som uppdateras löpande är till stor nytta, för om man missar någonting blir det enkelt att lägga till det. Dock anser arbetsledaren att det är bäst om man kan ta fram en APD-plan som kan användas under så lång tid som möjligt för att slippa extra kostnader.

Vad för sorts information som skulle vara bra att ha med på APD-planen var också en fråga som ställdes. På den frågan skiljde sig svaren en aning. Från produktionschefens sida fick man som svar att dagens APD-planer redan är relativt kompletta. Arbetsledaren, å andra sidan, önskar om trafikanordningsplanen kunde integreras med APD-planen. Projekteringsledaren tycker att man ska använda BIM-modeller i större utsträckning och BIM-koordinator menar att man bör lägga ihop projekteringsmodellerna med kommunens inmätningsmodeller samt annat befintligt, i APD-planen, istället för att skissa in dem.

4.7.2 Projektering

För projektet STUDIO Malmö har BIM-modellering samt visuell projektering använts under produktbestämningsfasen, vilka båda anses ha underlättat projekteringen samt planeringen av arbetet. I den visuella projekteringen har risker kopplade till produktionen förtydligats samt diskuterats. BIM-modelleringen, å andra sidan, har gjort det lättare att genomföra kollisionskontroller samt identifiera fel i 3D-modellerna.

Eftersom man tidigt in projektet tog fram 3D-modeller där man integrerade arkitektens modell med situationsplanen, kunde man redan under projekteringen tänka ut placeringen av kranarna och upptäcka att de först placerades med en liten marginal ifrån fasaden. Utnyttjandet av

26

modelleringen har alltså varit ett fungerande hjälpmedel. Som det tolkas så har BIM-modelleringen även öppnat en dörr för framtagandet av en APD-plan i 3D i samarbete med BIM-koordinator samt produktionschef. Detta för att skapa en tydligare bild av hur arbetsplatsen skulle se ut i ett så trångt utrymme som det var för STUDIO.

De granskade bygghandlingarna, specifikt de Administrativa Föreskrifterna påvisar inte något om hur byggarbetsplatsen ska utformas, dock endast vem som bär ansvar för upprättandet av APD-planen och vid vilka situationer entreprenören ska komplettera den.

4.7.3 Utveckling av länken mellan projektering och APD-planering

Intervjupersonerna kom själva på några förslag över hur de två grupperna på något sätt kan skapa starkare band mellan varandra för att få en så välplanerad och genomtänkt APD-plan som möjligt. Deras förslag var att produktionsgruppen ska gripa tag i och bevaka intresset för APD-planen bland projektörerna samt andra yrkesgrupper, se till att projektörer uppmärksammar sådana problem som kan uppstå under byggskedet, utbyte av checklistor med förutsättningar från både grupperna och sist men inte minst skapa en ny roll med namnet ”produktionsprojektör”. De var även enade om att verktyg, hjälpmedel och potential finns men som inte utnyttjas för tillfället för just det här syftet. Det rör sig om kommunikation och samarbete mellan projekteringsgruppen och produktionsledningen.

Från fallet i Projekt STUDIO kan man förstå att arbetsmetod, önskemål från arkitekt och andra projektörer, utrymme på arbetsplatsen och placering är några av de faktorer som kan forma samt begränsa ett byggprojekt. Produktionsledningen bör alltså samla information från olika håll för att kunna planera arbetsplatsen på ett bra sätt, där olika förutsättningar och önskemål inte krockar. BIM-koordinatorn tyckte att det hade varit en bra idé om någon från produktionsledningen tidigt i systemhandlingsskedet kunde delta i ett möte med projekteringsgruppen och lyfta in viktiga aspekter från produktionen. Produktionschefen nämner också något liknande och menar att projekteringsgruppen bör vara med i APD-planeringen eller åtminstone få APD-planen presenterad för sig.

27

5 DISKUSSION

I detta avsnitt diskuteras metodvalet, resultatet av intervjuerna samt förslagen för förbättring med stöd av egna reflektioner, tidigare studier och även vår litteraturstudie.

5.1 Metoddiskussion

Då vi utförde vår fallstudie för projekt STUDIO när byggnaden i princip var klar så hade vi ingen möjlighet att vara med från start och analysera arbetet under projekteringen och APD-planeringen från början till slut. Därmed gjorde vi insamlingen av information för projektet genom intervjuer med personer som haft en insyn och även arbetat med projekt STUDIO. Intervjudeltagarna hade olika men betydande roller i projektet och ger således sina svar utefter sina erfarenheter och tidigare kunskaper inom området. På så sätt kan det förväntas att våra resultat från intervjuerna ger flera synvinklar av hur de intervjuade upplever projektet STUDIO.

Intervjuerna har gjorts som besöksintervjuer och fyra personer med fyra olika arbetsroller har blivit intervjuade, möjligen kan resultatet skilja sig åt om man haft två deltagande från samma arbetsroll. Resultatet kan troligtvis även bli ett annat om flera personer från flera olika arbetsroller deltagit, exempelvis hade vi inte någon intervju med någon yrkesarbetare som deltog i produktionen av byggprojektet. Därmed speglar intervjusvaren i princip endast byggledningens synsätt på projekteringen och APD-planen. Vi tänker oss att svaren hade i högre grad varit projektspecifika om intervjun även utförts med yrkesarbetare.

Dessutom studerar vi endast ett byggprojekt och inte två eller flera i studien, även det är en faktor som kan påverka det slutliga resultatet. Man hade kunnat göra en studie för flera byggprojekt och endast analysera projekteringen och APD-planen, som dock inte hade varit fulländad då produktionen ännu inte hade börjat, därmed kan det vara svårt att ha en fastställd APD-plan.

Då STUDIO enligt Skanska är ett unikt projekt med en väl genomarbetad APD-plan är det positivt för vår studie att ha en APD-plan som genomgått de olika faserna i produktionen och även påverkat APD-planen vid de olika faserna i byggprojektet.

5.2 Allmän diskussion

En rapport om brandskydd på arbetsplatsen, skriven på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, påstår att det är viktigt att APD-planeringen startar så tidigt in i projektet som möjligt och helst redan i början av projekteringsskedet (Bengtson, et al., 2012). Detta får medhåll av intervjupersonerna, dels för att det gynnar planeringen och för att den ansvarige ska kunna komma i kontakt med olika myndigheter, polis, räddningstjänst, trafikverket och andra berörda. När gäller Projekt STUDIO:s APD-planering, påbörjades den under