Jämförelse mellan total lungkapacitetberäknat utifrån single-breath metangasspädningrespektive kroppspletysmografi

Jämförelse mellan total lungkapacitet

beräknat utifrån single-breath metangasspädning

respektive kroppspletysmografi.

HUVUDOMRÅDE:Biomedicinsk laboratorievetenskap, inriktning klinisk fysiologi

FÖRFATTARE:Therése Jansson, Nicole Källmyr

HANDLEDARE:Louise Rundqvist

EXAMINATOR:Rachel De Basso

JÖNKÖPING2017 juni

Total lungkapacitet (TLC) är den totala volymen gas i lungorna efter en maximal inspiration. Den kan beräknas med kroppspletysmograf utifrån tryckförändringar och Boyles lag respektive utifrån gasspädning med metan alternativt helium som spädningsgas. Vanligen används kroppspletysmografi och för att kunna använda metangasspädning som substitut är överensstämmelsen mellan metoderna av intresse.

Studiens syfte var att jämföra TLC från single-breath metangasspädning med TLC från kroppspletysmografi. Data gällande patienter som genomgått båda undersökningarna vid samma tillfälle enligt standardförfarande samlades in. Studien var en retrospektiv tvärsnittsstudie och populationen á 48 patienter innehöll lika många män som kvinnor, åldrar från 10 till 87 år samt med och utan angivna respiratoriska sjukdomar.

TLC från kroppspletysmografin sträckte sig från 2,6 till 8,4 liter och TLC från metangasspädningen sträckte sig från 2,5 till 7,7 liter. TLC från gasspädningen var i genomsnitt 0,59 liter mindre än TLC från kroppspletysmografin. Metangasspädningen underskattade TLC med 11,3%. Skillnaden mellan kroppspletysmografins TLC och metangasspädningens TLC var signifikant vilket fastställdes med t-test för parvisa observationer.

På grund av studiepopulationens natur finns behov av ytterligare studier med större populationer. TLC från metangasspädningen uppgick till 88,7% av TLC från kroppspletysmografin och gasspädning kan inte utan ökad risk för underskattning av TLC användas som substitut för kroppspletysmografi.

single-breath methane dilution

and by whole-body plethysmography.

Summary

Total lung capacity (TLC) is the gas volume in the lungs after maximal inspiration. It can be calculated using whole-body plethysmography, pressure changes and Boyle’s law, or using gas dilution with methane or helium as inert gas. Agreement between the methods is of interest to make substitution of the more commonly used whole-body plethysmography with methane dilution possible.

This retrospective cross-sectional study aimed to compare TLC from single-breath methane dilution with TLC from whole-body plethysmography. Data concerning patients who underwent these two standard procedure examinations in one visit was collected. The population of 48 had an even gender distribution, included ages 10 to 87 and patients with or without known respiratory diseases.

TLC from whole-body plethysmography ranged between 2,6 and 8,4 liters. TLC from methane dilution ranged between 2,5 and 7,7 liters. TLC from gas dilution averaged 0,59 liters less than TLC from whole-body plethysmography and underestimated TLC by 11,3%. Paired samples t-test determined the difference between methods to be significant.

Due to the nature of this population, further studies of larger populations are needed. Methane dilution TLC amounted to 88,7% of TLC from whole-body plethysmography which therefore cannot be substituted with methane dilution without increased risk of underestimating TLC.

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Syfte ... 6

Material och metod ... 6

Deltagare ... 6 Datainsamling, kroppspletysmografi ... 6 Datainsamling, metangasspädning... 7 Statistisk analys... 8 Etiska överväganden ... 8

Resultat ... 9

Diskussion ... 11

Slutsatser ... 16

Omnämnanden ... 17

Referenser ... 18

Bilagor ...

Inledning

Total lungkapacitet (TLC) är den totala volymen gas i lungorna efter en maximal inspiration. TLC beror på förmåga att vidga bröstkorg och lungor [1]. Dynamisk spirometri kan inte mäta TLC eftersom hela TLC inte är aktivt involverat i andningen.

För att beräkna TLC kan funktionell residualkapacitet (FRC) eller residualvolym (RV) användas. För att bestämma dessa volymer används lungfunktionsmätningar baserade på Boyles lag eller gasspädning. Detta innebär i praktiken att TLC kan beräknas bland annat med kroppspletysmografi och med helium- eller metangasspädningsteknik under diffusionskapacitetsmätning [1].

TLC-värden från kroppspletysmografi är de värden som normalt används. Vid tillfällen då patienter inte kan använda utrustningen för kroppspletysmografi kan i dagsläget en typ återandningsbaserad gasspädningsteknik med helium användas. Heliumtekniken innebär ett extra moment i undersökningen vilket är både tidskrävande och kostsamt och det vore därför intressant att istället använda TLC från single-breath metangasspädning vilken är mindre tidskrävande och ingår i den ordinarie diffusionskapacitetmätningen. Hur väl TLC från diffusionskapacitetsmätning med metangasspädning överensstämmer med TLC från kroppspletysmografi har studerats men inte fastställts vilket gör ytterligare metodjämförelser intressanta.

Bakgrund

Både in- och utandning bygger på tryckförändringar. Vid nollflöde i början av en inandning är trycket i lungorna samma som det atmosfäriska trycket. Vid utandning är trycket i lungorna större än det atmosfäriska trycket och luften trycks ut. Lungornas volym kan delas upp i olika delvolymer, för denna studie relevanta volymer illustreras i figur 1.

Funktionell residualkapacitet

FRC är den volym som finns kvar i lungorna efter en tidalexspiration. FRC påverkas av kroppsläget och blir mindre i liggande [1].

Residualvolym

RV är den volym som finns kvar i lungorna efter en maximal exspiration. Denna volym finns kvar på grund av att luftvägarna stängs när lungorna töms och var i exspirationen luftvägarna stängs varierar med bland annat åldern. Ju äldre individ desto tidigare i exspirationen stängs luftvägarna och desto större blir RV. Thoraxväggens elastiska egenskaper begränsar RV. Sjukdomar kan också påverka RV, exempelvis leder kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ofta till emfysem vilket minskar alveolernas elasticitet och därmed ökar RV [2].

Exspiratorisk reservvolym

Mellan tidalexspiration och maximal exspiration återfinns exspiratorisk reservvolym (ERV). Skillnaden mellan ERV och FRC är att RV räknas bort från den första eftersom att ERV är den reservvolym som går att andas ut ytterligare efter den normala exspirationen [1].

Figur 1. Relevanta lungvolymer. RV, residualvolym; ERV, exspiratorisk reservvolym; IC, inspiratorisk kapacitet, TLC, total lungkapacitet; FRC, funktionell residualkapacitet; VC, vitalkapacitet.

Total lungkapacitet

Vid kraftig andning blir de inspirerade och de exspirerade volymerna större. Den volym som finns i lungorna efter maximal inspiration är TLC. Den begränsas främst av lungornas elastiska egenskaper [1]. I normala fall utgörs TLC till ca 25–30% av RV, men hos patienter med emfysem kan TLC utgöras upp till 75% av RV och TLC kan bli förhöjt på grund av stora emfysemblåsor [3].

Vitalkapacitet

Vitalkapacitet (VC) finns också efter en maximal inandning. Skillnaden mellan VC och TLC är att RV exkluderats från den första. VC är den totala luftvolym som kan andas ut från en maximal inandning till en maximal utandning samt också tvärt om den volym som går att andas in från en maximal utandning till en maximal inandning [1].

Dead space

I varje inspiration finns luft som aldrig når ned till alveolerna, och därmed inte bidrar till gasutbytet. Denna volym kallas luftvägarnas dead space. Den volym som når alveolerna men som inte deltar i gasutbytet på grund av att den når alveoler med nedsatt eller utan perfusion kallas alveolärt dead space. Dessa två volymer bildar tillsammans fysiologiskt dead space [4].

Alveolärvolym

Alveolärvolymen (VA) är den gasvolym som finns i alveolerna, det vill säga den inandade gasvolymen minus luftvägarnas dead space. VA kan under single-breath gasspädning användas som en uppskattning av TLC [5, 6].

Gasspädning

TLC substitueras med VA under single-breathmätning. Beräkningarna görs genom inspiration av metangasgasblandning med förutbestämda fraktioner av de olika gaserna, andhållning och därefter mätning av spädningsgasens volym i utandningsluften [4,5,8].

I gasblandningen finns metangas vilken ej tas upp av kroppen utan istället späds jämt fördelat över lungans volym. Gasblandningen andas in genom att efter en maximal exspiration göra en maximal inspiration. I lungorna späds den inspirerade gasblandningen med RV, vilket gör att fraktionen spädningsgas i VA blir mindre än i den inspirerade gasblandningen. Efter andhållningen görs en maximal exspiration varpå apparaturen filtrerar bort koldioxid och vatten

innan fraktionen spädningsgas i utandningsluften analyseras. Därefter beräknas storleken av VA med hjälp av den inandade gasvolymen samt skillnaden mellan fraktionerna spädningsgas i den inspirerade gasblandningen och i utandningsluften [6,9,10].

Alveolärvolym: VA=(V1-VD)*FIGSÄ/FAGSÄ

V1 är inspirerad gasvolym, VD är apparaturens och luftvägarnas dead space, FIGSÄ är fraktionen

spädningsgas i inspirationsgasen och FAGSÄ är fraktionen spädningsgas i utandningsluften [11].

Kroppspletysmografi

När TLC beräknas med hjälp av kroppspletysmografi görs det genom uträkningar baserade på Boyles lag. Boyles lag säger att tryck multiplicerat med volym är konstant vid given temperatur. Boyles lag: P1V1=P2V2

V1 är gasens volym vid tryck P1 och när trycket förändras till P2 blir volymen V2 [2].

Kroppspletysmografer finns i sluten version samt med öppning över vilken flödes- eller volymförändringar mäts [1]. I en sluten kroppspletysmograf är volym och temperatur givna. Genom att patienten andas i en pneumotach med avstängningsventil kan då TLC beräknas. Detta görs genom mätning av VC följt av mätning av trycket i lungorna med avstängningsventilen stängd. Genom att patienten fortsätter andningsrörelserna trots stängningen skapas tryckvariationer av simulerad exspiration och inspiration. Eftersom inget luftutbyte sker motsvarar dessa tryckförändringar alveolärtryckförändringarna. Tryckförändringarna i kroppen och i kroppspletysmografen registreras samtidigt. Med dessa tryckförändringar samt den slutna kroppspletysmografens kända volym kan FRC beräknas med Boyles lag. FRC består av två delar, ERV och RV. TLC beräknas sedan genom att VC adderas till RV [1].

Utandningsluften har ofta en högre temperatur än luften i kroppspletysmografen. Eftersom varmare gas har en större volym än kallare gas korrigeras utandningsvolymerna automatiskt av apparaturen. Dessa korrigeringar grundar sig i Boyles lag och Charles lag. Den senare säger att vid ett konstant tryck är volymen av en gas proportionell mot den absoluta temperaturen. En temperaturökning ger då en volymökning och en temperaturminskning ger en volymminskning. I lungorna är det kroppstemperatur, atmosfärstryck samt mättnad av vattenånga. Dessa förutsättningar kallas body temperature and pressure, saturated (BTPS). Apparaturen ska enligt internationella riktlinjer ange spirometriska volymer i BTPS. I rumstemperatur råder inte BTPS

utan istället antar gasen omgivningens temperatur och vattenångamättnad. Dessa förutsättningar kallas ambient temperature and pressure, saturated (ATPS). Exempelvis innebär de automatiska korrigeringarna för omvandling av ATPS till BTPS multiplicering av ATPS volymer med faktor 1,08 för att få volymer angivna i BTPS då rumstemperaturen är 22ºC [2, 4].

Kroppspletysmografer har maxgränser för vikt på grund av att stolen i kroppspletysmografen har en maxbelastning på exempelvis 150 kilo. Utrymmet inuti kroppspletysmografen är begränsat och instegen kan vara höga. Detta gör att kroppspletysmografi inte kan användas till alla patienter eftersom att tillgängligheten för till exempel rullstolsburna, sängliggande, tunga eller klaustrofobiska patienter begränsas av kroppspletysmografen. Det finns kroppspletysmografer som tillåter att en rullstol körs in i själva kroppspletysmografen, men den finns ej på alla avdelningar för klinisk fysiologi i Sverige [7].

Tillgänglighet

Kroppspletysmografens tillgänglighetsbegränsningar gör att alla patienters TLC inte kan beräknas med hjälp av kroppspletysmografi. Metangasspädningen ger möjlighet till större tillgänglighet på grund av att metangasspädning till exempel inte kräver att patienten sitter på en speciell stol eller att patienten klarar av att sitta i ett slutet utrymme. TLC-beräkning med gasspädning kräver att gasblandningen kan spridas i hela VA vilket är möjligt att göra i ett vanligt rum, medan kroppspletysmografi kräver ett slutet rum och given temperatur för att möjliggöra TLC-beräkning [1,4]. För att tillgängliggöra TLC-beräkning för de uteslutna patienterna är det därför av intresse att jämföra TLC från kroppspletysmografi respektive TLC från metangasspädning, då metangasspädningen potentiellt kan tillgängliggöra beräkning av TLC för fler patienter.

Syfte

Syftet med detta examensarbete var att jämföra TLC från single-breath metangasspädning med TLC från kroppspletysmografi hos patienter remitterade till kroppspletysmografi samt diffusionskapacitetsmätning.

Material och metod

Deltagare

Populationen bestod av 48 patienter som genomgått spirometri på avdelningen för klinisk fysiologi, länssjukhuset Ryhov, region Jönköpings län mellan 26/10 -16 och 4/4 -17. Enbart patienter undersökta av två biomedicinska analytiker (BMA) som i studien benämnts BMA 1 och 2, samt som kunnat slutföra den kompletta undersökningen med både kroppspletysmografi och diffusionskapacitetsmätning med metangasspädning inkluderades. Alla dessa patienter togs med, inga exklusionskriterier fanns. Populationen var blandad och bestod av både kvinnor och män i spridda åldrar samt med och utan angivna respiratoriska sjukdomar.

Datainsamling, kroppspletysmografi

Datainsamlingen utfördes enligt avdelningen för klinisk fysiologi, länssjukhuset Ryhov, region Jönköpings läns standardutförande med kroppspletysmografen Master Screen PFT-Body, tillverkad av Jaeger i Hoechberg, Tyskland. Datasystemet som användes var SentrySuite V2.15, carefusion [11].

Kroppspletysmografens dörr var stängd i 30 sekunder innan undersökningen påbörjades, detta för att möjliggöra TLC-beräkning genom att mätning av kroppspletysmografens volym med patienten på plats. Patienten försågs med näsklämma och tidalandades. Under normal tidalinspiration slöts avstängningsventilen och två andetag registrerades. När avstängningsventilen automatiskt öppnades exspirerade patienten ERV följt av en maximal inspiration, ytterligare en maximal exspiration följt av en normal inspiration. Andningsmanövrerna illustreras i figur 2. Insamlingen upprepades tills tre mätningar där skillnaden mellan de två bästa VC var ≤0,2 liter eller 5%, samt skillnaden mellan de två bästa mätningarna av intrathorakal gasvolym (ITGV) vilken motsvarar FRC var ≤10% samlats in. Den av dessa tre mätningar med störst beräknat TLC noterades. TLC beräknades automatiskt genom att VC adderades till RV [11].

Datainsamling, metangasspädning

Single-breath metangasspädning ingår i diffusionskapacitetsmätningen på avdelningen för klinisk fysiologi vid länssjukhuset Ryhov, region Jönköpings län och datainsamlingen genomfördes enligt standardutförande [11]. När patienten uppnått stabil tidalandning exspirerade patienten maximalt och samtidigt släpptes gasblandningen in i pneumotachen. Gasblandningen bestod av 0,3% kolmonoxid, 0,3% metan, 0,3% acetylen, 21% syre samt 78,1% nitrogen.

Efter exspirationen inspirerade patienten maximalt på ≤4 sekunder och drog då in gasblandningen ned i alveolerna. Den maximala inspirationen var ≥85% av patientens bästa maxinspiratoriska värde, eller vid avsaknad av sådant värde ≥85% av normalvärdet. Därefter höll patienten andan i 8 sekunder och spridning av gasblandningen skedde. Efter andhållningen gjordes ytterligare en maximal exspiration. Koncentrationerna av spädningsgasen i gasblandningen registrerades i realtid i munnen med hjälp av MasterScreen PFT snabbgasanalysatorer. Andningsmanövrerna illustreras i figur 3. Väntetiden mellan upprepade försök var minst fyra minuter för att vädra ut gasblandningen [7,11].

Figur 2. Andningsmanöver kroppspletysmografi. VC, vitalkapacitet; ERV, exspiratorisk reservvolym; TLC, total lungkapacitet; RV, residualvolym.

Statistisk analys

Data sammanställdes och analyserades i international business machines corporation (IBM®) Statistical Package for Social Sciences (SPSS)® McGraw-Hill, New York, version 21, release 21.0.0.0 från år 2012. För att fastställa normalfördelning användes Shapiro-Wilks test. TLC-värdena i studien var beroende och normalföredelade därför utfördes t-test för parvisa observationer. För att jämföra differenserna mellan de olika TLC-beräkningarna i olika patientgrupperingar användes Mann-Whitney U-test, då Shapiro-Wilks test visat att differenserna inte var normalfördelade.

Etiska överväganden

Patrik Skogward, verksamhetschefen för klinisk fysiologi, länssjukhuset Ryhov, Region Jönköpings län gav tillstånd till datautlämning till studien. Data till studien lämnades ut retrospektivt och patienterna har ingen vetskap om att studien gjorts och kommer inte heller att få det. Den data som användes och BMA som utfört undersökningarna har avidentifierats. Avdelningen för klinisk fysiologi, länssjukhuset Ryhov, Region Jönköpings län har upprättat, och ansvarar för ett personregister över patienterna i studien.

I och med att studien var retrospektiv har den inte bidragit till någon medicinsk risk, smärta eller annat obehag för patienterna. Nyttan med kunskapen från denna studie överväger därmed de etiska riskerna som bedömts vara små, medan kunskapen kan leda till mer tillgänlig diagnostik. En etisk egengranskning har utförts enligt Hälsohögskolan i Jönköpings riktlinjer och finns bifogad som bilaga 1.

Resultat

Den blandade patientpopulationen á 48 personer bestod av hälften kvinnor och hälften män fördelat över åldrar från 10 till 87 år. Åldrar från 61 år och uppåt var överrepresenterade i denna population. Fördelning av kön och ålder i populationen illustreras i figur 4.

I figur 5 illustreras de två TLC-värdena för varje patient sorterat efter ökande storlek på kroppspletysmografins TLC. TLC från kroppspletysmografin var större än från TLC från gasspädningen hos alla patienter utom två. Hur mycket högre värde kroppspletysmografin beräknade varierade. TLC från kroppspletysmografin sträckte sig från 2,6 liter till 8,4 liter och medelvärdet av alla uppmätta värden var 5,8±1,3 liter. TLC från gasspädningen sträckte sig från 2,5 liter till 7,7 liter och medelvärdet av alla uppmätta värden var 5,2±1,2 liter.

TLC-värdena från både kroppspletysmografi och gasspädning var normalfördelade. T-test fastslog en signifikant skillnad mellan TLC från kroppspletysmografi och TLC från metangasspädning (p<0,001). T-testet visade också att skillnaden mellan TLC-värdena med 99% sannolikhet kommer att ligga mellan 0,34 liter och 0,84 liter. I genomsnitt var TLC från gasspädningen 0,59 liter mindre än TLC från kroppspletysmografin. Metangasspädningen underskattade TLC med 11,3% jämfört med kroppspletysmografin.

Tabell 1. Patientålder och differenser mellan TLC-mätningar i olika grupperingar.

I tabell 1 presenteras medelålder och dess standardavvikelse hos alla patienter och hos olika grupperingar av dem. Differenserna mellan TLC från kroppspletysmografi och TLC från gasspädningen presenteras också genom medelvärde, standardavvikelse, samt minimum och maximumvärde för differenserna gruppvis. I tabellen visas att differenserna mellan de olika TLC-mätningarna skiljde sig något åt mellan grupperna män och kvinnor. Med Mann-Whitney U-test av differenserna för de två olika grupperna kunde ingen signifikant skillnad mellan differenserna i gruppen kvinnor i gruppen män fastställas (p=0,4).

Alla patienter Astma KOL Ej astma/KOL Män Kvinnor

Antal patienter 48 3 4 41 24 24

Medelålder ± SD (år) 64 ± 19 71 ± 24 74 ± 8 62 ± 20 65 ± 18 63 ± 21

TLC diff ± SD (l) 0,59 ± 0,64 0,37 ± 0,31 1,18 ± 0,93 0,56 ± 0,61 0,54 ± 0,66 0,64 ± 0,63

Minimum (l) -0,2 0,1 0,4 -0,2 -0,1 -0,2

Maximum (l) 3,2 0,7 2,5 3,2 3,2 2,5

Figur 5. TLC från kroppspletysmografi och från gasspädning.

Diskussion

Hos nästintill alla patienter underskattade metangasspädningen TLC jämfört med kroppspletysmografin. Skillnaden mellan de olika mätningarna var signifikant och underskattningen motsvarar 11,3%. Det finns alltså en viss överensstämmelse mellan TLC från de kroppspletysmografi och från gasspädning men hur väl de överensstämmer varierar mellan individer och det finns en risk att TLC underskattas och bedöms som sänkt med gasspädning även hos patienter där TLC i realiteten är normal.

Tidigare studier som jämfört TLC från metangasspädning med TLC från kroppspletysmografi gjordes av Dias et al (2007) [8] samt Pesola et al (2007) [12] och konstaterade båda en underskattning av TLC med metangasspädning på cirka 2%, vilket är en betydligt mindre underskattning än i den här studien. Denna skillnad i resultat kan förmodligen förklaras av skillnaden i population mellan studierna, då de tidigare studierna har undersökt populationer som är icke-lungsjuka [12] eller populationer med astma [8], medan den här studien undersökt en blandad population.

Flertalet studier har undersökt överensstämmelse mellan lungvolymer beräknade med single-breath heliumgasspädning och lungvolymer beräknade med kroppspletysmografi [13,14]. Dessa är intressanta då beräkning av lungvolymer med single-breath metangasspädning antas te sig liknande mätningar gjorda med helium, då den enda skillnaden mellan dessa metoder är spädningsgaserna vilka agerar på samma sätt. Coertjens et al (2013) [13] undersökte huruvida TLC och RV mätt med single-breath heliumgasspädning kunde användas för att förutsäga TLC och RV mätta med kroppspletysmografi hos friska samt obstruktivt respektive restriktivt lungsjuka individer. I studien av 169 individer, varav 27 hade normal lungfunktion, 93 var obstruktivt lungsjuka och 49 var restriktivt lungsjuka, blev resultatet att kroppspletysmografin gav högre TLC och RV än heliumgasspädningen. Resultatet visade också att diskrepansen mellan metoderna var större vid obstruktiv lungsjukdom samt att diskrepansen ökade med ökad luftvägsobstruktion [13].

På grund av att obstruktiv lungsjukdom leder till ojämn regional fördelning av perfusion och ventilation kan beräkning med gasspädning ge falskt för låg volym då det tar längre tid för gasblandningen att spädas i den kvarvarande luften i lungorna [6]. Liknande typ av felberäkning

kan uppstå vid spridningsstörningar i lungorna. Under andhållningstiden sprids gasblandningen i VA, vid spridningsstörningar kan spridningen och därmed spädningen utebli helt eller minska till delar av VA vilket gör att risken för underskattning av TLC med gasspädningsmetoden ökar [7,10]. Flertalet studier har rapporterat ökande underskattningar av VA eller TLC från gasspädning med ökande luftvägsobstruktion eller emfysem.

Milite et al (2009) [14] studerade hur single-breath heliumgasspädning beräknar lungvolymer vid emfysem. Urvalet bestod av 55 individer med diagnosen emfysem och 21 lungfriska individer vilka användes som kontrollgrupp. Även här blev resultatet att volymer beräknade med heliumgasspädning underskattade volymer jämfört med beräkningar gjorda med kroppspletysmografi eller re-breath heliumgasspädning hos individer med emfysem [14]. Re-breath heliumgasspädning görs genom återandning av gasblandningen vid FRC med hjälp av bag-in-box teknik. Blandningen återandas tills heliumhalten är lika under inspiration och exspiration varpå heliumhalten mäts. FRC beräknas sen utifrån heliumhalten uppmätt vid andningsmanöverns slut [4]. Eftersom att egenskaperna hos helium och metan gör att de som spädningsgas fungerar analogt bör Coertjens och Milites resultat innebära att även single-breath metangasspädnings beräkningar av TLC ger ett falskt för lågt värde med en underskattning som växer med ökande luftvägsobstruktion.

van der Lee et al (2006) [15] jämförde VA beräknat med single-breath heliumgasspädning med den icke emfysema lungvävnaden hos KOL patienter mätt med high-resolution computer tomography (HRCT). Studien gjordes med antagandet att heliumgasspädningen endast kan beräkna icke emfysem lungvävnad, då andhållningstiden inte tillåter att gasen tar sig till de områden som på grund av emfysem blivit mindre tillgängliga. Resultatet blev att de två mätningarna korrelerade men också att det kunde skilja upp till 2 liter mellan de båda mätningarna. Slutsatsen blev att det är troligt att VA bara mäter de lättillgängliga områdena i lungan, men att det krävs ytterligare studier för att fastslå detta. Resultatet är intressant för denna studie då gasspädningen inte verkar överensstämma med kroppspletysmografin, något som kan förklaras om det finns områden i lungorna som gasspädningen inte kan beräkna hos till exempel patienter med KOL. Detta innebär också att validiteten gällande gasspädning och VA som mått på TLC inte nödvändigtvis är tillräckligt hög då TLC bör avspegla hela lungornas kapacitet, inte bara den del av lungornas kapacitet spädningsgas har möjlighet att spädas i.

Macintyre et al (2005) [9] diskuterar att hos patienter med obstruktiv lungsjukdom kan bronkdilaterande läkemedel påverka VA. Detta om bronkodilaterare är relevant för denna studie i och med att gasspädningen kan göras efter inhalation av bronkodilaterare för att utnyttja väntetiden mellan inhalation och påbörjan av ett eventuellt reversibilitetstest. Denna ordning innebär att om någon av patienterna i denna studie gjort reversibilitetstest har de kanske fått bronkdilaterande läkemedel och därmed sämre förutsättningar för en pålitlig beräkning av VA.

Kaminsky et al (2014) [16] studerade bland annat hur VA från gasspädning dividerat med TLC från kroppspletysmografi påverkas av hyperreaktivitet i luftvägarna (AHR) samt heterogenitet i ventilationen (VH). VH finns ofta hos patienter med KOL eller astma. I bakgrunden skriver Kaminsky att VA/TLC är ett sätt att bedöma graden av VH och att VA/TLC ≥85% är normalt hos friska individer men att hos individer med VH är istället VA/TLC <85% vanligt. Resultatet i studien säger att VA/TLC blev lägre hos patienter med AHR än hos patienter utan AHR. I diskussionen tas upp att patienter med VH som behandlas med kortikosteroider kan få sänkt VH, men att VH ändå finns kvar. Relaterat till den här studien tyder Kaminskys fynd på att TLC från gasspädning och från kroppspletysmografi stämmer bättre överens hos patienter utan AHR och utan VH. Eftersom att AHR och VH är vanligt förekommande hos patienter med astma respektive KOL skulle det innebära att TLC från gasspädning inte är lika trovärdigt hos dessa patienter som hos andra. I den här studiens population fanns för få patienter med konstaterad astma eller KOL för att kunna dra slutsatser om hur dessa sjukdomar påverkar överensstämmelsen mellan TLC från gasspädning och TLC från kroppspletysmografi. Däremot syns tendenser till att KOL skulle kunna innebära en större risk för underskattning av TLC med gasspädning så som Kaminsky skriver. Hos den här studiens få patienter med astma syns däremot, tvärt om mot i Kaminskys betydligt större studie, tendenser till att TLC gasspädning skulle ligga närmare TLC kroppspletysmografi hos patienter med astma än hos patienter utan astma och KOL.

I den här studien har fokus legat på huruvida TLC från gasspädning stämmer överens med TLC från kroppspletysmografi eller ej, samt på vad hos gasspädningen som skulle kunna orsaka en skillnad mellan de olika TLC-värdena. Detta eftersom att en anledning till den här studien var att kunna använda TLC från gasspädning som substitut för TLC från kroppspletysmografi i fall då den senare inte kan användas. Fokuset innebär inte nödvändigtvis att TLC från kroppspletysmografi är korrekt, vilket har diskuterats av O´Donnell et al (2009) [17] samt av

Garfield et al (2012) [18]. I O´Donnells studie jämfördes TLC från heliumspädning, kroppspletysmografi och från computed tomography (CT). Patienterna i studien hade allvarlig luftvägsobstruktion och studiens syfte var att bedöma vilken av metoderna som var bäst lämpad för TLC-beräkning gällande patienter med KOL. O´Donnell konstaterade att hos patienter med luftvägsobstruktion fanns ej någon signifikant skillnad mellan TLC från CT och TLC från gasspädning. TLC från kroppspletysmografi skilde sig däremot signifikant från de andra TLC-värdena för samma patienter. I Garfields studie jämfördes TLC från kroppspletysmografi och TLC från HRCT. Patienterna hade KOL och liksom O´Donnell fick Garfield resultatet att kroppspletysmografi överskattar TLC hos patienter med KOL. I Garfields studie hade kroppspletysmografin, liksom i van der Lee et al (2006) [15], överskattat TLC med upp till 2 liter. Jämförelsevis är den största differensen mellan TLC från gasspädning och TLC från kroppspletysmografi i den här studien 3,2 liter. För den här studien kan dessa resultat innebära att en del av den underskattning som finns hos TLC från gasspädning kanske inte orsakats av gasspädningen, utan kanske också av kroppspletysmografins överskattning av TLC som O´Donnell et al samt Garfield et al konstaterat finns hos patienter med allvarlig luftvägsobstruktion. Inga signifikanta skillnader mellan könen kunde fastställas av Garfield, O´Donnell eller i den här studien. Detta om kroppspletysmografins överskattning av TLC skulle kunna vara en anledning att ifrågasätta och undersöka validiteten i kroppspletysmografi gällande beräkning av TLC hos patienter med emfysem eller allvarlig luftvägsobstruktion. Detta på grund av att TLC beräknat med kroppspletysmografi i dessa fall riskerar inte mäta den totala lungkapaciteten utan också volymer som inte hör till den, vilket inte är syftet med TLC-beräkningar.

Eftersom gasspädning ger mindre TLC än kroppspletysmografi skulle eventuellt en korrigering kunna användas för att kompensera för denna underskattning och göra värdena användbara. Detta diskuteras av Dias et al (2006) [8] samt av Punjabi et al (1998) [5]. Punjabi använde VA som TLC och de korrigerade detta värde utifrån uppmätta värden som tyder på luftvägsobstruktion. Mer obstruktivitet gav större korrigering. Punjabi observerade också att restriktivitet utan inslag av obstruktivitet gav en större överensstämmelse mellan TLC från de båda metoderna. Dias et al valde att inte använda den korrigering som Punjabi et al använde sig av eftersom att Dias fick en något större uppmätt underskattning av TLC med single-breath gasspädning och därför konstaterade att korrigeringen inte skulle gå att tillämpa på deras resultat. Dias et al rapporterade en underskattning av TLC på ca 2% med single-breath

gasspädning, den här studien har funnit en underskattning av TLC med single-breath gasspädning på ca 11% vilket är betydligt större än Dias et al. Därmed är korrigeringen som föreslogs av Punjabi et al inte lämplig att tillämpa på TLC från gasspädning i denna typ av population heller.

Felkällor gällande insamlingen av data till denna studie kan exempelvis vara felkalibreringar av mätutrustningen. Risken för detta har genom regelbundna kalibreringar av volym-och flödesmätare minskats [9,11]. Annat som kan minska reliabiliteten i datainsamlingen är om patienten inte utför andningsmanövrerna adekvat. Under gasspädningen och under kroppspletysmografin krävs för reliabilitetens skull att maximal inspiration respektive exspiration verkligen är maximal. För att avhjälpa detta måste flera andetag bedömas tillräckligt lika, vilket är en försäkran om att andetagen var maximala då det är mycket svårt att få lika stora volymer vid flera tillfällen annars. Risken för dessa felkällor har minskats ytterligare genom tydliga patientinstruktioner. Till detta bör tilläggas att patienter med svårigheter att andas in inspirationsgasen på den angivna tiden också riskerar få resultat med sänkt reliabilitet då volymen inandad gasblandning inte blir optimal vilket försämrar förutsättningar för beräkning av VA. Detta innebär att patientinstruktioner inte alltid kan ha effekt på huruvida andningsmanövrerna genomförs korrekt eller ej, och därmed kan tydliga instruktioner inte alltid öka reliabiliteten fullt ut vid TLC-beräkningar [1,7].

Populationen i denna studie var begränsad och tillät därmed inte att vissa parametrar, såsom påverkan av till exempel KOL eller astma, undersöktes fullt ut. I populationen fanns endast 5 patienter som kunde bekräftas ha KOL och endast 4 som kunde bekräftas ha astma. Detta på grund av studiens retrospektiva natur vilken gjorde att den enda information som fanns tillgänglig gällande patienternas sjukdomshistoria var den som fanns i remissen för undersökningen. I och med att spirometri i huvudsak används för att undersöka lungsjukdomar är det troligt att fler än de patienter med KOL eller astma angivet i remissen hade astma, KOL eller någon annan lungsjukdom som kan ha påverkat resultatet i denna studie. Det var en övervägande äldre population där majoriteten, 35 av 48, var äldre än 60 år. Detta gör det svårt att från detta material dra slutsatsen att TLC-mätningar av metangasspädning mäter för liten volym i alla åldrar, och tidigare studier [8,12] undersökte bara individer i åldrarna 22-55 år respektive 20 individer med en medelålder på 48 år. Ingen annan studie har heller tittat på barn

och inte heller denna studie med endast 2 patienter under 18 års ålder kan dra några generella slutsatser gällande TLC-beräkning hos barn.

Framtida studier bör inkludera en population där alla grupper är bättre representerade, både åldersgrupper samt grupper med KOL och astma för att kunna dra mer generella slutsatser gällande skillnader mellan mätningarna i olika åldrar och sjukdomstillstånd.

Slutsatser

Single-breath gasspädning underskattar TLC med 11,3% jämfört med kroppspletysmografi, detta innebär en medelskillnad mellan metoderna på 0,59 liter. I och med underskattningens storlek kan sänkt TLC från gasspädningen inte rimligen användas för bedömningar, utan det kan då vara lämpligt att använda sig av TLC från kroppspletysmografi för att minska risken att grunda en bedömning på ett falskt för lågt TLC.

Kroppspletysmografins TLC kan inte utan eftertanke och ökad risk för falskt sänkt TLC bytas ut mot TLC från single-breath metangasspädning.

Omnämnanden

Till Louise Rundkvist för välkommen respons och hjälp under skrivandet av detta examensarbete riktas ett stort tack.

Tack också till avdelningen för klinisk fysiologi vid länssjukhuset Ryhov och personalen där för insamlande av data och trevliga möten. Ur personalen riktas ett speciellt tack till Eva Niklasson, Gunnel Alfredsson och Peter Blomstrand för svar på frågor samt bollande av tankar och idéer.

Referenser

1. Bäcklund L, Hedenstierna G, Hedenström H. Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom. Lund: Studentlitteratur AB; 2000.

2. Newall C, Evans A, Lloyd J, Shakespeare J, Carter R. ARTP spirometry handbook. Uppl. 2. Lichfield: the association for respiratory technology and physiology; 2000.

3. Hedenström H, Lundborg M, Gustafson T. SpirometriPraktika: handbok i spirometri med fallbeskrivningar. Uppl. 2. Södertälje: AstraZeneca; 2009.

4. Jonsson B, Wollmer P. Klinisk fysiologi: med nuklearmedicin och klinisk neurofysiologi. Uppl. 3. Stockholm: Liber AB; 2011.

5. Punjabi NM, Shade D, Wise RA. Correction of single-breath helium lung volumes in patients with airflow obstruction. Chest. 1998;114:307-918.

6. Huges JMB. Pulmonary function. Uppl. 1, andra utgåvan. Lichfield: the association for respiratory technology and physiology; 2011.

7. CareFusion. Bruksanvisning: MasterScreen Body, Body/Diffusion, PFT, IOS. V781276-027 version 01.00 för SentrySuite programvara ≥2.7. Hoechberg: CareFusion; 2012.

8. Dias RM, Chacur FH, Carvalho da Silva SR, Mancini AL, Capuchino GA. Comparison between total lung capacity and residual volume values obtained by pletysmographyand single breath methods with methane. Rev Port Pneumol. 2007;12(6):659-667.

9. MacIntyre N, Crapo RO, Viegi G, Johnson DC, van der Grinten CPM, Brusasco V et al. Standardisation of the single-breath determination of carbon monoxide uptake in the lung. Eur Respir J. 2005;26:720–735.

10. Predilletto R, Fornai E, Catapano G, Carli C. Assessment of the alveolar volume when sampling exhaled gas at different expired volumes in the single breath diffusion test. BMC Pulm Med. 2007;7(18).

DOI:10.1186/1471-2466-7-18

11. Niklasson E, Blomstrand P, klinisk fysiologi länssjukhuset Ryhov. Metodbeskrivning 402 spirometri. Version 7.0; 2016-04-29.

12. Pesola G R, Magari R T, Dartey-Hayford S, Coelho-D´costa V, Chinchilli V M. Total lung capacity: single breath methane dilution versus plethysmography in normals. Respirology. 2007;12(2):291-294.

DOI:10.1111/j.1440-1843.2006.01040.x

13. Coertjens Pc, Knorst MM, Dumke A, Pasqualoto AS, Riboldi J, Menna-Barreto SS. Can the single-breath helium dilution method predict lung volumes as measured by whole-body plethysmography? J Bras Pneumol. 2013;39(6):675-685.

DOI:10.1590/S1806-37132013000600006

14. Milite F, Lederer DJ, Weingartena JA, Fani P, Mooneya AM, Basner RC. Quantification of single-breath underestimation of lung volume in emphysema. Respir Physiol Neurobiol. 2009; 165:215–220.

DOI:10.1016/j.resp.2008,12.009

15. van der Lee I, van Es HW, Noordmans HJ, van den Bosch JMM, Zanen P. Alveolar Volume Determined by Single-Breath Helium Dilution Correlates with the High-Resolution Computed Tomography-Derived Nonemphysematous Lung Volume. Respiration. 2006;73(4):468-473. DOI:10.1159/000088711

16. Kaminsky DA, Daud A, Chapman D. The relationship between the baseline alveolar volume-to-total lung capacity ratio and airway responsiveness. Respirology. 2014;19(7):1046– 1051. DOI:10.1111/resp.12347

17. O’Donnell CR, Bankier AA, Stiebellehner L, Reilly JJ, Brown R, Loring SH. Comparison of Plethysmographic and Helium Dilution Lung Volumes: which Is Best for COPD? CHEST. 2010; 137(5):1108-1115.

DOI:10.1378/chest.09-1504

18. Garfield JL, Marchetti N, Gaughan JP, Steiner RM, Criner GJ. Total lung capacity by plethysmography and high-resolution computed tomography in COPD. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis. 2012;7:119-126.