Engelskundervisning och digitala verktyg : En kvantitativ studie om lärares användning av digitala verktyg i sin engelskundervisning

40  Download (0)

Full text

(1)

Engelskundervisning

och digitala verktyg

En kvantitativ studie om lärares användning

av digitala verktyg i sin engelskundervisning

KURS: Examensarbete för grundlärare 4-6. 15hp.

PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 FÖRFATTARE: Noa Skarrie

EXAMINATOR: Jenny Siméus TERMIN: VT20

(2)

SAMMANFATTNING

Noa Skarrie

Engelskundervisning och digitala verktyg. En kvantitativ studie om lärares användning av digitala verktyg i sin engelskundervisning

Antal sidor: 34

Tidigare studier har granskat vilka svårigheter lärare har med integrering av digitala verktyg i sin undervisning. Studierna visar att många lärare som ofta använder sig av modern teknik utanför skolan och kan hantera det på hemmaplan, inte vet hur det ska användas som ett pedagogiskt och didaktiskt verktyg. De visar också att det finns en koppling mellan användandet av digitala verktyg i undervisningen och biologisk ålder på läraren. En studie visar att äldre lärare har mindre erfarenhet och sämre självförtroende i användandet av digitala verktyg i jämförelse med yngre lärare. Detta togs som inspiration då den här undersökningen, istället för att undersöka yngre respektive äldre lärares användning av digitala verktyg, är att undersöka engelsklärares användning av digitala verktyg i anslutning till antalet år de varit yrkesverksamma.En kvantitativ studie utfördes i form av en webbenkät som skickades ut till en grupp på Facebook där majoriteten av medlemmarna är engelsklärare. Enkäten består av 14 frågor och har behandlat svar från 87 respondenter. Resultatet visar att engelsklärare använder sig av digitala verktyg i stor utsträckning i undervisningen. Studien visar också att engelsklärare som varit yrkesverksamma kortare tid har mer erfarenhet och starkare självförtroende i användandet av digitala verktyg i undervisningen. En stor majoritet av lärarna som svarade på enkäten uttrycker behov av fortbildning inom området och majoriteten av engelsklärare anser att digitala verktyg påverkar elevers engelskinlärning på ett positivt sätt. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i John Deweys progressiva pedagogik och hans pragmatiska syn på lärande.

(3)

ABSTRACT

Noa Skarrie

The EFL classroom and digital tools. A quantitative study of teachers’ usage of digital tools in the EFL classroom.

Number of pages: 34

Earlier studies have examined what difficulties teachers have when integrating digital tools in their teaching. These studies show that many teachers, who correctly and frequently use modern technology in their everyday life, do not know how it may be used as a pedagogical and a didactical tool. They also show that there is a connection between the usage of digital tools in teaching and the age of the teacher. A study shows that older teachers have less experience and lower self-confidence when using digital tools. This came as an inspiration as the aim with this study, instead of biological age, is to investigate Swedish EFL teachers’ usage of digital tools in connection to the number of years in the profession.A quantitative study was conducted in the form of a web survey that was sent out to a group on Facebook where the majority of members are Swedish EFL teachers. The survey consisted of 14 questions and gathered answers from 87 respondents.The result shows that Swedish EFL teachers use digital tools to a great extent in teaching. The result also shows that EFL teachers in Sweden who have been professionals for a shorter period had more experience and stronger confidence in the use of digital tools in teaching. A large majority of the teachers who answered the questionnaire expressed the need for further training with digital tools and the majority of Swedish EFL teachers think that digital tools affects students’ English learning in a positive way. The theoretical framework of the study is based on John Deweys’ progressive pedagogy and his pragmatic view on learning.

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 4

2. BAKGRUND... 7

3.1DEFINITION AV BEGREPP ... 7

3.2UNGAS MÖTE MED ENGELSKA I SKOLAN ... 8

3.3UNGAS MÖTE MED ENGELSKA UTANFÖR SKOLAN ... 8

3.4PEDAGOGEN OCH DIGITALA VERKTYG ... 9

3.5TEORETISK GRUND –JOHN DEWEY ... 11

3.6KUNSKAPSGAPET ... 12

3. SYFTE ... 13

4. METOD ... 14

4.1VARFÖR KVANTITATIV METOD? ... 14

4.2ENKÄT SOM UNDERSÖKNINGSMETOD ... 14

4.3URVAL ... 15

4.4GENOMFÖRANDE ... 16

4.5ANALYS... 18

4.6VALIDITET OCH RELIABILITET... 18

4.7ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 19

5. RESULTAT ... 21

5.1DELTAGARE ... 21

5.2KUNSKAP OM DIGITALA VERKTYG ... 22

5.3FORTBILDNING I DIGITALA VERKTYG ... 23

5.4UTSTRÄCKNINGEN AV LÄRARES ANVÄNDANDE AV DIGITALA VERKTYG ... 24

5.5RESPONDENTERNAS UTBILDNING ... 25

5.6LÄRARES SYN PÅ DIGITALA VERKTYGS PÅVERKAN PÅ ELEVERS ENGELSKA INLÄRNING ... 26

6. METODDISKUSSION ... 27

7. RESULTATDISKUSSION ... 30

7.1LÄRAREN OCH DIGITALA VERKTYG ... 30

7.2BEHOV AV KOMPETENSUTVECKLING ... 31

7.3ANTAL ÅR SOM YRKESVERKSAM LÄRARE ... 32

7.4DIGITALA VERKTYGS PÅVERKAN PÅ ELEVERS INLÄRNING AV ENGELSKA ... 33

7.5VIDARE FORSKNING ... 34

8. REFERENSLISTA ... 35

(5)

Denna studie redogör för lärares användande av digital teknik som verktyg i sin engelskundervisning. Studien undersöker hur lärare förhåller sig till digital teknik i undervisningen i årskurserna 4–6. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011 (rev. 2019) framgår det att skolan ska ansvara för att alla elever efter

grundskolan ska kunna använda digitala verktyg för kunskapssökande,

informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande. Lärare har därmed ett ansvar för elevernas kunskap om hur digitala verktyg kan användas och vad de kan vara bra till.

Digital kompetens finns med som en av de nyckelkompetenser som Europaparlamentet har presenterat. Det finns åtta nyckelkompetenser vilka avser en kombination av färdigheter och kunskaper som varje person är i behov av för sin personliga utveckling, sitt aktiva

medborgarskap, sin sysselsättning och sin sociala integration. Samtliga kompetenser anses vara lika viktiga. (Diaz, 2014).

Många barn och ungdomar är idag vana användare av olika former av digitala verktyg, exempelvis internet, datorer och smarttelefoner. Vi lever i ett samhälle där informationsflödet är högt, det finns en ökad digitalisering och förändringstakten är snabb. Därför är det viktigt att lyfta fram användandet av digitala verktyg i skolan (Skolverket, 2017). Många elever som jag har träffat under VFU och vikariat, menade att olika medier och telefoner fungerar som en hobby och ett digitalt verktyg för dem och att det är med den teknologin de får sitt vardagliga möte med engelska språket. Detta tillsammans med tidigare forskning om sambandet mellan biologisk ålder och lärares användning av digitala verktyg i engelskundervisning, gav denna studies nyfikna låga syre till att ta reda på mer om hur lärare, beroende på yrkeserfarenhet i antal år, använder elevernas ”vardag” i sin undervisning i engelskämnet. När en ser närmare på utvecklingen av användandet av digital teknik i skolan syns en ökning de senaste åren, i samtliga ämnen. Även tillgången till digital utrustning har ökat. År 2012 gick det cirka 3 elever per dator eller surfplatta i skolan, år 2015 ungefär 1,8 elever per dator eller surfplatta. Idag finns det många skolor som har en dator eller en surfplatta till varje elev (Skolverket, 2016).

(6)

Att eleverna ska få kunskaper och färdigheter gällande digitala verktyg och medier är ett mål i sig, men digitala verktyg och medier i skolan ska framför allt användas som stöd för lärande. Undervisningen måste därför medvetet läggas upp så att de digitala verktygen verkligen används så att de stödjer elevernas lärande. Ett mer oplanerat användande av digitala verktyg och medier utan tydligt syfte och mål riskerar att försämra lärandet (Skolverket, 2017). Lärare uttrycker generellt ett stort behov av kompetensutveckling inom flera IT-relaterade områden. En tredjedel av grundskollärarna uppger att de har behov av kompetensutveckling när det gäller grundläggande datorkunskap. IT som pedagogiskt verktyg är ett av de områden där det finns störst behov av kompetensutveckling. Ungefär hälften av lärarna i grundskolan i Sverige upplever ett stort kompetensutvecklingsbehov inom detta område (Skolverket, 2016).

Denna studie syftar till att bidra till en bättre förståelse för hur lärare förhåller sig till digitala verktyg i engelskämnet och hur de använder sig av dem. Genom en undersökning i form av en webbenkät har 87 lärares svar analyserats och studerats. Studien kan vara av intresse för engelsklärare som undervisar i årskurserna 4-6. Forskning i området av digitala verktyg och engelsklärare i årskurs 4-6 är begränsad och smal, det vill säga inriktade på väldigt specifika fragment inom ämnet, och därför kan studien hjälpa till att öka kunskapen inom detta område.

(7)

2. Bakgrund

Kravet på digitalt kompetenta lärare ökar ständigt i takt med digitaliseringen av både samhälle och skola. Eftersom elevers användning av digital teknik har ökat sätts nu krav på lärares kunskaper i detta område. I detta avsnitt redovisas forskning kring digital teknik, digitala verktyg och elevers möte med engelska i samt utanför skolan. Här redovisas även forskning kring lärares privata och pedagogiska användning av digitala verktyg.

3.1 Definition av begrepp

För att förtydliga vad som undersöks i denna studie definieras i detta stycke vad studien avser vid användandet av begreppen digitala verktyg, didaktiskt verktyg och pedagogiskt verktyg.

Inom forskning brukas två betydelser av begreppet digitala verktyg. Det kan syftas på digitala verktyg som hårdvaran, vilket innebär det redskap som används. Det kan vara en hårdvara som exempelvis en dator, en surfplatta eller en smartboard. Det andra sättet att använda begreppet på syftar på mjukvaran. Mjukvara innebär bland annat olika program (till exempel appar, Microsoft Word eller webbläsare) som används på hårdvaran. I denna studie kommer begreppet digitala verktyg att syfta på verktyget både som hårdvara och mjukvara om inget mer specifikt anges.

Betydelsen av begreppet “didaktiskt verktyg” i denna studie är ett verktyg som används av läraren med fokus på att teoretiskt och praktiskt forma undervisningen och lärandet. Betydelsen av begreppet “Pedagogiskt verktyg” i denna studie är ett verktyg som istället används av läraren med fokus på elevens inlärning och hur något kan användas för att hjälpa eleven utifrån olika behov på individnivå och gruppnivå.

(8)

3.2 Ungas möte med engelska i skolan

Kursplanen i engelska för årskurs 4-6 samt det centrala innehållet säger att elever ska få möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i talat språk och texter på engelska i relation till erfarenheter och intressen. De ska lära sig att använda engelskan i vardagliga situationer och förstå engelska i olika sammanhang och områden där engelska används (Skolverket, 2019c) Engelska är ett ämne som är obligatoriskt och som ska ha 480 undervisningstimmar under grundskoleåren (Skolverket, 2019b)

3.3 Ungas möte med engelska utanför skolan

Idag möter många unga det engelska språket varje dag genom olika medier som film, TV och spel av olika slag. Många svenska elever möter det engelska språket fler timmar i veckan utanför skolan än på lektionstid (Sundqvist och Sylvén 2014).

Sundqvist och Sylvén (2014) har undersökt de aktiviteter där barn möter det engelska språket utanför skolan, med fokus på datoranvändande och digitala spel på exempelvis dator, mobil, surfplatta och konsolspel som Xbox och Playstation. De undersökte också bland annat sambandet mellan att spela digitala spel och självskattad förmåga i engelska språket samt om det fanns någon skillnad mellan flickor och pojkar. Pojkarna var i genomsnitt i kontakt med det engelska språket 11,5 timmar i veckan medan flickorna var i kontakt med det engelska språket i 5,1 timmar per vecka. Detta gav pojkarna mer erfarenhet av det engelska språket och de utvecklade en större färdighet i språket. Exempel på färdigheter som förbättrades var ett rikare ordförråd, ett bättre uttal och en mer utvecklad hörförståelse av olika engelska dialekter (Sundqvist och Sylvén, 2014).

Baserat på barnens digitala spelvanor delades de upp i tre olika försöksgrupper där första gruppen bestod av barn som inte spelar spel alls, andra gruppen av barn som spelar ett par gånger i veckanoch tredje gruppen av barn som spelar spel ofta, det vill säga i stort sett varje dag. Första gruppen bestod av 27 flickor och 4 pojkar. Den andra gruppen var mer jämt fördelad då den bestod av 16 flickor och 11 pojkar. Den tredje gruppen bestod till största

(9)

delen av pojkar, 7 stycken, och endast en flicka. Det förelåg alltså en tydlig skillnad där pojkarna i studien spelade mer datorspel än flickorna. Studien visade att elever som spelar spel i stor utsträckning anser sig vara mer bekväma med att tala engelska i klassrummet. Den självskattade förmågan i engelska språket var generellt god i alla grupper, men bland de som spelar spel mycket var det en högre lägstanivå på skattningen. (Sundqvist och Sylvén, 2014).

Även Hannibal Jensen (2017) har studerat barns möte med det engelska språket utanför skolan. I hennes studie deltog 107 barn, 8 respektive 10 år gamla. Alla deltagare var från Danmark och hade engelska som främmande språk. Varje barn fick skriva en personlig

loggbok där de noterade hur många minuter de ägnade åt olika aktiviteter som involverade det engelska språket. Det kunde vara ”kollat på Youtube – 20 minuter” eller ”Spelat MarioKart – 2 timmar”. De aktiviteter som barnen kunde välja mellan var: se på tv, prata, läsa, lyssna på musik, spela spel, skriva och övrigt.

Hannibal Jensens (2017) studie visar att barn ägnar mest tid åt spel, musik och TV. Den visade också stor skillnad mellan pojkar och flickor då pojkar i snitt spelade 235 minuter i veckan och flickorna i snitt 47 minuter. Resultatet visade att spel med både muntlig och skriftlig engelska hade en signifikant koppling till en bättre engelskavokabulär, framför allt hos pojkar. Hannibal Jensen (2017) är inte är förvånad över denna koppling eftersom

personen som spelar dataspel är motiverad att förstå det som förmedlas. Att vara uppmärksam på språket kan hjälpa spelaren att komma framåt i spelet.

3.4 Pedagogen och digitala verktyg

Trots att det finns mycket relevant forskning om hur teknologi och undervisning i skolan kan påverka varandra finns det många pedagoger som har svårigheter med att implementera digitala verktyg i sin undervisning (Kuure, Molin-Juustila, Keisanen, Riekki, Iivari och Kinnula, 2016). För att förbereda lärare för framtidens teknologi identifierade en europeisk forskargrupp vad lärarutbildningar faktiskt gör för att förbereda lärarstudenter för arbete med teknologi i klassrummet. Resultatet av studien visade att användningen av digitala verktyg på

(10)

fritiden är en vana hos många lärarstudenter, men när det skulle användas i ett pedagogiskt syfte blev de osäkra på hur de skulle implementeras i undervisningen (Kuure et. al, 2016).

I en undersökning av Tour (2015, s.128) samlades data från olika språklärare under fem månaders tid. Studien undersökte om det fanns ett samband mellan vardagligt användande av digitala verktyg och användning av dessa i undervisningen i pedagogiskt syfte. Resultatet visade att lärare som frekvent använde sig av digitala verktyg till vardags oftare

implementerade dem i sin undervisning, men studien visade också att dessa lärare inte alltid såg hur tekniken kunde användas rent pedagogiskt. Utöver detta visade studien att lärare med kortare yrkeserfarenhet hade mer erfarenhet av digitala verktyg och kände sig mer bekväma i användandet av digital teknik (Tour, 2015, s.135-136).

I en studie genomförd av Hutchinson och Woodward (2014, s.320) undersöktes hur digitala verktyg på bästa sätt kan integreras i språkundervisning. De följde en lärare på en liten skola i västra USA. Läraren hade arbetat i två år men visade kunskaper om klassrumsorganisation samt andra egenskaper som var långt över hennes två år av erfarenhet. Efter att ha iakttagit henne och hennes elever under ett par månaders tid kom de fram till åtta olika mål att följa vid integrering av digitala verktyg i språkundervisning.

Mål 1: Identifiera ett mål och sedan följa det.

Mål 2: Identifiera en metod för instruktioner som är lämplig för syftet med undervisningen. Mål 3: Gör ett val av digitalt verktyg som är lämpligt som ett stöd för instruktionerna. Mål 4: Förutspå hur det digitala verktyget kan bidra till undervisningen redan innan det

används.

Mål 5: Se på det digitala verktygets funktioner och utifrån det sedan utnyttja dem för att

gynna undervisningen.

Mål 6: Identifiera de eventuella begränsningar som det valda digitala verktyget kan ha och

försöka finna lösningar för att överkomma dessa begränsningar.

Mål 7: Skapa en förståelse för hur en kan utföra instruktionerna med det digitala verktygets

(11)

Mål 8: Reflektera över de föregående sju målen och utefter de reflektionerna justera dem så

att de även djupare passar in med den undervisning som du ska utföra (Hutchinson & Woodward, 2014, s.332-333).

Dessa åtta mål är avgörande för att kunna integrera digitala verktyg i språkundervisning (Hutchinson & Woodward, 2014, s.332). Detta stödjer teorin att användningen av digitala verktyg och medier måste ha ett syfte och mål, och lärare måste därför ha kompetens till att koppla dessa digitala verktyg till ett mål och syfte (Skolverket, 2017).

3.5 Teoretisk grund – John Dewey

Studien bygger på John Deweys pragmatiska syn på lärande. Dewey var en utbildningsfilosof från USA som utvecklade den så kallade progressiva pedagogiken (Dewey, 1991). Han stred för att elever skulle ges möjlighet att utvecklas och växa individuellt genom att få utrymme för det. Hans forskning stäcker sig från 1880-talet till i mitten på 1900-talet där han också lyfte att det var viktigt att avstå frånundervisning som var indelad i ämnen för att gynna arbetet med praktiska problem som elever kunde möta längre fram i livet. Han menade att skolan bör ligga som grund för samhällets framtid samt elevernas utveckling (Dewey, 1991).

Denna studie grundar sig på Deweys pragmatiska teori som har sociala, praktiska och kommunikativa handlingar som utgångspunkter. Dewey (1999) menade att sociala möten är bildande, vilket blir en viktig del av pedagogiken när äldre och unga möts. Han visade även att praktisk undervisning kan grundas på elevers intressen och deras lekande. Om elever uppmanas till att kommunicera, förstå, konstruera och uttrycka sig konstnärligt kan det bidra till att de får en djupare förståelse för ett undervisningsområde. Han menade att arbetet med att endast studera på eller skriva på ett papper inte öppnar dörrar för utveckling på samma sätt. Andra egenskaper som utvecklas av praktiskt arbete är elevers slutsatsförmåga, iakttagelseförmåga, reflektionsförmåga och tolkningsförmåga samt deras uppmärksamhet i allmänhet (Dewey, 1991).

(12)

För att utforma lärandemiljöer ska elever inte få något att lära sig, utan något att göra. Det de gör ska involvera tankeverksamhet eller reflekterande iakttagelser av olika kontext (Dewey 1999). Det är kvalitén på elevernas process i tänkandet som är essentiell och inte att de skapar rätta svar (Dewey 1999). På liknande sätt som Dewey talade om kopplingar i vardagen

tillsammans med praktiskt arbete kan det tänkas att lärare kan möta elevers vardag med hjälp av digitala verktyg samtidigt som det utförs praktiskt arbete i engelskundervisningen.

I denna studie analyseras resultatet utifrån ett antal aspekter som John Dewey (1999) menar är av stor vikt vad gäller elevers kunskapsutveckling i klassrummet. Exempel på detta är hur en bör bryta det som isolerar skolan från fritid, arbete med elevnära områden samt hur elevers kunskaper hemifrån kan gynna lärandet i skolan.

3.6 Kunskapsgapet

Det finns gott om forskning som undersöker användning av digitala verktyg i skolan. Det finns även mycket studier som undersöker sambandet mellan användandet av digitala verktyg och biologisk ålder på användaren. Många av dessa studier fokuserar på att undersöka

huruvida användandet av digitala verktyg utifrån olika perspektiv påverkas av hur gammal den som använder verktygen är. Denna studie fokuserar istället på att koppla användandet av digitala verktyg till något som det inte finns samma mängd forskning om, nämligen antalet yrkesverksamma år användaren av digitala verktygen har.

(13)

3. Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka engelsklärares användning av och olika förhållningssätt till digitala verktyg beroende på yrkeserfarenhet beträffande antal år inom yrket.

Frågeställningar:

• I vilken utsträckning används digital teknik av lärare i engelskundervisningen i årskurserna 4-6?

• På vilka sätt ser lärare att digitala verktyg påverkar elevers engelskinlärning?

• Hur, om alls, skiljer sig användandet av digitala verktyg bland lärare beroende på antalet år de har varit aktiva inom yrket?

• I vilken utsträckning anser engelsklärare i årskurserna 4-6 att de är i behov av utbildning i användning av digitala verktyg?

(14)

4. Metod

I detta avsnitt presenteras enkät som kvantitativ undersökningsmetod samt redskapen som använts för datainsamling. Här redogörs även för urval, genomförande, analys och studiens reliabilitet och validitet.

4.1 Varför kvantitativ metod?

Enligt Björkdahl Ordell och Dimenäs (2012) finns det flera fördelar med att välja en kvantitativ forskningsmetod istället för en kvalitativ. En av fördelarna är att de som deltar i undersökningen känner att de kan uppge helt och hållet ärliga svar på varje fråga som de får. Detta på grund av att svaren lämnas helt anonymt. Enligt Swanson och Holton (2005) är en annan fördel med kvantitativ metod är att den fungerar bra till undersökningar där man studerar större grupper av exempelvis människor och ska göra generaliseringar kring de grupperna utifrån ett stickprov i form av en mindre grupp inom samma urval. Att den

kvantitativa metoden valdes till denna studie var på grund av denna fördel eftersom det var en större grupp av, i detta fall engelsklärare, som skulle studeras. Studien jämför svaren från olika grupper av engelsklärare indelade beroende på antalet år de varit aktiva lärare. En kvalitativ undersökningsmetod används oftare i sammanhang där en försöker undersöka något mer på djupet. Där ligger en bra kommunikation med deltagare i fokus för en bra

undersökning på en djup nivå (Karlsson & Kihlström, 2012).

4.2 Enkät som undersökningsmetod

Studien använder sig av enkät som undersökningsmetod. Ofta är enkäter utformade som ett skriftligt frågeformulär. Denna studies enkät är webbaserad och skickades ut som en länk i ett forum där engelsklärare som var villiga kunde delta. Detta forum förklaras ytterligare i nästa avsnitt “Urval”. En fördel med enkäter är att det är mindre tidskrävande jämfört med

exempelvis intervjuer, fallstudier, fokusgrupper och observationsbaserade undersökningar. Eftersom studien var under en tidspress med bestämd deadline ansågs enkät vara ett bra alternativ då det går snabbare och enklare att analysera undersökningen på det sättet. Enkätens styrka ligger i att en kan nå ett stort antal personer på kort tid (Björkdahl Ordell & Dimenäs,

(15)

2012) Enkät var ett bra sätt att få tag på ett stickprov av individer vars svar kan representera den större grupp som studien vill undersöka. Alla respondenter svarar på samma frågor och får välja mellan ett eller flera svarsalternativ beroende på fråga. Eftersom svarsalternativen är formulerade sedan innan går det inte att misstolka respondenternas svar. Nackdelar med enkät som undersökningsmetod kan vara att en löper stor risk för låg svarsfrekvens när enkät

skickas ut via mejl. Detta undveks genom att inte mejla ut enkäten utan använda ett forum på sociala medier där en kan se att varje inlägg läses av runt 150-400 personer. En annan nackdel med enkät som undersökningsmetod är att det inte blir någon djupgående undersökning då ett formulär är ett strikt, relativt trubbigt och nyanslöst instrument att arbeta med. Detta kan avhjälpas genom att ha många svarsalternativ och en eller flera frågor där respondenterna kan svara fritt med egna ord.

4.3 Urval

Deltagarna i studien var de respondenter som angav sig vara verksamma mellanstadielärare i engelska. Urvalet är begränsat vad gäller vilka som deltar samt hur många som deltar då undersökningen endast har genomförts via internet. En grupp på Facebook heter “Engelska i åk 4-6" och har ca 7000 medlemmar. Denna grupp existerar för att engelsklärare ska kunna dela med sig av sina erfarenheter och hjälpa varandra. Det var i denna grupp som studiens enkät länkades. Tillsammans med enkäten skickades även information om anonymitet hos deltagare och information som förklarade syftet med undersökningen. Totalt var det 96 engelsklärare som svarade på enkätens frågor. Dock bortföll 9 deltagare efter att det i deras svar visat sig att de ej var behöriga i engelskämnet. Dessa deltagare valdes bort delvis av anledningen att de forskningsfrågor som studien använt sig av för att besvara syftet ansågs lättare att analysera rättvist sett utifrån att alla som deltog var utbildade engelsklärare, exempelvis i frågan ” I vilken utsträckning anser engelsklärare i årskurserna 4-6 att de är i behov av utbildning i användning av digitala verktyg?”. Ett antagande drogs att majoriteten av outbildade lärare är studenter, unga personer som vikarierar eller dylikt. De kanske inte ser samma värde i fortbildning i digitala verktyg då de inte planerat att arbeta med det länge. Detta hade kunnat skapa en inflation av svar mot utbildning i användning av igitala verktyg i

(16)

deltagargruppen med en yrkeserfarenhet av 0-10 år, vilket i sin tur hade gjort att det hade varit svårare att göra en rättvis generalisering av resultatet. Självklart gäller inte detta alla inom skolvärlden som är outbildade lärare. Därmed var det svar från 87 engelsklärare som använts i studien. Dessa 87 engelsklärare som till en början delades in i 6 grupper då enkätens

svarsalternativ angående antal yrkesverksamma år var 0-1år, 1-5år, 5-10år, 10-15år, 15-25år, 25-35år. Senare valdes ett bredare åldersintervall och respendenterna delades in i 3

deltagargrupper med lärare som varit yrkesverksamma i 0-10år, 11-25 år och 26 år eller mer. Denna specifika indelning grundar sig endast på att intervaller på ca 10 år visar tydligare på skillnader mellan grupperna än om intervallerna hade varit mindre Detta gjordes för att kunna se kopplingar mellan engelsklärares användning av digitala verktyg och deras tid som

yrkesverksamma engelsklärare och därmed bidra till att svara på en av forskningsfrågorna.

Denna studie har använt sig av ett så kallat bekvämlighetsurval. Trost och Hultåker (2016) beskriver detta urval med att en försöker att nå ut direkt till så många människor som möjligt som tillhör en specifik grupp, exempelvis engelsklärare. En grupp väljs utifrån att den bedöms lätt att nå med en enkät (Björkdahl Ordell & Dimenäs, 2012). Genom att skriva ett inlägg i denna grupp med en länk till webbenkäten får medlemmarna själva känna att det är de som väljer att hjälpa till om de väljer att delta. När en webbenkät skickas ut via mejl direkt till individer finns det en risk att den känns påträngande. Bekvämlighetsurvaletbortser från ålder, etnicitet och kön och fokuserar istället på att så många som möjligt ska kunna ta del av

enkäten. Fördelen med bekvämlighetsurval är att det är lättåtkomligt och en når rätt grupp snabbt. Nackdelen är att det är svårare att generalisera sina resultat till andra än dem studien har undersökt (Björkdahl Ordell & Dimenäs, 2012).

4.4 Genomförande

Den första versionen av enkäten presenterades för handledare och två lärarstudenter och olika risker för eventuella missförstånd övervägdes. Dessa eventuella missförstånd bestod av formuleringar av frågor som kunde leda till flera eller felaktiga tolkningar av hur frågorna var avsedda att besvaras. Även relevansen av frågorna ifrågasattes för att behålla en anknytning till studiens syfte och forskningsfrågor. Efter den granskningen togs tre frågor bort och två av

(17)

de resterande frågorna formulerades på ett annat sätt. Enkäten (se bilaga 1) utformades på en webbsida med verktyg för att skapa enkäter av olika sorter. Webbsidan hade även verktyg för att underlätta processen från förarbete till efterarbete. Här fanns det även råd till vad som kan vara viktigt i en enkät. Det kunde vara vilka sorters frågor som bör vara obligatoriska att svara på, hur en bör begränsa antalet frågor för att enkäten ska tilltala så många som möjligt och vilka frågor som bör kunna svaras med fri text istället för svarsalternativ. Majoriteten av frågorna var flervalsfrågor där bara ett svar kunde markeras. Alla frågor var på samma sida så att respondenterna enkelt kunde se progressionen i enkäten. Studien har använt sig av ett antal enkätfrågor med motstridiga svar för att försöka säkerställa att undersökningsinstrumentet, som i detta fall är frågorna i enkäten, har rätt fokus och inte skapar utrymme för tvetydighet.

Enkäten skickades ut i form av ett inlägg på en Facebookgruppen som nämns i ovanstående avsnitt “Urval”. Efter ett knappt dygn hade ungefär 25 respondenter svarat på enkäten. Efter första dygnet avtog de inkommande svaren drastiskt. Detta problem torde bero på den stora mängden medlemmar i gruppen. I en grupp med mer än 7000 medlemmar postas det många inlägg vilket gör att ett inlägg snabbt bli inaktuellt. Inlägget med länken till enkäten sjönk längre och längre ner i flödet vilket ledde till att det blev svårare att se för medlemmarna. Av den anledningen lades samma inlägg ut igen där fler svar efterfrågades. Efter andra dygnet hade totalt 90 svar på enkäten inkommit. Enkäten avbröts efter tredje dygnet och antalet svarande respondenter slutade på 96. Eftersom gruppen hade ca 7000 medlemmar och antalet respondenter var 96 innebär det att knappt 1,5 % av alla medlemmar svarade på enkäten. Att tala om bortfall i denna kontext blir en utmaning då det inte är möjligt att se hur många som har sett inlägget med enkäten. Tidigare uttalande om att mellan 150-400 personer läser varje inlägg är baserat på inlägg i gruppen som har bestått av filmer eller videor av olika slag. Inlägg med det innehållet visar hur många som har tittat på videon, vilket registreras så fort någon scrollar förbi det. Den troliga slutsatsen är att enkäten nådde ut till många personer men att endast få gjorde valet att delta.

Den data som samlades in lades in i ett Excel-dokument. Utifrån det dokumentet skapades stapeldiagram som på ett visuellt sätt förenklar förståelsen för resultatet av enkätfrågorna.

(18)

de var för generella och breda. Därför blev det i slutändan enkätfrågorna 2, 3, 4, 6, 12, 13 och 14 som studien till slut fokuserade sin analys och resultat på. Detta eftersom svaren på de sju enkätfrågorna var mest relevanta för att besvara de reviderade forskningsfrågorna.

4.5 Analys

Enkäten analyserades genom att svaren jämfördes med varandra utifrån deltagargrupperna. Svaren delades alltså in i grupper beroende på hur länge respondenterna varit

yrkesverksamma. För att hitta mönster och förklaringar till de resultat som insamlad data visade, ställdes enkätfrågornas svar i relation till varandra. Ett mönster som tidigt visade sig i analysen av det insamlade materialet var att mängden användning av digitala verktyg i engelskundervisning avtog mer ju längre läraren varit yrkesverksam. Lärare som varit yrkesverksamma en kortare tid visade sig använda digitala verktyg i stort sett konstant i sin engelskundervisning jämfört med lärare som varit yrkesverksamma en längre tid. En förklaring till detta kunde urskiljas i respondenternas svar på frågan om de har fått någon form av utbildning i undervisning med digitala verktyg. En stor majoritet av lärarna som varit yrkesverksamma en kortare tid, 0-10 år, har fått utbildning i undervisning med digitala

verktyg, mest från sin lärarutbildning men även från utomstående kurser. Lärarna som varit yrkesverksamma i 26 år eller längre har till störst del inte fått någon form av utbildning i detta ämne.

4.6 Validitet och reliabilitet

Validitet mäter det som är relevant i sammanhanget. Sammanhanget som i detta fall är syftet med studien. Här måste även hänsyn till undersökningsmetod tas för att säkerställa validiteten (Karlsson & Kihlström, 2012). Svarsalternativen till enkätfrågorna stred avsiktligt mot

varandra som tidigare nämnts. Det kallas ”Concurrent validity” (Karlsson & Kihlström, 2012) och med denna metod kunde svarsalternativen fokusera på rätt saker, inte tolkas på mer än ett sätt och därmed öka studiens validitet.

(19)

Reliabilitet är ett vetenskapligt kriterium. Det är starkt sammankopplat med validitet. Om en hög reliabilitet ska nås och om reliabiliteten ska kunna säkerställas krävs det att en har gjort rätt mätningar och använt sig av säkra mätinstrument under studien (Thurén 2007).

Trost och Hultåker (2016) menar att mer än en enkätfråga kan fråga om samma sak fast på olika sätt. Detta kallas för kongruens och används för att minska risken för missförstånd hos deltagarna i undersökningen. I enkäten som användes i denna studie finns det två frågor som i stort sett frågar om samma sak. Den ena undersöker vilka digitala verktyg lärare använder sig av i klassrummet. Den andra frågan undersöker vad eleverna får möta för digitala verktyg i sin undervisning. Detta gör att lärare som inte använder sig av digitala verktyg fortfarande kan skriva att deras elever får chansen att möta digitala verktyg. En annan sak som ökar reliabiliteten i studien är att det inte har förfallit någon längre tid mellan de tillfällen data samlades in, endast ett par dagar i detta fall. Förfaller det längre tid mellan insamlingen av enkätsvar kan andra aspekter i nya läroplaner eller lagstiftningar byta åsikter hos respondenter vilket kan ha en grav negativ påverkan på resultat (Karlsson & Kihlström, 2012).

4.7 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som har ett nationellt ansvar för att utveckla och vara stöd för forskning i Sverige. Det finns olika forskningsetiska principer som myndigheten har gett ut som ett stöd till forskare och som de bör förhålla sig till. Det finns fyra huvudkrav som forskare ska förhålla sig till i sitt arbete. De är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet handlar om att deltagarna i undersökningen ska få information från forskaren om syftet med studien (Vetenskapsrådet, 2002).Samtyckeskravet handlar om den rätt deltagare har att bestämma huruvida de vill fortsätta delta och i vilken utsträckning. Deltagaren ska oavsett omständighet eller när som helst under undersökningens gång kunna dra sig ur (Vetenskapsrådet, 2002). Denna studie uppfyller dessa två första krav då inlägget i Facebookgruppen bestod av ett informationsbrev där syftet med studien framkom och där

(20)

avbrytas. Konfidentialitetskravet handlar om studiens ansvar för sekretessen om deltagarnas personliga information. Obehöriga ska ej kunna komma åt den informationen om den förvaras på rätt sätt (Vetenskapsrådet, 2002). Denna studie använde sig av en enkät som

undersökningsmetod. Denna enkät är helt anonym och därmed fanns det inga personuppgifter att hantera och förvara. I enkäten som denna studie använde sig av efterfrågades inga namn eller annat som kan utmärka en respondent i undersökningen. Nyttjandekravet handlar om att insamlad information om enskilda individer inte får användas till något annat än till

vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002). Enkäten är endast till för denna studies forskningssyfte och kommer därför aldrig delas med andra på något annat sätt.

(21)

5. Resultat

I detta avsnitt presenteras deltagarnas svar från enkäten gällande användning av digitala verktyg i undervisningen. I tabell 1-6 redogörs enkätsvaren från de tre deltagargrupperna på fråga 2, 3, 4, 6, 12, 13 och 14 i enkäten. Detta avsnitt är indelat i sex olika kategorier: Deltagare (5.1), kunskap om digitala verktyg (5.2), fortbildning i digitala verktyg (5.3), utsträckningen av lärares användande av digitala verktyg (5.4), respondenternas utbildning (5.5) samt lärares syn på digitala verktygs påverkan på elevers engelska inlärning (5.6). I avsnittet används formeln N=X där N står för antalet svar på frågan.

5.1 Deltagare

Totalt analyserades 87 behöriga engelsklärares svar på enkätfrågorna. Svaren på enkätfråga 2 och 3 visade att det var 35 deltagare som varit verksamma engelsklärare i 0-10 år, 44 som varit verksamma i 11-25 år och 8 som varit verksamma i 26 år eller mer. I tabell 1 visas deltagarna uppdelade i grupper utifrån antal yrkesverksamma år.

Tabell 1. N=87 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Lärare verksamma i

0-10 år Lärare verksamma i 11-25 år Lärare verksamma i 26år eller mer Deltagare N= 87

(22)

5.2 Kunskap om digitala verktyg

Tabell 2 visar svarsfördelningen på enkätfrågan (fråga 12) ”Känner du att du har tillräckliga kunskaper om digitala verktyg?”. Den grupp som till största del svarade ”tillräckliga

kunskaper” på denna enkätfråga var den med lärare som varit verksamma 0-10 år. Det var 13 av 35 respondenter som tyckte att de hade tillräckliga kunskaper om digitala verktyg.

Majoriteten av lärare som varit verksamma i 11-25 år svarade att de tyckte de har någorlunda tillräckliga kunskaper. Hos lärare som varit verksamma 26 år eller längre var det flest som svarade att de känner att de inte har tillräckliga kunskaper om digitala verktyg, tre personer av sju. Två lärare i denna grupp tyckte att de hade någorlunda tillräckliga kunskaper och två tyckte att de hade tillräckliga kunskaper. En lärare som varit verksam i 26 år eller längre valde att inte svara på denna fråga.

Tabell 2. N=86 0 5 10 15 20 25 30

Inte tillräckliga Någorlunda

tillräckliga Tillräckliga

Känner du att du har tillräckliga kunskaper om digitala verktyg?

Lärare verksamma i 0-10 år. N=35

Lärare verksamma i 11-25 år. N=44

Lärare verksamma i 26 år eller mer. N=7

(23)

5.3 Fortbildning i digitala verktyg

På efterföljande enkätfråga (Tabell 3, fråga 13) fick deltagarna möjligheten att välja flera svar vilket framgick i webenkäten. Frågan som ställdes var ”Vill du gå fortbildning i digitala verktyg? Varför?” och svarsalternativen var:

1. Ja för att utveckla min pedagogik

2. Nej, för att min kunskap är tillräckligt bred redan 3. Ja, för att mina kunskaper är bristande

4. Ja för att kunskapsutveckling alltid är användbart 5. Vet ej

En stor majoritet av deltagarna har svarat att de vill gå fortbildning inom digitala verktyg. I grupperna med lärare som varit yrkesverksamma 0-10 respektive 11-25 år har en tydlig majoritet svarat att de önskar detta för att utveckla sin pedagogik samt att kunskapsutveckling alltid är användbart. Endast fyra deltagare totalt har svarat att de inte önskar fortbildning. En person har svarat ”Vet ej”. Fyra personer i gruppen av lärare som har varit yrkesverksamma i mer än 26 år har svarat att de önskar fortbildning för att de har bristande kunskaper. Det är en större andel än i de andra grupperna.

0 5 10 15 20 25 30 35 1 2 3 4 5

Vill du gå fortbildning i digitala verktyg? Varför?

Lärare verksamma i 0-10 år. N=58

Lärare verksamma i 11-25 år. N=61

Lärare verksamma i 26 år eller mer. N=13

(24)

5.4 Utsträckningen av lärares användande av digitala verktyg

Enkätfråga 6 löd ”Brukar du som lärare använda digitala verktyg i engelsk-undervisningen?” (Tabell 4).

Alla respondentgrupperna hade en gemensam nämnare i denna fråga. Ingen respondent i studien svarade att de aldrig använder digitala verktyg i sin engelskundervisning. Ett par lärare i grupperna som varit yrkesverksamma 11-25 år respektive 26 år eller mer svarar att de sällan använder sig av digitala verktyg. Ingen i gruppen 0-10 år har lämnat detta svar.

En majoritet av lärarna i de två första grupperna, yrkesverksamma 0-10 respektive 11-25 år, svarade att de ofta använder sig av digitala verktyg. Majoriteten av deltagarna i gruppen med lärare som varit verksamma längre än 25 år, fyra personer, svarade att de alltid använder sig av digitala verktyg i sin undervisning. Nio respektive sju deltagare i grupperna,

yrkesverksamma 0-10 år samt 11-25 år, använder alltid digitala verktyg.

Svarsresultat från enkätens sjunde fråga visade också att alla grupperna använde sig av alla digitala verktyg som nämndes; dator, iPad, projektor och smartboard. Lärare som varit yrkesverksamma i 25 år eller längre och mellan 0-10 år använde sig dock mest av surfplatta medan de lärare som varit yrkesverksamma i 11-25 år mest använde sig av dator och

projektor. Tabell 4. N=87 0 5 10 15 20 25 30 35 40

Aldrig Sällan Ofta Alltid

Brukar du som lärare använda digitala verktyg i engelskundervisningen?

Lärare verksamma i 0-10 år. N=35 Lärare verksamma i 11-25 år. N=44 Lärare verksamma i 26 år eller mer. N=8

(25)

5.5 Respondenternas utbildning

I enkätens fjärde fråga fick deltagarna svara på om de har någon specifik utbildning inom digitala verktyg. De hade tre olika svarsalternativ:

1. Ja, det som ingick i min lärarutbildning 2. Ja, kurser utöver lärarutbildning

3. Nej

I tabell 5 kan vi se att i gruppen med lärare som varit verksamma i 0-10 år var det en mycket stor andel av respondenterna som gav svaret att de har fått utbildning om digitala verktyg i sin lärarutbildning. Gällande gruppen med lärare som varit verksamma i 11-25 år gav flest

respondenter svaret att de har någon form av utbildning inom digitala verktyg, antingen från sin lärarutbildning eller från kurser utanför utbildningen. Dock var det 21 respondenter från denna deltagargrupp som inte har någon form av utbildning inom digitala verktyg. Det var även en stor andel som i denna grupp svarade att de har fått utbildning i digitala verktyg från kurser utanför sin lärarutbildning. I gruppen med lärare som varit verksamma längre än 26 år var det stor majoritet som svarade att de inte har haft någon utbildning i digitala verktyg. Ingen från denna grupp har fått utbildning i digitala verktyg i sin lärarutbildning och endast en person hade utbildning från kurser utanför lärarutbildningen.

0 5 10 15 20 25

Ja, i utbildningen Ja, kurser utanför

utbildningen Nej

Har du någon specifik utbildning inom digitala verktyg?

Lärare verksamma i 0-10 år. N=35 Lärare verksamma i 11-25 år. N=44 Lärare verksamma i 26 år eller mer. N=8

(26)

5.6 Lärares syn på digitala verktygs påverkan på elevers engelska

inlärning

Respondenterna fick svara på frågan om de anser att de har sett att användandet av digitala verktyg på något sätt har påverkat deras elevers engelskinlärning. De fick välja mellan svarsalternativ som innefattar olika sätt de digitala verktygen kan ha påverkat elevernas inlärning. I tabell 6 presenteras gruppernas svar på enkätfråga 14.

I tabell 6 kan vi se att samtliga grupper i stor utsträckning ansåg att användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen har påverkat elevers engelskinlärning på ett positivt sätt. Ett fåtal lärare var osäkra på om de har sett att digitala verktyg har påverkat deras elevers

engelskinlärning. Det var inga lärare i undersökningen som ansåg att digitala verktyg hade en negativ inverkan på elevers engelskinlärning.

Tabell 6. N=87 0 5 10 15 20 25 30 35 40

Positivt Negativt Osäker Ej använt

Anser du att användningen av digitala verktyg har påverkat elevernas inlärning positivt eller negativt?

Lärare verksamma i 0-10 år. N=35

Lärare verksamma i 11-25 år. N=44

Lärare verksamma i 26 år eller mer. N=8

(27)

6. Metoddiskussion

Syftet med studien var att undersöka engelsklärares användning av digitala verktyg i

engelskundervisning samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i sin undervisning baserat på olika mängd år av erfarenhet inom yrket.

Fler respondenter i studien hade varit yrkesverksamma kort tid än lång tid, endast 8 av 87 hade varit verksamma i över 26 år. Generellt kan det tänkas att de lärare som varit

yrkesverksamma kort tid är yngre än de som varit yrkesverksamma en längre tid. En orsak till den ojämna fördelningen kan vara att färre äldre är aktiva på Facebook. Enkäten hade kunnat nå fler om den delats i mer än ett forum.

Enkäten som skickades ut innehöll frågor som ansågs relevanta för studiens syfte och forskningsfrågor. Om enkäten hade skapats på nytt hade jag dock ändrat på vissa

formuleringar, detta efter att ha fått många åsikter om frågorna från respondenterna. Några av kommentarerna från respondenter såg ut som följande: ”Tycker fråga 11 var konstigt ställd. Jag anser inte att digital undervisning är det som är bäst i engelska så kunde inte svara på den” och ”Jag svarade! Fråga 7 och 8 är ju samma. Jag skulle också se en definition av digitala verktyg – det är ju inte datorn eller ipaden som förändrar elevens lärande. Det är ju din

undervisning i kombination med de program/appar som finns på datorn/ipaden som eventuellt förändrar och förbättrar lärandet.”. Ytterligare två respondenter kommenterade att de höll med dessa två kommentarer. Detta hjälpte bland annat att fastställa vilka frågor från enkäten som skulle fokuseras på och ligga till grund för studien. Trost och Hultåker (2016) förklarar att enkäter mår bra av att inte har ett för stort antal frågor utan att de ska ha ett begränsat antal.

Det gick bra att använda sig av webbenkät som verktyg för undersökning bortsett från att det, trots en kvantitativ studie, var ett fåtal lärare som svarade. Facebookgruppen som studien fick respondenter från var en grupp för engelsklärare där en kan dela sina erfarenheter och knep och knåp. Det finns dock vissa problem förknippade med denna typ av sociala medier som kontaktkanal. Det blir svårt att överhuvudtaget göra några urval, särskilt pålitliga. Denna studies urval var engelsklärare i mellanstadiet. Dock finns det högst troligt medlemmar i

(28)

Facebookgruppen som inte är engelsklärare. För att bli medlem i gruppen behöver en skriva till administratören som sedan godkänner förfrågan. Därför är det lätt att inte vara

engelsklärare men ändå skriva att en är det. Detta kan ha påverkat resultaten av undersökningen då det mycket väl kan finnas vissa av respondenterna som inte är

engelsklärare trots att de angivit sig som så. Ett annat problem förknippat denna kontaktkanal är att antalet respondenter som varit aktiva i yrket längre än 25 år blir litet. Detta kan bero på att det finns en självklar koppling till att de lärare som varit aktiva i yrket längst också är äldre till biologisk ålder och det är inte säkert att man använder sig av sociala medier i de åldrarna.

Det finns nackdelar med en enkätundersökning där respondenterna, som i denna studie, är anonyma. Det kan hända att vissa respondenter inte är fullt ärliga i vad de skriver. Exempelvis kan en obehörig engelsklärare enkelt klicka i att hen är behörig eftersom det inte sker någon granskning på om den informationen är riktig. Därför är det viktigt att få ett stort antal respondenter så att de svar som inte är genuina inte skapar någon påtaglig påverkan på resultatet.

Den kvantitativa metoden har fungerat bra genom hela undersökningen. En nackdel med att använda en kvantitativ undersökning är att det är svårt att göra djupare analyser av

respondenternas svar. Om undersökningen skulle fortgå i en fortsatt studie skulle syftet avgränsas ytterligare och antalet forskningsfrågor skulle ha setts över samt hur brett område de berör för att kunna gå djupare. Det skulle även göras observationer av lärare på

engelsklektioner för att på plats se hur digitala verktyg används. Detta för att komplettera tidigare resultat från webbenkäten. Detta kan bidra till en djupare förståelse för lärares användning av digitala verktyg i engelskundervisningen genom att delvis se prov på dess kunskaper i digital teknik som pedagogiskt och didaktiskt verktyg men också för att se i vilka sammanhang det tillämpades. Ett steg som hade tagits om studien gjordes på nytt hade varit att försöka öka antalet respondenter. Detta genom att skicka ut mejl och brev med fysiska kopior av enkäten direkt till lärare eller rektorer på olika skolor. Det hade försäkrat att respondenterna faktiskt var engelsklärare.

(29)

Statistikens signifikans utvärderades genom att analysera respondenternas representativitet, det vill säga i hur stor utsträckning de generellt representerar förhållningssätt till digitala verktyg hos engelsklärare i årskurs 4-6. Detta var svårt då det inte fanns något sätt att

säkerställa att alla respondenter svarade sanningsenligt. Dock var denna enkäts respondenter en grupp av engelsklärare som slumpmässigt blev valda beroende på deras villighet att delta och eftersom det är slumpmässigt urval av en känd population vilket i detta fall är

engelsklärare i årskurs 4-6 så kan en beräkna den statistiska signifikansen med provgruppens storlek. Storleken på hela provgruppen är 87 respondenter. Deltagargrupperna som de blev indelade i var dock inte alls jämt fördelade vilket blev ett problem. Deltagargruppen med respondenter som varit verksamma i läraryrket i 26 år eller längre var endast åtta personer vilket gav stort utrymme för felmarginal. Detta påverkar resultatets reliabilitet negativt.

(30)

7. Resultatdiskussion

I detta avsnitt redovisas resultatet av studien samtidigt som den sätts i relation till bakgrunden av studien och relevant forskning samt till läroplan och kursplan för engelska, för studiens ämnesdidaktiska koppling. Resultatet diskuteras även i relation till Deweys pragmatiska teori som undersökningen grundar sig i.

7.1 Läraren och digitala verktyg

Något jag tycker är intressant är att det var en större andel av lärare som varit

yrkesverksamma i över 26 år som svarade att de alltid använder sig av digitala verktyg, trots att det i samma grupp var en större andel som svarat att de vill ha fortbildning på grund av bristande kunskaper. Kan det möjligen vara så att mer erfarna lärare är mer trygga i sin undervisning generellt vilket gör att de vågar använda verktyg även om de känner att

kunskapen kring dem inte är fullgod? Eller används verktygen på olika sätt? På vilket sätt en använder sig av de digitala verktygen är inte något som har berörts i denna studie.

John Deweys (1999) pragmatiska syn på lärande som teoretisk grund valdes av olika anledningar. Han talade om hur elever bör mötas med sådant de är vana vid, sådant som är vanligt i deras vardag. Han visade också att praktisk undervisning kan grundas på elevers intressen och deras lekande. Jag menar att digital teknik som dator, surfplatta eller bådadera ingår i elevers vardagliga liv idag. Jag tror att många elever har tillgång till denna digitala teknik i sina hem och att många är vana vid att använda den. Genom att använda digital teknik som redskap i undervisningen använder en sig av ett verktyg som eleverna redan har intresse för vilket kan göra uppgiften i sig mer intressant. Detta gör Deweys pragmatiska teori

väsentlig i denna studie.Jag tror att aktiviteter kopplade till digital teknik är ett stort intresse hos många elever idag och enligt Deweys teori bör det därför vara bra att använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Lärarna i studien använder sig som sagt mycket av digitala verktyg och majoriteten av dem anser att detta påverkar elevernas inlärning positivt. En anledning till denna positiva inverkan skulle enligt Deweys teori kunna vara kopplad till att den digitala tekniken har en stark koppling till vardagen hos eleverna.

(31)

Deltagarna i studien använder sig alltså mycket av digitala verktyg i undervisningen, detta trots att 34 av 87 uppgett att de inte har någon utbildning i digitala verktyg alls. Dewey (1991, s.98) skriver att många av kunskaperna som elever kan använda sig av i skolan kommer från kunskaper de lärt sig i hemmet. Det tror jag kan appliceras även på lärarna. I och med det generellt ökande användandet av digital teknik i samhället använder även lärarna mer teknik utanför skolan. De tekniska kunskaper lärare har med sig från sin fritid använder de sig av i arbetet med digitala verktyg i skolan.

Det hade kunnat antas att studien skulle visa liknande resultat som Tour (2015), som i sin studie skriver att yngre lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i större

utsträckning än äldre lärare. Eftersom deltagarnas ålder inte efterfrågades i denna studie är det svårt att jämföra då ålder och antal yrkesverksamma år inte nödvändigtvis korrelerar. Men utifrån yrkesverksamma år kan en inte se denna skillnad i denna studie. Alla deltagare använder sig mycket av digitala verktyg. Den enda skillnad som kan lyftas är att ingen i gruppen som varit yrkesverksam kortast tid svarade att de sällan använder digitala verktyg, vilket några deltagare i de andra grupperna svarat. Något som är viktigt att belysa här och i övriga avseenden är att gruppen som varit yrkesverksamma över 26 år hade avsevärt färre deltagare än de andra två grupperna, vilket gör det svårt att dra några tydliga slutsatser om skillnaderna.

7.2 Behov av kompetensutveckling

Studien undersöker bland annat behovet av fortbildning i digitala verktyg hos engelsklärare i årskurserna 4-6. Resultatet visar att en majoritet av respondenterna från samtliga grupper önskar fortbildning inom digitala verktyg. En stor del av respondenterna svarade att de önskar fortbildning i syfte att utveckla sin pedagogik, inte för att de saknar kunskaper i digitala Verktyg och Resultatet stämmer överens med Skolverkets (2016) rapport som visar att en tredjedel av grundskollärarna har behov av kompetensutveckling när det gäller grundläggande datorkunskap medan hälften har behov av kompetensutveckling gällande IT som pedagogiskt

(32)

verktyg. Studien visar även på att det finns lärare som arbetar med digital teknik som verktyg i undervisningen trots att de saknar specifik utbildning inom området.

Studiens resultat visar också att majoriteten av de lärare som varit yrkesverksamma mindre än 10 år har fått utbildning i digitala verktyg i grundutbildningen, vilket var ovanligt i de andra respondentgrupperna. Trots detta uppger även denna grupp att de önskar mer fortbildning, många i syfte att utveckla sin pedagogik.

Det kan tänkas att den grundläggande kunskapen gällande digitala verktyg ökar generellt i takt med att samhället blir mer digitalt och människor, både barn och vuxna, använder digital teknik mer frekvent på fritiden. Att integrera digital teknik i sin undervisning kanske inte är svårt i sig, men att använda den på ett pedagogiskt sätt som gynnar elevers inlärning eller motivation till inlärning verkar inte lika självklart. Denna studie pekar på att detta fokus är viktigt, kanske både som inslag i grundutbildningen och som fortbildning för redan

yrkesverksamma lärare.

7.3 Antal år som yrkesverksam lärare

Studien avsåg också att undersöka om användandet av digitala verktyg bland lärare i

förhållande till antalet år de har varit aktiva inom yrket.En högre andel av lärarna som varit yrkesverksamma i 0–10 år anser sina kunskaper om digitala verktyg vara tillräckliga eller någorlunda tillräckliga i jämförelse med de övriga grupperna. Sämst kunskap anser sig de lärarna med längst yrkeserfarenhet ha. På samma sätt anger en högre andel av deltagarna i gruppen 0–10 år att de ofta eller alltid använder sig av digitala verktyg. Tittas det däremot bara på de som svarat att de alltid använder sig av digitala verktyg är det högst andel svar i gruppen av lärare som varit yrkesverksamma mer än 26 år.

Den grupp där högst andel ser en positiv inverkan av digitala verktyg på elevernas inlärning är den med lärare som varit yrkesverksamma 11–25 år. Även om skillnaderna mellan grupperna är små, kanske de som har arbetat lite längre tid har större förutsättningar att se teknikens fördelar eftersom de varit med innan den digitala tekniken blev en så stor del i

(33)

skolan och undervisningen. De kan jämföra med hur det var tidigare. De som nyligen börjat arbeta har inte undervisat i en miljö där tekniken inte funnits med i klassrummet.Eftersom underlaget i de olika grupperna blev ojämnt är det svårt att dra slutsatser gällande sambandet mellan användande av digitala verktyg och antal yrkesverksamma år. Mycket färre lärare som varit yrkesverksamma i mer än 26 år svarade på enkäten och det är därför svårare att tolka resultaten, utfallet hade kunnat vara annorlunda om fler lärare i denna grupp hade svarat på enkäten. Studiens resultat visar även en skillnad i självförtroende vad gäller användandet av teknik i skolan i förhållande till hur länge en har varit yrkesverksam. Att dra slutsatser utifrån detta måste dock ske med försiktighet eftersom fördelningen av antalet deltagare var ojämn och det var väldigt få deltagare som varit yrkesverksamma mer än 26 år.

7.4 Digitala verktygs påverkan på elevers inlärning av engelska

Resultatet visar också att det är 34 av 87 respondenter som inte har någon form av utbildning i digitala verktyg. Detta stämmer någorlunda överens med att det är 21 av 87 respondenter som anser att de inte har tillräckliga kunskaper om digitala verktyg som pedagogiskt oh didaktiskt redskap. Detta leder till en intressant diskussion kring respondenternas syn på hur digitala verktyg påverkar engelska inlärningen hos elever. Hur mycket kunskap om digitala verktyg kan en få av endast erfarenhet i yrket utan utbildning i området? Denna frågan gjorde det svårt att veta hur jag skulle hantera svaren på enkätfrågan om hur digitala verktyg påverkade

elevers inlärning av engelska. Resultatet visar på att respondenterna med majoritet oavsett deltagargrupp ansåg att användningen av digitala verktyg påverkar elevernas inlärning positivt. Detta, trots respondenternas till viss del bristande utbildning inom digitala verktyg, stöds av Hannibal Jensens (2017) samt av Sundqvist och Sylvéns (2014) studier som visar att elever som tar del av digital teknik på i olika forum på fritiden och i utbildningssyfte har en bättre engelsk vokabulär och är mer bekväma med att tala engelska i klassrummet.

(34)

7.5 Vidare forskning

Jag anser att det bör forskas mer om digitala verktyg och engelskämnet. En fråga som framkommit under tiden studien växt fram är om elevers fria val av digitalt verktyg har

inverkan på elevers färdighet i engelska språket. Exempelvis tror jag att det skulle vara av stor vikt att låta elever vara fria i att emellanåt välja vilket verktyg de ska arbeta med. Alla elever har olika vanor med olika verktyg. Om syftet med en uppgift är att söka information, tycker jag att elever ibland kan få välja om de vill leta efter informationen i böcker, datorn eller surfplatta. Jag tror att valet av sätt att söka information på i detta fall visar vad eleven är mest van vid och mest bekväm med att använda. Av egen erfarenhet är det vanligt att lärare

bestämmer vilket verktyg elever ska använda för en viss uppgift. En relativt stor del av respondenterna i denna studien visades vara utan någon form av utbildning inom digitala verktyg. Vidare hade det varit intressant att göra en fenomenografisk undersökning om vad det finns för uppfattningar om digitala verktyg hos lärare och se om det kan finnas en relation mellan existerande uppfattningar och bristen på utbildning inom ett så vardagsnära och relevant pedagogiskt och didaktiskt verktyg. Med fenomenografi som grund för en sådan undersökning skulle man kunna få mer information om lärarnas uppfattningar om olika fenomen inom ämnet. Genom att jämföra dessa olika uppfattningar kan man synliggöra vad som bör eller inte bör göras med digital teknik inom undervisning i framtiden.

(35)

8. Referenslista

Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2012). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket

– vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 5. uppl. Stockholm: Liber.

Diaz, Patricia (2014). Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Hannibal Jensen, S. (2017) Gaming as an English Language Learning Resource among Young Children in Denmark. Calico Journal, 34(1) ss. 1–19. DOI: 10.1558/cj.29519

Hutchinson, A. & Woodward, L. (2014). An Examination of How a Teacher's Use of Digital Tools Empowers and Constrains Language Arts Instruction. Computers in the Schools, 31(4), ss. 316-338.

DOI: 10.1080/07380569.2014.967629

Dewey, J. (1991) How we think, Great books in philosophy. New York: Prometheus books. Original publishing year: 1910

Dewey, J (1999) Demokrati och utbildning. översättning: Nils Sjödén ; inledning: Tomas Englund. Göteborg: Daidalos Orginal publiceringsår: 1916

Karlsson, R. & Kihlström, S. (2012) Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 5. uppl. Stockholm: Liber.

Kuure, L. Molin-Juustila, T. Keisanen, T. Riekki, M. Iivari, N. & Kinnula, M. (2016). Switching perspectives: from a language teacher to a designer of language learning with new technologies. Computer Assisted Language Learning, 29(5), ss. 925–941.

DOI: 10.1080/09588221.2015.1068815

(36)

Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå [Elektronisk resurs]. (2017). Skolverket: Stockholm. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3783

Skolverket. (rev. 2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2019. Skolverket: Stockholm. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Skolverket. (2019b). Timplan för Grundskolan. Hämtad 2019-09-29 från:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan

Swanson, R. A. & Holton, E. F. (2005) Research in Organizations: Foundations and Methods in Inquiry. Ss.30. Berret-koehler Publishers, Inc. San Fransisco.

Sundqvist, P. & Sylvén, L. (2014). Language-related computer use: Focus on young L2 English learners in Sweden. European Association for Computer Assisted Language Learning, 26(1). ss.3–20. Doi:10.1017/S0958344013000232.

Tour, Ekaterina. (2015). Digital mindsets: Teachers’ technology use in personal life and teaching. Language Learning & Technology, 19(3). ss. 124–139.

DOI: http://hdl.handle.net/10125/44437

Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5., uppl. Lund: Studentlitteratur.

Woloshyn, V. Bajovic, M. & Maney Worden, M. (2017) Promoting Student-Centered Learning Using iPads in a Grade 1 Classroom: Using the Digital Didactic Framework to Deconstruct Instruction, Computers in the Schools, 34(3). ss. 152-167. DOI:

(37)

Bilaga 1: Enkätfrågor

Förklara din mening med begrepp 1. Är du kvinna eller man?

- Kvinna -Man -Annat

2. Hur länge har du arbetat som lärare?

- 0-1 år - 1-5 år -5-10 år -10-15 år - 15-25 år -25-35 år -längre än 35 år

3. Är du behörig i engelska för årskurserna F-3 eller 4–6?

- Ja

- Nej

- Annat (skriva deras engelska behörighet)

4. Har du någon specifik utbildning inom digitala verktyg?

- Endast det som ingick i min lärarutbildning.

- Även kurser utöver lärarutbildningen

- Nej

(38)

- Inga per vecka

- En per vecka

- Två per vecka

- Tre per vecka -Fyra per vecka - Fem per vecka

- Fler än fem per vecka

6. Brukar du som lärare använda digitala verktyg i engelskundervisningen?

- Alltid - Ofta - Sällan - Aldrig

7. Vilka av följande digitala verktyg brukar du använda dig av i engelskundervisningen?

- Dator - IPad - Projektor - Smartboard

8. Vilka digitala verktyg brukar eleverna få ta del av?

- Dator - IPad - Projektor - Smartboard

9. Om du eller dina elever arbetar med appar, vilka är dessa?

(39)

- Varje lektion - Varannan lektion - Var tredje lektion - Var fjärde lektion - Aldrig

11. Om du inte arbetar med digitala verktyg, varför?

- Inte intresserad av det - Brist på kunskap om det - Brist på tillgång av det - Vet ej

12. Känner du att du har tillräckliga kunskaper om digitala verktyg?

- Mina kunskaper är tillräckliga

- Mina kunskaper är någorlunda tillräckliga - Mina kunskaper är inte tillräckliga

13. Vill du gå fortbildning i digitala verktyg? Varför?

- Ja för att utveckla min pedagogik

- Ja för att kunskapsutveckling alltid är användbart - Ja, för att mina kunskaper är bristande

- Nej, för att min kunskap är tillräckligt bred redan -Nej, för jag är inte intresserad av digitala verktyg - Vet ej

14.Anser du att användningen av digitala verktyg har påverkat elevernas engelska inlärning positivt eller negativt?

-Ja, jag tycker att det har påverkat elevernas engelska inlärning positivt

(40)

- Jag är osäker på om det finns en koppling mellan digitala verktyg och elevernas inlärning av engelska

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :
Outline : RESULTATDISKUSSION