En inkubators psykologiska betydelse för
studenter som startar företag
Henrik Andersson och Markus Yngvesson
C-uppsats i arbetslivspsykologi, VT 2008 Handledare: Per Lindström
En inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag
Henrik Andersson och Markus YngvessonSyftet med uppsatsen var att utröna en inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag. En kvalitativ undersökning bland nio företagsstartande studenter som tagit hjälp av inkubatorn Idélab gjordes för att identifiera psykologiska faktorer för att en student ska starta företag. Tidigare forskning har visat att self-efficacy kan ha betydelse. Tonvikt lades därför på entreprenöriell self-efficy med hjälp av en andra frågeställning; ”På vilket sätt påverkar Idélab sina studenters entreprenöriella self-efficacy?” Det framkom att entreprenöriell self-efficacy, utbildning, stödjande miljö, känslan av att skapa sitt eget liv och framtid samt styrkan av att vara flera var betydelsefulla faktorer för studenter som startar eget. Det framkom att Idélab troligen höjer sina studenters entreprenöriella self-efficacy med tre av Banduras fyra källor till self-self-efficacy.
Key words: entrepreneurship, incubator, self-efficacy, students.
Inledning
Uppsatsen är en undersökning av en inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag. Med en inkubator menas en organiserad verksamhet som verkar för att hjälpa och stödja individer att starta företag. Att starta företag innebär att individen har startat en näringsidkande verksamhet av något slag. Med student åsyftas studerande vid högskola, universitet eller motsvarande. Studien är gjord för att utreda den psykologiska betydelse en inkubator har för en student som står i begrepp att starta företag. Uppsatsen behandlar dock inte hur pass framgångsrikt en individ driver ett företag, ej heller hur pass väl individen i fråga lyckas med att starta företaget. Det är själva beslutet och processen att starta eget samt en inkubators psykologiska betydelse i dessa situationer som har varit i fokus.
Self-efficacy definieras som individens subjektiva övertygelse om sin förmåga att mobilisera de kognitiva, motivations- och beteenderesurser som behövs för att framgångsrikt klara av att utföra en specifik uppgift i en given kontext (Bandura, 1986). Det finns olika former av self-efficacy, dels en generell self-efficacy som omfattar individens upplevda tro på sin egen förmåga i livet i allmänhet och specifik self-efficacy som omfattar individens upplevda tro på sin förmåga i en viss specifik situation. Eftersom inkubatorer bidrar till att individer väljer att starta företag är det troligt att en inkubators process påverkar en individs specifika self-efficacy gällande situationen att starta eget företag, hädanefter refererad till som entreprenöriell self-efficacy.
Antalet startade företag kan användas som mått på hur pass stabil ekonomisk tillväxt och välmående ekonomi ett land har. Med antalet startade företag menas antalet nya företag som startas under ett kalenderår. Sverige har ett utvecklat välfärdssystem och en balanserad ekonomi men detta till trots ett förhållandevis mycket lågt nyföretagande. Global Entrepreneurship Monitor mäter löpande nyföretagandet i 35 till 45 länder. Deras mätningar får anses ha god validitet då mätningarna används i flera länder och att det är samma frågor som ställs i alla länder. I undersökningen från 2006 hamnade Sverige på 38e plats av 40
länder. Bland de 16 EU-länder som ingick i undersökningen hamnade Sverige på 15:e plats. Resultatet i den senaste undersökningen är inget undantag; Sverige har hamnat lågt i alla mätningar sedan Sverige kom med i undersökningen år 2000 (Global Entrepreneurship Monitor, 2006).
Enligt en undersökning av Frycklund och Fölster (2007) innebär att starta eget ett risktagande och avsaknad av den trygghet som en fast anställning har. Det är till exempel 42% i deras undersökning som uppger att det nuvarande jobbet ger en säkrare inkomst som anledning till att inte starta eget företag. Starkaste skälet till att inte starta företag uppges vara brist på kapital (44%) och på fjärde plats med 26% ligger skälet att man är rädd för att det är för mycket arbete med byråkrati och regelverk. Skillnad mellan könen är små och inte statistiskt signifikanta.
Sverige har dock en god ekonomisk tillväxt och det är ett gynnsamt ekonomiskt klimat att starta företag i Sverige. Byråkratin har minskat på senare år och man kan se en tendens som tyder på ett ökat intresse för entreprenörskap och nyföretagande, både hos redan etablerade företag men framförallt vid högskolor och universitet (Forum för Småföretagsforskning, 2007). Enligt en undersökning på 31 högskolor och universitet gjord av Nerikes Allehanda (24 oktober 2007) kan 66 % av de tillfrågade på universitet tänka sig en framtid som egenföretagare. Över hälften av studenterna anger i samma undersökning att de anser att eget företagande ger bättre möjligheter att förverkliga idéer än en anställning. Det finns även trend i att vara företagare, denna börjar sprida sig till flera branscher än tidigare, bland annat inom vård och omsorg. Enligt samma källa gav undersökningen också vid handen att studenterna efterlyser mer stöd i undervisningen för att ta steget att starta eget företag. Förslag på förfaringssätt för att öka kunskapen om egenföretagande var att på schemalagd tid få möta förebilder som gått från studier till företagande. Studenterna säger också att det bör ingå information i utbildningen om hur ett företag startas och drivs (Forum för Småföretagsforskning, 2007).
Det samlade intrycket är alltså att det i Sverige är ett lågt egenföretagande men att egenföretagandet samtidigt långsamt ökar. Det är många som har en affärsidé eller funderar på att starta eget men avstår av olika anledningar, enligt ovan bland annat på grund av ekonomisk osäkerhet eller för bristande insikt om hur statliga regelverk fungerar. Oavsett ekonomi och välfärdsstruktur kommer alltså frågor som bottnar hos de enskilda individerna och inte i ekonomin. För att ta steget från idé till handling verkar det inte saknas resurser, däremot ett initiativtagande från individen som grundar sig i ett personligt ställningstagande; det räcker inte att bara tro på sin idé för att starta företaget, man ska också kunna känna tilltro till sin egen förmåga att ro projektet i land.
En inkubators funktion och struktur
Konceptet ”inkubator” härstammar från USA där fenomenet uppkom under 1950-talet. Syftet var att underlätta för de akademiker som ville starta, driva eller utveckla företag. ”The Stanford Research Park” startades i Kalifornien 1951 och åtta år senare The US Businness Inkubator” i Bativia, NY. Dessa två exempel är ursprunget till våra dagars ”företagskuvöser”. I Sverige uppkom fenomenet under 1970-talet. En inkubator strävar efter att odla fram så många nya företag som möjligt genom att påskynda företagens uppstartsprocess. För att skapa nya starka företag med innovativa produkter kan en inkubator vara ett effektivt verktyg. Fler företag innebär högre omsättning i regionen, högre tillväxt och mer sysselsättning och deras verksamhet är därför eftertraktad. Inkubatorer erbjuder stöd i forma av en växelverkande process där initiativtagaren och inkubatorn samverkar för att utveckla både människa, företag och affärer. Inkubatorns stöd kan bestå av individuell managementsupport, ”coaching”,
finansiell rådgivning och olika typer av nätverk, både tekniska och kommersiella. Fokus växlar under inkubationsprocessen, från det i början kreativa och skapande till en tillväxtprocess och slutligen att den ursprungliga idén kan stå på egna ben. (Swedish Incubators & Science Parks, 2008)
Syftet med en inkubator är alltså att snabba på den här tillväxtprocessen, att skapa en gynnsam miljö för utveckling och lotsa individen förbi de grynnor och skär som en nybliven entreprenör av brist på erfarenhet lätt kan stöta på. En inkubator strävar efter att erbjuda en säker och enkel rutt för nystartade företag och för att verka utåt och skapa trovärdighet och struktur för de olika framväxande projekten. Detta sker genom att utveckla individerna som personer, delvis genom att förse dem med rätt kunskap och service, men också genom att utveckla deras inneboende potential. Det är i processen från idé till en färdig kommersialiserad produkt eller tjänst som inkubatorn verkar. Olika inkubatorer skiljer sig något i sin verksamhet och omfattning men det finns vissa element som mer eller mindre får anses nödvändiga för att kunna erbjuda en kreativ miljö för företagsutveckling och för att kunna utveckla en entreprenörs affärskunnande, som till exempel frågor gällande ekonomi, bokföring och krav på utformning av affärsidé (Swedish Incubators & Science Parks, 2008; Innovationsbron, 2008; Idélab, 2008).
Entreprenörskap och self-efficacy
Self-efficacy definieras som individens subjektiva övertygelse om sin förmåga att mobilisera de kognitiva, motivations- och beteenderesurser som behövs för att framgångsrikt klara av att utföra en specifik uppgift i en given kontext (Bandura, 1986). Self-efficacy är numera ett utbrett begrepp inom social- och arbetslivspsykologin och kopplas ofta ihop med arbetskapacitet, stresstålighet och initiativförmåga. Self-efficacy återfinns på flera ställen inom den arbetslivspsykologiska forskningen, bland annat menar Gist (1987) att self-efficacy är relaterad till gruppens arbetsresultat. Self-efficacy kan enligt Gist användas som en indikator på en grupps arbetsresultat, med betydelsen att en grupp vars individer har en låg efficacy kommer att prestera ett sämre reslutat än en grupp vars medlemmar har hög self-efficacy. Gist hävdar dessutom att förändringsmotstånd är ett återkommande fenomen som ofta grundar sig i en rädsla att misslyckas som i sin tur kommer sig av en låg self-efficacy.
Evers, Brouwers och Tomic (2002) visar att en hög self-efficacy kan öka individers stresstålighet under en förändringsprocess och att en hög self-efficacy kan öka benägenheten till förändring. Individer med hög self-efficacy kan dessutom vara mer benägna att själva experimentera och införa nya arbetsmetoder. Vidare visar Woerkom, Nijhof och Nieuwenhuis (2001) att self-efficacy kan påverka en medarbetares arbetsinsats positivt. De undersökte hur chefer vill att en ”bra” medarbetare bör vara och vad som kännetecknar en ”bra” anställd. De kom fram till begreppet ”critical reflective work behaviour”, det vill säga att personen i fråga är kritisk och reflekterande. Studien visar att det nödvändiga risktagandet kan bero på medarbetarens self-efficacy och att denna i sin tur kan bero på graden av delaktighet. Enligt Laframboise, Nelson och Schmaltz (2002) ökar känslan av delaktighet desto mer information och kommunikation den anställde har tillgång till. Ju mer insatt en person är i en uppgift, desto större sannolikhet att hon har en hög self-efficacy.
En arbetsuppgift som mer än någon annan innebär stor insikt i verksamheten och ansvar för det egna handlandet är att starta eget företag. Enligt Burns (2002) är det också personer som är mer benägna än andra att organisera sin tillvaro och ständigt utveckla nya tankar och idéer oftast de som startar eget företag. Burns beskriver en entreprenör som någon som ofta kopplas ihop med egenskaper såsom fritänkande, kreativitet, vision och beräknat risktagande. Att förverkliga sina affärsidéer innebär att våga ta beräknade risker och hantera förändring.
Han menar vidare att en entreprenör har ett mod och självförtroende att förverkliga sina drömmar. För att lyckas som företagare är det många faktorer som spelar in, exakt vilka är en diskussion som pågått under hela förra seklet och har under det senaste årtiondet eskalerat. Från början talade auktoriteter om teknik och ekonomi som avgörande faktorer för att lyckas, en diskussion där Adam Smith varit tongivande. Tongångarna bland arbetslivspsykologer börjar nu ändra karaktär, det har visat sig framförallt genom de senaste årens forskning. Till exempel visar Baum och Locke (2004) att det kommer allt mer an på personen bakom produkten än själva produkten och den ekonomiska strategin i sig.
Ytterligare exempel på forskning är Brush och Changanti (1999) som visar på betydelsen av att ha rätt personer med rätt personlighet för att lyckas gå med vinst. Deras studie åskådliggör att nystartade företags resultat och cashflow är mindre betydelsefullt för att företaget ska överleva på sikt än deras personalavdelning och organisatoriska resurser. Enligt Markman och Baron (2003) kan man tala om fem faktorer som spelar in hur väl en entreprenör lyckas: (a) förmåga att upptäcka tillfällen och se möjligheter, (b) social förmåga, (c) ihärdig personlighet, (d) hans utbildning, färdigheter och hälsa samt (e) hög self-efficacy. Den för den här studien mest intressanta psykologiska aspekten av deras studie, self-efficacy, stöds av Chen, Greene och Crick (1998) som fann att graden av entreprenöriell self-efficacy signifikant, positivt differentierar entreprenörstudenter från managementstudenter och studenter som läser organisationspsykologi. Entreprenörstudenterna hade högre grad av self-efficacy än managementstudenterna som i sin tur hade högre än psykologstudenterna. Det är särskilt i uppstarten av ett företag som kravet på egenskaperna hos entreprenören är högre, eftersom nya företag är mer utsatta för förändring än de på marknaden redan befintliga och etablerade. Ett sådant företag är således mer känsligt för initiativtagarens personliga egenskaper än vad en större organisation och koncern är (Markman & Baron, 2003).
Det har också påvisats att individer med hög self-efficacy är mer ihärdiga när det gäller att slutföra en uppgift, liksom att de föredrar uppgifter som innebär en utmaning snarare än trygga rutinuppgifter (Bandura, 1997). Uppfattningen om sin egen förmåga har också betydelse för de mål en individ sätter upp för sig själv – ju högre self-efficacy, desto högre mål och krav (Bandura, 1997; Baum & Locke, 2004). Man kan alltså med fog påstå att en hög self-efficacy har en betydelse när det gäller att skapa och vidareutveckla idéer om att starta ett företag, alltså för utvecklandet av entreprenörer (Baum & Locke, 2004; Chen et al., 1998; Markman & Baron, 2003).
Källor till self-efficacy
Bandura (1997) presenterar fyra källor till self-efficacy: erfarenhet av framgång (”master experience”), ställföreträdande erfarenhet (”vicarious experience”), social påverkan (”social persuasion”) och fysiskt och känslomässigt tillstånd (”physiological and affective states”): 1. Erfarenhet av framgång (”Master experience”). Detta är den främsta av källorna till self-efficacy. Den innebär att en person får en uppfattning om sin kapacitet genom att pröva den i praktiken, både redan beprövad kapacitet och nyvunnen kunskap om förhållandet mellan krav och förmåga. Det är det mest påtagliga beviset för individen att hon besitter förmågan att mobilisera de kognitiva, motivations- och beteenderesurser hon behöver för att bemästra situationen. Detta är en ofta omedveten process. Den upplevs som väldigt stark och bestående för individen, oavsett riktningen på upplevelsen, och särskilt om individen tidigare inte har så många erfarenheter inom det aktuella området (Bandura, 1997).
2. Ställföreträdande erfarenhet (”Vicarious experience”). Individen jämför sig också löpande med andra människor eftersom ett resultat inte säger något om det står för sig själv. En prestation måste för att tillmätas ett värde för individen, jämföras med andra med samma förutsättningar. Resultatet blir meningsfullt först då det blir satt i relation med andra prestationer. Fenomenet är oberoende av tid, så till vida att individen både kan jämföra sig med historiska händelser liksom tänkta skeenden. Individen grundar alltså till viss del sin self-efficacy på jämförelsen med andra och skapar sig en uppfattning om sin egen förmåga i förhållande till andra människors förmåga (Bandura, 1997). Inflytandet av källan är starkast när personen som studeras är lik individen som studerar (Pajares, 2002).
3. Social påverkan (”Social persuasion”). Denna källa är inte lika stark och bestående som de tidigare. Det är också lättare att sänka en individs self-efficacy med den här källan än att höja den (Pajares 2002). Källan går ut på att individen får yttre bekräftelse på sin förmåga. Effekten blir större om det är en för individen betydelsefull person som ger respons. För att ge störst påverkan bör responsen vara verklighetstrogen och inte avvika i alltför stor grad från individens redan etablerade uppfattning om sig själv (Bandura, 1997).
4. Fysiskt och känslomässigt tillstånd (”Physiological and affective states”). Individen använder vid bedömandet om sin egen förmåga också somatisk information, alltså hur individen i fråga mår. Hälsotillståndet delas upp i en fysisk och en psykisk del. En person som känner sig i form kommer att prestera bättre än någon som rent fysisk är i samma form men som upplever sig sämre tränad, liksom att en person som tror sig vara psykiskt stabil kommer att ha lättare att hantera stressande situationer än någon som inte tror sig vara mentalt stabil och detta trots att de skulle bedömas lika av en utomstående (Bandura, 1997).
Zhao, Seibert och Hills (2005) har i sin forskning funnit stöd för att hög self-efficacy är en kognitiv förmåga som individen kan välja, vilket innebär att vissa har större benägenhet att bli entreprenörer än andra. Författarna menar att de har funnit stöd för att en entreprenör är något som individen väljer att bli eftersom deltagarna hade en hög entreprenöriell self-efficacy - tro på att de kunde lyckas i den rollen. De faktorer som var mest benägna att variera, inlärning och erfarenhet, hade en större påverkan på self-efficacy och entreprenöriella intentioner än de mer stabila såsom förväntad risk och kön. Kön var inte kopplat till den entreprenöriella self-efficacyn men var korrelerad till de entreprenöriella intentionerna så till vida att män i större utsträckning hade en större benägenhet att tro på sig själva i rollen som entreprenör. Tidigare erfarenheter inom entreprenörskap innebar en högre grad av self-efficacy. Utbildning i entreprenörskap har betydelse för studentens self-efficacy. Det faktum att dessa mekanismer är viktiga utesluter inte att tekniskt kunnande och innehållet i kurser i innovationsteknik var oviktiga. Kvalitén och användbarheten i dessa kurser kan komma att få betydelse i ett framtida skeende men då bedöms å andra sidan vikten av self-efficacyn ha minskat. Själva förekomsten av en utbildning i entreprenörskap (innovationsteknik) var alltså viktigare för beslutet att starta eget företag än innehållet i kursen. Detta kan, menar Zhao et al., i utbildning för blivande entreprenörer innebära att stärka studenters självförtroende att bli entreprenörer på de sätt som finns att påverka self-efficacy enligt ovan, eftersom dessa verkar har en betydande roll i uppstartsskedet. Deras bästa rekommendation för utbildning i entreprenörskap är att införliva så många av källorna till self-efficacy som möjligt (Zhao et al.).
För att en region ska kunna ha ett gynnsamt företagsklimat och generera många nyföretagare är det viktigt att se vilka faktorer som bidrar till att människor väljer att starta eget för att lättare kunna jobba fokuserat och effektivt i arbetet att stötta studenter att driva eget företag. Ett av huvudmålen för universitet och högskolor runt om i landet är att bidra med ökad ekonomisk tillväxt (Riksdagens utbilsningsutskott, 2008). Jusek lanserade 2007 en undersökning som visar att Mälardalens högskola ligger i toppen vad det gäller att generera nyföretagare efter examen. I Mälardalen är tillväxten vad det gäller företagande starkare än i övriga landet. Mälardalens högskola producerar sex gånger fler entreprenörer än genomsnittet hos övriga högskolor och universitet i Sverige. Av nyexaminerade personalvetare, jurister, systemvetare och ekonomer väljer i genomsnitt 1 % att starta eget i Sverige motsvarande Mälardalens 6 %. Denna statistik gör Mälardalens högskola till den bästa skolan i landet vad det gäller att skapa entreprenörer av studenter. Tvåa i undersökningen kom Karlstads universitet med 3% (Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, 2008).
De satsningar som skolan gör inom entreprenörskap är att erbjuda innovationsteknik 90 högskolepoäng samt tillgång till en inkubator, ”Idélab”, som är öppen både för studenter och anställda på skolan. Detta stöd som innebär att studenter har möjlighet att realisera sina affärsidéer redan under studietiden är ett koncept som verkar fungera mycket bra för högskolan. Nyföretagande och entreprenörskap blir då ett naturligt inslag i arbetsmiljön för den som vill. Den lokala inkubatorn drar helt enkelt till sig människor som är intresserade av entreprenörskap av olika slag. Varje år får Idélab in cirka 400 affärsidéer från studenter, forskare och lärare på skolan. Ut på andra sidan kommer mellan 25 och 40 företag varje år (Swedish Incubators & Science Parks, 2008; Innovationsbron, 2008; Idélab, 2008).
Idélabs förgroddprocess. Idélab är alltså den lokala inkubatorn på Mälardalens högskola. Den verkar för att få fram fler företag från högskolans studenter. Studenterna är välkomna att komma dit med sina idéer och möts där av en eller flera anställda innovationsrådgivare. Idélab har en process som varje ny företagare får genomgå något som de kallar för ”förgroddprocessen”, där varje blivande entreprenör blir en ”grodd”. Processen är uppdelad i sex workshops: (a) från idé till affärsidé, (b) omvärldsfaktorer, (c) marknad och försäljning, (d) höj din idé, (e) handlingsplan och (f) personlig vision och åtagande. Varje workshop genomförs som gruppaktivitet, där varje medlem har skrivit på ett kontrakt om tystnadsplikt utanför gruppen för att kunna hjälpa och stödja varandra eller ge nya infallsvinklar. Processen hjälper groddarna att utveckla sina idéer till affärskoncept. Efter den sjätte workshopen tas ett beslut tillsammans med handledaren/innovationsrådgivaren om fortsatt arbete eller ej. Därefter får grodden vara kvar på Idélab, med tillgång till ett mindre kontorslandskap. Efter genomgången förgroddprocess får också det nya företaget tillgång till Idélabs företagsnätverk och Idélab brukar genom detta nätverk kunna förmedla de första jobben. Det händer ofta att inkubatorn anlitar sina egna groddföretag för diverse uppdrag med koppling till högskolan. (Idélab, 2008)
Syfte
Syftet med uppsatsen var att utröna en inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag. Detta gjordes genom frågeställningarna a) Vilka psykologiska faktorer är enligt studenter som startar företag betydelsefulla för att starta företag? Då entreprenöriell self-efficacy kunde förmodas vara en betydelsefull faktor ledde detta fram till frågeställningen b) På vilket sätt påverkar Idélab sina studenters entreprenöriella self-efficacy?
Metod
När forskaren vill få en djupare insikt och förståelse för individers upplevelser är kvalitativ undersökning speciellt lämpad inom ett såväl outforskat område som ett utforskat område (Maxwell, 2005). Utifrån frågeställningarna valdes en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuaren måste vara lyhörd och uppmärksam på vad som sägs för att kunna komma med relevanta och intressanta följdfrågor. Ett öppet klimat är viktigt i en kvalitativ metod där deltagaren är i centrum för att bjuda in till ett fritt och trovärdigt samtal (Lantz, 1993).
Deltagare
Urvalet av deltagare syftade till att åstadkomma en heterogenitet i undersökningsgruppen så att individer med olika ålder, erfarenhet och utbildningsbakgrund skulle vara representerade. Strävan har varit att nå de unika individer som har erfarenhet eller kunskap som kan ge bra svar inom intresseområdet. De kriterier som sattes upp för undersökningen var att de skulle ha startat eget företag eller vara på väg att starta genom Idélab. I studien kontaktades individer som startat eget företag samt de som var i en uppstartsprocess inom företagande.
12 stycken entreprenörer kontaktades, varav nio tackade ja till att delta i studien. Av dessa var två män och sju kvinnor. Av dessa hade fem stycken startat företag tillsammans med någon och övriga fyra var självständiga. Fyra av dessa nio var i den såkallade uppstartningsprocessen det vill säga de som fortfarande inte kommit i gång med verksamheten men där målet var att komma igång med en verksamhet inom en snar framtid. Samtliga deltagare i studien har genomgått Idélabs process, men har olika utbildning, inriktning, ålder och erfarenhet. Deltagarna var mellan 20 och 40 år.
Material
En intervjuguide (appendix) konstruerades för att intervjuaren skulle koma ihåg att ställa alla frågor till samtliga deltagare. Tre teman sattes upp för att få en struktur under intervjun och underlätta att frågeställningen besvarades. Till dessa teman ställdes det upp möjliga frågor och följdfrågor. Dessa huvudteman var a) Bakgrundsfrågor: respondenten kunde ge sin syn på sin bakgrund, både den familjära och den utbildningsrelaterade, b) Beslutet: att vända sig till en inkubator. Första intryck och möte, groddprocessen. c) Genomförandet: Har du haft några problem med att starta företag? Intervjuerna var mellan 35 och 65 minuter långa och transkriberades i sin helhet, vilket genererade ett utskrivet material om cirka 130 sidor.
Procedur
Författarna kontaktade 12 studenter som var registrerade på Idélab och som i övrigt uppfyllde kraven för undersökningen. Syftet med undersökningen redogjordes för i samtliga kontakter liksom vilka kriterier som gällde. Intervjuer bokades separat med varje blivande företagare och dessa informerades enskilt hur materialet skulle komma att användas. Vid varje intervjutillfälle redogjordes det för de forskningsetiska aspekterna, bland annat frågan om konfidentialitet och informationskravet (Etiska principer, 1992).
Intervjuerna dokumenterades, efter godkännande av deltagaren, med hjälp av digital ljudupptagning. Intervjuerna genomfördes i största möjliga mån i enlighet med intervjuguiden. Intervjuerna genomfördes under maj månad 2008 i Eskilstuna, dock i skiftande miljö. Endast en av författarna intervjuare för att intervjupersonen inte skulle känna sig hotad eller utsatt för påtryckning. Detta också för att göra varje intervju så lik den andre som möjligt och dels för att denne bedömdes som mest kompetent och få en vana vid materialet. Deltagarna tackades för att de varit vänliga att delta i undersökningen och ombads kontakta intervjuaren om frågor uppkom. Intervjuerna transkriberades sedan av båda författarna.
För att få tillgång till den aktuella inkubatorns process kontaktades två representanter från verksamheten. Dessa samtal genomfördes löpande under våren 2008 i ett rent informativt syfte för att få inblick i verksamheten och berörde alltså inte personerna i fråga, ej heller de aktuella frågeställningarna. Samtal med andra inkubatorer har också ägt rum för att få inblick i olika inkubatorers verksamhet, detta skedde i enskilda samtal med representanter för olika inkubatorer i Mälardalen under april 2008. En undersökning bland nio av Idélabs studerande entreprenörer gjordes för att identifiera psykologiska faktorer som spelar in för att en student ska starta eget företag med tonvikt på entreprenöriell self-efficacy, då detta kunde förmodas vara en betydelsefull faktor.
Databearbetning
Författarna har haft två olika ansatser, en för respektive frågeställning. Vad beträffar den första ”Vilka psykologiska faktorer är betydelsefulla för att starta företag” har författarna haft en öppen explorativ ansats där författarna letat i materialet efter sådant som kan ha betydelse för företagsstartande. Den andra frågeställningen är mer teoretiskt driven där författarna aktivt sökt efter utsagor som kan härledas till Banduras olika källor till self efficacy. Citaten har genomgått en smärre redigering för att öka läsbarheten, dock utan att meningen i det sagda har ändrats. I citaten används beteckningen ”. …” vilket innebär att det har klippts i
respondentens svar.
Meningskoncentrering utfördes med samtliga intervjuer varvid dessa kodades i marginalen. Dessa anteckningar jämfördes mellan de olika intervjuerna varvid olika teman uppkom. Utifrån dessa teman lästes alla utskrifter igen, för att på nytt börja meningskoncentrering och kodning (Kvale, 1997; Lantz, 1993). De nya rubrikerna som framkom ställdes samman och ett representativt urval av materialet redovisas nedan. Rubrikerna sorterades därefter in under de två frågeställningarna som undersökningen grundats på. Därefter sammanfattade författarna resultaten för att kunna tolka innehållet och på så sätt hitta betydelsefulla faktorer hos en inkubator. Banduras teorier kring källor för self-efficacy hade i detta skeende en framträdande roll, under vilka mycket av resultatet kunde sorteras in.
Resultat
Frågeställning a) Vilka psykologiska faktorer är enligt studenter som startar
företag betydelsefulla för att starta företag?
Av resultatet har det framkommit fem stycken betydelsefulla faktorer för studenter som startar företag att starta eget, 1) tron på sig själv som företagare (entreprenöriell self-efficacy), 2)
Utbildning, 3) En känsla av att skapa sitt eget liv och framtid, 4) Stödjande miljö samt 5) Styrkan i att vara flera.
Tron på sig själv som företagare (entreprenöriell self-efficacy)
Det framkom att det var viktigt att ha en stark tro på sig själv för att våga starta. Det var också lättare att ta beslutet om människor i ens närhet tror på dig som företagare. Tron var betydelsefull dels för beslutet att starta eget, samt för att komma igång med själva uppstarten. Man kan alltså uttolka att det finns stöd för att hög entreprenöriell self-efficacy har betydelse för om en student väljer att starta företag eller inte.
Det verkar som om en del av deltagarna har en tendens att ”tvinga” sig att göra saker, just för att komma förbi det här initiala tvivlet.
IPF: - Men just det här att starta, rent formellt så är det inte svårt att starta ett eget företag, det tyckte
jag inte. …Det största problemet var väl i så fall att jag, som jag sa innan, vad vill jag själv liksom? … och att våga, ibland tyckte jag också. Men jag fick tvinga mig själv att gå framåt ibland. … Att våga just. Att liksom, inte tänka, bara göra. Ibland - nu kör vi liksom!
De flesta identifierar sig i hög grad med företaget och tar ett mycket stort personligt ansvar för resultatet. Det företaget klarar eller gör fel, är det de själva som klarat eller gjort fel. Det anses också vara lättare att rätta till något som man själv är ansvarig för, vilket inte görs med samma självklarhet om dessa skulle haft en anställning.
IPA: - Nej…alltså jag vill nog ha lite kontroll…jag aktar mig nog lite för att lägga för mycket av
kontrollen på andra utan jag vill nog styra och ställa lite själv. … jag tror snarare att jag ser det nog som nånting positivt alltså misslyckas jag så är det på nåt sätt jag som har misslyckats, jag är nog lite mer. På den fronten är jag nog ingen teamplayer, jag är nog mer…jag tror jag mer gillar att ha det ansvaret själv för om jag misslyckas så är det lättare att gå tillbaka och se vart det har gått fel för blandar man in massa människor då så måste man fundera på hur mycket av ansvaret som låg på mig…så det blir en mer komplicerad tankeprocess om det väl skiter sig, då måste man börja ta in andra faktorer. För misslyckas jag själv, då är det jag som har misslyckats. Då får man ju gå tillbaka och se var det har gått fel.
Utbildningen
Samtliga har gått på en entreprenörsutbildning eller gått på en institution som har många entreprenörskurser. Det intervjudeltagarna anser sig fått från utbildningen är mod att våga ta tag i de idéer som de har. Det finns alltså tecken på att utbildning inom företagande höjer studentens entreprenöriella self-efficacy. Dock verkar det som om det enbart verkar som en förstärkare för individens entreprenörialla self-efficacy. Det verkar som om utbildning kan ha en utlösande funktion för den individ som går och funderar på att starta eget.
Många uppger att utbildning har varit en bidragande faktor för att starta eget. Det intervjudeltagarna anser sig fått från utbildningen är mod att våga ta tag i de idéer som de har.
IPC :- …Innovationsprogrammet är ju väldigt pushande till att främja nyföretagare, så som jag
upplever det. Men sen, alltså för att vi har ju haft några kurser, skapa entreprenör, skapa en affärsplan, byggt upp en affärsidé som vi egentligen bara skulle kunna starta igång. … jag vet inte om jag hade startat upp över huvud taget då, för om jag inte hade pluggat så hade jag inte blivit nischad och då hade jag inte jag jobbat med grafisk formgivning som jag gör.
IPB: … där handlar det mer om att tro på sig själv. Det är svårt att få jobb som rumslig [som rumslig
gestaltare, inredningsarkitekt]. Så vi har alltid blivit så här pushade, tro på sig själva. … Jag gör ett bra jobb för att jag har lärt mig i utbildningen hur man ska göra det.
IPF: - Dels har jag gått innovationsprogrammet som är en entreprenörskapsutbildning som gör att
man blir väldigt präglad att starta eget. … jag drev ett företag genom Ung Företagsamhet på gymnasiet också, så att tanken att starta eget kom ju upp redan där egentligen, att man skulle kunna starta.
Stödjande miljö
Det verkar som om self-efficacy påverkas positivt av en stödjande miljö. De som kom från en familj där medlemmarna visste vad det innebär att vara företagare ansåg sig ha fått stöd hemifrån och att det varit lättare att starta. Stöd och förståelse hos föräldrar ansågs som en bidragande faktor till varför de själva valde att starta företag. De som inte hade haft en omgivning med föräldrar och vänner som var företagare kände en viss saknad av stödet och förståelsen av att driva eget företag. Man kunde också se tendenser på att studenterna valde att fråga om hjälp om de inte kände att de förstod själva och värderar nätverk som en viktig del i att driva företag.
Det framkom att de som hade stöd hemifrån kände att det var lättare att starta företag.
IPG: - Näe, jag har aldrig drivit företag själv förut som jag gör nu, men min mamma driver företag
som jag har varit med i väldigt mycket. …Jag har nog alltid varit väldigt okej och sett det som en positiv grej, en bra grej och, vad ska man säga …alltså min farmor och farfar, där var det väl inte med så. Han var major och hon var sömmerska, så det var lite konstigt, dom fattade aldrig vad pappa höll på med, inom reklam (skratt) men han har ju alltid tyckt att det varit en bra grej, men sen mormor och morfar har väl alltid peppat det och jag tycker att det från familjen i lag får man så här ”Åh vad kul, du ska starta eget!” och även från kompisar. Sen finns det väl lite längre ut i släktgrenen som är sån här ”ojojoj, ska starta eget, hur ska det gå…?” och mer, ja det jobbiga.
IPE: - ...Pappa är egenföretagare som resemontör och mamma hade egen butik också egen företagare
men i dag så är hon sjukskriven så jag vet att det är ett slitsamt yrke, (skratt), ja, men jag kände väl liksom att det var väl det jag ville göra när jag blev stor så att säga att bli egen företagare för att det verkade intressant. … Mm när jag var runt sexton så funderade jag på att starta ett företag, men det blev inte av för man var trots allt sexton.
De som inte hade haft en omgivning med föräldrar och vänner som var företagare kände en viss saknad av stödet och förståelsen av att driva eget företag.
IPD: - Mm, ja tycker att det har påverkat mig jättemycket och jag kommer inte från en
entreprenörsfamilj. Mamma har arbetat som distriktsköterska och pappa har haft fastanställning i alla år så det tror jag har påverkat mig nu när man ska ta språnget från den här trygga tillvaron som student till att leva på ett företag. Jag känner att dom [föräldrarna] har vissa tveksamheter till det. Dom vill nog att jag ska ta en fast anställning.
Man kunde också se tendenser på att studenterna värderar erfarenheter och nätverk som en viktig del i att driva företag.
IPC: - Jag har nog inte så mycket erfarenheter själv, utan det är mer genom idélab…för vi är
involverade i en massa olika nätverk nu och ja, dra i kontakter sådär. …min mamma har företag. Och min bror har också företag. Så, ja, det känns som om det är ganska nära i familjen så det är inte så att jag är först att dra igång.
En känsla av att skapa sitt eget liv och framtid
Många av deltagarna uttryckte en önskan om att göra något som de själva trodde på och en vilja att ta ansvar för sitt liv. De verkade också vara medvetna om sina val och vad dessa skulle innebära för framtiden. Deltagarna uttryckte ingen önskan att vara egen hela livet eller att de skulle stanna kvar där de var, utan snarare att det var viktigare att göra något som de själva valt och att de var beredda på att utvecklas. Många utav deltagarna tog ett stort personligt ansvar för det de gjorde. Företaget blev nästan en del av deras person. Det företaget klarat eller gjort fel, är det de själva som klarat eller gjort fel. Det anses också vara lättare att rätta till något som man själv är ansvariga för, vilket inte skulle göras med samma självklarhet om dessa skulle ha haft en anställning. Steget att starta eget påverkar också deltagarna i det
vardagliga livet, och det är flera som anser att deras attityd som företagare påverkar deras privata liv i positiv riktning. Att starta ett företag var ofta en uttalad vilja hos deltagarna. De har olika anledningar att starta eget - en del vill utmana sig själva, medan andra ser det som ett sätt att komma upp sig i karriären. De har dock gemensamt att de själva vill välja vad de ska göra. Det var många som hävdade att viljan att starta företag kom sig av en önskan att själva styra sitt liv och framtid. Insikt i vad man vill med sitt liv och vad man vill uppnå verkar också ha betydelse för beslutet.
Frihet att göra det man tycker om värderas för en del mer än pengar. Det känns också betydelsefullt att ha frihet att ta ansvar för sitt eget liv och göra det man tror på. Att starta företag var inget val för livet, utan snarare något som man gör för att det är kul och utvecklande.
IPB: -…Alltså jag trivs ju så jävla bra med att ha eget, jag kan jobba när jag vill, jag kan gå upp när
jag vill. … jag gör bara det jag tycker är kul. Sen är det bara en bonus om det är bra betalt.…Jag tror inte jag kommer att jobba med det här hela livet. Men jag växer ju själv med det. …Men efter sommaren där, det gick jättebra. Och då var vi säkert mer mogna också. …kanske lite mer organiserad, fast jag har alltid varit väldigt organiserad. Jag tro att man utnyttjar timmen bättre än vad jag gjorde förut. Man börjar se värdet av tio minuter. Inte så mycket tidsoptimist längre . ... Jag har utvecklat ett nytt sätt att förhålla sig till sin omvärld, mer organiserad och utnyttjar dagen mer.
IPF:-…Det var väl det som var det största drivkraften, just att jag vill ha friheten att göra det jag vill.
Att ha fast anställning på heltid känns nästan som att då binder jag, då låser jag mig så mycket. Jag måste göra det liksom, och då kan jag inte, då har jag ingen frihet att göra något annat, även om det arbetet kanske är väldigt givande och så, så känns det ändå som om jag blir väldigt låst, och det vill jag inte vara.
IPD: - Jag vill ha kontrollen själv. Jag har varit anställd så länge så jag vet vad det innebär så att och
där vill jag inte hamna igen. Jag vill inte det, jag vill kunna bestämma själv och man säger att som entreprenör så äger man sin egna tid och kan välja när man ska jobba , men det handlar om att man jobbar mycket mycket mer när man är entreprenör och det är det, men och andra sidan så gör man det åt sig själv. Det är jag som väljer vad jag lägger tid på men som anställd är det kanske inte alltid man kan göra det.
Deltagarna startar företag av olika anledningar. En utav intervjupersonerna ser det som ett steg i karriären, medans en annan känner det som ett naturligt kall.
IPC: - För mig är det status, om man kallar karriär, alltså, det kanske är fult att säga så i Sverige, men så
är det… för jag vill liksom komma nån vart och då känner jag det här med egenförtagande, samtidigt som det är kul så ger det mig en push att kanske komma fram i framtiden, kanske kommer att ge mig en anställning eller om det går vidare att, att köra hårt på företaget liksom.
IPF: - Fick en sån här riktig insikt, liksom. Och det var faktiskt när jag hade gått en kurs själv i
personlig utveckling, det hände mycket med mig just dom dagarna. Och då bara, föll det på plats, att det är det jag ska göra.
Styrkan i att vara flera
Detta kan anses som en av anledningarna till att man väljer att starta företag tillsammans med en eller flera vänner. Man ansåg sig dra nytta av att vara flera då man kunde få inspiration och idéer från olika infallsvinklar. Att ha en samarbetspartner ansågs som avgörande för att driva vidare sina idéer och tjänster inom ett företag. Det blev över huvud taget lättare när det var flera som hjälptes åt. Flera av deltagarna uppger att de har upplevt en styrka i att vara flera. Man kan tillåta ett visst mått av osäkerhet hos sig själv eftersom man vilar i tryggheten hos flera. Man står inte själv med ett beslut och man behöver inte själv alltid veta bäst utan ta hjälp utav andra. De beslut man tar kan också verka mera riktiga när man har diskuterat med andra. Någon av deltagarna upplever det som en blandning mellan frihet och ansvar, men också ensamt, vilket gör att det personliga ansvaret är nödvändigt men kan upplevas som betungande. Det är alltså lättare att vara två i en uppstartsprocess så att man delar på ansvaret
men samtidigt pushar varandra framåt. Det upplevs också som en motivationsfaktor att man förpliktigar sig gentemot den andre i verksamheten.
Det är flera stycken som menar att det blev enklare att starta om de frågat runt bland vänner och bekanta eller om betydelsefulla andra trodde på dem.
IPG: - Jag kan ju höra när jag säger det att det låter som det är så här, att jag inte har en egen vilja
men jag tror snarare att det handlar om att jag ska få så mycket stoff som möjligt innan. Att jag har mycket kött på benen innan jag tar ett beslut. Och dom jag pratar med kan jag känna att jag tycker är vettiga liksom, som har gjort vettiga beslut. Och då vill jag gärna veta deras syn på det, för att få lite vägledning. …Det är nog snarare att det här skulle man kunna förverkliga, produktrealisera, den här grejen skulle vara bra, men man känner att man inte har kontroll hela vägen, antingen har det inte varit rätt tid eller inte känts rätt eller inte riktigt hållbar. ….Eftersom jag är lite kontroll så hade jag inte startat om jag inte trodde att jag skulle greja det.
Att starta företag verkar vara både lättare och roligare om man är flera. Om man inte tror på sig själv riktigt så kan det också vara en styrka att vara flera. Det innebär också ett ansvarstagande gentemot den andra personen.
IPE: - träffade XX. Vi bestämde väl ihop att det skulle vara kul att göra något ihop, något liknande
och starta ett företag och tyckte att det var roligt och pratade ihop oss, så det var på så sätt vi kom fram till att, ja vi vill ha företag helt enkelt. Det var när jag träffade XX som jag vågade starta också, hjälp med en annan person. …jag hade nog aldrig startat just det här företaget utan att veta att jag hade en samarbetspartner.
IPC: - Det som är när man är två är att man måste enas om grejer. Jag kan ju inte komma och säga
”såhär tycker jag” och sen köra på det för vi är ju två som måste stå för det. Jag tycker att det har varit positivt på det sättet att vi har kunnat bolla idéer och har blivit jävligt sura på varandra (skratt) och sådär. Men jag tror det är en viktig del i det hela. Vi kan bli sura och så säger vi ”men fy fan vad vi är osynkade idag” och så kör vi en timme till och sen skiter vi i det. Sen försöker man reda ut det, det där sura, och sen kan man släppa det, det är inget som ligger kvar nästa dag.
Det blev över huvud taget lättare när det var flera som hjälptes åt och utnyttja varandras kompetenser.
IPA:- Ja alltså det tror jag att man kanske inte behöver göra allt själv utan kan dra nytta av andras
kompetens också. Det är väl mycket det som har gjort det att, tidigare har jag studerat och gjort det mesta själv. Nu har jag mer och mer just med det här att se att det finns en nytta att dela arbetsbördan med andra eller nytta och kunskap med andra. Så det har man tagit in i studier också…tidigare har det varit mycket att läsa litteratur men nu är det mer diskussionsorienterat och sett att det ger mycket mer och att klura på det med någon annan att det ger fler infallsvinklar.
IPD: - Jag tror att det var väldigt bra att vi var trestycken, jag tror att det hjälpte mig. Jag tror att jag
inte att jag tagit det själv men det var så mycket lättare när vi var tre. Och när vi väl kom hit [till Idélab] fick vi väldigt mycket hjälp.
Frågeställning b) På vilket sätt påverkar inkubatorn sina studenters
entreprenöriella self-efficacy?
Av resultatet har det framkommit att Idélab påverkar studenters entreprenöriella self-efficacy på tre sätt; 1) Erfarenhet av framgång, 2) Social påverkan samt 3) Ställföreträdande erfarenhet.
Erfarenhet av framgång
Studenternas svar pekar på att de upplever att processen i sig varit stärkande för deras tro på sin förmåga. Samtidigt är det lite osäkert, eftersom de inte riktigt fått perspektiv på vad de gjort. Deltagarna uppger att det var viktigt att ta en sak i taget för att känna att det ständigt är
berikande att driva företag. Att vara realistisk som företagare vad det gäller tid och ekonomiska bitar bedömdes också som betydelsefullt, men att detta blev lättare över tid och erfarenhet. Deltagarna kände också en trygghet i att spjälka upp processen i flera mer lätthanterliga steg, vilket de också fick hjälp med från inkubatorn. Det sågs också som en viktig faktor till att de fortsatte, att problemet blev hanterligt. Istället för att det är något abstrakt och ouppnåeligt framstår istället projektet att starta företag som något fullt realistiskt och rent av naturligt. Det som från början var en lös idé som de inte riktigt trodde på, utvecklades över tiden till en tro på både sig själva och sin produkt. Gemensamt är att de söker sig till utmaningar för att utvecklas och förbättra sin situation. Deltagarna säger också att de lär sig konstant och att de utvecklas. Det är gemensamt för alla deltagare, att de i uppstartsprocessen inte visste hur de skulle gå till väga. Det är flera som uppger en bristande fackmässig kunskap om regler och blanketter, liksom det är några som i uppstartsskedet uppger en bristande tillit antingen till sig själva eller sin produkt.
Studenterna uppger att groddprocessen i sig har varit stärkande för deras tro på sin förmåga, framförallt om man inte har någon i sin omedelbara omgivning som är företagare.
IPD: Idélab låg nära intill och när jag väl kom hit och kände att det är ju det här, då fick man ju det
stödet man behöver och när man inte kommer från en entreprenörfamilj så är det inte ett naturligt steg, men det blev naturligt när jag kom hit. Ja faktiskt så var det genom Idélab som vi fick chansen till det här jobbet till Eskilstuna kommun. Och det i sin tur drev på min process, att jag var tvungen att sätta fart för att jag skulle kunna ta in pengarna från det uppdraget.
Trots inledande osäkerhet hos IPD verkar det som om det, när hon väl kom in i processen, tyckte att det var både enkelt och naturligt. Hennes syfte var från början inte att starta företag. Samma för IPA.
IPD:- …På idélabs hemsida bokade vi vårat första möte och då kändes det väldigt positivt och roligt.
Och tanken var inte att det skulle resultera i, vi hade inte så många tankar innan att vi skulle gör något med det här. Att jag skulle ha ett eget företag och fortsätta driva något helt anat sen var inte tanken från början. Det lättaste kan jag tänka när jag tänker så här tillbaka känner jag att egentligen var inget svårt med det här att starta företag. Men när jag pratar med vänner som funderar så här så å vad jobbigt. Men när man väl är här inne i inkubatorn så är varje steg så naturligt så stöter man på någonting, något formulär som ska fyllas i eller nånting så är det inget du behöver sitta och lägga ner tid på att söka utan det är bara att fråga i rummet bredvid så får man svar, och det gör att den processen kändes inte så svår. … syftet var från början att skaffa mig kontakter och kunskap. Jag ville veta hur det går till jag var nyfiken så första syftet var inte att jag själv skulle starta utan jag skulle ta reda på vad det handlade om, skulle lära mig om det här med företagande och sen fick jag se om det ledde till någonting och nu gjorde det ju det och det första syftet var ju inte att nu ska jag bli entreprenör, så var det aldrig.
IPA: - Jag tyckte det skulle vara en kul grej att starta företag just för att själv kunna lära mighur processen
går till, om man ska hjälpa någon annan i framtiden, så det var ju mycket så det började. Det var ju så det började då också, det började mer som en lärprocess, tror jag. Men sen så utvecklade sig till något mer, nämen jag tror mer att det är en rolig grej för mig vid sidan av, liksom. Även om man lägger ner lite tid och så på det så är det inte, jag har ingen direkt dröm om att tjäna miljoner på det. Så det är mer att lära sig, se och lära tror jag det handlar mycket om.
Deltagarna menar att de lär sig av processen, även om det är lite för nära inpå för att riktigt kunna säga säkert.
IPC: - Jag vet ju själv när man har gått igenom nånting så blir man ju starkare av det, man lär sig av saker
man går igenom, man känner såhär ”klarar jag det här så klarar jag allt”. Så att det kanske också är att det är lite nära än. Om jag har startat igång ett företag som jag känner att ”det här kan jag ta ut en bra lön på och det funkar och det är roligt” då tror jag att jag kan känna att ”shit, det här skulle jag göra igen”.
Många säger att de i uppstartsprocessen inte visste hur de skulle gå till väga på grund av bristande fackmässig kunskap om regler och blanketter. En del kände också osäkerhet i uppstartsskedet.
IPE: - …Vi vart ju inslussade i den här förgroddsprocessen, det är ju snart ett år sedan så jag minns
inte så mycket men vi fick ju lära oss att börja från ruta ett och bygga upp alla dom här delarna i ett företag , det var liksom grundidén, det var det vi fick börja med. Sen gick det mycket fortare framåt, då gick det mycket fort (skratt) så vi registrerade oss någon gång i september i alla fall med förgroddsprocessen registrerade företaget redan i november, det hade säkert kunnat fixa i september för det gick så fort med den nya handledaren, men vi drog på det lite nu, man är ju lite lat (skratt). Ja svårast var, det var att hela tiden eller det här. Den här processen som man gick igenom, det var väl det som var den tyngsta biten och göra alla dom här SWOT- analyserna och det här tråkiga som gjorde att man kände att ska jag verkligen starta ett företag. …Lättast var nog… nej jag vet inte, men i själva uppstartningsprocessen så var det inte lätt då var det svårt. Idag är det jättelätt allting, det ligger liksom det är så klart, man har mycket jobb och man vet hur man ska ta sig igenom allt. … alltså å det som gjorde det svårt i börja det var att man inte hade nischat sig, det har vi visserligen inte nu heller men vi vet hela tiden när man letar sig igenom att vi har vissa områden vi vill jobba med.
IPA: Jag tror det handlar mycket om. …mycket stöd, för man kan, det var mycket stöd för man kan sin
grej oftast. Eller jag kan min grej, just våran produkt…kunde jag allt väl, vad som behövdes för att utveckla den och så vidare. Men jag hade liksom inga kunskaper direkt, hur man når ut till kunder, hur man fixar…alltså, dom satt på en kunskap som jag inte hade, så det var nog därför jag vände mig till dom i första hand.
Social påverkan
En del studenter uppger att de fått positiv feedback från handledare i examensarbete och på grund av den feedbacken sökt sig till Idélab för att utveckla sin idé. Många uppger att de blivit uppmanade av utbildningen att starta eget. Första mötet verkar vara viktigt för deltagarna, många uppger ett initialt stödjande bemötande. Många vill också ha hjälp att sätta igång, att få hjälp med första steget och ansåg sig då i behov av en utomstående som delade upp processen i delar. Det anses också som en trygghet att ha någon mer erfaren att bolla idéer med. Flera av studenterna upplever att det är betydelsefullt att få en mera erfaren persons åsikter kring sin affärsidé.
Flera personer upplever att det var skönt att komma till en innovationsrådgivare som spaltade upp processen att starta företag. Dels menar personen att det är skönt att få något att förhålla sig till, samtidigt som det är öppet för förändringar som till stor del beror på henne själv.
IPG: - då fick vi bara presentera vad vi tänkte och ”vad bra då bokar vi ett möte” och så började att
nysta och prata och få hjälp med små stegen att komma i gång att om ni ska starta nu är det de här tre grejorna ni behöver tänka på att, utforma en affärsidé ja de grundläggande och så har det växt till varje gång och eftersom jag gillar att planera, tycker om checklista att det här har vi gjort och eftersom vi pratar väldigt mycket med XX så kan inte jag säga att hon jobbar så med alla men att man får en checklista på tio saker att göra på en vecka och känna att nu har vi kommit någon vart och fått en riktning och att hon hjälper än att skriva ihop en sådan. Ibland har vi kanske bara gjort två saker på listan för att vi gjort några andra saker istället, ja då är det helt lugnt, för då tog vi en annan väg men hon visar på en väg.
En del studenter uppger att de fått positiv feedback från handledare i examensarbete och på grund av den feedbacken sökt sig till Idélab för att utveckla sin idé.
IPC: …alltså, han var såhär ”alltså det här är en skitbra idé tjejer, det här kan ni tjäna pengar på”
och då blev nog både hon och jag lite sugna på att dra igång något. Och sen funderade vi väl under hösten och var och pratade med xx på idélab. Och hon var sån här ”ja, det är klart ni ska starta, vi har en sån här förgroddsprocess som startar nu, kom dit och kolla vad det är” så vi gick dit och tänkte väl båda två att, ”vi chansar” och sen träffade vi xx och xx och hela den här processen gick igång.
Många uppger att de blivit uppmanade av utbildningen att starta eget.
IPA: - Jag tycker dom pushar rätt hårt för det. Alltså inte, inte i undervisningen kanske, men de pratar väldigt mycket om eget företagande och att det finns en möjlighet och ta den vägen man vill.
Första bemötandet verkar vara viktigt för deltagarna. En del känner sig osäkra och fick hjälp att sätta igång. Det blev en trygghet att ha någon mer erfaren att bolla idéer med.
IPE: - Jag tror inte vi hade startat företag om det inte hade varit för Idélab. … för då hade vi inte
tagit oss tid till att sätta oss ner och pratat igenom de här sakerna. Som fick oss att se att det är en bra grej. … jag tror inte att någon av oss hade varit… det är väl för att vi är lite tjejiga och är lite osäkra på hur vår idé håller om vi kan få några kunder. …Det är ju just att knuffa oss ut över kanten tror jag. För vi har ju gått på coachning med XX efteråt och det har varit såhär, ”amen tjejer”… alltså vi får att göra-listor att göra hela tiden och vi har fått hjälp att ta tag i grejer vi hade skjutit på annars. ”Amen ta tag i Bob” till exempel, en kille som vi känner genom c-uppsatsen och då var hon bara såhär ”Amen boka tid med honom” och sen gjorde vi det. Och vi har fått hjälp och blivit ledda till en jurist som har gett tips till bokföringen och så, hon har hjälpt oss med lite råd, känns det som. Vi blev erbjudna en lokal precis nyligen och då sa vi det till XX och då menade hon att ”hörni tjejer, är en lokal helt rätt just nu?” Och då lyssnade vi och pratade igenom det och det känns bra att lyssna på henne för… hon går nog igenom den här processen ganska ofta.
Ställföreträdande erfarenhet
Några av deltagarna säger sig ha blivit positivt påverkade av andra företagare, som liksom de själva gått Idélabs groddprocess och nu är fungerande företag på marknaden. Dessa gamla ”groddar” har föreläst på vissa studenters lektioner, något som dessa deltagare tyckt varit positivt. De verkar dock mer ha blivit uppmärksamma på att Idélab och möjligheten att starta eget finns, mer än att de känts sig inspirerade.
Etablerade företagare som har gått på Idélab men lämnat inkubatorn för nya utmaningar kommer också tillbaka och föreläser och håller workshop.
IPF: - Så att dom tankarna har ju funnits runt mig, så det kanske har påverkat mig också, att om andra
startar så kanske jag också ska göra det.
IPB: - …sen har man ju hört om andra företagare, som det har gått bra för, XX och XX, dom har ju
föreläst i vår klass också. Jag tror det var redan där liksom…ja, man fick reda på att dom hade gått genom idélab.
Diskussion
Frågeställning a) Vilka psykologiska faktorer är enligt studenter som
startarföretag betydelsefulla för att starta företag?
Den första frågeställningen var att utröna en inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag. Undersökningen resulterade i fem stycken faktorer (entreprenöriell self-efficacy, utbildning, stödjande miljö, känsla av att skapa sitt eget liv och framtid samt styrkan i att vara flera) som vardera skulle kunna vara grunden för en ny undersökning.
Utbildningens betydelse lyftes bland annat fram redan i teoribildningen, där Zhao et al. hade fått ett resultat att utbildning inom entreprenörskap var viktigare i sig än vad kursen verkligen innehöll. Det vore intressant att vidare utforska detta påstående inom ramen för Mälardalens högskola, genom att jämföra kvalitén på utbildning dels över tid och dels mellan de olika skolorna i landet. Ett sådant resultat skulle kunna innebära att utbildningen för att ge bästa resultat i fråga om startade företag skulle ändras så till vida att det skulle ges fler men
mindre omfattande utbildningar inom entreprenörskap i syfte till att höja studenternas entreprenöriella self-efficacy.
Idélab har dessutom en intern utbildning, ”förgroddsprocessen”. Att få en utbildning genom ”förgroddprocessen” betyder att studenten upplever att denne tillskansar sig en kompetens kring företagande som den förut saknade, det vill säga att den är bättre rustad att möta verkligheten som företagare. En tanke är att den entreprenöriella self-efficacyn ökar hos studenterna under Idélabs ”groddprocess”, men att den påverkan som den utbildningen har bara är en del av flera bidragande faktorer till varför studenter väljer att starta företag.
Gällande stödjande miljö är detta en något oväntad men ändå logisk faktor. Det säger sig självt att den individ som har haft en trygg uppväxtmiljö med föräldrar som startat företag som förebilder är mer betingad att själv starta eget företag. Det är också intressant att flera nämner nätverk som en del i stödjande miljö, något som kanske Idélab lyckas bra att skapa. Detta visar inte undersökningen, utan är något som kunde vara föremål för vidare forskning. Om sammanhållningen inom Idélab påverkar studenterna så som föreslagits, skulle man genom teambuilding eller andra övningar kunna höja studenters entreprenöriella self-efficacy runt om i landet, vilket också skulle få följder för formen av undervisning.
Känslan av att skapa sitt eget liv och framtid är en mycket intressant fråga då detta gränsar till andra psykologiska faktorer såsom självkänsla, självförtroende och locus of control. En känsla av att skapa sitt eget liv innebär att man själv har kontrollen, alltså en intern locus of control. Det hade varit intressant att med ett mätinstrument mäta self-efficacy innan och efter genomförd groddprocess och startande av företag i förhållande till intern kontra extern locus of control. En tanke är att en intern locus of control skulle innebära en högre entreprenöriell self-efficacy, vilket i så fall skulle innebära att studenter i sin utbildning ytterligare skulle uppmuntras till att sätta mål och skriva personliga ledarskapsdokument för att på så vis bli mer benägen att ha en intern locus of control. Kurser i effektiv målsättning och kunskaper inom prestationspsykologi skulle i så fall få en mer framträdande roll inom all högre form av utbildning.
Styrkan i att vara flera upplever deltagarna i undersökningen som en bidragande orsak till att man vågar ta steget till att driva genom idéer som man annars kanske inte själv klarat av. Då tron på sig själv som egenföretagare sviktar så upplevs styrkan i att vara flera viktig för att inte ta ett steg bakåt i utvecklingen dels hos sig själv som företagare samt att inte utvecklingen inom företaget bromsas eller urholkas på något sätt. Att vara företagare är inte bara en kamp med sig själv utan även en kamp med att visa sin omgivning att man är något och i det här fallet en trovärdig och flitig ”företagare”. Då man har en eller flera företagspartners inblandade i företagsprocessen pågår denna utveckling med sig själv och företaget fortlöpande och infaller sig som en naturlig del utan att man reflekterar över det. Även brister hos sig själv kan upplevas som mer påfrestande vid ett självständigt arbete då man inte har någon att bolla sina tankar med. Ens egna briser behöver häller inte vara av någon större betydelser vid ett samarbete då ens egna brister kan vara ens partners styrka. Om det faktiskt förhåller sig så att det är lättare att starta ett företag ihop, skulle man kunna utveckla de här idéerna och istället för att försöka skapa så många egenföretagare som möjligt kunna skapa en tjänst där likasinnade entreprenörer kunde söka upp varandra efter mål och intresse och locka fram de som i dagsläget inte vågar starta själva och på så vis generera en större mängd företag. Dessa entreprenörer skulle också kunna samarbeta med idéer som kommer fram på inkubatorer såsom Idélab, men som inte tas hela vägen fram till förverkligande. En sådan ”idébank” skulle kunna tjäna som källa för inspiration och vidareutveckling av såväl nya som befintliga företag. Det skulle också bli lättare att börja om för en entreprenör som misslyckas med sitt första företag och istället börja om på en annan idé, kanske tillsammans med någon som har fastnat för samma typ av affärsidé. Överlag skulle detta innebära ett ökat samarbete och det
här syns redan idag runt om på skolor där projektarbete används till vardags som undervisningsmetod istället för klassiska enskilda arbeten.
Att man är starkare när man är flera och att det är en stödjande miljö kan också spegla sig i arbetslivet och förstärks eventuellt med åren, särskilt i en region där en inkubator verkar. Om en region ständigt producerar fler företag, kommer där också att växa fram ett nätverk med nystartade företag som eventuellt kan gynna varandra. Både förekomsten av utbildning och en längre period med företagsstartande inom samma region kan innebära att studenterna känner sig mer benägna att starta och att även starta ihop med någon, eftersom det ändå på något sätt är det man förväntas göra. Flera är de studenter som menar att de blivit ”pushade” i utbildningen och en reaktion hos individen kan då vara att man helt enkelt söker stöd hos sina kamrater som går i samma tankar.
Frågeställning b) På vilket sätt påverkar inkubatorn sina studenters
entreprenöriella self-efficacy?
Den andra frågeställningen var att undersöka på vilket sätt inkubatorn påverkar sina studenters entreprenöriella self-efficacy. Undersökningen resulterade i tre stycken källor (Erfarenhet av framgång, social påverkan och ställföreträdande erfarenhet). Undersökningen ger alltså stöd åt att Idélab höjer sina blivande entreprenörers self-efficacy på tre sätt, dock hittades under studien inget stöd för att Idélab höjer sina studenters self-efficacy genom känslomässigt tillstånd; varken fysisk eller mental träning ägnas någon uppmärksamhet. De två förstnämnda verkar vara de största källorna till studenternas entreprenöriella self-efficacy, men ett visst stöd finns också för den tredje, ställföreträdande erfarenhet. Den sistnämnda verkar dock mera vag och inte så betydelsefull.
Erfarenhet av framgång innebär för de studenter som kommer till Idélab att de spaltar upp idén och får hjälp med att göra en ”att göra”-lista, vilket innebär att det som förut var ett abstrakt och kanske lite skrämmande uppdrag, att starta eget företag, då verkar vara logiskt och mindre svårt. De får också pröva sina idéer genom Idélabs nätverk. Genom att i högre grad låta studenter pröva sina affärsidéer, och att kanske i entreprenörskurserna införliva ett kursmoment som innebär att förverkliga en affärsidé, skulle man eventuellt kunna höja individers entreprenöriella self-efficacy. Utbildning i projektplanering skulle också kunna vara ett kursmoment, eftersom betydelsen av att få ordning och struktur på arbetet verkar vara central för den nyblivne entreprenören.
Social påverkan innebär att någon respekterad utomstående ger sitt utlåtande. Studenterna uppger att de blivit uppmanade av utbildningen, vilket är en lätt sak för skolan som institution att påverka, liksom att öka uppmaningsfrekvensen från lärare kring deras olika uppsatser och examensarbeten Att få någon auktoritets feedback, kommentarer och förslag på förbättringar är något som studenterna uppgett, bland annat i samband med det första mötet och även efterföljande coachning.. Idélab skulle också kunna använda sig mer medvetet av den här principen, ett förslag är att en auktoritet inom områdena innovation och entreprenörskap ger sitt utlåtande på de affärsidéer som de inskrivna företagarna på Idélab har. Det skulle kunna räcka med en gång per termin.
Något som nämns som källa, men inte verkar vara särskilt betydelsefull, är ställföreträdande erfarenhet i form utav andra företagare som återkommer till Idélab och berättar om sina erfarenheter. Detta skulle man kunna sätta mera i system, flera föreläsningar och flera träffar med tidigare groddar på Idélab. Man skulle också kunna samla in berättelser från de företagare som det gått särskilt bra för och sammanställa dess i någon form av häfte som kunde finnas utspridd på skolan som en typ av lektyr för studenter vid raster och håltimmar.