Jag mår fysiskt bra, därför mår jag bra. : Upplevelse av unga fysioterapeutstudenters kroppsuppfattning kopplat till Instagram - En intervjustudie ur ett fysioterapeutiskt perspektiv

31  Download (0)

Full text

(1)

Jag mår fysiskt bra, därför mår jag bra.

Upplevelse av unga fysioterapeutstudenters kroppsuppfattning kopplat till

Instagram.

- En intervjustudie ur ett fysioterapeutiskt perspektiv

Carolina

Beckeman

Ida Borg

Fysioterapi, kandidat 2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

Abstrakt

Bakgrund: Sociala medier blir bara större och större. En av de största plattformarna är

Instagram. I dagens samhälle exponeras vi ständigt av andras utseende och ger därmed en enklare tillgänglighet till att jämföra oss med dagens kroppsideal. Likväl som vi påverkas negativt kan även sociala medier ge motivation. Fysioterapi är en behandlingsmetod vid störd kroppsuppfattning. Det är viktigt att ha den biopsykosociala modellen i beaktning vid

behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva hur unga

fysioterapeutstudenter upplever att Instagram påverkar deras kroppsuppfattning. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad guide. De fem informanterna bestod av unga fysioterapeutstudenter på Luleå Tekniska Universitet och inkluderades genom ett bekvämlighetsurval via Facebook. Intervjuerna var individuella och skedde via den

digitala mötesplatsen Zoom. Dataanalysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Analysen resulterade i tre stycken huvudkategorier: Instagrams påverkan på kroppen och utseendet, Insikt om Instagrams påverkan och Instagrams psykiska påverkan. Konklusion: Instagram påverkar unga fysioterapeutstudenter både positivt och negativt. Det

kan handla om allt ifrån att jämföra sin kropp, till att uppleva hets, eller motivation till träning.

(3)

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 4

Dagens kroppsideal ... 4

Kroppsuppfattning ... 4

Instagram och Hashtags ... 4

Sociala mediers påverkan på kroppsuppfattning ... 5

Fysioterapi och kroppsuppfattning ... 6

Syfte ... 7 Metod ... 8 Vetenskaplig ansats ... 8 Design ... 8 Urval ... 8 Etiska överväganden ... 9 Datainsamling ... 10 Dataanalys ... 10 Förförståelse ... 12 Resultat ... 13

Instagrams påverkan på kroppen och utseendet ... 13

Kroppens fysik ... 13

Jämförelse med andras kroppar ... 14

Tankar om hur man påverkas av andras utseende ... 14

Insikt om Instagrams påverkan ... 15

Självinsikt ... 15

Tid och energi ... 15

Förståelse för andras påverkan ... 16

Beteende efter exponering ... 16

Instagrams psykiska påverkan ... 17

Tankar/känslor kring kroppen ... 17

Positiva upplevelser ... 17 Diskussion ... 18 Metoddiskussion ... 18 Resultatdiskussion ... 20 Kliniska implikationer ... 22 Konklusion ... 23 Referenslista ... 24

(4)

Bilaga 1 - Informationsbrev ... Bilaga 2: Samtyckesformulär ... Bilaga 3: Intervjuguide ...

(5)

Bakgrund

Dagens kroppsideal

Ideal är något som är en önskan om att uppnå, men som oftast är ouppnåeligt

(Nationalencyklopedin¹). Tankar och känslor om att kroppens utseende inte lever upp till idealet kan skapa ett missnöje (Holland & Tiggemann, 2016). Kroppsidéalet förmedlades på skönhetstävlingar som så väl i massmedias tidningar (Clinton & Norring, 2012).Studier visar att ungefär 50% av alla unga kvinnor (19-24 år) är på något sätt missnöjd med sin kropp. Även unga män rapporterar om att ett missnöje finns, men inte lika stort som hos unga kvinnor. Unga kvinnor vill oftast blir smalare, medan männen gärna vill bygga större kroppsmassa i form av muskler (Bearman, Presnell & Martinez, 2006). I stor utsträckning känner flickor (13-18 år) och kvinnor (19-44 år), men också pojkar (13-18 år) och män (19-44 år) att de inte är tillräckligt mycket värda om de inte är smala, rynkfria, vältränade och tighta. Det händer även att de blir behandlade sämre på grund av sitt utseende (Bordo, 2003).

Kroppsuppfattning

Enligt Nationalencyklopedin definieras kroppsuppfattning som “den syn man har på sig själv och sin kropp” (Nationalencyklopedin²). I en artikel från tidningen Fysioterapi (Gyllensten & Gard, 2008) definieras termen likvärdigt men författaren beskriver även att termen innefattar tre olika aspekter; perceptuella, subjektiva och affektiva. De perceptuella aspekterna handlar om upplevd kroppsstorlek och form. Det subjektiva innefattar den kognitiva uppfattningen av kroppen och den affektiva upplevelsen innebär hur tillfredsställd du är med din kropp.

Begreppet kroppskännedom anses vara en mer övergripande term och innefattar kroppsliga aspekter av den totala medvetenheten (Gyllensten & Gard, 2008). En störd kroppsuppfattning innebär att man ser på sin kropp på ett sätt som inte stämmer in med verkligenhet. Personens tankar, känsla och uppfattning av sin kropp är vad som speglar kroppsuppfattningen (Holland & Tiggemann, 2016).

Instagram och Hashtags

Instagram är en gratis mobilapp där användarna kan dela bilder och videos till andra

instagramanvändare (Instagram, 2019). Instagram startades augusti 2010. Redan första dagen skapades 25 000 konton. Idag finns det ca 100 000 000 konton med drygt 5 000 000 dagliga

(6)

aktiviteter från användarna. Instagram är den mest populära plattformen hos unga vuxna (Stein, Krause & Ohler, 2019). När en bild eller video har lagts upp kan andra användare “gilla”, kommentera eller dela. Möjligheten att skriva privata meddelanden finns också. För att nå en större audiens kan uppladdaren använda sig av så kallade hashtags (Instagram, 2019). Enligt Sveriges radio Linn Fogelberg är användningen av en hashtag en möjlighet att kategorisera och samla bilder och videos. Tecknet # sätts då framför ett ord, vilket blir till en länk och gör det möjligt att söka på liknande uppladdningar (Sveriges Radio, 2014).

Hashtags så som thinsporation, fitsporation och fitspo är vanligt förekommande på sociala medier (Jong & Drummond, 2016). Thinsporation är en sammanslagning av orden thin och

inspiration. Fitsporation och fitspo är två olika konstellationer av en sammanslagning av

orden fitness och inspiration (Tiggemann & Zaccardo, 2015). Sidor som förespråkar “pro-ana” uppmanar unga personer att i princip svälta sig för att uppnå “den perfekta kroppen”. Pro-ana är, enligt förespråkarna, inte en del av sjukdomen anorexia nervosa, utan snarare en självvald livsstil där personerna aktivt försöker att äta så lite som möjligt. Sociala medier och internet har gjort att denna rörelse har fått ett stort uppsving bland ungdomar (Hoffmann, 2018). Enligt Washington Post har hashtags så som thighgap, thinsporation och proana blivit borttagna från just Instagram. Detta för att bilderna som är kopplade till hashtagsen kan skapa negativa känslor hos betraktarna. Det finns dock fortfarande användare på instagram som har användarnamn med de “förbjudna” hashtagsen och som aktivt lägger upp bilder med

modifierade hashtags så som “thinspooo” och “thygap”. Washington Post rapporterar också att även fast hashtagsen försvinner från instagram, cirkulerar de fortfarande på andra stora plattformar (Judkis, 2012).

Sociala mediers påverkan på kroppsuppfattning

Sociala medier växer och ses idag som en självklarhet i nästintill alla människors vardag inte minst bland ungdomar. Ca 95% av dagens ungdomar i åldrarna 16–25 år använder sig av sociala medier (Statens medieråd, 2018). Nuförtiden har de dessutom lättare tillgång än tidigare till sociala medier då de alltid har med sin mobiltelefon (Brown & Bobkowski, 2011).

(7)

såg författarna att användningen av sociala medier var associerat med viktminskning och reducerad kroppsstorlek samt lusten att träna. De fann även att kvinnor som använde Facebook tenderade att ha ett mer utseendefixerat beteende. De jämförde sig med vänners bilder och tog bort deras egna namn på osmickrande bilder (Mabe, Forney & Keel, 2014). Forskning visar att personer kan få en sämre självbild om de engagerar sig mycket på sociala medier, såsom att lägga upp bilder på sig själv. Det visar sig även att ju mer exponerad en person blir av bilder på andra personers kroppar och utseende, desto lättare uppstår ett missnöje över sin egna kropp (Veldhuis, Alleva, Bij de Vaate, Keijer & Konijn, 2020). Om den negativa kroppsbilden fortsätter allt för länge kan det leda till att personen utvecklar någon form av ätstörning (Bearman, Presnell & Martinez, 2006).

Resultatet i ett kvalitativt examensarbete, som handlade om hur ungdomar påverkas av ett alltmer ökat flöde om träning och hälsa på sociala medier, framkom det att deltagarna upplevde det hälsosamma flödet som positivt eftersom de själva känt sig mer motiverade till träning (Fredriksson & Åhman, 2015). Några av deltagarna förklarade trots tidigare

information att de kände sig deprimerade av att se sina vänner träna på sociala medier och att de troligtvis inte hade tränat om det inte vore för medierna. Detta visar på att sociala medier påverkar våra träningsvanor och vårt sätt att se på träning. Deltagarna i studien berättade också att de ansåg att det är lätt att jämföra sig med andra eftersom sociala medier är så lättillgängligt och att bilder på ¨perfekta kroppar¨ kunde kännas mer stressigt än inspirerande. Pojkarna i studien vittnade om skeva kroppsuppfattningar som en följd av kroppsidealet sociala medier har givit (Fredriksson & Åhman, 2015).

Fysioterapi och kroppsuppfattning

Störd kroppsuppfattning är en del i många olika psykiska tillstånd såsom ätstörningar samt depression (Physiowinnipeg, 2018). Ofta visar den störda kroppsuppfattningen sig som stress, med påföljder som huvudvärk, påverkan av rörelsemönster och magont (Strömbäck, 2014). Inom fysioterapi är en stor del av arbetet inriktat på rörelseorganen. Det kan vara allt från råd och träning till mer kroppsmedvetande behandlingar (Gyllensten & Gard, 2008). Inom fysioterapi är det vanligt att stöta på personer med störd kroppsuppfattning, därför är det viktigt att fysioterapeuter har en förståelse för problemområdet (Gyllensten, Skär, Miller & Gard, 2010). Det finns många olika behandlingsalternativ som exempelvis fysisk träning

(8)

(Danielsson, Carlsson, Waern, Papoulias & Petersson, 2014) och basal kroppskännedom (Gyllensten & Gard 2008).

För att inte missa det psykologiska och sociala arbetar fysioterapeuten efter biopsykosociala modellen (Denison & Åsenlöf, 2012). Modellen innebär att man ser personen bakom

sjukdomen och antar att både biologiska, psykologiska och sociala faktorer är de som bestämmer en persons hälsotillstånd. Idag finns det många fysioterapeuter som inte tar det sociokulturella i beaktning i sin behandling och sitt bemötande av patienter. Detta medför att det kan vara svårt för fysioterapeuten att sätta sig in i patientens aktuella situation, vilket är nödvändigt för att få ett sammanhang i symtomen (Strömbäck, 2014).

I ett biopsykosocialt förhållningssätt är det viktigt att identifiera eventuella stressorer.

Stressorer är sådant som ger kroppsliga och psykiska reaktioner. Detta kan påverka en persons välbefinnande. Hur en person hanterar stress är individuellt. Vid bemötande av stressfaktorer använder man olika copingstrategier; dessa kan vara olika bra applicerbara. Som fysioterapeut kan det därför vara viktigt att identifiera stressfaktorer för att hjälpa patienterna med

fungerande copingstrategier (Denison & Åsenlöf, 2012).

I dagsläget finns inga befintliga kvalitativa studier som visar på sociala mediers påverkan på kroppsuppfattningen genom ett fysioterapeutiskt perspektiv. Genom denna studie kan fysioterapeuter få en inblick i problemet och utifrån det kunna identifiera orsaker och stressorer ur ett behandlingsperspektiv. Det finns även en tanke av att framföra vikten av undervisning på fysioterapeuprogrammet om hur sociala medier kan påverka patienter med störd kroppsuppfattning, eftersom sociala medier är en växande del i dagens samhälle.

Syfte

Syftet med studien var att utforska och beskriva hur unga fysioterapeutstudenter upplever att Instagram påverkar deras kroppsuppfattning.

(9)

Metod

Vetenskaplig ansats

För att besvara uppsatsens syfte valdes en kvalitativ ansats. Denna kunskapsansats syftar till ett förutsättningslöst förhållningssätt där forskaren möter situationen som om den vore ny (Olsson & Sörensen, 2011). Det är ett inifrånperspektiv vilket menas med att forskningen är subjektiv vilket är en förutsättning för att forskaren ska kunna förstå informanten och få en fullständig bild av situationen. I denna typ av studie har forskare och informanter en öppen interaktion med varandra (Olsson & Sörensen, 2011). Genom en kvalitativ ansats kan därför studiens syfte besvaras eftersom syftet var att utforska och beskriva unga

fysioterapeutstudenters upplevelse.

Design

Designen som valts var en kvalitativ intervjustudie. Designen syftar till att nå kunskap från informantens synvinkel och utifrån den uppfatta, föreställa sig och sätta sig in i dennes livsvärld (Rosberg, 2017). Designen anses vara relevant till studien eftersom studiens syfte var att utforska och beskriva unga fysioterapeutstudenters upplevelse utifrån deras perspektiv.

Urval

Informationsbrev (Bilaga 1) med intresseanmälan skickades ut till fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet genom de olika klassernas facebookgrupper. Anledningen till att det var fysioterapeutstudenter som valdes berodde dels på begränsad tid och att dessa var tillgängliga och nära till hands men även för att fysioterapeutstudenter får kunskap om kroppsuppfattning i utbildningen och kommer sedan att möta denna patientgrupp inom professionen. Denna form av urval ses som ett bekvämlighetsurval. (Holloway & Galvin, 2017). Fem personer som matchade med inklusions- och exklusionskriterierna (Tabell 1) anmälde intresse och valdes ut som informanter (Tabell 2). Exklusionskriterien fick

informanten själv ta ställning till efter att ha läst informationsbrevet och därefter utesluta sig själva. Information om att vissa frågor kunde väcka starka känslor fanns med i

informationsbrevet. Datum för intervju valdes tillsammans med respektive informant och före intervjun startade efterfrågades samtycke från samtliga informanter till studien (Bilaga 2).

(10)

Tabell 1: Inklusions- & exklusionskriterier

Inklusionskriterier Exklusionskriterier

• Personer i åldrarna mellan 18-25 år.

• Fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet.

• Använder Instagram dagligen.

• Talar svenska

• Personer som har eller har haft ätstörning

Tabell 2: Deltagaröversikt

Informant Könsidentitet Ålder

1 Kvinna 25 2 Man 23 3 Man 25 4 Kvinna 23 5 Man 22

Etiska överväganden

Nyttan med studien var att vårdgivaren, i detta fall fysioterapeuten, kan bli medveten om hur sociala medier påverkar människors syn på kroppsuppfattningen. Det kan även ge en

förståelse för hur fysioterapeuter ska se på sociala medier i koppling till patienter eftersom sociala medier kan vara en stor stressor (Denison & Åsenlöf, 2012).

Riskerna med studien var att deltagarna kunde uppleva vissa frågor som känsliga vilket kunde väcka tankar och reaktioner hos individen. Om sådana reaktioner skulle uppstå

(11)

och alla deltagare var över 18 år. Det gick att avbryta studien utan angiven anledning tills dess att intervjun var avslutad, vilket beskrevs i informationsbrevet (Bilaga 1). Informationen från intervjuerna granskades endast av författarna och deras handledare. All information samlades på lösenordskyddade datorer. Studien publicerades på Luleå̊ tekniska universitets hemsida;

http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214. Radering av data skedde vid avslutad

studie.

Datainsamling

Insamling av data skedde med kvalitativa intervjuer genom en semistrukturerad intervjuguide (Bilaga 3). Med semistrukturerad menas att intervjuaren hade en intervjuguide med teman som skulle tas upp under intervjun. Den bestod även av vissa givna följdfrågor och gjorde på så vis att varje intervju inte blev densamma. Frågorna valdes utifrån person och situation och intervjun kunde därför följa upp informantens berättelse (Holloway & Galvin, 2017).

Intervjuerna skedde via den digitala mötesplatsen Zoom med både ljud och video. Innan intervjun påbörjades läste intervjuaren upp samtyckesformuläret (Bilaga 2) som

informanterna sedan fick godkänna genom att säga “Jag godkänner”. Allt spelades in på intervjuarens lösenordskyddade dator vilket möjliggjorde att intervjun kunde spelas upp i efterhand. Båda författarna deltog vid samtliga intervjuer. Ena författaren var intervjuare och andra observerade och inflikade med funderingar på slutet om man upplevde att något missats. Författarna turades sedan om med att intervjua och observera.

Dataanalys

Dataanalysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån Lundman & Granheim (2017). När intervjuerna var färdiga transkriberades varje intervju ordagrant. Efter detta identifierades meningsbärande enheter genom att sortera ut ord, meningar eller stycken av texten som svarade på syftet. Därefter gjordes en kondensering av enheterna som gjorde texterna kortare genom att behålla de mest centrala och väsentliga delarna. Kondenseringen fick i sin tur koder som kort beskrev textens innehåll så textnära som möjligt. Därefter sattes koderna in i kategorier där flera koder tillhörde samma kategori eftersom de hade liknande innehåll eller sammanhang. För att underlätta processen skapades underkategorier för varje kategori (Lundman & Granheim, 2017). Analysen skedde genom en så kallad triangulering

(12)

(Pilhammar & Nilsson, 2017). I denna studie innebar det att meningsbärande enheter, kondensering och kodning gjorde författarna var för sig för att sedan göra en gemensam diskussion för att se om analyserna blivit så lika som möjligt. Handledaren fick sedan granska alltsammans och revideringar skedde därefter. Exempel på dataanalysen visas i tabell 2 nedan. Tabell 2: Dataanalys exempel

Meningsbärande enhet

Kondensering Kod Underkategori Huvudkategori

Ääääh att i dålige perioder tycker man sämre om kroppen och i bra perioder så så ah så ser man ju ut som man gör och

accepterar det.

I dåliga perioder tycker man sämre om kroppen och i bra perioder så ser man ju ut som man gör och accepterar det. Upplevelse av kroppen varierar i bra och dåliga perioder Självinsikt Insikt om Instagrams påverkan

Hade jag inte tränat så hade jag nog inte känt mig lika glad över min kropp tror jag

Hade jag inte tränat hade jag inte känt mig lika glad över min kropp Träningens positiva effekter på kroppsuppfattn ingen

Kroppens fysik Instagrams påverkan på kroppen och utseendet

För min del så är det inte samma eeh tankar som kommer om jag ser en vältränad kropp jämte om jag ser en liksom det här

modellkroppen som är smal

För min del så är det inte samma tankar som kommer om jag ser en vältränad kropp, jämte om jag ser en modellkropp som är smal Modellkroppar ger andra känslor än en vältränad kropp. Tankar/känslor kring kroppen Instagrams psykiska påverkan

(13)

Förförståelse

Författarna bakom denna studie är unga kvinnor som själva är fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Detta kan medföra en osäkerhet hos informanterna eftersom ämnet kan anses som känsligt och privat. Även författarna använder instagram dagligen och har uppmärksammat sociala mediers påverkan på dem själva. Eftersom författarna själva anser att sociala medier påverkar dem på ett negativt sätt kan konsekvenserna av detta leda till att intervjuerna påverkas därför anser författarna att det var viktigt att ha en intervjuguide att förhålla sig till. Som fysioterapeutstudenter har författarna även en fördjupad kunskap kring träning och kroppen vilket också kan medföra konsekvenser i arbetet. Konsekvenserna kan vara som sådana att författarna har ett synsätt som kan vara mer inriktat till fysioterapi och träning, och inte ett holistiskt synsätt som personer utanför kunskapsområdet har. Som unga kvinnor blir vi dagligen påminda hur omvärldens ser på oss, allt från hur en kvinna ska bete sig till hur vi ska se ut.

(14)

Resultat

Analysen resulterade i tre huvudkategorier som i sin tur innehöll flera underkategorier;

Instagrams påverkan på kroppen och utseende, Instagrams psykiska påverkan och insikt om Instagrams påverkan (Tabell 3).

Tabell 3: Kategoriöversikt

Huvudkategori Underkategori

Instagrams påverkan på kroppen och utseendet

Kroppens fysik

Jämförelse med andras kroppar

Tankar om hur man påverkas av andras utseende

Insikt om Instagrams påverkan

Självinsikt Tid och energi

Förståelse för andras påverkan Beteende efter exponering

Instagrams psykiska påverkan

Tankar/känslor kring kroppen Positiva upplevelser

Instagrams påverkan på kroppen och utseendet

Kroppens fysik

När frågan om vilken relation man har till sin kropp ställdes började samtliga informanter tala om träning. Ingen av informanterna kopplade frågan till något av det psykiska måendet som

(15)

Önskan över att kroppsdelar skulle se annorlunda ut stod i relation till träning. Många av informanterna nämnde även att en vältränad kropp är en önskvärd kropp, då de ansåg att det var fint.

“Får man en snygg mage blir det en konsekvens av att man är stark och rörlig tänker jag” “Hade jag inte tränat hade jag inte känt mig lika glad över min kropp”

Jämförelse med andras kroppar

Samtliga beskrev att de jämför sig på något sätt med det de ser på Instagram. Vissa jämförde utseende, och vissa jämförde det funktionella. När det kom till det utseendemässiga kunde det handla om kroppsform och längd till hur stora biceps man har. De som jämförde det

funktionella fokuserade mest på styrkan, så som hur mycket starkare andra var eller om andra kunde göra exempelvis en volt. Vissa informanter kopplade även det funktionella med det utseendemässiga, alltså hur vältränad man ser ut är kopplad till hur vältränad man är. När de jämförde hur vältränad de var med någon annan jämförde de utseendet.

“Jämför mer styrkemässigt än utseendemässigt”

“I samband med det funktionella så jämför jag till exempel hur många abs har jag i jämfört med hur många den här personen har. Eller hur vältränad ser jag ut jämfört med någon

annan, eller hur stora mina biceps är jämfört med andra människor”

Tankar om hur man påverkas av andras utseende

Många av informanterna menade att de inte lade märke till andras kroppar, men vid djupare diskussion beskrev de att de ändå lägger märke till hur andra ser ut. De flesta menade att andras utseende inte påverkade dem negativt, men att det ändå påverkade dem.

“Jag skulle ljugit om jag sagt att utseendet inte spelar någon roll”

(16)

Insikt om Instagrams påverkan

Självinsikt

Att acceptera hur kroppen ser ut var samtliga informanter ense om. Majoriteten upplevde själva att de hade självinsikt, de visste att känslan över kroppen kunde skifta från dag till dag. Många av informanterna visste vad de påverkades av på Instagram, och visste hur de skulle undvika att bli påverkade, till exempel att inte följa influencers. Några av informanterna pratade även om insikten över att allt på Instagram inte stämmer överens med verkligheten men att de ibland var tvungna att granska sig själva i en spegel för att se hur de såg ut.

“Jag följer inte så många influencers för att jag tycker att det påverkar. Ett medvetet beslut har varit att inte följa”

“Man ser skillnad när man ser på instagram och det man ser på sig själv och andra. Jag tycker att skönhetsbilder ser mer falsk ut. Exempelvis bikinibilder påverkar mig mer

negativt än något annat som finns på Instagram”

Tid och energi

Majoriteten av informanterna vidkändes att det krävs mycket tid och energi för att se ut som de på Instagram. Vissa menade att det inte är en realistisk situation för dem, då många av kontoägarna jobbar med det som visas på Instagram. Flera av informanterna kände till att de på Instagram var i andra situationer än vad de var i, och kunde förstå varför tiden fanns för kontoinnehavaren.

“Jag försöker alltid sätta in mig själv i tankesättet, vilken situation befinner jag mig i och vilken situation befinner dom sig. Dom kanske inte arbetar eller deras arbete är att vara på

gymmet eller så är dom personlig tränare. Av den anledningen så har dom uppnått mycket mer än vad jag har. Jag är en student, jag har inte lika mycket tid”

(17)

Förståelse för andras påverkan

Majoriteten av informanterna hade en upplevelse och förståelse för att sociala medier påverkar yngre människor. De ansåg att det är lätt att tro att personerna bakom

Instagramkontona lever i en perfekt värld och att det kan vara svårt att se en realistisk bild av det hela. En av informanterna kunde uppleva att man som tonåring var lättpåverkad av vad de såg på sociala medier, och att detta var viktigt att belysa i dagen samhälle. Informanterna ansåg dock själva att de hade en realistisk bild av verkligheten.

“Jag tänker mycket på det. Jag följer inte så mycket influencers, men förstår hur mycket det påverkar människor. Jag förstår att som tonåring hur svårt det måste vara att behålla

självförtroende när man ser deras mycket fantastiska världar”

“Jag vet många kompisar och som tycker att det är jättejobbigt med de här bilderna. Det blir mycket självhat och mycket kroppsidealstankar av de här bilderna som finns på speciellt

Instagram eftersom det är en bildbaserad social medie”

Beteende efter exponering

Vissa informanter berättade vad de gör när de upplever att de påverkas negativt av bilder på Instagram. En av informanterna undvek bilder som gav negativa känslor vid brist för

motivation för dagen, och då stängdes appen av. En annan informant beskrev att denne inte aktivt gör något vid exponering, till exempel hoppar över en måltid eller tränar extra mycket. Samma informant berättade samtidigt att det som påverkar negativt kan ge stress och känslan av att vilja ändra på sin kropp. De flesta av informanterna visste vad och när de blev

påverkade, och visste därför hur de skulle undvika att bli påverkade negativt.

“Ingenting jag aktivt gör. Det är inte så att jag sitter och ser en bild och sen aktivt hoppar över någon måltid eller att det får mig att gå och träna”

“Jag tycker att de bilderna som jag försöker undvika påverkar mig. Det kan ge stress att man jämför sig och att man vill ändra sin kropp åt det man tycker framstår som något finare”

(18)

Instagrams psykiska påverkan

Tankar/känslor kring kroppen

De flesta av informanterna hade åsikter om sin egna kropps utseende. En av informanterna kunde känna sig lite för stor eller för smal, och en annan kände sig lat vid brist av tid för träning. Tankar angående andras kroppar kunde vara att vissa kände sig större jämfört med andra, till exempel i jämförelse med modeller. Vissa av informanterna kopplade sina tankar till det funktionella, såsom att stå på händer, istället för utseende. Detta gav informanten tanken att om personen på Instagram kan göra det, varför kan inte jag då göra det.

“För min del så är det inte samma tankar som kommer om jag ser en vältränad kropp, jämte om jag ser en modellkropp som är smal”

“I jämförelse med dom är man ju lat, för den tiden och energin dom lägger, jag kan tycka att det inte går att definiera det på något annat sätt än lat”

Positiva upplevelser

Informanterna upplevde inte att bilderna alltid var något negativt, utan snarare en motivation. Många beskrev känslan av att bli motiverade, och fick en känsla av att vilja lära sig mer. Samtliga såg Instagram som en inspirationskälla för träning. Motivationen kunde komma från bilder och videos på övningar till gymmet men även om man såg någon man tyckte var snygg.

“Det finns ju de som lägger ut hälsosamma grejer, att man tränar och äter rätt. Jag tycker att det påverkar positivt för där blir det inte samma hets att man ska nå något smalhetsideal,

utan mer att man ska sträva åt att få en mer tålig kropp och mer energi”

“Jag skulle inte säga att det påverkar mig negativt, utan mer att jag blir sugen på att lära mig göra saker”

(19)

Diskussion

Metoddiskussion

Syftet med studien var att utforska och beskriva hur unga fysioterapeutstudenter upplever att Instagram påverkar deras kroppsuppfattning. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med intervjustudie som design eftersom studien syftar till att nå kunskap från informantens synvinkel och utifrån den uppfatta, föreställa sig och sätta sig in i dennes livsvärld (Rosberg, 2017). Informanterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval vilket författarna ansåg var den bästa metoden för att rekrytera personer som var inom inklusionskriterierna eftersom författarna hade tidsbrist och dessa personer vara tillgängliga och nära till hands.

Samtliga informanter var även fysioterapeutstudenter på Luleå Tekniska universitet vilket gjorde att författarna bakom studien var bekanta med majoriteten av informanterna.Detta kan ha bidragit till djupare eller mer ytliga diskussioner beroende på hur bekväm informanten kände sig och det var olika från person till person. Vissa kändes mer bekväma och hade tänkt på ämnet före intervjun medan andra inte tänkt så mycket innan och var svårare att komma in på djupet.Ett informationsbrev bifogades i rekryteringsansökan, vilket kan ha skapat tankar och reflektioner hos informanterna innan intervjun startade. Resultatet av detta kan ha varit att de var förberedda på vad de var villiga att diskutera, och vad de inte ville diskutera. Detta gav dock också möjlighet för dem att känna själva om de var villiga att diskutera ett sådant

känsligt ämne som ens egen kroppsuppfattning är.

Till intervjuerna skapades en semistrukturerad guide för att få en så öppen interaktion som möjligt. Guiden bestod av tre stora frågor med underfrågor som förslag. Denna bifogades som bilaga för läsaren för att öka förståelsen och insikten i intervjuns frågor. Författarna anser att detta var en bra metod eftersom varje intervju blev unik och skapades efter informantens svar och reflektioner. På grund av yttre faktorer genomfördes ingen pilotstudie, vilket gjorde att författarna inte fick chansen att öva innan första intervjun och kan därför resulterat i att dessa inte blev lika bra. Detta var dock något som författarna var medvetna om och var därför extra lyhörda som observatörer för att hjälpa intervjuaren. Intervjuerna hade ingen tidsram för hur lång eller kort den skulle vara vilket inte skapade någon stress för informanterna och på så vis skapa en möjlighet för djupare reflektion.

(20)

Samtliga intervjuer skedde via den digitala mötesplatsen Zoom med ljud och bild. Att trots det digitala mötet kunde se informanten bidrog till att eventuella kroppsspråk kunde uppfattas. Informanten kunde även se författarna vilket kan ha bidragit till en trygghet. Eftersom

informanten kunde välja själv var den befann sig vid intervjun kunde personen välja att sitta i en trygg miljö och på så vis våga öppna upp sig mer. Nackdelarna med att ha en digital intervju var kvalitén. I vissa fall krånglade internet, vilket gjorde att det inte alltid gick att uppfatta varandra. Det uppstod även dröjsmål från det att en person började prata och gjorde att den andra började att prata samtidigt. Författarna blev bättre på tekniken under

intervjuernas gång och därför minskade störningsmomenten allteftersom.

Informanterna till denna studie var alla fysioterapeutstudenter och hade därmed en kunskap om ämnet kroppsuppfattning. Detta kan ha resulterats i tidigare egna reflektioner vilket kan ha bidragit till en djupare reflektion hos vissa. Den tidigare kunskapen kan ha bidragit till en inblick hur en person med störd kroppsuppfattning agerar och känner. Detta kunde påverkat resultatet, då kunskapen om detta kunde hindra informanterna att svara precis vad de kände, eftersom detta kanske är något man inte vill kännas vid.

Genom att exemplifiera dataanalysen med en tabell stärks trovärdigheten för denna studie eftersom läsaren får en möjlighet att följa förloppet. Materialet i dataanalysen granskades och analyserades av båda författarna var för sig innan de diskuterade tillsammans. Detta anses vara en form av triangulering som kallas metodtriangulering och stärker trovärdigheten i denna studie (Pilhammar & Nilsson, 2017). Handledaren kom sedan in som en tredje part och granskade författarnas gemensamma analys. Koderna som skapades var manifesta vilket innebär att de var textnära men för att koderna skulle bli begripliga krävdes viss grad av tolkning. Om koderna inte varit manifesta hade det inneburit en större tolkningsgrad, vilket ville undvikas eftersom materialet var tunt och då hade det ställts större krav på

trovärdigheten (Lundman & Graneheim, 2017). Genom att få opponeringar från utomstående fysioterapistudenter gavs också en möjlighet för korsvalidering. Konkret innebar det feedback från andra studenter genom seminarie för att förbättra och tydliggöra arbetet. Även

korsvalidering är en teknik för att stärka trovärdigheten i en kvalitativ studie (Rosner, 2017). I resultatdelen beskrevs kategorierna noggrant och redovisades med citat från varje

(21)

Resultatdiskussion

Ungdomar har nu för tiden lättare tillgång än tidigare till sociala medier eftersom de alltid har med sin mobiltelefon (Brown & Bobkowski, 2011). Instagram anses dessutom vara den mest populära plattformen hos unga vuxna (Stein, Krause & Ohler, 2019). Informanterna i denna studie var ofta inne på Instagram och exponerades dagligen för dess bilder. Samtliga

fysioterapeutstudenter ansåg att deras kroppsuppfattning blev påverkad av Instagram på något sätt. Analysen visade att Instagram påverkade både positivt och negativt men att

informanterna själv mest påverkades positivt i form av motivation till träning. Det som påverkade negativt var framförallt bilder som förmedlade kroppsidealet. Många hade även en förståelse för att andra kunde påverkas negativt.

Ingen av informanterna upplevde att de ändrade sitt beteende i form av att träna mer eller att minska matintaget efter att de blivit exponerade av Instagrams bilder. Vissa av dem hade lärt sig strategier hur de skulle undvika negativa tankar då de såg ett flöde som för stunden inte gav dem motivation. Detta kunde vara att stänga av appen eller att avfölja influensers. Att lära sig fungerande strategier för att undvika negativa känslor anser författarna vara av vikt, eftersom negativa känslor kan ge omedveten stress och negativa tankar om kroppsidealet. Om de negativa känslorna angående kroppen pågår för länge kan detta utvecklas till

följdsjukdomar, såsom ätstörningar (Bearman, Presnell & Martinez, 2006). Alla var dock ense över att Instagram, i form av hälsosamma bilder, kunde vara en källa för motivation och inspiration till träning.

Motivationen informanterna upplevde av Instagram styrks med en tidigare intervjustudie som undersökte hur unga vuxna upplever sociala medier gällande träning och kost (Vaterlaus, Patten, Roche & Young, 2015). I denna studie ansåg informanterna att motivationsfaktorer kunde vara när andra lade upp före/efterbilder på deras framsteg, eller när de fick ta del av nyttiga och goda recept (Vaterlaus, Patten, Roche & Young, 2015). Resultatet från denna studie visade snarare på motivation till att finna inspirerande träningsövningar vilket liknar resultatet från Fredriksson & Åhmans (2015) kvalitativa examensarbete. Deras studie

handlade om hur ungdomar påverkas av ett alltmer ökat flöde om träning och hälsa på sociala medier, framkom det att deltagarna upplevde det hälsosamma flödet som positivt eftersom de själva känt sig mer motiverade till träning (Fredriksson & Åhman, 2015). Resultatet i denna

(22)

studie uttryckte sig informanterna snarlikt och menade på att bilder på hälsosamma kroppar gav motivationen till att få en mer energifylld och tålig kropp snarare än att bli smal.

Den tidigare ovannämnda kvalitativa studien av Vaterlaus, et.al (2015) visade även på negativ påverkan som till viss del stödjer resultatet från denna studie. Deras studie menade på att bilder på redan vältränade smala kvinnor som ansågs sig behöva gå ner i vikt, eller som antydde att kroppsidealet var en lätt process, ansågs vara stötande (Vaterlaus, Patten, Roche & Young, 2015). Informanterna idenna studie menade på att bilder som visar upp det smala kroppsidealet gav negativ stress i kroppen och rörde upp känslor.

Sociala medier har blivit allt mer lättillgängligt och det har blivit enklare att kunna jämföra sig själv med andra och med kroppsidealet. En studie kom fram till att användningen av sociala medier kan resultera i hets att gå ner i vikt och att träna (Mabe, Forney & Keel, 2014). Informanterna hade inte samma åsikt. De upplevde sig inte påverkade att gå ner i vikt eller att träna. Då sociala medier är mer lättillgängliga kunde både författarna och informanterna förstå varför vissa personer blir påverkade då man konstant blir påmind av utseende. Vid en första diskussion diskussion om kroppen uttryckte många av informanterna att de inte jämförde sina kroppar. Det framkom dock senare att så inte var fallet. Samtliga informanter kunde vid vidare eftertanke erkänna att de jämförde sig med andra kroppar. Alla jämförde inte utseende, utan de jämförde också funktion. Författarna tror att som blivande fysioterapeuter är det lätt att vara “för” medveten på hur man ska tänka; man ska vara nöjd med sin kropp och man ska träna. Därför tror författarna att just frågan om jämförelse var svår för många att svara på.

I studien av Fredriksson & Åhman (2015) visades sociala medier ha en påverkan på

träningsvanor och sättet att se på träning. Deltagarna i studien berättade också att de ansåg att det är lätt att jämföra sig med andra eftersom sociala medier är så lättillgängligt och att bilder på ¨perfekta kroppar¨ kunde kännas mer stressigt än inspirerande. Pojkar i studien vittnar om skeva kroppsuppfattningar som en följd av kroppsidealet sociala medier har givit (Fredriksson & Åhman, 2015). Författarna tror att det är lätt att glömma av att allt som visas på Instagram inte är verkligt. Idag finns det många redigeringsmöjligheter för att förändra sitt utseende. Bilder kan vara välretuscherade, så att det inte syns att bildinnehavaren har justerat bilden (Tiggemann, Anderberg & Brown, 2020).

(23)

I resultatet för denna studie fann författarna ingen negativ koppling till hur informanterna påverkades av kompisars inlägg om träning. De fann dock en förståelse hos informanterna för att andra kan uppleva träningsbilder som hetsigt, även om informanterna själva inte upplevde detta. Förståelsen för andra styrks av Fredrikssons och Åhmans (2015) studie som visade på en upplevelse av nedstämdhet när de såg sina vänner träna på sociala medier och att de troligtvis inte tränat om det inte vore för medierna. Majoriteten av informanterna i denna studie hade förståelse för att personerna på Instagram hade möjlighet att se ut på ett visst sätt. De insåg att Instagramprofilerna kanske jobbade med att se ut på ett visst sätt, eller arbetade som personliga tränare. Våra informanter var studenter och kunde därför acceptera att de var i olika situationer och att tiden därför inte fanns till den mängd träningstimmar som krävdes för att se ut som de på Instagram. Författarna anser att det är viktigt att ha denna förståelse, eftersom bilder på Instagram ofta bara visar resultatet, och inte vad som krävdes för att nå dit. Författarna känner också till, precis som informanterna, att många av de som jobbar med Instagram har det som enda inkomstkälla, och därför fanns tiden till träning.

Samtliga informanter kopplade frågor om relationen till kroppen till kroppens fysik och träning. Detta anser författarna kan bero på att fysioterapeuter är mycket inriktade till det fysiska, i avseende om kroppen, och ibland glömmer ta hänsyn till det psykiska och sociala (Strömbäck, 2014). Författarna anser att tankesättet hos dessa blivande fysioterapeuter är ett riskfyllt beteende kliniskt. Om fokuset av patientens välbefinnande enbart tolkas som kroppens fysiska mående går många bitar förlorade och patienten får en sämre delaktighet i sin rehabilitering.

Kliniska implikationer

Vi som författare anser att det är viktigt att beakta det biopsykosociala i sina möten med patienter. För att inkorporera detta tankesätt anser vi att det är viktigt att man tidigt i sin utbildning får information om detta. Kunskapsluckorna över att kroppen och psyket hör ihop är ett faktum och borde implementeras mer och kunskapen borde uppdateras. I utbildningen nämns det inte något om sociala mediers påverkan på människors kroppsuppfattning, och sociala medier blir bara större och större. Detta kan möjligtvis bero på att ämnet inte är speciellt utforskat ännu. Resultaten från denna studie samt resultat från tidigare studier utan fysioterapeutisk inriktning visar på sociala mediers negativa påverkan vilket kan vara en stressor i ett rehabiliteringssyfte. Bland våra informanter ansågs Instagram vara mer som en

(24)

motivationsfaktor än negativt, men majoriteten hade ändå varit med om, eller känt andra som upplevt det som en stressor. Därför tänker författarna att sociala medier ska tas upp som en potentiell stressor, eftersom det är en så stor del av vardagen i mångas liv.

Konklusion

Instagram påverkar unga fysioterapeutstudenter både positivt och negativt. Det kan innefatta alltifrån utseende till funktionell styrka. Att personer jämför sin kropp med andra är ett faktum och en del upplever negativa känslor över sin kropp. Även om Instagram kan ge mycket hets till ett ouppnåeligt kroppsideal så finns det även positiva sidor. Unga

fysioterapeutstudenter beskriver en motivation och inspiration till träning och en källa till att finna nya roliga träningsövningar.

(25)

Referenslista

Bearman, S. K., Presnell, K. & Martinez, E. (2006). The skinny on body dissatisfaction: A longitudinal study of adolescent girls and boys. Journal of Adolescence. 35, 217–229. Bordo, S. (2003). Unbearable weight: Feminism, western culture, and the body (10th Anniversary ed.). London: University of California Press.

Brown, J. D. & Bobkowski, P. S. (2011). Older and newer media: Patterns of use and effects on adolescents’ health and well-being. Journal of Research on Adolescence. 21, 95–113.

Clinton, D. & Norring, C. (red.) (2012). Ätstörningar: bakgrund och aktuella

behandlingsmetoder. 3. utg. Stockholm: Natur och kultur

Danielsson L., Carlsson J., Waern M., Papoulias I. & Petersson, E-L. (2014) Exercise or basic body awareness therapy as add-on treatment for major depression: A controlled study.

Journal of Affective Disorders. ;168:98–106.

Denison, E. & Åsenlöf, P. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Fredriksson, M. & Åhman, E. (2015) Ungdomars erfarenheter av det ökade flödet om träning

och hälsa i sociala medier och hur de påverkas av det. Examensarbete. Luleå: Luleå Tekniska

Universitet

Gyllensten, A. L. & Gard, G. (2008). ‘Om kroppsmedvetande och kroppsuppfattning‘. Fysioterapi nr 10

Gyllensten, A. L., Skär, L., Miller M. & Gard G. (2010) ‘Embodied identity—A deeper understanding of body awareness’, Physiotherapy Theory & Practice 26(7), pp. 439–446

Hoffmann, B., (2018) ‘Pro ana (1): eating disorder or a lifestyle?’, Trakia Journal of Sciences. 16(2) Pp. 106-113

(26)

Holland, G., & Tiggemann, M. (2016). A systematic review of the impact of the use of social networking sites on body image and disordered eating outcomes. Body Image. 17, 100–110. Holloway, I. and Galvin, K. (2017) Qualitative Research in Nursing and Healthcare. 4th edition. Chichester, West Sussex, UK: Wiley-Blackwell.

Instagram. (2019) Tillgänglig:

https://www.facebook.com/help/instagram/424737657584573?helpref=hc_fnav (Accessed: October 5, 2019)

Jong, S. T. and Drummond, M. J. N. (2016) ‘Exploring online fitness culture and young females’. Leisure Studies. 35(6), p. 758.

Judkis, M. (2012) Instagram bans ‘Thinspiration,’ pro-eating disorder images. Washington

Post, 24 April (Accessed: October 6, 2019)

Lundman, B. & Granheim, H.U. (2017) Kapitel 11. Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur

Mabe, A. G., Forney, K. J. and Keel, P. K. (2014) ‘Do you “like” my photo? Facebook use maintains eating disorder risk’. International Journal of Eating Disorders. 47(5), pp. 516– 523.

Nationalencyklopedin ¹. ideal. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ideal (Accessed: April 10, 2020)

Nationalencyklopedin ². kroppsuppfattning Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kroppsuppfattning (Accsessed: April 10, 2020)

Nyström, M (2017) Kapitel 9. Hermeneutik. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.)

Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur

(27)

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber

Physiowinnipeg.com (2018). Elite Sport Injury. Why Physiotherapy Improves Body Image. Tillgänglig: https://physiowinnipeg.com/blog/health-wellness/why-physiotherapy-improves-body-image/ (Accessed: April 10, 2020)

Pilhammar, E & Nilsson, S. M.(2017) Kapitel 4. Etnografi. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur

Rosberg, S. (2017) Kapitel 7. Fenomenologi. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.)

Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur

Rosner, D.I. (2017) Kapitel 2. Aktionsforskning och fallstudier. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur

Statens medieråd (2018) Sociala medier. Tillgänglig:

https://www.statensmedierad.se/larommedier/medierdaochnu/socialamediersuppkomstochroll .379.html (Accessed: October 5, 2019)

Stein, J.-P., Krause, E. and Ohler, P. (2019) ‘Every (Insta)Gram counts? Applying cultivation theory to explore the effects of Instagram on young users’ body image’, Psychology of

Popular Media Culture

Strömbäck, M. (2014). Skapa rum: Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa -

genusmedveten och hälsofrämjande intervention. (Doktorsavhandling, Umeå centrum för

genusstudier, genusforskarskolan, Umeå) Tillgänglig: http://umu.diva-portal.org/ (Accessed: May 12, 2020)

Sveriges Radio (2014) Vad är en #hashtag? Tillgänglig:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=5800181 (Accessed: October 5, 2019)

(28)

Tiggemann, M., Anderberg, I. & Brown, Z. (2020) ‘Uploading your best self: Selfie editing and body dissatisfaction’, Body Image, 33, pp. 175–182

Tiggemann, M., & Zaccardo, M. (2015). ‘Exercise to be fit, not skinny’: The effect of fitspiration imagery on women's body image. Body Image 15, 61–67.

Vaterlaus, J. M., Patten, E. V., Roche, C., & Young, J. A. (2015). #Gettinghealthy: The perceived influence of socialmedia on young adult health behaviors. Computers in Human

Behavior. 45, pp. 151–157.

Veldhuis, J., Alleva, JM., Bij de Vaate, AJD. (Nadia), Keijer, M. & Konijn, EA. (2020) ‘Me, my selfie, and I: The relations between selfie behaviors, body image, self-objectification, and self-esteem in young women’. Psychology of Popular Media 9(1), pp. 3–13.

(29)

Bilaga 1 - Informationsbrev

I dagens samhälle blir användandet av sociala medier bara mer och mer. Genom det ökande användandet exponeras vi lättare än någonsin för bilder på kroppsidealet. Forskning har visat att sociala medier påverkar vår syn på våra kroppar. Syftet med vår studie är att utforska hur unga fysioterapeutstudenter upplever att Instagram påverkar deras kroppsuppfattning. Genom detta hoppas vi att fysioterapeuter ska få en inblick i problemet och utifrån det kunna

identifiera orsaker och stressorer utifrån ett behandlingsperspektiv.

För att besvara studiens syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. För att vara aktuell för intervjun ska personerna vara fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska

Universitet, vara mellan 18–25 år, och dagligt använda Instagram (inne minst en gång/dag). Personen ska av etiska skäl inte ha eller har haft en ätstörning.

Det är frivilligt att delta i studien. Det går att avbryta sin medverkan utan att ange orsak fram tills dess att intervjun är genomförd. Ämnet kan komma att väcka känslor och informerar därför om att du som medverkar i studien kan vända dig till studenthälsan vid behov. All insamlad data kommer samlas på lösenordsskyddad dator och endast granskas av författarna och handledare. Datan kommer raderas efter avslutad studie.

Studien är en kandidatuppsats på universitetsnivå och resultatet kommer att finnas tillgänglig via Luleå tekniska universitets hemsida;

http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214

Vid eventuella frågor, kontakta oss gärna!

Carolina Beckeman Ida Borg

Beccar-7@student.ltu.se Idabor-7@student.ltu.se

Handledare: Tommy Calner, Universitetslektor Fysioterapi E-mail: Tommy.Calner@ltu.se

Telefonnummer: 0920-49 38 64

(30)

Bilaga 2: Samtyckesformulär

Genom denna blankett efterfrågar jag ditt samtycke till behandling av personuppgifter samt de uppgifter du lämnar vid intervjun. Intervjun kommer spelas in och sparas på författarnas lösenordsskyddade datorer. Uppgifterna kommer endast att användas till detta

examensarbete inom fysioterapi och raderas vid avslutad rapport.

Härmed godkänner jag mitt deltagande i studien

Namnteckning:___________________________________________________________ Namnförtydligande:_______________________________________________________ Datum: _________________________________________________________________

(31)

Bilaga 3: Intervjuguide

Bakgrund

Ålder? Kön?

Använder instagram dagligen?

Hur ser du på din kropp?

Berätta om din relation till din kropp? Jämför du din kropp med andras? På vilket sätt jämför du?

Upplever du att Instagram påverkar ditt sätt att se på dig själv och din kropp?

På vilket sätt? Utveckla.

Vad är det för konton/bilder som du känner påverkar dig?

På vilket sätt påverkar dessa bilder dig? Vad får de dig att känna?

Figur

Tabell 1: Inklusions- & exklusionskriterier

Tabell 1:

Inklusions- & exklusionskriterier p.10
Tabell 2: Deltagaröversikt

Tabell 2:

Deltagaröversikt p.10
Tabell 3: Kategoriöversikt

Tabell 3:

Kategoriöversikt p.14

Referenser

Relaterade ämnen :