Bi 1 Svar kap 8

(1)

15

l i v o c h m i l j ö i s a m s p e l – k a p i t e l 8

Iris •

1

Lärarhandledning

Materialet får skrivas ut, kopieras och användas under giltig licenstid.

Liv och miljö i samspel (faktaboken s. 260–261) Svar tILL tESta DIg SjäLv – kaPItEL 8

Del 1

8.1 a De delar av atmosfären, hydrosfären och litosfären som innehåller liv bildar tillsammans biosfären. Denna omfattar med andra ord alla platser på jorden där det förekommer liv.

b Alla levande organismer inom ett om-råde och deras livsmiljö utgör ett eko-system.

c En icke-levande faktor (t.ex. temperatur eller tillgång på vatten) som påverkar levande varelser i ett ekosystem. d Alla individer av en art inom ett

avgrän-sat område.

e De olika växtpopulationerna i ett ekosys-tem utgör tillsammans ett växtsamhälle. 8.2 Konkurrens från andra organismer,

mutualism, predation och parasitism. 8.3 a Utvecklingen av en

pigmentsamman-sättning som gör att rödalger kan växa på djupt vatten (i blågrönt ljus). Se an-dra exempel på sidan 227 i läroboken. b Isbjörnens tjocka päls. Lövgrodans val av grunda, solexponerade dammar där ägg och larver utvecklas snabbare än i kallare vatten. Se bl.a. sidan 228 i läro-boken.

c Växter på vindexponerade platser är ofta låga och har krypande växtsätt. Se bl.a. sidan 229 i läroboken.

d Lövträd fäller sina blad inför vintern då vattnet i marken är fruset och därmed otillgängligt. Se bl.a. sidan 229 i läro-boken.

8.4 Klimat inom ett litet område, t.ex. under en snölega eller i skuggan vid en sten.

8.5 a A = polarzon, B = tempererad zon, C = subtropisk zon, D = tropisk zon b Polarzon: Den varmaste månadens medeltemperatur är lägre än +10 °C.

Tempererad zon: Den varmaste

månadens medeltemperatur är minst +10 °C.

Subtropisk zon: Den varmaste

måna-dens medeltemperatur överstiger +20 °C och den kallaste månadens medeltemperatur överstiger +5 °C.

Tropisk zon: Medeltemperaturen för

hela året överstiger +20 °C. 8.6 a Kalltempererad barrskog b Varmtempererad lövskog c Stäpp d Öken e Tundra f Savann g Macchia h Tropisk regnskog

8.7 a Massan av levande material. b En växt som lever på en annan växt

utan att ha kontakt med marken. Epi-fyter tar inte näring från växterna de växer på (de är alltså inte parasiter). c Skillnaden mellan den mängd vatten

som når marken i form av nederbörd och den mängd vatten som avdunstar från marken.

(2)

16

Iris •

1

Lärarhandledning

8.9 a ”Söndersmulat berg” som uppstått då glaciär- eller inlandsis rört sig över landskapet. Moränen är osorterad, dvs. den innehåller en blandning av olika korngrupper (allt från block och sten till små lerpartiklar).

b Sverige har varit täckt av inlandsis. 8.10 Under högsta kustlinjen har vatten

sor-terat korngrupper från morän så att bl.a. bördiga lerjordar kunnat bildas. Över högsta kustlinjen dominerar den osorte-rade jordarten morän. Den lämpar sig bäst för skogsbruk.

8.11 Från lättvittrade bergarter frigörs lätt när-salter som bidrar till att marken är bördig. Det gäller t.ex. kalksten som är både lätt-vittrad och har ett högt pH, vilket gynnar krävande växter som t.ex. orkidéer. Mark-partiklarnas storlek har också betydelse. En finkornig jordart binder lättare närsal-ter och vatten än en grovkornig. I naturen påverkas växternas tillgång på närsalter också av hur snabbt döda organismer bryts ner så att närsalterna i dem frigörs och kan återanvändas.

8.12 En jordart består vanligen av ”sönder-smulat berg” (gäller mineraljord). Normalt finns en jordart under en jordmån. Jord-månen är det övre markskiktet som påver-kas av levande varelser och av klimatet. 8.13 a Blåsippa b Ljung c Gräset hundäxing Ta rEDa PÅ 8.14 – DEl 2

8.15 Den mängd solenergi som en växt om-vandlar och binder i organiska ämnen utgör växtens bruttoproduktion. En del av denna organiska substans använder väx-ten själv som bränsle till cellandningen. Det som blir över efter cellandningen är växtens nettoproduktion.

8.16 a Näringskedjan kan innehålla t.ex. en planktonalg (autotrof, producent), ett planktondjur (förstahandskonsument, herbivor, heterotrof), en liten fisk som t.ex. mört (andrahandskonsument, heterotrof), en större rovfisk som t.ex. gädda (tredjehandskonsument, hete-rotrof) och fiskgjuse (toppkonsument, heterotrof).

b Se svaret till uppgift a.

8.17 a Se övre bilden på sidan 245 i läroboken. b Se nedre bilden på sidan 245 i lärobo-ken. Fotoautotrofa organismer omvand-lar ljusenergi till kemiskt bunden energi. Denna utnyttjas sedan av såväl produ-center som konsumenter och nedbrytare och omvandlas slutligen till värme. 8.18 Av den kemiskt bundna energin som

upptas i en trofisk nivå kan i genomsnitt endast ca 10 % utnyttjas av nästa led i näringskedjan. Eftersom 90 % av energin förloras (som främst värme) mellan varje led i näringskedjan, kan denna bara inne-hålla ett begränsat antal trofiska nivåer. 8.19 a Grundvatten samt ytvatten på land

löser vissa salter från marken. Dessa hamnar slutligen i havet där de kon-centreras (salterna följer inte med vattnet som avdunstar från havet). Havsvattnet tillförs dessutom salter i samband med vulkanisk aktivitet på oceanernas bottnar. b Vattnet i atmosfären är vatten som har

avdunstat från t.ex. havet. Lösta salter följer inte med när vatten avdunstar.

(3)

17

Iris •

1

Lärarhandledning

c I Östersjön blandas salt vatten från Atlanten med sötvatten från älvar, åar och mindre vattendrag.

8.20 Vid förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid. När denna gas reagerar med vatten bildas försurande kolsyra.

8.21 Evaporation är ett annat ord för avdunst-ning. Transpiration innebär att växter av-ger vattenånga från sina blad.

8.22 a Vissa bakterier (inklusive vissa blågrö-na bakterier) omvandlar luftens kväve N2 till kväveföreningar som är tillgäng-liga för levande varelser.

b Kvävefixeringen är mycket energikrä-vande, dvs. endoterm.

c De kan utnyttja kvävgas som kväve-källa, vilket inte andra organismer kan. d Då nitratjoner reduceras frigörs syre

som bakterierna kan utnyttja. Denitri-fikation sker vanligen i syrefattiga mil-jöer.

e Då kvävet oxideras frigörs energi. Nitri-fikationsprocesserna är med andra ord exoterma (de frigör energi) och förser bakterierna med energi.

f Vid ammonifikation bildas ammoniak genom att vissa bakterier sönderdelar organiska kväveföreningar.

8.23 Vid mycket höga temperaturer (i t.ex. bilars förbränningsmotorer) kan kvävgas och syrgas från luften reagera under bild-ning av kväveoxider, t.ex. NO₂. När dessa luftföroreningar reagerar med vatten bil-das salpetersyra HNO₃ som försurar mil-jön och som förser naturen med kvävehal-tig gödning i form av nitratjoner. Genom industriell kvävefixering bildas kväveför-eningar till handelsgödsel. Även på detta sätt bidrar människan till att öka mängden biologiskt tillgängligt kväve i naturen.

8.24 Vi kan bl.a. förbättra användningen av naturgödsel, bli bättre på att kompostera och återvinna matavfall, se till att slam från reningsverk befrias från gifter och kan användas som gödning.

8.25 Åkergrodorna producerar många ägg men satsar inget på vård eller skydd av sina avkomlingar. Därför är dödligheten bland ägg och yngel mycket stor. Gräsän-derna lägger få ägg men satsar istället på att skydda och vårda äggen och senare ungarna. Därför är chansen förhållande-vis stor att varje ägg ska utvecklas till en könsmogen and. Om åkergrodornas och ändernas strategier är lika framgångsrika förblir båda populationerna stabila. 8.26 Det maximala antalet individer av en art

som kan leva i en viss miljö utan att den-na överutnyttjas (drabbas av överbetning eller ”skadas” på annat sätt).

8.27 Miljön där en viss organism eller popula-tion lever kallas habitat. En arts levnads-sätt, t.ex. vad individerna lever av och hur de beter sig, är dess ekologiska nisch. Arter som tillhör samma habitat kan und-vika konkurrens genom att ha olika ekolo-giska nischer.

8.28 Där rävarna är utslagna minskar konkur-rensen om t.ex. sorkar och möss, vilket gynnar grävlingarna.

TÄnK UT

8.29 Maten räcker till fler människor. Se sidan 247 i läroboken.

8.30 Det är lättare för fågelarter att utnyttja egna ekologiska nischer i den mer va-rierade blandskogen än vad det är i den planterade barrskogen.