Vinyl, textil och textur: En kvalitativ studie om hur man kan applicera vinyl på olika textiler

(1)

Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS) Ämneslärarprogrammet 7-9

Kurs: LRS402 Avancerat nivå, Självständigt arbete i slöjd, 15 hp vt2020

www.konstfack.se

Vinyl, textil och textur

En kvalitativ studie om hur man kan applicera vinyl på olika textiler.

Namn: Jenny Andersson Widing

Handledare: Erik Sigurdson Examinator: Siri Homlong

(2)

Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS) Ämneslärarprogrammet 7-9

Kurs: LRS402 Avancerat nivå, Självständigt arbete i slöjd, 15 hp vt2020

www.konstfack.se

Namn: Jenny Andersson Widing

Titel: Vinyl, textil och textur. En kvalitativ studie om hur man kan applicera vinyl på olika

textiler

Title: Vinyl, textile and texture. A qualitative study about application of vinyl on different

textiles

Sammanfattning

Det finns tydliga rekommendationer för att värmeöverförande vinyl kan appliceras på polyester- eller bomullstextilier och hur lång tid med vilken temperatur man ska använda. Men det finns ingen information att hitta om hur resultatet blir om man applicerar vinylen på andra texturer än släta ytor eller värmekänsliga material.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som sker med det estetiska uttrycket och hur man kan applicera värmeöverförande vinyl på olika textila material med ett hållbart resultat. Undersökningen är uppdelad i två faser där första delen undersöker om det är möjligt att få vinylen att fästa på olika texturer och material. I detta experiment visar resultatet att det är möjligt och att rekommendationerna för vinylen bör vidgas men att det går diskutera vidare vad som är ett hållbart resultat. I den andra delen har jag tittat på de estetiska aspekterna där jag undersökt hur vinylens uttryck påverkats av textilens textur. Resultatet visar att vinylen påverkas av textilen, inte bara av dess textur utan även beroende på hur tunn eller tjock textilen är. Genom att välja olika typer av textiler kan man påverka vinylens uttryck, om den är tung/lätt, blank/matt eller slät/ojämn.

(3)

Innehåll

Inledning ... 1

Bakgrund och tidigare forskning ... 2

Estetik – Mer än bara det synliga ... 2

Estetiska kvaliteter ... 3

Textila ytor och volymer ... 3

Integrerat estetiskt perspektiv ... 4

Hållbarhet ... 5

Syfte och frågeställning ... 5

Metod ... 6

Tillvägagångssätt ... 6

Teori ... 7

Experimenterade analysmetod ... 8

Jämförande analysmetod ... 8

Urval och avgränsningar ... 9

Forskningsetiska aspekter ... 10 Resultat ... 11 Sammanfattning ... 16 Diskussion ... 17 Metoddiskussion ... 17 Resultatdiskussion ... 18 Referenser ... 21 Bilagor ... 21

Bilaga 1, Information om textilier ... 22

Bilaga 2, Testdata ... 23

(4)

1

Inledning

Efter att digitala tekniker fått en plats i läroplanen och slöjden har jag noterat att allt fler lärare letat efter nya tekniker och material som man kan använda sig av i en slöjdsal.1_{En maskin som}

jag sett användas på flera skolor är en skärmaskin. Man kan i ett tillhörande program skapa motiv och sedan med hjälp av skärmaskinen skära ut motivet. Maskinen skär ut med hjälp av en skalpell och kan skära upp till 2mm tjocka material. Den kan skära en mängd olika material men främst papper, vinyl eller plast. Det materialet jag sett mest använt i skolan är värmeöverförande vinyl, eller HTV (heat transfer vinyl), som sedan appliceras med t.ex. strykjärn på textil. När jag undervisat med hjälp av skärmaskiner är min erfarenhet att eleverna uppskattat tekniken väldigt mycket eftersom de kan få sina projekt att se riktigt professionella ut när de lägger till ett motiv som de skurit ut med maskinen.

Jag har också själv arbetat en del med olika vinyler och material i kombination med skärmaskin och upplever att det är oklart hur väl vinylen håller och på vilka material man kan överföra vinyltryck. De rekommendationer jag hittar på olika hemsidor som säljer denna typ av vinyl har information om hur länge och med vilken temperatur man ska pressa vinylen och vilket material som lämpar sig bäst, men det nämns ingenting om texturen på materialet eller vad som händer om man applicerar vinylen på andra material. De kläder som säljs i syfte att trycka med vinyl på är ofta släta bomulls- eller polyestertyger, men vad händer egentligen om man skulle försöka använda vinylen på andra material?

1_{Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm. Hämtat}

(5)

2

Bakgrund och tidigare forskning

Jag har sökt efter avhandlingar eller annan litteratur som berör användning av vinyl i skolslöjd, men inte hittat något. När man applicerar vinyl som en applikation så görs det idag ofta endast som dekoration, och de rekommendationer som finns säger att man bör applicera vinylen på släta polyester- eller bomullstextiler (vissa vinyler fungerar även till andra material). När man applicerar vinylen tittar man på dess textur för att avgöra om det är en lyckad applicering, men vad är det jag ser och hur vet jag om det är ett lyckat resultat? Jag skulle kunna hålla mig till en mer naturvetenskaplig undersökning där jag konstaterar om vinylen sitter kvar på materialet, men då missar man en viktig aspekt med en applikation, det estetiska uttrycket. Jag kommer därför först att försöka rama in hur estetiska egenskaper framträder och tolkas som uttryck.

ESTETIK – MER ÄN BARA DET SYNLIGA

På 1750-talet skrev Baumgartens om begreppet estetik, och menade att det finns en egen form för estetiskt tolkande som han kallar sinnlig förståelse.2_{Sedan dess har flera forskare försökt}

ringa in vad denna sinnlighet och estetiken faktiskt innebär. Jørgensen menar att det estetiska området inte är styrt av villkorlighet som de vetenskapliga teorierna, utan av en egen form av logik, men att det fortfarande är bundet till sanning, och att estetiken utgör en självständig form för sann förståelse. Hon skriver att den estetiska erfarenheten ger möjlighet att förstå världen på ett sätt som den logiska förståelsen inte förmår. Enligt Baumgarten bör därför den logiska förståelsen kompletteras med estetisk erfarenhet.3

Genom estetisk erfarenhet kan man alltså få syn på egenskaper hos ett föremål som naturvetenskapen inte kan svara på, men när man tittar på ett objekt kan det lätt bli att man bara ser dess funktion och inte estetiken. Langer skriver om objekt som endast är skapade för visuellt syfte och inget annat, så som dekorationer.4_{En applikation kan såklart ha ett funktionellt syfte}

också, som när man använder den som lapp vid lagning, men applikationen i sig själv har som enda syfte att vara dekorativ. Langer skriver om Schiller som myntade begreppet Schein vars syfte är att befria perceptionen från all praktisk nytta. Langer förklarar att vi kan studera ett objekt men bara se till dess yta eftersom föremålet är skapat just för detta, för att iakttas.

2_{Jørgensen, Dorthe. (2001). Skønhedens metamorfose – De æstetiske idéers historie. Inledning. Odense:}

Universitetsforlag (Ulf Klarén, Övers.)

3_Ibid.

4_{Langer, Susanne. (1979). Feeling and Form - A Theory of Art; Chap. 4: Semblance. (Ulf Klarén, Övers.)}

(6)

3 ”Vetskapen att det vi har framför oss inte har någon praktisk mening i världen är det som gör det möjligt för oss att uppmärksamma dess framträdande som sådant”.5

ESTETISKA KVALITETER

När man designar textilier kan man inte fokusera endast på det visuella, som färger och mönster, eftersom textilier sällan har endast det visuella som enda funktion. Texturer och följsamhet är viktiga aspekter och när textilier designas bör man tänka på vilka uttryck man vill att textilen ska ha, till exempel harmoniskt/oharmoniskt, balanserat/obalanserat, dynamiskt/stabilt osv.6

Även vilka material eller tekniker som används är viktiga eftersom det påverkar fallet i textilen och hur det känns. Homlong hänvisar till Hermeréns definition av estetiska kvaliteter: att de både är visuella och taktila, vilket är vad jag valt att fokusera på under min studie.7_{När jag}

undersöker textilierna så kommer jag inte bara undersöka de visuella attributen utan även de taktila.

TEXTILA YTOR OCH VOLYMER

Helena Kihlgren har i sin masteruppsats undersökt textila ytor och volymer.8_{Hon arbetar främst}

med naturfibrer som ull och silke och skapar olika taktila uttryck med hjälp av olika tekniker, bland annat krymptekniker och tovning. Hon har genom sitt undersökande varit inspirerad av vad de olika textilierna kan förmedla för berättelse och känsla, och undersökt hur hon kan förändra textiliernas taktila uttryck. Hon har bland annat använt tvättmaskin för att krympa materialen runt olika former och tittat på hur ytorna förändras. Eftersom hon arbetat med ull och silke är möjligheterna många och relativt enkla när det gäller just att förändra ytor och texturer, men det finns också skillnader mellan dessa två fiberarter som hon upptäckte när hon testat att krympa silke runt glaskulor med stor framgång, men som resulterade i hål när hon testade samma sak med ull. När man läser hennes arbete så famlar hon lite och söker hela tiden efter en funktion med sina experiment, vilket leder till att hon bland annat testar att göra kläder av textilierna. Hennes resultat visar att en funktion inte är nödvändig utan att hon kanske skulle landat i att låta poesin i textilen vara funktionen för att ha mer tid till utforskande inom detta.

5_{Ibid. Sid. 4}

6_{Homlong, Siri. (2006). The Language of Textiles: Description and Judgement on Textile Pattern Composition.}

Doktorsavhandling. Uppsala: Institutionen för hushållsvetenskap (IHV). Sid. 19.

7_Ibid.

8_{Kihlgren, Helena. (2009). Textila ytor och volymer. Göteborg: HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk.}

(7)

4 Precis som Kihlgren är jag intresserad av materialet i sig själv och dess textur. Ett föremål behöver inte ha funktion för att man ska kunna titta på dess estetiska egenskaper och för att de ska kunna säga oss något. Det är också intressant att man tror att man vet hur ett material ska bete sig när man bearbetar det, men att det kan ge helt andra resultat än vad man väntar sig.

INTEGRERAT ESTETISKT PERSPEKTIV

Mäkelä skriver i sin avhandling att man går miste om mycket i ett objekt om man bara tittar på föremålets estetiska aspekter enbart. Han har formulerat en teori som han kallar för integrerat estetiskt perspektiv. Han skriver att i ett integrerat estetiskt perspektiv tittar man inte bara på estetiska aspekter utan även gestaltande och kreativa aspekter för att även få syn på de estetiska lärprocesser som förekommer i ett estetiskt skapande.9_{Han fyller begreppet med aktivitet,}

vilket är där vi tar de estetiska besluten som sedan skapar ett artefakts egna narrativ. När man skapar ett föremål sker det beslut under arbetets gång som avgör hur föremålet i slutändan kommer att se ut, till exempel om man skapar något med en tanke om hur det ska se ut men i situationer som uppstår i arbetets gång kan påverka hur slutresultatet blir. Eller att yttre faktorer påverkar de besluten man tar, till exempel vilken färg det är på väggarna där hyllan man bygger ska sättas upp.10_{Det integrerade estetiska perspektivet inkluderar, förutom estetik, även}

gestaltande och kreativt perspektiv. Han menar att estetiskt perspektiv innehåller fyra olika aspekter, men att om man bara tittar på dessa missar man åtta viktiga aspekter, som ingår under gestaltande och kreativt perspektiv, när man undersöker ett slöjdföremål (Tabell 1).11

Tabell 1 Integrerat estetiskt perspektiv.12

ESTETISK GESTALTANDE KREATIV

Artefakt/produkt Process

Stil Representation Nyskapande

Kvalitet Konstnärlig Divergent

Sinnlighet Uttryck Problemlösning

Jag tolkar Mäkeläs teori och tabell som att man måste titta på alla dessa delar för att kunna förstå ett slöjdföremål fullt ut. Det vill säga om jag tittar på ett föremål så kan jag inte förstå det endast utifrån stilen eller sinnligheten, utan måste även applicera de gestaltande och kreativa

9_{Mäkelä, Esko. (2011). Slöjd som berättelse – om skolungdom och estetiska perspektiv. Doktorsavhandling i}

Pedagogiskt arbete, nr. 41. Umeå: Institutionen för estetiska ämnen: Umeå universitet.

10_Ibid. 11_Ibid. 12_Ibid.

(8)

5 perspektiven när jag iakttar föremålet. Det kanske hände något under processen som gjorde att föremålets kvalitet påverkades som egentligen inte var meningen, föremålet får därför en historia som bör inkluderas för att förstå objektets estetiska uttryck.

HÅLLBARHET

I studien används begreppet hållbarhet. Enligt NE betyder ordet hållbar; ”tillräckligt stadig (i sin uppbyggnad) för att stå emot påfrestningar mest om (tillverkade) föremål”.13_{Med ett}

hållbart resultat menar jag att den värmeöverförande vinylen sitter fast i textilen och klarar viss påfrestning. Studien undersöker inte vinylen utifrån ett hållbarhetsperspektiv där man tittar på bland annat miljö- och klimataspekter, men det väger in i mina urval och slutdiskussion.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet är att undersöka hållbarhet och estetiska uttryck vid applicering av värmeöverförande vinyl på olika textila material. För att möta detta syfte så har jag brutit ner det i två forskningsfrågor.

Hur hållbart blir resultatet vid värmeöverföring av vinyl på olika textila material? Hur påverkar det textila materialets textur vinylens uttryck?

13_{Hållbar (2020). I Nationalencyklopedin [NE]. Hämtad 2020-06-04 från}

(9)

6

Metod

Studien har genomförts med kvalitativ metod. Det är en systematisk studie där värmeöverförande vinyl har överförts på olika material. Empirin består av vinyltryck på provlappar av olika textilier och har undersökts med en experimenterande och jämförande analysmetod i kombination med Mäkeläs teori.14

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Studien består av 15 olika textilier: tre 15x15 cm stora provlappar har klippts ut av varje textil. 30 vinyltryck med samma motiv har skurits ut i svart värmeöverförande vinyl med hjälp av Silhouette Cameo skärmaskin. Vinylen satt på en bärare som är en plastfilm med klistrig yta, skärmaskinen skär endast genom vinylen och lämnar bäraren intakt. Vinylen som inte hör till motiven rensades bort och vinylen applicerades sedan på provlapparna med hjälp av en tryckpress. Motivet består av större och mindre detaljer och föreställer en dinosaurie som håller i ett hjärta samt texten ”RAWR” (bild 1).

Bild 1, motiv som använts för samtliga vinyltryck

Vinyltrycket har skurits ut i maskinen och rensats enligt tillverkarens instruktioner.15

Temperaturen för appliceringen var 150 grader i 15 sekunder och bäraren togs av efter appliceringen när den fortfarande var varm enligt återförsäljarens rekommendation.16

Bakplåtspapper har använts mellan bäraren och tryckpressen för att skydda tryckpressens yta. När textilens textur syns igenom hela motivet och det inte lossnar i kanterna vet man att appliceringen är lyckad, detta var inte fallet vid första appliceringen och en efterpress lades till

15_{Siser (2016).}_{https://www.siserna.com/heat-transfer-vinyl-beginner-basics/}_{. Hämtad: 2020-06-05} 16_{M:ost creative. (2020).}_{https://mostcreative.se/sidor/infoblad-htv}_{. Hämtat från}

(10)

7 i studien.17_{Efterpressen genomfördes på samma sätt men utan bärare och i fem sekunder.}

Empirin består av provlappar som har numrerats och består av: •_{provlapp utan vinyl eller värmebehandling}

• provlapp med vinyl applicerad med 150 grader i 15 sekunder

•_{provlapp med vinyl applicerad med 150 grader i 15 sekunder och efterpress med samma} temperatur i fem sekunder.

Information om textilierna, processen och analysen har dokumenterats i matriser (bilaga 1 och 2), anteckningar samt fotograferats (bilaga 3).

TEORI

Jag har utgått från Mäkeläs teori integrerat estetiskt perspektiv. Denna teori innebär att man inte bara tittar på de estetiska aspekterna när man analyserar och tolkar ett föremål. Mäkelä menar att man även behöver se på de gestaltande och kreativa aspekterna för att verkligen förstå föremålet. Han fyller det med aktivitet, sådant som har påverkat resultatet.18_{I denna studie har}

jag överfört vinyl på olika textila material för att få syn på vad som händer när man använder andra textiler än vad som rekommenderas samt hur vinylens estetiska egenskaper påverkas av textilens textur. Jag undersöker alltså inte bara hur resultatet ser ut utan väger in hur processen och problemlösning påverkar resultatet.

Eftersom studien inte består av färdiga föremål utan endast en applikation har delar valts bort i Mäkeläs tabell (Tabell 1) som jag anser inte är går att tolka i applikationen. I första delen av studien appliceras den värmeöverförande vinylen på olika typer av textil med en experimenterande metod, denna del faller in under process och problemlösning. I andra delen jämförs resultaten av appliceringarna utifrån kvalitet och sinnlighet. Mäkelä beskriver ordet kvalitet som egenskaper baserade på personliga preferenser, vilket jag gör när jag beskriver om det är ett bra eller dåligt resultat, jag utgår ifrån mina erfarenheter inom värmeöverförande vinyl och smakpreferenser.19_{Slutligen studeras det hur detta påverkar vinylens uttryck. Med uttryck}

menar jag vad jag upplever att vinylen förmedlar för känsla, till exempel hårt/mjukt, glatt/strävt osv.

17_{Persialou (2018).}_{https://persialou.com/how-to-use-heat-transfer-vinyl/}_{. Hämtad: 2020-06-05}

(11)

8

EXPERIMENTERADE ANALYSMETOD

Denscombe beskriver denna metod som en ”empirisk undersökning utformad för att under kontrollerade former undersöka förhållande mellan specifika faktorer” vilket är gjort i denna studie.20_{Eftersom Denscombes Forskningshandboken främst är skriven som stöd för}

samhällsvetenskapliga studier som inkluderar människor, och jag inte inkluderat några människor i min studie så har jag valt att bara använda de delar i metoden som passar undersökningen i kombination med Mäkeläs teori.21

För att kunna göra en experimentell studie har de avgörande faktorerna för vinyltryck på textil identifierats. Dessa är fyra, och utgår ifrån återförsäljarens rekommendationer;22

• värmeöverförande vinyl •_applicering

• appliceringsytans textur • textilens fibrer

Under första delen av studien, process och problemlösning, är den värmeöverförande vinylen den enda konstanta faktorn medan de andra variablerna ändras.

JÄMFÖRANDE ANALYSMETOD

För att synliggöra estetiska och sinnliga skillnader och tolka vinylens uttryck i empirin används en jämförande analysmetod där resultaten studeras bredvid varandra i olika konstellationer. Metoden influeras av Repertory Grid Method som Homlong använder i sin avhandling där studiens deltagare fick studera mönstrade textiler och välja en av dem samt motivera sitt val. Studien bestod av totalt sju olika mönstrade textiler som presenterades tre åt gången i olika konstellationer.23

20_{Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom}

samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur, s. 101.

22_{M:ost creative. (2020). https://mostcreative.se/sidor/infoblad-htv. Hämtat från}

https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/storage.quickbutik.com/stores/3425G/files/SiserPSFilm.pdf

(12)

9 I denna studie har provlapparna numrerats och delats upp i tre grupper med fem provlappar i varje. Grupperna är uppdelade efter provlapparna i nummerordning och inkluderar endast de med efterpress;

1. 2, 4, 6, 8, 10 2. 11, 13, 15, 17, 19 3. 21, 23, 25, 27, 30

Först har de taktila egenskaperna undersökt genom ett blindtest där jag undersökt provlappen och vinyltrycket med fingertopparna och hela handen. Efter att varje provlapp har undersökt har anteckningar förts på vad jag känt.

Sedan har samma grupper undersökt utifrån sina visuella egenskaper. I varje grupp har jag undersökt om det finns flera vinyltryck där ytan inte skiljer sig mycket i textur och valt ut de som skiljer sig mest. De provlapparna som valts ut lades samman till en ny grupp där ett likadant urval har gjorts. De provlapparna som kvarstår efter gallringen har analyserats närmare för att se hur textilens textur påverkat vinylen.

URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR

Motivet har skurits ut med skärmaskinen Silhouette Cameo som kan skära ut i vinyl som är 30 cm bred, vilket har påverkat valet av vinyl. Värmeöverförande vinyl finns med flera olika egenskaper och utseenden, det finns de anpassade för stretchiga eller stumma textiler, matta eller glansiga, glittriga eller reflex. Många kan också kombineras och pressas med lägre temperatur för att kunna appliceras på känsliga material. För att begränsa undersökningen har jag valt att arbeta med Siser Easyweed, en slät vinyl som är lätt att rensa och går att applicera i flera lager. Siser är ett väletablerat märke som säljs hos flertalet svenska nätbutiker som riktar sig mot den som arbetar med vinyl hemma, i skola eller professionellt. Den finns även att köpa på rulle i samma bredd som skärmaskinen Silhouette Cameo är anpassad för. Siser Easyweed finns i en stor bredd av färger vilket är bra om man vill arbeta med flerfärgstryck och behöver använda vinyl som har samma rekommendationer för presstid och temperatur. Jag har valt att endast trycka med ett lager vinyl eftersom det enligt mina erfarenheter är mer förekommande i skolan eller när man är ny på att arbeta med vinyl. Av samma anledning har jag valt att arbeta med svart vinyl, och min erfarenhet är att vinyl inte skiljer sig mellan olika färger då det är en helt täckande plastfilm. Siser Easyweed är certifierad Öko-Tex® Standard 100 Class I vilket

(13)

10 också bör väga in när man väljer material för arbete i skolan.24_{Eftersom vinylen är det material}

som genomgående används i denna studie har jag utgått ifrån återförsäljarens rekommendationer för temperaturer och presstid.25

Det textila materialet i studien består i första hand av textilier som jag sett är vanligt förekommande i slöjdsalar, bomullsväv, stretchjersey, imiterad päls, stretchvelour och filt. När man tillverkar ett textilt föremål är det viktigt att ta hänsyn till textilens egenskaper.26_{För att}

kunna använda resultatet i denna studie för att ta beslut om när det är lämpligt att använda vinyl på till exempel återbrukade material, inkluderar studien även andra textilier som inte är lika förekommande i skolslöjden (bilaga 1). Dessa textiler har främst andra texturer eller tjocklek än de som förekommer i skolan. Men det är också några som liknar i textur och tjocklek men består av andra fibrer, naturliga eller konstgjorda, som tunn sandtvättad siden vars textur är lik microsatin men består av naturfibern silke istället för polyester.

För att få syn på det estetiska uttrycket i vinylen och inte fokusera på applikationens funktion består studien utav provlappar och inte hela föremål, de har därför ingen praktisk mening.27_För

att kunna jämföra den estetiska aspekten är textilen vit, men eftersom flera textiler inte funnits att få tag på i en blekt vit färg så har jag valt en färg som är så nära som möjligt. Jag har till exempel tagit med manchester i ljust rosa trots färgen eftersom det är en textur som skiljer sig mycket ifrån de andra.

FORSKNINGSETISKA ASPEKTER

Eftersom studien inte inkluderar några undersökningar där andra människor deltar så är de forskningsetiska aspekter, samtycke från deltagare och datalagring, som Denscombe skriver om i Forskningshandboken inte aktuella.28_{Däremot så påverkar min studie andra aspekter att ta}

hänsyn till: Eftersom motivet som används är copyrightskyddat, har jag valt att köpa fulla

24_{OEKO-TEX Service GmbH. (2020).}_{www.oeko-tex.com}_{. Hämtat från}

https://www.oeko-tex.com/en/our-standards/standard-100-by-oeko-tex

25_{M:ost creative. (2020). https://mostcreative.se/sidor/infoblad-htv. Hämtat från}

Doktorsavhandling. Uppsala: Institutionen för hushållsvetenskap (IHV).

27_{Langer, Susanne. (1979). Feeling and Form - A Theory of Art; Chap. 4: Semblance. (U. Klarén, Övers.)}

London: Routledge & Kegan Paul Limited, London and Henley (7th imp.).

28_{Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom}

(14)

11 rättigheter till motivet för att inte riskera att bryta mot några lagar när studien publiceras så. Detta innebär att jag får publicera motivet utan att hänvisa till upphovsman.

Studien inkluderar material som kan ifrågasättas utifrån ett miljömässigt perspektiv. Man bör hela tiden fråga sig om man bör använda plast i slöjden och i första hand använda material som inte påverkar miljön på ett negativt sätt. Jag har trots det valt att använda materialet eftersom det redan används ute i skolorna, men har varit noggrann när jag valt vinylen. Jag menar att om man väljer att arbeta med vinyl trots den miljöpåverkan det har så bör man göra noggranna val inom området. Vinyl i studien är därför Öko-Tex® certifierad.29_{Studien kan bredda kunskapen}

om hur vinyl kan appliceras på olika textilier för att man inte ska behöva chansa och slösa material om resultatet misslyckas. Med bredare kunskap om hur materialet kan användas tar man mer medvetna val.

Resultat

Undersökningen har resulterat i tre provlappar av varje textil. Provlapparna har monterats på svart kartong i en pärm med limstift i övre kanten på provlappen för att man ska kunna lyfta på lappen och få en uppfattning av fallet i textilen. Provlapparna med vinyltryck har numrerats, siffrorna används nedan för att referera till bilderna och data i bifogade bilagor (bilaga 2 och 3). Tabell 2 visar en översikt över de textila material som använts.

Tabell 2. Översikt över de textila material som använts i studien.

Artikel Provlapp Acetat Bomull Elastan Linen Modakryl Nylon Polyacryl Polyester Siden Ull Viscose

Acetat foder 9, 10 100% Bävernylon 11, 12 55% 45% Filt 13, 14 30% 70% Imiterad päls 15, 16 74% 10% 16% Krossad velour 17, 18 100% Lin, kraftig 19, 20 100% Lyx bomullsväv 1, 2 100% Manchester 21, 22 100% Microsatin 3, 4 100%

Siden, crêpe chiffong 23, 24 100%

Stretchjersey 7, 8 92% 8%

Stretchvelour 5, 6 80% 20%

Tunn sandtvättad siden 25, 26 100%

Ullfilt 27, 28 20% _80%

Velour m. präglat

mönster 29, 30 100%

29_{OEKO-TEX Service GmbH. (2020).}_{www.oeko-tex.com}_{. Hämtat från}

(15)

12 Samtliga provlappar, med och utan efterpress, har analyserat på samma sätt utifrån hållbarhet. På bomullsväv, acetat och crêpe chiffong, (1, 9 och 23) kan man se att motivet inte sitter fast överallt eftersom textilens fibrer inte syns igenom hela motivet (bild 2). Jag har även skrapat med nageln på motivets kanter för att få syn på om vinylen sitter fast hela vägen ut i kanten. På stretchvelour, manchester och ullfilt (5, 21 och 27) känner jag att motivet inte sitter hela fast i kanten men samtliga motiv sitter fast när efterpress används.

Bild 2, fibrerna syns inte igenom hela motivet, bomullsväv (1), acetat (9), crêpe chiffong (23)

Provlapparna där efterpress använts har analyserats uppdelat i grupper om fem. Både de taktila och visuella egenskaperna har undersökts. När de taktila egenskaperna har undersökts har jag med slutna ögon känt på provlappens yta med fingertopparna och hela handen. I flera fall hade jag svårt att känna vad som var textilen och vad som var vinyltrycket. Jag har fört anteckningar efter att ha känt på varje provlapp hur tydligt övergången mellan vinyl och textil och delat in i tre kategorier; ingen, diffus eller tydlig (tabell 3). Jag har också antecknat hur ytan känts jämfört med textilen och om textilens textur känns igenom vinylen. I de fall där övergången mellan textil och vinyl inte kändes var även vinylens textur lik textilen.

Tabell 3, hur tydlig övergång mellan textil och vinyl känns med slutna ögon

Ingen övergång 2, 12, 14, 20, 28 Diffus övergång 8, 18, 24, 26, 30 Tydlig övergång 4, 6, 10, 16, 22

I den visuella analysen genomfördes med samma gruppering med fem i varje grupp, de provlappar där jag hade svårt att se skillnad i texturen sållades bort så att de som var, enligt mig, mest olika kvarstod. De provlappar som kvarstod i första gallringen lades samman och analyserades igen och en likadan gallring genomfördes. Detta resulterade i nio provlappar (2, 10, 12, 16, 20, 22, 24, 28 och 30) med tydlig skillnad i vinylens textur.

(16)

13

Bild 3. Manchester (22) ränder åt en riktning, lin (20) ränder åt två riktningar och ullfilt (28) struktur åt alla håll.

När provlapparna undersöktes närmare såg jag några skillnader i texturen (bild 3) som gjorde att de delades upp i tre grupper (tabell 4). Jag kunde med denna information inte se någon tydlig koppling mellan mina taktila och visuella upplevelser.

Tabell 4, provlappar grupperade efter textur

Grupp Textur Provlapp

1 Ränder åt en riktning, diagonalt eller lodrätt 12, 22, 24

2 Ränder åt två riktningar, rutmönster 2, 10, 20

3 Struktur åt alla håll, inga ränder 16, 28, 30

När jag analyserat provlapparna och försökt hitta de estetiska kvaliteterna har det varit väldigt svårt att se några skillnader mellan resultaten. Textilens textur syns tydligt igenom samtliga prover. Där vinylen är applicerad på en textil med tydlig textur får även vinylen en tydlig textur. Om man bara tittar på vinylens estetiska kvaliteter kan jag se några skillnader. Överlag har vinylen ett slätt följsamt uttryck som följer textilen men i några fall, imiterade pälsen och ullfilten (16 och 28), ser vinylen något bubblig och ojämn ut. Detta ger ett plastigt uttryck som inte riktigt ser ut att höra hemma på textilen om man jämför med de andra provlapparna. På de tunna textilerna med luftigt fall (24 och 26) känner jag och ser att trycket ser tungt ut. I de flesta fall tycker jag att vinylen uttrycker samma sak som textilen, det vill säga om textilen ser mjuk ut ser även vinylen mjuk ut. Men vinylen som är applicerad på den imiterade pälsen (16) ser inte mjuk ut utan mer blank och plastig, vinylen applicerad på microsatin (4) fick ett matt uttryck istället för det blanka som textilen.

(17)

14 Hur hållbart blir resultatet vid värmeöverföring av vinyl?

Efter experimenten har jag kommit fram till att det går att applicera värmeöverförande vinyl på samtliga textila material som inkluderats i undersökningen men att det fortfarande är oklart hur hållbart resultatet blev. I första försöket att applicera vinylen så pressade jag det endast en gång enligt rekommendationerna för vinylen, i flera fall så kan man se och känna att vinylen inte sitter helt fast överallt vilket innebär att det inte blev ett hållbart resultat. Eftersom hela motivet inte sitter fast så finns det en risk att det lossnar efter tvätt eller användning. Tabell 5 visar ett urval av resultaten på applicering av vinylen utan efterpress. Bäraren har tagits av varm och lossnade i de flesta fall enkelt ifrån vinylen och textilen, men i vissa fall kändes det som att bäraren nästan satt fast och var svår att dra av, detta benämner jag som trögt i tabellen. I mitt urval så har jag tagit med de prover som skiljer sig mest. Se bilagan (Bilaga 2) för fullständig lista.

Tabell 5: Urval av resultat från applicering av värmeöverförande vinyl på olika textila material utan efterpress

Textil Bärare lossnade Fibrerna syns

igenom motivet Kanterna satt löst

Lyx bomullsväv (1) Enkelt från motiv och textil Nästan överallt Nej Stretchvelour (5) Enkelt från motiv och textil Litegrann överallt Ja Imiterad päls (15) Enkelt från motiv och textil Överallt Nej Ullfilt (27) Enkelt från motiv och textil Lite på några ställen Ja Manchester (21) Enkelt från motiv och textil Nästan överallt Ja

Filt (13) Enkelt från motiv och textil Överallt Nej

Siden, crêpe chiffong (23) Trögt från motivet Lite på några ställen Nej Acetat foder (9) Trögt från motiv och textil Lite på några ställen Nej

Jag kan konstatera att i nästan samtliga test behövs motivet pressas med en efterpress, detta resulterade i att textilens fibrer syns igenom hela motivet på samtliga tester och därför blev ett mer hållbart resultat. En del av textilierna som jag använt bör inte strykas med den temperaturen som använts vid appliceringen enligt återförsäljarens rekommendationer. Jag har dock noterat

(18)

15 att återförsäljaren endast avråder från strykning i vissa temperaturer (Bilaga 1) men att det troligen handlar om att stryka under längre tid än vad som krävs vid applicering av vinyl och att de därför klarar temperaturerna trots rekommendationerna. I två fall visade det sig att textilen påverkats tydligt av värmen. Den första var den imiterade pälsen (15, 16) som lade sig platt och såg ut som att den smält samman, men efter att jag skrapade med nageln så lossnade pälsen men såg något mer rufsig ut än innan appliceringen. Ullfilten (27, 28) påverkades också tydligt av värmen, från att har varit en luftig textil med luddig struktur så blev den mer kompakt och slät efter appliceringen, det gick inte att med hjälp av endast händerna och naglarna att återskapa den ursprungliga strukturen. Trots att textilen påverkats märkvärt så sitter ändå vinylen kvar. Slutsatsen blir att för att kunna applicera vinyl med ett hållbart resultat så behövs en efterpress men att det går att diskutera vidare vad ett hållbart resultat innebär.

Om man relaterar till Mäkeläs teori så kan man konstatera att processen har betydelse för uttrycket. Jag insåg snabbt i mina första försök att applicera vinylen att det inte blev ett hållbart resultat eftersom textilens textur inte syntes igenom över hela motivet och kanterna satt löst på vissa appliceringar. Jag gick snabbt ifrån min ursprungliga plan att endast följa rekommendationerna för hantering av vinylen och la till efterpress. Detta faller in under problemlösning i Mäkeläs tabell (Tabell 1) och jag såg att det tydligt påverkar hur vinylen såg ut och dess hållbarhet.

Hur det textila materialets textur påverkar vinylens uttryck

Provlapparna har undersökts med en jämförande analysmetod i ett flertal olika grupperingar och enskilt för att få syn på de olika taktila och visuella egenskaperna. Jag har utifrån resultatet gått vidare och försökt beskriva de estetiska kvaliteterna, till exempel blankt, tungt, följsamt, plastigt eller bubbligt. Textilens textur syns tydligt igenom på alla vinyltryck vilket innebär att de kvaliteter som textilen har följer med över till vinylen förutom i två fall, microsatin och imiterad päls (4, 16), där jag tycker att vinylens estetiska uttryck inte matchar textilen. Den imiterade pälsen (16) ger ett mjukt uttryck men vinylen ser plastig ut och microsatinen (4) ger ett glansigt uttryck men vinylen ser matt ut. I de fall där textilen är slät eller har en mjuk yta så får vinylen ett slätare eller mjukare uttryck eftersom det inte syns igenom lika raka skarpa linjer från textilen, i de andra fallen ser vinylen något mer plastig eller stel ut. Men skillnaderna är mycket diffusa. Inte heller när jag försöker se hur vinylens estetiska kvaliteter i kombination med textilen, till exempel om vinylen ser ut att smälta samman med textilen, kommer jag fram

(19)

16 till någon tydlig slutsats. Då vinylen applicerats på manchester (22) ser vinylen inte ut att vara en del av textilen, jag trodde att detta berodde på textilens ränder men när jag studerade resultatet på bävernylon (12) upplevde jag inte alls samma sak. Det är svårt att säga om det beror på bredden på ränderna, hur djupa fårorna är eller om ränderna går diagonalt eller lodrätt över motivet eller en kombination av dessa. Jag har även undersökt om textilens fibrer kan ha påverkat vinylens uttryck men kan inte heller här se något samband.

SAMMANFATTNING

Resultatet av undersökningen visar att det går att applicera vinyl med ett hållbart resultat på samtliga textiler som inkluderats i denna studie trots att de inte ingår i återförsäljarens eller tillverkarens rekommendationer. I de flesta fall krävs att man lägger till en efterpress för att hela motivet ska fästa på textilen. Trots att flera textilier inte heller rekommenderas den värmebehandling de utsatts för syns ingen tydlig påverkan förutom i två fall, imiterad päls (15,16) och ullfilten (27, 28) där textilen blev platt och mer kompakt. Det går inte utifrån denna undersökning säga om någon fibertyp lämpar sig bättre än någon annan om man tittar på hållbarhet utifrån kriterierna som använts. När vinylens taktila och visuella egenskaper jämförts med varandra för att få syn på hur texturen har påverkat vinylen syns inga tydliga samband mellan varken textur, fibrer eller tjocklek på textilen. Texturen syns tydligt igenom i samtliga fall och förändrar vinylens estetiska kvaliteter, den speglar textilens kvaliteter i samtliga fall förutom två, imiterad päls (16) och microsatin (4), där den förmedlar en annan känsla än vad textilen gör. Vinylen får alltså olika kvaliteter beroende på hur textilens textur ser ut, en ojämn eller svag textur ger ett mjukare uttryck medan skarpare linjer ger ett hårdare uttryck.

(20)

17

Diskussion

Nedan diskuterar jag styrkor och svagheter i de metoder och den teori jag valt att arbeta med. Slutligen knyter jag samman undersökningen med den bakgrund jag utgått ifrån, hur man kan använda studiens resultat i skolslöjden samt hur man skulle kunna utveckla detta ämne vidare.

METODDISKUSSION

Jag valde att dela upp min studie i två delar eftersom jag i mina frågeställningar valt att fokusera på materialet vinyl utifrån två olika perspektiv. Den första delen där jag tittat på applicering av vinyl på olika textilier har jag valt en naturvetenskaplig metod för att först få syn på det mer tekniska i vad som händer med vinylen i kombination med de olika textila materialen. Denna metod har varit enkel att använda eftersom jag inte haft så många variabler att titta på. Resultaten har dokumenterats i en matris (Bilaga 2) för att jag enkelt skulle kunna lägga till fler material allt eftersom. Det finns även möjlighet att bygga på med fler variabler om man vill undersöka mer vad som händer med provlapparna om man till exempel skulle välja att tvätta dem. Det kan dock bli svårt att hålla koll på alla variabler och tappa fokus på det som faktiskt är intressant om man gör matrisen allt för omfattande.

I den andra delen av undersökningen användes en jämförande analysmetod. Provlapparna delades in i olika grupper där resultaten jämfördes med varandra och gallrades tills jag hade ett urval med de resultat jag ansåg skilde sig mest ifrån varandra. Jag hade svårt att få syn på hur vinylens estetiska kvaliteter faktiskt förändrades. Jag undrar om jag enklare hade kunnat undersöka vinylens yta om jag applicerat ett enklare motiv och klippt ut det för att inte bli påverkad av textilens yta runtomkring.

Jag utgick ifrån Mäkeläs teori med integrerat estetiskt perspektiv.30_{Eftersom jag inte har ett}

fullständigt slöjdalster att undersöka, som Mäkeläs teori är anpassad för, har jag bara valt delar ur den för att kunna applicera på mitt arbete. För min studie har det fungerat bra att använda denna teori eftersom jag fått syn på saker som jag skulle ha missat om jag endast tittade på det estetiska uttrycket, jag har inte bara fått syn på hur provlappen ser ut utan även varför. Men det har också varit svårt att titta på provlappar utifrån denna teori, det skulle vara intressant att se om jag hade fått syn på andra saker om jag istället studerat ett färdigt föremål med vinyltryck.

(21)

18 Skapar man ett färdigt föremål så finns det troligen mer tanke bakom de val man gör och då hade man kunnat studera föremålet djupare och använda alla delar i Mäkeläs tabell (tabell 1).31

RESULTATDISKUSSION

Jag har valt att titta på vinylen och textila texturer utifrån Mäkeläs teori integrerat estetiskt perspektiv eftersom man lätt missar flera aspekter när man bara studerar det estetiska uttrycket av ett slöjdföremål.32_{Men eftersom jag inte har några färdiga slöjdföremål utan endast}

provlappar och är mitt i en process har jag fokuserat på de delar som är relevanta för min undersökning.

Innan undersökningen påbörjades hade jag en idé om vad som skulle hända med vinylen i kombination med de olika textilerna och blev ganska förvånad över resultatet. När Kihlberg tvättade ull runt glaskulor i tvättmaskinen trodde hon att resultatet skulle likna det hon sett hänt med silke.33_{Hon hade vissa förväntningar på hur materialet skulle bete sig utifrån den kunskap}

och erfarenhet hon besitter från att tidigare ha arbetat med ull och silke. Precis samma sak hände mig, på grund av den tidigare erfarenhet jag har av vissa textiler i kombination med värme hade jag vissa föreställningar av vad som skulle hända med materialet. Fokus har legat på att få en bredd i textila material och texturer och det förväntade resultatet var att appliceringen skulle misslyckas i många fall, jag trodde att de textiler som man inte bör stryka skulle smälta av värmen från pressen. Jag hade också förväntat mig att vissa textilier skulle krympa av värmen. Men resultatet pekar på att det är fullt möjligt att applicera vinylen på ett flertal olika material som vanligtvis inte rekommenderas. Det här resultatet har öppnat dörrarna för mer utforskande experiment, som är en del av syftet i kursplanen för ämnet slöjd, och nya möjligheter att använda värmeöverförande vinyl i slöjdundervisningen.34

I kursplanen för slöjdämnet formuleras syften med slöjden att man ska arbeta utifrån kvalitets- och miljöaspekter, i och med detta så är min erfarenhet att man väljer att arbeta med mer återbruk eller andra miljövänliga material.35_{Eftersom man inte alltid kan vara helt säker på}

vilka fibrer textilier består av i återbrukade föremål har jag tidigare tänkt att det inte är möjligt att kombinera detta arbetsområde med värmeöverförande vinyl, men efter min undersökning 31_Ibid.

32_Ibid.

33_{Kihlgren, Helena. (2009). Textila ytor och volymer. Göteborg: HDK, Högskolan för Design och}

Konsthantverk. Hämtat från http://hdl.handle.net/2077/20596

34_{Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm. Hämtat}

från https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206

(22)

19 känner jag att det gör det möjligt att våga testa. Men man kan också diskutera om vinylen i sig är ett material som man bör uppmuntra elever att använda eftersom det består av plast. Bra att tänka på är att man noga väljer PVC-fri vinyl eftersom den annars kan innehålla farliga ämnen.36_{Något som också är viktigt att tänka på är att om eleven tillverkar ett bruksföremål så}

bör vi se till att det är ett föremål som kan användas för att ta vara på materialen som producerats. Om man kan, i elevens ögon, höja ett föremåls status med ett vinyltryck så tror jag att vi kan motivera eleverna till att tillverka ett föremål som de kommer och vill använda mer. Men detta är bara första delen av undersökningen och för att kunna komma till fler slutsatser kring detta så behöver man ha en mer vetenskaplig kunskap och göra en mer omfattande naturvetenskaplig undersökning så jag stannar där när det gäller miljön och vinylens tekniska möjligheter och lämnar över den stafettpinnen till nästa person. Om man tittar på Mäkeläs tabell (Tabell 1) för integrerat estetiskt perspektiv så skulle den här delen av studien kunna falla in under process men även problemlösning eftersom jag tidigt i studien insåg att jag skulle behöva pressa vinylen en gång till för ett lyckat resultat.37_{Detta är inte heller helt ovanligt att man gör}

när man arbetar med värmeöverförande vinyl och var därför inte svårt för mig med tidigare erfarenhet att hitta en lösning på.

Jag gick sedan vidare till den andra delen i min undersökning, estetiskt perspektiv. Precis som Jørgensen tar upp i sin artikel så har estetiken också något att säga som vi inte får glömma, om man bara skulle titta på den utifrån naturvetenskaplig teori så missar man hela syftet med vinyl som dekorativ applikation.38_{Langer skriver om att se bortom funktionen på ett föremål, vissa}

föremål är skapade endast för att iakttas.39_{Om man tittar på en applikations funktion så kan det}

bli lätt att börja titta på hur den kan användas, till exempel att laga hål med. Men för att inte fokusera för mycket på det så kan man välja att bara se applikationen för det den där, ett objekt skapat endast för vår syn.

Men till skillnad från till exempel bilder som är skapade för vår syn har textilier mer än bara en yta som man kan se. Som Homlong skriver i sin avhandling är det inte bara färg och mönster

36_{Naturskyddsföreningen. (2020). De vanligaste plasterna och tillsatsämnena. Hämtat från}

https://www.naturskyddsforeningen.se/info-om-plast

38_{Jørgensen, Dorthe. (2001). Skønhedens metamorfose – De æstetiske idéers historie. Inledning. (Ulf Klarén,}

Övers.) Odense: Universitetsforlag.

39_{Langer, Susanne. (1979). Feeling and Form - A Theory of Art; Chap. 4: Semblance. (Ulf Klarén (1998),}

(23)

20 som påverkar uttrycket utan även textilens egenskaper.40_{Min undersökning visar hur textilens}

fall förändrades i de tunna textilierna. Om textilen ska användas till en kjol med vinyltryck på så är det bra om man är medveten om hur vinylen tynger ner textilen och därför förändrar uttrycket.

I Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd finns förslag på hur man kan ändra uttryck på ett föremål genom att använda sina kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion för att göra medvetna val.41_{Undersökningen har gjort det synligt hur det går att använda vinylen för}

att förändra uttrycken på textila föremål, efter denna undersökning kan jag nu göra dessa medvetna val för att förändra uttrycket i och med vinylen. Det går att med ett slöjdobjekt skapa ett uttryck som ser strävt/mjuk ut, känns tungt/lätt förmedlar en känsla eller hänvisa till något man tagit inspiration från. Med hjälp av materialet går det att skapa ett narrativ och berätta något utan att behöva sätta ord på det. Att ge uttryck för något tolkar jag som att man kan visa känslor genom kroppsspråk, vad man har på sig eller att berätta något. Hur vi läser in dessa uttryck styrs mycket av kontexten och vår omgivning till exempel färgen röd kan tolkas som ilska eller kärlek. Det skulle vara spännande att undersöka materialet vidare men istället utgå ifrån något som man vill ge uttryck för och se om man kan använda vinylen i kombination med textila texturer för att förmedla detta.

Doktorsavhandling. Uppsala: Institutionen för hushållsvetenskap (IHV).

41_{Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket. Hämtat från}

(24)

21

Referenser

Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Homlong, Siri. (2006). The Language of Textiles: Description and Judgement on Textile Pattern Composition. . Uppsala: Institutionen för hushållsvetenskap (IHV).

Jørgensen, Dorthe. (2001). Skønhedens metamorfose – De æstetiske idéers historie. Inledning. (Ulf Klarén,

Övers.) Odense: Universitetsforlag .

Kihlgren, Helena. (2009). Textila ytor och volymer. Göteborg: HDK, Högskolan för Design och

Konsthantverk. Hämtat från http://hdl.handle.net/2077/20596

Langer, Susanne. (1979). Feeling and Form - A Theory of Art; Chap. 4: Semblance. (Ulf Klarén (1998),

Övers.) London: Routledge & Kegan Paul Limited, London and Henley (7th imp.). M:ost creative. (2020). https://mostcreative.se/sidor/infoblad-htv. Hämtat från

Mäkelä, Esko. (2011). Slöjd som berättelse – om skolungdom och estetiska perspektiv. Doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete, nr. 41. Umeå: Institutionen för estetiska ämnen: Umeå universitet.

Naturskyddsföreningen. (2020). De vanligaste plasterna och tillsatsämnena. Hämtat från

https://www.naturskyddsforeningen.se/info-om-plast

OEKO-TEX Service GmbH. (2020). www.oeko-tex.com. Hämtat från

https://www.oeko-tex.com/en/our-standards/standard-100-by-oeko-tex

Persialou. (2018). https://persialou.com/. Hämtat från

https://persialou.com/how-to-use-heat-transfer-vinyl/

Siser. (2016). https://www.siserna.com/. Hämtat från

https://www.siserna.com/heat-transfer-vinyl-beginner-basics/

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket. Hämtat från

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3845

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm. Hämtat

från https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206

Bilagor

Bilaga 1, Information om textilier Bilaga 2, Testdata

(25)

Bilaga 1, information om textilier

(26)

Bilaga 2, testdata

23

Textil Bärare lossnade

Fibrerna syntes

igenom Kanterna satt löst Noteringar Efterpress Siffra på provlapp

Lyx bomullsväv Enkelt från motiv och textil Nästan överallt Nej Ja

Utan bärare och papper, samma temperatur. 5sek med timer, fibrer syns igenom hela

motivet. 1

Lyx bomullsväv Enkelt från motiv och textil Nästan överallt Nej Nej 2

Microsatin Enkelt från motiv och textil Överallt Nej

Avtryck från kanterna på bäraren men annars ingen

påverkan på utseendet. Nej 3

Microsatin Enkelt från motiv och textil Överallt Nej

Avtryck från kanterna på bäraren men annars ingen påverkan på utseendet. Ja

Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer. Kanterna från bäraren syns fortfarande men något mindre. 4

Stretchvelour Enkelt från motiv och textil Litegrann överallt Ja

Motivet lossnar i vissa kanter (bokstaven R och nedre

käken) Nej 5

Stretchvelour Enkelt från motiv och textil Litegrann överallt Ja

Motivet lossnar i vissa kanter (bokstaven R och nedre

käken) Ja

Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer. Kanterna sitter något bättre i fibrerna men ingen större skillnad i resultatet. 6

Stretchjersey Enkelt från motiv och textil Litegrann överallt Nej Syns svagt kanter från bäraren. Nej 7

Stretchjersey Enkelt från motiv och textil Litegrann överallt Nej Syns svagt kanter från bäraren. Ja

Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer. Kanterna från bäraren syns inte. Fibrerna syns jämnt igenom hela motivet. 8

Acetat foder Trögt från motiv och textil Lite på några ställen Nej

Syns kanter från bäraren. Ser nästan ut som att motivet smält fast och bäraren såg något bubblig ut innan den

drogs av. Nej 9

Acetat foder Trögt från motiv och textil Lite på några ställen Nej

Syns kanter från bäraren. Ser nästan ut som att motivet smält fast och bäraren såg något bubblig ut innan den drogs av. Ja

Utan bärare, med papper, temp 150 (148-149). 5sek med timer. Kanterna från bäraren syns något mindre. Fibrerna syns något mer genom hela motivet men motivet är lite bubbligt. Provlappen fastnade lite på pappret undertill och kändes något klistrig på baksidan. Vet ej om det är vinylens klister eller att

acetaten smält. 10

Bävernylon Enkelt från motiv och textil Nästan överallt Nej Svaga linjer från bäraren. Nej 11

Bävernylon

Enkelt från motiv och textil

Nästan

överallt Nej Svaga linjer från bäraren. Ja

Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer. Kanterna från bäraren syns lika mycket. Fibrerna syns jämnt igenom hela motivet. 12

(27)

Bilaga 2, testdata

24

Filt Enkelt från motiv och textil Överallt Nej Tydliga linjer från bäraren. Nej 13

Filt Enkelt från motiv och textil Överallt Nej Tydliga linjer från bäraren. Ja

Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer. Kanterna från bäraren syns fortfarande men något mindre. Fibrerna syns mer över hela motivet. 14

Imiterad päls Enkelt från motiv och textil Överallt Nej

Tydliga linjer från bäraren. Pälsen såg ut som att den smällt och vad närstan helt slät och motivet något bubbligt. Gick dock att dra med naglarna så reste sig pälsen igen förutom det som sitter fast bakom motivet. Pälsen mer påverkad utanför

bäraren Nej 15

Imiterad päls

Enkelt från

motiv och textil Överallt Nej

Tydliga linjer från bäraren. Pälsen såg ut som att den smällt och vad närstan helt slät och motivet något bubbligt. Gick dock att dra med naglarna så reste sig pälsen igen förutom det som sitter fast bakom motivet. Pälsen mer påverkad utanför bäraren Ja

Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer. Ingen skillnad förutom att päls som hamnade ovanpå motivet fastnat (uppe vid huvudet). Skrapade upp pälsen på halva motivet innan jag pressade igen, det var något mindre platt efter efterpressen. 16

Krossad velour Enkelt från motiv och textil Litegrann överallt Nej Nej 17

Krossad velour Enkelt från motiv och textil Litegrann överallt Nej Ja

Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer, fibrer syns igenom hela motivet. Motivet fastnade något i pappret på ovansidan, ytan känns inte klistrig. Ser ut som att vinylen dragit ihop sig något och att tyget därför bubblar sig lite runtomkring. 18

Lin, kraftig Enkelt från motiv och textil Nästan överallt Nej Nej 19

Lin, kraftig Enkelt från motiv och textil Nästan överallt Nej Ja

Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer, fibrer syns igenom hela

motivet. 20

Manchester Enkelt från motiv och textil Nästan överallt Ja Motivet satt lös där spåren i manchesterna går. Nej 21

Manchester Enkelt från motiv och textil Nästan överallt Ja Motivet satt lös där spåren i manchesterna går. Ja

Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer, fibrer syns igenom hela motivet, något svagare över spåren i

manchestern. Något slätare resultat. 22

Siden, crêpe

chiffong Trögt från motivet Lite på några ställen Nej Motivet ser bubbligt ut. Nej 23

Siden, crêpe

chiffong Trögt från motivet Lite på några ställen Nej Motivet ser bubbligt ut. Ja Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer, fibrer syns igenom hela motivet. Inte lika statiskt. Motivet fastnade mot

(28)

Bilaga 2, testdata

25

pappret undertill men kändes inte klistrigt på baksidan. Motivet är bubbligt.

Tunn sandtvättad

siden Enkelt från motiv och textil Litegrann överallt Nej Kanter från bäraren syns svagt. Nej 25

Tunn sandtvättad

siden Enkelt från motiv och textil Litegrann överallt Nej Kanter från bäraren syns svagt. Ja

Utan bärare, med papper, 150 (149-150) temperatur. 5sek med timer, fibrer syns igenom hela motivet. Svaga linjer från bäraren

syns. 26

Ullfilt Enkelt från motiv och textil Lite på några ställen Ja

Textilien var platt och texturen nästan helt borta. Kunde inte skrapa på textilien för att få

fibrerna att resa sig igen. Nej 27

Ullfilt Enkelt från motiv och textil Lite på några ställen Ja

Textilien var platt och texturen nästan helt borta. Kunde inte skrapa på textilien för att få fibrerna att resa sig igen. Ja

Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer. Fibrer syns igenom hela

motivet och det lossnar inte i kanterna. 28

Velour m.

präglat mönster Enkelt från motiv och textil Litegrann överallt Nej

Svaga linjer från bäraren. Textilien rullade ihop sig i kanterna efter press och strukturmönstret var något

svagare. Nej 29

Velour m.

präglat mönster Enkelt från motiv och textil Litegrann överallt Nej

Svaga linjer från bäraren. Textilien rullade ihop sig i kanterna efter press och strukturmönstret var något svagare. Ja

Utan bärare, med papper, samma temperatur. 5sek med timer. Fibrer syns igenom hela motivet och det lossnar inte i kanterna. Linjer från bärare syns inte. Ingen föränding i strukturmönstret men mönstret syns igenom vinylen något. Vinylen fastnade i pappret på ovansidan men kändes inte klistrigt. Textiliens kanter rullar sig inte längre. 30

(29)

Bilaga 3, bilder på provlappar

(30)

(31)

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

(37)

(38)

(39)

(40)

(41)

(42)

(43)