• No results found

Vad ska jag med det här till? : En litteraturstudie om elever på yrkesprogram och deras intresse och engagemang för politik.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vad ska jag med det här till? : En litteraturstudie om elever på yrkesprogram och deras intresse och engagemang för politik."

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete 1, 15 hp | Ämneslärarprogrammet Vårterminen 2020 | LIU-IEI-FIL-G--20/02286--SE

Vad ska jag med det här till?

– En litteraturstudie om elever på yrkesprogram och deras

intresse och engagemang för politik

What do I need this for?

A litterature study about adolecents at vocational

education programs and their political intrest and

engagement

Antonia Broén Linnéa Vallin

Handledare: Karin Skill Examinator: Per-Olof Hansson

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

(2)

2

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka intresset och engagemanget för politik hos elever på yrkesprogram, samt att hur utbildning inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet eller

motsvarande påverkar elevers förståelse för det demokratiska samhället och därmed det aktiva medborgarskapet. Studien syftar även till att finna likheter och skillnader i intresse och

engagemang mellan studieförberedande och yrkesförberedande utbildning. Vår hypotes är att samhällskunskapsutbildningen på yrkesprogram inte ger en fördjupad kunskapsrepertoar och därmed inte stöttar elever till att utveckla ett intresse och engagemang för politik.

Frågeställningarna i denna litteraturstudie är ”vilka faktorer används för att förklara elevers intresse och engagemang för politik på yrkesprogram?”, ”vilken roll ges utbildningen för att förklara elevers intresse och engagemang för politik?” och ”på vilka sätt jämförs

yrkesförberedande och studieförberedandeprogram i forskning om elevers intresse och

engagemang för politik?”. Frågeställningarna har besvarats med stöd i sju artiklar som undersöker förhållandet mellan yrkesutbildning och politiskt intresse. Resultatet pekar på att utbildning inte har en stor inverkan på elevers intresse och engagemang för politik. Istället framkommer det att andra faktorer har en större inverkan, till exempel elevernas socioekonomiska status, deras politiska självförtroende samt socialisationsprocessen som sker på de studieförberedande och yrkesförberedande utbildningsprogrammen.

(3)

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5 1.1 Syfte ... 6 1.2 Frågeställning ... 6 2. Bakgrund ... 7

2.1 Samhällskunskapens framväxt och utveckling. ... 7

2.2 Gymnasieskolans förändring, en uppdelning mellan studieförberedande och yrkesförberedande ... 8

2.3 Gymnasieskolans och samhällskunskapens läroplan ... 10

2.4 Vad innebär det att ha ett intresse och engagemang för politik? ... 12

2.5 Vad är en aktiv medborgare? ... 14

3. Metod ... 16

3.1 Databassökning. ... 16

3.2 Manuell sökning ... 18

3.3 Urval ... 18

3.4 Matris över valda artiklar ... 19

3.5 Metodkritik ... 20

3.6 Analysmetod ... 20

4. Resultat ... 21

o Hoskins, et al. Inequalities in the education system and the reproduction of socioeconomic disparities in voting in England, Demark and Germany. ... 21

o Persson. Does type of education affect political participation? Results from a panel survey of Swedish adolescents. ... 21

o Ichilov. Political socialization and schooling effects among Israeli adolescents. ... 22

o Van de Werfhorst. Vocational and academic education and political engagement: The importance of the educational institutional structure. ... 22

(4)

4

o Van de Werfhorst. Vocational education and active citizenship. ... 23

o Witschge, et al. Type of education and civic and political attitudes. ... 24

4.1 Det konventionella och okonventionella intresset och engagemanget för politik och skolans roll ... 24

4.2 Är det skolan eller andra faktorer som skapar aktiva medborgare? ... 26

4.3 Intresse och engagemang för politik påverkas av en delad skola ... 30

5. Diskussion ... 31

5.1 Vilka faktorer används för att förklara elevers intresse och engagemang för politik på yrkesprogram? ... 32

5.2 Vilken roll ges utbildningen för att förklara elevers intresse och engagemang för politik? ………33

5.3 Vilka likheter och skillnader finns i intresse och engagemang för politik hos elever på yrkesförberedande och studieförberedande program? ... 34

6. Vidare forskning inom området ... 35

7. Slutsats ... 36

Referenslista ... 37

(5)

5

1. Inledning

Skolan har två huvudsakliga uppdrag. Det första är kunskapsuppdraget, där vi som lärare ger elever verktyg att få och skapa kunskap inom de olika ämnena. Det andra uppdraget skolan

innehar är fostransuppdraget där syftet är att fostra eleverna till medborgarskapet. Detta är något som samhällskunskapsundervisningen likt all annan undervisning ska bidra till.1 Långström och

Virta skriver att det har skapats ett ideal i läroplaner internationellt sett där man betonar ett aktivt och demokratiskt medborgarskap.2Författarna definierar att vara en aktiv medborgare innebär att

delta i beslutsprocesser och få ta makt och inflytande över ärenden och frågor. Detta ses som något människor uppnår genom kunskap, lärande samt socialisering.3

I gymnasieskolans läroplan står det att undervisningen ska ge eleven “förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv”.4 Genom detta markeras vikten av det

aktiva medborgarskapet. I gymnasieskolans uppdrag betonas detta ännu en gång då läroplanen menar att “utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor som deltar aktivt i och utvecklar yrkes- och samhällslivet”.5

Även om dessa skrivningar betonar skolans roll i att göra elever till aktiva medborgare visar en rapport från Skolverket att svenska elever på yrkesprogram både har mindre kunskaper om demokrati och samhällsfrågor samt ett lägre politiskt intresse och deltagande.6 Detta speglar även

våra egna erfarenheter och upplevelser från just elever på yrkesprogram. Frågorna “vad ska jag med det här till?” eller påståenden som “jag bryr mig inte om politik och sånt” är ofta

förekommande på lektioner inom samhällskunskap på dessa utbildningar. Denna litteraturstudie vill därmed undersöka elever som går på yrkesförberedande program på gymnasiet och deras intresse och engagemang för politik, detta i relation till elever på studieförberedande program. Därför att de olika inriktningarna inte läser samma kurser i samhällskunskap. Yrkesprogram läser ofta samhällskunskap 1a1 under sin gymnasiegång, medan studieförberedande program även

1 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Skolverket:

Stockholm, 2011a.

2 Långström, Sture & Virta, Arja. Samhällskunskapsdidaktik: utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt

tänkande. Studentlitteratur: Lund, 2016, 30.

3 Ibid, 31.

4 Skolverket. 2011a. 5 Ibid, 2011a.

6 Skolverket. Ung i demokratin – gymnasieelevers kunskaper och attityder i demokrati- och samhällsfrågor. Rapport

(6)

6 läser samhällskunskap 1b. Det innebär att eleverna på de studieförberedande programmen får en mer fördjupad kunskap inom det samhällsvetenskapliga ämnet.

Frågan som då uppkommer är, om utbildningen på yrkesförberedandeprogram påverkar elevers intresse och engagemang för politik. Våra erfarenheter har gjort att det skapats en föreställning om att elever som går på yrkesprogram generellt sett inte utvecklar ett intresse och engagemang för politik. Detta skulle kunna bero på att dessa elever inte får tillräckligt med utbildning inom samhällskunskap och därför inte får möjligheten att utveckla sitt intresse och engagemang för politik. Hypotesen för denna uppsats är att utbildning inom samhällskunskap på yrkesprogram inte ger en fördjupad kunskap och därför inte stöttar elever till att utveckla ett intresse och

engagemang för politik.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie undersöka vilket intresse och

engagemang för politik elever på yrkesprogram har, samt att hur utbildning påverkar detta. Därför vill vi ta reda på om det finns likheter och skillnader i intresse och engagemang för politik hos elever som studerar på yrkesförberedandeprogram och studieförberedandeprogram. Med denna uppsats vill vi pröva hypotesen, att elever som går ett yrkesförberedandeprogram utvecklar ett lägre intresse och engagemang för politik.

1.2 Frågeställning

Dessa är de frågeställningar vi valt för att uppnå syftet:

1) Vilka faktorer används för att förklara elevers intresse och engagemang för politik på yrkesprogram?

2) Vilken roll ges utbildningen för att förklara elevers intresse och engagemang för politik? 3) Vilka likheter och skillnader finns i intresse och engagemang för politik hos elever på

(7)

7

2. Bakgrund

Skolan har en tvådelat uppdrag, dels förmedla kunskap, dels fostra demokratiska medborgare.7

Detta är inte något som alltid varit en del av den svenska skolan utan infördes i och med att ämnet samhällskunskap introducerades. Idag är ämnet en den av skolans kärna, där områden som politik och demokrati berörs. Att gymnasieskolan är uppdelat i yrkes- och studieförberedandeprogram har gjort att ämnet samhällskunskap till viss del skiljer sig åt. Genom att få en bakgrund till vilken roll skolan har för att utveckla elever till aktiva medborgare, och hur gymnasieskolan och ämnet samhällskunskap växt fram samt hur man kan definiera ett intresse och engagemangs för politik. Detta skapar en referensram för uppsatsens syfte och frågeställningar att förhålla sig till.

2.1 Samhällskunskapens framväxt och utveckling.

1949 fick den svenska skolan ett nytt ämne, samhällskunskap, med syfte att utbilda elever inom demokrati.8 I skolkommissionens utredning skriver de att “Demokratin bygger på alla medborgares

fria samverkan … skolans främsta uppgift blir att fostra demokratiska människor.”9

Skolkommissionen menade att skolans uppgift var att skapa demokratiska medborgare, men även uppmuntra eleverna till att utveckla egna åsikter och uppfattningar om samhället. Syftet med att undervisa eleverna om demokrati var att skolan skulle verka som en kraft mot auktoritära rörelser, vilket ledde till att samhällskunskap infördes som ett nytt ämne och en allmän linje introducerades på gymnasiet.10 Ämnet samhällskunskap kom att ha det huvudsakliga ansvaret för

demokratiutbildning, även om alla ämnen ansvarar över att fostra demokratiska medborgare. Dock bör man ta hänsyn till att skolan inte är den enda platsen där elever fostras till demokratiska medborgare. Faktorer som omgivning, hemförhållande och ens bakgrund utgör elevens

socialisation gentemot samhället. Detta är något som skolan i sin undervisning bör ta hänsyn till och därmed anpassa utbildningen efter elevernas olika förutsättningar för att kunna bli goda demokratiska medborgare.11

Det är inte bara i Sverige det blev viktigt att fostra demokratiska och aktiva medborgare. Långström och Virta nämner att det skapats en internationell trend att i läroplanerna betona

7 Skolverket. 2011a. 8 Skolverket. 2003, 35.

9SOU 1948:27. Ecklesiastikdepartementet. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det

svenska skolväsendets utveckling. Ivar Hæggströms boktryckeri A.B: Stockholm, 1948, 3.

10 Skolverket. 2003, 35.

(8)

8 vikten av ett aktivt och demokratiskt medborgarskap.12 I bland annat England finns en lång

tradition av politisk utbildning med mål att eleverna ska bli självständiga i största möjliga utsträckning. Den engelska skolornas uppgift är att lära eleverna om den parlamentariska och demokratiska uppbyggnaden, samt hur de som individer kan påverka beslutsfattningen.13Även i

den norska skolans läroplan framförs vikten av att utbilda eleverna till aktiva medborgare. Børhaug skriver att den norska läroplanen vid upprepade tillfällen adresserar att elever måste utbildas i att själva bli politiskt engagerade, aktiva och intresserade av att vara deltagande individer. Detta för att kunna göra skillnad och påverka politiken. 14

2.2 Gymnasieskolans förändring, en uppdelning mellan studieförberedande och yrkesförberedande

Under 1960-talet såg utbildningen efter grundskolan annorlunda ut från hur den ser ut idag. Då delades det upp i tre olika typer av skolor, studieförberedande, fackskola och yrkesskola. Den studieförberedande utbildningen var treårig och inkluderade ämnet samhällskunskap, de andra två utbildningarna var tvåårig och innehöll inte samhällskunskap utan istället

arbetslivsorientering.15 Syftet med uppdelningen av gymnasieskolan var att välja vilken inriktning

man vill ha i yrkeslivet.16 År 1970 genomfördes en reform med syfte att sammanföra

utbildningarna till en skolform, en enad gymnasieskola. De olika utbildningsvägarna skulle integreras och kunna jämföras med varandra, för att få en mer likvärdig skola. Den enade gymnasieskolan skulle genomsyras av demokratifostran och syfta till att lära ut om de

demokratiska dygderna som tolerans, samverkan och jämlikhet.17 Anna Blom Kemdal skriver att

”demokratiska dygder är beteckning på alla de olika värderingar som man anser att den ideala demokratiska medborgaren bör anamma och försöka leva upp till”.18 Då länder har olika

värderingar som är allmänt accepterade i samhället kommer även innebörden om vilka dygder den ideala demokratiska medborgaren bör ha att skiljas åt.

12 Långström & Virta. 2016, 30.

13 Han, Christine & Hoskins, Bryony & Boon-Yee Sim, Jasmine. The relationship between civic attitudes and voting

intention: an analysis of vocational upper secondary schools in England and Singapore. Compare: A Journal of

comparative and international education. Vol. 44, nr. 5, 2014: 801–825. 807.

14 Bøthaug, Kjetil. Voter education, the political education of Norwegian lower secondary schools. Utbildning &

Demokrati. Vol. 14, nr. 3, 2005. 51–73, 52.

15 Skolverket. 2003, 37. 16 Ibid, 36.

17 Ibid, 36.

18 Blom Kemdal, Anna. Attributioner och demokratiska dygder. I Mikael Gilljam & Jörgen Hermansson (red)

(9)

9 1982 förnyades yrkesutbildningarna. Detta i försök om att inkludera en handels- och

kontorsutbildning. Den typen av utbildning krävde högre utbildning, vilket innebar att ämnena i den grundläggande yrkesutbildningen behövde utökas. Detta gjorde att samhällskunskap som ämne kom att integreras i yrkesutbildningen. En försökskursplan togs fram med syfte “att utbilda en medborgare med ett kritiskt förhållningssätt och en förmåga till självständigt

ställningstagande”.19 Det innebar att eleverna skulle utveckla demokratisk kompetens gällande

tolerans och förståelse för andra samhällsmedborgare, vilket gjorde att för första gången någonsin fanns ett tydligt medborgarperspektiv med i en kursplan på gymnasieskolan.20

1987 utreddes ett förslag om att förlänga samt införa praktik på yrkesutbildningar.21 ”I

propositionen föreslås att en treårig försöksperiod med förlängd, moderniserad och i högre grad arbetsplatsförlagd utbildning inleds läsåret 1988/89”.22 Syftet med förändringen var att öka

kvalitén på utbildningen, få fördjupade kunskaper i yrkesverksamheten genom mer

arbetsplatsförlagd utbildning samt ge behörighet till högskoleutbildning.23 Den förändrade

utbildningen på yrkesprogrammen gjorde att det antogs en ny kursplan inom samhällskunskapen, med syfte att knyta an samhällsfrågorna till elevernas intresse och behov. Undervisningen skulle genomföras så eleverna gavs förutsättningar att analysera, sammanställa fakta, värdera olika perspektiv samt uppmärksamma vilka konsekvenser dessa handlingar medför.24 Förändringen

resulterade även i en tydligare inriktning mot att skapa aktiva och demokratiska medborgare. Undervisningen syftade även till att studera konflikter och samhällets utveckling.25

En central punkt i den svenska skolans historia är när styrningen av skolan förändrades i och med decentraliseringen under början av 1990-talet. Syftet med decentraliseringen var att lägga besluten så nära verksamheten som möjligt. Detta för att åstadkomma bättre beslut för den specifika skolan. Det infördes även mål- och resultatstyrning med avsikten att bibehålla en likvärdig skola.26 Decentraliseringen reformerade gymnasieskolan, resultatet man ville uppnå var

19 Skolverket. 2003, 38. 20 Ibid, 38.

21 Skolverket. 2003, 38–39.

22 Proposition 1987/88:102. Utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan. 1987, 1. 23 Ibid, 1.

24 Skolverket. 2003, 39. 25 Ibid, 40.

(10)

10 att skolan skulle vara likvärdig oberoende var i Sverige man bor. Gymnasieskolan delades upp i 16 nationella program som alla blev treåriga och hade samma ämneskärna, men olika programmål.27

Genom läroplanen för Lpf 94, fastslås att värdegrunden i skolan ska utformas och genomsyras av demokrati. Skolan ska inte enbart undervisa om de grundläggande demokratiska värdena. Undervisningen ska även utgå från demokratiska arbetsformer, utveckla elevers kunnande och vilja att ta ett personligt ansvar samt aktivt delta i samhällslivet.28Skolverket skriver i rapporten

Ung i demokratin att:

Demokratiuppdraget återfinns i alla utbildningar med en gemensam målsättning. Däremot intar demokratimålet inte någon särställning utan ingår som ett bland övriga mål för utbildningarna. Utbildningen inom de yrkesförberedande programmen har därmed fått samma mål och förväntade krav som övriga utbildningar inom gymnasieskolan. För de studieförberedande utbildningarna finns emellertid ytterligare målsättningar och krav.29

Demokratimålet är där med detsamma för hela gymnasieskolan. Dock finns ytterligare

målsättningar och krav för elever som studerar studieförberedande program. Frågan är då om de ytterligare kraven bland elever på studieförberedande program får en djupare förståelse för demokrati.

2.3 Gymnasieskolans och samhällskunskapens läroplan

I läroplanen för gymnasieskolan står det att “skolan vilar på demokratins grund.”30 Det innebär att

både utbildningen och undervisningen skall upprätthålla demokratin i skolan och klassrummet. Enligt skollagen ska skolan “förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”31 Detta visar på att

skolan har uppdraget att fostra demokratiska medborgare som i framtiden ska kunna verka i samhället. I läroplanen för gymnasieskolan står det både vad lärare ska göra och vad elever ska kunna när dom har avslutat sin gymnasiala utbildning. Ett av målen säger att eleven ska ha kunskapen och skaffat sig förutsättningarna för att kunna vara med i demokratiska

27 Skolverket. 2003, 41.

28 Utbildningsdepartementet. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94: Lpf

94. Utbildningsdepartementet: Stockholm, 1994, 4.

29 Skolverket. 2003, 42. 30 Skolverket. 2011a.

(11)

11 beslutsprocesser som både rör samhället och arbetslivet.32 Ett annat mål är att skolan ska se till att

eleven tror på sig själv och sin förmåga att tillsammans med andra ta ansvar, initiativ och påverka sina egna villkor. Det handlar inte bara om att ta sitt eget ansvar och påverka sina villkor, det handlar även om förståelsen för demokratins principer och vad det innebär att arbeta och leva i demokratiska former. Det betyder att eleven ska själv förstå vikten av demokrati, samt att ta sitt ansvar för samhällets utveckling33

Decentraliseringen och reformeringen av gymnasieskolan gjorde att alla program blev treåriga, fick gemensamma kärnämnen samt gav behörighet till högskoleutbildningar. Detta resulterade i att yrkesprogrammen blev mer teoretiska både inom kärnämnen och även inom deras

karaktärsämnen.34 I en senare reformering av gymnasieskolan ville man att yrkesprogrammen inte

längre skulle vara högskoleförberedande, vilket resulterade i programmen skulle gå från 750 poäng till 600 poäng inom kärnämnen, samhällskunskapen blev en kurs på 50 poäng från tidigare 100 poäng.35 Reformeringen innebär att eleverna på yrkesprogram måste lägga till kurser för att få

högskolebehörighet, det blir då ett aktivt val från eleven själv att välja dessa kurser.

När man jämför det centrala innehållet läroplanerna mellan samhällskunskap 1a1 som är en kurs på 50 poäng, och samhällskunskap 1b på 100 poäng, finns flera likheter men också vissa skillnader. Den första punkten i kursernas centrala innehållet börjar på samma sätt, men efter några

meningar förändras 1b genom att få en mer fördjupning gällande digitalisering, demokrati och politik, samt hur de politiska ideologierna kopplas till uppbyggnaden av samhället. I kursen 1a1 nämns inte ideologierna eller hur dessa påverkar samhället. Skillnader som även utmärker sig är inom området ekonomi, båda kurserna går igenom privatekonomi men endast kursen 1b går igenom samhällsekonomi. Där får eleverna möjlighet till att skapa en förståelse i hur den

ekonomiska strukturen fungerar. Det är endast kursen 1b som går igenom teorier, modeller samt metoder och deras samband med samhällets funktion.36

32 Skolverket. 2011a. 33 Skolverket. 2011a.

34 SOU 2008:27. Betänkande av Gymnasieutredningen. Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola. 2008, 16. 35 Nylund, Mattias. Framtidsvägen - Vägen till vilken framtid för eleverna på gymnasieskolans yrkesprogram?

Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 15, nr.1 2010: 33–52, 41.

36 Skolverket. Samhällskunskap- Samhällskunskap 1a1. Skolverket: Stockholm, 2011b. Och Skolverket.

(12)

12

2.4 Vad innebär det att ha ett intresse och engagemang för politik?

För att kunna jämföra olika studiers resultat och diskussion är det viktigt att ta reda på vad de lägger för innebörd och definition av intresse och engagemang för politik. De studier vi har använt oss av grundar sina definitioner av detta i många fall på de internationella undersökningar som görs inom området. Två av dessa undersökningar är ESS och ICCS. ESS står för European Social Survey och är en undersökning som genomförs vartannat år i Europa. I undersökningen finns en kärnmodul, vilket är bland annat frågor om politik. Frågorna har fokus på politiskt intresse, tilltro, val, olika former av politiskt deltagande och partitillhörighet. Exempel på frågor som ställs är:37

• Hur intresserad är du av politik?

• Hur ofta anser du politik som något komplicerat och svårt att förstå sig på?

• Det finns flera sätt att försöka påverka saker i (landet). De senaste 12 månaderna har du gjort något av följande:

− arbetat i ett politiskt parti, arbetat i någon annan organisation eller förening? − burit någon kampanj dekal/märke?

− undertecknat en begäran till en myndighet? − deltagit i en laglig offentlig demonstration?

postat eller delat något om politik online?

Genom dessa frågor får man en förståelse för hur ESS definierar en individs intresse och engagemang för politik. Det vill säga om personen ifråga anser sig vara intresserad av politiska frågor samt om personen deltagit eller agerat i syfte att påverka.

En annan undersökning som också har stort inflytande över detta område men som till skillnad från ESS har en inriktning mot utbildning är ICCS, International Civic and Citizenship education Study. Undersökningen genomfördes mellan 2008–2009 i 38 länder och hade som avsikt att mäta elevers attityd, kunskap och värderingar samt deras engagemang i medborgarskapet, samhället och demokrati.38 I rapporten skriver författarna att ett centralt karaktärsdrag för ett demokratiskt

samhälle är att medborgarna engagerar sig i samhället. Undersökningens definition av samhällsengagemang inkluderar inte bara elevens personliga involvering i aktiviteter så som lärande och aktivt deltagande, utan även elevens motivation till att engagera sig, självförtroendet

37 https://www.europeansocialsurvey.org/data/themes.html?t=politics

38 Schulz, Wolfram & Ainley, John & Fraillon, Julian & Kerr, David & Lostio, Bruno. ICCS 2009 international report: civic

knowledge, attitudes and engagement among lower-secondary school students in 38 countries. International

(13)

13 till att delta och deras tilltro gentemot den egna kapaciteten att vara aktivt involverad. Författarna till rapporten menar även att civilt engagemang inte ska vara begränsat till den partipolitiska sfären. Definitionen bör därmed omfatta individens alla kopplingar till samhällslivet, inte bara politik.39 Detta visar på en bredare definition av engagemang i samhället innebär än vad ESS har.

I olika rapporter förs resonemang om vad intresse och deltagande inom politik innebär och frågan som ställs är, hur forskningen definierar politiskt deltagande. Vilken innebörd begreppet politiskt deltagande har, det vill säga vilka handlingar som ingår i det politiska deltagandet, är beroende på vilken demokratimodell man följer. Teorell gör distinktionen mellan tre olika uppfattningar av det politiska deltagandet, deltagande som påverkansförsök, deltagande som politiska samtal samt deltagande som direkt beslutsfattande. Dessa olika uppfattningar följer de tre

demokratimodellarena, responsiv demokrati, deliberativ demokrati och deltagardemokrati.40 För

att kortfattat sammanfatta politiskt deltagande enligt dessa modeller innebär det att påverka de som bestämmer, själv vara med och bestämma och att vara delaktig i att själv komma fram till vad man vill. Teorell menar att genom definiera politiskt deltagande utifrån dessa tre sätt kan man skapa empiriska frågor som mäter mängden deltagande, så som de internationella

undersökningarna gjort. De empiriska frågorna som har ställts har främst gått ut på att förklara varför vissa personer är mer delaktiga i politik än andra då man jämfört mängden av

deltagarformerna i ett samhälle.41

Långström och Virta skriver även att politiskt intresse och engagemang kan klassificeras i olika former, de konventionella och de okonventionella, detta då samhället innehar värderingar som skapar ett medborgarideal. De konventionella formerna är de som ovan beskrivits, det vill säga att rösta, vara partipolitisk aktiv eller påverka myndigheter och beslutsfattare. Dessa typer av politiskt engagemang ses som allmänt accepterade enligt samhällets normer och värderingar och

ifrågasätts därför inte. Däremot anses en mer direkt form av medborgardeltagande som har avsikt att förändra samhället som okonventionellt. Detta visar sig ofta i formen av ett politiskt

protestbeteende som till exempel deltaga i olagliga demonstrationer, blockera trafik eller

byggnader. Aktivism främst i form av extremism och populism, ses som olämpligt i en demokrati.

39 Schulz et al. 2009, 115.

40 Teorell, Jan. Demokrati och deltagande. Tre ideal i teorin och praktiken. I Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen

(red.). Demokratins mekanismer. Liber: Malmö, 2003, 324–327.

(14)

14 Ett sådant engagemang leder ofta till främlingsfientlighet som inte anses vara en “god” form av politiskt intresse och engagemang.42

2.5 Vad är en aktiv medborgare?

Uttrycket aktiv medborgare är svårt att definiera, då det finns olika sätt att tolka och förklara vad en aktiv medborgare innebär. Blom Kemdal diskuterar politiskt deltagande genom att definiera demokratiska dygder, det här kan även ses som olika sätt att vara en aktiv medborgare. Att vara en aktiv medborgare kan bland annat innebära delaktighet i en förening, att rösta i de nationella valen, hålla sig uppdaterad om vad som händer i samhället och även påverka de beslut som tas i samhället.43

Ett annan sätt att definiera ett aktivt medborgarskap innebär att dela upp medborgaskapet i två dimensioner, dels viljan att ta ansvar, dels ha kompetensen till att göra det. I

kompetensutvecklingen har skolan ett viktigt ansvar.44 Ett aktivt medborgarskap är inte något

medfött, utan det krävs utbildning och socialisering. Utbildningen kan inte endast fokusera på demokrati, utan även ämnen som är betydelsefulla för demokrati, som mänskliga rättigheter, förståelse för gruppdynamik och på vilket sätt man kan påverka samhället.45 Skolan ska utbilda

eleverna inom de olika ämnena samtidigt som demokrati ska genomsyra all form av undervisning. Det handlar både om demokratikunskaper och det politiska självförtroendet, som Ekman förklarar det. Skolan har en viktigt roll genom att utbilda eleverna om de grundläggande individegenskaper och de individuella ansvaret varje person har, det vill säga demokratikunskaper. Det politiska självförtroendet kan förklaras genom att man har ett politiskt intresse, där personen till exempel är involverad i politiska engagemang. Dessa två dimensioner är viktiga att ha med i beräkningen när man ser till innebörden av att vara en aktiv medborgare.46

Att vara en aktiv medborgare innebär inte enbart att vara engagerad i olika politiska

organisationer eller engagemang, det kan även innebära att ha ett samhällsengagemang. Enligt Långström och Virta kan ett aktivt medborgarskap betyda att man är engagerad men utan att

42 Långström & Virta. 2016, 31–32. 43 Blom Kemdal. 2003, 306.

44 Ekman, Tiina. Demokratisk Kompetens: Om gymnasiet som demokratiskola. Diss. Göteborg universitet: Göteborg,

2004, 160.

45 Långström & Virta. 2016, 31. 46 Ekman. 2004, 161.

(15)

15 delta aktivt. Det kan då istället handla om en samhällelig medvetenhet.47 Exempel på detta är att

man diskuterar vad som händer i samhället med sina nära och kära. Ett aktivt medborgarskap handlar inte alltid om att vara delaktig i debatter eller liknade, utan kan också handla om att man som enskild individ är medveten om hur man kan påverka samhället.

(16)

16

3. Metod

Denna uppsats benämns som en litteraturstudie. Till skillnad från en systematisk litteraturstudie som “strävar efter att heltäckande identifiera, bedöma och syntetisera alla relevanta studier inom ett givet ämne”,48 har vi granska ett begränsat antal artiklar. Därför har sökandet skett efter

främst peer reviewed artiklar, det vill säga tidigare forskning, som sen kommer ligga till grund för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Då litteraturstudien kommer att tydligt beskrivna kriterier och metoder för sökning och urval av vilka artiklar som valts ut samt har en uttalad sökstrategi kan det anses vara en litteraturstudie. Det är redovisningen av de använda metoderna som skiljer en systematisk litteraturstudie från en allmän.49 Vi är medvetna om att då studien inte

uppfyller kriteriet att inkludera all tillgänglig forskning, kan urvalet av forskningsartiklar bli selektiv, det vill säga endast stödjer den egna ståndpunkten, och vi redogör därför för vår urvalsprocess.

3.1 Databassökning

Insamlingen av materialet till den här litteraturstudien har grundat sig i två typer av sökmetoder, databassökning och manuell sökning. Utgångspunkten har varit databassökningar i ERIC

(Educational Resources Information Center), vilket är en omfångsrik databas som täcker områden

inom psykologi och pedagogik. Databasen Artikelsök har även använts. Detta gjordes för att specificera sökningen till en svensk kontext då artiklarna i denna databas är från svenska tidningar och tidskrifter. Tabellen nedanför redovisar sökstrategin. Utifrån specifika sökord av en

avgränsning gjorts för att få fram de mest relevanta artiklarna. Det vanligaste sättet att avgränsa sökningen på är att ha några specifika sökord som handlar om ämnet och frågeställningen.50

Därför har ämnesord använts för att avgränsa sökningarna. Ämnesord eller så kallade nyckelord har varit ett hjälpmedel i sökandet, då databaser använder dessa för att klassificera och

sammanfatta texter inom olika ämnesområden. Bland annat så har artiklarna ett antal ämnesord som används för att placera in artikeln i rätt katalog i databasen och därmed kan man använda dessa ämnesord för att skapa en sökprofil inom det området man undersöker.51

48 Eriksson Barajas, Katarina & Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne. Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap. Natur & Kultur: Stockholm, 2013, 28.

49 Ibid, 28. 50 Ibid, 78.

(17)

17 Ämnesorden vi valt att använda oss av är vocational education, political engagement, political

participation, students, politiskt deltagande samt utbildning. Ämnesorden har sedan kombinerats

samman med “AND” för att avgränsa sökningarna. Sökningen i databasen ERIC har skett på engelska, eftersom det är det primära språket. Ämnesordens som använts har varit relevanta sett ur syftet och frågeställningarnas perspektiv. Aktiva filter så som “peer reviewed” och “artiklar i vetenskapliga tidskrifter” har använts i sökningarna. Initialt sett blev antalet träffar i sökningarna mycket höga. För att får fram ett lägre antal träffar som gick att göra ett urval ifrån användes ämnesorden i fler och längre kombinationer enligt tabell 1.

Tabell 1, redovisning av sökstrategi

Databas

Sökord

Aktiva filter i

sökningen

Antal

träffar

Urval 1

Urval 2

ERIC vocational education

AND political participation AND students Peer reviewed 36 8 5

ERIC vocational education

AND

political engagement AND

students

Peer reviewed 15 5 3

ARTIKELSÖK politiskt deltagande OCH utbildning Artiklar i vetenskapliga tidskrifter 5 1 0 MANUELL SÖKNING - - - 2 2 Totalt 56 16 10 Totalt efter kontroll av dubbletter 7

(18)

18

3.2 Manuell sökning

Den andra sökstrategin för insamlingen av material till denna litteraturstudie är det som kallas för manuell sökning. Ett sätt att göra en manuell sökning på är att studera referenslistan i artiklar som anses vara intressanta inom området som ska studeras.52 Artiklarna som hittades med hjälp av

databassökningen i Eric har sedan används för att finna ytterligare intressanta referenser. Detta genom att studera dessa artiklars referenslistor. Genom att undersöka vilken tidigare forskning som ligger till grund för artiklarna som hittades via ERIC, upptäcktes fler artiklar vi valt att använda oss av i denna litteraturstudie. Sökningen resulterade i två artiklar som används i denna

litteraturstudie. Den manuella sökningen gav även inspiration och referenser till tidigare forskning inom området samt en mängd bakgrundsfakta till denna studie.

3.3 Urval

Det första urvalet av artiklar från träfflistorna gjordes genom att läsa dess rubrik samt

sammanfattning, för att få en översiktlig bild av vad artikeln handlade om. Det gemensamma för artiklarna i första urvalet var att de handlade om elever i gymnasieåldern som går en yrkesinriktad utbildning och deras politiska intresse och engagemang i olika formuleringar. De artiklar som sållades bort vid första urvalet hade bland annat en annan målgrupp som respondenter än elever på gymnasiet, till exempel personer som går en vuxenutbildning eller introduktionsprogram för nyanlända. Några av de artiklar som valdes ut har dock respondenter som är vuxna, detta då de studierna är longitudinella. Flera artiklar handlade om hur yrkesinriktad utbildning påverkar den framtida karriären. Dessa valdes också bort i första urvalet då det primära vi eftersökte var studier som undersökte elever som går på yrkesutbildningar och deras intresse och engagemang för politik.

I det andra urvalet granskades artiklarna mer ingående. Det de artiklarna vi valt att ha med i denna litteraturstudie har gemensamt är att de är främst baserade på enkätmetoder. Varför detta var ett kriterium handlar om att vi i denna studie vill jämföra större grupper människor samt kunna undersöka gemensamma generaliserbara drag inom dessa grupper. I och med detta valdes de artiklarna med få respondenter bort. Ett annat kriterium för det andra urvalet var att syftet med

(19)

19 artikeln skulle undersöka någon dimension i förhållandet mellan yrkesutbildning och politiskt intresse, engagemang eller deltagande. De artiklar som till exempel hade syftet att undersöka hur utbildning påverkar elevers politiska självtillit eller politiska värderingar ansågs vara bortom denna studies syfte och frågeställning.

3.4 Matris över valda artiklar

Författare

Titel

Land

1

Hoskins, B & Germen Janmaat, J & Han, C & Muijs, D.

Inequalities in the education system and the reproduction of socioeconomic disparities in voting in

England, Denmark and Germany: the influence of country context, tracking and self-efficacy on voting

intentions of students age 16–18

Storbritannien, Tyskland, Danmark

2

Persson, M. Does type of education affect political participation? Results from a panel survey of Swedish

adolescents

Sverige

3 Ichilov, O. Political socialization and schooling effects among Israeli adolescents

Israel

4 Van De Werfhorst, H G. Vocational and academic education and political engagement: the importance of the

educational institutional structure

USA

5 Han, C & Hoskins, B & Boon-Yee Sim, J.

The relationship between civic attitudes and voting intention: an analysis of vocational upper secondary

schools in England and Singapore

England, Singapore

6 van de Werfhorst, H G. Vocational education and active citizenship behavior in cross-national perspective

Nederländerna

7 Witschge, J & Rözer, J & Van de Werfhorst, H G.

Type of education and cicvic and political attitudes Nederländerna

(20)

20

3.5 Metodkritik

En litteraturstudies syfte är att genom tidigare forskning besvara en ny frågeställning.53 I studiens

process har det framkommit att det är svårt att hitta tidigare forskning som är relevant för denna studies syfte och frågeställningar. Bland annat var det svårt att hitta forskning som var utförd i Sverige och inriktade sig till det valda ämnet, vilket gjorde att vi utökade urvalets kriterier. Detta gjorde att urvalet av artiklar som används i denna studie inte endast var svenska utan även kommer ifrån Europa och Asien. Spridningen artiklarna gör att det inte finns en kontextuell

enhetlighet. De valda artiklarna har även en bred variation i ålder på dess respondenter. Detta kan ses som kritik då denna studie syftar till att undersöka gymnasieungdomar i åldrarna 16–19. Innebörden om vad ett intresse och engagemang för politik är, förändras kontinuerligt. Därmed kan kritik lyftas mot att denna studie baserar sig på forskning som kan ses som inaktuell. Att inneha en omväxling av metoder, både kvalitativa och kvantitativa, kan ses som positivt för att få en mer nyanserad och varierad forskningsteknik. Därför kan kritik lyftas mot att majoriteten av artiklarna i denna studie endast baseras på enkätmetoder.

3.6 Analysmetod

I denna litteraturstudie har en kvalitativ innehållsanalys använts för att analysera den datan som urvalet resulterat i. En kvalitativ innehållsanalys innebär att samla data för att sedan försöka finna samband och information om det förhållande vi valt att undersöka.54 Under arbetets gång har

artiklarna som valts ut, lästs igenom kontinuerligt. För att finna den informationen och samband i förhållandet mellan elever på yrkesprogram och deras intresse och engagemang för politik som Johannessen et al. beskriver valde vi att fokusera på artiklarnas syfte, resultat och diskussion. Utgångspunkten för analysen var denna studies tre frågeställningar, det vill säga hur beskrivs elevernas intresse och engagemang, vilken roll beskrivs skolan ha och finns det likheter och skillnader mellan yrkes- och studieförberedande program. Analysen syftade till att söka efter svar på dessa frågor i artiklarnas resultat och diskussionsdel. Resultatet av denna analys presenteras ingående nedanför.

53 Eriksson Barajas et al. 2013, 28.

54 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne & Christoffersen, Line. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Liber:

(21)

21

4. Resultat

I detta avsnitt presenteras först en sammanfattning av de artiklarna som valts ut för att undersöka denna litteraturstudies syfte och frågeställningar. Detta för att på ett övergripligt vis presentera artiklarnas metod samt syfte. Därefter redovisas det resultat som framkommit efter analysen av artiklarna.

o Hoskins, et al. Inequalities in the education system and the reproduction of socioeconomic disparities in voting in England, Demark and Germany.

Till denna studie har författarna samlat in material genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Respondenterna i studien var huvudsakligen unga vuxna mellan åldrarna 16–18 år och var utvalda från två vardera skolor i tre utvalda länder, England, Danmark och Tyskland mellan åren 2009–2011. Den ena skolan i varje land erbjöd generell utbildning, det vill säga att skolan har en studieförberedande programinriktning, och den andra skolan erbjöd yrkesförberedande

program. Cirka 100 frågeformulär samt 5 elevintervjuer från varje skola samlades in. Skolorna valdes aktivt ut och kan därmed inte ses som slumpmässigt utvalda vilket gör att resultatet inte kan tolkas som representativt för landet, utan istället ska förstås som indikationer. Att just dessa tre länder valdes ut beror på att det finns en variation av yrkesutbildningarnas sociala prestige då länderna har olika system när valet till en yrkesutbildning sker. Frågorna som ställdes berörde elevens intention att rösta samt dennes politiska självförtroende och svaren kunde anges i en fyrgradig skala.55 Syftet med studien är i ett jämförande perspektiv se hur elevernas upplevelser av

yrkesförberedande utbildning påverkar deras intention att rösta. Detta för att få en förståelse hur utbildningsystemet påverkar den demokratiska medverkan.56

o Persson. Does type of education affect political participation? Results from a panel survey of Swedish adolescents.

Studien är en longitudinell panelstudie vilket innebär att upprepade observationer sker för att följa en exempelgrupp över tid. Denna studie undersöker 500 svenska elever och till vilken grad av

55 Hoskins, Bryony & Germen Janmaat, Jan & Han, Christine & Muijs, Daniel. Inequalities in the education system and

the reproduction of socioeconomic disparities in voting in England, Demark and Germany: the influence of country context, tracking and self-efficacy om voting intentions of students age 16–18. A Journal of comparative and

international education. Vol. 46, nr. 1, 2016:69–92. 75–77.

(22)

22 avsikt de har för ett politiskt deltagande under deras första år på gymnasiet, mellan åren 2008 och 2009. Studien sker på en individuell nivå där eleverna fick svara på frågor vid två tillfällen med ca ett års mellanrum. Frågorna vad ställda så att eleverna fick svara på en fyrgradig skala hur stor sannolikhet det var att de skulle delta i olika former av politiskt deltagande. Eleverna som deltog gick på kommunala skolor men på olika typer av program, både studieförberedande och

yrkesförberedande.57 Syftet med studien är att se om det finns en direkt orsaksmässig länk mellan

typ av utbildning och politiskt deltagande.58

o Ichilov. Political socialization and schooling effects among Israeli adolescents.

Denna studie baserar sig på 734 enkätsvar från elever mellan åldrarna 14–18 år. Eleverna är slumpmässigt utvalda från fem studieförberedande skolor samt fem yrkesförberedande skolor i området kring Tel Aviv. Urvalet av elever ska representera majoriteten av de etniska och

socioekonomiska grupper som finns i området. Även kön är jämlikt representerat i studien. De variabler som frågeformuläret främst är konstruerat för att besvara är elevens bakgrund, politiska delaktighet, utbildningens prestige samt det politiska självförtroendet. 59 Syftet med studien är att

pröva författarens antagande, att utbildningsstratifiering är en fundamental länk mellan individer och deras förhållande till den politiska världen.60

o Van de Werfhorst. Vocational and academic education and political engagement: The importance of the educational institutional structure.

Studien är en empirisk analys av ESS:s data. ESS står för European Social Survey och är en enkätundersökning som genomför runt om i Europa vartannat år. Undersökningen syftar till att mäta människors uppfattning, beteende och attityder gentemot olika områden och frågor i

samhället. Undersökningen genomförs i över 30 europeiska länder.61 Studien syftar till att använda

data som är insamlad i första till sjätte rundan, vilket innebär mellan åren 2002–2012 samt avgränsa åldersspannet till individer som är mellan 18–45 år gamla. Variablerna som bland annat

57Persson, Mikael. Does type of education affect political participation? Results from a panel survey of Swedish

adolescents. Scandinavian political studies. Vol. 35, nr. 3, 2012: 198–221. 202–204.

58 Ibid, 198

59Ichilov, Orit. Political socialization and schooling effects among Israeli adolescents. Comparative education review.

Vol. 35, nr. 3, 1991:430–446. 436–437.

60Ibid, 432.

61

(23)

23 mäts i ESS är relaterade till social sammanhållning samt deltagande. Undersökningen innehåller även information om utbildningsnivå, det vill säga en individs högsta examensgrad vilket gör det möjligt att undersöka distinktionen mellan personer som gått en yrkesutbildning och de som gått en generell/akademisk utbildning. Undersökningen mäter tre indikationer på politiskt

engagemang, valdeltagande, intresse för politik samt politisk aktivism. Syftet med studien är att studera utbildningens påverkan på en individs valdeltagande, politiska intresse samt medverkan i politisk aktivism. Detta för att se om olika typer av utbildning skapar ojämlikheter i

samhällsengagemanget.62

o Han, et al. The relationship between civic attitudes and voting intention.

Detta är en mixad metodstudie som undersöker unga personer i England och Singapore och deras attityd till samhället.63 Datan till studien samlades in mellan 2009 och 2011. Studien genomfördes

på skolor med yrkesprogramsinriktning varav en skola i båda länderna valde att delta i studien. Från varje skola färdigställdes cirka 100 frågeformulär som behandlade den politiska kollektiva och självförmågan samt framtida deltagande i samhällslivet och politiken. I studien genomfördes även intervjuer med lärare och elever på skolorna, 7 elever och 2 lärare i England samt 12 elever och 2 lärare i Singapore. Intervjuerna var uppbyggda likt de enkäter som delades ut. Skolorna som deltog valdes ut då de kunde identifieras som ”typiska” i förhållande till kursutbud samt antagning av studenter.64Studiens syfte är att undersöka relationen mellan vilken attityd eleven har till

samhället och framtida intention att rösta hos elever på yrkesprograms gymnasium i England och Singapore.65

o Van de Werfhorst. Vocational education and active citizenship.

Denna studie undersöker relationen mellan valet av utbildningsspår, det vill säga yrkesutbildning eller generell utbildning, och medborgarbeteende. Därför är studiens syfte att undersöka om placeringen på olika slags utbildningar påverkar det politiska intresset och deltagandet i volontär organisationer. Syftet besvaras genom att använda information från International Adult Literacy

62 Van de Werfhorst, Herman. Vocational and academic education and political engagement: The importance of the

educational institutional structure. Comparative education review. Vol. 61, nr. 1, 2016: 111–140. 117–118.

63 Han et al. 2014, 801. 64 Ibid, 805–806. 65 Ibid, 802.

(24)

24 Survey (IALS) som utförts i 17 länder tillsammans med nationella data om utbildningsystemet.66

Studiens data är inhämtad mellan 1994–1998 och är begränsad till individer som är mellan åldrarna 18–44 år. Indikatorerna som används för att mäta det aktiva medborgarskapet är hur aktiv en individ är i volontärorganisationer samt det politiska intresset. Utbildningsnivån som individen innehar är uppdelad i sex nivåer samt har en uppföljande fråga om utbildningen var generell/akademisk eller yrkesmässig.67

o Witschge, et al. Type of education and civic and political attitudes.

Denna studie syftar till att undersöka relationen mellan utbildningstyp och fem dimensioner av civilt och politiskt engagemang hos personer mellan åldrarna 14 och 49 år i Nederländerna. 68 Det

är en longitudinell studie där data har samlats in vid två omgångar, mellan 2008–2010 och 2013. Vid första omgången svarade 5312 respondenter som skulle i en bred utsträckning representera det nederländska samhället sett till grupper. I den andra omgången intervjuades ungefär hälften av respondenterna igen som svarade vid första omgången. För att mäta den civila och politiska attityden användes fem olika teman det vill säga intentionen till att rösta, politiskt intresse, tilltro till institutioner, generell social tilltro samt etnisk tolerans. Studien tar även reda på vilken typ av utbildning respondenten har och gör en distinktion mellan generell utbildning, yrkesutbildning, ingen utbildning alls samt vilken nivå av utbildning som uppnåtts. De frågor som ställdes

besvarades genom att kryssa i det alternativ som stämde bäst in på sig själv inom ett tema.69

4.1 Det konventionella och okonventionella intresset och engagemanget för politik och skolans roll

En faktor som återkommer i de flesta av artiklarna som undersöker elevers engagemang för politik är deras benägenhet att rösta. Hoskins et al. menar att genom att studera elevers benägenhet att rösta som fenomen, tar man hänsyn till ett brett perspektiv på politiskt deltagande, det vill säga att rösta innebär att tillgodose fler faktorer så som tid, pengar, utbildning.70 Resultatet i artikeln

66 Van de Werfhorst, Herman. Vocational education and active citizenship. Behavior in cross-national perspective.

University of Amsterdam: Amsterdam, 2007, 8.

67 Van de Werfhorst, Herman. 2007, 17–20.

68 Witschge, Jacquelin & Rözer, Jesper & Van de Werfhorst, Herman. Type of education and civic and political

attitudes. British Educational Research Journal. Vol. 45, nr. 2, 2019: 298–319. 298.

69 Ibid. 304–305

(25)

25 pekar på att det finns en direkt och signifikant relation mellan typ av utbildning och benägenhet att rösta. Bland de länder som undersöktes var de som gick på ett generellt utbildningsprogram, det vill säga inte yrkesutbildning, mer benägna att rösta.71

Även Han et al. använder benägenheten att rösta som en faktor för att förklara det politiska deltagandet och engagemanget. De kommer fram till att elever på yrkesprogram i England och Singapore tenderar att ha lägre tendens till att rösta än den genomsnittliga eleven i ICCS:s rapport. Förklaringen till detta menar Han et al. finns i elevernas politiska självförtroende samt det

kollektiva förtroendet, som tenderar att vara lägre hos elever som går på yrkesprogram.72 De

andra artiklarna använder inte bara valdeltagande som en faktor för att ta reda på ungdomarnas politiska intresse, engagemang och deltagande. De har istället valt andra faktorer eller kombinerat dem för att förklara elevers samhällsengagemang, medborgarbeteende, attityd och förhållande till den politiska världen samt deras politiska deltagande. Faktorerna är bland annat en självvärdering av sitt politiska intresse och politiska självförtroende, olika former av politiskt deltagande samt den generella tilltron till institutioner.

Persson menar att elevernas intresse och engagemang för politik kan ses utifrån deras politiska deltagande. Han använder sig av tre kategorier av deltagande. Det traditionella deltagandet inkluderar att vara medlem i ett parti, ta kontakt med folkvalda representanter eller kandidera för ett politiskt parti. Den andra kategorin benämner Persson som icke-parlamentärt deltagande och inkluderar att delta i bojkotter, bära politiska symboler eller medverka i demonstrationer. Den tredje kategorin är det illegala deltagandet som inkluderar till exempel ockupering av byggnader, klottring eller liknade handlingar.73 Dessa typer av deltagande kombinerar han med benägenheten

till att rösta. Persson kommer fram till att elever som går på yrkesprogram visar en lägre nivå av benägenhet att rösta jämfört med elever från studieförberedande program. Dock visar resultatet att det politiska deltagandet inom den traditionella kategorin är lågt för de båda programtyperna. Däremot har yrkeselever en högre tendens att delta i den tredje kategorin, det illegala

deltagandet.74 Witsche et al. har i sin studie också kombinerat valdeltagande med andra faktorer

71 Hoskins et al. 2016, 82. 72 Han et al. 2014, 811–812. 73 Persson. 2012, 205. 74 Ibid, 207–209.

(26)

26 som intresse för politik, den generella tilltron till det politiska institutionerna samt etnisk tolerans. Detta för att förklara hur olika typer av utbildningar påverkar elevers politiska attityd.75

Ichilov använder i sin studie även det politiska självförtroendet som en faktor för att förklara förhållandet mellan individen och den politiska världen, det vill säga att det politiska

självförtroendet avgör individens intresse och engagemang. Detta kombineras även med vilket stöd man ger till yttrandefriheten och hur man involverar sig i politik. Ichilov kommer fram till att yrkesprogram visar en negativ effekt eller ingen effekt alls på dessa faktorer hos individen.76 Även i

Artikeln “The relationship between civic attitudes and voting intention: an analysis of vocational upper secondary schools in England and Singapore” används politiskt självförtroende som en faktor som förklarar elevers intresse och engagemang i politik. Resultatet i studien pekar på att elever med ett lågt politiskt självförtroende även har ett lågt intresse för politik.

I sin ena artikel använder Van de Werfhorst också valdeltagande som en faktor, men även en självvärdering av elevens politiska intresse samt deltagandet i aktivism ses som faktorer för att förklara elevers intresse och engagemang för politik. Detta menar Van de Werfhorst är välkända indikatorer på politiskt engagemang.77 Resultatet i studien pekar på att utbildningen har en stark

positiv relation till elevers sannolikhet att delta i val genom att rösta. Valdeltagandet, intresset för politik samt deltagandet i politisk aktivism är dock genomgående lägre hos elever som går eller gått på yrkesförberedande program, vilket han visar att dessa personer har ett lägre politiskt engagemang.78 I hans andra artikel används deltagande i volontärorganisationer samt hur

intresserad eleven är i politik som faktorer, detta för att indikera på det som benämns som ett aktivt medborgarskap. För att vara en aktiv medborgare krävs faktorer som intresse, deltagande och engagemang för politik.79

4.2 Är det skolan eller andra faktorer som skapar aktiva medborgare?

Det som framgår i artiklarna i denna studie är att skolan har en viss påverkan på elevers intresse och engagemang. Artiklarna menar att utbildning inte är den huvudsakliga faktorn till elevers

75 Witschge et al. 2019, 304 76 Ichilov. 1991, 441.

77 Van de Werfhorst. 2016, 118. 78 Ibid, 128–130.

(27)

27 intresse och engagemang för politik och demokrati. Istället spelar faktorer som socioekonomisk status, socialisation, kultur och tradition en mer betydande roll.

En gemensam nämnare som framkommer i 4 av 7 artiklar är att elever som har studerat på

yrkesprogram har ett lägre politiskt engagemang och även lägre tendens att gå och rösta. I artikeln ”Vocational and academic education and political engagement” skrivs att personer med

yrkesutbildning visar ett lägre engagemang och deltagande för politik än de som har studerat en generell eller studieförberedande utbildning.80 Van de Werfhorst menar att det handlar mer om

nivågrupperingen inom skolan och inte yrkesutbildningen i sig. Ett nivågrupperat skolsystem innebär att eleverna även delas in efter kunskapsnivåer, och inte bara efter ålder.81 I ytterligare en

studie som inkluderar 17 länder kommer Van de Werfhorst också fram till att elever som går på yrkesförberedande utbildningar har lägre intresse för politik än de elever som studerar en generell eller studieförberedande utbildning.82 Resultatet är tydligast i de länder som har stratifierade

utbildningsystem. Detta pekar på att elevers intresse och engagemang för politik inte bara kan förklaras genom vilken typ av utbildning de går, utan även påverkas av hur utbildningssystemet som eleven studerar i är uppbyggt. Denna studie visar även på relationen mellan deltagandet i volontärorganisationer och typ av utbildning. Där framkommer det att vilken utbildning personen läser har en stark påverkan på personers deltagande i volontärarbete. Studien visar även att personer med endast grundutbildning och yrkesutbildning är de som är minst deltagande i volontärarbete.83

I sin studie i Nederländerna fann Witschge et al. starka bevis på att personer som studerar en generell utbildning får ett ökat intresse för politik snabbare än vad yrkeselever och personer utanför skolsystemet har. Men de finner inget signifikant stöd för att typ av utbildning, akademisk eller yrkesutbildning, påverkar intentionen till att rösta eller tilltron till politiska institutioner. Istället pekar resultatet på att utbildningsnivå, det vill säga vilken grad av utbildning, utgör en större roll för elevers politiska attityd.84 Även om flera artiklar visar på att utbildning inte är den

huvudsakliga faktorn till att elever skapar sig ett intresse och engagemang för politik visar

forskningen på att utbildning ändå kan ha någon typ av effekt. I artikeln “Political socialization and

80 Van de Werfhorst. 2016, 130. 81 Ibid,131.

82 Van de Werfhorst. 2007, 35. 83 Ibid, 27.

(28)

28 schooling effects among Israeli adolescents” skrivs det att skolan hjälper eleverna i den

demokratiska orienteringen. Ichilov hävdar att de elever som aktivt deltar i klassrumsdiskussioner är de som påverkas mest.85 Han menar att skolan till viss del har en positiv effekt, det vill säga att

utbildning förstärker involveringen, effektiviteten och yttrandefrihet. Utbildning visar sig även ha en större positiv påverkan på pojkars engagemang än flickors.86

I artikeln om unga personers attityd till samhället i Singapore och England argumenterar Han et al. att den kulturella traditionen är en faktor som påverkar elevers intresse och engagemang för politik. Studien visar på skillnader i relationer till skolan och i vilken utsträckning den påverkar elevernas tendens att rösta. Elever i Singapore har högre politiskt självförtroende och därmed högre tendens att rösta i framtiden, än vad elever i England har.87 En slutsats som dras är att

eleverna i Singapore har högre intresse för politik och demokrati, eftersom Singapore har en längre tradition av meritokrati och att det även finns en större acceptans för den sociala och ekonomiska hierarkin. Därför känner eleverna sig tvungna att rösta även om man inte har den politiska kunskapen eller förståelsen.88 Han et al. menar att singaporianer inte får samma kunskap

i skolan som engelska elever får, men det finns en förståelse för att kollektivet kan hjälpa individen och därmed är det fler som röstar i Singapore än vad det är i England.89 Detta pekar på att

utbildningen inte är den huvudsakliga faktorn utan att den kulturella traditionen trumfar skolans roll som en del av elevers politiska socialisation.

I England finns en lång tradition av att elever i skolan ska studera demokrati, med syftet att individen skall bli självständig. Eleverna lär sig grunderna till ett parlamentariskt demokratiskt samhälle och hur de som individer kan påverka detta. Det handlar om att tillhandahålla

möjligheter för eleverna att delta i aktiviteter som förväntas bidra till ett gemensamhetskapande, vilket stärker deras engagemang i samhället och skolan. Den engelska skolan fostrar eleverna till att bli självständiga, det har länge varit en viktig tradition gällande den politiska utbildningen.90

Trots detta visar resultatet i Han et al. att elever i Singapore har högre tendens att rösta än elever i England. Han et al. uppmärksammar även att skolan i Singapore har fokuserat mer på den

85 Ichilov. 1991, 438. 86 Ichilov. 1991, 441. 87 Han et al. 2014, 818. 88 Ibid, 821. 89 Ibid, 822. 90 Ibid, 807.

(29)

29 faktabaserade undervisningen och socialisationen bland eleverna. I Singapore finns en lång

tradition av meritokrati där eleverna lägger stor vikt vid studieresultat.91 Eleverna är mycket

medvetna om att betygen har stor betydelse för framtidens studiegång. Att hamna på en yrkesförberedande utbildning beskriver Han et al. inte ses som något positivt, eftersom det inte kommer leda till ett bra och prestigefullt yrke i framtiden. Han et al. beskriver dessutom att eleverna upplever att de sviker sina föräldrar med en ”dålig” utbildning, om de läser på yrkesutbildningar.92

Det är inte bara i Singapore som yrkesutbildning har en lägre status än de studieförberedande utbildningarna. Enligt de artiklar som tas upp i denna uppsats framkommer det även att yrkesutbildningen har lägre status i andra länder. Hoskins et al. förklarar i artikeln att

utbildningsval har en koppling till röstningstendens. Av de tre länder som jämfördes, framkom det att yrkesutbildning har låg prestige i Tyskland, vilket skapar ett lågt politiskt självförtroende för de elever som går en yrkesutbildning.93 I Danmark framgår att om elever studerar på

yrkesförberedande utbildning ökar sannolikheten för ett lågt politiskt självförtroende och därmed får eleverna en lägre benägenhet till att rösta.94 I studien framkommer det även att elever på

yrkesutbildningar från England och Tyskland har upplevt orättvisor i skolan på grund av deras socioekonomiska status. Hoskins et al. menar att den socioekonomiska statusen i kombination med skolan är en viktig faktor till att elever på yrkesutbildningar har lägre politiskt självförtroende och därmed har lägre tendens att rösta.95

Den socioekonomiska statusen är något som även Persson tar upp i sin artikel. Studiens syfte var att ta reda på om det finns någon direkt relation mellan typ av utbildning och det politiska deltagandet. Persson menade att skolan inte är den största faktorn till elevers politiska deltagande. Den huvudsakliga faktorn var istället de politiska diskussionerna som skedde i

hemmen och antalet böcker som fanns hemma.96 Persson menar att det inte spelar någon roll om

elever studerar på studieförberedande eller yrkesförberedande utbildning, eftersom den

91 Han et al. 2014, 814. 92 Ibid, 813. 93 Hoskins et al. 2016, 82. 94 Ibid, 83. 95 Ibid, 86. 96 Persson. 2012, 213.

(30)

30 viktigaste orsaken till elevers politiska deltagande kommer från deras familjs socioekonomiska status.97

4.3 Intresse och engagemang för politik påverkas av en delad skola

I artikeln om England, Danmark och Tyskland framför Hoskins et al. att beroende på vilken typ av utbildning du går påverkas intentionen till att rösta, det vill säga att yrkeselever tenderar att ha en lägre intention att rösta i jämförelse med elever som går en studieförberedande utbildning. Resultatet i studien pekar dock på att man inte kan avgöra om det är utbildningen som påverkar eller andra faktorer som eleverna utsatts för innan eller utanför skolan. Hoskins et al. menar att bland annat i England kan man se att elevernas tidigare erfarenheter av ojämlikheter i skolan eller upplevelser i uppväxten har påverkat deras politiska självförtroende.

Elever som upplevt ojämlikheter i skolan eller sin uppväxt är mer vanligt förekommande på yrkesutbildningar och därmed påvisar yrkeselever ett lägre intresse och engagemang för politik.98

Studien framhäver även att utbildningens status påverkar relationen mellan typ av utbildning och tendens till att rösta. Det innebär att i de länder där yrkesutbildning har en signifikant lägre status, i jämförelse med studieförberedande utbildning, visar det ett tydligare resultat av låg intention till att rösta.99 Även i Perssons artikel pekar resultatet på typ av utbildning inte är det som påverkar

elevers deltagande i politiska aktiviteter. Perssons resultat tyder på att det inte finns någon signifikant skillnad på politisk deltagande mellan studie -och yrkesförberedande utbildning under elevers första år på gymnasiet.100

I Ichilovs studie jämförs elever på studie och yrkesförberedande program politiska engagemang, självförtroende samt yttrandefrihet med varandra. Resultatet visar att studieförberedande program ofta förstärker dessa indikationer på politiskt engagemang, medan yrkesprogram har en negativ eller ingen effekt.101 Men elevens upplevelse av skolan har enligt resultatet en större

effekt än på vilket program eleven gått. Att det finns en skillnader beroende på program, förklarar Ichilov med att det de olika programmen erbjuder olika förutsättningar. Han skriver att skolor med studieförberedande program erbjuder bland annat ett större kursutbud samt en rikligare social

97 Persson. 2012, 214. 98 Hoskins et al. 2016, 83–86. 99 Ibid, 82.

100 Persson. 2012, 210. 101 Ichilov. 1991, 441.

(31)

31 kontext, jämfört med yrkesskolor, vilket påverkar elevens upplevelse av skolan.102 Även i Van de

Werfhorst artikel visar resultatet att yrkesutbildning leder till ett lägre deltagande i samhället utifrån faktorerna politiskt intresse och deltagande i volontärorganisationer än

studieförberedande utbildning. Detta innebär att personer som är yrkesutbildade visar ett mindre aktivt medborgarskap än personer med studieförberedande utbildning. Denna korrelation är tydligast i starkt stratifierade utbildningssystem, det vill säga där eleverna tidigt och i stort antal blir indelade, då mindre antal elever får tillgång till att studera på en högre nivå.103

I Van de Werfhorst andra studie, “Vocational education and active citizenship. Behavior in cross-national perspective.” pekar resultatet dock på motsatsen till de resultat som tidigare redovisats, att typ av utbildningsprogram påverkar det politiska och civila engagemanget. Hans resultat visar att personer som utbildats i yrkesprogram visar en lägre nivå av engagemang än personer som är utbildade på studieförberedande program av liknande längd på utbildning. Van de Werfhorst menar dock att det inte är utbildningen i sig som påverkar utan den politiska socialisationen som sker under utbildningens gång, det vill säga förvärvandet av kunskaper, de sociala kontakter man skapar samt vilka normer som finns på utbildningen.104 Även Witschge et al.s studie visar på att

typ av utbildning är en viktig förutsägelse gällande elevers politiska attityder, mer än nivå av utbildning. Detta visar sig bland annat i att elever som går en studieförberedande utbildning har en snabbare tillväxt av politiskt intresse och tilltro till politiska institutioner i jämförelse med yrkesförberedande utbildning. Men resultatet visar inget signifikant stöd för att typ av utbildningsprogram påverkar intentionen att rösta eller tilltron till politiska institutioner.105

5. Diskussion

I detta avsnitt kommer en diskussion kring det presenterade resultatet kopplat till bakgrunden att föras. Med stöd av de sju vetenskapliga artiklarna som presenterats i resultatets kommer

resonemang kring elevers intresse och engagemang för politik föras. Detta kommer att ske utifrån denna uppsats frågeställningar.

102 Ichilov. 1991, 446.

103 Van de Werfhorst. 2007, 35. 104 Van de Werfhorst. 2016, 130. 105 Witschge et al. 2019, 314.

References

Outline

Related documents

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Intressant nog framhåller hon även att det är vanligare att KÄRLEK metaforiceras som en extern BEHÅLLARE än att känslorna skulle finnas inuti människan, där Kövecses

Vi antar att Pia har förstått genom egna erfarenheter hur pass viktigt det är med en öppen och sund relation till sitt barn, för att förhindra att barnet själv hamnar i missbruk

Framför allt leder dagens antivirala behandling till att personer som lever med hiv har förutsättningar att leva ett lika långt liv som andra.. Trots dessa framsteg

Samia Ghersheen, Vladimir Kozlov, Vladimir Tkachev and Uno Wennergren Link¨ oping University, Link¨ oping,

Når det gjeld den internasjonale orienteringa, merkjer og John Lindow seg positivt ut med å ha oversyn også over den russiskspråklege litteraturen, der det

Our aim is to analyze how foreign investors approach entering markets in transition and whether this process reflects in known international theories.. MAIN PROBLEM Do

Grunden för denna studie kommer vara pedagogers uppfattningar kring arbetet med Balthazarlådan som ett färdigdefinierat material med innehållande enkla kemiska experiment i