Examensarbete
Grundlärarprogammet 4–6 240 hp
Handskrift i jämförelse med digital skrift
En undersökning om handskrift och digital skrifts
påverkan på elevers skrivinlärning i grundskolan
Examensarbete 1 15 hp
2021-01-15
Titel Handskrift i jämförelse med digital skrift
Författare Andreas Gunnarsson och Erik Åhman
Sammanfattning
Denna kunskapsöversikt är skapad för att belysa om syftet som är att jämföra skrivandet på digitala verktyg och att skriva för hand. Vad finns det för positiva samt negativa effekter när man väljer att implementera dessa resurser i klassrumsundervisningen? Forskningsöversikten grundar sig i 13 artiklar som hittats med hjälp av söksträngar från databaserna ERIC och SwePub samt genom manuella sökningar. Artiklarna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats och berör frågeställningarna från ett flertal perspektiv. Genom att se forskningsfrågan från flera synvinklar har information enklare kunnat bearbetas för att skapa explicita resultat. Resultatet av studien visade att digitala verktyg kan ha positiva effekter på skrivinlärning, beroende på elev och kunskapsutveckling, där svagare elever gynnas mest. Digitala verktyg bidrar med motivation till fortsatt skrivande för elever, och de elever som finner stavning allra svårast kan se positiva effekter av att använda digitala hjälpmedel. Däremot finns det studier som visar att skrivandet på dator inte alltid ger den positiva effekt man som lärare hoppas på. Forskning visar att elever kan ha svårt att manövrera sig genom programmen, och att en stor vikt läggs på lärarens förkunskaper för att verktygen ska fungera effektivt. Studier visar att kunskapsmässigt är effekten störst hos elever med svagare läs- och skrivförmåga. Skrivande för hand visade sig ge bättre grammatisk förståelse, bättre meningsuppbyggnad och tydligare handstil.
Sammanfattningsvis visar forskningen att skrivandet på dator har både sina styrkor och svagheter, men även om utvecklingen går mot en mer digitaliserad undervisning bör inte handskriften lämnas bakom oss.
Nyckelord digitala verktyg, grundskolan, handskrift, skrivinlärning
Förord
När praktiken i lärarutbildningen genomförts har elevers sätt att arbeta observerats. En gemensam observation som gjorts är att sättet elever skriver på idag skiljer sig markant gentemot våra egna erfarenheter. Eleverna använder sig i allt större utsträckning av digitala verktyg för att formulera text, i så pass stor grad att många har svårt att kommunicera i skrift. När vi själva gick i skolan var det fokus på att kunna skriva för hand, men är det lika centralt i dagens grundskola? Ämnet började diskuteras och det verkade intressant att skriva om. Detta ledde in oss i arbetet om elevers skrivande som presenteras.
I arbetet har vi inledningsvis hjälpts åt till stora delar då artiklarna söktes och
sammanfattades. När skrivandet började blev det naturligt att skriva under olika rubriker för att effektivisera arbetet. Andreas har skrivit sammanfattning, centrala begrepp, sökprocess och Erik har skrivit inledning, kriterier och referenslistan. När det gäller diskussioner, resultat och analys har vi samarbetat och skrivit tillsammans.
Mestadels har dokument delats och skrivandet har pågått i Word online, samtidigt som kommunikation har skett via Zoom. Vid enstaka tillfällen har vi träffats men vi ansåg att det fungerade lika bra att ses digitalt.
Innehållsförteckning
Förord ... 2
1. Inledning……….4
1.1 Centrala begrepp ... 5
2. Syfte och Frågeställning ... 6
3. Metod ... 7
3.2 Exkluderingskriterier ... 7
3.3 Sökprocess ... 7
4. Resultat och Analys ... 10
4.1 Att skriva med hjälp av digitala verktyg ... 12
4.1.1 Sammanfattning av att skriva med digitala verktyg ... 14
4.1.2 Att skriva för hand ... 14
4.1.3 Sammanfattning att skriva för hand ... 16
5. Diskussion ... 17
5.1 Resultatdiskussion ... 17
5.1.1 Elevers motivation och digitala verktyg ... 17
5.1.2 Om elevers textskrivande med och utan digitala verktyg ... 18
5.1.3 Teknologi i samspel med didaktik ... 20
5.1.4 Slutsats och kunskapsluckor ... 21
5.2 Metoddiskussion ... 22
6. Implikationer inför examensarbete II ... 24
1. Inledning
Första steget mot en digitaliserad undervisning kan ha varit när de elektroniska miniräknarna kom under 1970-talet, nämner Skolverket (2018a). De nämner även att sedan införandet av miniräknaren har det funnits diskussioner om digitala verktyg hindrar eller möjliggör lärandet. Digitaliseringen utvecklades när skolorna hade möjlighet att erbjuda varje elev en digital enhet (Skolverket, 2018a).
År 1999 var tillgängligheten på datorer ungefär tio elever per dator enligt Söderlund (2000). Digitaliseringen utvecklades ytterligare under 2007–2008 då skolorna kunde erbjuda varje elev en digital enhet i samband med att internettillgången blev stabilare (Skolverket, 2018a). År 2020 är tillgängligheten ungefär en iPad eller dator per elev, enligt Skolverket (2018a).
En sak är säker om framtiden menar Säljö (2018); att den är digital. Han menar att
digitaliseringen i stort kan bidra till skolans utveckling men samtidigt menar han att digitala verktyg inte är avgörande för lärandet. Datorer eller digitala plattor måste sättas in i ett utvecklande sammanhang där det finns tydliga pedagogiska tankar.
Ett av syftena inom ämnet Svenska är att lära sig formulera och kommunicera i tal och skrift (Skolverket, 2019). I det centrala innehållet står det även att elever ska utveckla sin förmåga att redigera texter för hand och sin handstil.
Skolverket (2018b) diskuterar de reviderade skrivningarna i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011[1] (Skolverket, 2019) om vad den digitala
kompetensen för skolans skrivundervisning betyder. I rapporten av Skolverket (2018b) diskuteras ingående hur skrivundervisningen påverkas med och utan digitala verktyg. Skolverket (2018b) nämner att ett användande av ett program som hjälper till att stava rätt inte per automatik innebär att elever lär sig att stava rätt. Eleverna behöver undervisas i det svenska skriftspråket och skaffa sig kunskaper och strategier för att lära sig stava.
Sammanfattningsvis nämner Skolverket (2018b) att det inte är tekniken i sig som bidrar till positiva effekter i skrivundervisningen utan att det är hur läraren väljer att använda de digitala verktygen i klassrummet.
Enligt läroplanen från 1994 (Lpo 94) framkommer tre kriterier i kursplanen beträffande skrivning som innefattar stavning, att skriva för hand samt att sätta stor bokstav och punkt. I Lgr 11 (Skolverket, 2019) finns det också liknande kriterier, en skillnad är att både läsa och skriva står som en sammansatt del. Elever ska enligt Lgr 11 (Skolverket, 2019) kunna skapa
texter både för hand och digitalt. Överlag framkommer inga större skillnader, dock har den tidigare läroplanen ett utskrivet kriterium som enbart berör att kunna stava ord, vilket den senare inte har.
Språkgranskningsprogram kan hjälpa skribenter att upptäcka och åtgärda fel, beskriver Domeij (2003). Ibland kan programmet lura skribenten genom att signalera fel när det inte är det. I avhandlingen nämns att inte samma djupa tankearbete läggs ner vid skrivande på dator som för hand. Programmet kan sammantaget hjälpa skribenten framåt och rätta till fel men inte alltid på det bästa sättet.
Det finns mycket mer att forska om än vad som framkommit i nuläget vad gäller
digitaliseringens påverkan på läsning och skrivning, menar Mangen (2016). Frågan ställs i artikeln om det går att lära sig läsa och skriva utan att använda händerna och hur stor påverkan det kroppsliga påverkar inlärningen, exempelvis känslan av att hålla i en penna. Hur våra praktiska förmågor påverkas i framtiden genom allt mer användande av digitala verktyg diskuterar Sülzenbrück, Hegele, Rinkenauer och Heuer (2011). De menar att det digitala användandet tar över vissa förmågor, exempelvis handskrift, vilket i sin tur leder till ett ökat beroende av digitala verktyg. Den finmotorik som används vid handskrift lärs inte in på samma vis vid skrivande på tangentbord. Detta kan på sikt försämra motoriken generellt (Sülzenbrück m.fl., 2011).
Utifrån förord och våra tidigare erfarenheter samt ovan nämnd tidigare forskning har det väckts en del frågor hos oss. Är det någon skillnad att skriva för hand gentemot digitala verktyg? Påverkas elevernas skrivinlärning på olika sätt beroende på vilken metod de använder och är det ena mer effektivt än det andra?
1.1 Centrala begrepp
För att greppa innehållet i kunskapsöversikten krävs en förkunskap kring ett flertal av de begrepp som behandlas. Ett vanligt förekommande begrepp som är centralt för innehållets relevans är “digitala verktyg”. Ett begrepp Svenska Akademins Ordböcker[2] (2015) beskriver
som ett datatekniskt hjälpmedel. Begreppet innefattar alla de potentiella verktyg av digital form som kan komma att användas som läromedel i skolan. Exempel på dessa är iPad, dator, stavningsprogram, laptop och tangentbord.
“Handskrift” är enligt SAOB (2015) allt skrivande för hand, till skillnad från maskinskrift eller datorskrift, där ett annat redskap än pennan används. I arbetet menas alltså skrivande för
hand. Inom begreppet “handskrift” ingår även handstil, vilket är något som också kan utövas i skolan men är inget som syftas till i studien.
“Skrivinlärning” förekommer ofta i översikten och dess innebörd i arbetet är grammatik, meningsuppbyggnad, stavning och flyt i skrivandet.
Ett annat begrepp som förekommer relativt kontinuerligt i arbetet är “autocorrect”. Bonniers ordbok (2000) beskriver begreppet som en självverkande justering. Funktionen autocorrect är ett engelskt ord som används i stavningsprogram och innebär att programmet automatiskt ändrar om ord eller meningar som har blivit fel. Denna funktion förekommer både på datorer och mobiler.
Begreppet “app” (eller appar) anträffas i större mängder i den löpande texten. SAOB (2015) lyfter fram att begreppet är en förkortning av ordet applikation. Begreppet har stora
kopplingar till det digitala verktyget iPad och fungerar som namn på de program som detta verktyg behandlar. Ordet används allt mer flitigt i dagens samhälle och hänvisas till program i både mobiler och datorer, även om de inte specifikt är relaterade till varumärket för just iPad. När begreppet nämns i texten hänvisas det framförallt till program i verktyget iPad men det kan också vara en referens till andra program av annat varumärke.
2. Syfte och Frågeställning
Syftet med översikten är att jämföra skrivandet på digitala verktyg och att skriva för hand. Arbetet handlar både om hur handskrift och hur de digitala verktygen används i samband med skrivande. Sammanfattningsvis har våra tankar och tidigare forskning mynnat ut i följande frågeställning; Hur påverkar användandet av handskrift respektive digitala verktyg, elevernas
3. Metod
I vår metod beskrivs först de kriterier sökningarna är grundade på generellt, sedan redovisas noggrannare sökprocess och hur vi metodiskt nått fram till den forskning som valts.
3.1 Inkluderingskriterier
Fokuset med forskningsöversikten är elever i grundskolan. Sökningar på artiklar har gjorts i databaserna ERIC (Educational Resources Information Center) Proquest interface [3] och i SwePub. ERIC har använts för att den har en bred repertoar och den rekommenderades av högskolebibliotekarierna på Halmstad högskola. Användningen av SwePub är för att den har inkluderat både nationella och internationella artiklar. Genom användandet av dessa
databaser har fältet skannats av både nationellt och internationellt. Dessa två databaser har gemensamt valts för att de består av artiklar och avhandlingar som är av pedagogisk
inriktning. I avhandlingar och artiklar av denna inriktning förekommer undersökningar inom skolvärlden. Sökningarna har inkluderat både flickor och pojkar eftersom översikten inte fokuserar på skillnaden mellan könen.
Artiklarna är från åren 2013–2020. Med tanke på forskningsområdet om iPad och digitaliserad skrivundervisning förekommer det också naturligt att forskningsöversikten innefattar ny forskning. Alla artiklar i de två databaserna som använts är “Peer reviewed” vilket betyder att artikeln är granskad och godkänd av ämnesexperter på forskningsfältet. Detta kan säkerställa att artiklarna som behandlas i arbetet är pålitliga.
Centrala sökord som använts är “spelling”, “ipad”, “digital tools” och “handwriting”. För att se en mer detaljerad sökning, se tabell 1. I SwePub testades både svenska och engelska sökord och i ERIC användes engelska sökord.
3.2 Exkluderingskriterier
Högre utbildning, som gymnasial utbildning har exkluderats eftersom det inte är en del av forskningsöversikten. Artiklar som baseras på elever som inte har börjat skolan har exkluderats. Sammansatt skrivning var ett begrepp som förekom i många artiklar, då dess innebörd inte befattade sig med forskningsfrågan, valdes att exkludera detta begrepp. Artiklar som är publicerade innan 2010 har exkluderats helt.
3.3 Sökprocess
Inför forskningsöversikten diskuterades potentiella sökord som ansågs skulle kunna vara av relevans för att hitta forskningsartiklar till arbetets syfte. Till en början söktes databasen ERIC igenom, detta på grund av det breda utbudet av forskningsmaterial denna databas
erbjuder. Inledningsvis kombinerades ord som gav ett brett resultat för att söka av en stor del av fältet, men det gav först inget tydligt urval. Sökorden “writing” och “spelling” gav över tusen resultat. En sammansättning av fler sökord provades och det gav ett bredare och mer specificerat utbud av artiklar. Nedan beskrivs varje söksträng för sig. När urvalen gjorts har rubriker lästs och beroende på hur stort första urvalet är, har sammanfattningarna sedan lästs. I den första söksträngen användes många kombinationer och olika typer av digitala verktyg för att säkerställa att ett brett fält sökts av. Det gav 118 träffar och ett urval gjordes genom att läsa titlar och sammanfattning av de 40 första. Det resulterade i ett slutgiltigt urval av fem artiklar; Sessions, Kang och Womack (2016), Dahlström (2019), Meishar-Tal och Shonfeld (2019), Laurie, Bridglall och Arseneault (2015) och Weerdenburg,Tesselhof och Meijden (2018).
Efter urvalet av tidigare söksträng behövdes artiklar som behandlade likheter och skillnader mellan digitala verktyg och skrivandet för hand, för att kunna analysera forskningsläget. Därför kombinerades en ny söksträng som gav ett resultat på 28 träffar. Genom en översikt av sökresultatet gjordes ett första urval på tio artiklar. När dessa artiklar mer djupgående
behandlats hade två relevans för forskningsläget och stämde överens med våra kriterier och därför användes dessa artiklar som var Dunn och Sweeney (2018) och Damber (2013). En tredje söksträng gjordes för att finna resultat som inriktades på likheter mellan digitala verktyg, stavning och skrivande. Det gav 46 artiklar, åtta av dessa granskades och två av dem var intressanta nog att anammas till översikten, Ghysels och Haelermans (2018) och Mudra (2020).
Vidare söktes mer specifikt om handskrift i sig vilket innebar en ny söksträng, men med färre ord att söka på. Denna sökning var viktig för arbetet för att få fram olika aspekter av studien och inte bara de digitala verktygens påverkan. Söksträngen gav 80 resultat varav hälften översiktslästes. Till slut användes tre artiklar i resultatet, Erixon (2018), Feng, Lindner, Xuejun och Malatesha (2019) och McCarney, Peters, Jackson, Thomas och Kirby, (2013). Artiklar söktes även via SwePub med olika ord som använts i databasen ERIC. Detta gjordes för att få fram svenska artiklar. Det enda ord som gav resultat var iPad, då det resulterade i 33 artiklar. Eftersom utbudet var relativt smalt, lästes rubrikerna på samtliga och
sammanfattningen på ett tiotal men slutligen var det en som inkluderades i översikten, Jahnke och Kumar (2014). Övriga sökningar gav inget resultat i SwePub.
Nedan visas en tabell som visar de systematiska sökningarna, där antal träffar, urval och slutgiltigt urval redovisas.
Tabell 1: Systematiska sökningar ERIC och SwePub
Databas Sökord Avgränsnin gar
Antal träffar
Första urval Slutgiltigt urval
ERIC (spelling OR Peer reviewed 118 40 5
learning) AND Scholary (digital tools Journals OR digital OR År 2015–2020 handheld Elementary devices OR Education, computer OR Middle Schools tablets OR or High iPad) AND Schools (writing OR handwriting OR keyboarding OR typing) AND (effects OR skill) NOT (learning disabilities)
(computer OR Peer reviewed 28 10 2
computerized År 2015-2020 OR iPad OR Digital OR digital tools) AND (writing OR reading) AND pencil (Digital tools AND Peer reviewed År 2015–2020 46 8 2
computer) NOT (Higher AND (Spelling Education OR writing) AND Postsecondary Education). ("handwriting" AND Peer reviewed År 2013 - 2020 80 40 3 "spelling") NOT "dyslexia"
SwePub iPad Peer reviewed, tidskriftsartikel
4. Resultat och Analys
I resultat och analysdelen presenteras först tabellen om resultaten som framkommit. Sedan beskrivs forskningen utifrån de olika kategorier som framkommit genom artiklarna som bearbetats. Artiklarna är sorterade i två kategorier vilka är; att skriva med hjälp av digitala verktyg och att skriva för hand. När sedan resultatdiskussion beskrivs är det genom denna ovan uppdelning i kategorierna; att skriva med hjälp av digitala verktyg och att skriva för hand som det framkommit tre underkategorier, som diskuteras. Dessa är; elevers motivation och digitala verktyg, elevers textskrivande med och utan digitala verktyg samt teknologi i samspel med didaktik.
Tabell 2: Översikt av vetenskapliga artiklar i kunskapsöversikten
Titel Författare, årtal Forskningsfråga Urval Resultat Vad är viktigt för vårt arbete? Investigating the Effect of Computer- Administered Versus Traditional Paper and Pencil Assessments on Student Writing Achievement Laurie, Bridglall, Arseneault - 2015 Jämföra resultat från två prov, ett där eleverna får skriva på dator med all hjälp, stavning etc, det andra testet för hand. Grade 8. Fransktalande studenteter i Canada. 302 studenter från 12 skolor. Utifrån 6 kriterier vad skillnaden av proven gav. Varav del 6 är intressant för oss, under rubriken ortografi. • Blint självfört roende • Ordföljd med penna The Neglected “R”: Improving Writing Instruction Through iPad Apps Sessions, Kang, Womack - 2016 Skillnader i studenternas skrivning, särskilt när det gäller att visualisera, ordna sekvenser eller införliva sensoriska detaljer, beroende på om de använde iPad-appar eller papper och penna?
En klass med två grupper, totalt 30 deltagare. En femte klass i USA. Ipad-appar påverkad motivationen att skriva, och gjorde skrivprocessen mer social och engagerande. • Generell skrivnin g • Lågprest erande elever får glänsa
Writing and iPads in the Early Years
Dunn, Sweeney - 2017
Hur skiljer det sig att skriva sammansatta texter på iPads vs för hand.
Några klasser i Nord Irland, elever och lärare.
Artikeln visar fördelar med användande av iPads i att lära sig sammansatt skrivande. Roligare, fler val, kreativitet, hjälp med stavning. • Positiva till iPads • Alla elever inte digitala Touch‐typing for
better spelling and narrative‐writing skills on the computer Van Weerdenburg, Tesselhof,Van der Meijden2018
För och efter test. Två grupper varav den ena gick en kurs med touchskrift och den andra kontrollgruppen inte. 207 studenter, årskurs 4,5,6 De som gått i touchkursen visade mer framsteg i skrivning, stavning och berättande jämfört med kontrollgruppen • Skriva med touch jämfört med för hand
Digital writing tools from the student perspective – Access,
affordances, and agency
Dahlström - 2019 Att se åtkomsten av digitala verktyg för elever samt fördelar av att använda digitala program i undervisningen. Elever i 6 klasser från 5 olika skolor i Sverige. Eleverna fann skrivandet på dator enklare och mer hjälpsamt om man hade svårt för att sätta ord i text, samt att motivationen att skriva och skapa målande texter ökade. • Vad är fördelar och nackdel ar från eleverna s perspekt iv. Students’ writing and reading preferences in a paperless classroom Meishar-Tal. Shonfeld 2019 Vilka är läs- och skrivpreferenser för det papperslösa klassrummet? En årskurs 7 och en 9 i Israel. Fem aspekter tittades på. Olika kontexter, skillnader mellan kön, Inlärningsförmåga, Handskriftförmåga, Årskurs • Skillnad på pojkar och flickor • Starka elever gillade datorn mer än svaga. Write to Read in Two Different Practices: Literacy versus Technology in Focus Damber - 2013 Påskyndar skrivandet med hjälp av digitala verktyg elevers läsförståelse gentemot skrivandet för hand. 2 skolor i Sverige, 2 stadsskolor och 2 på byskolor. Diskussioner och samtal var mer förekommande bland eleverna som i större grad arbetade med papper och penna.
• Skillnad er och likheter mellan digitala verktyg samt papper och penna. New evidence on the effect of computerized individual practice and instruction on language skills. Ghysels. Haelermans - 2018
Vilken effekt har digitala program på elevers förmåga att skriva.
Ett par klasser (årskurs 7) från Holland.
Resultatet visade på att
stavningsinlärning via ett digitalt program var som mest effektivt på lågpresterande elever. • Vikten av att skriva för hand • Hjärnakt ivitet Digital Literacy among Young Learners: How Do EFL Teachers and Learners View Its Benefits and Barriers?
Mudra, Heri - 2020 Digitala verktyg och dess effekt på stavning/skrivande/ läsförståelse och språkutveckling. 8 elever och 5 lärare. Digitala verktyg med fokus på skrivande visade sig ha positiva effekter på elevernas stavning och förmåga att på eget ansvar bearbeta information och applicera det i sitt skrivande. • Fördelar med digitala verktyg Digital Didactical Designs: Teachers' Integration of iPads for Learning- Centered Processes Jahnke, Kumar - 2014
Digitala appar och dess påverkan på lärare och lärandet
15 klasser från Danmark
Digitala verktyg som till exempel iPads gör det möjligt att utvidga sin kreativitets I undervisningen, kritiskt tänkande och reflektion vilket medför en större utveckling I lärandet. • Hur digitala verktyg kan ses från ett perspekt iv som lärare Necessity or Eccentricity – Teaching Writing in a New Media Ecology
Erixon - 2018 För- och nackdelar med skrivande på dator respektive för hand. Nio skolor i Sverige i årskurs nio.
Handskrift ger ett närmare förhållande till skrivande än datorn. Penna och
• Likheter och skillnad er i använda ndet i
papper fördel vid utkast till text.
moders målet. Does Poor Handwriting Conceal Literacy Potential in Primary School Children? McCarney m.fl. Thomas, Kirby - 2013 Skrivförmågans påverkan på kognitiv utveckling. 287 elever från olika grundskolor
Elever med sämre skrivförmåga visade resultat på lägre IQ och svagare kunskapskompeten s • Skrivför mågans påverka n för akademi ska kunskap er The roles of handwriting and keyboarding in writing: a meta- analytic review Luxi Feng, Lindner, Xuejun, Malatesha - 2019 Do handwriting and keyboarding differ on their relationships with writing development? Metaanalys 19 studier inkluderade 1 av 4 delfrågor. Handskrift och tangentbord är jämförbara när det gäller bidragandet till skrivningskvalité. • Handski rft bör fokusera s explicit
4.1 Att skriva med hjälp av digitala verktyg
Vikten av grundläggande färdigheter i kommunikation beskrivs av Ghysels och Haelermans (2018). De belyser att många elever idag inte besitter tillräckligt med kunskap i formen att kommunicera i både tal och skrift. Ett experiment som innefattade att forskarna tittade på digitala verktygs påverkan på elevers stavning gjordes 2018 i Holland. Ghysels och Haelermans (2018) redovisar resultatet som visade på små positiva effekter kring
användningen av digitala verktyg i kombination till stavningsinlärning. Författarna fortsätter och berättar att elever med tidigare skrivsvårigheter visade sig gynnas mest av denna metod för stavningsinlärning. Således klargör de båda författarna att adaptiva verktyg av digital form kan vara effektivt för utvecklingen av elevers kommunikationskompetens, effekterna har visat sig vara relativt små, men ändå positiva.
Weerdenburg, Tesselhof och Meijdens (2018) jämförelse visade att de elever som gått i en snabbkurs om touchskrivning uppvisade bättre resultat i både skrivning och stavning jämfört med de som inte gjort det. Forskning enligt Weerdenburg m.fl. (2018) visar att de som lärt sig skriva bättre på tangentbord även stavar bättre. Det finns en korrelation mellan detta eftersom om skrivandet på tangentbord är automatiserat, går det åt mindre energi åt skrivandet. Detta kan göra att elever kan lägga kraft på stavningen, jämfört med de som även måste lägga energi på att hitta rätt tangent.
De positiva effekter som uppkommer som ett resultat av digitala verktyg beskrivs av Mudra (2020). I en mindre studie som involverade både elever och lärare granskades digitala
verktygs påverkan på elevernas läskunnighet och förmåga att ta till sig ett nytt språk. Studien redovisar att digitala verktyg kan ha positiv inverkan på elevers skrivförmåga, framförallt genom olika digitala program. Dessa program (och även applikationer) som fokuserar på
skrivförmågan kan hjälpa elever att passivt ta till sig information och bearbeta kunskap. Mudra (2020) skriver att sociala medier som vi hittar i den digitala världen kan ha en positiv påverkan på elevers skriv och läsutveckling, detta som en effekt av att eleverna blir präglade av texter och meningar även efter skolan då de är inne på till exempel Facebook. Författaren lyfter fram att digitala verktyg med inprogrammerade system, fokuserat på motivation också visade sig ha en bidragande effekt på elevernas arbetsgång. Ett program med fokus på skrivande kunde ge motivation genom inbyggda mekanismer, fokuserat på just detta område vilket bidrog till att eleverna fördjupade sitt engagemang i uppgiften.
Hur iPad-applikationer påverkade skrivning hos elever, studerades av Sessions, Kang och Womack (2016). Eleverna kunde med applikationernas hjälp skriva mer sammanhängande berättelser och använda olika sekvenser, jämfört med de som skrev med papper och penna. Motivationen hos de elever som skrev digitalt ökade också. Eleverna som skrev på papper kunde ibland fastna och inte komma vidare med kreativa tankar i sina berättelser, något som de andra eleverna kunde (Sessions m.fl., 2016). En annan fördel som hittades var att
lågpresterande elever kunde lyckas via de digitala hjälpmedlen och bli de som kunde hjälpa andra i klassrummet.
Dahlström (2019) genomförde intervjuer med elever i Sverige från olika skolor. Hon fann att elever tyckte att motivationen ökade med hjälp av digitala verktyg samt att de fick hjälp med ordförslag om de hade svårt att sätta ord i text. Motivationen ökade alltså när eleverna skulle skriva texter och det blev även enklare att skapa målande, förklarande och ingående texter. Det som eleverna fann negativt var den minskade kroppsliga aktiviteten vid skrivandet på dator.
Användandet av iPads i tidig skolålder lyfts fram av Dunn och Sweeney (2018). Författarna anser att användningen av iPad som stöd till undervisningsmetod ökar motivationen och glädjen hos eleverna. Artikeln presenterar ett intervjumaterial gjort på elever som beskriver att iPaden hjälpte dem med stavningen och ordförslag, om de inte riktigt kom på ordet. En artikel skriven av Jahnke och Kumar (2014) redogjorde för lärarnas implementering av iPads i sin undervisning. Undersökningen visade att digitala verktyg som iPad kan öppna upp för en större kreativitet i undervisningen och möjligheter att arbeta med större projekt
kollaborativt med sina kollegor. Förmågan att arbeta med dessa digitala verktyg grundade sig således i lärarens kunskap, förståelse och vilja att bruka dem i sin undervisning. För att integreringen av digitala verktyg ska ske i alla klassrum, skriver författarna att det krävs att
lärare med tidigare kompetens av dessa arbetsmetoder, för vidare sina kunskaper till de lärare som känner osäkerhet i att arbeta med digitala verktyg.
Fem aspekter mellan att skriva med papper och penna och att använda datorn undersöktes av Meishar-Tal och Shonfeld (2019). Något som studien visar är sambandet mellan de som är bättre på att skriva för hand och användandet av dator. De som skriver bättre för hand
föredrar inte datorn i lika hög utsträckning som de som skriver sämre. Högpresterande elever föredrog datorn generellt mer än vad lågpresterande gjorde, vilket skiljer sig från andra studier enligt Meishar-Tal och Shonfeld (2019). Det kan bero på att forskarna i studien även tittade på svårare uppgifter som att rita grafer och inte enbart skrivandet i sig.
4.1.1 Sammanfattning av att skriva med digitala verktyg
Åtta av tretton artiklar fokuserar mer på de digitala verktygens påverkan på elevers skrivande, vilka sammanfattas här. De flesta artiklar visade att motivationen ökade för skrivande med hjälp av digitala verktyg, till exempel Mudra (2020) och Sessions, Kang och Womack (2016). Flertalet artiklar menade också att skrivförmågan förbättrades och mest fokus var det på stavningen. Att digitala verktyg gynnade svagare elever med inlärningen visade några artiklar och elever som kommit längre i läs och skrivinlärningen gynnades inte lika mycket (Meishar- Tal och Shonfeld, 2019). En annan artikel ansåg att datorskrift gynnade sämre handskribenter men såg inget samband till förmåga. En artikel kom fram till att texterna blev mer
sammanhängande (Sessions, Kang och Womack, 2016) och en annan (Dahlström, 2019) menade att det blev mindre kroppslig aktivitet med digital skrift. Slutligen nämndes kreativiteten i undervisningen och att det var upp till lärarens kunskap hur eleverna lär sig, enligt en artikel (Jahnke och Kumar, 2014).
4.1.2 Att skriva för hand
Laurie, Bridglall och Arseneault (2015) gjorde en studie där elevers resultat jämfördes angående deras skrivna texter, varav halva gruppen skrev på dator och halva för hand. Det framkom generellt inga skillnader mellan grupperna men i detaljerna syntes vissa skillnader. Eleverna som skrev för hand var bättre på att sätta punkt och ordföljd medan de som skrev på datorn stavade bättre. Forskarna diskuterar om varför de som skrev för hand hade bättre resultat på att sätta punkt och ordföljd, de skriver att det kan bero på ett blint självförtroende som framkommer på grund av autocorrect.
Två undersökningar presenterades av Damber (2013) där skolor involverades på olika geografiska platser. Skolan som var placerad centralt i en stad hade större fokus på
skrivförmåga genom verktyg av icke-digital form, medan skolan på landsbygden fokuserade på skrivförmåga genom digitala verktyg. Resultatet visade att användandet av digitala verktyg hänger mycket på läraren och hens förmåga att applicera ett effektivt arbetssätt. Studien visade att digitala verktyg kan orsaka tekniska problem. Alltså kan digitala verktyg, enligt Damber (2013) skapa störningar som inte sker när elever skriver för hand. Exempel på detta kan vara inloggningar och nätverksproblem. Diskussioner och samtal var mer
förekommande bland eleverna som i högre grad arbetade med papper och penna.
För- och nackdelar med att skriva på dator respektive med penna och papper jämfördes av Erixon (2018). Fördelar med papper och penna var att skrivprocessen lättare tog fart exempelvis att göra ett utkast eller brainstorma, uppstarten var långsammare med
tangentbord. Det blev ett närmare förhållande till språket med handskrift, jämfört med att skriva på tangentbord. Det blir enklare att uttrycka sig på ett eget unikt sätt med handskrift. Att lära sig stava, öva handstil och grammatik med hjälp av handskrift var lättare än med digitala verktyg. Nackdelen med penna och papper var att texterna blev kortare och mindre strukturerade, exempelvis med styckesindelning, det var fysiskt jobbigare och svårare för svaga elever. Fördelar enligt Erixon (2018) med tangentbord var att texterna blev längre, överblick över texten, gynnsammare fysiskt och att svagare elever hade större
självförtroende. Erixon (2018) tyckte även att det blev kortare texter för hand och både längre och fler färdigställda texter med tangentbord.
En skillnad i elevernas åsikter jämfört med lärarnas var att eleverna tyckte att handskrift hade ett högre värde eftersom det var mer personligt och hjälpte till att förbättra handstilen och grammatiken. Lärarna tenderade att inte värdesätta handskrift i samma utsträckning utan såg mer fördelarna med datorskrift vilket de tyckte gav eleverna bättre självförtroende när deras handskrift var svag. En annan fördel som lärarna såg var att det var lättare att undervisa om styckesindelning och skrivprocessen vid datorskrift (Erixon, 2018).
En jämförelse mellan skrivandet för hand och skrivande via dator gjordes av Feng, Lindner, Xuejun och Malatesha (2019). Resultatet av meta-analysen visade att skrivandet för hand bidrar till en bredare förståelse av stavande gentemot skrivandet på dator. Ett stort
användande av papper och penna indikerade även på en större kunskap inom andra områden av skrivutveckling. Feng m.fl. (2019) poängterar att trots den stora utbredningen av teknologi i klassrummen är handskrift en kritisk punkt i elevers skrivutveckling och bör fokuseras på explicit. Vidare visade studien att elever som skriver för hand med flyt skriver också bättre på
tangentbord vilket visar en korrelation mellan dessa. Feng m.fl. (2019) visar även att elever som skriver på tangentbord skriver längre texter och snabbare, dock kan den automatiska stavningskontrollen som finns ha en påverkan. Sammantaget ansågs inte handskrift stå sig sämre än skrivandet på dator i förhållande till textkvalité. Att skriva flytande för hand verkar påverka en snabbare inlärning av tangentskrift (Feng m.fl., 2019).
McCarney, Peters, Jackson, Thomas och Kirby (2013) presenterar resultatet av en studie som analyserade skillnader mellan kognitiv förmåga och skrivandet för hand. Undersökningen som involverade 287 elever visade att 37% hade en svag förmåga att skriva för hand, trots att de är i en ålder där kunskapen att skriva och uttrycka sig i text är sammanfallande med deras övergripande akademiska förmåga. Författarna beskriver att de eleverna som hade sämre skrivförmåga också tenderade att ha lägre IQ, sämre resultat på stavningstester och ett reducerat arbetsminne. Sammanfattningsvis resonerar McCarney m.fl. (2013) om den svaga skrivförmågan hos dessa elever kan leda till svårigheter i deras framtida akademiska
kunskapsprocess.
4.1.3 Sammanfattning att skriva för hand
I forskningen om skrivandet för hand behandlas fem artiklar. Vi fann att några av artiklarna (Erixon, 2018), (Feng m.fl., 2019) menade att elever som skriver för hand lär sig mer grundligt, exempelvis genom att sätta punkt och att utveckla ordföljd. Vad gäller stavningen finns inget entydigt i artiklarna då vissa menar att handskrift är bättre (Erixon, 2018) och vissa att digitala skrifter är bättre (Laurie m.fl., 2015), dock talade flertalet för handskrift. Det nämns ett närmare förhållande till språket genom handskrift och det blir lättare att börja skrivprocessen med pennan. Det fanns även en fördel med att kunna uttrycka sig mer unikt vid handskrift och det sågs som ett närmare förhållande till språket (Erixon, 2018).
De flesta artiklarna (Erixon, 2018), (Feng m.fl., 2019) ger också bilden av handskriftens nackdelar då texterna ofta blir kortare än vid digital skrift. Enstaka artiklar belyser olika delar, en menar att det blir fysiskt jobbigare för svaga elever med handskrift (Erixon, 2018) och en annan säger att det är upp till läraren hur inlärningen blir (Damber, 2013). Fördel med digital skrift kan vara bättre stavning, vilket kan bero på autocorrect, men digital skrift kan också skapa störningar i användandet, som exempelvis tekniska problem eller nätverksstrul. Det blir mer flyt vid skrivande för hand. Slutligen belyser en artikel en koppling mellan sämre skrivförmåga och sämre IQ (McCarney m.fl., 2013) vilket kan skapa problem i framtida kunskapsprocess. Att skriva för hand ger en vidgad förståelse för språket och
användande av pennan indikerade på en större kunskap inom andra områden än skrivutveckling (Feng m.fl., 2019).
5. Diskussion
Nedan följer vår diskussionsdel i arbetet. Först tittar vi närmare på resultatdiskussionen, sedan behandlas metoddiskussionen om hur vi har sökt vår information och dess för- och nackdelar.
5.1 Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till forskningsfrågan; Hur
påverkar användandet av handskrift respektive digitala verktyg, elevernas skrivinlärning i grundskolan?
Utifrån det arbetet som är gjort framkom det tre olika underkategorier. Dessa kategorier handlar om; elevers motivation och digitala verktyg, elevers textskrivande med och utan digitala verktyg och om teknologi och didaktik i samspel. Dessa underkategorier framkom när vi hade sammanställt varje huvudkategori för sig. Huvudkategorierna var; att skriva för hand och att skriva med hjälp av digitala verktyg. Vi fann att det inte enbart var fördelar med att skriva för hand eller digitalt utan att det handlade om olika delar i elevers lärande och därför behövde dela in resultatdiskussionen på detta vis.
5.1.1 Elevers motivation och digitala verktyg
Ghysels och Haelermans (2018) lyfter fram att resultatet av deras studie visade på att svagare elever stärks av digitala verktygs innehåll medan starka elever inte visade på någon större utveckling. Däremot beskriver Meishar-Tal och Shonfeld (2019) att högpresterande elever föredrar skrivandet på dator, trots att Ghysels och Haelermans (2018) visar att de inte gynnas något markant av dessa verktyg. Mudra (2020) styrker Meishar-Tal och Shonfelds (2019) resonemang när hon berättar att elevers motivation och vilja att läsa och skriva texter kan styrkas genom animerade bilder och klara färger som digitala program kan bidra med, vare sig man är högpresterande eller inte. Gemensamt för studierna är att motivationen ökar för eleverna vare sig digitala verktyg gynnar dem eller inte, vilket Session m.fl. (2016) också lyfter fram. Forskningen visar en oklarhet om vilken grupp som gynnas av de digitala vertkygen, Ghysels och Haelermans (2018) menar att de svagare eleverna gynnas medan Meishar-Tal och Shonfeld (2019) menar att även högpresterande elever gynnas.
Ghysels och Haelermans (2018) och Mudra (2020) lyfter fram hur motivationen stärks hos eleverna med hjälp av digitala verktyg. Detta är ett forskningsresultat som flertalet studier har gemensamt med dessa två artiklar. Sessions m.fl. (2016) beskriver att deras studie visade på en ökad motivation hos eleverna när de fick möjligheten att skriva texter på datorn.
Dahlström (2019) fick fram samma resultat när hon i form av intervjuer frågade elever hur de tyckte skrivandet på dator hjälpte dem i deras kunskapsutveckling. Ytterligare forskning gjord av Dunn and Sweeney (2018) visade att användandet av iPad ökar motivation och glädje hos eleverna. Precis som Dalhström (2019), var Dunn och Sweeneys (2018) studie en kvalitativ forskningsanalys baserad på intervjumaterial. En ytterligare parallell som dessa två forskningar hade gemensamt var att digitala verktyg visade sig bidra med glädje till elevernas skrivande och arbete. Mudra (2020) lyfter även hon elevers motivation, men författaren påpekar däremot att användandet av digitala verktyg i undervisningen kräver disciplin från eleverna. En större mängd förkunskap från lärarna krävs för att undervisningen med hjälp av dessa program ska bli effektiv.
Sammantaget såg ökade elevernas motivation vid skrivande på digitala verktyg. Ett flertal forskare, till exempel Ghysels och Haelermans (2018), Sessions m.fl. (2016) samt Mudra (2020) nämner allihopa att det finns en korrelation mellan användning av digitala verktyg och ökad motivation att skriva. Men något som inte framkommit i resultaten är frågan om varför motivationen ökar? Är det för att eleverna lär sig bättre när de skriver på digitala verktyg eller är det som så att eleverna finner skrivandet med hjälp av datorer och iPads roligare?
Således resonerar vi kring varför resultatet visar att digitala verktyg ökar motivationen hos eleverna. I den digitala värld som präglar ungdomars liv idag kan vi tänka oss att möjligheten att få använda och skriva genom till exempel en dator bidrar till ett större intresse och
meningsskapande hos eleverna, vilket i sin tur resulterar i ökad motivation. Vi är dock inte övertygade om att en ökad motivation är lika med bättre inlärning för skrivförmågan. Skolverket (2018b) nämner att användningen av en programvara för att stava rätt inte per automatik behöver betyda att eleverna lär sig att stava bättre. Vi tror att om elevernas
motivation är grundad i att de lär sig bättre är det självklart positivt, men om motivationen är grundad i att det enbart är roligare, blir läraren en viktig del i när de digitala verktygen ska användas och inte.
5.1.2 Om elevers textskrivande med och utan digitala verktyg
längre texter på digitala verktyg än när de skriver för hand, detta nämner både Sessions m.fl. (2016) och Feng m.fl. (2019). Elever som skriver digitalt fastnade inte lika lätt i sin text och var mer kreativa än de som skrev för hand (Sessions m.fl., 2016). Även Meishar-Tal och Shonfeld (2019) menar att när elever skriver akademiska texter föredrar de att göra det på datorn. Om det gällde kortare texter eller problemlösning i matematik föredrogs penna och papper. Dahlström (2019) fann att elever tyckte det var enklare och lättare att skapa målande förklaringar och ingående texter med hjälp av digitala verktyg. Erixon (2018) håller med angående texternas längd och såg också att elever som skrev med papper och penna skrev kortare texter och även mindre strukturerat.
Erixon (2018) nämner däremot att skrivprocessen lättare sattes igång med penna och papper och processen från tanke till ord på pappret var kortare än att börja skriva digitalt.
Tankeprocessen blir inte lika direkt med ett tangentbord som med en penna i handen (Erixon, 2018). På plussidan hamnade även de unika uttryck elever får med handskrift,
stavningsförmåga, samt grammatik och handstil (Erixon, 2018). I motsats till Erixon (2018) fann Laurie m.fl. (2015) att elever som skrev för hand var bättre på att sätta punkt och på ordföljd medan de som skrev på datorn stavade bättre. En förklaring kan enligt forskarna vara att de som skrev på datorn litade blint på autocorrect, vilket missgynnade deras texter vad gäller att sätta punkt, men gynnade stavningen. Feng m.fl. (2019) fann samma resultat som Erixon (2018) och kom i sin metaanalys också fram till att förståelsen för stavning blev bredare vid handskrift. Denna metaanalys fann även att det fanns en korrelation mellan att de elever som kunde skriva med flyt för hand, även skrev med flyt på tangentbord (Feng m.fl., 2019). Detta kan visa på att vilket verktyg som används inte är avgörande.
En annan fördel, enligt Erixon (2018) med att skriva för hand är exempelvis att det går snabbare att sätta igång skrivandet och det ger en bredare kunskap för hur skrivandet ska gå till. Både Erixon (2018) och Feng m.fl. (2019) förespråkar skrivandet för hand och deras forskningsresultat visar positiva fördelar med att använda sig av denna metod. Resultaten visar, som tidigare nämnts, att skrivandet för hand ger en bredare kunskap inom läs- och skrivinlärning. Resultaten visar också att en svag skrivförmåga hos dessa elever kan leda till svårigheter i deras framtida akademiska kunskapsprocess (McCarney m.fl., 2013).
En annan del i textskrivandet är att skillnaderna mellan vilket verktyg som används tenderar att minska ju äldre eleverna är och ju högre förmåga de har. Alltså att verktyget i sig, vare sig det är pennan eller datorn är mindre viktigt i förhållandet till ålder och kunskap (Meishar-Tal
& Shonfeld, 2019). Det är en fördel för svagare elever att använda digitala verktyg. Detta påpekar Ghysels och Haelermans (2018), vars forskningsresultat visade att skrivandet på digitala verktyg framförallt gynnar de elever med läs- och skrivsvårigheter.
Resultaten angående elevers textskrivande visar att elever skriver längre texter när de använder digitala verktyg än när de skriver för hand. Det finns alltså en stark korrelation mellan texternas längd och digitala verktyg, vilket framgår av våra artiklar som berör både digital skrift och handskrift. Exempelvis nämner Erixon (2018) och Feng m.fl. (2019) texternas längd i förhållande till medierade redskap. Men frågan som vi kan ställa i relation till detta är också; är det bättre att texterna är långa? Kan inte kortare texter vara mer bearbetade?
Att handskrift ökar kvalitén i skrivandet är något som exempelvis Erixon (2018) och Feng m.fl. (2019) också nämner. Vi tror inte att det behöver vara ett motsatsförhållande att det ena är bättre eller sämre. Ibland kan eleverna behöva träna på att skriva längre texter för att träna skrivandet generellt och ibland kan de behöva skriva kortare och fokusera på stavning, handskrift och mer kvalitativa texter. Vi anser att elever fortsättningsvis även ska skriva för hand för att öva både på djupinlärning vid stavning och för att träna på finmotoriken. Det blir inte samma motorikinlärning vid skrivande på digitala verktyg vilket kan få konsekvenser på sikt, vilket även Sülzenbrück, Hegele, Rinkenauer & Heuer (2011) styrker.
5.1.3 Teknologi i samspel med didaktik
Användningen av digitala verktygs effektivitet i undervisningen grundar sig till stor grad kring lärarens förmåga att applicera det i undervisningen. Jahnke och Kumar (2014) beskriver i sin studie att den positiva påverkan digitala verktyg kan ha på elevers skrivutveckling framförallt grundar sig i lärarens kompetens och förmåga att implementera dem i
undervisningen. Det krävs förståelse och vilja hos läraren för att digitala verktyg faktiskt ska få någon riktig effekt. Även Ghysels och Haelermans (2018) för fram ett liknande
resonemang och förklarar att förkunskaper hos lärarna krävs. Ett flertal lärare hade i deras studie uttryckt att implementeringen av digitala verktyg i undervisningen kunde vara svår, då det fanns frågetecken kring hur man kombinerade digitala verktyg med andra delar i
undervisningsmaterialet, som till exempel hemläxor. Även Mudra (2020) berör dessa
resonemang och skriver att i hennes studie visade sig ett resultat som visade att en stor mängd förkunskap krävs hos läraren för att användningen av digitala verktyg ska bli effektivt.
att implementeringen av digitala verktyg ska fungera. Vidare menar hon att tekniska problem kan medföra ett sämre flyt i undervisningen.
Ghysels och Haelermans (2018) menar att implementeringen av digitala verktyg i skolvärlden har kommit som ett resultat av den individanpassning som man bör sträva efter att varje elev ska få. Detta har dock medfört en skillnad i sättet dessa digitala verktyg appliceras i
klassrummet beroende på plats och skola. Som ett resultat blir effektiviteten av dessa digitala program varierande, då lärare och skolor använder dem på olika sätt (Ghysels & Haelermans, 2018). Entusiasmen hos lärarna kring digitala verktyg varierar vilket kan resultera i att effekten av dess implementering skiljer sig.
Säljö (2018) nämner att en sak är säker om framtiden; att den är digital. Han menar att
digitaliseringen i stort kan bidra till skolans utveckling men samtidigt att digitala verktyg inte är avgörande för lärandet. Datorer eller digitala plattor måste sättas in i ett utvecklande sammanhang där det finns tydliga pedagogiska tankar. Att det är upp till lärarens
implementering och användande stöds även av Damber (2013), Jahnke och Kumar (2014) och Mudra (2020).
5.1.4 Slutsats och kunskapsluckor
Som ovan nämnts ställer vi en del kritiska frågor till vår översikt och dessa resultat, exempelvis om varför motivationen ökar hos eleverna och om det enbart är positivt med längre texter. Vår översikt kan sammanfattas till att det är upp till hur läraren implementerar de digitala verktygen i undervisningen. Både handskrift och skrivande på digitala verktyg bör förespråkas i skolan och det är upp till läraren att använda verktygen på rätt sätt i förhållande till vilken klass som undervisas och dess kunskapsnivå.
Vi anser att lärarna bör få tydligare direktiv kring hur de ska implementera digitala verktyg i undervisning. Som lärare ska vi i många situationer ta till oss kunskaper på egen hand, men det hade underlättat om vissa generella direktiv hade funnits för hur och när digitala verktyg bör appliceras. Lärare från olika generationer och tidigare kunskaper kan till exempel finna användandet av digitala verktyg olika svårt att behandla, detta kan resultera i att elever med en lärare som besitter bättre förkunskaper av digitala verktyg också får en bättre och mer varierad undervisning.
I vår slutsats kommer vi fram till att det till stor del är avhängigt av hur läraren använder digitala verktyg i klassrummet, det vore intressant att veta hur stor kunskap lärarna anser sig
ha om digitala verktyg och när de bör användas och inte. Detta är en kunskapslucka som kom fram i översikten.
Ännu en kunskapslucka som vi funnit handlar om motivationen. Som nämnts tidigare tenderar motivationen att öka när elever skriver på digitala verktyg. Det är något som intresserar oss och som vi vill undersöka närmare. Vi har inte funnit information som går på djupet om detta, varför ökar motivationen när dessa verktyg används? Kan vi ta reda på mer om detta och förstå mer om varför eleverna blir mer motiverade?
En annan del som forskningen inte är tydlig med är när eleverna bör skriva för hand och när de ska använda digitala verktyg. Forskningen är otydlig och till viss del verkar digitala verktyg gynna svagare elever, men vi har inte funnit tillräckligt med forskning om hur det påverkar elever överlag.
5.2 Metoddiskussion
Tanken var att hålla sökningen smal och inriktad på frågeställningen utan att sväva iväg, för att sedan kunna sammanställa resultatet på ett tydligt sätt. I teorin var vi medvetna om att arbetet till stor del hänger ihop med tydliga sökningar inom samma område. I praktiken var det inte helt enkelt att få fram ett resultat inom området som eftersöktes. Till en början var sökningen exempelvis mer inriktad på stavningen och skrivande men breddades för att få in mer resultat om vår målgrupp, grundskolan. Det var anledningen till att frångå stavningen specifikt och istället riktades fokus mot skrivinlärningen generellt. Det gjorde att fältet
breddades men samtidigt rörde sig forskningen inom grundskolan. Forskningen innehöll även stavning specifikt men artiklarna behandlade även andra delar som framkommit i arbetet. Om sökningen hade varit bredare och mindre specifik från början hade vi fått ett för stort urval att välja mellan och dessutom mindre relevant forskning. Exempelvis om sökningen gjorts på alla åldrar och om både läs- och skrivutveckling hade ingått, hade det givit för många träffar, därför fokuserades grundskolan och skrivinlärning.
Genom forskningsartiklar tagna från databaserna ERIC och SwePub behandlades det forskningsmaterial som var relevant för frågeställningen. Sökandet hade kunnat utökas genom användandet av fler databaser. Ett utökat sökande hade gett ett ännu bredare fält av forskning vilket kunnat vara en fördel medan det kunde blivit problematiskt att sålla bland dessa. Om inte processen av att välja bort artiklar är effektiv kan resultatet bli för spretigt. Fördelen med de databaser som har använts är att de har en pedagogisk inriktning.
Genom valda sökningsord och synonymer avgränsades sökningsresultatet till artiklar som var specificerade för de frågor som skulle besvaras. Databasen ERIC erbjöd ett forskningsresultat av internationellt påbrå. Här skedde större delen av undersökningen och vi ansåg inte att vår frågeställning och syfte behövde behandlas med enbart nationella forskningsresultat eftersom skrivning och lärande är något som förekommer överallt. Ett brett urval fokuserades av tidigare forskning, och fann därför att ERIC-databasens omfattning av artiklar var relevant att bygga studien på, för bästa resultat. SwePub-databasen användes i mindre grad än ERIC men var nödvändig för att få med en handfull svenska forskningar. Detta så att innehållet även gick att koppla till ett nationellt perspektiv av vad syftet och frågeställningen frågade sig. Vi ansåg att det var lämpligt att använda både nationella och internationella databaser då det hade varit märkligt att enbart utgå från nationella artiklar i SwePub, eftersom det finns bred forskning inom området i internationella sammanhang. Manuella sökningar på tidigare examensarbeten av liknande innehåll gjordes och därifrån hittades inspiration och källor som kom att vara relevant även för denna studie. Exempelvis hittades en avhandling genom detta sätt.
Sållandet av information gjordes genom att i första hand läsa rubrikerna av varje
forskningsrapport. Därefter lästes abstrakten i artiklarna för att få en sammanfattad bild av innehållet och på så vis effektivisera arbetsprocessen. Analys av resultatet gjordes för att få inblick om innehållet var av relevans eller inte. Därefter sammanställdes de insamlade materialet i en större tabell (se tabell 2), där referenserna ställdes mot varandra och kunde jämföras, konkretiseras och analyseras mer djupgående. Som ett resultat av denna
bearbetning kunde referenser som inte var av relevans exkluderas och ett sammanfattat forskningsläge sammanställdes.
I början av sökningarna fanns en klar bild av vad som skulle sökas på, exempelvis “digital tools” och “spelling”. Sökningarna gav inget av det som söktes efter och abstraktionsnivån fick höjas, vilket enligt Bildtgård och Tielman-Lindberg (2017) betyder att sökandet fick utvidgas och zoomas ut. Sökningen breddades och kombinerade dessa första sökord med andra begrepp som var relevanta för forskningsläget. Fördelen med dessa kriterier gjorde att urvalet vidgades medan nackdelen var att det blev svårare att välja artiklar. Efter att vi zoomat ut från de startande sökningarna kunde sökprocessen smalnas av.
När vi försökte vara smala i sökningarna möttes vissa problem. Inom svenskämnet är
arbetet. En svårighet var att artiklarna kanske inte enbart handlar om stavning och digitala verktyg utan även olika delar av svenskämnet eller skrivning, såsom ordföljd, sammansatt skrivande med mera. Vi försökte sovra bland artiklarna och finna de som mest specifikt passade inriktningen.
Nyckelorden vid sökningarnas början var “spelling”, “digital tools” och “pencil”. I praktiken användes huvudsakligen “spelling”, “writing” och “iPad” blandat med flertalet ord vilket närmare beskrivs. Bildtgård och Tielman-Lindberg (2017) nämner att det inte räcker att göra en sökning med några ord som är bestämda på förhand utan att man kommer på fler begrepp och smartare metoder under sökningens gång.
6. Implikationer inför Examensarbete II
Utifrån översikten som gjorts har uppslag inför kommande examensarbete uppkommit. En intressant studie som skulle kunna göras är att fördjupa sig i lärarnas ställning till digitala verktyg. Finner lärarna att användningen av digitala verktyg medför något åt eleverna i deras läs- och skrivutveckling, eller väljer man att använda sig av till exempel iPad för att eleverna finner det intressant och roligt? Alltså, använder man sig av de digitala verktygen för att eleverna ska lära sig något, eller gör man det för att deras motivation ska öka? En frågeställning skulle kunna vara; Varför och när bör lärare använda digitala verktyg i
skrivundervisningen i grundskolan?
Ingången i detta arbete var från början att se hur stavningen påverkas av digitala verktyg men under processen ändrades vår frågeställning. Möjligtvis kunde det vara en underkategori att undersöka i examensarbete två.
Vi har tänkt att använda våra praktikskolor för att samla in material i första hand och
eventuellt fler skolor för att få ett bredare underlag. En tanke är att genomföra intervjuer med lärare och elever. Kvalitativa intervjuer med lärarna kan genomföras och fråga hur de
använder eller inte använder digitala verktyg i samband med skrivning. Det kan även handla om lärares uppfattningar om hur elever påverkas. Eftersom vi kommer göra en kvalitativ studie inom forskningsområdet tänker vi att resultatet av vårt empiriska material kommer analyseras med hjälp av en fenomenologisk analysmetod.
7. Referenslista
Bildtgård, T., & Tielman-Lindberg, S. (2017). Hur man gör litteraturöversikter. Hämtad 2020-12-14 från: DOI: 10.13140/RG.2.2.12982.09285
Dahlström, H. (2019). Digital writing tools from the student perspective.
Access, affordances, and agency. Education and Information Technologies, vol 24: 1563– 1581. Hämtad 2020-11-30 från: https://doi-org/10.1007/s10639-018-9844-x
Damber, U. (2013). Write to Read in Two Different Practices: Literacy versus Technology in Focus. Journal of Education and Learning, vol 2: 96–107. Hämtad 2020-12-08 från:
http://www.ccsenet.org/journal/index.php/jel/article/view/20528
Domeij, R. (2003). Datorstödd språkgranskning under skrivprocessen – Svensk språkkontroll
ur användarperspektiv. Hämtad 2020-11-15 från:
http://swePub.kb.se/bib/swePub:oai:DiVA.org:su-7851
Dunn, J., & Sweeney, T. (2017). Writing and iPads in the Early Years. A Report for the
Standing Conference on Teacher Education North and South, vol 34: 859-869. Hämtad 2020-
11-13 från:
https://www.researchgate.net/publication/325176457_Writing_and_iPads_in_the_Early_Year s
Erixon, P.-O. (2018). Necessity or eccentricity: teaching writing in a new media ecology.
Scandinavian Journal of Educational Research, vol 69: 865–883. Hämtad 2020-12-05 från:
https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1307275
Feng, L., Lindner, A., Xuejun, J., & Malatesha, J. (2019). The roles of handwriting and keyboarding in writing: a meta-analytic review, vol 32: 33–63 Hämtad 2020-11-20 från: https://doi.org/10.1007/s11145-017-9749-x
Ghysels, J., & Haelermans, C. (2018). New evidence on the effect of computerized
individualized practice and instruction on language skills, vol 34: 440–449. Hämtad 2020-11- 20 från:
https://doi.org/10.1111/jcal.12248
Jahnke, I., & Kumar, S. (2014). Digital Didactical Designs: Teachers’ Integration of iPads for Learning-Centered Processes, vol 30: 81–88. Hämtad 2020-11-20 från:
https://doi.org/10.1080/21532974.2014.891876
Laurie, R., Bridglall, B., & Arseneault, P. (2015). Investigating the Effect of Computer- Administered Versus Traditional Paper and Pencil Assessments on Student Writing Achievement, vol 5 nr (2). Hämtad 2020-11-20 från: https://doi-
org/10.1177/2158244015584616
Lund, A., Rydström, A. & Lidman, S. (red.) (1999). Bonniers compact lexikon: allt i ett i ord
och bild. (Aktualiserad och utök. [utg.], 2000). Stockholm: Bonnier lexikon.
Mangen, A. (2016). What Hands May Tell Us about Reading and Writing, vol 66: 457-477. Hämtad 2020-11-20 från: https://doi-org/10.1111/edth.12183
McCarney, D., Peters, L., Jackson, S., Thomas, M., & Kirby, A. (2013). Does Poor
Handwriting Conceal Literacy Potential in Primary School Children? vol, 60 (nr2): 105–118 Hämtad 2020-12-05 från: https://doi.org/10.1080/1034912X.2013.786561
Meishar-Tal, H., & Shonfeld, M. (2019). Students’ writing and reading preferences in a paperless classroom. Interactive Learning Environments, vol 27 nr (7): 908–918. Hämtad 2020-11-30 från: https://doi.org/10.1080/10494820.2018.1504306
Mudra, H. (2020). Digital Literacy among Young Learners: How Do EFL Teachers and Learners View Its Benefits and Barriers? Teaching English with Technology, vol 20 (nr3): 3– 24. Hämtad 2020-12-05 från: https://eric.ed.gov/?id=EJ1264169
Sessions, L., Kang, M.O. & Womack, S. (2016). The Neglected “R”: Improving Writing Instruction Through iPad Apps. TechTrends, vol 60:218–225. Hämtad 2020-11-15 från: https://doi-org/10.1007/s11528-016-0041-8
Skolverket. (2018a). Digitaliseringen i skolan – möjligheter och utmaningar. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-11-15 från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3971
Skolverket. (2018b). Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola F-3 Modul: Tidig läs- och skrivundervisning Del 7: Att skriva med och utan digitala verktyg. Hämtad 2020-11-20 från: https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/036_tidig- skrivundervisning/del_07/
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011- reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-11-19 från:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Sülzenbrück, S., Hegele, M., Rinkenauer, G., & Heuer, H. (2011). The Death of
Handwriting: Secondary Effects of Frequent Computer Use on Basic Motor Skills. Journal of motor behavior, vol 43: 247–51. Hämtad 2020-11-20 från:
https://doi.org/10.1080/00222895.2011.571727
Svenska Akademien (2015). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (Fjortonde upplagan). Stockholm: Svenska Akademien. Hämtad 2020-12-07 från: https://www.saob.se/ Säljö, R. (2018). Symboliska teknologier och lärande i en digital tid – om samspelet mellan samhälle, teknik och kognitiva vanor. Professorer inom det pedagogiska kunskapsområdet
har ordet, vol 23 (nr 5): 168–181. Hämtad 2020-11-13 från: https://doi.org/10.15626/pfs23.5.10
Söderlund, A. (2000). Det långa mötet - IT och skolan om spridning och anammande av IT i
den svenska skolan. Diss. (sammanfattning), 2000. Luleå. Hämtad 2020-11-20 från:
http://libris.kb.se/bib/22190800
Weerdenburg, M., Tesselhof, M., & Meijden, H. (2018). Touch‐typing for better spelling and narrative‐writing skills on the computer. Journal of Computer Assisted Learning, vol 35:143– 152. Hämtad 2020-11-23 från: https://onlinelibrary-wiley-
[1] Härefter hänvisar vi till Läroplanen för grundskolan 11 med förkortningen Lgr11 [2] Härefter hänvisar vi till Svenska Akademins ordböcker genom förkortningen SAOB. [3] Fortsättningsvis bara ERIC
Andreas Gunnarsson & Erik Åhman
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
