Högläsning i klassrummet : Faktorer som påverkar lärares val av litteratur till högläsning och hur det påverkar elevers språkutveckling

(1)

Högläsning i

klassrummet

Faktorer som påverkar lärares val av litteratur till högläsning

och hur det påverkar elevers språkutveckling

KURS:Självständigt arbete för grundlärare för F-3 och 4-6, 15 hp PROGRAM:Grundskoleprogrammet

FÖRFATTARE:Matilda Källström, Lowisa Hult EXAMINATOR:Sylvi Vigmo

(2)

JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15hp School of Education and Communication Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Vårterminen 2021

SAMMANFATTNING

______________________________________________________________________________ Lowisa Hult, Matilda Källström

Högläsning i klassrummet

- Faktorer som påverkar lärares val av litteratur till högläsning och hur det påverkar elevers språkutveckling.

Reading aloud in the classroom

-Factors that affect teachers' choice of literature for reading aloud and how it affects students' language development.

Antal sidor: 21 ______________________________________________________________________________ Högläsning är idag en aktivitet som används dagligen i undervisningen i årskurs 1-3. Däremot uppmärksammade vi under vår verksamhetsförlagda utbildning att högläsning används i mån av tid eller som en avkopplingsmetod före raster. Högläsning i skolan är en utgångspunkt för barns framtida lärande och utveckling men i kursplanen i svenska för grundskolan år 1-3 står det inget om högläsning som en del av utbildningen eller som en aktivitet för att främja elevers språkliga utveckling. Syftet med denna litteraturstudie är att studera hur forskning beskriver att högläsning bidrar till elevers språkutveckling samt hur skönlitteratur väljs av lärare till högläsning. Litteraturstudien baseras på flertal vetenskapliga artiklar, böcker och avhandlingar. Resultatet visar att det är flera olika faktorer som påverkar lärares val av skönlitteratur till högläsning. Genom att läraren använder planerade och spontana högläsningsstunder börjar eleven reflektera över texten både gällande sammanhang och syfte. Tillgång av skönlitterära verk är av stor vikt för att eleverna ska få möjlighet att utvecklas språkligt. Boksamtal mellan lärare och elev vid högläsning är en effektiv metod för elevers språkutveckling samt reflektioner över texten.

__________________________________________________________________________ Sökord: högläsning, skönlitteratur, språkutveckling, grundskolan, förskoleklass.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning 1 2. Syfte 2 2.1 Frågeställning 2 3. Bakgrund 2 3.1 Högläsningens historia 2

3.2 Högläsning och koppling till styrdokument 3

3.3 Boksamtal som undervisningsmetod 4

3.4 Sociokulturella perspektivet 5 4. Metod 6 4.1 Informationssökning 6 4.1.2 Urvalstabell 8 4.2 Inklusion 10 4.3 Materialanalys 10 5. Resultat 10

5.1 Lärarens skönlitterära val 11

5.2 Högläsning som språkutveckling 13

6. Diskussion 17

6.1 Metoddiskussion 17

6.2 Resultatdiskussion 17

6.2.1 Lärares skönlitterära val 17

6.2.2 Högläsning som språkutveckling 18

6.2.3 Framtida forskning 20

6.3 Sammanfattning av diskussion 20

Referenser 21

(4)

1. Inledning

Böcker ligger nära våra hjärtan och kan öppna upp för helt nya världar och kunskap. Efter observation under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi reflekterat över att högläsning ofta var kopplad till en fruktstund före rast eller en utfyllnadstid av lektion. Högläsningen som vi såg under denna tid innefattade sällan något gemensamt arbete med den lästa texten. Genom böcker kan dess läsare samt lyssnare träda in i ett tänkande på en nivå som vi båda menar vara betydelsefullt för livet. Högläsning kan erbjuda elever en mängd av olika metoder och möjliggöra för både lärande och utveckling. Genom att läsa för och med elever förmedlas trygghet, gemenskap, kreativitet samt öppnar upp för fantasi (Heimer, 2016a. s. 15).

Högläsningen i skolan är en utgångspunkt för barns framtida lärande och utveckling men i kursplanen i svenska för grundskolan 1-3 står det inget om högläsning som en del av utbildningen eller som en aktivitet för att främja elevers språkliga utveckling (Skolverket 2019 b). Eleverna ges möjlighet att utveckla sina språkkunskaper just genom att lyssna till berättelser (Lin 2014, s. 68). Däremot belyser Skolverket i läroplanen för förskolan hur högläsning för barn och elever skapar en förutsättning där de kan utveckla sitt språk samt ett sätt att lära och kommunicera (Skolverket 2019b s. 8). Det råder ingen tvekan om att högläsning är undervisning (Fox, 2001, s. 30), även Heimer (2016b) skriver att högläsning ska betraktas som ett pedagogiskt verktyg och knyta an till elevers tidigare erfarenheter för att utvecklas inom språk (2016b, s. 22).

Frågan kring vad som styr textvalet skiljer sig från om frågan hade ställts för ett par årtionden sen. Då hade ett självklart svar varit att lärare hänvisat till kursplanen som då jämförelsevis detaljerat föreskrev vilka texter som var viktiga för eleverna att studera (Brodow & Rininsland, 2005, s. 129). När läraren väljer bok ska den ha många möjligheter, dels att engagera eleverna men även kunna väcka frågor. Boken som lärare väljer måste kunna utmana både språkligt och litterärt samt kunna användas i det dagliga pedagogiska arbetet. För att barnen ska kunna utvecklas språkligt är en utgångspunkt att eleverna ska kunna förstå 90 procent av ordförrådet som står i boken (Heimer, 2016b, s. 22 - 25).

Det vi vill studera är vad lärarens val av skönlitteratur har för påverkan på elevers språkutveckling. När lärare väljer böcker för högläsning brukar det vara gamla favoriter som de vet fungerar bra i klassrummet men också kanske nya böcker de är nyfikna på (Chambers, 1993, s .83).

Litteraturstudien grundar sig i material från olika forskares studier och vetenskapliga artiklar som är relevanta för vår frågeställning. Tillvägagångssättet är insamlat material av olika forskningsstudier som sedan analyserats och sorterats enligt bilaga 1.

(5)

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning studera faktorer som påverkar lärares val av litteratur till högläsning och hur det påverkar elevers språkliga utveckling i 1-3.

2.1 Frågeställning

● Vilka faktorer påverkar lärarens val av skönlitteratur till högläsningstillfället utifrån forskning?

● Hur påverkar högläsningen elevernas språkutveckling utifrån forskning?

3. Bakgrund

I bakgrunden beskrivs högläsningens historia (3.1), hur den tagit plats i både hem och skola. Högläsning (3.2) förklaras samt dess betydelse och ställs i relation till styrdokument, lagar samt tidigare forskning, både nationellt och internationellt.

Boksamtal (3.3) används som undervisningsmetod i dagens skolor, för att förstå

innehållet behöver begreppet samt innebörden av boksamtal förklaras. Den sociokulturella perspektiv (3.4) förklaras eftersom högläsning sker i ett socialt sammanhang och i samspel med andra.

I denna litteraturstudie har vi valt att använda begreppet språkutveckling. I begreppet språkutveckling ligger fokus på läs- och skrivutveckling, vi har valt att fokusera på läsutvecklingen i denna studie.

3.1 Högläsningens historia

Genom alla tider har människor berättat sagor för varandra. Rimsagor, folksagor och livsberättelser som går långt bak i tiden. Redan 4000 år före Kristus kan nedskrivna berättelser hittas från Egypten. På 1700-talet ansågs sagor ha en negativ påverkan och betraktas som farlig för barns fantasi (Fast, 2001a s. 11). Skälet var att barn inte skulle skrämmas av sagorna utan att de skulle lägga fokus på kunskap och information som var nyttig för dem, vilket sedan ändrades. När befolkningen började att gå till kyrkan kunde dem gå dit för att lyssna på bibliska texter när prästen predikade. Under den senare delen av 1800-talet började medelklassen, främst kvinnor, ägna sig åt läsning men på ett individuellt plan. Då uppskattades mellan 60 och 80 procent av männen samt cirka 40 procent av kvinnorna kunna läsa. Detta på grund av att männen läste tillsammans i kyrkan (Säljö, 2017, s. 61). Förr i skolor användes högläsningen vanligtvis för att eleverna skulle öva på artikulation, sin läsförmåga samt att öva sin sociala kompetens (Fast, 2001a, s. 11.).

I slutet av 2000-talet konstaterades genom forskning vikten av att läsa på olika och fler tillvägagångssätt än endast högläsning. De två vanligaste delarna av högläsning är att använda den som en del av undervisningen eller att använda den för att utveckla elevers föreställningsvärldar. Föreställningsvärldar är ett begrepp som innebär att läsaren eller

(6)

lyssnaren kan kliva in, vara i och kliva ut ur en fantasivärld. Läsaren kan kliva in i bokens påhittade värld och vara där för att få en fördjupning av boken samt använda sin fantasi. Högläsning i dagens samhälle är fortfarande aktuellt, både individuellt, i hemmet och i skolan. På det individuella planet finns idag inläsningstjänster där böcker finns upplästa av andra som alla kan ta del av. Genom berättelser och böcker utvecklas vår fantasi och genom att läsa eller lyssna kan vi leva oss in i andra människors liv (Stensson, 2006, s. 124).

3.2 Högläsning och koppling till styrdokument

I 1 kap. 8 §, 9 § samt 10 § av Skollagen (SFS 2010:800) lyfts att utbildningen ska förmedla de mänskliga rättigheterna samt bidra till ett livslångt lärande, där varje elev ska utveckla kunskap, behandlas lika. Begreppet livslångt lärande eller livsvitt lärande myntade UNESCO ca 1970 (Lundgren, 2018, s. 113). Läroplanen lyfter även att skolan ska bidra till ett livslångt lärande (Skolverket, 2019a, s. 9). I svensk skola är läroplanen ett styrdokument (Skolverket, 2019a). Den bygger på beprövade erfarenheter och en vetenskaplig grund. Läroplanen har grundläggande värden som ska förmedla och förankra de demokratiska grunderna. Läroplanen ska förmedlas och genomsyra hela skolan i dess egna värdegrundsplan.

Högläsning som begrepp i undervisning är inget som framkommer i läroplanen för grundskolan. Det är upp till varje lärare att organisera och välja om högläsning bör vara en del av utbildningen (Skolverket, 2019a). Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt språk för att lära, kommunicera samt tänka. Eleverna ska även lära sig att lyssna samt återberätta betydelsefulla delar av en text eller annat innehåll. Genom detta visar eleven en grundläggande läsförståelse som gynnar hen (Skolverket, 2019a, s. 263).

I Lgr 11 anges att undervisningen ska stimulera elevers intresse för att läsa och skriva. Enligt läroplanen ska eleverna genom undervisningen ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur eleven formulerar egna åsikter och tankar i olika texter. Eleverna ska även i undervisningen möta olika slags skönlitteratur och ska genom detta ges förutsättningar att utveckla sitt språk. Eleverna ska genom undervisningen ges möjligheten att läsa och analysera skönlitteratur (Skolverket, 2019a, s. 257-258).

Läroplanen uttrycker tydligt att elevernas intresse för att läsa, skriva och få kunskaper om skönlitteratur ska stimuleras genom undervisningen i svenska. Enligt läroplanen är det skolans ansvar att varje elev lyckas med målen och att undervisningen anpassas till varje elevs behov (Skolverket, 2019a, s. 6, 257).

(7)

Högläsning är en metod där elever får möjlighet att utveckla sitt språk samt sitt tänkande, men för att detta ska ske måste eleverna få möjligheten. Läraren kan använda sig av boksamtal som metod för att möjliggöra elevers språkutveckling. För att läsningen ska utvecklas lyfts fyra delar fram, de är: tid att läsa, högläsning, ett väl genomtänkt bokbestånd samt goda boksamtal (Chambers, 1993, s. 13 - 17).

Det viktigaste när lärare och elever för boksamtal är att läraren ska vara förberedd. Läraren behöver ha frågor som hjälper eleverna att prata om sin läsupplevelse. Det är också viktigt att läraren tillsammans med eleverna har bestämt vad de ska samtala om (Chambers 1993 s. 59, 98). Detta belyser även Lin (2014, s. 69) i sin forskning där han skriver att elever som kan identifiera sig med boken och vara förberedda på lärarens frågor kommer att kunna ta större del av högläsningen. Han belyser även vikten av att läsa samma bok fler gånger, då elever ytterligare kommer kunna associera till boken och även kunna fokusera på andra delar av den (Lin, 2014, s. 69).

För att få ett framgångsrikt boksamtal som metod kan läraren använda sig, som Chambers (1993) beskriver det, av tre olika ingredienser (Chambers, 1993, s. 18). Den första av dessa tre är att utbyta entusiasm. I denna ingrediens inkluderas vad eleverna tyckte om respektive inte tyckte om i boken. När eleverna har lyssnat till samma bok kan denna ingrediens leda till många utbyten av entusiasm och samtalen kan pågå under en längre tid (Chambers 1993, s. 18 – 19). Nästa ingrediens handlar om att utbyta frågetecken, alltså sådant eleverna har haft svårt att förstå. Ofta är dessa kopplade till det eleven pratade om i första ingrediensen, med entusiasm och det eleven ogillade i boken. Eleverna undviker att berätta det de inte förstår och istället säger att de ogillade den delen. Här är det därför viktigt att reda ut dessa frågetecken och ge eleverna en större förståelse för texten. När elever utbyter och reder ut dessa frågetecken upptäcker de även att boken kanske har flera olika betydelser för andra än vad den hade för en själv (Chambers, 1993, s. 19 – 21). Den tredje och sista ingrediensen kallas för ”att utbyta kopplingar” det vill säga att upptäcka mönster i boken. Det kan vara att hitta betydelsefulla samband mellan olika delar i boken, exempelvis språk, motiv, händelser, personer eller något annat. Genom att utbyta kopplingar i boken kan eleverna förstå karaktärerna bättre. Ett sätt för eleverna att hitta sammanhang i texten är att jämföra den med den egna värld och med det liv de lever. Eleverna kan hitta likheter och skillnader mellan de olika världarna. Då kan elever och lärare tillsammans göra olika upptäckter om både vårt liv och texten (Chambers, 1993, s. 21 - 23).

Högläsning tillsammans med eleverna ska bygga på deras intressen och behov. Lärares förberedelse av högläsning har stor vikt för elevers språkutveckling (Westlund 2014, s. 1). För att få ett framgångsrikt boksamtal är det viktigt att kunna göra inferenser. När en elev kan göra inferenser betyder det att den kan förstå texten på ett annat sätt, exempelvis genom föreställningsvärldar som diskuteras i ett annat avsnitt (Westlund, 2014, s. 3). Genom att ställa öppna frågor förutsätts det att eleverna behöver fundera och reflektera över innehållet. För att eleverna ska förstå innehållet behöver de lära sig olika strategier som exempelvis att tillsammans diskutera kring innehållet med sina klasskamrater. Det

(8)

ger dem en chans att sätta egna ord på innehållet och diskutera om svåra ord (Sjöstrand, 2015).

När lärare och elever samtalar om en bok är det innehållet i en text som är av vikt. Läraren ska välja böcker som öppnar upp för samtal, inte böcker som utvecklar en speciell lässtrategi (Westlund, 2014 s. 4). För att eleven ska lära sig något av texten är det viktigt att den först får en egen uppfattning av den, detta kan exempelvis göras genom högläsning. Läsning är en social praktik i undervisningen där den skrivna texten är till för att skapa mening och sammanhang för eleverna (Eckeskog, 2013, s. 22).

Barn som har böcker som är lättåtkomliga omkring sig och som får lyssna på högläsning dagligen kommer att vara väl förberedda när läraren för textsamtal (Chambers 1993, s. 12). Han belyser vikten av att välja rätt bok och att valen inte får ske slumpmässigt. Han menar att böcker behöver förnyas, precis som vår kunskap och att det därför är viktigt att anpassa sina bokval utifrån sin omgivning, i detta fall elevgruppen (Chambers, 1993, s. 91).

3.4 Sociokulturella perspektivet

Inom det sociokulturella perspektivet sker lärandet genom samspel med andra (Säljö, 2017, s. 260, 262). Sociokulturell perspektiv är ett relevant perspektiv inom högläsning då perspektivet utgår från att språket är ett redskap för utveckling och lärande. Den sociokulturella perspektivet grundar sig från Lev Semonvich Vygotskijs teori och forskning om utveckling, språk och lärande. Lev Vygotskij beskrev språket som redskapens redskap, med detta menade han att språket användes som ett medierande redskap, med språk kan människan förstå omvärlden. I gemenskap med andra är kommunikation och språkliga begrepp i fokus och Vygotskij menade att dessa faktorer hjälper andra människor i dess omvärld. Detta menar Vygotskij har en betydande roll för barns lärande och utveckling (Säljö, 2017, s. 251, 256–257).

Den proximala utvecklingszonen är ett begrepp som Vygotskij har myntat. Den proximala utvecklingszonen handlar om vad en elev kan göra utan hjälp och vad eleven kan göra med hjälp (Säljö, 2017, s. 260–261). När en elev har problem med till exempel en text kan eleven försöka själv och utvecklas gradvis. Tar eleven hjälp av läraren som besitter mer kunskap i området läsning utvecklas eleven genom att använda lärarens redskap och kunskap. Tillsammans med läraren kan eleven ta sig an texten igen nu med fler redskap av läraren och kan läsa texten självständigt. Samspelet mellan lärare och elev bidrar till att läraren bidragit med redskap och strategier för att eleven ska bli mer självständig. Precis som i detta fall och som i högläsning så bidrar läsandet och lärandet som sker i gemenskap till ett lärande i utbyte, då läraren bär på mer kunskap som hen förmedlar till eleverna (Säljö, 2017, s. 260–261).

(9)

I detta metodavsnitt berörs hur litteraturstudiens material samlats in, analyserats samt tillförlitligheten till materialet. Källor som samlats in berörs i Informationssökning (4.1) samt sökningstabell (4.1.2). I urvalsabellen (4.1.3) är alla källor som analyserats och granskat listade. Inklusion (4.2) tar upp kriterier för litteraturstudien. Materialanaly (4.3) berör hur materialet har analyserats utifrån SMART.

4.1 Informationssökning

Till denna litteraturstudie har material samlats in bestående av både avhandlingar, böcker, artiklar, en licentiatavhandling samt vetenskapliga tidskrifter. Söktjänster och databaser som använts för att hitta relevanta samt trovärdiga källor är: ERIC, Google Scholar, SwePub, LIBRIS. De böcker som använts var inom kategorin högläsning samt lärares val av skönlitteratur.

Olika sökord användes i söktjänsterna för att få en övergripande blick över området samt koppla till frågeställningen. De olika sökorden varierade efter söktjänst. Databasen ERIC valdes för att få internationella studier som gjorts. Sökord som användes var: fiction book, primary school, aloud reading. Med peer reviewed blev det färre träffar men bättre resultat. Vid vidare sökning på ERIC skrevs OR in istället för bara AND för att få en bredare sökning. Sökorden denna gång var fiction, aloud reading OR oral reading AND primary school AND language development samt peer rewied, träffarna blev 223 och efter att har analyserat träffarna hittades relevanta artiklar som sedan användes i vår litteraturstudie.

I SwePub och LIBRIS användes svenska sökord som Högläsning, Högläsning och språkutveckling, Språkutveckling, Skönlitteratur. I dessa databaser fanns litteratur från Jönsson (2007) som är relevant för denna litteraturstudie, vid vidare sökning på biblioteket fanns även fler böcker skrivna av Jönsson som var relevant för vår litteraturstudie.

Google Scholar användes för att söka efter avhandlingar inom ämnet. Där fanns en intressant licentiatavhandling av Eckeskog (2013).

4.1.2 Sökningstabell

I kolumnen litteratur redovisas litteratur som vi funnit intressanta av dem som lästes.

ERIC ANTAL TRÄFFAR LITTERATUR

Sökning 1: fiction, aloud reading, oral reading Sökning 2: Smalnade av genom att lägga till: primary school, elementary school

Sökning 1: 335 träffar.

Läste 15 titlar och 6 abstract.

“Developing vocabulary

through purposeful, strategic conversations.”

(10)

Sökning 1: Fiction, aloud reading, oral reading, primary school, language

development

Sökning 2: Smalnade av genom att ta bort fiction

“Text and Language

Practices in One-to-One Environments in a Swedish Primary School”.

Sökning 1: reading aloud, primary school, teaching, fiction book

(peer reviewed)

Sökning 2: ökade sökningen genom att ta bort teaching*

Sökning 1: 1 träff.

Läste 1 titlar och 1 abstract. “How Second-Grade English Learners Experienced Dyad Reading with Fiction and Nonfiction Texts”

Sökning 1: reading aloud, teach*, primary school. Sökning 2: Smalnade av sökningen genom: lägga till oral reading

Sökning 1: 135 träffar

“Learning Word Meanings from Teachers’ Repeated Story Read-Aloud in EFL Primary Classrooms”.

Sökning 1: fiction, choice, school

Sökning 2: Smalnade av genom att: lägga till read aloud och ta bort school

Sökning 2: 1 träff.

Läste 5 titlar och 3 abstract. “Informational and Fictional Books: Young Children's Book Preferences and Teachers' Perspectives”.

Sökning 1: elementary school, read aloud

Sökning 2: samma sökord + teaching och lade till peer reviewed

Läste 8 titlar och 2 abstract “Effects of a read aloud intervention on first grade student vocabulary, listening comprehension, and language proficiency”

LIBRIS/SwePub ANTAL TRÄFFAR LITTERATUR Sökning 1: högläsning

Sökning 2: högläsning, avhandling

Läste 5 titlar och läste 1 abstract.

“Litteraturarbetets möjligheter - en studie av barns läsning i årskurs 1-3”.

Sökning 1: språkutveckling Sökning 1: 1633 träffar. Läste 17 titlar och 7 abstract.

(11)

Sökning 2: språkutveckling, avhandling

“Att bli en sån’ som läser”.

Sökning 1: litteraturläsning Sökning 2: litteraturläsning, avhandling

Sökning 1: 232 träffar. Sökning 2: 20 träffar

“Lärare, elever och

litteraturläsning i grundskolans mellanår.”

Google Scholar ANTAL TRÄFFAR LITTERATUR Sökning 1: primary, literacy

Sökning 2: smalnade av genom att lägga till läsförståelse

Sökning 1: 2 280 träffar.

“Varför knackar han bara

inte på?”

4.1.3 Urvalstabell

Författare År Publikationstyp Titel

Lin, L. 2014 Vetenskaplig artikel Learning Word

Meanings from Teachers’ Repeated Story Read-Aloud in EFL Primary Classrooms

Sjöstrand, S. 2015 Vetenskaplig artikel Språkutvecklande

arbetssätt inkluderar alla oavsett bakgrund

Eckeskog, H. 2013 Licentiatavhandling Varför knackar han bara

inte på?

Schmidt, C. 2013 Doktorsavhandling Att bli en sån’ som läser

Jönsson, K. 2007 Doktorsavhandling Litteraturarbetets

möjligheter - en studie av barns läsning i årskurs 1-3

(12)

Wasik, B.,

Iannone-Campbell, C. 2012 Vetenskaplig artikel Developing vocabulary

through purposeful, strategic conversations Klvacek, M.,. Monroe,E., Wilcox, B., Hall‑Kenyo, M., & Morrison, T.

2012 Vetenskaplig artikel How Second-Grade

English Learners Experienced Dyad Reading with Fiction and Nonfiction Texts.

Gort, M., Pontier, R., & Sembiante, S.

2012 Forskningsartikel Function, Type, and

Distribution of Teacher Questions in

Dual-Language Preschool Read Alouds

Ewald, A. 2007 Doktorsavhandling Lärare, elever och

litteraturläsning i grundskolans mellanår

Brown, K.J. 2000 Vetenskaplig artikel What kind of text- For

whom and when? Textual scaffolding for beginning readers.

Baker, D., Santoro, L., Biancarosa, G., Baker, S., Fien, H., & Otterstedt, J.

2020 Vetenskaplig artikel Effects of a read aloud intervention on first grade student vocabulary, listening comprehension, and language proficiency.

Kindle, K.J. 2010 Vetenskaplig artikel Vocabulary Development

During Read-Alouds: Examining the

Instructional Sequence.

Fast, C. 2007 Doktorsavhandling Sju barn lär sig läsa och

(13)

Tjernberg, C. 2013 Doktorsavhandling Framgångsfaktorer i läs och skrivlärande

Willard-Hall, K. 2008 Vetenskaplig artikel The Importance of

Including Culturally Authentic Literature

4.2 Inklusion

Litteraturstudien handlar om högläsning och lärares val av skönlitteratur till högläsning var det första kriteriet för inklusion. Litteraturen ska beröra högläsning och dess effekt på språkutveckling i undervisningen samt hur en lärare väljer sin skönlitteratur till högläsningen. Det andra kriteriet för inklusionen var att litteraturen ska beröra elever och lärare i förskoleklass upp till åk 3. Då många studier handlat om svensklärares val av skönlitteratur i 4-6 eller högstadiet har även dessa granskats för att förstå faktorer som påverkar lärares litterära val. Det tredje kriteriet för inklusion var att litteraturen ska beröra både nationella studier och forskning men även internationella. Det sista kriteriet för inklusion var att högläsningen vi ska skriva om ska handla om högläsning i skolan och inte i hemmet. Detta kriteriet lades till eftersom vi vill fokusera på hur lärarens skönlitterära val påverkar elevers språkliga utveckling.

4.3 Materialanalys

Källorna i litteraturstudien har analyserats och jämförts med varandra utifrån SMART (Systematic Mapping and Analysis of research Topographies). Detta tillvägagångssätt används för att litteraturen ska genomgå en utförlig kartläggning (Nilholm, 2017, s. 56). Genom att använda SMART kunde vi göra en systematisk analys av varje artikel för att försäkra oss om relevansen av innehållet i forskningen. Begrepp som behandlar frågeställningen i denna litteraturstudie har använts i sökandet efter relevanta källor, bland annat högläsning, språkutveckling, skönlitteratur, gemensam läsning. I de vetenskapliga texterna har dessa ord eftersökts för att avgöra relevansen i artiklarna. Genom att ha använt SMART började analysen och valet av artiklarnas relevans med att välja ut arbeten. Relevansen avgörs även efter publikationsår, publikationstyp samt författare. De vetenskapliga artiklarna eller avhandlingarna sammanställdes för att sedan analyseras. Genom våra inklusionskriterier kunde artiklarnas styrkor samt svagheter i forskningsfältet sammanställas (Nilholm, 2017, s. 42).

Artiklarna granskades sedan utifrån en tabell (bilaga 1). Utifrån tabellen granskades artiklarna med hjälp av syfte, publikationsår, teoretisk utgångspunkt och resultat. Tabellen tydliggjorde artiklarnas syfte och resultat vilket underlättade vår granskning och därefter kunde de jämföras och granskas utifrån vårt syfte och våra frågeställningar.

(14)

Genom granskningen framkom att det flesta artiklarna hade sitt ursprung från Sverige men flera publikationer har sitt ursprung från USA och andra delar av världen.

5. Resultat

I resultatdelen behandlas tidigare forskares syn och studier på vilka faktorer som påverkar lärares skönlitterära val vid högläsning (5.1) samt hur högläsning påverkar elevers språkutveckling (5.2).

5.1 Lärarens skönlitterära val

För att elever ska kunna utvecklas måste lärare möjliggöra möten mellan text och elever. Texten måste motsvara elevernas kunskapsbehov. Lärare måste ha kunskap om elever och deras erfarenhet samt föreställningar men även kunskap om området själva (Jönsson, 2007, s. 57). För elever under den tidiga åldern är det viktigt att de upptäcker att läsning är beroende av vem som läser och i vilka situationer som texten läses i. Genom att läraren både använder planerade och spontana skönlitterära val i sin högläsning börjar eleven reflektera över texten vad syftet är och hur sammanhanget påverkar läsningen (Jönsson, 2007, s. 58).

Elever utvecklar sin läskompetens successivt under åren vilket lärare bör se som en faktor till valet av litteratur, detta för att stödja elevernas språkutveckling. Genom denna synvinkel blir litteraturvalen som en stöttning för elevernas läsutveckling. I klassrummet brukar stöttningen ta form genom att läraren modellerar framför klassen, detta kan exempelvis vara att läraren tänker högt för eleverna och berättar vad hen tror kommer hända i boken. Den här byggstenen kan hjälpa eleverna att ta sig fram i texten tillsammans (Brown, 2000, s. 292).

Tillgång till olika skönlitterära verk är av vikt i klassrummet för att eleverna ska få möjlighet att möta dessa. Lärare uppdaterar sedan dessa böcker varje vecka för att öka tillgången för olika författare och illustratörer (Klaveck et al., 2018, s. 229, Skolverket, 2019a, s. 259). När litteraturen väljs utifrån elevernas intresse och läskompetens ökar deras möjlighet för språkutveckling. När elever får lyssna till texter som är utav deras intresse ökar deras uppmärksamhet och entusiasm för texten. Däremot är det vanligt att lärare av erfarenhet väljer den litteraturen de tidigare har arbetat med eftersom de vet att den fungerat tidigare (Brown, 2000, s. 293 - 294).

lärarens perspektiv på elever lärande har också betydelse.

En lärares syn på skönlitteratur grundas i den egna föreställningen om hur det går till i gemensam läsning. På samma sätt är lärarens föreställning om elevers lärande. I och med detta får det konsekvenser för hur skönlitteraturen läses. Frågor en lärare ställer sig inför skönlitterära val är vad, hur, varför och vem. Detta kallas för de didaktiska valen för att få en så bra undervisning som möjligt och för att ha ett mål med undervisningen. Konsekvenserna som blir av detta är en inre konflikt hos lärarna menar Ewald (2007), alltså en konflikt mellan stabilitet och förändring. Dels för skolkulturen och den

(15)

undervisning som sker bland de klassiska böckerna blandat med ny litteratur som bidrar till spänning och förändring (Ewald, 2007, s. 138 - 142). Lärarens litteratursyn kan beskrivas från olika håll, varav det ena är personlig uppfattning om varför och det andra är hur skönlitteraturen ska ingå i undervisningen. En lärare måste även ta hänsyn till ideologiska och pedagogiska ställningstaganden när läraren introducerar skönlitteratur i klassrummet. Hur kan skönlitteraturen kopplas ihop med styrdokumenten är en annan fråga lärare måste ta hänsyn till (Ewald 2007, s. 126).

Klassrummet behöver även vara en plats där konflikter och oliktänkande kommer till ytan och kan bemöta elever och lärare på ett respektfullt sätt. I processen i att välja högläsningsbok måste lärarna ta hänsyn till att urskilja likheter och olikheter i elevgruppen. Tankar om boken måste kunna komma till ytan och diskuteras i ett tryggt klassrumsklimat. På detta sätt kan högläsningen och undervisningen skapa öppenhet för olikheter samt olika värderingar och respekt för kulturella likheter och skillnader (Bringéus, 2011. s. 131). Vidare påpekar Bringéus att undervisning men högläsning bör problematiseras utifrån elevernas kunskap, känslor, erfarenheter, förväntningar och förhållningssätt. Därför behövs ett didaktiskt förhållningssätt som även problematiserar lärarens val av skönlitteratur (Bringéus, 2011 s. 132).

Forskning visar att högläsning i klassrummet främjar elevernas läs och skrivutveckling och framför allt ökar elevernas intresse för böcker och läsning. Lärare kan genom sina val av litteratur påverka elevernas språk- och ordutveckling, även Willard Hall (2008, s. 81) menar att alla böcker lär oss något även om det är språkutveckling eller etik.

Valet av en läsebok kan ha olika aspekter då lärare kan välja böcker som ska ha en viss avsikt för olika lästillfällen. Dessa kan exempelvis vara kulturella, etniska eller sociala avsikter eller personliga värderingar. Skolan ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och kränkande behandlingar samt bidra till att skolan ska verka för jämställdhet och solidaritet mellan människor (Skolverket, 2019a, s. 10). Dessa är saker som lärare bör överväga i sina litteraturval. Det är därför viktigt att vara medveten om normer som finns runt omkring oss i samhället. Ett budskap som lärare främjar när de väljer vad de ska läsa bör vara att förmedla respekt och kunskap om olika kulturer. Detta kan vara svårt eftersom mångfalden växer och en blandning av etnicitet, familjestrukturer och värderingar är olika. Våra klassrum är olika och därför bör även de böcker lärare väljer vara det. Lärare bör därför välja böcker som skildrar världen utanför så att barnen erbjuds en varierad läsning. Däremot ser varje klassrum olika ut och även detta är något lärare måste ta hänsyn till och välja böcker som passar den specifika elevgruppen. En av lärarens viktigaste resurser i valet av litteratur är biblioteket som kan hjälpa till att hitta böcker som är nyligen publicerade och kvalitativa för ett mångkulturellt klassrum som bidrar till skolans värdegrund (Skolverket, 2019a, s. 9, Willard Hall, 2008, s. 80 - 81). Att välja böcker som främjar jämställdhet och solidaritet är av hög prioritet men det betyder inte att lärare måste överge gamla favoriter eller bara läsa böcker som främjar

(16)

detta eller böcker som bara är av nya publikationer. Genom att vara noggrann med våra litteraturval till högläsning främjar lärarna barns språkutveckling samtidigt som de själva utvecklas som kulturellt lyhörda lärare (Willard Hall, 2008, s. 82).

Genom att en undervisning som är strategisk och målmedveten ökar chansen att samtal om boken uppstår (Wasik & Iannone-Campbell 2012, s. 329). Om en lärare långt innan hen går in i klassrummet har använt sig av nödvändiga strategier för gemensam läsning ökar chansen för samtal. Dessa strategier och urval är: bokval, förutsägelser baserade på bilder eller text, återberättelse, undervisa ordförråd i sitt sammanhang, läsa med tydlighet baserat på texten och syftet med texten. Böckerna som väljs för den gemensamma läsningen bör engagera, vara välskrivna och vara tilltalande för barnen, samt utsätta eleverna för en mängd olika genrer och nya ord för att utvecklas (Wasik & Iannone-Campbell 2012, s. 323). För att barn ska få möjlighet att uppleva rika läsupplevelser är det viktigt att hjälpa barn med sin bakgrundskunskap i samtal vid högläsning. Genom detta kan elever knyta an till andra med sina egna kunskaper och erfarenheter i klassrumsdiskussioner, därmed minskar utanförskapskänslor inom läsning och språkutveckling. I och med detta påvisar Fast (2007b) vikten av att planera bokval av högläsning för att öka möjligheten för alla elever vid diskussioner (Fast, 2007b. s. 181 -185).

I en studie gjord av Tjernberg (2013) undersöktes framgångsfaktorer i hur en god språkutveckling skedde. En framgångsfaktor i denna studie och den mest använda metoden var högläsning. Högläsningens syfte var att skapa en gemenskap samt startpunkt för både läs-och skrivutvecklingen (Tjernberg, 2013. s. 22). Högläsningen bidrog till både diskussioner och reflektioner i klassrummet. En lärare började med att presentera en skönlitterär bok för elevgruppen. För att skapa motivation och entusiasm för boken kopplade läraren boken till elevgruppens tidigare erfarenheter. Boken som lästes upp för elevgruppen väckte många frågor och tankar som lyftes fram. Eleverna i studien ställde öppna frågor om texten vilket resulterade i många olika svar. Genom detta tillvägagångssätt började lärare och elever gemensamt reflektera över texten. Undervisningsmetoden som läraren arbetade med i sitt klassrum omfattade både högläsning och textsamtal. Undervisningsmetoden skapar en möjlighet för elever att utveckla sin språkutveckling (Tjernberg 2013, s. 46, 56). En betydelsefull synpunkt som visade sig i studiens resultat var hur lärare planerade sitt val av skönlitteratur och undervisningens struktur. Elevers möjlighet för utveckling av språkutveckling skapades genom struktur och planering av både högläsning och boksamtal. Planeringen av undervisningen utgick från en process där undervisningen började i lättare samtal i början till att senare utvecklas till mer avancerat för eleverna och därmed öka elevernas ordförråd (Tjernberg, 2013. s. 50 - 55, 181).

(17)

Elever ska exponeras för olika texter och hur en text kan organiseras samt olika författare och illustratörer (Skolverket 2019a, s. 259). Genom att läsa både skönlitteratur och facklitteratur ges eleverna möjlighet att utvecklas inom sitt språk (Klvacek et al.,2018, s. 259). Detta bekräftade även Flood et al., (2005) där de även skriver att högläsning är den mest enkla och kostnadseffektiva metod för att utveckla elevers språkutveckling (Klaveck et al., 2018, s. 257). För barn i grundskolan är högläsning en viktig källa till elevers språkutveckling och ordinlärning (Kindle, 2010, s. 66).

Högläsning i skolan är en utgångspunkt för elevernas framtida utveckling och lärande. I detta avsnitt kommer högläsning beröras vid olika begrepp men det kommer att ha samma innebörd. Högläsning i detta avsnitt betecknas även som läsning tillsammans eller gemensam läsning. Läsning, skrivande och samtal är litteraturpedagogiska verktyg som sker gemensamt (Jönsson 2007, s. 50). I studien arbetade eleverna i högläsningssituationerna med föreställningsvärldar. Detta gjorde eleverna genom att på olika sätt uttrycka synpunkter, ställa frågor och berätta sin tanke kring den lästa texten. Genom denna undervisningsmetod utvecklas elevernas sätt att tänka kring texter . Jönsson (2007) diskuterar vidare vikten av att kunna öppna upp för föreställningsvärldar i klassrummet. I ett klassrum finns en mängd elever med olika erfarenheter av läsning vilket öppnar upp för varierande upplevelser kring texter. Föreställningsvärldar skapas ur elevers olika läserfarenheter och innehåller både det vi vet och det vi inte vet. Under läsningens gång öppnas hela tiden nya möjligheter upp för att förändra elevernas föreställningsvärldar. Läsning kan ses som en meningsskapande aktivitet där läsaren hela tiden utvecklar sin språkutveckling (Jönsson, 2007, s. 9, 50 - 51, 67).

Genom att läsa tillsammans med andra skapas gemensamma upplevelser (Jönsson 2007, s. 16, 49-54, 61). Men dessa upplevelser kan ta form på olika sätt. Genom samtal med eleverna efter den lästa texten kan innehållet bli tydligare för dem genom att innehållet uppmärksammas från flera olika perspektiv, i detta fall flera olika elevers perspektiv. Jönsson menar att högläsning i grupp ger positiva effekter på elevers språkutveckling. Detta skapar motivation när de läser individuellt. I studien beskrivs även hur den gemensamma läsningen innehöll både samtal om textens innehåll och efterarbete. I denna studie var efterarbetet läsloggar där eleverna skrev ner sina tankar om texten som de läst gemensamt och pratat om. Genom detta sätt att arbeta med högläsningen visar resultatet av studien att eleverna började utveckla olika nivåer av föreställningsvärldar. Elevernas kunskap kring texter breddades och utökade deras tänkande kring dem. Genom att samtala och skriva läsloggar bidrog det till att eleverna efter ett tag skrev längre läsloggar och samtalen utvecklades till ett mer fördjupat plan (Jönsson, 2007, s. 16, 49 - 54, 61). Vid högläsning ges barn möjligheten att utöka sitt ordförråd och lära sig förstå begrepp. Men för att detta ska ske måste lärare ge eleverna möjligheten. Genom att använda högläsning som aktivitet kan läraren använda metoden att läsa med inlevelse, gester och ansiktsuttryck och därmed ge eleverna en upplevelse där de samtidigt får möjlighet att lära sig vad ord betyder. Läraren behöver göra eleverna till deltagare av högläsningen för att främja aktivt lärande. Detta kan göras genom att ställa frågor om texten som stödjer

(18)

innehållet. Lärare måste planera samt ha ett syfte med högläsningen. Även om viss högläsning kan vara spontan ger det mer hos barnens utveckling om högläsningen är planerad. Vidare förklaras vikten av en planerad undervisning. Genom att läraren planerar målmedvetna, strategiska samtal lär elever sig hur man aktivt lyssnar på en talare vilket även Skolverket lyfter i det centrala innehållet (Kindle, 2010, s. 67; Skolverket 2019a, s.258; Wasik & Iannone-Campbell 2012, s. 329 - 331).

Samtal mellan lärare och elev kan kopplas till vinster i barns språkproduktion och förståelse (Wasik & Iannone-Campbell, 2012, s. 325). Ett exempel på lärar-och elevsamtal är boksamtal där läraren läser en skönlitterär bok. Därefter presenterar och diskuteras ord i boken, dessa ord diskuteras men används även i olika aktiviteter. Elever kommer troligen att lära sig dessa ord och lägga till dem i deras egna ordförråd. Sammanfattningsvis belyser resultatet av studien att barn utökar sitt ordförråd genom flera meningsfulla exponeringar och blir integrerade i sammanhang med de nya orden genom lekar och olika sammanhang tillsammans med vuxna (Wasik & Iannone-Campbell, 2012. s. 324 - 325).

Högläsning sker i hemmet men framför allt i skolan. Högläsning och samtal finns i barns “ryggsäckar”, alltså deras tidigare erfarenheter (Fast 2007b s. 157). Genom högläsning lär sig barn omedvetet både hur språket låter men även nya ord. Det finns tre viktiga anledningar till att läsa för barn. Den första anledningen är att litteratur ger barn en väg in i samhällets kultur. Lärare har möjlighet att göra barnen medvetna om kulturen genom kunskap och berättelser från olika miljöer. Detta kan öppna upp för en förståelse för ett mångkulturellt samhälle. Andra anledningen är att berättelser är en väg in i skriftspråket. Genom berättelser skapas motivation för att själva börja skriva, barnet börjar inse värdet av en skriven text. Den sista anledningen varför man ska läsa för barn är att berättelser bildar en ram av upplevelser där barn lär sig om andra människor och olika sätt att leva (Fast, 2007b, s. 157).

För att eleverna ska få en djupare förståelse för texten är det viktigt att ställa öppna frågor. Öppna frågor är kognitivt utmanande då de inte har ett angivet svar. En öppen fråga öppnar för fler svar och blir lättare att diskutera kring. En stängd fråga leder eleverna till ett enda svar och därför blir frågan mindre kognitivt utmanande. I studien beskrivs även att öppna frågor stödjer elevers språkliga utveckling. Att ställa mer kognitivt utmanande frågor (öppna frågor) vid högläsning gör att eleverna ges möjlighet till att utveckla kognitiva färdigheter, alltså att kunna orientera sig i tid och rum samt minnas det man har läst. Studien belyser genom att ställa frågor som gör det möjligt för eleverna att förutsäga, dra slutsatser och diskutera svåra ord med mera, driver dem till att diskutera och samtala med varandra kring texten (Gort et al., 2012, s. 260 - 261).

Möjligheten att få föra boksamtal i ett klassrum ger eleverna en förutsättning att undersöka, skapa mening och göra texten meningsfull. Kommunikation och dialog är de två centrala delarna för ett framgångsrikt boksamtal men även när det kommer till skrivande eller andra språkliga uttrycksformer (Jönsson, 2007, s. 50). Eckeskog (2013)

(19)

betonar i sin avhandling vikten av skiftning av fokus från individ och att lärande genom högläsning sker genom aktivt deltagande i ett socialt sammanhang. Samtidigt belyser Eckeskog (2013, s. 65) vikten av den gemensamma läsningen och att samtal bidrar till att eleven skapar förståelse för och med människor och att alla tänker olika. Genom detta bidrar högläsningen till att elever blir aktiva aktörer i högläsningen.

Att arbeta med texten både före, under och efter högläsningsstunden är av vikt för att utöka elevernas kunskaper om innehållet, förståelse för hur texten är strukturerad samt för att förutsätta deras språkutveckling under tiden (Baker et al., 2020, s. 2701). Detta påvisar studien då en undersökning gjorts i en klass där högläsning var en del av språkutvecklingsundervisningen. När högläsning används som undervisningsmetod där läraren arbetade med texten före, under och efter fann att elevernas intresse men även elevernas ordförråd ökade avsevärt. Det gav även eleverna goda förutsättningar för att diskutera kring boken efteråt (Baker et al., 2020, s. 2701).

Att arbeta med en text innan kan innebära att läraren låter eleverna göra förutsägningar om vad den kan handla om, exempelvis genom att titta på omslaget och läsa titeln. Det är viktigt att läraren sedan tidigare har läst boken och kan stötta eleverna i deras förutsägningar för att de tillsammans ska kunna skapa bakgrundskunskap och förståelse för innehållet. Arbetet med boken fortsätter när läraren börjar läsa. Läraren har vid förarbetet förberett eleverna på vad boken kommer att handla om vilket gör det lättare för eleverna att fokusera på detaljer i texten. Det gör även att läraren kan stanna upp och diskutera innehållet samt svåra ord som förekommer i texten. Avslutningsvis fortsätter arbetet efter högläsningen då eleverna kan återberätta och diskutera kring texten tillsammans (Baker et al. 2020, s. 2704).

För att eleven ska uppnå de centrala målen för årskurs 3 som Skolverket har lagt fram är boksamtal som metod en bra grund då eleverna ska lära sig att lyssna samt återberätta betydelsefulla delar av en text eller annat innehåll. Genom detta visar eleven en grundläggande läsförståelse som gynnar hen (Skolverket, 2019a s. 263).

Meningsskapande genom skönlitteratur kan generera nya erfarenheter och kunskaper hos eleven. Detta utvecklas genom den gemensamma högläsningen men när eleverna får delta i diskussioner med varandra eller boksamtal utvecklas dessa erfarenheter och kunskaper på ett djupare plan hos eleven. Eleven får möjlighet att bearbeta texten genom att diskutera med andra elever men även med läraren (Schmidt, 2013. s. 241). I en studie som gjordes av Schmidt (2013) lades fokus på hur elevers språk inom skrift utvecklas men även deras identitet genom olika aktiviteter kring texten som lästs. I denna studie deltog nio elever genom intervjuer och observationer. En metod för att utveckla elevers språkutveckling under denna tid var högläsning. Schmidt väljer att använda begreppet läsebok, den bok som läses vid högläsningen. Läsebok innebär att ett kapitel bearbetas i taget. Lärarna i denna studie valde att innan läsning av ett nytt kapitel samtala om det förra och samtidigt bearbeta svåra ord genom samtal med eleverna. Precis som Eckeskog (2013) beskriver i sin studie så menar även Schmidt (2013) att elever utvecklat sitt språk

(20)

i ett socialt sammanhang. Eftersom nya kapitel behandlas vid olika tider är det kapitlet som läses för stunden som avgör vilka redskap en lärare kan använda sig av, men även vilka redskap som är avsikten för att lära eleven. Resultatet i denna studie visar att när eleven fått läsa den lästa texten själv efter högläsningen får eleven möjlighet till att lära sig grammatiska strukturer och stavningsregler. Genom att använda frågor till den lästa texten skapas möjligheten för eleverna att lära sig det svenska skriftspråket men även ord och begrepp (Eckeskog, 2013, s. 252).

6. Diskussion

Syftet med vårt arbete var att undersöka lärarens val av skönlitteratur för högläsning i klassrummet och hur högläsning påverkar elevers språkliga utveckling i F-3.

Metoddelen samt hur studien gått tillväga lyfts fram i metoddiskussion (6.1). Resultatdiskussion (6.2) diskuteras resultatet från studien utifrån vår frågeställning. Resultatet som uppnåtts under vår undersökning anser vi har uppnås vårt syfte och de frågor som vi ställt och som ligger till grund för vårt arbete. Genom att göra denna undersökning har vi fått en större förståelse och kunskap om högläsningens betydelse för elevernas språkliga utveckling samt vad lärarens litterära val har för betydelse i denna process. Vi anser att denna kunskap kommer vara av värde i vår framtida roll som pedagoger.

6.1 Metoddiskussion

Inklusionen av de vetenskapliga texterna grundar sig i frågeställningen och ur vårt syfte. Litteraturstudien handlar om högläsning och lärares skönlitterära val till högläsning. Därav våra sökord. Sökorden och söktjänsterna varierade då vi behövde nationella och internationella studier. När vi började med litteratursökningen gjordes en bredare sökning av området med hjälp av sökord såsom högläsning/read aloud för att lättare skapa en bild av vad högläsning kan bidra till i undervisningen. Vid en sådan här bred sökning insåg vi att högläsning är ett brett område med mycket litteratur och började härmed specificera våra sökningar mer, exempelvis la vi till sökord som teaching, choice of literature eller fiction. Vi fick bättre och mer relevanta träffar för vår undersökning och började välja ut artiklar. Vid val av artiklar fokuserade vi på författare, publikationstyp samt år. De vetenskapliga artiklar och texter har även granskats för att få en så relevant källa som möjligt. En svårighet var att hitta artiklar som passar vår målgrupp F-3 då högläsning är en aktivitet som används och diskuteras i alla åldrar och för olika mottagare. Vi valde att granska och analysera källor som berör årskurs 4-6 men även andra svensklärares arbete för att förstå vilka faktorer som påverkar lärares litterära val. Ett hinder i vårt skrivande var att vi hade två stycken frågeställningar som ansågs vara separata men under arbetets gång utvecklade vi forskningsfrågorna och resulterade i att vi fick ihop till de två som står.

(21)

6.2 Resultatdiskussion

6.2.1 Lärares skönlitterära val

Anledningen till att detta var en av våra frågeställningar var att under vår VFU användes Mini och den magiska stenen, som gavs ut 1995, som läsebok för elever i årskurs 2. Vi ville därför studera kring vilka faktorer som påverkar lärares val av skönlitteratur eftersom Mini är en lite äldre bok. Vi har under studiens gång insett att det här är en svår punkt att undersöka då resultatet visar att valet av litteratur varierar mycket beroende på skola, lärare, tillgången till olika böcker men framförallt på elevgruppen.

Vi anser själva att det är lätt för lärare att fastna i att använda den gamla vanliga boken som alltid fungerat och att de kanske glömmer av att det är nya elever med nya intressen och behov som ska läsas för. Att välja skönlitterära verk som både stimulerar läroplanen och elevernas intresse är en utmaning för dagens lärare (Skolverket, 2019a, s. 259). Att ställa sig frågan ”Vilken text är bäst? kanske inte är formulerad på det bästa sättet, istället kanske vi ska ställa oss frågan ”Vilken typ av text passar bäst till den aktuella elevgruppen?”. Genom att välja texter som passar till den individuella elevgruppen förutsätts att eleverna utvecklas språkligt (Brown, 2000, s. 305). Detta belyser även Schmidt (2013) då flera barn har svårt att välja böcker på egen hand. Genom att eleverna får möjlighet till högläsning och därmed exponeras för olika genrer kan det underlätta för eleven genom att välja en genre som de funnit intressant under högläsningen (Schmidt, 2013, s. 245). En annan aspekt vi också sett är att lära känna sin klass och veta vad eleverna tycker om att läsa bidrar det till att lärare får ett mer begränsat område att välja skönlitteratur från vilket underlättar i valet. Samtidigt kommer det bidra till att fler elever kommer att vara mer drivna i samtalen vid efterarbetet av bok. I likhet med Jönsson (2013) där till exempel boksamtal eller läslogg används för att reflektera över den lästa texten.

Vidare visar resultatet att när läraren väljer böcker ska de har många möjligheter, dels att engagera men även kunna väcka frågor hos eleverna. En läsebok ska utmana eleverna både språkligt och litterärt. Därför är det viktigt att anpassa läseböcker efter varje elevgrupp då språkutvecklingen ser olika ut hos olika individer. För att eleverna ska kunna utvecklas språkligt under högläsningsstunderna menar Chambers (1993, s. 91) att läraren måste se till och ta hänsyn till elevernas tidigare erfarenheter för texter. Det är viktigt att de skönlitterära valen inte sker slumpmässigt utan de ska förnyas och anpassas efter elevernas behov.

6.2.2 Högläsning som språkutveckling

I bakgrund 3.3 används boksamtal som metod för att elever ska få möjligheten att fördjupa sig i skönlitteraturen och för att utveckla sitt språk. Genom denna metod utvecklar elever sitt ordförråd men även sin grammatik. Det visar studien som Schmidt gjorde 2013. Genom att använda frågor till den lästa texten skapas möjligheten för eleverna att lära sig det svenska skriftspråket men även ord och begrepp (Schmidt, 2013, s. 252). När barn lyssnar på en berättelse beskriver Fast (2007b, s. 113 - 114) att barn

(22)

“move into literacy”, att de rör sig in i textens värld. De lär sig mycket helt ovetandes, hur språket låter och är uppbyggt. De lär sig även nya ord och begrepp, trots att de inte förstår alla ord så förstår barnen sammanhanget (Fast, 2007b s. 113 - 114).

Jönsson (2007) och Schmidt (2013) påvisar likheter i sina studier då vikten av att arbeta med texten både innan högläsningens start och efter läsningen. Det är här lärarens val av litteratur påverkar elevernas språkutveckling genom att ha textsamtal som Jönsson (2007) kallar det, där ord, begrepp och föreställningsvärldar diskuteras, skrivs ner och utbyts med varandra. Det här avviker Schmidts (2013) studie som visar att genom att eleven får läsa den lästa texten själv efter högläsningsstunden ges eleven möjlighet att lära sig grammatiska strukturer och stavningsregler (Schmidt, 2013, s. 52).

En av vår frågeställning var att ta reda på hur elevernas språkutveckling påverkas av högläsningen. Resultatet visar att det är av vikt att lärare inte bara läser en högläsningsbok en gång och sedan går vidare utan vi behöver bearbeta våra högläsningsböcker. Detta för att eleverna ska kunna utvecklas språkligt men också förstå innehåll och struktur i texterna. Detta visar fler av de studier vi undersökt och beskrivs detaljerat i resultat 5.1. I resultatet beskrivs även hur viktigt det är att ställa öppna frågor då de stängda frågorna inte leder eleverna någonstans. Öppna frågor ger eleverna en möjlighet att diskutera, analysera och jämföra varandras upplevelser av texten. Som Sjöstrand i likhet med Tjernberg belyser vikten av att ställa öppna frågor leder läraren eleverna åt rätt håll då de utvecklar förmågan att kunna förutsäga, dra slutsatser men även diskutera mer kring texternas innehåll (Sjöstrand, 2015, Tjernberg, 2013, s. 46, 56). Att ha möjlighet att föra boksamtal är av vikt för att eleverna ska kunna bearbeta innehållet gemensamt och skapa mening med texten. Att kommunicera och föra en dialog är de två centrala delarna i ett framgångsrikt boksamtal, menar Jönsson (2007, s. 50). Detta belyser även Eckeskog (2013, s. 65) i sin avhandling där hon skriver att det är genom samtal och dialog med varandra som eleverna skapar möjligheten att utvecklas språkligt och att vi tänker olika som individer.

Under vår studie har vi förstått att arbetet med texter som används i klassrummet är betydelsefullt för elevernas språkutveckling. Vi kan inte plocka fram en bok som vi läser en gång och sedan lägga undan den, det är i princip helt onödigt. Vi behöver arbeta med vår högläsning före, under och efter för att den ska vara betydelsefull för eleverna och för att den ska kunna vara språkutvecklande. Arbeta med läsebok eller högläsningsbok före högläsningsstunden kan läraren enkelt göra. Detta genom att innan de påbörjar ett nytt kapitel, diskutera med eleverna kring vad som hände i det förra. Läraren kan ta vara på diskussionen och samtala kring svåra ord som kan uppstå i det nya kapitlet samt att eleverna ska fokusera på under högläsningen. Resultat visar även att om eleverna får läsa kapitlet själva efter högläsningen får de möjlighet att lära sig grammatiska strukturer och stavningsregler.

Resultatet visar även att föreställningsvärldar är en grundläggande viktig faktor i elevernas språkutveckling då eleverna på olika sätt kan tolka texten och lägga fram

(23)

viktiga synpunkter att diskutera gemensamt. På detta sätt utvecklas elevernas sätt att tänka kring texter. I ett klassrum finns en mängd olika elever med olika erfarenheter av texten vilket gör att eleverna gemensamt kan diskutera texten från olika synpunkter. Stensson (2006) lyfter föreställningsvärld som ett begrepp där en föreställningsvärld innehåller både det vi vet och det vi inte vet och därför är det viktigt att kunna diskutera om dessa gemensamt med eleverna för att redogöra för oklarheter (Stensson, 2006, s. 124). I likhet med Jönsson (2007) lyfter även Westlund (2014) att elever kan förstå texten på ett annat sätt med hjälp av att kliva in i en föreställningsvärld (Jönsson, 2007, s. 9, 50-51, 67., Westlund, 2014, s. 3).

Genom studien framkommer även att högläsning bidrar till ett flertal olika positiva betydelser för elevers språkutveckling vilket gör att den borde ha en betydande del i undervisningen. Däremot framkommer det inte i styrdokumenten att den bör ske i undervisningen, å andra sidan finner vi genom studiens resultat av högläsning som kan kopplas till styrdokumenten. Vidare visar resultatet av studien att eleverna får intresse och motivation till att läsa egna texter via högläsning. De lär sig inte bara att läsa utan även att tycka om att läsa.

6.2.3 Framtida forskning

Vi hade tyckt att det vore intressant att göra en vidare forskningsstudie kring vad det är som påverkar lärares litterära val för högläsning med liknande syfte. Detta hade vi kunnat göra med en kvalitativ studie där vi intervjuar lärare kring frågan för att få en bredare syn på frågeställningen. Vi hade även velat se mer hur lärare använder högläsning som en undervisningsmetod då vi tycker att det är en bra metod för att just stödja elevernas språkutveckling. Detta hade vi kunnat göra med observationer i klassrum då resultatet hade blivit mer representativt eftersom vi hade kunnat se hur lärare använder sig av högläsning och eventuella boksamtal kring läseboken. Vi hade även då velat intervjua elever från klassen för att få deras perspektiv på högläsning som undervisningsmetod och vad de tycker om lärarens litterära val till den. Vi hade velat ta reda på vad eleverna tycker att högläsning har för betydelse för undervisningen men även vilka möjligheter de ser med den. Eleverna har en lika stor betydande roll som läraren i undervisningen och det är därför vi hade velat ha med dem i vår studie. Som vidare forskning hade vi velat undersöka olika lärare och skolor för att se om de använder högläsning som undervisningsmetod och hur det kan skilja sig från de olika skolorna.

6.3 Sammanfattning av diskussion

I inledningen förklarar vi våra egna erfarenheter av högläsning i skolan och efter vår VFU började vi fundera kring vad det är som påverkar lärares val av skönlitteratur samt vad den har för påverkan på elevernas språkutveckling. En fundering vi hade kring detta var möjligtvis att högläsning inte förekommer i kursplanen för F-3 och därför inte uppmärksammas som lika värdefull som forskning belyser.

(24)

Det framkommer tydligt att resultatet av lärarens val av skönlitteratur visar att flera faktorer påverkar lärare. Vid valen ställer lärare sig frågan om vad, hur, varför och vem. Vid ett val av skönlitteratur måste läraren därför ta hänsyn till både läroplanen samt elevgruppen. Även skolkulturen påverkar valet, där kollegor, personlig uppfattning samt ekonomi spelar en stor roll. Det vi kan uppmärksamma efter resultatdelen är att det inte är en faktor som påverkar lärares val utan det är flera och det är svårt att vara specifik. Forskning påvisar inte heller en enda faktor.

Vårt resultat i denna litteraturstudie påpekar inte att högläsning är dåligt eller fel att använda vid stunder innan en rast eller mysiga stunder med elever. Man kan tydligt se i resultatdelen att forskare poängterar att högläsning bidrar till motivation, gemenskap och skapar nya tankar hos elever. Det vi kan poängtera utifrån resultatet i litteraturstudien är att högläsning som pedagogiskt redskap kan bidra till utveckling av språkutveckling i förskoleklass och 1-3. Resultatet visar även att genom samtal som aktivitet ihop med högläsning är den främsta aspekten för att utveckla språket hos elever. Andra aktiviteter utöver samtal som visar stor påverkan tillsammans med högläsningen är skrivprocesser, diskussioner och frågor tillsammans med elever. Det som vi lagt märke till efter denna litteraturstudie är att forskare lägger större vikt vid att studera elevers utveckling av läskunskaper mer än skrivkunskaper kopplat till högläsning.

Litteraturstudien visar även hur högläsning som metod bidrar till att elever utökar sin språkutveckling. En metod som framhävs i både bakgrunden 3.3 men även i resultatdelen 5.2 är boksamtal. Sammanfattningsvis påvisar denna litteraturstudie i sin helhet hur läraren står inför många olika aspekter samt faktorer hur hen väljer sin skönlitteratur till högläsningen.

(25)

Referenser

Baker D, Santoro L, Biancarosa G, K.Baker S, Fien H & Otterstedt J (2020). Effects of a read aloud intervention on first grade student vocabulary, listening comprehension, and language proficiency. Springer nature. 35(3), 258-276.

https://doi.org/10.1007/s11145-018-9821-1.

Bringéus, E. (2011). När känslorna får styra - om litteraturläsning i en mångkulturell gymnasieklass. [Licentiatuppsats, Malmö högskola] Malmös Universitets publikationer -elektroniskt arkiv.

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/11695/Bringeus.pdf?sequence=2&isAllowed= y

Brodow, A & Rininsland, K (2005). Att arbeta med skönlitteratur i skolan- praktik och teori. Studentlitteratur.

Brown, K J. (2000). What kind of text- For whom and when? Textual scaffolding for beginning teachers. The reading teacher, 53 (4), 292-307.

Chambers, A. (1993). Böcker inom oss Om boksamtal. R&S Books.

Eckeskog, H. (2013). Varför knackar han bara inte på? [Licentiatavhandling, Umeå Universitet]. DiVA.

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:629481/FULLTEXT01.pdf

Ewald, A. (2007). Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. [Doktorsavhandling, Malmö Högskola].

Fast, C. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Studentlitteratur.

Fast, C. (2007). Sju barn lär sig skriva. [Doktorsavhandling, Uppsala Universitet]. DiVA. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:169656/FULLTEXT01.pdf

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier : värdering analys och present. Natur & Kultur.

Gort M , W. Pontier R & Sembiante S (2012). Function, Type, and Distribution of Teacher Questions in Dual-Language Preschool Read Alouds. Bilingual Research Journal, 35 (3), 258-276. https://doi.org/10.1080/15235882.2012.734262

Fox, M. (2001). Läsa högt - en bok om högläsningens förtrollande verkan. Kabusa böcker.

Hall, K W. (2008). The Importance of Including Culturally Authentic Literature. YC young children, 63 (1).

(26)

Heimer, M. (2016a). Högläsning : läsutveckling från teori till praktik.. Gothia Fortbildning.

Heimer, M. (2016b). Högläsning i förskolan . vägledning till litteraturen. Gothia Fortbildning.

Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter.[Doktorsavhandling, Malmö Högskola].

Kindle, K J. (2010). Vocabulary Development During Read-Alouds: Examining the Instructional Sequence. Literacy Teaching and Learning, 14 (1,2), 65-88.

Klvacek, M. Monroe, E. Wilcox, B. Hall‑Kenyon, K & Morrison, T (2018). How

Second-Grade English Learners Experienced Dyad Reading with Fiction and Nonfiction Texts. Early Childhood Education Journal, 47 (2), 227-237.

https://doi.org/10.1007/s10643-018-0919-5

Lin, L. (2014). Learning Word Meanings from Teachers’ Repeated Story Read-Aloud in EFL Primary Classrooms. Language Teaching and Research Center, 68-81.

http://dx.doi.org/10.5539/elt.v7n7p68

Nilholm, C. (2017). SMART - ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Studentlitteratur.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U, Lundgren., C, Liberg. (Red.), Lärande, skola, bildning - grundbok för lärare. (s.203-264). Natur & Kultur.

Schmidt, C. (2013). Att bli en sån’ som läser. [Doktorsavhandling, Örebro Universitet]. DiVA.http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:656947/FULLTEXT02.pdf

SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2019a). Lgr11. Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket.

Skolverket (2019b). Lpfö 18, Läroplan för förskolan. Skolverket.

Stensson, B. (2006). Mellan raderna : Strategier för en tolkande läsundervisning. Liber. Sjöstrand, S. (2015). Språkutvecklande arbetssätt inkluderar alla oavsett bakgrund. Lärarförbundet.

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs och skrivlärande. [Doktorsavhandling, Stockholms Universitet]. DiVA.

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01.pdf

Wasik, B. & Iannone-Campbelle, C (2012). Developing vocabulary through purposeful, strategic conversations. The Reading Teacher, 66 (2), 321-332.

(27)

Bilaga 1

Översikt över analyserad litteratur

Författare Titel Tidskrift Publikationsår Syfte Design Urval Datainsamling Land Studiens teoretiska utgångspunkt/ram Resultat Lu-Chun Lin

Learning Word Meanings from Teachers’ Repeated Story Read-Aloud in EFL Primary Classrooms

Vetenskaplig artikel 2014

Syftet med studien var att ta reda på hur elevers språkutveckling utvecklas i samband med högläsning. Särskilt studerades om elevers språkutveckling förbättrades om lärare upprepade samma högläsningsbok.

Kvasi Experimentell design med två olika klasser, 58 elever.

Datainsamling: Inspelade observationer och lärarintervjuer.

Land: Taiwan

Ingen teoretisk ram. Resultatet av studien visar att högläsning som är ofta förekommande i

klassrummet ökade elevers språkutveckling och ordinlärning över tiden.

Susanna Sjöstrand

Språkutvecklande arbetssätt inkluderar alla oavsett bakgrund

Ett inkluderande arbetssätt förutsätter språkutveckling

Skolverket Land: Sverige

(28)

Artikel 2015

Helena Eckeskog

Varför knackar han bara inte på?

Licentiatavhandling 2015

Syftet med studien var att studera arbetet med läsförståelse i åk 1-2 och hur viktigt det arbetet är.

Etnografisk undersökning på sju elever.

Datainsamling: lärarintervjuer, observation, lärares dagböcker samlades in som data.

Land: Sverige

Socialt och kommunikativ process.

Resultatet visar att högläsning förebygger läsförståelse samt att elevers språkutveckling utvecklas i samband med den.

Catarina Schmidt

Att bli en sån’ som läser

Doktorsavhandling 2013

Syftet med studien var att studera nio elevers erfarenheter av användning av olika texter, i och utanför skolan. Studien

undersöker vilka texter som används och vilka aktiviteter som kopplas ihop med texterna. Vidare var syftet hur aktiviteterna kopplade till texten utveckla elevernas identitetsskapande samt språkutveckling.

Kvalitativ metod med etnografisk undersökning. Studien hade en grupp på nio elever som deltog. Datainsamling: observationer, intervju i grupp och enskilt, enkät och hembesök.

Land: Sverige

Langer och hermeneutiska perspektiv.

Resultatet för studien visar att eleverna använder multimodala verktyg för texter, som ljud, bild, digitala verktyg. Elever utvecklas inom stavning och grammatik. Studien visar att elevers läskunnighet måste ha bra förutsättningar för varje elev genom att använda sig av multimodala verktyg. Detta skapar meningsskapande hos eleven för vidare utveckling och entusiasm för vidare läsning.

(29)

Karin Jönsson

Litteraturarbetets möjligheter - en studie av barns läsning i årskurs 1-3

Doktorsavhandling med didaktisk inriktning 2007

Studiens syfte var att undersöka hinder och möjligheter med olika litteraturpedagogiska verktyg samt vilka samband det hade med litteraturarbetet i årskurs F-3. Även studera elevers utvecklande av föreställningsvärldar.

Kvalitativ metod med etnografisk undersökning. Studien hade en grupp på 24 elever som deltog. Datainsamling: observation under 4 år, intervju, inspelning samt läraranteckningar.

Land: Sverige

Socialt och kommunikativ process.

Resultat för studien visar att elever utvecklas i sina föreställningsvärldar genom att delta i den gemensamma högläsningen där läraren ställer frågor. Metoden lärare använde sig av var boksamtal och eleverna samtalar i en social process. Barbara A. Wasik Charlene Iannone-Campbell Developing vocabulary through purposeful, strategic conversations Vetenskaplig artikel 2012

Studiens syfte är att undersöka elevers språkutveckling innefattande ordförråd genom samtal kring texter.

Litteraturstudie där tidigare forskning använts.

Land: Australien

Social och kommunikativ process.

Resultatet för studien visar hur elever genom lärarförda samtal utvecklar sitt ordförråd genom att diskutera texter, ord och bilder.

Michelle L. Klvacek, Eula E. Monroe, Brad Wilcox, Kendra M. Hall‑Kenyon & Timothy G. Morrison

How Second-Grade English Learners

Experienced Dyad Reading

Syftet med studien var att ta reda på vad högläsning har för påverkan på eleverna vid användandet av både

skönlitteratur och facklitteratur.

Kvantitativ studie med kvalitativ datainsamling Datainsamling: videoobservationer,

studentintervjuer, observationer och anekdotiska anteckningar.

Land: USA

Ingen teoretisk ram. Resultatet av studien visar att eleverna visade ett större intresse för skönlitteratur gentemot facklitteratur.