Arbetet med elevinflytande på fritidshemmet
En kvalitativ studie om hur fritidslärare ser på elevinflytande
KURS: Examensarbete för grundlärare i fritidshem, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem FÖRFATTARE: Julius Tunmats & Lucas Ramgren
HANDLEDARE: Karin Bertills EXAMINATOR: Mikael Gustafsson TERMIN: VT20
Julius Tunmats & Lucas Ramgren
Arbetet med elevinflytandet på fritidshemmet.
En kvalitativ studie om hur fritidslärare ser på elevinflytande.
Work on student influence at the leisure home
A qualitative study of how leisure teachers view student influence. Antal sidor: 20
Sammanfattning
Studien handlar om de arbetssätt fritidslärare väljer att använda när de applicerar elevinflytande på fritidshemmet. Syftet är att undersöka fritidslärares upplevelse av
elevinflytandet på fritidshemmet. För att ta reda på hur fritidshemmet förbereder elever för delaktighet och det medansvar som krävs för att bli demokratiska medborgare (Skolverket, 2019), intervjuades fyra fritidslärarna från två olika skolor.
Resultatet visar att arbetet med elevinflytande måste anpassas till olika elevgrupper. Eftersom studien är gjord utifrån en skola placerad i ett socialt utsatt område och en skola som ligger i ett stort villaområde, framkom tydliga skillnader hur de arbetade med elevinflytandet på fritidshemmet. Den socialt utsatta skolan arbetade utifrån att eleverna alltid skulle ha något att göra och utgick mestadels från elevernas åsikter. Skolan i villaområdet har ett mer avslappnat arbetssätt till elevinflytande då eleverna leker väldigt bra på egen hand. Fritidslärarna
diskuterade att styrda aktiviteter inte behövdes för att eleverna skulle leka. Jönköping University
School of Education and Communication
Kurs: Examensarbete, 15 hp
Program: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem.
Det framgår även vad eleverna får inflytande över, t.ex. aktiviteter och regler. Fritidslärare kan till exempel inte endast använda sig av fritidsråd då alla elever inte vågar tala inför grupp. Elevinflytande handlar även om kommunikationen mellan elev och fritidslärare, både i grupp men även individuellt. Genom diskussioner och kompromisser skapas en förståelse mellan eleven och fritidsläraren.
Fritidslärare använder sig av “fritidsråd” eftersom det är ett smidigt sätt att få in elevernas åsikter kring undervisningen. Fritidsråd används för att utvärdera verksamheten. Fördelarna med fritidsråd är att fritidslärarna får en större bild av vad eleverna vill vara med om på fritidshemmet. Fritidsverksamheten utvecklas genom att använda sig av elevernas åsikter och rutiner byggs upp som hjälper verksamheten framåt. Fritidslärarna får även en starkare relation med eleverna då de öppnar upp sig mot fritidslärarna för att ge feedback till
fritidsverksamheten. Nackdelarna som tas upp i resultatet bygger på att det finns elever som inte vågar tala inför grupp. Samtalet mellan elev och fritidslärare kompletterar fritidsråden och ger dessa elever möjlighet att på inflytande.
Sökord: elevinflytande, fritidslärare, demokrati, fritidshem.
Postadress Högskolan för Lärande Kommunikation (HLK) Box 1026551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 2
Demokratiska uppdraget ... 2
Barnkonventionen och styrdokument ... 3
Inflytande ... 4
Elevinflytande på fritidshemmet ... 4
Syfte och frågeställningar ... 6
Metod ... 6 Intervjuer ... 6 Urval ... 6 Genomförande ... 7 Analys ... 7 Forskningsetiska aspekter ... 8
Validitet och reliabilitet ... 9
Resultat ... 10
Fritidslärares uppfattning av elevers inflytande på fritidshemmet ... 10
Hur fritidslärarna arbetar med elevinflytande inom deras verksamhet ... 11
Diskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 14 Metoddiskussion ... 16 Slutsats ... 18 Referenser ... 20 Bilagor ... Bilaga 1 ... Bilaga 2 ...
1
Introduktion
På fritidshemmet spenderar flera barn mycket tid varje dag, vissa flera timmar om dagen. I Lgr 11 står det att eleverna ska få bestämma över sin egen fritid på fritidshemmet. Skolan har även ett ansvar i att främja elevernas inflytande i undervisningen genom att ge förutsättningar för inflytandet. Fritidsläraren ska skapa trygghet för att eleverna kan och vill ta ansvar för sitt eget inflytande om till exempel skolmiljö och den sociala miljön i skolan. Vidare ska
elevernas inflytande stegra efter deras ålder (Skolverket, 2019). Yttrandefriheten i dagens samhälle ger varje individ en frihet att yttra sig genom tal och skrift. Men hur ser inflytandet ut innanför fritidshemmets väggar?
Skolans roll att föra in elevernas inflytande i undervisningen var en mycket intressant del för oss eftersom vi har upplevt olika arbetssätt kring elevinflytande. Under olika
verksamhetsförlagda utbildningar har det kommit på tal att fritidslärare arbetar olika kring elevernas inflytande på fritidsverksamheten. I flera fall har man inte rutiner för hur elevernas inflytande ska tas in i undervisningen.
En sak som framkommit under de här perioderna är att eleverna fick aktiviteter att välja på men de fick inte ta fram egna förslag. Alternativen valdes av fritidslärarna. Genom att ge eleverna olika alternativ blir det ett visst inflytande för eleverna, men de får inte möjlighet att komma med egna eller nya förslag, utan endast välja av de förslag fritidsläraren tagit fram. Eftersom vi har tagit del av de här händelserna fann vi det intressant att forska vidare kring fritidslärarens uppfattning av vad elevinflytande faktiskt innebär.
2
Bakgrund
I det här kapitlet kommer olika begrepp att tas upp som är väsentliga för studien. Begreppen som kommer att bearbetas är demokrati och inflytande. Avsikten med det här kapitlet är även att redogöra vad som står om elevinflytande i styrdokumenten och Barnkonventionen. I bakgrunden kommer även tidigare forskning tas upp om elevinflytande idag och hur det var det förr i tiden.
Demokratiska uppdraget
Elevernas inflytande utvecklades under 1960 – och 1970 – talet och fördes in i skolans värld. Elevernas inflytande blev då vardag för svenska skolan och kraven på skolorna ökade, inflytandet skulle tas mer i beaktning via till exempel elevråd och klassråd. Klassråd riktar frågor som gäller främst i klassrummet, till exempel frågor om undervisningen innehåll samt hur man kan examinera olika tillfällen. Dock visade Rönnlunds (2013) studie på att klassråd har negativa sidor, det menades att det var elever som var tysta under klassrådet medan det fanns andra som gjorde saker som inte var relevant till klassrådets innehåll. Elevråd redogörs genom att eleverna har ett mindre möte där en eller flera personer från de olika klasserna på skolan representerar varje klass. Genom det här systemet sker elevernas talan genom eleverna i rådet och frågor som tas upp är oftast hur organisationen fungerar för eleverna. Vidare beslöts det även att elevernas rätt till inflytande skulle skrivas in i skolans styrdokument samt andra statliga dokument. Rönnlund (2013) skriver att under samma tid när elev- och klassråd blev en stor faktor, var det eleverna själva som ställde krav på skolorna om att de ville ha mer inflytande över undervisningen. Skolorna valde att gå med på elevernas krav och elevråd värderades vara en bra metod att få in elevernas inflytande i skolan. Exempel på aktiviteter som eleverna hade inflytande om då var: utflykter, lovdagar, skolmat samt idrottstävlingar under skoltid. Författaren benämner även vikten i att Sverige gick med Barnkonventionens 1990. Konventionen gjorde elevernas inflytande till en större fråga inom den svenska skolan. Enligt Barnkonventionen (2009) har alla barn rätt till en egen åsikt samt att barnet ska ha inflytande oavsett ålder. Första januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Det innebär att man enligt lag behöver förhålla sig till de barnkonventionens riktlinjer.
I läroplanens (Skolverket 2019) första kapitel står det att det svenska skolväsendet ska vila på demokratiska grunder. Likadant som begreppet inflytande finns det inte några riktlinjer i läroplanen för hur lärare ska förhålla sig till begreppet. Lärare får tolka begreppet och sedan undervisa elever på ett sätt så att de besitter de demokratiska värderingar som den svenska skolan står för (Skolverket, 2019). Författaren beskriver det demokratiska uppdraget i skolan
3 där eleverna både ska inhämta kunskap om demokrati samt få ta del av demokratiska erfarenheter på fritidshemmet och i den obligatoriska skolan. I det demokratiska uppdraget tas elevernas delaktighet in och lärare rådfrågar elever om deras inflytande under skoldagarna och hur undervisningen kan förbättras (Elvstrand, 2015). Enligt Tholander (2005) är undervisningen genom demokrati ett sätt att förbereda eleverna på delaktighet i det framtida samhället. Författaren fortsätter med att beskriva det demokratiska uppdraget i tre olika ”demokratiska fostringar”: teoretisk, formell och informell. Den teoretiska fostringen beskriver att läraren ger ut information till eleverna som sedan får ta informationen vidare och utveckla en egen bild av den. Detta styrker inte skolverkets läroplan då det står att eleverna ska få till sig information samt utöva olika demokratiska tillfällen som till exempel samtal eller möten med andra för att få större demokratiska erfarenheter (Skolverket, 2019). Formella elevdemokratin beskrivs genom att eleverna har beslutsrätt i vad dem ska göra på fritidshemmet, till exempel välja mellan olika aktiviteter som lärare har valt ut. Det ingår även i den här fostringen att använda sig av elevråd och klassråd där eleverna handlar kollektivt med varandra samt att det väljs elever att företräda vad klassen vill och tycker. Den informella elevdemokratin handlar om att eleverna får vara med och bestämma i undervisningen som bedrivs av demokratiska former. Eleverna deltar i genomförandet, planeringen samt utvärderingen av all daglig undervisning. Den informella demokratifostran innebär även att eleverna ges kunskap i hur till exempel andra länder styrs samt ord som är mycket värdeladdade samtalsämnen i samhället. Det kan göras genom olika slags samtal som eleverna får delta i. Genom samtalen får eleverna syn på hur de demokratiska värderingarna ska handläggas samt att de lär sig genom samtalen hur man använder sig av de demokratiska värderingarna (Tholander, 2015).
Barnkonventionen och styrdokument
Skolverket (2019) beskriver de demokratiska principerna genom att eleverna ska kunna ta del av frågor som rör deras undervisning samt att deras inflytande ska vara anpassad oavsett ålder. Eleverna ska även ha möjlighet till att på eget bevåg ställa frågor om hur deras undervisning kan bli bättre eller ändras på något sätt. Eleverna ska även få förståelse för de mänskliga rättigheterna som det svenska samhället grundar sig i. Detta styrks även i Barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2009) paragraf tretton, där det skrivs om att eleverna ska ha frihet till att säga vad de tycker samt söka efter information i skrift, tryck samt tal. Genom att läraren använder sig av ett demokratiskt förhållningssätt får eleverna den hjälp att ta initiativ i sitt inflytande i skolan samt utveckla idéer kring deras utveckling i skolan. Skolverket (2014)
4 skriver att förutsättningarna till att eleverna ska känna att undervisningen är väsentlig samt att de är delaktiga i utformningen av deras undervisning.
Inflytande
Ordet inflytande enligt Svenska akademins ordbok har en innebörd på att ha; möjligheten att påverka. Begreppet ”möjligheten att påverka” är ett mycket tolkningsbart begrepp och det kan göra det mycket komplicerat med arbetet inom inflytandet på skolor. Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet grundar ”möjligheten att påverka” undervisningen genom att inflytandet ökar med den stigande åldern i skolan och på fritidshemmet (Skolverket, 2019). Eleverna har rätt till inflytande inom skolan och dess undervisning. Det svenska skolväsendet vilar på demokratifostran och inflytande är en del av det. Elevinflytandet i fritidshemmet ska utgå från kapitel 2 i läroplanen, men dess formulering kan tolkas olika eftersom varje fritidslärare har skapat sig en egen uppfattning om vad elevinflytande innebär. Skillnaderna i livs och arbetserfarenhet speglar sig i hur mycket elevinflytande fritidslärarna tilldelar sin elevgrupp och därmed kan maktmissbruk förekomma på fritidsverksamheten. I läroplanen skrivs det att varje lärare ska erbjuda eleverna reellt inflytande i både arbetsmetoder och undervisningsunderhåll, samt att inflytandet ska växa med ålder på elevgrupp (Rönnlund, 2013).
Elevinflytande på fritidshemmet
Elvstrand (2009) skriver i sin avhandling om hur elevinflytande påverkas beroende på elevens förmåga att göra sin röst hörd. Enligt forskaren har elever berättat för henne om att popularitet spelar en viktig roll när en elevgrupp ska komma överens om aktiviteter. Elevers popularitet har betydelse för deras inflytande i fritidshemsverksamheten. Om elever har svårigheter med att förhandla kan dessa elever få svårt att ta vara på deras elevinflytande. Genom förhandlingen mellan fritidsläraren och eleven blir eleverna mer bekväma med att samtala och kunna påverka utbildningen på fritidshemmet. Johansson (2003) skriver att under samtalen sker en kompromiss mellan fritidslärare och elever för att komma fram till olika beslut i undervisningen. Kompromisser görs för att höra elevernas åsikter på vad som kan förbättras i undervisningen. Diskussionen för fram olika tankar och idéer hos eleven, genom att inte säga “nej” som fritidslärare kompromissar man med eleven och möter hen på halva vägen. Genom kompromisser utvecklas relationer mellan fritidslärare och elever och parterna får en djupare förståelse för varandra och vad de vill få ut av undervisningen. Forskaren menar på att under dessa samtal får eleverna med svårigheter att förhandla möjlighet att träna dessa förmågor med läraren (Elvstrand, 2009, Johansson,2003).
5 Det finns mycket positiva förutsättningar för dagens fritidshem att nyttja elevinflytandet. Fritidshemmen har en fri roll med att lyssna på elever om vad de är intresserade av och sedan ta in det intresset i undervisningen.
Elvstrand (2013) skriver att i hennes observationer som gjorts ser hon tydliga arbetssätt i verksamheten som används för att få ordning på elevgruppen, till exempel avprickningar vid samlingar med eleverna. För att vidta elevernas tankar och tycke behövs tid, men om organisationen lägger ner för mycket tid på andra faktorer på fritidshemmet hinner inte elevinflytandet tas ansvar för. Elevgrupperna på fritidshemmen blir större och att ge alla elever det inflytandet de har rätt till är en svår balansgång. Medan tid och kraft går åt till andra aktiviteter på fritidshemmet glöms det inflytande eleverna har bort och eleverna får inte den rätten till inflytandet på fritidshemmet.
Studien kommer att gå in på djupet inom elevinflytande och varför det är viktigt för dagens fritidshem.
6
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att beskriva fritidslärares upplevelse av elevinflytande samt deras arbetssätt med elevinflytande på fritidshemmet.
Frågeställningar:
• Vad innebär elevinflytande på fritidshemmet enligt fritidslärare? • Hur arbetar fritidslärare med elevflytande på fritidshemmet? • Vad är fokus vid elevinflytande?
Metod
I detta kapitel kommer val av intervjuer, genomförande av studien, urval samt validitet och reliabilitet förklaras.
Intervjuer
Eftersom studien fokuserar på fritidslärares upplevelser av elevinflytande i fritidshemsverksamheten valdes kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjun bygger på frågor som sammanställts i en intervjuguide. Frågorna behöver inte komma i en särskild ordning och följdfrågor kan ställas ifall det blir relevant för studiens syfte. Intervjuarna har en stor frihet i vad som kan tas med i intervjun samt vad som kan tas bort (Bryman, 2018). Genom intervjuer kan fritidslärarna med egna ord förklara deras arbetssätt och berätta om deras erfarenheter. Kvalitativa intervjuer styrks genom att de intervjuade ger ut stor mängd fakta om sitt område på en kort tid. Under intervjun kan andra ämnen diskuteras (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011).
Urval
I studien intervjuades fyra utbildade fritidslärare från två olika skolor. Valet av fritidslärare grundade sig i att studien skulle få en bild av hur inflytandet på fritidshemmet fungerar samt vilka metoder de använder sig av. De intervjuade lärarna är 26–42 år och har arbetat som fritidshemslärare i 2 – 6 år, deltagarnas namn är fingerade (se tabell 1). De två olika skolorna har ett ungefär lika stort elevantal, 300 elever. En av skolorna är placerad i ett område med sämre socioekonomiska förhållande där de flesta skolbarn bor i hyresrätter (skola 1). Den andra skolan är placerad i ett område med bättre socioekonomiska förhållande där flertalet elever bor i villor (skola 2).
7 Tabell 1. Beskrivning av deltagare.
Namn Ålder Yrkeserfarenhet Skola
Ronja 28 4 år Skola 1
Filip 42 2 år Skola 1
Lisa 26 3 år Skola 2
Adam 30 6 år Skola 2
Eftersom tiden var begränsad för den här studien gjordes ett bekvämlighetsurval. Denscombe (2009) beskriver de olika typer av urval som finns att göra i en studie. De valda skolorna är närliggande och forskarna är även bekanta med verksamheten. Bekvämlighetsurvalet gjorde det möjligt att jämnt fördela kön och socioekonomiska bakgrunder hos skolorna, då forskarna själva valde skolor och fritidslärare att intervjua.
Genomförande
Fritidslärarna kontaktades i god tid och tillfrågades om de ville medverka i intervjuerna. De som deltog i intervjuerna fick ta del av de forskningsetiska aspekter som tillexempel informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialskravet och samtyckeskravet. Informationen angavs en vecka innan utsatt intervjudag. Intervjuerna spelades in och deltagarna blev informerade om att de skulle bli inspelade under intervjun, när de tillfrågades om deltagande i studien. Under intervjuerna användes en mobiltelefon för att spela in ljudet. Respondenterna fick även efter sin intervju ta del av transkriberingarna för att se om de ville ändra på något som hade sagt.
Intervjuerna varade mellan 15–20 minuter och fritidslärarna som blev intervjuade valde platser där intervjun skulle äga rum.
Analys
Trost (2010) skriver att kodningen av kvalitativa studier kan ske på olika sätt. Typen av kodning görs ord för ord eller i meningsuppbyggnader beroende på vad som är relevant för forskningen. Kodningen innebär en nyfikenhet och öppenhet mot de svar som forskarna hittar i transkriberingarna. Markeringar gjordes utifrån det som var relevant för studien och informationen delas in i olika kategorier. Trost (2010) skriver att det ofta är ord som upprepas flertalet gånger i en text som man fastnar på, och därmed ligger fokus oftast på de orden som upprepas. Analysuppdelningen sker för att dela upp meningar och ord samt vilken betydelse de har i enlighet med studiens syfte. För att säkerställa att forskningen och resultatet blir intressant
8 bör datan först samlas in, sedan analyseras datan som samlats in. Till sist tolkas och granskas datan utifrån studiens syfte. Den fakta som anses vara intressant i studien bör alltså tolkas flera gånger för att säkerställa att den är relevant för forskningen samt intressant för läsaren (Trost, 2010).
Analysen av transkriberingarna markerades i olika färger för att skilja dem åt (röd, blå och gul). Färgerna symbolisade arbetssätt, individnivå samt rutiner och regler då de tre områdena är relevanta för den här forskningen. Arbetssätt är frågor och svar angående hur de olika arbetssätt en fritidslärare kan använda sig av när hen arbetar med elevinflytande. Individnivå fokuserar på vad elevinflytande betyder för respondenten samt hens personliga åsikter. Efter kategorierna blev uppdelade i färger i de olika transkriberingarna samlades de relevanta svaren in till studien. Svaren med lika innebörd till studiens syfte lades ihop och samlades i ett enskilt dokument. All likbördiga data som samlades in lades ihop i kategorier för att enklare kunna se likande svar till frågorna. Med fler liknande åsikter kan en bredare grund läggas till resultatet. För att få en tydligare bild av vem som sagt vad i studien markerade vi dem olika respondenterna i olika färger för att separera respondenterna.
Forskningsetiska aspekter
Studien utgår från informationskravet, samtyckeslagen, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet handlar om att deltagare ska informeras om syftet med studien. I studien informerades de som ska delta i studien att de när som helst under intervjun kan avbryta den om de tycker det är jobbigt eller om det händer saker under planerad intervju. Nyttjandekravet innebär att informationen som framkommer i studien inte kommer att delas med obehöriga personer eller företag. Det här beskrevs i missivbrevet som skickades ut då det beskrevs genom att respondenternas information kommer bara användas till studiens syfte. Konfidentialitetskravet innebär att studien ska byggas på en sekretess för att skydda de berörda. Inga namn kommer att förekomma på fritidslärare samt de skolor som studien är gjord på. I studien kommer namn i form av alias att förekomma. Efter intervjuerna blev respondenterna informerade om vilka namn de fått i studien eftersom deras identitet ska hållas skyddade. Samtyckeskravet innebär i studien att fritidslärarna blir informerade om att de kan avbryta intervjun när de känner för det. Antingen om de behövs i verksamheten eller om de tycker frågorna är jobbiga att svara på. Det här kravet blev de informerade om i de missivbrev som skickades ut innan intervjuerna (Vetenskapsrådet, 2002).
9 Det som framgick i missivbrevet var att studiens insamlade information om elevinflytandet var i syfte till forskningen. Missivbrevet skickades ut via mail en vecka innan alla intervjuer gjordes för att förbereda respondenterna på vad som gällde under intervjun. Innan intervjuerna gjordes blev respondenterna informerade ännu en gång om de forskningsetiska aspekterna som grundar sig i studien.
Validitet och reliabilitet
Tillförlitligheten i studien baseras på det som intervjuernas innehåll styrker utifrån studiens syfte och frågeställningar. Genom att respondenterna i studien fick ta del av transkriberingar har respondentvaliditeten styrkts. De har givits möjlighet att läsa, korrigera eller lägga till information och godkänt resultatet av intervjuerna. Efter respondenterna läste igenom framkom det att ändringar ville göras. Det styrker studiens validitet (Larsen, 2009). Under intervjuerna har deltagarna fått välja rum där de känt sig bekväma och trygga, men också där de ansett att intervjun kan pågå ostört.
Två manliga och två kvinnliga respondenter intervjuades för eventuellt se skillnader samt likheter mellan hur fritidslärare med olika kön tänker och jobbar med elevinflytande. Med skolor placerade i olika socioekonomiska områden kunde en mer omfattande bild av hur man jobbar med elevinflytandet beroende på förutsättningarna som förhoppningsvis ges. Kvale (2007) menar att det är många intervjuer som faller på tekniska problem. Ljudupptagning gjordes genom mobiltelefoner och allt fungerade bra under intervjuerna.
Eftersom studien består av flera intervjuer med liknande data stärks reliabiliteten då information om studiens syfte har förekommit upprepande gånger på olika förklaringssätt av respondenterna (Trost, 2010). Under intervjuerna var det en forskare som ställde intervjufrågor, den andra forskaren förde anteckningar och observerade hur respondenten uttryckte sig till frågorna. Det som observerades var till exempel tonfall och ansiktsuttryck. Det gjordes för att kunna få en helhetsbild av hur respondenterna såg på studiens frågor (Trost, 2010). Vid ett tillfälle avbröts intervjun en kort stund på grund av elever som ställde frågor till respondenten under intervjun. Det som har diskuterats mellan forskarna är att intervjun inte påverkades av avbrottet men det är svårt att säga om respondenten hade sagt något annorlunda om hen inte blivit störd under intervjun.
10
Resultat
Respondenternas upplevelser av elevinflytande på fritidshemmen beskrivs genom att det tar tid att fånga elevernas intressen. I intervjuerna samtalas det om hur relationer styr fritidshemmets verksamhet och elevernas vilja att komma med idéer. Samtliga respondenter i studien beskriver att elevernas inflytande är viktigt på grund av att det spelar roll i mycket mer än just deras inflytande. De tar till exempel upp att elevernas trygghet är viktigt i arbete med elevinflytande då eleverna tar för sig mer när de är trygga. Om eleverna känner sig otrygga finns det en chans att eleverna inte tar sitt förfogande när det gäller inflytandet eftersom de känner sig otrygga. Men om de känner sig trygga finns det en ökad chans till att de använder sig av sitt inflytande för att göra saker på fritidshemmet.
Det diskuteras även arbetsformer i intervjuerna och respondenterna har liknande sätt att arbeta med elevinflytandet. De arbetar med fritidsråd där eleverna kommer med förslag samt att eleverna får utvärdera aktiviteter som har gjorts. Två av respondenterna arbetar även med en förslagslåda där eleverna är helt anonyma och kan komma med förslag på vad dem kan göra på fritidshemmet. Medan de andra två intervjudeltagarna använder sig mycket av samtal med eleverna under skol – och fritids tid.
Fritidslärares uppfattning av elevers inflytande på fritidshemmet
Elevinflytande är en stor del av fritidshemmets verksamhet. Respondenternas tankar kring elevinflytandet var relativt lika där flera fritidslärare nämnde att elevernas känsla av delaktighet ligger i fokus i deras arbete med elevinflytande. Fritidsverksamheten ska vara en plats där elever känner sig delaktiga i vad som planeras och bestäms. Flera respondenter betonar att verksamheten blir bättre ju mer inflytande eleverna får, men samtidigt nämns det även att för mycket elevinflytande kan resultera i ett stökigt fritidshem. Filip beskriver att eleverna ska få vara med att utforma sin vardag utifrån egna intressen och önskemål. Ronja menar att fritidsverksamheten grundar sig på elevernas behov och intressen.
Respondenterna beskriver liknande åsikter kring elevernas inflytande på fritidshemmet. Alla informanter tycker att elevernas inflytande är viktigt eftersom dem är en stor del av fritidshemmet och de är där för att utvecklas. Genom att de får ta egna beslut på fritidshemmet blir elevernas tid mer värdefull. En av respondenterna beskriver uttrycket elevinflytande genom att trycka på att verksamheten är där för eleverna samt att den ska vara till förfogande för elevers intressen samt behov. Alla respondenter uttrycker sina tankar kring att elevinflytandet ska finnas där eftersom det är elevernas rättighet att uttrycka sig på fritidshemmet. Eftersom
11 fritidsverksamheten ska ge eleverna en trygg känsla måste fritidslärare se till att de får en utvecklande tillvaro.
“elevinflytande för mig betyder att eleverna har något att säga till om, de får vara med och känna sig delaktiga, delaktighet i sin helhet. Någonting vi ska göra tillsammans, en självklarhet egentligen när man tänker på elevinflytande.”
- Adam
Hur fritidslärarna arbetar med elevinflytande inom deras verksamhet
Fritidslärarnas metoder för att jobba med elevinflytande ser olika ut. Två av lärarna använder sig av måndagssamlingar för att höra vad eleverna har för tankar till veckans schema på fritidshemmet. Där får eleverna uttrycka vad de vill göra under veckan och lärarna tar då emot informationen och utgår från det i veckoplaneringen. Det är för att kunna möta eleverna på mitten förklarar Adam. Fritidslärarna och eleverna skapar tillsammans en bild av vad som är rimligt att göra under veckan. Det är något som stärks av Adam när han berättar att utvärderingen är en viktig del i verksamheten. Elevgruppen har under samlingar möjlighet att föra diskussioner angående tidigare aktiviteter. Fritidslärare och elever delar sina tankar och åsikter samt utvärderar aktiviteter tillsammans. Lisa beskriver att utvärdering är viktig i arbetet med elevinflytandet då eleverna får uttrycka vad som kan göras bättre till nästa gång. Dessutom blir förståelsen för varandra djupare och verksamheten flyter på mer kontinuerligt.
“Man får en verksamhet som flyter på kontinuerligt och man lär sig av varandra och om vi kan lära oss av vad dem tycker om och hur dem vill se på sitt
fritidshem så kan vi mötas någonstans i mitten och, så det blir en trygghet för båda parterna” - Adam
De andra fritidslärarna beskriver även fritidsråd som ett av verksamhetens arbetssätt som de har under terminen. Eleverna får komma med representanter till rådet och samtala med lärarna om vilka önskemål de har till verksamheten. Beslut tas därefter genom vad fritidslärarna anser vara rimligt och genomförbart på fritidshemmet. Rimliga önskemål från fritidsrådet kan till exempel vara olika inköp som leksaker till utomhusbruk och inomhusbruk, samt hur fritidsverksamheten kan utvecklas med möblering i olika rum. Det som togs upp som orimliga önskemål var till exempel att åka till Leos lekland. Varför det är ett orimligt önskemål enligt respondenten var för att fritidshemmet inte har tillräckligt med pengar till eleverna då det ska åkas fram och
12 tillbaka med buss, sedan ska inträde betalas. Enligt en respondent behöver andra delar inom fritidsverksamheten prioriteras till exempel inköp av nya leksaker och spel.
En svårighet med elevinflytande är problematiken med att höra alla elevers åsikter under fritidshemmets få timmar. För att höra allas åsikter och tankar använder sig skola 2 av en förslagslåda där eleverna är anonyma och det är bara fritidslärarna som får läsa de lapparna. Den här metoden används på grund av att vissa elever är introverta och inte uttrycker sig vid samlingar eller i grupper. Filip anser att det är viktigt att tala om för eleverna att ifall de inte vågar prata inför gruppen får de gärna komma och berätta vad de vill göra på fritidshemmet till honom personligen.
Fokusområden
Elevinflytande kan visa sig i olika delar i fritidshemmet. I studien har aktiviteter, lekar, utflykter, regler, rutiner, möblering och inköp förekommit som fokusområden under intervjuerna.
Lisa förklarar genom relationsskapande med eleverna får hon en större bild av vad dem vill göra under dagarna. Lisa och elevernas relation byggs upp genom samtal under fritidsverksamhetens tid. Genom de här samtalen får eleverna säga vad de vill göra under fritidshemmets timmar samt att undervisningen blir gjord utifrån elevernas önskningar. Lekar och aktiviteter planeras utifrån elevers önskemål och intressen, därmed får fritidslärarana enklare med sig i eleverna i de olika aktiviteterna. Eleverna får större motivation att delta när de själva varit med och bestämt vilka aktiviteter och lekar som planerats under veckan.
“Jag personligen försöker ju verkligen satsa på det att verkligen lära känna barnen att veta vad de har för intressen, vad de gillar att göra. Det har ju gjort det lättare för mig i mitt arbete som fritidslärare då, mot när jag ska sitta och planera aktiviteter. då brukar jag oftast ta hänsyn till vad de gillar oså använder jag det i min planering” - Lisa
Flera respondenter pratade om att rutiner och regler också ingår i elevinflytandet. Elever ska få möjligheten att vara med och forma sitt fritidshem. Det är elevernas fritid och därmed anser de intervjuade att eleverna ska få möjlighet att vara delaktiga och bestämma hur dagarna ska se ut, till exempel vilka rutiner som gäller för olika moment som förekommer varje dag på fritidshemmet.
13
“När vi sätter på en låt i högtalaren då vet de att det är dags, nu är det dags att städa och när jag har städat så går jag ut och ställer upp vid den stora väggen för att vi ska ställa oss i ett led och gå ner till matsalen.” – Adam
En respondent väljer att komma fram med förhållningsregler tillsammans med eleverna. Han har även utformat ett belöningssystem i form av ett stort hjärta på väggen tillsammans med eleverna. Anser fritidslärarna att dagen varit bra får eleverna fylla i en del av hjärtat, och när hela hjärtat är ifyllt gör de något extra roligt tillsammans. På ett annat fritidshem fick eleverna rösta fram ifall de ville ha tyst måltid då flera elever ansåg att de behövde lugn och ro när de åt. Enligt två av respondenterna är de rutiner och regler som finns på fritidshemmet den samma som finns i den obligatoriska skolan. Det resulterar i att fritidslärare och klasslärare måste tillsammans med eleverna arbeta fram regler och rutiner som fungerar under både skol- och fritidstid.
Elever kan känna sig otrygga på delar av fritidshemmet och detta är viktigt att åtgärda. I studien framkom det att flera respondenter brukar ge eleverna möjlighet att berätta om de finns något som behövs köpas in, ifall en leksak har gått sönder eller om det finns någon plats på fritidshemmet där de känner sig otrygga. En av respondenterna beskriver att eleverna får göra ett sociogram en gång per termin. Eleverna får beskriva vart de känner sig otrygga samt ge förslag på vad verksamheten kan göra för att utveckla de otrygga rummen. Eleverna kan även berätta det under fritidsråd, men även under tillfällen där man inte behöver prata inför grupp. De anser att detta är goda tillfällen att undersöka vad eleverna vill ha, till exempel inköp av spadar eller ifall det behövs möbleras om. En fritidslärare förklarar att alla elever inte vågar ta ordet under dessa samlingar även fast de har något att säga, därför är han tydlig att berätta de kan komma och prata med honom ensam när det inte är fritidsråd.
14
Diskussion
I denna del kommer det diskuteras hur resultatet kopplas till den tidigare forskningen i studien. Det kommer även diskuteras positivt kring val av metod men även vad som hade kunde göras annorlunda.
Resultatdiskussion
Respondenterna i den gällande studien utgick från en gemensam bild av vad elevinflytande betyder. Betydelsen “inflytande” enligt den svenska akademiska ordboken är att tydligt att kunna påverka olika situationer. Respondenterna styrker betydelsen med att eleverna ska kunna påverka den dagliga verksamheten genom att få sin röst hörd på fritidshemmet. Genom olika arbetssätt sätts elevernas åsikter i bruk då respondenterna använder sig av till exempel fritidsråd och observationer där eleverna får sin röst hörd. Elevernas åsikter tas sedan vidare till olika planeringstillfällen och sedan in i undervisningen. Alla informanter hade liknande grundtankar om elevinflytande men skillnaden mellan respondenterna är att de använder olika metoder för att ge eleverna inflytande i verksamheten. Resultatet visade även de negativa sidorna kring olika arbetssätt som till exempel klass – och fritidsråd då det finns de elever som inte vill tala framför gruppen. Detta styrker den tidigare forskning som Rönnlund (2013) gjorde. Hans studie visade på att det finns elever som inte är aktiva under fritidsrådet. De varken lyssnade eller talade inför grupp. Respondenterna i studien talade om hur det arbetades med elever som sitter tysta under de olika fritidsråden. Två av fritidshemmen använde sig av en förslagslåda där eleverna kan lämna lappar anonymt. Det skapar en möjlighet för de elever som inte vågar tala inför gruppen. De andra två fritidshemmen pratade mycket om dialogen med eleverna samt att de var väldigt tydliga med att berätta för eleverna att fritidslärarna alltid finns till hands. Fritidslärarna har en viktig roll i skapandet av relationer med eleverna. Genom att lära känna sin elevgrupp skapar fritidsläraren en starkare relation med sina elever på fritidshemmet. Relationerna hjälper fritidsläraren att föra in elevernas tankar och intressen till undervisningen på fritidshemmet. Eleverna får en bild av vad fritidsläraren kan erbjuda men också vart gränser går. Till exempel vilka aktiviteter som är möjliga att genomföra.
Genom intervjuerna kom det även upp tankar som studiens författare inte hade i åtanke när studien började. Respondenterna pratade om elevernas inflytande inom inköp, miljö och trygghet på fritidshemmet. Fritidslärarna har genom samtal med eleverna fått reda på att de vill vara med och diskutera vad som behövs till fritidshemmet. Eleverna måste ges inflytande till inköp, miljö och trygghet då deras välbefinnande bör ligga i fokus samt att det är eleverna som vistas mest i de aktuella miljöerna. Det behövs även ges mer möjligheter till att kunna tala om
15 vad som behövs mer av på skolgården, till exempel spadar, hinkar och fotbollar. I läroplanen (2019) står det att skolan ska sträva efter att varje elev ska ha tillgång till social gemenskap som gör eleverna trygga samt vilja utveckla sitt lärande. Genom att få in de här mindre men väldigt betydelsefulla områdena inom elevinflytande får eleverna ta ett personligt ansvar för sina och sina kamraters skolmiljö. Det respondenterna gör för att få in det här i deras verksamhet är att de försöker ta till sig alla elevers åsikter. Men de utvecklar även en relation med eleverna för att upptäcka deras intressen på fritidshemmet. Samtliga respondenter samtalar om vikten av att ge eleverna möjligheten till att diskutera med varandra hur de kan påverka verksamheten. Skolverket (2019) styrker detta genom att alla elever ska få utöva olika samtal om demokrati samt få uppleva demokratiska handlingar på fritidshemmet.
Flera av respondenterna beskriver även vikten i att våga lyssna på eleverna om vad de känner och tycker om saker på fritidshemmet. Resultatet visar på att de samtalar med eleverna för att enas om vad som är bäst för fritidshemmet. Fritidslärare och elever måste kunna mötas på halva vägen för att nå ett beslut. Samtalen mellan elever och fritidslärare sker för att förbättra undervisningen för eleverna men även för att utveckla relationerna. Liknande utrycker sig Johansson (2003) som menar att lärare måste kompromissa med sina elever för att kunna bemöta de åsikter som uppstår i undervisningen.
Skolan i det utsatta området hade en hårdare struktur med ett tydligt elevinflytande i form av regelbundna fritidsråd och måndagssamlingar, medan den andra skolan arbetade med elevinflytande på ett friare sätt. Fritidslärarna frågar gruppen ibland om vad de vill göra på fritidshemmet, men diskussioner med eleverna sker också individuellt för att ge alla möjligheten att vara med och bestämma.
Studien visar på svårigheten med att applicera elevernas tankar i undervisningen. Det beskrivs att det tar tid att skapa ett fungerande elevinflytande till undervisningen. Det kan bero på vart elevernas är i deras utveckling. De yngre eleverna har inte mognaden eller förkunskapen till att använda sitt inflytande. En fritidslärare i studien hade till exempel frågat de yngre eleverna vad de vill göra på fritidshemmet och en elev hade svarat: “Åka till Leos lekland!”. Detta exempel pekar på att yngre elever har svårt att förstå vad som är rimligt. Skillnaden mellan de yngre eleverna och äldre eleverna är att de äldre eleverna tar deras inflytande på större allvar då deras inflytande har ökat med åldern. Genom mer vetskap samt feedback från fritidslärare har eleverna fått en bild av vad som är ”rimligt” att göra på fritidshemmet. Men det är även viktigt att vi fritidslärare är tydliga med att vi lyssnar på alla förslag och sedan att det förklaras varför
16 vi säger nej till vissa tankar och idéer. Det är viktigt att elever får feedback på sina förslag så att de kan utveckla förmågan att förstå och få en bild av vad som är rimligt och orimligt att genomföra. Aktivt arbete med inflytande i undervisningen utvecklar fritidshemmet och skapar en fritidsverksamhet anpassad och formad av elevernas egna intressen och åsikter. Användningen av olika arbetssätt är alltid bra för både elev och lärare, det går även göra på så sätt att eleverna bestämmer arbetssätt för att ta fram vad dem ska göra på fritidshemmet.
Metoddiskussion
Valet av den kvalitativa studien framför en kvantitativ grundade sig i att vi som forskare ville ha svar med egna formuleringar från varje fritidslärare. Med en kvantitativ studie är det svårt att formulera frågor där man får djupgående svar utifrån fritidslärarens egen erfarenhet. En semi-strukturerad intervju gav fritidslärarna möjlighet att utveckla sina svar, gå tillbaka till frågor och fråga oss intervjuare något ifall de till exempel behövde vidare förklaring på en fråga. Med bekantskap till fritidslärarna sedan innan kändes intervjuerna lättsamma och avslappnade, både för respondenterna och intervjuarna. Bekvämlighetsurvalet ökar samtidigt risken för en partiskt studie ifall forskarna inte väljer att visa vissa delar av resultatet i åtanke för respondenterna. Däremot anser vi att bekantskapen med de intervjuade fritidslärarna visade sig vara positivt. Fritidslärarna uppfattades som bekväma att svara på de bestämda frågorna, men även att ha dialog med intervjuaren. Semi-strukturerade intervjuer gav oss möjligheten att ställa följdfrågor när mer information behövdes av respondenterna till att besvara frågeställningarna i studien. Björdahl och Dimenäs (2007) skriver att en positiv effekt av intervjuer är bra till den framtida yrkesrollen. I den framtida yrkesrollen kan liknande teknik i form av intervju användas i samtal med elever om till exempel deras inflytande på fritidshemmen.
Respondenterna i studien var uppdelade på två olika skolor med en tydlig socioekonomisk skillnad. Skolorna valdes med omsorg eftersom vi som forskare ville se ifall skolor placerade i områden med olika socioekonomiska bakgrunder hade olika arbetssätt angående elevinflytandet. Resultatet blev olika och det finns skillnader i deras arbetssätt. Med två fritidslärare från vardera skolan kan ett mönster ses i deras svar. Genom liknande svar och mönster på de respondenter som befann sig på samma arbetsplats skapas en större trovärdighet där olika pedagoger styrker samma punkter. Studien kunde däremot utvecklats ifall man använde sig av flera fritidslärare och skolor, men tiden begränsade de möjligheterna. Fördelningen på kön visade sig intressant i resultatet eftersom det inte förekom några skillnader mellan kvinnor och män. Vi ansåg att de skillnader som fanns mellan respondenterna var arbetssättet i de olika årskurser eleverna befann sig i och vilken skola fritidslärarna arbetade på.
17 Datainsamling och analysen har fungerat väl under de rådande omständigheter angående Covid 19. Träffar med fritidslärare bestämdes tidigt och frågorna skickades ut på förhand. Fritidslärarna fick tid att förbereda sig och frågorna fick därmed utförliga svar. Baserat på frågeställningar och syfte ansågs ämnet intressant ifrån fritidslärarna. Den samlade informationen har blivit väl granskad för att studien ska fylla sitt syfte samt besvara sina frågeställningar. Eftersom datainsamlingen gjordes i tidigt skede fick vi god tid på oss att granska och analysera resultatet.
Studien har pågått i samband med situationen gällande Corona (Covid – 19) som råder i dagsläget. Den här situationen gjorde det svårt för respondenterna eftersom många fritidshem är underbemannade samt att det fanns en risk att göra fysiska intervjuer istället för digitala intervjuer. Därför var det viktigt för forskarna att poängtera att de kunde avbryta intervjun när de ville. Studien har påverkats av Corona (Covid – 19), men alla intervjuer har kunnat genomföras. Eftersom vi var ute i god tid och gjorde studiens intervjuer den första veckan påverkades inte resultatet av Covid -19.
Vid ett tillfälle avbröts intervjun en kort stund på grund av elever som ställde frågor till respondenten under intervjun. Det som har diskuterats mellan forskarna är att intervjun inte påverkades av avbrottet men det är svårt att säga om respondenten hade sagt något annorlunda om hen inte blivit störd under intervjun.
18
Slutsats
Fritidshemmen har liknande arbetssätt när de arbetar med elevinflytande. De använder sig av fritidsråd och samtal med eleverna som är till för att eleverna ska få en möjlighet att kunna påverka sin undervisningsmiljö men även för att utveckla fritidslärarens roll i undervisningen. Vid fritidsråd och samlingar behövs det särskilda regler, eftersom vissa elever inte kan hålla koncentrationen under en längre tid. Dock är uppfattningen att undervisningen underlättas när eleverna får vara med och bestämma därför att eleverna har varit med och valt till exempel aktiviteter som de tycker om. Enligt respondenterna i studien känner sig eleverna delaktiga i beslut som tas på fritidshemmet och känner en positiv inställning till undervisningen. Studien visar även på nackdelar med elevinflytande på fritidshemmet, till exempel att vissa elever inte vågar tala inför grupp och får därmed mindre inflytande över verksamheten.
I läroplanen (Skolverket, 2019) finns vaga riktlinjer inom elevinflytande som kan anses svåra följa ifall för en fritidslärare utan redskap till elevinflytande. Riktlinjerna beskriver bara att elevinflytandet ska förekomma på fritidsverksamheten. Om det fanns exempel på metoder att arbeta med elevinflytande skulle alla elever i svenska skolan få en mer likvärdigt inflytande. Skolverket (2019) skriver att elever bör ha ett reellt inflytande i arbetssätt, arbetsformer och undervisningen innehåll, samt att inflytandet ska öka med stigande ålder. Varje fritidslärare får därmed själv anta hur mycket “reellt inflytande” är och hur mycket inflytande som är passande till respektive ålder. Fritidslärare utgår från egna erfarenheter och åsikter när det arbetas med elevinflytande på fritidshemmet.
Fritidslärarna har en viktig roll i att utveckla eleverna när det gäller de demokratiska förhållandena som gäller i vårt samhälle. Skolverket (2019) skriver: “Alla som arbetar i
skolan ska förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle”. Som fritidslärare bör man använda sig
av demokratiska medel i fritidshemmet för att förbereda eleverna till det demokratiska samhället vi lever i. Genom samtal och diskussion med eleverna om demokrati och dess betydelse stärks deras kunskaper, men fritidslärare bör även använda demokratiska metoder i fritidshemmet. Fritidsråd och röstning är två användbara metoder en fritidslärare bör använda i sin undervisning för att främja ett demokratiskt förhållningssätt. Studien visar vad
fritidslärarna vet om elevinflytande, men också vilka metoder de anser vara användbara. Vår förhoppning är att framtidens fritidslärare tänker till en extra gång när de ska använda sig av elevernas inflytande i undervisningen. Det skulle gynna eleverna och verksamheten om fritidslärarna använder sig mer av elevernas åsikter. Genom att få göra sina röster hörda lär
19 eleverna sig att ta eget ansvar när de fattar beslut, samt att yttra och stå för sina åsikter inför sina klasskamrater och fritidslärare. Eleverna tar in information om hur de ska förhålla sig inom fritidshemmets ramar, men även till det övriga samhället. Yttrandet av egna åsikter kan få konsekvenser och eleverna behöver lära sig ta ansvar över hur man utrycker sig. Det tar tid i att utveckla sina sociala handlingar som elev, därför är det viktigt att vi som fritidslärare ger eleverna möjligheten till utvecklande samtal mellan elever och fritidslärare.
Vidare forskning
Det skulle vara intressant att intervjua elever i en framtida studie och se deras syn på elevinflytande. Genom intervjuer med både fritidslärare och elever skulle studien visa en tydligare bild av hur inflytandet ska se ut enligt fritidslärare, men även hur mycket inflytande som förekommer enligt eleverna.
20
Referenser
Björkdahl Ordell, S., & Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket –
vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) Stockholm, Sverige: Liber
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm, Sverige: Liber
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers mot med barns
perspektiv. Pedagogisk Forskning, 1–2, 42–
57. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1198/1047
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete (Doktorsavhandling) Linköping, Sverige, LiU-tryck.
Elvstrand, H. (2013). Den villkorade delaktigheten. I Fjällhed, A & Jensen, M (Red.), Barns
livsvillkor – i mötet skola och fritidshem (s.105 - 118). Lund, Sverige: Studentlitteratur
Holmberg, L. (2017). Lärande genom demokratiska önskemål - pastoral omsorg i fritidshem.
Pedagogisk forskning i Sverige, 22(1-2), 28-50.
Kvale, S. (2007). Doing interviews. London, England: Sage Publications
Larsen, A, K. (2009). Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups utbildning AB
Rönnlund, M. (2013). Elevinflytande i en skola i förändring. Utbildning & Demokrati: Tidskrift för Didaktik och Utbildningspolitik. 22(1), ss. 65–83.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011: reviderad 2019.
Skolverket. (2014). Allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket.
Tholander, M. (2015). Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv. Utbildning & Demokrati, 14 (3), ss. 7–30
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4., [omarb.] uppl.). Lund, Sverige: Studentlitteratur. UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Bilagor
Bilaga 1 Hej!
Våra namn är Lucas Ramgren och Julius Tunmats. Vi kommer att göra en studie om fritidslärares syn på vad elevinflytande är.
Vi är tacksamma att ni vill ställa upp och delta i vår studie. Intervjuerna kommer ta cirka 30 minuter och vi båda kommer närvara under samtalet.
Ni har valt att frivilligt delta och ni kan därmed när som helst avbryta intervjun. Information som kommer fram under intervjun kommer endast användas i studiens syfte och
informationen som framkommer i studien används enbart till studien och kommer inte ges ut till obehöriga människor eller företag. Studiens syfte är att undersöka fritidslärares arbete med elevinflytande på fritidshemmet.
Bilaga 2
Vad innebär ordet elevinflytande för dig?
På vilket sätt har eleverna inflytande över verksamheten på fritidshemmet? Hur mycket elevinflytande är rimligt att ha på fritidshemmet?
Vilka fördelar ser du med att använda elevinflytande samt vilka nackdelar kan förekomma? Får alla höras i elevinflytandet?
Vilka skillnader finns det mellan hur du arbetar med elevinflytande idag i jämförelse med när du var nyexaminerad fritidslärare?
Kan du ge konkreta exempel på tillfällen då du har använt elevinflytande och då du kunde använt mer elevinflytande?
Forskningsetiska aspekter:
Medverkan är frivillig och du kan närsomhelst avsluta intervjun. I studien kommer vi att avidentifiera era namn genom att använda oss av kodnamn som ni själva väljer efter intervjun är gjord.
Informationen som kommer fram under intervjun används endast i vår studie, informationen lagras i ett dokument som bara är tillgängligt för oss som skriver studien och i detta dokument kommer vi använda oss av era kodnamn. Oavsett information ni ger till studien kommer ingen att få ta del av era riktiga namn eller arbetsplatser.
Godkänd uppsats kommer att finnas tillgänglig för allmänheten, men er identitet skyddas med det namn ni väljer efter intervjun. Samtliga transkriberingar kommer raderas. Efter
transkribering kommer ni erbjudas möjlighet att få läsa intervjuerna och komma med ny information.
