Året som
gått 2020
Året som gått
Förra årets verksamhetsberättelse avslutade jag med att se fram emot ett år då ”prioriteringsfrågorna i än större utsträckning kommer att diskuteras”. Denna förhoppning infriades mångfalt, dock inte riktigt på det sätt jag hade förväntat mig. Pandemin drabbade Sverige och världen med kraft under februari-mars och prioriteringsfrågor hamnade högst upp på agendan. Liksom i många andra sammanhang när det händer något omvälvande så har vi först ett ganska snävt fokus för att successivt vidga blicken och detsamma kan sägas om prioriteringsfrågorna under pandemin. Inledningsvis låg fokus på att rädda liv och hälsa på de patienter som drabbades av covid-19 och att därför prioritera om resurser för att skapa fler intensivvårdsplatser för den snabbt ökande andel patienter som drabbades svårt. Hälso- och sjukvården visade handlingskraft och dessa omprioriteringar skedde, vilket då väckte frågor kring vad som ska nedprioriteras och på vilket sätt. Det väckte också frågor kring hur prioriteringen mellan att rädda liv på de patienter som drabbas av covid-19 nu ska förhålla sig till den påverkan på liv och hälsa av personer framöver som nedstängning av samhället och dess ekonomiska påverkan, social isolation och uppdämda vårdbehov har. I slutet av året väcktes frågor kring hur de utvecklade vaccinen skulle prioriteras nationellt och globalt.
Prioriteringscentrum har försökt bidra till att stödja hälso- och sjukvårdens aktörer i dessa prioriteringssituationer un-der året. Personligen blev jag tillfrågad i början av mars att ta ledningen i Socialstyrelsens arbete med att ta fram prio-riteringsprinciper för intensivvården och något senare även för rutinsjukvården. I det arbetet visade sig både styrkan och utmaningen med att ha lagfästa prioriteringsprinciper att utgå ifrån. Dessa gav en fast ram att hålla sig till, men den debatt som följde visade också tydligt att det finns ett tolkningsutrymme kring dessa principer där det inte råder enighet kring vad som är den rimligaste tolkningen. I en situation där man kan tänkas behöva välja mellan individuella patienter som alla har behov av en begränsad tillgång till intensivvårdsresurser, och behöver konkret väg-ledning – så prövas principerna. Jag välkomnar den debatt
Prioriteringscentrum valde tidigt att skapa en särskild informationssida kring covid-19 och prioriteringar och blev också kontaktade för konkret vägledning av ett flertal olika regioner. Under året valde vi också att starta ett antal olika projekt kopplade till pandemin med egna och externa medel, bland annat för att fånga upp prioriteringserfaren-heter hos olika aktörer och för att studera medborgarnas reaktioner på de ställningstaganden som gjorts. Under året har vi även deltagit med kunskapsförmedling i media och försökt bidra i debatten kring vårdens prioriteringar på olika sätt.
Året har dock inte endast handlat om pandemin. Under året har Prioriteringscentrum anställt två nya doktoran-der. Liam Strand, med ett projekt kopplat till frågan om den etiska skillnaden mellan att avbryta och inte sätta in behandling, finansierat av Forte. Ken Bond, med ett projekt kring den etiska grunden för att prioritera behandling av sällsynta tillstånd finansierat av hans arbetsgivare Institute of Health Economics i Alberta, Kanada. Vi har även tagit på oss värdskapet för en ny och spännande aktör på priori-teringsområdet, en nationell expertgrupp för horisontella prioriteringar, beslutad och inrättad av partnerskapet för kunskapsstyrning för att utveckla arbetet med horisontella prioriteringar.
2020 har för alla varit ett omvälvande år, men utifrån ett prioriteringsperspektiv har det varit det mest intressanta och utmanande år jag någonsin upplevt och min förhopp-ning inför 2021 och framtiden (om jag nu vågar ha någon med tanke på förra årets förhoppning) är att de erfarenhe-ter vi fick under året ska kunna användas för att utveckla vårdens prioriteringar på ett konstruktivt sätt framöver. Lars Sandman
Föreståndare för Prioriteringscentrum
Det här gör vi
Prioriteringscentrum är ett nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.
Vi arbetar för att beslut och ställningstaganden som påverkar tillgång till vård och omsorg på alla nivåer ska ske utifrån gemensamma prioriteringsprinciper. Den centrala utgångspunkten för vårt arbete är riksdagens riktlinjer för prioriteringar, som innehåller etiska principer och en rekommendation om större öppenhet vid prioriteringar. Vi verkar i gränslandet mellan policyutveckling, forskning och utbildning. Sedan år 2010 är Prioriteringscentrum en del av Linköpings universitet. Huvudfinansiärer är staten genom Socialstyrelsen, Region Östergötland samt Linköpings universitet.
Detta är vårt uppdrag:
• Medverka till utveckling av metoder som kan användas vid öppna prioriteringar.
• Stimulera till en ökad medvetenhet och debatt om öppna prioriteringar.
• Bedriva och stödja forskning om prioriteringar inom vård och omsorg.
• Bidra till kunskapsöverföring mellan forskning och praktisk vård och omsorg.
• Genomföra utbildningar och konsultinsatser.
Covid-19 - kommunikation och rådgivning
Under 2020 inträffade pandemin Covid-19. Prioriteringscentrum
ställde om sin verksamhet och hjälpte till med rådgivning,
informa-tionsspridning mm gällande Covid-19 och prioriteringar.
Artiklar
Sjukhus kan tvingas neka patienter vård, Expressen, 17 mars 2020. Han tar fram etisk riktlinje för coronavård, Vårdfokus, 24 mars 2020. Många patienter kommer att väljas bort, SVD, 27 mars 2020.
Professor: Vi kan behöva prioritera hårt inom vården, Omni, 27 mars 2020.
DN Debatt Repliker. ”Prioritering sker efter biologisk men inte kronologisk ålder”, 27 mars 2020. Det gäller när sjukvården tvingas välja bort intensivvårdspatienter, Dagens Nyheter, 28 mars 2020. Nya riktlinjer: De kan väljas bort i intensivvården, Aftonbladet, 2 april 2020.
Vårdens svåra val i Coronatider. Linköpings universitet, 7 april 2020.
Rådgivning
Prioriteringscentrum bidrog med rådgivning i relation till Socialstyrelsens arbete med principer för intensivvård och rutinsjukvård.
Informationsspridning
På Prioriteringscentrums hemsida informerades löpande om Covid-19 och prioriteringar inom vården. Denna information spreds även i Prioriteringscentrums sociala medier.
Poddar
Patientprioritering i coronatider med Lars Sandman. SvD Ledarredaktionens podd, 31 mars 2020. I Fredagsintervjun av Kvartal, 3 april 2020 var Lars Sandman med. Avsnittet hette:
”Lars Sandman: Jag tror att vi kommer att ha en prioriteringsutmaning under lång tid”.
Radio
Vården ska få hjälp att välja bland patienter, EKOT, 19 mars 2020.
Svåra prioriteringar väntar inom sjukvården, P4 Östergötland, 27 mars 2020. Nya råd för när vården måste välja mellan patienterna, P1, 27 mars 2020.
TV
Så ska vården välja patienter om intensivvårdsplatserna inte räcker, TV4 Nyhetsmorgon, 19 mars 2020. Intensivvårdsprioriteringar. Epstein och Nordegren, sverigesradio.se, 26 mars.
Lars Sandman intervjuad i LiUs engelska Magazine nr 2 2020 - Om Covid-19 och om svåra etiska val.
I och med Covid-19 startade Prioriteringscentrum upp studier för att
dokumentera och analysera pandemin.
Sjuksköterskors erfarenheter kring prioriteringar för hälsa och välbefinnande av personer i äldreboende i Sverige under covid-19 pandemin: en kvalitativ studie
Denna studie syftar till att utforska sjuksköterskors erfarenheter av prioriteringar för hälsa och välbefinnande för äldre personer på äldreboenden under Covid-19 pandemin.
En majoritet av de personer som har dött med bekräftad Covid-19 var äldre personer. Det är därför av intresse att studera om hälsa och välbefinnande hos äldre personer kunde ha gynnats av annorlunda prioriteringar. Sjuksköterskans prioriteringar kan vara av avgörande betydelse för om kontakt ska initieras med en läkare och/ eller beslut om transport till sjukhus. Omvårdnadspriori-teringar påverkas på tre nivåer: (i) på makronivå av natio-nella riktlinjer och nationatio-nella eller regionala beslutsfattare, (ii) på mesonivå av ledning av hälso-och sjukvårdsorga-nisationer, och (iii) på mikronivå av sjuksköterskor själva eller i samarbete med andra professioner. Vårdpersonal är juridiskt bundna av vårdens etiska plattform för priorite-ring.
Prioriteringar har rapporterats vara en utmaning för sjuk-sköterskor, och kan ytterligare ha komplicerats under Covid-19 pandemin. Denna studie avser därför att undersöka de inblandade momenten och processerna i sjuksköterskornas prioriteringar för att i sin tur kunna bedöma vilken typ av stöd sjuksköterskor kan behöva för att bli stärkta i prioriteringsprocessen.
Studien har en kvalitativ beskrivande design med fo-kus på erfarenheter av kritiska incidenter återberättade av sjuksköterskor som arbetade på äldreboende under Covid-19-pandemin. Data kommer att samlas in genom semistrukturerade intervjuer med hjälp av öppna frågor. Ett målmedvetet urval av intervjupersoner (15–20 sjukskö-terskor) kommer att rekryteras. Intervjudata kommer att analyseras med hjälp av konventionell innehållsanalys följt av en normativ analys.
Detta projekt kommer att generera värdefull kunskap om utmaningar i sjuksköterskans prioriteringar på äldreboen-den. Projektet finansieras av Forte.
Erfarenheter av och reflektioner över Covid-19 och samhällets prioriteringar – en longitudinell fokusgruppsstudie
Syfte med studien är att dokumentera och analysera personers erfarenheter och reflektioner avseende Covid-19 och dess konsekvenser för dem och för samhället under pandemins första år. Av särskilt intresse är sådant som berör hälso- och sjukvård och dess prioriteringar.
Covid-19 har lett till mycket stora och hastiga förändringar i människors liv och i samhället och det kommer att pågå under en ännu okänd tidsperiod. Många svåra beslut har tagits och måste tas av staten, regioner och kommuner om hur resurser ska fördelas och prioriteras i samhället och i hälso- och sjukvård samt omsorg. Beslut måste även tas av varje individ om hur de ska förhålla sig till de restriktioner och förändringar som pandemin medför.
I studien genomförs fokusgruppsintervjuer online med tre grupper vid tre till fyra tillfällen per grupp under 2020 från april – februari 2021. Varje grupp har en strategisk och unik sammansättning med fasta deltagare, en grupp represente-rar seniora personer med stor erfarenhet inom prioriterings-området, en grupp utgörs av tjänstepersoner i regionstaber samt en grupp består av tjänstepersoner i vårdyrkesförbund. Denna studie bidrar med viktig kunskap och lärande om människors värderingar, tillit och anpassning i en extrem situation.
Medborgare på nätet – reaktioner på riktlinjer för prioriteringar av intensivvård under Covid-19 pandemin
Vem ska få tillgång till intensivvård om platssituationen blir ansträngd? Kommer respiratorerna att räcka till, och om inte, hur ska bristen hanteras? Alltsedan Covid-19 pandemin drabbade Sverige har media, genom daglig rapportering, satt prioriteringar inom hälso- och sjukvården på agendan för allmänheten. Men det är inte bara media som kommunicerat till medborgarna, reaktio-nerna från allmänheten har också varit intensiva i tidningarnas kommentarsfält. Att studera dessa kommen-tarer på nätet, med hjälp av s k netnografi, har gett oss en möjlighet att på ett diskret sätt få inblick i medborgarnas reaktioner på prioritering i vården under Covid-19.
De dryga tusen kommentarerna som studerats är hämtade från Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och rör artiklar som publicerades i samband med Socialstyrelsens nationella principer för intensivvård under extraordinära händelser. I resultatet, som kommer att publiceras under första kvartalet 2021, beskrivs såväl negativa som positiva reaktioner på dessa principer, samt även hur medborgarna interagerade i mediernas
Nytt uppdrag
Prioriteringscentrum - huvudansvarig för den nyinrättade
expertgruppen för horisontella prioriteringar.
Prioriteringscentrum har blivit tillfrågade och tackat ja till att bli huvudansvarig för den nyinrättade expertgruppen för horisontella prioriteringar.
Expertgruppen består av representanter från Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Tand-vårds- och läkemedelsförmånsverket, Folkhälsomyndigheten, Rådet för nya terapier, Sveriges Kommuner och Regioner, Västra Götalandsregionen, Region Västerbotten och Region Skåne. Den har kommit till på uppdrag av partnerskapet för kunskapsstyrning, dvs. den samverkan som finns kring kun-skapsstyrning mellan regioner och myndigheterna.
Expertgruppens uppdrag är att utveckla modeller och processer för horisontella prioriteringar inom sjukvården. Till expertgrup-pen kopplas även referensgrupper med representation från den politiska nivån, tjänstepersoner, patientföreträdare, Smer och professionsorganisationer. Arbetet inleddes under november och beräknas pågå under ett par års tid.
Kunskapsspridning
En del i Prioriteringscentrums uppdrag handlar om att genomföra
utbildningar, konsultinsatser och bistå med kunskapsstöd till våra
olika uppdragsgivare. Här följer ett axplock av de vi haft kontakt med
under 2020.
Intresseorganisationer och nätverk
Föreningen Sveriges habiliteringschefer Privattandläkarna Swedish Medtech Fysioterapeuterna Sveriges Arbetsterapeuter Svenska barnläkarföreningen Odontologiska föreningen Svensk plastikkirurgisk förening Regionala cancercentrum i samverkan Nätverket Uppdrag Hälsa samt Nätverket Hälsa och Demokrati
Kommuner
Motala kommun
Myndigheter och aktörer på nationell nivå
Folkhälsomyndigheten Rådet för nya terapier
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Sveriges kommuner och regioner
Socialstyrelsen
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Myndigheten för vård och omsorgsanalys Statens medicinsk-etiska råd
Regioner
Region Blekinge Region Dalarna
Region Jämtland Härjedalen Region Jönköpings län Region Skåne Region Västerbotten Region Västernorrland Region Östergötland Västra Götalandsregionen Universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Malmö universitet Umeå universitet Uppsala universitet Karolinska Institutet
Aktuella projekt under 2020
Under 2020 har många projekt pågått vid Prioriteringscentrum.
Här följer ett urval av dem.
Att integrera prioriteringsarbete i en behovsstyrning
Projekt syftar till att utveckla ett praktiskt användbart arbetssätt för prioriteringar inom behovsstyrning, som är grundad i empiri och styrande lagar och riktlinjer. Projektet är ett samverkansprojekt med Nätverken Upp-drag Hälsa samt Hälsa och Demokrati kring detta projekt som inleddes under 2019.
Prioritering inom tandvården
Tandhälsan är inte jämlikt fördelad i Sverige, och denna ojämlikhet är starkt påverkad av socioekonomiska fakto-rer. Under 2020 har vi inom detta projekt genomfört och publicerat en systematisk litteraturöversikt avseende häl-soekonomiska utvärderingar inom tandvården. Denna har påvisat flera områden inom kariesprevention där det sak-nas kunskap om kostnadseffektivitet. Parallellt med littera-turöversikten pågår skapandet av en simuleringsmodell för att göra långsiktig analys av effekter och kostnadseffektivi-tet av kariesprevention inom dessa identifierade områden.
Prioriteringar inom plastikkirurgi
När det gäller prioriteringar brottas plastikkirurgin med gränsdragningar mellan vad som är ett behov som bör finansieras av offentliga resurser och vad som är mer av efterfrågan från patienterna. Under 2020 har vi publice-rat en artikel där vi analyserar på vilka etiska grunder en sådan gränsdragning kan ske i BMC Medical Ethics: An ethics analysis of the rationale for publicly funded plastic surgery. Vi har även färdigställt en artikel kring hur man i preferensstudier ser på plastikkirurgiska komplikationer som ett underlag för vidare prioriteringsdiskussioner.
Prioriteringar vid livmodertransplantation
Livmodertransplantation har visat sig fungera i
världsunika studier vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och det diskuteras nu om detta bör ingå som del av offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Som ett un-derlag till det prioriteringsbeslutet har vi i samverkan med projektet på Sahlgrenska genomfört den första kostnads-studien i världen kring livmodertransplantation som skick-ades in till en vetenskaplig tidskrift under 2020. Fortsatta hälsoekonomiska studier kring hur man ska värdera assis-terad reproduktion utifrån ett QALY-perspektiv planeras.
Prioriteringsutmaningar med nya behandlingar för Alzheimer
Det finns signaler om att behandlingar för Alzheimers sjukdom är i antågande. Det handlar om läkemedelsbe-handlingar som måste sättas in tidigt, innan sjukdomen är symptomgivande. Projektet syftar till att studera priorite-ringsetiska utmaningar kring detta kopplat till frågor om screening, påverkan på närstående och budgetpåverkan. Projektet inleddes under 2019 med finansiering från Region Stockholm och 2020 skrevs en rapport om ämnet. Se mer information längre fram i denna verksamhetsberät-telse.
Från knapphet till extrem knapphet – väl
genomtänkta prioriteringar i händelse av kris och krig
Prioriteringscentrum, har blivit tilldelad finansiering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för projektet Från knapphet till extrem knapphet – väl genom-tänkta prioriteringar i händelse av kris och krig. Det över-gripande syftet är att relatera kunskapen om prioriteringar inom vården till en situation av kris och krig.
Att avbryta eller inte sätta in behandling
En frågeställning som visat sig viktig ur ett prioriterings-perspektiv på senare år är huruvida det är etiskt likvärdigt att avbryta en insatt behandling med att inte sätta in mot-svarande behandling. Under året antogs Liam Strand som doktorand i ett projekt som studerar denna fråga i fyra delstudier. En intervjustudie med läkare och patienter, två experimentella studier där medborgare får ta ställning till vilka faktorer som kan påverka deras inställning till frågan om att avbryta respektive inte sätta in behand-ling och avslutningsvis en etisk analys utifrån de tidigare delstudierna. Projektet finansieras av Forte.
Etisk grund för att behandla läkemedel mot sällsynta tillstånd annorlunda vid prioriteringsbeslut
Under senare år har vi sett en stark utveckling av läkeme-del mot sällsynta tillstånd som oftast har ett mycket högt pris per patient. Detta har aktualiserat frågan om dessa läkemedel måste behandlas på ett annat sätt än läkemedel mot vanliga tillstånd, för att inte missgynnas systematiskt i prioriteringsbeslut. Under året antogs Ken Bond som dok-torand i ett projekt som studerar denna fråga i fyra delstu-dier. En studie som analyserar de argument som finns för att inte väga in kostnaden vid prioritering av dessa läkemedel, en studie som analyserar argument för att ha en högre kostnadseffektivitetströskel för läkemedlen, en studie som studerar hur hänsyn till emotionella perspektiv bör vägas in, samt en avslutande studie kring hur hänsyn till individens intresse ska vägas mot policy beslut i dessa fall. Projektet finansieras av Bonds arbetsgivare Institute of Health Economics, Alberta, Kanada.
Doktorandprojekt 2020
Liam Strand
Har studerat på Linköpings universitet och tog sin masterexamen i national-ekonomi 2020. Föutom att vara doktorand på Priorite-ringscentrum arbetar han vid JEDI-lab, Linköpings universitet. Liam Strand kommer från Avesta i Dalarna.
Ken Bond
Är direktör för HTA och externa relationer. Dess-förinnan var han direktör för patientengagemang och internationella frågor på CADTH samt forsknings-assistent vid Institute of Health Economics (IHE) och forskare och projekt-koordinator vid University of Alberta Evidence-based
Erik Gustavsson, Niklas Juth, Pauline Raaschou, Alexandre Bonnard, Thomas Davidson, Gerd Lärfars och Lars Sandman
I skrivande stund pågår det intensiv forskning för att få fram ett sjukdoms- modifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom (AD). Vid introduktion av sådana läkemedel kommer en rad etiskt svåra frågor kring screening och pioriteringar av vårdens resurser, att aktualiseras. Denna rapport behandlar dessa frågor.
Trots att de nya läkemedlens effekt sannolikt har en påverkan på närstående till personer med AD så är det författarnas bedömning att den svenska etiska plattformen inte lämnar något utrymme för sådan hänsyn.
När det gäller att väga samman patientnytta som tillfaller olika individer är det författarnas bedömning att plattformen inte tillåter aggregering av patientnytta på ett sådant sätt. Det innebär att det faktum att personer med AD utgör en stor patientgrupp utgör i sig inte ett skäl för högre prioritet då effekten skall bedömas med avseende på hur den tillfaller varje enskild individ. I ett scenario där
budgetpåverkan blir så stor att man behöver prioritera inom gruppen så tycks det saknas för prioriteringar relevanta kriterier.
Författarnas sammantagna bedömning att de nya läkemedlen måste generera stora hälsovinster för personer som riskerar att insjukna i AD för att berättigas allmän finansiering och för att rättfärdiga de etiska kostnader som kommer med de nuvarande diagnostiska metoderna.
Sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers
sjuk-dom - etiska aspekter av prioriteringar och screening
PrioC Access rapporter 2020
Mari Broqvist
Allt sedan riksdagen fastslog riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården har behovet av att utveckla metoder för prioriteringar mellan olika typer av hälsoproblem återkommande diskuterats. Ett steg i den riktningen är att försöka utveckla metoder för så likvärdiga och jämlika svårighetsgradsbedömningar som möjligt mellan olika typer av ohälsa. Som ett led i den utvecklingen redovisas här en studie av svårighetsgradsbedömningar som gjorts i Socialstyrelsens
riktlinjearbete.
Svår, svårare, svårast En jämförelse av svårighets-
gradsbedömning i Socialstyrelsens riktlinjearbete
Etisk analys av sänkt åldersgräns för underlivskirurgi
vid könsbekräftande vård
Lars Sandman
Den etiska analys som presenteras i rapporten rör sänkt åldersgräns för underlivskirurgi vid könsbekräftande vård från 18 till 15 år och har skett på uppdrag av Socialstyrelsen. I analysen berörs denna fråga från följande perspektiv: risk/nytta, autonomi och rättvisa/jämlikhet. Analysen landar i en försiktighetsprincip med att erbjuda patienter från 15 år underlivskirurgi. Generellt gäller att försiktighetsprincipen implicerar en större försiktighet ju yngre personerna är för att gradvis kunna minska ju mer personerna närmar sig 18-årsgränsen.
Vetenskapliga artiklar
Needs and cost-effectiveness in health care priority setting. Erik Gustavsson, Gustav Tinghög.
Health and Technology, Vol. 10, nr 3, s. 611-619.
Severity as a Priority Setting Criterion: Setting a Challenging Research Agenda.
Mathias Barra, Mari Broqvist, Erik Gustavsson, Martin Henriksson, Niklas Juth, Lars Sandman, Carl Tollef Solberg.
Health Care Analysis, Vol.28, s.25-44.
An ethics analysis of the rationale for publicly funded plastic surgery. Lars Sandman, Emma Hansson.
BMC Medical Ethics, Vol. 21.
Comparing Quality of Life of Patients Undergoing Root Canal Treatment or Tooth Extraction. Emma Wigsten, Thomas Kvist, Peter Jonasson, Thomas Davidson, Peter Jonasson, Thomas Kvist.
Journal of Endodontics, Vol. 46, s. 19-28.
The patient as a policy problem: Ambiguous perceptions of a critical interface in healthcare. Peter Garpenby, Ann-Charlotte Nedlund.
Health.
Cost-effectiveness of caries preventive interventions – a systematic review.
Thomas Davidson, Caroline Blomma, Mats Bågesund, Barbro Krevers, Martina Vall, Elisabeth Wärnberg Gerdin, Sofia Tranaeus. ACTA Odontologica Scandinavica, published online 28th Dec, 2020.
The costs of human uterus transplantation: a study based on the nine cases of the initial Swedish live donor trial. Thomas Davidson, Jana Ekberg, Lars Sandman, Mats Brännström.
Human Reproduction, published 28th Nov, 2020.
Publikationer
En del i Prioriteringscentrums uppdrag är att skriva artiklar och
stimulera till debatt samt att bedriva forskning om prioriteringar i
hälso- och sjukvården. Här följer ett axplock av publikationer.
Medverkan i konferenser och
seminarier
I januari föreläste Lars Sandman och Mari Broqvist på en temadag om bedömning av svårighetsgrad som Social-styrelsen arrangerat, där även andra myndigheter deltog. Kan bedömningarna göras på mer lika grunder var en av frågorna för dagen. Denna månad träffade också Mari Broqvist ledningsgruppen för Öron-näsa-hals kliniken i Linköping för att diskutera metoder och verktyg för att arbeta med prioriteringar.
I februari föreläste Ann-Charlotte Nedlund på Nät-verkskonferensen i Umeå. Ämnet handlade om politiska prioriteringar för att öka tillit till systemet. På konferensen ställde också Prioriteringscentrum ut och visade upp sina rapporter mm. Denna månad höll också Barbro Krevers en insperationsföreläsning för kvalitetsnätverket Qvalitet Öst, där de flesta av Östergötlands kommuner ingår, om hur man systematiskt kan arbeta med prioriteringar. I mars höll Mari Broqvist i en resursdag dit verksamheter själva kunnat skicka in prioriteringsfrågor de ville dis-kutera. Representanter från habilitering i Östergötland, rehabilitering i Gävleborg samt hörselvården i Sydöstra sjukvårdsregionen hade hörsammat erbjudandet och samlades en dag för en gemensam diskussion.
I juni föreläste Barbro Krevers, Karin Bäckman och Lars Sandman på ett temaseminarium för Nätverken. Denna månad höll också Barbro Krevers och Karin Bäckman ett föredrag för en tjänstemannagrupp i Region
Västernorr-I september föreläste Mari Broqvist på ett webbsemina-rium för habiliteringschefer i Norra Sverige, dvs Region Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland Härjedalen och Gävleborg om Nationell modell för öppna prioriteringar. Denna månad höll också Barbro Krevers och Karin Bäckman ett webbföredrag för Region Väster-norrlands politiska majoritetsgrupp.
I oktober deltog Mari Broqvist i ett webbseminarium med ledningsgruppen för psykiatrin i Värnamo gällande plane-ring av kommande prioriteplane-ringsarbete, Region Jönköping, och bidrog också denna månad med inslag om beslutstöd för prioriteringar på individnivå på Etikdagen som arrang-erades av Etikrådet Sydöstra sjukvårdsregionen via webb. I november deltog Mari Broqvist på den årliga cheflogo-pedskonferensen arrangerad av Nätverket Chefslogopeder med grundläggande kunskap om etiska plattformen för prioriteringar och verktyg för dess tillämpning. Denna månad deltog hon också i ett webbseminarium för Hjälp-medelsverksamheten Region Halland som inledning på ett projekt om metod för ordnat införande.
I december föreläste Mari Broqvist för ledningsgruppen Habilitering Kronoberg, en verksamhet där diskussioner pågår om hur de bäst kan organisera sitt prioriteringsar-bete.
Prioriteringscentrum deltar löpande i seminarier, konferenser och håller
presentationer om prioriteringsrelaterade ämnen. Här följer några exempel.
Personer som under 2020 var anställda eller på annat sätt knutna till verksamheten: Karin Bäckman Centrumsamordnare, samhällsvetare Lars Sandman Föreståndare Prioriteringscentrum och professor i hälso- och
sjukvårdsetik Eva Arvidsson Associerad medarbetare, medicine doktor, allmänläkare Mari Broqvist Medicine doktor, leg arbetsterapeut Peter Garpenby Associerad med-arbetare, docent, statsvetare Erik Gustavsson Universitetslektor, filosof och medicinetiker Barbro Krevers Biträdande professor, docent, leg arbetsterapeut, vårdvetare
Suzana Holmér
Doktorand,
leg sjukgymnast med Master i fysioterapi Ann-Charlotte Nedlund Universitetslektor, filosofie doktor, statsvetare Ingemar Petersson Associerad medarbetare, Professor Lunds universitet, Forskningschef Skånes Universitetssjukhus Gustav Tinghög Biträdande professor, nationalekonom Eva Persson Kommunikatör Thomas Davidson Universistetslektor, docent, hälsoekonom Axel Ågren Doktorand, samhällsvetare Pier Jaarsma Universitetslektor, filosofie doktor, leg sjuksköterska Daniel Boëthius Doktorand, samhällsvetare Liam Strand Doktorand, nationalekonom
Medarbetare
Emma Bergstedt Statsvetare Ken Bond Doktorand, etiker Jan Liliemark Adjungerad professorIngemar Petersson
Associerad medarbetare, Professor Lunds universitet, Forskningschef Skånes Universitetssjukhus Axel Ågren Doktorand, samhällsvetare
Styrelse
Prioriteringscentrum har en rådgivande styrelse med representation av huvudmän och myndighetsföreträdare.
Ordinarie ledamöter:
Mattias Fredricson, enhetschef vid Enheten för Nationella Riktlinjer, Socialstyrelsen (ordförande i styrelsen) Per Dannetun, forskningsdirektör, Linköpings universitet (vice ordförande i styrelsen)
Monika Broman, ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden, ordförande i Behovsstyrningsberedning 4,
Region Östergötland
Jan Liliemark, avdelningschef, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Douglas Lundin, chefsekonom, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Gerd Lärfars, ordförande, Rådet för nya terapier
Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör, Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket Ersättare:
Thomas Lindén, avdelningschef för Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen Birgitta Öberg, professor emerita, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet
Lena Käcker Johansson, ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden, vice ordförande i Behovsstyrningsberedning 4,
Region Östergötland
Anna Ringborg, hälsoekonom, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Sofie Gustavsson, senior analytiker, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Gustaf Befrits, hälsoekonom, Rådet för nya terapier