Kvinnor och män i belysning 2015

Kvinnor och män

i belysning

Förord

Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att den nationella jämställdhetspolitiken får genomslag i länet. Med denna faktabok vill vi visa på hur livsvillkoren ser ut för kvinnor och män som verkar, bor och lever i Västerbottens län. Kunskap är en förutsättning för ett effektivt jämställdhetsarbete och med könsuppdelad statistik synliggörs skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet mellan könen är inte en isolerad fråga utan måste integreras i den ordinarie verksamheten, genomsyra alla politikområden och verksamheter. Se dessa uppgifter som en nulägesbild men framförallt ett underlag för att göra fler aktiva val för ökad jämställdhet i Västerbotten.

Magdalena Andersson Monica Forsman

Landshövding Jämställdhetsdirektör

Innehåll

Befolkning ... 4

Hälsa ... 11

Utbildning ... 17

Barn och familj ... 25

Förvärvsarbete ... 32

Inkomst ... 49

Kriminalitet ... 54

Makt och inflytande ... 60

Producerad av SCB och Länsstyrelsen Västerbotten  

Omslag: Matilda Hall, Infografiska Layout: Ateljén, SCB

 

Utgivningsår: 2015  

Har du frågor, kontakta: Monica Forsman monica.forsman@lansstyrelsen.se Tfn 010-225 43 16 Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B, 901 86 UMEÅ Växel 010-225 40 00   www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/jamställdhet www.jamstalldalan.se   Printed in Sweden 2015

Jämställdhetspolitiska mål

Det nationella jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå målet har regeringen formulerat fyra olika delmål för jämställdhetspolitiken.

En jämn fördelning av makt och inflytande. Det innebär att både kvinnor och män ska ha rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Det innebär att både män och kvinnor ska ha rätt och möjlighet att delta i och påverka samhällets utveckling. Det handlar bl.a. om politiska rättigheter såväl som maktfördelning i företag, tros­ samfund, kultur och medier.

Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Det handlar om hur ekonomiska resurser fördelas mellan kvinnor och män. Det kan handla om lönenivåer, arbetsvillkor och utbildningsnivå men också om pensioner, sjukersättning och barnbidrag. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för det obetalda hem­ arbetet och att kunna ge och få omsorg på lika villkor. Det inne­ bär att både kvinnor och män ska ha möjligheten, rättigheten och skyldigheten att kunna kombinera arbetsliv och familjeliv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig inte­ gritet. Det handlar om att själv bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. I begreppet kroppslig integritet ingår också rätten att inte utsättas för sexistiska skämt, köns­ stereotyp eller sexistisk reklam och sexuella trakasserier.

Jämställdhetsintegrering

Den utpekade strategin för hur den svenska jämställdhets­ politiken ska genomföras och för hur jämställdhetsmålen ska uppnås är jämställdhetsintegrering. Jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas och därför måste jämställdhetsperspekti­ vet finnas med i det dagliga arbetet inom offentlig, privat och idéburen sektor. Det innebär att beslut som berör individer ska belysa, analysera och beakta villkoren för kvinnor och män samt flickor och pojkar. Denna statistikbok visar på skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns förutsättningar på en rad olika områden i Västerbotten, exempelvis politisk represen­ tation, utbildning, arbete, lön, ohälsa, familjeliv och utsatthet för våld.

Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet

Kvantitativ jämställdhet avser en fördelning mellan kvinnor och män, vilket innebär att andelen kvinnor respektive män är mellan 40 och 60 procent. Det är viktigt att reflektera över denna fördelning samt analysera vad den står för. Det kvanti­ tativa är dock bara ett sätt att mäta jämställdhet. För att göra jämställdhetsanalyser krävs det en kvalitativ analys som synlig­ gör genus samt upptäcka mönster och samband. Det handlar om att se hur villkoren för kvinnor och män ser ut samt vad de beror på. En kvalitativ analys handlar om att säkerställa att både kvinnors och mäns erfarenheter, kunskaper och värdering­ ar tillvaratas och ges utrymme inom alla områden i samhället.

Befolkning

Befolkning

Befolkningen efter kommun

31 dec 2014

Antal Kvinnor Män Totalt Bjurholm 1 192 1 259 2 451 Dorotea 1 301 1 456 2 757 Lycksele 6 091 6 117 12 208 Malå 1 553 1 562 3 115 Nordmaling 3 453 3 632 7 085 Norsjö 2 016 2 164 4 180 Robertsfors 3 265 3 459 6 724 Skellefteå 35 660 36 364 72 024 Sorsele 1 192 1 373 2 565 Storuman 2 943 3 012 5 955 Umeå 59 770 59 843 119 613 Vilhelmina 3 355 3 493 6 848 Vindeln 2 651 2 732 5 383 Vännäs 4 224 4 392 8 616 Åsele 1 372 1 466 2 838 Länet 130 038 132 324 262 362 Riket 4 875 115 4 872 240 9 747 355 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

I samtliga av länets 15 kommuner bor det fler män än

kvinnor.

Befolkningen efter ålder

31 dec 2014

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Andelen äldre är högre bland kvinnor än bland män i

alla kommuner. I åldersgruppen 20–64 år är andelen

män högre än andelen kvinnor i alla kommuner. I

åldersgruppen 0–19 år är andelen män högre än andelen

kvinnor i 9 av 15 kommuner.

0 20 40 60 80 100 Riket Länet Åsele Vännäs Vindeln Vilhelmina Umeå Storuman Sorsele Skellefteå Robertsfors Norsjö Nordmaling Malå Lycksele Dorotea Bjurholm % 0 20 40 60 80 100 65– år 20–64 år 0–19 år 65– år 20–64 år 0–19 år Kvinnor Män

Befolkning

Befolkning

Könsfördelning (%)

i tätort utanför tätort

Kv M Kv M 44 38 56 62 59 51 41 49 75 71 25 29 66 63 34 37 57 52 43 48 60 57 40 43 48 44 52 56 81 79 19 21 47 45 53 55 61 55 39 45 89 88 11 12 55 50 45 50 63 60 37 40 70 67 30 33 71 65 29 35

Befolkningen i och utanför tätorter

2014

Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning

I alla kommuner bor det fler män än kvinnor utanför

tätorterna och 78 procent av länets befolkning bor i

tätorter. Högst andel tätortsbor har Umeå och lägst andel

har Bjurholm.

0 20 40 60 80 100 Åsele Vännäs Vindeln Vilhelmina Umeå Storuman Sorsele Skellefteå Robertsfors Norsjö Nordmaling Malå Lycksele Dorotea Bjurholm i tätort utanför tätort

Definition gällande tätort se www.scb.se/MI0810. SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2010.

Befolkningen efter nationell bakgrund

2014

Antal Procentuell fördelning

Länet Länet Riket

Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda 118 360 120 958 86 87 83 84 varav två inrikes födda föräldrar 109 867 111 888 76 76 71 71 en inrikes och en utrikes född förälder 6 478 6 862 6 7 7 7

två utrikes födda föräldrar 2 015 2 208 4 5 5 5

Utrikes födda 11 678 11 366 14 13 17 16 varav bosättningstid i Sverige 0–4 år 3 224 3 643 2 3 3 4 5– år 8 208 7 547 11 10 13 12 uppgift saknas 246 176 0 0 0 0 Totalt 130 038 132 324 100 100 100 100 Utrikes födda 11 678 11 366 100 100 100 100 Norden 2 559 1 711 22 15 17 14 varav Danmark 91 118 1 1 2 3 Finland 2 008 1 239 17 11 12 8 Island 18 27 0 0 0 0 Norge 442 327 4 3 3 2

EU28 utom Norden 1 628 1 815 14 16 19 20

Utanför EU28 och Norden 7 491 7 840 64 69 63 66

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Länet har en lägre andel utrikes födda jämfört med riket.

De flesta utrikes födda har bott i landet i minst 5 år. Det

gäller både kvinnor och män.

Befolkning

Befolkning

In- och utflyttningar

2014 Antal

Inflyttade Utflyttade Flyttnings-

överskott

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 65 66 49 50 16 16 Dorotea 66 111 71 83 -5 28 Lycksele 252 256 264 250 -12 6 Malå 65 78 78 85 -13 -7 Nordmaling 213 205 159 157 54 48 Norsjö 95 115 95 86 0 29 Robertsfors 191 163 183 174 8 -11 Skellefteå 1 157 1 270 1 090 1175 67 95 Sorsele 55 93 86 71 -31 22 Storuman 143 135 119 132 24 3 Umeå 3 458 3 393 3 112 3 061 346 332 Vilhelmina 155 184 173 208 -18 -24 Vindeln 160 168 139 126 21 42 Vännäs 234 254 241 237 -7 17 Åsele 70 87 58 92 12 -5 Länet 4 547 4 796 4 085 4 205 462 591 Riket 57 853 69 113 23 907 27 330 33 946 41 783 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Länet som helhet har ett positivt flyttningsöverskott,

både för kvinnor och män. Störst flyttningsöverskott

har Umeå.

Utrikes födda

31 dec 2014

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Länet har lägre andel utrikesfödda än i riket i genom­

snitt. I alla kommuner är andelen utrikesfödda kvinnor

högre än motsvarande andel för män med undantag för

Norsjö och Sorsele.

% 0 5 10 15 20 Riket Länet Vännäs Skellefteå Storuman Malå Vilhelmina Nordmaling Lycksele Dorotea Robertsfors Norsjö Vindeln Sorsele Umeå Åsele Bjurholm Kv M

Hälsa

Befolkning

Ohälsotalet

2000–2014

Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20–64 år

2000 2007 2014

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 80 61 77 59 38 26 Dorotea 72 43 70 42 42 27 Lycksele 79 55 75 52 47 32 Malå 82 56 81 61 47 29 Nordmaling 78 55 68 49 41 29 Norsjö 84 57 76 55 52 30 Robertsfors 65 42 63 40 47 28 Skellefteå 76 46 70 45 43 26 Sorsele 74 56 68 54 42 27 Storuman 65 53 68 51 40 33 Umeå 51 31 47 30 32 20 Vilhelmina 76 57 77 53 46 29 Vindeln 72 51 74 48 46 30 Vännäs 71 46 67 44 45 26 Åsele 87 55 77 60 44 30 Länet 64 41 60 38 38 24 Riket 47 33 50 33 33 22 Källa: Försäkringskassan

År 2014 är skillnaden mellan kvinnors och mäns ohälso­

tal störst i Norsjö

Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, samt sjukersättning/aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/sjukbidrag) från socialför-säkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till ”heldagar”.

Flyttningsöverskott inom/utanför länet

2014

Antal inflyttningar – utflyttningar

Inom länet Till/från länet Till/från

utlandet

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 14 6 -2 4 4 6 Dorotea -10 -5 -12 -21 17 54 Lycksele -19 -28 -33 -17 40 51 Malå -18 -18 -9 -5 14 16 Nordmaling -5 0 36 18 23 30 Norsjö -10 3 -20 -14 30 40 Robertsfors -10 -11 11 -16 7 16 Skellefteå -43 -78 -219 -245 329 418 Sorsele -18 -5 -25 -13 12 40 Storuman 13 -2 0 -7 11 12 Umeå 141 184 -41 -88 246 236 Vilhelmina -23 -27 -42 -76 47 79 Vindeln -1 6 -8 -2 30 38 Vännäs -21 -16 -4 5 18 28 Åsele 10 -9 -5 -13 7 17 Länet totalt . . -373 -490 835 1 081

Källa: SCB, Befolkningsstatistik *Flyttningar mellan kommuner

Alla kommuner i länet har ett flyttningsöverskott från

utlandet. Däremot har länet ett flyttningsunderskott till/

från länet.

Hälsa

Hälsa

Pågående sjukfall efter antal dagar

dec2013 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning

Antal personer Förändr. sedan

2000 i procent

29-dagar o mer 180-dagar o mer 180-dagar o mer

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 26 6 5 2 -88 -94 Dorotea 34 6 20 6 -57 -67 Lycksele 225 69 109 28 -46 -73 Malå 52 15 16 7 -72 -75 Nordmaling 81 24 40 11 -69 -81 Norsjö 52 15 36 13 -29 -50 Robertsfors 103 26 41 9 -44 -83 Skellefteå 828 267 451 149 -63 -79 Sorsele 40 14 25 7 -52 -74 Storuman 83 25 52 12 -51 -84 Umeå 1 499 421 687 188 -61 -77 Vilhelmina 111 31 41 11 -61 -83 Vindeln 67 14 38 11 -47 -75 Vännäs 141 44 67 19 -23 -67 Åsele 28 12 14 3 -76 -90 Länet 3 370 989 1 642 476 -59 -78 Riket 104 556 32 380 54 018 16 910 -40 -68 Källa: Försäkringskassan

Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Sjuk­

fall över 29 dagar och mer samt 180 dagar och mer är

betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.

Anmälda arbetsskador

*2014

Antal

20–24 år 55–64 år 20–64 år

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 0 0 0 0 3 0 Dorotea 1 0 9 2 21 8 Lycksele 3 3 7 8 19 26 Malå 1 0 0 0 6 7 Nordmaling 0 2 3 5 10 19 Norsjö 1 1 5 5 9 18 Robertsfors 0 1 2 4 7 7 Skellefteå 11 22 31 46 118 183 Sorsele 0 0 1 0 1 4 Storuman 2 3 3 2 9 14 Umeå 24 32 63 65 245 275 Vilhelmina 1 1 2 2 7 8 Vindeln 1 1 2 1 7 9 Vännäs 0 1 3 2 8 15 Åsele 0 0 2 1 3 6 Länet 45 67 133 143 473 599 Riket 1 563 2 146 4 720 4 666 19 318 21 000 Källa: Arbetsmiljöverket

Män drabbas oftare av arbetsskador än kvinnor. Detta

gäller alla åldersgrupper.

*Arbetsolyckor + arbetssjukdomar

Avser eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjuk-anmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec.

Hälsa

Hälsa

Sjuk- och aktivitetsersättning

dec 2014 Andel (%) av inskrivna Andel (%) Förändring 55–59 år 60–64 år 20–64 år sedan 2001, 20–64 år procentenh. Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 23 14 20 16 8 6 -8 -5 Dorotea 12 11 20 15 8 5 -8 -4 Lycksele 16 11 28 20 10 8 -7 -5 Malå 17 9 25 23 10 7 -9 -6 Nordmaling 16 15 27 14 11 7 -5 -4 Norsjö 28 14 31 17 13 8 -8 -5 Robertsfors 24 10 18 17 11 7 -3 -3 Skellefteå 21 11 28 17 11 7 -6 -3 Sorsele 20 9 20 14 9 5 -7 -7 Storuman 17 12 18 18 9 7 -5 -4 Umeå 16 10 23 12 7 5 -3 -2 Vilhelmina 15 12 30 18 10 7 -6 -5 Vindeln 23 16 24 20 11 7 -5 -4 Vännäs 18 10 32 19 10 6 -5 -4 Åsele 18 10 27 20 10 7 -11 -4 Länet 18 11 25 16 9 6 -5 -3 Riket 16 10 23 15 7 5 -3 -2 Källa: Försäkringskassan

Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk­

och aktivitetsersättning. Högst andel bland kvinnorna

finns i Norsjö. Bland männen finns högst andel i Lycksele

och i Norsjö.

Har sjuk- eller rehabiliteringspenning.

Befolkningen efter vikt

2011–2014 Andel 16–84 år 0 20 40 60 80 100 Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma % 0 20 40 60 80 100 Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma % Länet Riket

M

M

Kv

Kv

Fetma BMI 30 och över Övervikt BMI 25–29,9 Normal vikt BMI 18,5–24,9 Undervikt BMI 18,4 och under

Källa: Folkhälsomyndigheten

Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden.

Utbildning

Hälsa

Elever med slutbetyg från gymnasiet

Länet. Läsåret 2012/2013

Källa: Skolverket, SCB

Befolkning med riskabla alkoholvanor

2004–2007 till 2011–2014. Andel 16-84 år

Befolkning som röker dagligen

2004–2007 till 2011–2014. Andel 16-84 år

Källa: Folkhälsomyndigheten Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden. Procent 0 5 10 15 20 25 2011–14 10–13 09–12 08–11 07–10 06–09 05–08 2004–07 män riket män länet kvinnor riket kvinnor länet Procent 0 5 10 15 20 25 2011-14 10-13 09-12 08-11 07-10 06-09 05-08 2004-07 män riket män länet kvinnor riket kvinnor länet

El- och energiprogrammet (EE) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Teknikprogrammet (TE) Fordons- och transportprogrammet (FT) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Ekonomiprogrammet (EK) Barn- och fritidsprogrammet (BF)Naturbruksprogrammet (NB) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Estetiska programmet (ES) Vård- och omsorgsprogrammet (VO)Hotell- och turismprogrammet (HT)Humanistiska programmet (HU) Hantverksprogrammet (HV) Handels- och administrationsprogrammet (HA)

0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 100 80 60 40 20 100 80 60 40 20 % % Kv M * *

Sex procent av eleverna har tillhört program som ej särredovisas pga för få elever i respektive program och/eller att antalet i det ena könet är färre än tre.

Handel- och

adm (HA) Hantverk (HV)_{Hotell- och turism (HT)}

Humanistiska (HU) Vård- och omsorg (VO)

Estetiska (ES)

Restaurang- o livsmedel (RL) Samhällsvetenskap (SA) Naturbruk (NB)

Barn- och fritid (BF) Ekonomi (EK)

Naturvetenskap (NA) Fordon- och transport (FT)

Teknik (TE) Bygg- och

anläggning (BA)

El- och energi (EE)

Gymnasieskolan är starkt könsuppdelad, särskilt inom

yrkesförberedande program.

Utbildning

Utbildning

Befolkningens utbildningsnivå

2014

45

–

64 år. Procentuell fördelning

Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift

utbildn. utbildn. utbildn. saknas

Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 12 16 56 65 32 18 0 1 Dorotea 9 18 66 67 24 14 1 1 Lycksele 9 13 56 64 35 22 0 1 Malå 11 20 59 66 29 13 1 1 Nordmaling 12 20 59 63 30 17 0 0 Norsjö 12 19 64 67 23 13 0 0 Robertsfors 11 17 57 60 32 22 0 0 Skellefteå 9 12 55 58 36 29 0 0 Sorsele 7 20 61 59 30 19 1 2 Storuman 12 20 56 63 32 17 0 0 Umeå 6 10 40 47 54 43 0 0 Vilhelmina 9 18 60 64 30 17 1 1 Vindeln 8 17 59 64 32 18 1 0 Vännäs 9 11 52 60 39 28 0 0 Åsele 9 13 59 68 31 18 2 2 Länet 8 12 49 55 42 32 0 0 Riket 13 18 47 49 39 32 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret

I flertalet kommuner är andelen med enbart förgymna­

sial utbilning högre bland de äldre jämfört med de yngre.

Det gäller både kvinnor och män. En större andel kvin­

nor har eftergymnasial utbildning jämfört med män.

Befolkningens utbildningsnivå

2014

25

–

44 år. Procentuell fördelning

Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift

utbildn. utbildn. utbildn. saknas

Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 11 11 53 72 36 15 0 1 Dorotea 8 12 56 76 33 10 3 2 Lycksele 10 10 47 66 41 22 2 2 Malå 11 10 47 72 41 16 1 1 Nordmaling 12 15 49 66 37 18 1 2 Norsjö 9 11 49 69 41 19 1 2 Robertsfors 10 11 49 65 41 22 0 2 Skellefteå 8 9 41 57 49 33 1 1 Sorsele 10 14 52 64 36 20 2 2 Storuman 9 11 47 61 43 27 1 1 Umeå 5 6 26 39 68 53 2 2 Vilhelmina 11 10 53 73 34 16 2 1 Vindeln 7 10 47 66 43 22 2 1 Vännäs 9 13 43 59 47 27 1 1 Åsele 13 11 46 68 40 20 1 2 Länet 7 8 35 49 57 41 2 2 Riket 9 11 36 46 53 40 2 3 Källa: SCB, Utbildningsregistret

Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland

kvinnor än bland män. Störst skillnad mellan könen är

det i Malå och minst i Umeå, tätt följt av Skellefteå,

Sorsele och Storuman.

Utbildning

Utbildning

Behörighet till vidare studier

Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2013/14

Till gymnasiet Till universitet

och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 91 80 * * Dorotea 100 91 * * Lycksele 91 90 72 46 Malå 100 92 * * Nordmaling 80 77 * * Norsjö 81 75 100 83 Robertsfors 83 66 * * Skellefteå 89 84 78 54 Sorsele 87 47 * * Storuman 97 75 88 60 Umeå 93 90 88 80 Vilhelmina 93 76 * * Vindeln 89 92 * * Vännäs 84 85 35 25 Åsele 91 83 * * Länet 91 85 79 61 Riket 88 86 91 86 Källa: Skolverket

I länet var kvinnor i större utsträckning än män behöriga

till vidare studier. Skillnaden är större avseende behöriga

till universitet och högskola än till gymnasiet.

Jämfört med riket går en högre andel av kvinnorna

och männen vidare till högskolestudier inom 3 år efter

gymnasiet. I länets alla kommuner fortsätter kvinnor att

studera i högre utsträckning än män med undantag för

Nordmaling.

Övergång gymnasieskola – högskola

Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2010/2011 och som påbörjat högskolestudier senast 2013/2014

Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket Samtliga skolor ingår.

*Inget gymnasium fanns i kommunen eller uppgift om behörighet saknas.

0 10 20 30 40 50 60 Riket Länet Åsele Vännäs Vindeln Vilhelmina Umeå Storuman Sorsele Skellefteå Robertsfors Norsjö Nordmaling Malå Lycksele Dorotea Bjurholm % Kv M

Utbildning

Utbildning

Högskolenybörjare i åldern 35–64 år*

Läsåret 2013/2014

Antal Könsfördeln. Andel

(%) (promille) av alla i

resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 2 0 100 0 5 0 Dorotea 1 1 50 50 2 2 Lycksele 3 2 60 40 1 1 Malå 0 0 - - 0 0 Nordmaling 0 0 - - 0 0 Norsjö 1 0 100 0 1 0 Robertsfors 0 4 0 100 0 3 Skellefteå 22 8 73 27 2 1 Sorsele 1 0 100 0 2 0 Storuman 2 0 100 0 2 0 Umeå 28 16 64 36 1 1 Vilhelmina 5 2 71 29 4 1 Vindeln 5 0 100 0 5 0 Vännäs 2 1 67 33 1 1 Åsele 0 0 - - 0 0 Länet 72 34 68 32 2 1 Riket 2 846 1 455 66 34 2 1

Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder 2013-12-31

Det är fler kvinnor än män bland högskolenybörjare i

ålder 35–64 år i alla kommuner förutom Robertsfors.

Högskolenybörjare i åldern 18–34 år*

Läsåret 2013/2014

Antal Könsfördeln. Andel

(%) (promille) av alla i

resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 4 3 57 43 22 14 Dorotea 6 4 60 40 31 16 Lycksele 43 21 67 33 37 16 Malå 6 4 60 40 25 13 Nordmaling 15 14 52 48 27 23 Norsjö 8 6 57 43 25 16 Robertsfors 12 5 71 29 22 8 Skellefteå 283 224 56 44 43 29 Sorsele 2 5 29 71 9 20 Storuman 10 5 67 33 23 9 Umeå 520 382 58 42 31 21 Vilhelmina 20 8 71 29 35 12 Vindeln 21 8 72 28 51 18 Vännäs 29 15 66 34 37 18 Åsele 5 5 50 50 26 19 Länet 984 709 58 42 34 22 Riket 35 231 25 987 58 42 34 24

Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder 2013-12-31

Fler kvinnor än män i åldern 18–34 år börjar på hög­

skolan. Detta gäller i alla kommuner med undantag för

Sorsele.

Barn och familj

Utbildning

Kvalificerad yrkesutbildning och

yrkeshögskoleutbildning

2014

Antal studerande respektive examinerade under året*

Antal studerande Antal examinerade

Utbildningsområde Kvinnor Män Kvinnor Män

Ekonomi, administration

och försäljning 78 30 38 12

Friskvård och kroppsvård 26 12

Hotell, restaurang och turism 44 7 12 1

Hälso- och sjukvård samt socialt

arbete 112 17

Lantbruk, djurvård, trädgård,

skog och fiske 16 19 13

Pedagogik och undervisning 19 17 8 7

Samhällsbyggnad och byggteknik 19 69 1 16

Teknik och tillverkning 28 109 9 33

Transporttjänster 6 16 5 16

Könsfördelning (%) 56 44 48 52

Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan

Fler kvinnor än män studerade och fler män än kvinnor

examinerades från kvalificerad yrkeshögskole utbildning

2014. Utbildningsområdena inom yrkesutbildning och

yrkeshögskoleutbildning är starkt könssegregerade.

Födda barn per kvinna respektive man

1990–2013

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Under 1990­talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värden för

båda könen inträffade i länet åren 1998. I länet låg talen

år 2013 på 1,83 barn per kvinna och 1,61 barn per man.

Motsvarande för riket var 1,89 per kvinna och 1,70 per

man.

Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 12 10 08 06 04 02 00 98 96 94 92 90

Antal barn per kvinna resp. man

Män – Länet

Män – Riket

Kvinnor – Länet

Kvinnor – Riket

Uppgifterna är sekretessgranskade.

Barn och familj

Barn och familj

Användning av föräldraförsäkringen

2014 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 74 26 59 41 Dorotea 77 23 61 39 Lycksele 74 26 65 35 Malå 76 24 60 40 Nordmaling 75 25 60 40 Norsjö 76 24 57 43 Robertsfors 73 27 59 41 Skellefteå 72 28 62 38 Sorsele 79 21 67 33 Storuman 71 29 63 37 Umeå 68 32 59 41 Vilhelmina 74 26 63 37 Vindeln 68 32 57 43 Vännäs 70 30 58 42 Åsele 77 23 74 26 Länet 70 30 60 40 Riket 75 25 63 37 Källa: Försäkringskassan

Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna

gjorde. I jämförelse med riket tog länets kvinnor och

män ut ett mer jämställt uttag än riksgenomsnittet.

Användning av föräldraförsäkringen

2014

Personer som använt försäkringen. Könsfördelning (%)

FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 49 51 53 47 Dorotea 51 49 56 44 Lycksele 53 47 58 42 Malå 53 47 55 45 Nordmaling 53 47 54 46 Norsjö 55 45 54 46 Robertsfors 54 46 53 47 Skellefteå 53 47 56 44 Sorsele 56 44 56 44 Storuman 54 46 61 39 Umeå 54 46 55 45 Vilhelmina 55 45 59 41 Vindeln 52 48 55 45 Vännäs 52 48 55 45 Åsele 55 45 61 39 Länet 54 46 56 44 Riket 55 45 57 43 Källa: Försäkringskassan

I Sorsele är det störst skillnad mellan kvinnor och män

som använder föräldrapenningen. Bjurholm är den enda

kommunen där det är färre kvinnor än män som använ­

der föräldrapenningen.

FP = föräldrapenning vid barns födelse.

Barn och familj

Barn och familj

Kommunernas omsorg för barn*

2014

Andel i respektive ålder

Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg

1–5 år 6–12 år 1–5 år 6–12 år Bjurholm 67 30 5 .. Dorotea 82 57 .. .. Lycksele 86 46 4 .. Malå 93 43 .. .. Nordmaling 69 43 10 .. Norsjö 66 54 18 4 Robertsfors 71 41 11 .. Skellefteå 91 60 1 .. Sorsele 84 46 .. .. Storuman 83 58 .. .. Umeå 85 68 4 1 Vilhelmina 94 53 .. .. Vindeln 68 47 11 2 Vännäs 80 50 7 .. Åsele 80 38 .. .. Länet 85 60 4 1 Riket 83 2 2 0

Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig.

I Vilhelmina har 94 procent av 1–5­åringarna en förskole­

plats jämfört med 66 procent av barnen i Norsjö. I Umeå

har 68 procent av 6–12 åringarna en fritidshemsplats. Det

kan jämföras med 30 procent av barnen i Bjurholm.

Ungdomar som bor kvar hos föräldrar

2014

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Från 19 års ålder flyttar flickor hemifrån i större utsträck­

ning än pojkar. År 2014 bodde 17 procent av de 23­åriga

flickorna i länet kvar hemma. För pojkarna var mot­

svarande andel 30 procent. Skillnaden är störst mellan

könen i åldrarna 20–26 år.

Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksam-heten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter. Pojkar – länet Flickor – riket Flickor– länet Ålder Procent 0 20 40 60 80 100 30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 Pojkar – riket

Barn och familj

Barn och familj

Familjehushåll efter hushållstyp

2003–2013 Procentuell fördelning samt antal

Länet Riket

Sammanboende utan barn 28 27

Sammanboende med barn 17 18

Ensamstående kvinna utan barn 26 25

Ensamstående man utan barn 25 24

Ensamstående kvinna med barn 3 4

Ensamstående man med barn 1 2

Summa, % 100 100

Antal, 1 000-tal 145 5 035

Familjehushåll efter hushållstyp

och antal barn

2003–2013

Procentuell fördelning

Länet Riket

Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man

Inga barn 62 91 95 59 87 94

1 barn 14 4 3 15 7 3

2 barn 17 4 2 18 5 2

3– barn 8 1 0 7 1 1

Summa % 100 100 100 100 100 100

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)

Familjehushåll: ett hushåll där en eller flera personer bor tillsammans, ingår i samma familj och åtminstone en person är minst 16 år. I gruppen sammanboende ingår personer av samma kön om de angivit sig som sammanboende. Åren 2006–2008 genomgick undersökningen förändringar som på olika sätt påverkat resultaten och möjligheten att göra jämförelser över tid. För mer information se www.scb.se/LE0101.

Befolkningen i ordinärt boende

med beviljad hemtjänst

januari–september 2014 Antal 65– år 65–79 år 80– år Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 8 14 46 22 Dorotea 20 13 57 25 Lycksele .. .. .. .. Malå 15 10 54 24 Nordmaling 26 31 120 55 Norsjö 19 14 66 22 Robertsfors 43 28 125 62 Skellefteå 337 271 949 488 Sorsele .. .. .. .. Storuman 38 32 76 46 Umeå 426 322 1 015 413 Vilhelmina 40 39 78 46 Vindeln .. .. .. .. Vännäs .. .. .. .. Åsele .. .. .. .. Länet* 970 771 2 584 1 201 Riket 36 366 27 127 107 629 49 572

Källa: Socialstyrelsen *Personer kan få insatser i flera kommuner men de räknas bara med en gång i länsuppgiften.

Fler kvinnor än män, 65 år och äldre, beviljas hemtjänst.

Detta bör ses i relation till livslängd.

Förvärvsarbete

Förvärvsarbete

Utrikes födda förvärvsarbetande

2013

Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser 20–64 år

Norden EU 27 Utanför

utom Norden EU 27 och

Norden

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 100 100 67 89 48 33 Dorotea 91 50 82 38 39 51 Lycksele 79 56 61 77 50 52 Malå 70 25 50 38 58 55 Nordmaling 80 58 74 61 31 48 Norsjö 61 43 62 60 30 34 Robertsfors 65 65 56 61 41 60 Skellefteå 68 76 53 65 49 50 Sorsele 83 43 58 53 45 54 Storuman 78 67 52 52 49 63 Umeå 74 74 57 60 50 55 Vilhelmina 59 48 75 47 35 29 Vindeln 85 67 65 66 50 60 Vännäs 57 79 65 76 54 54 Åsele 67 67 54 59 47 41 Länet 72 72 58 61 49 53 Riket 68 65 61 67 50 59

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Högst andel förvärvsarbetande har gruppen utrikes föd­

da i Norden. I denna grupp är andelen förvärvs arbetande

i länet lika hos kvinnor och män. I övriga grupper med

utrikes födda är andelen män något högre.

Förvärvsarbetande

2013

Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 år 35–54 år 55–64 år 20–64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 72 78 81 87 72 78 76 82 Dorotea 76 80 86 88 78 78 81 82 Lycksele 76 76 86 88 75 79 80 82 Malå 80 79 88 92 79 74 83 83 Nordmaling 71 72 84 87 75 74 78 80 Norsjö 77 80 82 88 71 82 78 84 Robertsfors 74 78 85 89 78 82 80 84 Skellefteå 73 73 85 89 76 80 79 82 Sorsele 82 81 86 90 78 78 83 84 Storuman 75 74 87 85 77 78 81 80 Umeå 62 65 87 89 79 82 75 77 Vilhelmina 72 70 81 85 74 73 77 77 Vindeln 73 83 85 89 75 80 79 85 Vännäs 76 77 86 92 74 78 81 84 Åsele 71 72 82 86 73 75 77 79 Länet 67 69 86 89 77 80 77 80 Riket 67 71 83 86 73 76 76 78

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än

bland män, minst skillnad mellan könen är det i Malå

och Vilhelmina.

Förvärvsarbete

Förvärvsarbete

Utrikes födda förvärvsarbetande

2013

Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 35–54 55–64 20–64 Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 35 45 64 48 73 100 56 49 Dorotea 44 39 60 60 67 38 54 48 Lycksele 41 52 65 61 54 57 55 56 Malå 40 39 70 64 57 33 58 47 Nordmaling 33 44 53 70 54 34 48 54 Norsjö 43 30 36 47 44 54 40 40 Robertsfors 29 68 59 61 67 56 50 61 Skellefteå 47 50 56 59 54 60 52 55 Sorsele 56 54 57 58 38 38 53 53 Storuman 38 72 66 58 66 47 57 61 Umeå 40 47 69 70 69 70 55 58 Vilhelmina 34 27 52 47 44 22 44 35 Vindeln 47 57 69 71 74 47 61 63 Vännäs 54 56 56 73 65 61 56 65 Åsele 53 42 53 65 50 44 52 53 Länet 41 48 64 66 63 63 54 57 Riket 44 55 63 67 54 57 55 61

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Utrikesfödda män förvärvsarbetar i högre utsträckning

än utrikesfödda kvinnor. Variationerna mellan kommu­

nerna är stora.

Sysselsatta efter vanligen arbetad tid

per vecka

1990 och 2014

16-64 år

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

År 1990 arbetade 54 procent av kvinnorna i länet heltid.

År 2014 har andelen ökat till 65 procent.

Bland män i länet har andelarna under samma år

minskat från 92 procent till 87 procent.

0 20 40 60 80 100 Riket Länet Riket Länet 0 20 40 60 80 100 Riket Länet Riket Länet 1990 2014 1990 2014 35– tim 20–34 tim 1–19 tim Procent Procent

Förvärvsarbete

Förvärvsarbete

De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet

2013

Antal Andel (%)

av alla yrken*

Vård- och omsorgspersonal 14 634 26

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 3 417 6

Förskollärare och fritidspedagoger 2 467 4

Sjuksköterskor 2 187 4

Grundskollärare 1 733 3

Städare m.fl. 1 639 3

Övrig kontorspersonal 1 389 2

Köks- och restaurangbiträden 1 354 2

Drift- och verksamhetschefer 1 302 2

Redovisningsekonomer, administrativa

assistenter m.fl. 1 298 2

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 150 2

Företagsekonomer, marknadsförare och

personaltjänstemän 1 085 2

Universitets- och högskollärare 1 081 2

Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 1 056 2

Psykologer, socialsekreterare m.fl. 1 004 2

Kundinformatörer 974 2

Gymnasielärare m.fl. 971 2

Hälso- och sjukvårdsspecialister 967 2

Bokförings- och redovisningsassistenter 926 2

Administratörer i offentlig förvaltning 902 2

Totalt 20 yrken* 41 536 73

Totalt alla yrken** 56 811 100

Källa: SCB, Yrkesregistret

De 20 vanligaste yrkena för män i länet

2013

Antal Andel (%)

av alla yrken*

Vård- och omsorgspersonal 3 296 5

Fordonsförare 3 139 5

Ingenjörer och tekniker 2 878 5

Byggnads- och anläggningsarbetare 2 795 5

Byggnadshantverkare 2 603 4

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 530 4

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 2 229 4

Maskinförare 1 672 3

Dataspecialister 1 662 3

Maskin- och motorreparatörer 1 641 3

Montörer 1 553 3

Universitets- och högskollärare 1 349 2

Drift- och verksamhetschefer 1 309 2

Chefer för mindre företag och enheter 1 271 2

Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 138 2

Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 982 2

Lager- och transportassistenter 872 1

Maskinoperatörer, metall- och

mineralbehandling 872 1

Gymnasielärare m.fl. 835 1

Chefer för särskilda funktioner 799 1

Totalt 20 yrken* 35 425 58

Totalt alla yrken** 60 760 100

Källa: SCB, Yrkesregistret* av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet ** Här ingår 2 638 män vars yrke klassas som okänt.

Kv

M

* av alla yrkesverksamma anställda 16-64 år med bostad i länet ** Här ingår 1 785 kvinnor vars yrke klassas som okänt.

Förvärvsarbete

Förvärvsarbete

De fem vanligaste yrkena i länet

för män

2013

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser natt-befolkning*

Ingen- Bygg- o- Säljare, Byggnads- Fordons-

jörer o anlägg- inköpare hant- förare

tekniker nings- mäklare verkare arbetare m.fl. Bjurholm 6 15 4 7 5 Dorotea 6 8 4 7 4 Lycksele 9 7 3 6 4 Malå 4 10 5 5 5 Nordmaling 3 9 4 9 4 Norsjö 6 10 5 6 4 Robertsfors 5 7 4 5 6 Skellefteå 5 5 6 5 5 Sorsele 10 13 2 5 6 Storuman 6 6 5 8 6 Umeå 5 4 5 4 4 Vilhelmina 9 8 3 8 5 Vindeln 5 9 4 5 3 Vännäs 5 7 5 6 5 Åsele 9 12 3 7 6 Länet 5 5 5 5 4 Riket 4 4 5 5 4 Källa: SCB, Yrkesregistret

Bland män dominerar ingen yrkesgrupp på samma sätt

som vård­ o omsorgspersonal gör bland kvinnor. Bygg

och anläggningsarbetare utmärker sig i flera kommuner

som det vanligaste yrket.

De fem vanligaste yrkena i länet

för kvinnor

2013

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser natt-befolkning*

Vård- o Försäljare, Förskol- Sjuk- Övrig-

omsorgs- detaljh. lärare o sköterskor kontors-

personal demon- fritids- personal

stratörer peda- goger Bjurholm 43 5 3 4 4 Dorotea 41 7 4 2 3 Lycksele 34 5 3 5 4 Malå 32 9 9 2 5 Nordmaling 40 7 3 3 4 Norsjö 38 6 5 2 4 Robertsfors 36 5 4 3 3 Skellefteå 28 6 4 4 3 Sorsele 37 7 3 3 5 Storuman 29 10 6 3 4 Umeå 20 6 5 4 3 Vilhelmina 38 7 4 2 6 Vindeln 41 5 4 2 4 Vännäs 34 6 5 4 3 Åsele 46 7 5 3 6 Länet 26 6 4 4 3 Riket 21 6 4 3 3 Källa: SCB, Yrkesregistret

Vårdyrken dominerar kraftigt bland anställda kvinnor. I

Åsele är 46 procent av kvinnorna inom gruppen vård­ och

omsorgspersonal. I Umeå var denna andel 20 procent.

*Bor i en region men kan arbeta i en annan. Uppgifterna på kommunnivå är sekretessgranskade.

*Bor i en region men kan arbeta i en annan. Uppgifterna på kommunnivå är sekretessgranskade.

Förvärvsarbete

Förvärvsarbete

Källa: SCB, Yrkesregistret

Länet har en starkt könssegregerad arbetsmarknad.

De 30 vanligaste yrkena i länet

2012

Avser yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet.

Förvärvsarbete efter sektor

2013

16– år. Avser nattbefolkning*

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Mer än hälften av alla kvinnor arbetar inom offentlig

sektor. I länet arbetar 43 procent av alla kvinnor inom

näringslivet och 57 procent, i offentlig sektor. I riket är

fördelningen, 57 procent i näringslivet och 43 procent i

offentlig sektor. Män arbetar i huvudsak inom närings­

livet. Det gäller både i länet och i riket.

0 20 40 60 80 100 Riket Länet Storuman Vindeln Umeå Bjurholm Skellefteå Malå Robertsfors Sorsele Norsjö Dorotea Nordmaling Vännäs Vilhelmina Åsele Lycksele 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män

Off. sekt. Näringslivet

% *Bor i en region men kan arbeta i en annan.

Psykologer, socialsekreterare m.fl. Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. Storhushålls- och restaurangpersonal Kundinformatörer

Administratörer i offentlig förvaltning Maskin- och motorreparatörer Chefer för mindre företag och enheter

Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. Maskinförare

Hälso- och sjukvårdsspecialister Gymnasielärare m.fl. Köks- och restaurangbiträden

Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Montörer

Övrig kontorspersonal Städare m.fl. Dataspecialister Grundskollärare Universitets- och högskollärare Sjuksköterskor

Drift- och verksamhetschefer Byggnadshantverkare Förskollärare och fritidspedagoger Byggnads- och anläggningsarbetare Fordonsförare

Ingenjörer och tekniker Säljare, inköpare, mäklare m.Fl. Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.Fl. Vård- och omsorgspersonal 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 100 80 60 40 20 100 80 60 40 20 % % Kv M Storhush.- o rest.pers. Köks- o rest.bitr.

Chefer för mindre ftg. o enh. Maskin- o motorrep. Vård- och omsorgspersonal

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Säljare, inköpare, mäklare m.fl.

Ingenjörer och tekniker Fordonsförare

Byggnads- och anl.arb. Förskollärare och fritidspedagoger Byggnadshantverkare

Drift- och verksamhetschefer Sjuksköterskor

Universitets- och högskollärare Grundskollärare

Dataspecialister Städare m.fl.

Övr kontorspersonal Montörer

Företagsek, marknadsförare o pers.tjm Gymnasielärare m.fl.

Hälso- o sjukv.spec.

Maskinförare Redovisningsek,

adm. ass. m.fl. Adm i off förvalt

Kundinformatörer Sjukgym,

tand-hyg m.fl.

Civiling, arkitekter m.fl. Psykol, socialsekr m.fl.

Förvärvsarbete

Förvärvsarbete

Egna företagare

2013

Antal i åldern 16– år. Avser dagbefolkning*

Kvinnor Män

Företagare Egen Företagare Egen

i eget AB företagare i eget AB företagare

Bjurholm 8 45 42 113 Dorotea 14 35 42 80 Lycksele 40 151 189 261 Malå 14 62 40 101 Nordmaling 15 103 74 220 Norsjö 14 43 69 96 Robertsfors 25 127 95 242 Skellefteå 212 669 987 1 186 Sorsele 14 48 61 103 Storuman 26 94 116 189 Umeå 342 854 1 324 1 481 Vilhelmina 28 99 115 230 Vindeln 20 114 90 211 Vännäs 19 109 77 179 Åsele 14 44 66 101 Länet 805 2 597 3 387 4 793 Riket 36 985 109 622 133 942 196 063

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Bland de kvinnor som är företagare i länet har 24 procent

ett eget aktiebolag. I riket ligger den nivån på 25 procent.

För män är motsvarande andelar lika, 41 procent, för länet

och riket.

Procentuell fördelning

Kvinnor Män

Eget Egen- Eget Egen-

AB föret. AB föret. 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 2 000 Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäk-ringsverksamhet Byggverksamhet Transport och magasinering Fastighetsverksamhet Information och kommunikation Utbildning Tillverkning och utvinning Hotell- och restaurang-verksamhet Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Företagstjänster Okänd verksamhet Kulturella och personliga tjänster m.m. Jordbruk, skogsbruk och fiske Antal Kv M 4,4 95,6 10,3 89,7 21,2 78,8 23,4 76,6 0,0 100,0 0,0 100,0 43,3 56,7 53,0 47,0 52,6 47,4 64,3 35,7 45,1 54,9 68,4 31,6 38,8 61,2 42,3 57,7 40,7 59,3 63,7 36,3 34,2 65,8 39,0 61,0 31,4 68,6 58,7 41,3 43,8 56,3 44,4 55,6 65,9 34,1 81,9 18,1 66,7 33,3 60,2 39,8 87,5 12,5 88,0 12,0 50,0 50,0 90,0 10,0

Egna företagare i länet efter näringsgren

2013 16– år. Avser dagbefolkning*

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) *Arbetar i en region men kan bo i en annan.

*Arbetar i en region men kan bo i en annan.

Jordbruk, skogsbruk och fiske är det område som flest

har ett eget företag inom (både kvinnor och män).

Andelen aktiebolag är störst inom området finans och

försäkringsverksamhet.

Förvärvsarbete

Förvärvsarbete

Källa: Tillväxtanalys

Sedan år 2000 har antal företag där lednings köns­

sammansättning är kvinnor ökat.

Nyföretagare

2012 Länet Riket Kv M Gem Kv M Gem Antal 385 983 122 21 532 41 436 6 247 Procentuell fördelning 26 66 8 31 60 9 Källa: Tillväxtanalys

Pendling till arbetet

2013

Antal 16– år som pendlar över kommun-/länsgränsen

Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar

i kommunen/

länet

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 69 85 142 291 327 312 Dorotea 63 85 58 173 498 531 Lycksele 326 468 243 452 2 612 2 676 Malå 60 169 107 242 612 600 Nordmaling 254 255 506 745 995 996 Norsjö 116 187 130 289 744 774 Robertsfors 187 195 519 775 1 015 1 061 Skellefteå 668 1 415 847 1 373 15 610 17 286 Sorsele 57 91 75 179 498 503 Storuman 90 192 149 250 1 161 1 258 Umeå 3 244 4 429 2 036 3 173 26 792 27 841 Vilhelmina 79 134 151 392 1 313 1 273 Vindeln 198 401 261 379 914 1 035 Vännäs 352 535 861 1 189 1 122 1 041 Åsele 38 57 67 161 482 537 Länet 1 642 2 486 1 993 3 851 58 854 63 936

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Män pendlar mer än kvinnor. I Åsele är det minst skill­

nad mellan könen gällande utpendlare.

Nystartade företag efter form av ledning

2000–2012 Antal i länet

* Enligt nytt aktivitetskriterium

Tidseriebrott, fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klas-sificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endast personer som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Mer information om förändringarna finns på www.scb.se/rams.

Före 2007 ingick ej branschgrupperna jord-, skogsbruk och fiske samt fastighetstjänster. 0 500 1000 1500 2000 2012* 2011* 2010* 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Kv+M Kv M

Förvärvsarbete

Förvärvsarbete

Arbetssökande

2014

Andel (%) i åldern 20–64 år. Årsmedeltal

Öppet arbetslösa I program med

aktivitets stöd Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 3,9 4,9 4,3 4,4 Dorotea 3,5 5,7 3,0 3,3 Lycksele 3,1 4,4 2,6 3,9 Malå 2,7 2,9 3,6 3,1 Nordmaling 3,4 4,2 3,4 5,0 Norsjö 3,3 4,3 3,1 3,5 Robertsfors 2,1 3,0 1,9 2,8 Skellefteå 2,6 3,9 3,2 4,1 Sorsele 2,9 4,9 1,9 3,4 Storuman 2,6 4,1 2,2 2,7 Umeå 2,2 3,0 2,1 2,7 Vilhelmina 2,8 5,2 5,2 5,9 Vindeln 2,4 3,1 3,1 2,7 Vännäs 1,9 2,7 2,8 3,7 Åsele 2,6 4,0 3,6 4,9 Länet 2,5 3,5 2,6 3,3 Riket 3,1 3,7 2,8 3,2 Källa: Arbetsförmedlingen

För länet i stort är andelen öppet arbetslösa något högre

bland män än bland kvinnor. Jämfört med riket är ande­

len i program med aktivitetsstöd lägre i länet för kvin­

norna.

Deltidsarbetslösa och timanställda

2014

Antal i åldern 20–64 år. Genomsnitt per månad

Deltidsarbetslösa Timanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 4 1 8 2 Dorotea 4 2 6 2 Lycksele 29 9 18 19 Malå 6 1 15 6 Nordmaling 7 5 35 17 Norsjö 13 2 11 8 Robertsfors 20 7 18 18 Skellefteå 105 40 145 94 Sorsele 4 2 6 4 Storuman 17 7 14 9 Umeå 219 112 186 146 Vilhelmina 21 8 23 11 Vindeln 12 2 15 6 Vännäs 12 8 30 21 Åsele 8 2 9 4 Länet 481 207 540 366 Riket 13 053 6 029 23 451 14 423 Källa: Arbetsförmedlingen

Fler kvinnor än män är deltidsarbetslösa liksom

timanställda.

Inkomst

Förvärvsarbete

Sammanräknad förvärvsinkomst

31 december 2013

20–64 år. Antal kronor i 1 000-tal

Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 221 271 224 284 Dorotea 238 274 249 291 Lycksele 247 302 253 305 Malå 244 320 254 323 Nordmaling 231 295 240 312 Norsjö 235 305 243 310 Robertsfors 238 293 247 303 Skellefteå 248 320 256 324 Sorsele 230 276 240 284 Storuman 238 280 242 288 Umeå 245 301 253 309 Vilhelmina 224 256 229 267 Vindeln 231 299 239 311 Vännäs 241 315 247 326 Åsele 232 273 238 282 Länet 244 304 251 311 Riket 256 330 256 317

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

Män har en betydligt högre inkomst än kvinnor. Störst

skillnad i medelinkomst är det i Malå.

Öppet arbetslösa

2000–2014 20–64 år

Källa: Arbetsförmedlingen

Den öppna arbetslösheten i länet är något högre bland

män än bland kvinnor.

För kvinnor och män har variationerna i länet under

perioden i stort sett följt samma utveckling som i riket.

Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. Personer med förvärvs-inkomst = 0 kronor ingår.

Procent Män – länet Män – riket 0 1 2 3 4 5 6 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 04 03 02 01 00 Kvinnor – länet Kvinnor – riket

Inkomst

Inkomst

Disponibel medelinkomst för familjer

2013

Antal kronor i 1000-tal

Gifta/ Ensamstående Ensamstående

sambo kvinnor män

utan med utan med utan med

barn barn* barn barn* barn barn*

Bjurholm 376 527 154 295 200 371 Dorotea 362 537 154 290 178 323 Lycksele 404 555 172 282 204 324 Malå 395 547 164 290 211 384 Nordmaling 398 535 170 289 201 344 Norsjö 394 533 159 289 202 351 Robertsfors 411 543 168 273 202 316 Skellefteå 440 576 178 302 215 356 Sorsele 357 534 168 305 192 341 Storuman 375 541 163 285 191 332 Umeå 485 586 179 312 201 383 Vilhelmina 374 505 163 278 178 330 Vindeln 404 556 167 314 204 397 Vännäs 420 554 178 294 217 352 Åsele 371 532 158 285 188 298 Länet 442 572 176 303 204 363 Riket 473 617 193 312 222 388

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * barn under 18 år

Den disponibla inkomsten är lägre i länet än i riket som

helhet. Det gäller alla familjetyper.

Höga respektive låga inkomster

2013

Andel (%) i åldern 20–64 år med sammanräknad förvärvsinkomst

Höga inkomster Låga inkomster

Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 4 12 17 15 Dorotea 4 12 16 12 Lycksele 6 18 15 13 Malå 5 25 13 10 Nordmaling 5 19 17 15 Norsjö 5 18 14 9 Robertsfors 5 15 15 13 Skellefteå 7 25 15 13 Sorsele 5 14 16 17 Storuman 7 17 15 15 Umeå 11 24 24 22 Vilhelmina 5 12 18 20 Vindeln 4 16 16 11 Vännäs 7 23 16 13 Åsele 6 15 18 16 Länet 8 23 20 18 Riket 13 27 21 19

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

En betydligt högre andel män jämfört med kvinnor

har höga inkomster. Det är vanligare bland kvinnor än

bland män att ha låga inkomster. Skillnaden mellan

könen är dock inte lika stor i denna grupp som den är för

de som har höga inkomster.

Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst 403 834 kr. Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst 109 691 kr.

Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparan-de) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en person har fyllt 18 år.

Inkomst

Inkomst

Hushåll med ekonomiskt bistånd

2013

Antal

Gifta par/ Ensamstående

samboende kvinnor män

utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Bjurholm .. 14 .. 13 33 0 Dorotea .. .. 18 .. 44 .. Lycksele .. .. .. .. .. .. Malå 6 13 16 11 36 .. Nordmaling 17 16 42 33 80 18 Norsjö .. .. 7 14 22 .. Robertsfors .. 24 28 17 58 .. Skellefteå 87 157 446 237 844 22 Sorsele 4 18 18 8 54 .. Storuman 6 11 26 15 51 4 Umeå 75 184 615 280 996 103 Vilhelmina 9 22 49 34 74 5 Vindeln 0 8 19 10 33 6 Vännäs 8 16 53 18 82 7 Åsele .. 7 15 9 63 .. Länet 260 545 1 477 775 2 608 199 Riket 10 947 25 886 55 680 36 591 90 121 7 642 Källa: Socialstyrelsen

Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd i länet är

ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin.

Den näst största kategorin är ensamstående kvinnor

utan barn.

Pensionssparande

2013

20–64 år. Medelvärde i Tkr

Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr

med pensionssparande Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 58 52 4,6 5,0 Dorotea 48 39 5,1 5,3 Lycksele 48 40 5,2 5,5 Malå 48 45 5,1 6,6 Nordmaling 45 39 4,7 5,1 Norsjö 48 39 4,9 5,1 Robertsfors 44 35 5,3 5,4 Skellefteå 49 41 5,4 5,9 Sorsele 42 36 5,4 5,3 Storuman 44 35 5,5 6,9 Umeå 41 35 5,4 5,8 Vilhelmina 48 38 4,5 5,5 Vindeln 46 42 5,1 5,4 Vännäs 48 41 4,8 5,4 Åsele 40 31 4,9 5,1 Länet 44 38 5,3 5,8 Riket 39 33 5,7 6,2

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

En högre andel kvinnor än män har ett privat

pensionssparande. Män har mer i pensionsvärde.

Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar samman-räknad förvärvsinkomst ingår ej.

Kriminalitet

Kriminalitet

Anmälda misshandelsbrott mot män

2014

Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18– år

Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Bjurholm 82 0 82 0 Dorotea 109 36 0 73 Lycksele 81 90 114 65 Malå 158 63 63 0 Nordmaling 29 86 29 29 Norsjö 96 72 48 24 Robertsfors 59 59 45 0 Skellefteå 67 63 149 51 Sorsele 39 39 39 39 Storuman 67 67 67 101 Umeå 45 69 117 109 Vilhelmina 73 44 116 29 Vindeln 19 56 19 0 Vännäs 58 82 82 23 Åsele 70 70 243 0 Länet 59 70 117 74 Riket 59 88 157 66

Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig

Män löper störst risk att drabbas av misshandel utomhus

av en obekant förövare. Detta gäller för länet som för

riket. Skillnaderna mellan kommunerna är stora.

Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor

2014

Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18– år

Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Bjurholm 82 164 0 0 Dorotea 73 109 0 0 Lycksele 16 220 16 33 Malå 32 0 0 32 Nordmaling 29 86 14 14 Norsjö 24 120 0 0 Robertsfors 15 341 15 15 Skellefteå 49 135 19 21 Sorsele 77 116 0 0 Storuman 17 50 17 17 Umeå 30 184 19 28 Vilhelmina 15 73 15 29 Vindeln 0 168 0 0 Vännäs 23 140 23 0 Åsele 35 209 70 0 Länet 35 165 18 22 Riket 41 184 37 31

Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig

Kvinnor löper störst risk att drabbas av brott inomhus

av en bekant förövare. Detta gäller länet liksom riket.

Skillnaderna mellan kommunerna är stora.

Kriminalitet

Kriminalitet

Urval av anmälda brott mot frihet och frid

2014

Länet Antal Riket Antal Antal per Antal per

100 000 100 000

inv inv

Grov kvinnofridskränkning

(ingår även i hotbrott) 24 9 1 989 21 Grov fridskränkning

(ingår även i hotbrott) 4 2 1 731 18

mot flicka under 18 år 1 0 650 7

mot pojke under 18 år 0 0 683 7

mot kvinna 18 år eller äldre 3 1 259 3

mot man 18 år eller äldre 0 0 139 1

Olaga förföljelse

(ingår även i hotbrott) 10 4 655 7

mot flicka under 18 år 0 0 40 0

mot pojke under 18 år 0 0 6 0

mot kvinna 18 år eller äldre 10 4 471 5

mot man 18 år eller äldre 0 0 138 1

Olaga hot 1 098 421 50 629 525

mot flicka under 18 år 45 17 2 551 26

mot pojke under 18 år 87 33 3 195 33

mot kvinna 18 år eller äldre 410 157 20 276 210

mot man 18 år eller äldre 483 185 21 426 222

mot grupp 73 28 3 181 33

Ofredande 988 378 57 299 594

mot flicka under 18 år 54 21 3 064 32

mot pojke under 18 år 29 11 1 940 20

mot kvinna 18 år eller äldre 524 201 30 384 315

mot man 18 år eller äldre 322 123 17 954 186

mot grupp 59 23 3 957 41

Källa: BRÅ

Anmälda sexualbrott efter brottstyp

2005–2014

Antal Antal per

100 000 inv

Länet Länet Riket

2005 2010 2014 2014 2014 Våldtäkt inkl. grov

(ingår även i våldsbrott) 69 155 173 66 69

Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 50 12 6 2 4

Sexuellt ofredande (ej blottning) 98 173 214 82 86

Utnyttjande av barn för sexuell

posering inkl grov .. 14 6 2 15

Blottning 14 15 15 6 10

Koppleri inkl. grovt 1 8 2 1 1

Köp av sexuell handling

av barn under 18 år 2 5 3 1 1

Barnpornografibrott inkl. grovt 18 12 19 7 10

Sexköpsbrott 3 19 25 10 6

Människohandel för sexuella

ändamål (trafficking) 0 0 0 0 0

Sexuellt utnyttjande av barn

under 18 år .. 14 9 3 4

Sexuellt övergrepp mot barn

under 18 år .. 17 17 7 8

Kontakt med barn under

15 år i sexuellt syfte .. 5 9 3 2

Totalt 255 449 498 191 214

Källa: BRÅ

Könsredovisning är ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen.

Kriminalitet

Kriminalitet

Misstänkta efter brottstyp

2013 Antal och könsfördelning för ett urval av brott

Länet Riket

Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%)

Kv M Kv M

Brott mot brottsbalken, därav 1 782 19 81 65 376 19 81

Fullbordat mord och dråp samt

misshandel med dödlig utgång 4 0 100 142 13 87

Misshandel, grov misshandel 315 17 83 13 976 18 82

därav mot barn 0–6 år 8 75 25 780 40 60

mot barn 7–14 år 27 33 67 1 676 32 67 mot kvinna 18– år 125 22 78 5 306 14 86 mot man 18– år 147 8 92 6 046 13 87 Sexualbrott, därav 76 1 99 2 572 2 97 våldtäkt, grov våldtäkt 22 0 100 1 062 2 98 Biltillgrepp 20 5 95 1 060 8 92 Inbrottsstöld, därav 87 6 94 3 210 8 92 i bostad (lägenhet/villa) 16 6 94 1 060 9 91

Övrig stöld och snatteri 455 29 71 22 557 32 68

ur/från motordrivet fordon 39 5 95 855 7 93

i butik och varuhus 335 36 64 18 702 35 65

Rån inkl. grovt rån, därav 17 35 65 1 439 9 90

butiksrån 4 0 100 362 8 92

personrån 7 43 57 819 9 91

Bedrägeri o annan oredlighet 180 19 81 6 716 19 81

Skadegörelsebrott 191 6 93 5 418 11 89

Våld mot tjänsteman 48 29 71 2 003 21 79

Brott mot trafikbrottslagen, därav 593 13 87 25 617 11 89

rattfylleri, grovt rattfylleri 271 15 84 10 688 11 89

Brott mot narkotikastrafflagen 633 14 86 27 058 13 87

Brott mot skattebrottslagen m.m. 93 18 82 2 398 14 85

Brott mot bidragsbrottslagen 35 37 63 1 069 40 60

Samtliga brott 2 884 19 81 107 331 19 81

Källa: BRÅ

Oro för våld och faktiskt våld efter ålder

2002–2013

Medelvärde för perioden

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Det finns ett litet antal anmälda brott där kön är okänt.

Könsfördel-ningen är uträknad på antalet brott där könsfördelKönsfördel-ningen är känd.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Länet

Oro för våld Faktiskt våld % 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Riket

Oro för våld Faktiskt våld % Samtl. 16–84 75– 84 65– 74 45– 64 25– 44 16– 24 Samtl. 16–84 75– 84 65– 74 45– 64 25– 44 16– 24 Samtl. 16–84 75– 84 65– 74 45– 64 25– 44 16– 24 Samtl. 16–84 75– 84 65– 74 45– 64 25– 44 16– 24 M M Kv Kv

De yngre och de äldre kvinnorna är mest oroliga för att

bli utsatta för våld, både i länet och i riket. Det är de

yngre männen som utsätts för det faktiska våldet.

Makt och inflytande

Makt och inflytande

Chefer efter sektor och nivå

2013 Antal i länet. Avser dagbefolkningen*

Offentlig sektor Näringslivet

Kvinnor Män Kvinnor Män

Högre ämbetsmän och politiker 41 63 1 1

Chefstjänstemän i intresse-

organisationer 0 0 3 10

Verkställande direktörer,

verkschefer m.fl. 9 13 40 380

Drift- och verksamhetschefer 975 408 315 873

Chefer för särskilda funktioner 41 40 272 769

Chefer för mindre företag

och enheter 41 38 398 1 233

Totalt 1 107 562 1 029 3 266

Källa: SCB, Yrkesregistret *Arbetar i en region men kan bo i en annan.

Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn

är 66 procent kvinnor och 34 procent män. För båda

könen är det vanligast att vara drift­ och verksamhets­

chef. Könsfördelningen bland chefer i näringslivet är 24

procent kvinnor och 76 procent män. Det är vanligast

att vara chef för mindre företag och enheter.

Chefer efter sektor

2013 Avser dagbefolkning*

Källa: SCB, Yrkesregistret *Arbetar i en region men kan bo i en annan.

Bland kvinnor i länet som är chefer finns 52 procent

inom offentlig sektor och 48 procent inom näringslivet.

Bland män är motsvarande andelar 15 respektive 85

procent. I riket är motsvarande andelar 35 respektive 65

procent för kvinnorna och 10 respektive 90 procent för

männen.

Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 Riket Länet Bjurholm Umeå Åsele Vindeln Sorsele Skellefteå Storuman Lycksele Robertsfors Norsjö Malå Dorotea Nordmaling Vännäs Vilhelmina 0 20 40 60 80 100 Näringslivet Off. sektor %

Makt och inflytande

Makt och inflytande

Kommunstyrelsen

2014

Antal ledamöter samt könsfördelning (%)

Ordinarie ledamöter Ersättare

Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning

ordf. (%) (%)

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Bjurholm 11 M 45 55 11 45 55 Dorotea 9 M 22 78 9 33 67 Lycksele 11 Kv 27 73 11 55 45 Malå 9 M 33 67 9 67 33 Nordmaling 13 Kv 46 54 12 67 33 Norsjö 11 M 27 73 11 55 45 Robertsfors 13 M 31 69 12 33 67 Skellefteå 15 M 40 60 9 56 44 Sorsele 11 Kv 36 64 11 36 64 Storuman 13 M 46 54 13 31 69 Umeå 15 M 47 53 15 40 60 Vilhelmina 11 M 45 55 11 45 55 Vindeln 11 M 36 64 11 36 64 Vännäs 11 M 9 91 11 36 64 Åsele 9 M 33 67 9 33 67 Länet 173 36 64 165 44 56 Källa: Länsstyrelsen

Könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna i

kommunstyrelsen är inom ramen 40–60 procent i 6 av

länets 15 kommuner. När det gäller ersättarna har också

6 kommuner en jämn könsfördelning.

Kommunfullmäktigledamöter

Efter valet år 2010 och 2014

2010 2014

Antal Könsfördeln. (%) Antal Könsfördeln. (%)

mandat Kvinnor Män mandat Kvinnor Män

Bjurholm 31 45 55 31 42 58 Dorotea 31 45 55 25 32 68 Lycksele 41 41 59 31 45 55 Malå 31 45 55 25 44 56 Nordmaling 31 48 52 31 52 48 Norsjö 31 42 58 30 47 53 Robertsfors 31 45 55 31 42 58 Skellefteå 65 45 55 65 48 52 Sorsele 31 42 58 21 48 52 Storuman 41 41 59 41 49 51 Umeå 65 49 51 65 49 51 Vilhelmina 35 46 54 27 52 48 Vindeln 31 42 58 31 48 52 Vännäs 35 40 60 35 49 51 Åsele 31 39 61 31 35 65 Länet 561 44 56 520 46 54 Källa: SCB, Valstatistik

Efter valet 2010 låg könsfördelningen i kommunfull­

mäktige inte inom ramen 40–60 procent i en kommun:

Åsele. Efter valet 2014 är det två kommuner som inte

har en jämn könsfördelning: Dorotea och Åsele.

*uppgifter från respektive kommuns webbplats våren 2014

Makt och inflytande

Ledamöter i landstingsstyrelsen

Antal och könsfördelning (%)

Antal Könsfördeln. (%)

Kvinnor Män Kvinnor Män

Fullmäktige, efter valet 2014 36 35 51 49

Styrelsen, 2014 9 6 60 40

Källa: SCB, Valstatistik och Länsstyrelsen

Landstingsfullmäktige

Efter valen 2010 och 2014. Könsfördelning (%)

2010 2014 Kvinnor Män Kvinnor Män Moderaterna 60 40 56 44 Centerpartiet 50 50 33 67 Folkpartiet 71 29 50 50 Kristdemokraterna 50 50 50 50 Miljöpartiet 50 50 50 50 Socialdemokraterna 52 48 50 50 Vänsterpartiet 71 29 67 33 Sverigedemokraterna 0 0 33 67

Totalt, alla partier 56 44 51 49

Källa: SCB, Valstatistik

Könsfördelningen i landstingsfullmäktige är inom ramen

40–60 procent i alla partier med undantag för

Center-partiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna efter

2014 års val.

Teckenförklaring till tabellerna

0 = ingen uppgift eller mindre än hälften av den använda enheten

.. = uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges . = uppgift kan inte förekomma

I tabeller som visar procent kan summan ligga strax under eller över 100. Det beror på avrundningarna.

Kvinnor och män

i belysning