Mångkulturell vägledning
En undersökning om mångkulturell vägledning på Komvux
Sivita Ahmadi och Shireen Mallkoo Umeå universitet, vårterminen 2014 Examensarbete 7,5 hp
Studie- och yrkesvägledarprogrammet (180 hp) Handledare: Rolf Hugoson
Förord
Denna C-uppsats har upplevts både arbetsam och berikande. Det var inget lätt ämne att utforska. Vi har vid flera tillfällen under studies gång diskuterat om vi verkligen vill fortsätta skriva om detta ämne eftersom insamling av material inte var enkelt. Det som gjorde att vi inte tappade motivet att skriva om mångkulturell vägledning var att man får inte möjligheten så ofta att skriva om ett ämne man brinner för. Vi hoppas på att denna studie blir lärorik samt en utgångs punkt som andra intresserade av ämnet kan utgå ifrån för vidare forskning.
Med det vill vi tacka personer som har hjälpt oss med att klara denna studie. Vår tack riktar sig till
Intervjuade studie- och yrkesvägledarna på Viva vägledning i Umeå Kommun Intervjuade studenter på Komvux i Umeå Kommun
Rolf Hugoson-handledare Annette Löf- examinator
Studieverkstad- Umeå universitet
Sammanfattning
Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.
Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux.
Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och yrkesval.
I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen. I studiens analys och diskussion kom det fram att vägledarna behöver utveckla sina mångkulturella kompetenser för att kunna öka förståelse av utlandsfödda studenters etniska bakgrund.
Nyckelord
: studie- och yrkesvägledare, mångkulturell vägledning, utlandsfödda studenter, kulturAbstract
This study deals with the multicultural guidance on adult education in Umea. The study's main purpose is to investigate how counselors and foreign-born students experience multicultural guidance. We also want to investigate the counselor´s methods in multicultural guidance and what these counselors feel about their multicultural competence and how it can be developed.
The survey is based on the qualitative method of working which is based on interviews with three active guidance counselor at Viva guidance as well as three foreign-born students in adult education.
We have assumed the theories that we have learned during training. These theories may involve, for example culture , background, life stories , multicultural counseling, creative approaches and study and career choices.
In the result, it was revealed that the interviewed guidance counselors and foreign-born students defined the concept of multiculturalism as attitude. By that meaning the way people relate to each other during a guidance conversation, where specific and creative approaches are practiced in order to facilitate exchange of information. In the study-analysis and discussion section, it has emerged that counselors need to develop their multicultural competence in order to increase the understanding of foreign-born students' ethnic background.
Keywords:
Study and Career Guidance, multicultural counseling, foreign-born students, culture.1
Innehåll
Förord ... 2 Sammanfattning ... 3 Abstract ... 4 Innehåll ... 1 1. Inledning ... 3 1:1 Bakgrund ... 3 1:2 Problembeskrivning ... 41:3 Syftet och frågeställningar ... 6
1:4 Avgränsning ... 6
2. Begreppbeskrivning ... 7
2:1 Ett mångkulturellt samhälle ... 7
2:2 Utlandsfödda ... 7
2:3 Klient/sökanden ... 7
3. Allmänt om Umeå ... 8
4. Komvux i Umeå ... 8
5. Metod ... 9
5:1 Intervju som metod ... 9
5:2 Rapportens etik ... 10
5:3 Urvalsgruppen ... 10
5:4 Datainsamling och genomförande ... 11
6. Tidigare forskning ... 13
6:1 Forskningsanknytning ... 13
7. Litteraturgenomgång ... 13
7:1 Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesvägledning ... 13
7:2 Launikari och Puukari, Multicultural guidance and counseling – Theoretical foundations and best practices in Europe... 15
7:3 Brown, Duane and Association. Career Choice and Development ... 16
7:4 R. Vancy Peavy- konstruktivistisk vägledning teori och metod. ... 17
7:5 Norman E. Amundson, Aktivt engagemang - Att berika vägledningsprocessen ... 19
8. Vad vi tror resultatet blir innan tillämpning av intervjuer? ... 20
9. Resultat ... 22
9:1 Intervjuperson: studie- och yrkesvägledare 1 ... 22
9:2 Intervjuperson: studie- och yrkesvägledare 2 ... 24
2 9:4 Sammanfattning av intervjuresultat med samtliga intervjuade vägledare, det som utmärker
dessa intervjupersoner. ... 29
9:5 Intervjuperson: student 1 ... 30
9:6 Intervjuperson: student 2 ... 31
9:7 Intervjuperson: student 3 ... 33
9:8 I denna sammanfattning kommer vi att lyfta fram studenternas uppfattning om utvecklingsbara sidor hos vägledarna ... 34
10. Analys ... 35 10:1 Resultattolkning, vägledarna ... 35 10:2 Resultattolkning, studenterna ... 38 11. Diskussion ... 40 11:1 Avslutande diskussion ... 41 11:2 Metod diskussion ... 43 11:3 Framtida forskning ... 44 12. Referenser ... 45 12:1 Litteraturer ... 45 12:2 Internetkällor ... 46 12:3 Tidigare forskningsuppsatser ... 46 13. Bilagor ... 47 13:1 Bilaga1- Mailbrev ... 47
13:2 Bilaga 2- Intervjufrågor för vägledaren ... 48
3
1. Inledning
1:1 Bakgrund
Vårt intresse väcktes för den mångkulturella vägledningen p.g.a. vår treåriga utbildning på studie- och yrkesvägledarprogrammet. I klassen har vi haft varierande diskussioner om vägledningen gällande kultur, kön, klass och etnicitet. Eftersom vi själva har en annan etnisk bakgrund än svensk, blev vi intresserade av mångkulturell vägledning. Vår rapport kommer att handla om den mångkulturella vägledningen på Komvux i Umeå. Anledningen till att vi valde Komvux är att en stor del av utländskfödda studenter går på Komvux där de kompletterar, läser vidare och slutför sina grund- och gymnasienivåstudier.
Vid en tidigare intervju med en studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning på Viva vägledning blev vi engagerade om detta ämne eftersom vägledaren visade ett stort intresse för just detta ämne. Detta beror på att vägledaren har stött på problem inom mångkulturell vägledning i form av missuppfattningar. Dessutom påpekade den intervjuade vägledaren att det skulle vara intressant att följa vår rapport och se resultatet av den.
Detta intresse växte ännu mer hos oss när vi träffade vuxna personer som går på Komvux som upplevde osäkerhet om vad nästa steg i lärandets process skulle bli. Vidare fanns det osäkerhet om var man skulle få den hjälp som behövs för att kunna hamna rätt i framtida studie- och yrkesval.
En professionell vägledare ska vara kunnig och samtidigt förstå de kulturella skillnaderna som exempelvis normer, värderingar, trostillhörighet o.s.v. Dessutom ska en vägledare genom sin vägledning möjliggöra en positiv förändring i individens nuvarande situation. Pedersson (1996) skriver i sin artikel The Importance of Both Similarites and Differences in Multicultural Counseling att de kulturella kompetenserna anses vara en förmåga att integrera med individer från olika kulturer och med olika etniska bakgrund.
Under vår senaste praktikperiod blev vi intresserade av att ytterligare undersöka vad som krävs av vägledaren i fråga om kompetenser för att kunna vägleda i en mångkulturell miljö. Anledningen till det var att vi upplevde att våra handledare har haft en viss svårighet med att förmedla information och göra sig förstådda när de bemötte studenterna som hade en annan
4 etnisk bakgrund än svensk. Vid vissa tillfällen har det uppstått missförstånd mellan vägledaren och de sökande på praktik- platserna. Detta kan bero på olika faktorer som exempelvis kulturella, sociala eller språkliga skillnader.
Vägledningen kan upplevas som ett främmande begrepp för utlandsfödda individer. Dessutom kan det innebära att dessa individer har blandade känslor om vad egentligen en vägledning innebär och vad en vägledare har för roll. Vi är osäkra på om att vägledaren tar hänsyn till studentens kulturella och sociala bakgrund. Med andra ord undrar vi om studenterna med svensk och utländsk bakgrund vägleds på samma sätt av vägledaren.
Peavy (1998) påpekar att mångkulturell vägledning är en process som strävar efter att skapa förståelse, kommunikation och interaktion mellan olika människor från olika etniska och kulturella bakgrunder. I Den konstruktivistiska vägledningen skriver Peavy att en vägledare ska kunna ta vara på de likheter som finns mellan olika kulturer men även försöka förstå skillnader. Detta för att inte skapa hinder utan att få en god förståelse, kommunikation och olika goda möjligheter i samhället.
1:2 Problembeskrivning
I den Konstruktivistisk vägledning berör Peavy i sin bok att den kulturella tillhörighetens roll inom vägledningsprocess har uppmärksammat under de senaste åren i det växande mångkulturella samhället. Den nya kulturella blandningen har ställt allt högre och nya krav på vägledaryrket. Därför det vill vi som blivande studie- och yrkesvägledare undersöka om vägledarna har de kompetenser som krävs för att kunna utöva mångkulturell vägledning. Det är viktigt även för utlandsfödda studenter att få göra ett väl underbyggt val av studier- och yrke. Detta kan åstadkommas om de blir bemötta av vägledare som har förståelse och tar hänsyn till studenternas olika kulturella bakgrund. På det sättet leder samtalen till att vägledaren har en positiv påverkan på studenternas studie- och yrkesval. När en vägledare inte visar hänsyn till sökandens förutsättningar och kulturella skillnader kan det medföra sociala orättvisor som t.ex. att vägledningen lyckas inte anser Sue et al. (1998).
Mångkulturell vägledning är ett växande behov i samhället. I artikeln Multicultural Counseling Competencies and Standards: A Call to the Profession framhålls påpekas att den mångkulturella vägledningen är en integrerad del av den professionella vägledningen och när
5 denna saknas kan det leda till att individer kan bli mindre motiverade till lärandet. Ytterligare kan det leda till missförstånd i olika frågor gällande funderingar kring studie- och yrkesval. Vi tror att vårt resultat av undersökningen om den mångkulturella vägledningen på Komvux skulle vara ett intresseväckande och lärorikt ämne för vidare forskning. Detta arbete kan rikta sig till olika typer av personer med olika kulturella bakgrunder samt till dem som är nyfikna på detta ämne.
I vårt arbete vill vi undersöka och analysera begreppet mångkulturell vägledning. Dessutom vill vi få en djupare förståelse för betydelsen av vad en mångkulturell vägledning kan innebära för studenter som har en annan kulturell bakgrund än svensk. I denna studie kommer vi att intervjua studenter som inte har haft ett professionellt vägledningssamtal tidigare i sitt hemland. Med det som bakgrund har vi, författarna av denna rapport, bestämt oss för att intervjua de studerande på Komvux som kommer från Asien och Afrika. Där är studie- och yrkesvägledarverksamhet inte riktigt aktuell för de studerande i stora delar
Det är mycket skrivit om vägledning av elever med utländsk bakgrund i olika skolformer men när det kommer till vuxenutbildning på Komvux fick vi inte många träffar. Vi har hittat en uppsats som handlar om mångkulturell vägledningen och om det finns på Komvux. Denna rapport är skriven av Elena Pieniowska och Elisbeth Casell Berghagen i Stockholm 2007. Vi har i vår rapport tagit del av rapportens struktur och upplägg, idéer om rubriker samt hur man går tillväga när man skriver en c-uppsats. Anledningen till att vi valde just denna rapport som en förebild var att den innehåller relevant fakta om det ämnet som vi vill undersöka och ta reda på.
6
1:3 Syftet och frågeställningar
Syftet med denna studie är att ta reda på hur studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning på Komvux. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetens och hur den kan utvecklas.
I vårt arbete kommer vi att besvara följande frågeställningar:
Hur upplever utlandsfödda individen respektive vägledaren vägledningsprocessen? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med individer som har en annan etniskt
bakgrund än svensk?
Vad anser vägledarna om sina kompetenser när de vägleder individer med en annan etnisk bakgrund och hur den kan utvecklas?
1:4 Avgränsning
I början var det planerat att intervjua studie- och yrkesvägledare från olika nationaliteter och båda könen. Men det visade sig att det var svårt att hitta både en manlig och kvinnlig vägledare med utländsk bakgrund som är verksam på Komvux i hela Västerbotten. Dessutom gjorde brist i tidsplanen att vi inte har haft möjligheten att intervjua flera yrkesaktiva studie- och yrkesvägledare och leta efter utlandsfödda vägledare.
7
2. Begreppbeskrivning
För att läsaren av vårt arbete bättre ska kunna förstå vad vi menar med vissa begrepp har vi valt att tydliggöra några begrepp som vi har använt oss av i denna rapport.
2:1 Ett mångkulturellt samhälle
I det mångkulturella Sverige belyser Ronström att Sverige idag beskrivs som ett tilltagande mångfaldigt samhälle. Med andra ord menar författaren att antalet invandrare och flyktingar är i ökning, och med det ökar antalet människor med olika språk, värderingar, traditioner, trostillhörighet, kulturer o.s.v. Författaren påpekar att Sverige idag ses som en varierande ”trädgård” med varierande färger och former på blommorna och det är invandrare och flyktinggrupper som bildar denna ”gård” med blandning av lika kultur, värderingar och trostillhörighet mm.
2:2 Utlandsfödda
Personer som är födda i ett annat land än Sverige eller har en förälder född utomlands och en förälder född i Sverige räknas till kategorin utlandsfödda, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Den grundläggande indelningen beror på individens födelseland och medborgarskap men istället för att använda termen födelseland talar vi om inrikes- och utrikesfödda.
2:3 Klient/sökanden
Med klient och sökande menar vi den som söker vägledningshjälp hos studie- och yrkesvägledare gällande sin studie- och yrkesval.
8
3. Allmänt om Umeå
Umeå är en kommun som haft tillväxt på ca 1100 personer/år. Umeås befolkning är totalt 118 349 invånare och är i ständigt ökning. Statistiken under 2013 har visat att tillväxten av Umeå invånare ökade med 1055 personer under 2013. Anledningen till ökningen av befolkningen är att Umeå är en universitetsstad och 2014 har Umeå blivit kulturhuvudstad för hela Europa. I Umeå bodde ca 11 500 personer som är utlandsfödda vid årsskiftet 2012/2013. Antalet utlandsfödda invånare har ökats under de senaste åren. Utlandsfödda invånare vid sekelskiftet var drygt 8 200 personer och nedan redovisas en tabell på de 5 största nationaliteter som är folkbokförda i Umeå.
Land: Finland Irak Iran Kina Somalia
Antal: 2 016 787 756 431 421
www.umea.se/umeakommun.
4. Komvux i Umeå
Umeå Kommuns definition på Komvux är att den är en skola för vuxna studenter. Den vänder sig till studenter som inte har haft möjlighet till tidigare studier och även till dem som vill påbörja samt komplettera sina studier. På Komvux erbjöds det ett utbrett utbud av olika kurser och studieformer. Studenterna har möjligheten att läsa olika kurser på den gymnasiala- och grundläggande nivån. Dessutom kan studenterna läsa till olika yrkesinriktningar på skolan. Denna form av skola är till för alla individer som vill skaffa sig en utbildning efter sina behov, förutsättningar och olika intressen.
Studenterna kan vända sig till Viva vägledning för att få hjälp med information om olika utbildningar som verksamheten erbjuder. Verksamhetens uppgift är att kompetensutveckla Umeå kommuns invånare både utbildnings- och yrkesmässigt. På Viva vägledning får studenterna ta del av olika studie- och yrkesfrågor, anmälningar, information om studieplatser, omprövningar, valideringar mm. Vägledarna är behjälpliga för alla från kommunal
9 vuxenutbildning på grundnivå till högre studier på universitet. På Viva vägledning arbetar totalt 8 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. (www.umea.se/vux).
5. Metod
I enkätboken påpekar Trost (2007) att forskaren kan använda sig av två olika vetenskapliga metoder i forskningsvärlden för att kunna uppnå syftet i arbetet.
Den kvantitativa undersökningen innebär att forskaren redovisar resultaten av sitt arbete i form av siffror, statistik och enkät. Medan den kvalitativa undersökningen går ut på att samla empiriska data genom tillämpning av olika intervjuer, litteratur genomgångar och olika artiklar. För att kunna få djupare förståelse i ämnet har vi bestämt oss att använda den kvalitativa studien i form av olika intervjuer med hjälp av olika litteraturreferenser. Trost (2007) lyfter fram den kvalitativa studiens betydelse. Han menar att forskaren kan inrikta sig på att få en djupare insikt kring en händelse eller inom ett ämne. Dessutom kan forskaren genom den kvalitativa metoden sträva efter att förstå och analysera det som har orsakat denna händelse.
5:1 Intervju som metod
I boken Den kvalitativa forskningsintervjun skriver Kvale (2012) att det är lätt att skaffa sig en inspelningsutrustning och börja intervjua människor samt att få dem att prata om sina erfarenheter. Däremot kan det vara svårt att göra en bra intervju. Författaren berättar att utförandet av en intervju är beroende av intervjuarens färdigheter och personliga omdöme och att det inte finns några tydliga strukturer på hur en intervju kan utföras. Man lär sig tekniken att intervjua genom att praktiskt utföra detta. Vidare betonar författaren att genomförandet av en intervju är en aktiv process som producerar kunskap genom ett ömsesidigt samspel mellan intervjuaren och den intervjuade. Denna kunskap kan komma i form av exempelvis olika filosofier, intresse, etik, språklig färdigheter, att kunna tolka olika koder mm.
Denna rapport är byggd på den kvalitativa empirin, genom att tillämpa intervjuer. Kvale (2012) nämner att fördelen med den kvalitativa datainsamlingen är att forskaren kan få en
10 klarare bild över klientens situation. Ytterligare blir det mer möjligt för forskaren att tolka klientens tankar, upplevelser och erfarenheter kring nuvarande situationen. Vidare skriver författaren hur viktigt det är med den kvalitativa datainsamlingen därför att den underlättar för forskaren att fokusera på individens livsberättelser, tänkandet, lärandet osv. Därmed blir det enklare för forskaren att bearbeta, tolka och analysera resultatet.
5:2 Rapportens etik
Vid intervjuer är det viktig ta hänsyn till intervjupersonernas önskemål samt skydda deras identitet när det behövs. Kvale (2012) skriver i Den kvalitativa forskningsintervjun att etikens hållbara form är att värna om intervjuades identitet och privatliv genom att exempelvis skydda individens personuppgifter från obehöriga. De typer av forskningsfrågor som vi vill ta reda på i studien kan vara känsliga för både studenterna och vägledarna som intervjuas. Sådana forskningsfrågor kan väcka känslor och tankar hos intervjupersoner som kan upplevas personligt.
Vi har diskuterat och kommit överens med de intervjuade om hur, var och när intervjuerna ska ske, användas och publiceras. Det är väsentligt att de intervjuade blir informerade om undersökningssyftet och resultatet. Vidare förklarade vi till intervjupersonerna att de har den fullständiga rätten till att neka eller avbryta intervjun om det blir jobbigt att fortsätta. Kvale nämner också i sin bok att forskaren bör ta hänsyn till skyddet av klientens identitet ifall hen kräver att vara anonym i studien. Vidare skriver författaren om hur viktigt det är att värna intervjuades privatliv. Därför valde vi att förhålla oss till personer som vi har intervjuat genom att visa respekt för deras förutsättningar och önskemål.
5:3 Urvalsgruppen
Enligt Trost (2007) är det svårt att samla empiri från alla medlemmar i den populationen som man har bestämt sig för att undersöka. Författaren påpekar att det skulle bli alldeles för dyrt och komplicerad om man skulle utföra sin undersökning på alla boende i en kommun. Därför har vi valt att genomföra vårt arbete på Komvux i Umeå kommun. Anledning till att vi valde Umeå kommun är att Umeå är en stad som har blandade etnisk befolkning. En annan orsak till
11 att vi valde denna stad, beror på att vi som utför denna rapport bor i Umeå. Därför blir det lättare för oss att få tag på intervjupersoner och hålla en ständig kontakt med dem.
Denna studie är byggd på planerade och inte slumpmässiga urval. Med det menar vi att vi har kommit överens om antal intervjupersoner, platsen, könet, åldern och bakgrunden. En tumregel i en studie när det gäller urvalet är att ju större urvalet är i undersöknings population desto mer sannolikt och representativt blir resultatet, enligt Trost (2007).
När det kommer till urvalsgruppen, har vi bestämt oss för att intervjua vägledarna på Viva vägledning. Anledningen till att vi valde vägledarna på Viva vägledning är att de har ansvaret för vägledningen av alla studenter som har svensk- och utländsk barkund inom vuxenutbildning. När det gäller urvalet av studenterna på Komvux, har vi kommit överens om att intervjua personer av bägge könen, i olika åldrar och från olika länder i Asien och Afrika. Anledning till att vi valde dessa länder kan bero på våra egna upplevelser och erfarenheter, där vägledning kan saknas eller är inte är riktigt aktuell studie- och yrkesverksamhet i respektive världsdelar.
5:4 Datainsamling och genomförande
För att kunna få en djupare förståelse om ämnet skaffades förkunskaper genom att göra olika sökningar på relevanta referenser. Detta steg utfördes genom att vi först gick igenom de olika kurslitteraturlistorna som vi har haft under vår studietid. Vidare fortsatte vi att söka information genom att vi tog del av publicerade forskningsrapporter, relevanta tidskriftsartiklar och avhandlingar som berörde vår studies kunskapsområde.
Vi har utgått från att söka ord som ”mångkulturell vägledning”, ”mångkulturellt samhälle”, ”Komvux” o.s.v. på Umeå universitetsbiblioteks hemsida och även internet.
Enligt Trost (2012) ska man se på arbetet i tre steg. Det första steget är att man ska samla in data som vi kommer att göra via intervjuer och relevant litteratur. Andra steget är att analysera data d.v.s. hur vi reflekterar och analyserar vår empiri. Det sista steget är att tolka insamlat material vilket vi kommer att göra utifrån litteraturer, olika teorier, modeller och metoder. Vi kommer att följa denna metod för att uppnå syftet med arbetet. Vi tror att en sådan metod strukturerar och förenklar arbetet samt får man tydligare bild av hur arbetet ska ske. Vi anser
12 att det är oerhört viktigt hur man lägger upp bearbetningen av data. Det är därför har vi valt att följa de ovan nämnda stegen i vår studie.
När vi blev klara med syftet och frågeställningar av denna studie, skickade vi ett mailbrev till två studie-och yrkesvägledare på Viva vägledningen i Umeå (se bilaga 1). Vi fick ingen återkoppling från våra tillfrågade vägledare. Vi tog ställningen till att kontakta dem via telefon. Vi fick höra att den studie- och yrkesvägledare som vi önskade intervjua och som ansvarar för utlandsfödda studenter på Komvux var sjukskriven under en längre period. Då försökte vi ta kontakt med andra vägledarna inom samma verksamhet för att kunna få svar på våra frågeställningar. I vår rapport spelar det stort roll vem vi intervjuar, vad denne har för erfarenhet av mångkulturell vägledning och vad vi får för material för resultatbeskrivningen. Enligt Jan Trost (2010) bör intervjuplatsen vara ostörd så att den intervjuade ska känna sig trygg i miljön. Med hänsyn till detta utfördes våra intervjuer med vägledarna på Viva vägledning efter överenskommelse om tid och plats med dem. Vi valde att intervjua de på deras arbetsplatser för att de skulle känna sig lugna där de ”höra hemma”. Vi inledde våra intervjuer med en kort introduktion om vad syftet är med arbetet. Intervjufrågorna var anpassade till syftet, vilket även har gett oss svar på våra forskningsfrågor. Vi använde oss mest av öppna och alternativa frågor i våra intervjuer. Öppna- och alternativa frågor ger mer utrymme för intervjupersonen att motivera och utveckla svaret, påpekar Kvale (2012).
Trost (2010) skriver att forskaren ska se till att inte ställa frågor som ifrågasätter individen. Med andra ord menar han att intervjuaren ska lyssna aktivt och ställa relevanta frågor. Vi såg till att ställa frågor på ett respektfullt sätt och samtidigt undvek vi att ställa frågor som kunde väcka negativa känslor. Gällande våra samtalsfärdigheter har vi använt oss av aktivt lyssnandet, omformuleringar och sammanfattningar.
När det gäller val av studenter för intervju, vände vi oss till Viva vägledning och Komvux för att få tag på önskade studenter som passade vår studies ändamål. Intervjuplatsen ägde rum på Komvux. Dessa studenter fick vi tag på i samarbete med vägledaren på Viva vägledning. Dessa intervjuer blev inspelade på mobiltelefonens ljudspelare och viktiga fakta antecknades. Skälet till att vi använde oss av ljudinspelning var att vi ville fokusera på den intervjuade mer än att koncentrera oss på anteckningar. Detta bidrar till att intervjuaren inte missar det som kommer upp under intervjuns gång. Denscombe (2010) lägger tonvikten på inspelningen och anteckningens betydelse i ett samtal, därför att individens minne är ett osäkert forskningsverktyg.
13 Intervjuerna genomfördes i en och samma stad d.v.s. Umeå kommun. Totalt intervjuades sex personer, tre av dem är verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning, medan andra 3 personer är utlandsfödda studenter som studerar på Komvux. Samtliga intervjupersoner vill vara anonyma. Studenterna kommer från Iran, Pakistan och Somalien. Intervjuerna på vägledarna inspelades mellan 40-50 minuter medan studenternas tog ca 25-35 minuter. På samtliga intervjuer av vägledarna var författarna på plats medan studenternas intervju fick vi dela upp. Transkribering skedes på var sitt håll med stöd av varandra. Efter transkriberingen gick vi genom varandras del och sammanfattade tillsammans det resultatet vi kom fram till. Vi har meddelat samtliga intervjupersoner att de kan ta del av vår rapport på DIVA när det blir godkänd. Samtidigt har vi informerat de att denna arbetes insamlade empiri kommer enbart att användas i forskningsändamål.
6. Tidigare forskning
6:1 Forskningsanknytning
Vi har valt att använda oss av att sammanfatta tyngdpunkten från litteratur och karriärutvecklingsteorier som lyfter fram mångkulturalism ur ett pedagogiskt perspektiv. Anledningen till det var att forskningen om vägledning ur en mångkulturell synvinkel är begränsad.
7. Litteraturgenomgång
7:1 Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesvägledning
Enligt Allmänna råd och kommentarer (2013) gör det stora utbudet av både yrken och utbildningar att studenterna kan ha svårt att få grepp om de olika val möjligheterna. Syftet med vägledningen är att kunna erbjuda studenter möjligheten att hantera dessa frågor. Med vägledningen åstadkommer man att studenterna får de kunskaper och färdigheter som utgör en fast grund för att kunna fatta väl underbyggda beslut om framtida studier och yrkesval.
14 Vägledningen kan t.ex. handla om studier, information om olika utbildningar och arbetslivet för att kunna utveckla studentens valmöjligheter. Vägledning är en praktisk process mellan en professionell vägledare och vägledningssökanden, där samtalet kan handla om att belysa möjliga alternativ som kan passa sökandens önskade situation. Studie- och yrkesvägledningen kan förekomma i form av enskild vägledning eller arbete grupp. I vägledningssamtal ges studenten den möjligheten som krävs för att kunna överväga de olika framtidsvägarna. En vägledare bör inse individens förutsättningar och behov samt kunna utgå ifrån dem genom att anpassa sitt arbetssätt på bästa möjliga sätt. Med det menas att vägledaren ska komma med objektiv information som har med studentens situation och göra. Vägledningsprocessen bör byggas på väl underbyggd vetenskapligt grund och ska genomföras på ett professionellt sätt. Detta kan åstadkommas med hjälp av olika vägledningsmodeller, som har sin grund i varierande karriär-och vägledningsteorier. Dessa modeller och teorier har sin anknytning till forskningsdisciplinerna i psykologi, sociologi och pedagogik.
Studenternas förutsättningar kan se olika ut beroende på individens utbildningsnivå. Exempelvis vuxenutbildningens studenter har olika erfarenhet och bakgrunder som de bär med sig och utifrån dessa aspekter bör vägledningen anpassas.
I Allmänna råd och kommentarer (2013) nämns det att oavsett i vilken skolform man befinner sig är vägledaren skyldig att erbjuda likvärdigt stöd i de val- och beslutprocesser som studenten beslutar. Detta innebär att skolan bör samarbeta med studie- och yrkesvägledare på ett individanpassat och långsiktigt sätt. På så sätt kan studenterna utveckla de kunskaper och förmågor som är nödvändiga för att kunna fatta beslut om framtida studie och yrkesval.
Arbetet med studie- och yrkesvägledningen ska bidra till att studentens studie- och yrkesval inte bör grunda sig på de begränsningar som baseras på kön, social eller kulturell bakgrund enligt Allmänna råd och kommentarer (2009). Med det menas att vägledningen av studenterna ska vara opartisk så att studenten kan förlita sig på att studie- och yrkesvägledaren inte styrs av varierande särintressen som ” t.ex. när en viss föreslagen utbildning har en organisatorisk koppling till den skola som eleven går i eller till företag och organisationer som skolan samarbetar med”. Allmänna råd och kommentarer om arbete (2009, s. 15).
15
7:2 Launikari och Puukari, Multicultural guidance and counseling –
Theoretical foundations and best practices in Europe
Många utlandsfödda stöter på problem när det kommer till att anpassa sig till det nya landet, särskild när kultur och språk skiljer sig mycket från individens ursprungskultur och modersmål.
Launikari och Puukari (2005) har skrivit en handbok som handlar om mångkulturell vägledning. I Multicultural guidance and counseling – Theoretical foundations and best practices in Europe påpekar författarna hur kultur är en komplex och dynamisk verklighet, som har sin påverkan på vägledningsprocessen.
Under de senaste åren har synen på vägledningen och dess roll förändrats Mångkulturell vägledning bör ses ur en bredare synvinkel så att den täcker olika information om vägledning, språkutveckling och aktiviteter som underlättar för utlandsfödda att orientera sig i samhället. Dessutom finns det ett behov av större nätverk och ett närmare samarbete mellan yrkesutövare inom olika områden för att hjälpa människor från olika kulturella och etniska bakgrunder. Det som förväntas är inte enbart mångkulturell vägledning ur ett rent vägledningsperspektiv, utan också mer av pedagogiska, sociologiska, politiska och multiprofessionella aspekter.
Mångkulturell vägledning bör inte anses som skild från de samhälleliga strukturerna
eller betraktas endast som ”psykologisk hjälp”. Med andra ord menar Launikari och Puukari att mångkultur inte bara handlar om att förstå olika perspektiv och världsbilder, utan också om att förstå social rättvisa. Författarna lyfter upp att det har skrivits ett antal artiklar som behandlar frågan om social rättvisa och vägledningens roll. I dessa artiklar uppmärksammar vägledarna de sociala svårigheter som de vill förebygga som exempelvis utanförskap.
Vägledningen kan uppfattas på olika sätt beroende på vad man har för kultur. Därmed bör vägledaren ha i minne att visa respekt för individens etniska bakgrund. Individers förhållningssätt kan variera, där vissa har svårt att ta emot vägledningshjälp från en person som inte tillhör familjen. Detta kan få till följd att personerna känner sig underlägsna samt upplever att situationen präglas av främlingskap när de möter en vägledare.
Det är viktigt att utveckla mångkulturella kompetenser hos vägledare som arbetar med utlandsfödda. Några konkreta förslag på hur vägledarens kompetens kan stärkas är genom att få en kontinuerlig och aktuell utbildning i ett mångfaldigt samhälle. Den mångkulturella utbildningen kan variera innehålls- och strukturmässigt samt från land till land. Därför är det
16 viktigt att vägledarna får de rätta redskapen och kompetenserna i form av utbildningar, erfarenheter och kreativa arbetssätt för att kunna tillämpa mångkulturell vägledning. Dessutom bör en professionell vägledare ha kännedom om olika litteratur om mångkulturell vägledning.
En vägledare som arbetar med utlandsfödda bör utveckla en god kunskap om den sökandes kultur. Det är viktigt att vägledaren motiverar och uppmuntrar sina klienter att vara kreativa i att utöva idéer och vara” självhjälpare”. En vägledare som saknar tillräckliga kunskaper om mångkulturell vägledning kan orsaka svårigheter för den sökande. Vägledaren bör ta hänsyn till de skillnader och likheter som medföljer respektive kultur för att kunna utöva vägledningsarbetet på ett likvärdigt sätt, Launikari och Puukari (2005).
7:3 Brown, Duane and Association. Career Choice and Development
Denna teori handlar om interaktion mellan olika människor i ett socialt sammanhang, vilket påverkar individens beslutstaganden. Människor blir formade av sitt arv och sin miljö som gör att individens studie- och yrkesval blir påverkade av dessa faktorer. Brown menar att människor gör olika val beroende på vilket utvecklingsnivå och vilket roll individen har i den nuvarande situationen.
De kulturella värderingar påverkar oss när det gäller hur vi väljer och beslutar. Individens kulturella aspekter har sin påverkan både medvetet och omedvetet. Enligt Brown finns det fyra olika graderingar såsom sociala, personliga, kulturella och arbetsrelaterade. Dessa faktorer bidrar till det vi är idag samt påverkar våra dagliga och framtida val. Individens engagemang och förmåga byggs av dessa graderingar. En vägledare bör i sin roll ta hänsyn till klientens värderingar samt kulturella bakgrund för att kunna hjälpa klienten på ett bättre sätt. Vidare påpekar författaren att de kulturella aspekterna har sitt inflytande i hur man värderar olika yrken. När det gäller karriärval menar Brown att det är våra värderingar och kulturella aspekter som styr vår tankevärld. Individens kulturella samt arbetsrelaterade värderingar formar hur individen tänker och agerar. Individens kulturella värderingar och värderingar om olika yrken påverkar yrkevalsprocessen. Även andra värderingar som t.ex. från familjen, arbetet och kulturen påverkar studie- och yrkesval.
17 Människors förmåga att förändra och utveckla kan variera beroende på individens kultur och värderingar. Dessa faktorer gör att individer fattar beslut utifrån den miljön man kommer ifrån, därmed blir individens tankebild och beteendet påverkade av de ständiga förändringarna. Brown menar med andra ord att intresse, värderingar, sätt att tänka och den sociala omgivningen är i ständigt samspel med varandra vilket gör att människor fattar nya beslut gällande studie- och yrkesval. Vidare betonar författaren att människors intresse för val av studier och karriär som de är motiverade för gör att individer kan prestera bättre och det kan leda till önskade resultat. När människor upplever ett behov av att kompromissa i sina studier och yrkesval kan det leda till att val av yrket byggs på det alternativ som finns. Därmed upplever individerna att deras möjligheter är begränsade och känslan av tillfredställelse kan gå förlorad
7:4 R. Vancy Peavy- konstruktivistisk vägledning teori och metod.
Den konstruktivistiska vägledningsmodellen är skapad av Peavy och grundas på en holistisk syn på individer. Detta innebär att vägledaren lägger stor uppmärksamhet på klientens levnadsberättelse och omgivningens påverkan på individen. Klienten anses vara i centrum och dennes berättelser är väsentliga för vidareutveckling.
Synen på studie- och yrkesvägledningen är att alla som behöver vägledning ska få en likvärdig hjälp. Vägledningen ska utformas på ett likvärdigt sätt genom att lägga fokus på personens bakgrund, och man ska även fokusera på personens behov. Vägledarnas roll är att styra klienterna mot att förverkliga sina drömmar och samtidigt stödja personens egen utveckling.
Under de senaste åren har kulturens roll fått en stor uppmärksamhet inom vägledningen. Det har blivit vanligt att tala om den multikulturella vägledningen. Detta kan bero på att alltfler människor från olika delar av världen har flyttat runt antingen som invandrare eller som flyktingar. Denna kulturella variation har lett till att det ställs allt högre krav på vägledaryrket. Kultur kan förknippas med begränsningar eller problem. I konstruktivistisk vägledning lyfter författaren upp aspekter som vägledaren bör tänka på inom det mångkulturella vägledningssamtalet. Det betonas att vägledningen sker i ett kultursammanhang. Med det menar Peavy att missförstånd lätt kan ske när klienten och vägledaren har olika kulturer. Detta
18 gör att frustation kan uppstå och kommunikationsprocessen inte blir som man hade önskat sig. Oavsett de kulturella skillnaderna bör det finnas ett tillitsfullt förhållande mellan vägledaren och den sökande. Vägledaren behöver ha i åtanke att de sökande kan ha olika värderingar, tro, och sociala bakgrunder. Därför är det viktigt att vägledaren ska vara flexibel på att anpassa sig till olika situationer vid behov.
En god etisk grunduppfattning hos en vägledare är att ha ansvarskänsla som innebär att vägledaren arbetar tillsammans med den sökande för att kunna uppnå den önskade situationen. Peavy anser att vägledaren inte bör manipulera sin klient utan denne ska lägga fokus på att vara ärlig och äkta mot den sökande. Dessutom bör en vägledare vara omsorgsfull i ett mångkulturellt samtal genom att visa omtanke som anpassas efter behov och situationen. I konstruktivistisk vägledning beskrivs det praktiska redskapen för hur en klient ska vägledas. Vägledaren måste vara lyhörd för att kunna förstå klientens nuvarande situation och hur den upplevs. För att klienten ska kunna få en god vägledning måste vägledaren sträva efter att hitta kärnproblemet och förändringsbehov samt att förstå klientens agerande i en viss situation. Vidare poängterar författaren att vägledaren som arbetar med den konstruktivistiska modellen utgår från att den sökande har olika verkligheter som påverkar individens sociala omgivning och framtida beslut. Detta kan möjliggöras genom språkbruket som är ett viktigt redskap för att klienten och vägledaren ska förstå varandra och kunna förbättra situationen. Även metaforer anses vara ett centralt element i vägledningsprocessen, där sökanden kan beskriva sin situation med hjälp av bildspråk och liknelser.
Vägledningsprocessen bör stärka den sökandes känsla av att ha kontroll över sitt liv, och vägledaren måste tydliggöra det som hindrar sökanden att ha kontroll över sin situation. Vägledare med konstruktivistiskt arbetssätt ser till att samtalet med klienten är av största betydelse. Där kreativitet, omsorg och respekt ligger till grund för samtalet.
Slutligen ska vägledningen vara en trygghetsskapande aktivitet som ger hopp, stöd, skapar klarhet och möjliggör handling.
19
7:5 Norman E. Amundson, Aktivt engagemang - Att berika
vägledningsprocessen
Amundson med denna modell utmanar det traditionella vägledningssättet och förslår mer aktiva självständiga metoder. De flesta människor som söker vägledningshjälp har hamnat i ett läge där de har tillgång till olika valmöjligheter men saknar lösningen på problemet. Livet kan vara svårt att definieras, som gör att dessa individer har kört fast i olika val som varken kan delas i kategorier privat- eller yrkesliv, enligt Amundson (2000). Han menar att individer som söker vägledning har svårt att fatta beslut på egen hand, det är därför de söker vägledningshjälp. Vägledaren i sådana situationer bör fungera som ett välfungerande samarbetspartner genom att vidga sökandes perspektiv som kan öppna nya vägar.
Därför har författaren utvecklat en vägledningsmodell som bygger på att ta hänsyn till de psykologiska, ekonomiska och sociala faktorer. Denna vägledningsmodell lägger tonvikten på lärandeprocess i vägledningen.
Den sökande genom denna modell får möjligheten till att använda sig av att välja metodiken. I denna vägledningsmodell är det viktigt i början att skapa en trygg relation mellan vägledaren och klienten. Därefter ska vägledaren sträva efter att hjälpa sina klienter med att överbygga sprickan mellan problem och att skapa en möjlig åtgärd. Båda vägledaren och den sökande bör använda sig av fantasi och kreativitet för att kunna tillämpa samt utveckla den kreativa vägledningen. För att kunna genomföra detta steg bör klienten vara flexibel och redo för förändringar, genom att vara en aktiv enhet i processen som försöker åstadkomma lämpliga lösningar på nuvarande situationen som denne befinner sig i. För att vägledaren ska få en klarare bild av klientens situation bör kreativa verktyg användas i samtalet, påpekar Amundson (2000). Exempelvis dessa kreativa verktyg kan vara att gör olika teckningar i form av ritningar, att göra fördel- och nackdellista och livslinje metoden som handla om individens livsbrytpunkter. Även metaforer, livsberättelser och hemuppgifter kan vara användbara för vägledaren för att kunna få värdefulla och pålitliga information om sökandens liv som kan leda till personlig utveckling.
Mindmapping kan vara en lämplig teknik som innebär att ”brainstorming”. Vilket innebär att skriva upp massa tankar och idéer på papper utan att ge någon bedömning på dem. För att kunna utföra denna teknik krävs det att man är öppen för att låta fantasin styra mot att hitta
20 möjliga lösningar. När alla idéer är väl nedskrivna följaktligen kan man utvärdera om de är realistiska att utföra.
Det finns många kreativa arbetssätt man kan använda sig av som vägledare för att kunna utöva den kreativa vägledningen. Hjulet är en vägledningsmodell som omfattar åtta kategorier som är väsentliga i sökandens framtidsplanering. Denna modell är uppdelade i inre respektive yttre faktorer. De inre faktorerna innebär olika aspekter såsom egenskaper, värderingar, intressen och färdigheter. Medan de yttre faktorerna baseras på klientens utbildningsbakgrunder, arbetslivserfarenheter, arbetsmarknad och viktiga personer. Denna modell kan anpassas efter varje individ beroende på sökandens ålder, kön, klass och kulturella skillnader.
Teckningar gör att den sökande ta del av information genom att identifierar övergripande valmöjligheter och placera de i konstruktion. Det som gör att teckningar är en lyckad vägledningsteknik är att människor kan få stor utrymme för att tolka tanker och idéer på varierande sätt. För varje teckning är det av betydelsefull att vägledaren ställer relevanta frågor om vad som händer i situationen och hur den sökande mår.
Sammanfattningar är viktiga delar i budskapet av ett samtal, där de kan funktionera som en slutsats. Amundson (2000) uttrycker att det är en kontroll av att man har förstått de som sagts i vägledningssamtalet. Vidare kan det vara ett bra sätt för att gå vidare till nästa ämne, påpekar författaren.
Författaren konstaterar att det är bra att vägledaren använder sig mångkulturell vägledning principerna. Han menar att båda vägledaren och den sökande kommer från olika ”världar” och det väsentligt att man visar respekt för de kulturella likheter och skillnader.
8. Vad vi tror resultatet blir innan tillämpning av
intervjuer?
Nedan kommer resultatet som vi tror att det kommer presenteras när vi tillämpar våra intervjuer med både vägledarna och studenterna på Komvux i Umeå. Anledning till spekulationen om resultatet är att vi som skriver denna rapport har en annan etniskt bakgrund
21 än svensk och har haft tidigare vägledningssamtal på Komvux. Med våra antagande vill vi försöka förutsäga resultatet av vår undersökning om hur mångkulturell väglednings utövas idag.
Vi tror att studie- och yrkesvägledarna inte använder sig av någon särskild vägledningsteori eller modell. Utan att vägledarna använder sig av olika modeller och teorier omedvetet i vägledningsprocessen med utlandsfödda studenter. Den teori som vi tror att vägledarna använder sig av mest är konstruktivistisk vägledningsteori som är skapat av Peavy. Denna teori handlar om den sökandes levnadsrum, där vägledaren fokuserar på individens berättelser och nuvarande situation.
Vidare spekulerar vi att vägledarna använder sig av andra vägledningsmodeller också som t.ex. lösningsfokuserad modell som handlar om att se bakomliggande orsaker och försöka komma fram till en lämplig lösning. Anledningen till att vi tror att vägledarna använder sig av denna modell är att de kan göra små delmål som kan leda till det framtida huvudmålet.
Den mångkulturella kompetensen utvecklas hos vägledarna genom att de deltar på olika utbildningar. Men för det mesta förbättras denna färdighet genom att vägledarna läser olika litteratur inom kunskapsområdet och ytterligare diskuterar samt redovisar för medlemmarna i studie- och yrkesvägledarverksamheten olika slags kunskap om den mångkulturella vägledningen. Vidare utvecklas den mångkulturella kunskapen genom att vägledarna möter utlandsfödda studenter.
Vi antar att vägledarna visar respekt för sina studenters kultur samt sociala bakgrund och vägleder utifrån individens förutsättningar för att kunna komma med olika möjliga alternativa förslag som passar individens behov.
När det kommer till vägledning av utlandsfödda studenter utgår vi från våra egna erfarenheter. Vägledarna anpassar sitt språk samt att de använder sig av olika metaforer, liknelser, bilder och förmedlar informationen på ett enkelt sätt. Vi har även diskuterat om missuppfattningar som kan uppstå mellan vägledaren och den sökande som kan bero på brist i svenska språket och de kulturella skillnaderna.
Gällande utlandsfödda studenter kan det vara svårt för dem att få veta vad en studie- och yrkesvägledare har för roll. Det som vi spekulerar om är att dessa studenter förväntar sig mer av vägledaren när det gäller att hitta varierande alternativa lösningar, komma till handlingsplan och hur målet uppnås. Med det menas att dessa studenter har i åtanke att det är
22 vägledarens uppgift att lösa deras problem. En del studenter är omedvetna om att vägledaren är en resurs för studenterna och ingen problemlösare.
När mötet inte upplevs tillfredställande kan det leda till frustation som gör att studenterna känner sig otrygga i vägledningsprocessen och tappar motivationen. Utlandsfödda studenterna kan uppleva att vägledaren ibland inte visar hänsyn till de kulturella skillnaderna. Utlandsfödda studenter tror att vägledarna inte anpassar sig efter studentens förutsättningar och behov. Dessa studenter förväntar sig av vägledaren att denne ska förstå och acceptera de kulturella skillnaderna.
Utlandsfödda studenter kan ibland missuppfatta informationen som de får av sin vägledare och detta kan i sin tur leda till dåliga erfarenheter av vägledning. En del av dessa studenter önskar sig att vägledarna anpassar sin språknivå efter studentens förutsättningar medan vissa önskar motsatsen.
9. Resultat
I detta avsnitt kommer vi att lyfta fram resultatet av intervjuer med båda studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt studenterna på Komvux i Umeå. Vi har intervjuat tre yrkesverksamma vägledare samt tre studenter. Samtliga intervjupersoner vill vara anonyma.
9:1 Intervjuperson: studie- och yrkesvägledare 1
Den intervjuade är en kvinnlig studie- och yrkesvägledare som gick ut programmet år 2003. Hon har varit verksam studie- och yrkes vägledare sedan den tiden hon gick ut utbildningen. Hennes tidigare arbetslivserfarenheter är att hon har jobbat som barnskötare, kassörska och inom städbranschen.
Intervjupersonen nämner att mångkulturell vägledning är en spännande process som gör att hon träffar många studenter från olika länder med olika kulturella bakgrunder samt olika livsberättelser.
Hon påpekar att i början av hennes karriär som studie- och yrkesvägledare var det svårt att kunna förstå och höra det som utlandsfödda studenter sade trots att de talade svenska. Den intervjuade nämner att det var svårt att vägleda utlandsfödda studenter speciellt när de inte
23 behärskade språket samt att de talade svenska med annorlunda dialekter. Intervjupersonen berättar vidare att det var ganska vanligt att orden som vad? och ursäkta! dök upp i samtalet när hon vägledde studenterna. Detta fann hon lösning på genom att ständigt möta utlandsfödda studenter. Studenterna har idag tillgång till en stor mängd av information men p.g.a. språkliga brister måste vägledaren använda sig av olika verktyg för att kunna underlätta mötet med dem. Dessa redskap handlade exempelvis om att anpassa språket genom att tala tydligt och långsamt, använde sig av papper och penna för att anteckna viktig information, göra många omformuleringar samt arbeta mer praktiskt genom att visa var och hur man söker information, utbildning mm. Dessutom konstaterar den intervjuade att information inte sållades bort utan hon gick ut med endast den information som utlandsfödda studenter hade behov av.
Vägledaren upplever väldigt ofta att det brukar uppstå hinder i mångkulturell vägledningsprocess. Dessa hinder kan t.ex. handla om att motstånd kan uppstå när det gäller att ta emot råd och information gällande studier och yrken i vägledningsprocessen speciellt hos äldre personer. Därtill konstaterar intervjupersonen att de manliga studenter inte döljer sina känslor när de blir upprörda eller inte håller med henne. Detta kan bero på olika roller och värderingar som dessa individer bär med sig från sin kultur. Sedan lyfter hon fram att sådana situationer brukar hon hantera genom att vara professionell med att visa respekt för andras åsikter och värderingar. De som hon tycker är mest mottagliga, nyfikna på och intresserade av att ta emot vägledningen är kvinnor och yngre manliga studenter.
Vidare uttrycker den intervjuade att studenterna inte har stora förväntningar på att hon löser deras problem, utan det som uppskattas mest är den hjälp de får som krävs för kunna komma närmare önskade situation. Anledningen till att dessa studenter visar sin uppskattning beror på att de saknar professionell studie- och yrkesvägledning i sina hemländer. Hon berättar att de flertalet utlandsfödda studenter saknar den professionella vägledningen inom skolväsendet. Hon berättar att en större del av dessa studenter blir stamkunder och vill komma tillbaks bara till henne därför att de känner sig trygga i hennes närvaro. Detta gör att hon känner sig ännu mer involverad i deras situation och vill hjälpa till. Förutom vägledningssamtal brukar den intervjuade hjälpa utlandsfödda studenter med andra uppgifter såsom sociala frågor. Med andra ord menar hon att sådana frågor i förhållande till vägledningsprocessen kan innebära större påverkan på individens skolsituation. Exempelvis får vissa studenter inte studiemedel
24 från CSN och hon blir då engagerad i att försöka hitta en handläggare på socialtjänsten för att kunna ta över den ekonomiska frågan.
Intervjupersonen anser att mångkulturell vägledning ska gälla för alla vägledare och att de skall kunna den. Hon menar att vägledarna bör ha denna kompetens eftersom ”vi” bor i ett mångfaldigt samhälle, där man kommer i ständig kontakt med individer från andra länder. Vägledaren tycker att hon har den tillräckliga kompetensen för att kunna vägleda utlandsfödda studenter. Genom åren har hon som verksam studie- och yrkes vägledare utvecklat sin kulturella kompetens ännu mer inom kunskapsområdet. Att ständigt träffa dessa individer har gjort att hon är tacksam för den kunskapen som hon har fått inom mångkulturell vägledningen. Dessutom är den intervjuade tacksam för sina medarbetares hjälp som grundar sig på olika diskussioner som hon har haft med dem inom kunskapsområdet.
Avslutningsvis önskar intervjupersonen att kompetensutveckla sig inom andra länders utbildningsystem. Eftersom den intervjuade möter individer från olika länder med olika utbildningsystem, vill hon gärna bli mer kunskapsrik inom detta område.
9:2 Intervjuperson: studie- och yrkesvägledare 2
Intervjupersonen är kvalificerad studie- och yrkesvägledare sedan 1992. Innan dess var hon verksam som förskolelärare i tio år. Efter utbildningen har hon jobbat med ungdomar som vägledare inom gymnasiet. Men sedan under många år har den intervjuade arbetat på SFI- skolan med utländska studenter i 6 år. Därefter började intervjupersonen arbeta inom vuxenutbildning med vägledning p.g.a. nedskärning av personal samtidigt som hon hade stort intresse för att arbeta med individer som hade en annan etniskt bakgrund.
Intervjupersonen upplever mångkulturell vägledning som en viktig process inom skolväsendet särskild för de personer som kommer från andra länder. Hon uppfattar att mångkulturell vägledning är en spännande process genom att hon får möta olika individer från olika länder och då gäller det att kunna se, förstå, acceptera och möta människan som hon är. Det är väsentligt som vägledare att visa respekt för utlandsfödda människor och förstå att dessa inte kan allting om Sveriges samhällssystem och det är anledningen till att man måste vara speciellt tålmodig i mångkulturell vägledning.
25 Den intervjuade berättar vidare att hon upplever svårigheter med utlandsfödda studenter. Med det menar hon att det finns brist på kunskap i svenska språket vilket gör att vägledningsprocessen blir svårt att utöva. Detta gör att vägledningssamtal tar lång tid t.ex. med tanken på att det kan vara flera involverade i samtalet som exempelvis vägledare, klient och tolk. Dessutom känner vägledaren sig ibland osäker på om studenterna får del av rätt information när det är fler än två personer inblandade i samtalet. Hon påpekar att vissa tolkar kan ha svårigheter med att tolka ”fackliga ord” inom ett visst område, eftersom sådana ord kan saknas i deras modersmål.
Dessutom lägger hon till att studenter som har det allra svårast är de som har riktigt besvärligt med språket. Det gör att dessa studenter begränsas i sina studie- och yrkesval. Detta kan bland annat handla om att de har låg utbildningsbakgrund eller ålder. Intervjupersonen önskar sig att det skulle finnas flera valmöjligheter för dessa individer vilket skulle kunna göra att de känner sig mer engagerade i samhället och inte skulle hamna utanförskap. Däremot tycker den intervjuade att en hel del av utlandsfödda studenter och speciellt de unga har en stor drivkraft för att etablera sig i det svenska samhället både utbildningens- och yrkesmässigt. Hon påpekar att dessa studenter nyttar av de valmöjligheterna som erbjuds inom skolväsendet i Sverige, särskild när de saknar chansen till utbildning i sina hemländer. Ett tydligt exempel på dessa studenter är de unga afghanska killarna. Den intervjuade tycker att hon alltid har blivit bemött med respekt när det kommer till vägledning av utlandsfödda studenter. Med det menar vägledaren att hon aldrig har upplevt motstånd i sitt arbete genom åren, utan att studenterna tar emot den hjälp som de får liksom informationen rörande studier och yrken.
Mångkulturell vägledning tar vanligtvis längre tid genom att vägledare upprepar frågorna om och om igen. Med det menar hon att de flesta utlandsfödda studenter nickar på huvudet även när de inte har förstått informationens innehåll. Detta kan bero på att dessa studenter är mer eller mindre artiga.
Vägledaren använder sig av olika arbetssätt när hon utövar mångkulturell vägledning. Vägledaren fokuserar på individens livsberättelse, särskilt på aspekter såsom utbildning- och karriärsbakgrund. Hon betonar att kartläggningen av studentens situation är betydelsefull för att kunna gå vidare i samtalet. Denna kartläggning blir aktuell för studenterna redan då de börjar på SFI-skolan och sedan utvecklar hon den vidare när studenten går vidare till vuxenutbildning. Att anpassa språket, skriva upp viktig information är nödvändigt i sådana samtal, men beror på vilken nivå studenten ligger på. Intervjupersonen nämner med ett leende
