Arbetsterapi inom robotassisterad rehabilitering för individer som drabbats av stroke : En Litteraturstudie

Arbetsterapi inom robotassisterad

rehabilitering för individer som drabbats

av stroke

- En Litteraturstudie

Occupational therapy within

robot-assisted therapy for individuals poststroke

- A literature review

Författare: Amanda Norman och Hanna Pavasson-Hatta

Höstterminen 2020

Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi

Arbetsterapeutprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Handledare: Carin Fredriksson, universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Marie Holmefur, professor i arbetsterapi, Örebro universitet

1

Örebro Universitet

Institutionen för hälsovetenskaper

Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Arbetsterapi inom robotassisterad rehabilitering för individer som drabbats av stroke

Engelsk titel: Occupational therapy within robot-assisted therapy for individuals poststroke Författare: Amanda Norman och Hanna Pavasson-Hatta

Datum: 2021-02-12 Antal ord: 6819 Sammanfattning:

Bakgrund: De senaste åren har robotassisterad rehabiliteringen utvecklats för individer med

neurologiska funktionsnedsättningar, som exempelvis stroke. Detta är en grupp som

arbetsterapeuten kan möta och ge förutsättningar för att klara av sina aktiviteter i det dagliga livet. Inom traditionell arbetsterapi ingår de fokus på aktivitetsförmågan och

aktivitetsutförande, där arbetsterapeuten utgår från ett klientcentrerat perspektiv. De individer som drabbats av stroke får olika symtom som exempelvis försvagad sida. Inom traditionell arbetsterapi ligger fokuset på aktivitet medan robotassisterad rehabilitering har fokus på funktion inom strokerehabilitering.

Syfte: Syftet är att sammanställa forskning om robotassisterad rehabilitering i jämförelse med

traditionell arbetsterapi för individer som drabbats av stroke

Metod: En Litteraturstudie baserad på fjorton vetenskapliga studier från databaserna Cinahl

plus with full text, Psycinfo och PubMed. Studierna analyserades utifrån tre frågeställningar samt kvalitetsgranskades med stöd av checklistor.

Resultat: Påvisar att RaR kan bidra till ökad ADL förmåga samt förbättrad armfunktion,

dock inte i högre grad än vad traditionell arbetsterapi kan. Alla individer förbättras oavsett rehabiliteringsform. En del fick en kombinerad behandling av RaR och traditionell

arbetsterapi vilket påvisar större förbättringar.

Slutsats: Att kombinera robotassisterad rehabilitering med traditionell arbetsterapi, kan öka

återhämtningen för individer som drabbats av stroke. Detta påvisar att RaR bör kombineras med traditionell arbetsterapi för att förbättra återhämtningen efter Stroke.

Dock saknas studier med uppföljningar, för att kunna påvisa den långvariga effekten av denna form av rehabilitering.

2

Innehållsförteckning

2.3 Stroke vid Arbetsterapi ... 5

2.4 Robot-assisterad rehabilitering ... 6

2.5 Problemformulering ... 7

3. Syfte och Frågeställningar ... 7

4. Metod ... 7 4.1 Litteratursökning ... 7 4.2 Urval ... 9 4.3 Kvalitetsgranskning ... 9 4.4 Dataanalys ... 9 4.5 Etiska Överväganden ... 10 5. Resultat ... 10

5.1 Förbättring av ADL förmåga ... 11

5.2 Förbättring av armfunktion ... 12

5.2.1 Robotassisterad rehabilitering kontra traditionell arbetsterapi ... 13

5.2.2 Två typer av robotassisterad rehabilitering kontra traditionell arbetsterapi ... 14

5.3 Fördelar respektive nackdelar med robotassisterande rehabilitering ... 14

5.3.1 Fördelar ... 14 5.3.2 Nackdelar ... 15 6. Diskussion ... 15 6.1 Resultatdiskussion... 15 6.1.1 ADL ……….15 6.1.2 Armfunktion ………15 6.1.3 För- och nackdelar ………...16 6.1.4 Övrig diskussion………...16 6.2 Metoddiskussion ... 17 7. Slutsats ... 19 8. Referenslista ... 20 9. Bilaga 1 Artikelmatris

3

1. Inledning

Robotassisterad rehabilitering (RaR) har utvecklats genom åren till en funktionell behandling som kan underlätta rehabiliteringen för individen, men också för vården (1,2). Denna form av rehabilitering var okänd för oss, eftersom vi inte stött på eller hört talas om den under vår studiegång.

I RaR ingår till exempelvis exoskelett eller robothandske. Fokus för denna uppsats inom RaR, är bland annat en robothandske (3). Denna robotmodell har tagits fram för individer med neurologiska funktionsnedsättningar. När handfunktionen är nedsatt och behöver tränas upp, stöttar robothandsken exempelvis greppförmågan (3). En annan typ av robotmodell inom RaR är stationär exempelvis InMotion, även denna stöttar och tränar upp den nedsatta armfunktionen (4).

Utifrån detta undrar vi hur RaR påverkar den försvagade sidan i övre extremitet för individer som drabbats av stroke och vilka resultat som kan ses i förhållande till traditionell

arbetsterapi.

2. Bakgrund

2.1 Arbetsterapi

Arbetsterapeuten (AT) möter individer med olika funktionsnedsättningar som behöver rehabilitering eller habilitering. Detta kan exempelvis innebära att ge tips och råd till nya strategier vid aktivitetsutförandet utifrån individens aktivitetsförmåga och målsättning (5,6). AT utgår från aktivitetsförmågan, för sedan kunna underlätta aktivitetsutförandet för

individen. Om behov finns förskriver AT även ut hjälpmedel för att individen ska kunna klara av att utföra aktiviteter i det dagliga livet (ADL) (5). AT stöttar även individen att ändra sina vanor för att påverka aktivitetsutförandet (6). Inom ADL arbetar AT för att öka

självständigheten utifrån individens behov och mål i sin vardag, vilket kan innebära förflyttning och/eller på/avklädning, i syfte med att höja individens livskvalitet (7,8).

AT har ett klientcentrerat perspektiv samt ett salutogent perspektiv (8). Det innebär att AT ser individen i realtid, vilka behov och mål som individen har i sin vardag (8). AT identifierar individens aktivitetsutförande och aktivitetsförmåga. Utifrån ett klientcentrerat perspektiv utgår AT från individens levnadsvanor, beteende, sociala vanor, fysiska miljö, och

värderingar (7,8). Vidare innebär det att AT är lyhörd angående individens förflutna samt framtidsplaner och vilka aktiviteter som upplevs meningsfulla för individen (8). Även individens styrkor och svagheter identifieras vid aktivitetsutförandet (7).

Vid ett klientcentrerat perspektiv använder AT en teoretisk referensram, exempelvis Model of Human Occupation (MOHO) (9). Enligt MOHO utgår AT från tre komponenter som

förklarar individens val, planering och utförande av aktivitet (9). Dessa komponenter är: “Viljekraft”, “Vanebildning” och “Utförandekapacitet” (9). Vid användandet av MOHO, tydliggörs individens svårigheter för AT inom aktivitetsförmågan och aktivitetsutförandet och utifrån detta planeras åtgärder (9). MOHO skapar en djupare förståelse för individens livssituation och med hänsyn till detta bistår AT med olika förslag och/eller aktivitetsträning, för att individen ska återfå aktivitetsförmågan i vardagen med avseende att förbättra

4

AT intar olika förhållningssätt i syfte att stötta och motivera individen att själv finna lösningar och eller vägleder individen till eventuella lösningar (10). Vidare ges feedback genom att påtala förbättringar och försöka höja motivationen hos individen (10). AT är en resurs i individens rehabilitering, både fysiskt och psykiskt (11).

AT tillvägagångssätt vid rehabiliteringen beror på individens behov i vardagen, exempelvis planering, målsättning, aktivitetsutförande och/eller aktivitetsbalans i sin vardag (12). Om behovet utifrån utredningen är att förändra aktivitetsutförandet pga. påverkade motoriska funktioner (12), kan AT instruera och visa på olika aktivitetsutföranden t ex genom olika strategier och/eller att stärka den motoriska funktionen, för att individen ska klara av att utföra den specifika aktiviteten (12).

En grupp som AT kan möta, är individer som drabbats av stroke och fått symtom av detta, som exempelvis försvagad arm.

2.2 Stroke

Begreppet stroke delas in i olika typer: hjärninfarkt, intracerebral blödning samt

subaraknoidal blödning eller ospecificerad orsak (13). Hjärninfarkt står för ca 85 % av de som får en stroke (13). Intracerebral blödning står för cirka 10–15 % av alla strokefall och Subaraknoidalblödning eller ospecificerad orsak står för cirka 5 % av alla strokefall (13). Cirka 30000 individer drabbas årligen utav stroke vilket gör det till en av de tre vanligaste dödsorsakerna i Sverige samt den vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar hos vuxna (13).

Stroke definieras som en fokal störning av hjärnans funktioner och att symtomen som uppkommer varar mer än 24 timmar eller att individen avlider. Orsaken till symtomen är vaskulära (13). Flera olika funktioner kan drabbas vid stroke, exempelvis grov- och finmotoriken, balans- och koordinationsförmågan, sväljförmågan, känseln, vakenhet samt medvetandet (14). Kognitiva nedsättningar som kan uppkomma efter stroke är bland annat svårigheter med minnet, inlärningen, språket samt uppmärksamheten (14). Konsekvenserna som kan uppkomma efter stroke är smärta, förvirring, demens, fallrisk, nutritionsproblem, depression, trötthet, beteendeförändringar, spasticitet samt muskel- och ledkontrakturer (14). Sammantaget påverkar detta individens aktiviteter inom t ex ADL, kommunikation, arbete och bilkörning (14).

Ungefär 80% av de som drabbas av stroke får funktionsnedsättning på grund av de nedsatta motoriska funktionerna (14,15). Detta visar sig vanligtvis som en halvsidig förlamning

(försvagad sida), vilket kallas för hemiplegi/hemipares. Neglekt kan förekomma vid halvsidig förlamning vilket innebär att individen inte uppmärksammar den försvagade sidan. Detta orsakas av nedsatt minne och känsel (13–15). I den övre extremiteten så finns det oftast en ökad muskeltonus och spasticitet efter stroke, vilket påverkar individens förmågor till att böja och sträcka på armen (15).

Denna förändring i övre extremitet påverkar individens aktivitetsförmåga och bidrar till svårigheter vid utförandet av ADL, bland annat äta och dricka eller sköta sin personliga hygien självständigt (16).

5

2.3 Arbetsterapi vid Stroke

Vid stroke inriktar sig AT exempelvis på att individens motoriska funktioner ska återhämtas så mycket de är möjligt eller att medvetandegöra den försvagade sida på grund av neglekt (17). AT informerar om och instruerar olika kompenserande åtgärder gentemot specifika aktiviteter, exempelvis alternativa aktivitetsutföranden (17). Vidare ges vägledning hur den försvagade armen kan användas och vid behov påminna individen att titta mot den

försvagade sidan (17). AT anpassar aktiviteten i relation till individens förmåga, vilket innebär att aktiviteten förenklas och sedan ökar kraven allt eftersom individens förmågor utvecklas (17). Detta arbetssätt är också en del i att höja individens motivation inför fortsatt rehabilitering (17).

Det är viktigt att rehabiliteringen startar omgående efter en stroke, då ökar förutsättningarna för individens återhämtning. AT arbetsuppgift inom strokerehabilitering finns inom den akuta fasen, rehabiliteringsfasen och “hemkomst” fasen. I den akuta fasen av stroke, sätts ett team med flera yrkeskategorier in såsom läkare, sjuksköterska, logoped, fysioterapeut, kurator och AT (13). Utifrån respektive yrkeskategoriers kompetens görs bedömningar för att sedan sätta in insatser (13). De innebär att AT sätter in åtgärder inom första dygnet för att förebygga exempelvis kontrakturer (17). Detta innebär att AT kan hjälpa individen med naturliga armrörelser (kontrakturprofylax) (17).

Rehabiliteringsfasen innebär att en individuell rehabiliteringsplan utformasutifrån behov och mål för att stärka och möjliggöra aktivitetsförmågan vid utförandet av sin ADL. Eventuella hjälpmedel utprovas och AT instruerar samt informerar om hur hjälpmedlet ska användas och förskrivs därefter ut (17). När individen anses färdigbehandlad på sjukhuset, blir individen utskriven. Det kan innebära att individen blir inskriven på dagrehabilitering, för att fortsätta sin individuella rehabiliteringsplan i samband med hemgången och/eller fortsätta med den själv hemma och vid behov kontakta en AT (14,17). Detta är den sista fasen, “hemkomst”. För

majoriteten av individerna så sker inte dessa faser var för sig utan är en kombination utav dessa. Vilka insatser som sker, och när, kan bero på komplikationerna efter stroke och/eller vilka vårdresurser som finns tillgängliga (17).

En vanlig traditionell arbetsterapiinsats är uppgiftsorienterad rehabilitering som innehåller repetitiva övningar. Syftet är att individen repeterar en specifik aktivitet till hen successivt klarar att fullfölja aktivitetens alla steg (17). Även kontrakturprofylax förekommer vid strokerehabilitering, vilket är en åtgärd för att förebygga kontrakturer (13,17). Detta kan innebära att AT instruerar och informerar om armövningar som individen sedan själv kan göra hemma där ett bildschema med övningar med information medföljer individen hem. AT instruerar strategier för att utföra aktiviteter och inkluderar den försvagade armen, förutom vid uppgiftsorienterad rehabilitering och armövningar, kan AT använda RaR för att förbättra armfunktionen vilket kan öka möjligheten för individen att utföra sin ADL, som exempelvis äta mer självständigt (2,18).

6

2.4 Robotassisterade rehabilitering

RaR är en form av behandling som har utvecklats för individer med försvagad arm där syftet är att förbättra armfunktionen. Det finns olika robotmodeller som används vid rehabilitering, exempelvis en stationär modell eller en robothandske.

En vanlig robotmodell som används vid RaR, är InMotion som är stationär (2,4). Användningen av denna modell sker på en klinik, på grund av att den är för stor att transportera till individen. InMotion består av dataskärm, bord med två armstöd (hemiplegistöd) och en joystick vid varje armstöd (2,4). Individen sitter framför

datorskärmen, därefter fixeras den försvagade armen på hemiplegistödet. Handen placeras därefter runt joysticken. När detta är gjort, visar datorskärmen ett spel/uppgift som individen ska lösa genom att styra joysticken (2,4). Om individen inte förmår att utföra rörelsen med joysticken, går det att ställa in så att InMotion stödjer i rörelsen (2). Det går även att ställa in intensiteten och olika svårighetsgrader som exempelvis motstånd i armrörelsen (2). InMotion har olika modeller, som fokuserar antingen på handled-eller armövningar av den försvagade armen.

Robothandsken stödjer med att böja och sträcka ut fingrarna, då handsken har sensorer som bidrar med böjning och sträckning av fingrarna (3,19). Detta hjälper individen att träna upp de försvagade funktionerna för att klara aktiviteterna i sin vardag, som exempelvis greppa ett glas (3,19). Syftet med handsken är att bibehålla handens biologiska funktion, som

greppförmågan för att individen ska kunna bli mer självständig i sin ADL som att kunna greppa bestick (17,19). Denna form av robothandske har utvecklats med åren med olika greppfunktioner, som exempelvis penngreppet för att göra handskens rörelsefunktioner så realistiska som möjligt (20).

Det finns även en annan modell som blir som ett “extra finger”, som är anpassad till

kontrakturer i fingrarna, för att kunna greppa och öka självständigheten om individens behov och mål är exempelvis att dricka och kunna använda bestick (21). Modellen sätts på

handleden och har en enhet som blir som handens “extra finger”, som möjliggör

greppförmågan. Denna modell är dock fortfarande under utveckling och ännu endast en prototyp (21).

AT uppgift under RaR är att instruera och informera individen. Vidare observera under utförandet, som exempelvis uppmärksamma kroppshållningen så att individen sitter ergonomiskt. RaR kan stödja repetitiva övningar och förstärka intensiteten, vilket gynnar individens rehabilitering (19). Detta innebär att om individen inte innehar styrkan eller förmågan till utförandet av armrörelsen, så medverkar RaR i rörelsen (2–4,19). RaR kan också vara en resurs för AT under rehabiliteringen (2). Med hjälp av RaR kan AT erbjuda mer repetitiv träning med olika intensiteter, för en bättre återhämtning vilket ökar chanserna till att individen förbättrar armfunktionen efter stroke (2).

Vid användandet av RaR ges en feedback under- och efter övningarna på datorskärmen och vid behov auditiv feedback under träningen (22). Den visuella feedbacken som ges, tydliggör att förbättringar sker och kan därmed höja motivationen hos individen (22).

RaR ställer krav på individen som t ex att kunna ta emot och förstå instruktioner varför denna typ av rehabilitering inte anses vara lämpligt för personer med kognitiva svårigheter efter stroke (4).

7

2.5 Problemformulering

I dagsläget använder AT företrädesvis uppgiftsorienterad behandling vid strokerehabilitering (2,16). Flera studier (2,4,19) påpekar att RaR är under utveckling och skulle kunna bidra till den arbetsterapeutiska behandlingen och ge en ökad möjlighet för individens återhämtning vid stroke (2–4,19,21). En sammanställning av befintlig forskning där en jämförelse görs mellan RaR och traditionell arbetsterapi, exempelvis uppgiftsorienterad arbetsterapi skulle kunna öka kunskapen inom behandling vid stroke.

Med denna sammanställning kan AT få en förståelse för eventuella skillnader mellan de olika rehabiliteringarna och därmed bättre underlag vid val av behandling gentemot olika individer.

3. Syfte

Syftet är att sammanställa forskning om robotassisterad rehabilitering i jämförelse med traditionell arbetsterapi för individer som drabbats av stroke.

Frågeställningar:

1. Är robotassisterad rehabilitering mer effektiv för att förbättra ADL vid stroke jämfört med traditionell arbetsterapi?

2. Är robotassisterad rehabilitering mer effektiv för att förbättra armfunktionen vid stroke jämförelsevis med traditionell arbetsterapi?

3. Vilka för-och nackdelar finns med robotassisterad rehabilitering?

4. Metod

Som metod valdes en litteraturstudie (23) för att ge en översiktlig bild av kunskapsläget inom robotassisterad rehabilitering i jämförelse med traditionell arbetsterapi för individer som drabbats av stroke.

4.1 Litteratursökning

Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL with full text plus (Cinahl), PubMed och Psycinfo. Dessa valdes eftersom de innehåller studier om arbetsterapi.

För att finna relevanta sökord så genomfördes en pilotsökning med följande ord occupational

performance, occupational therapy, robotics och stroke (23). De titlar som kom upp vid

denna sökning lästes igenom och då framkom fler sökord som gjorde det möjligt att specificera sökningen (24). Trunkering användes för ordet occu* vilket vidgar sökningen ytterligare eftersom det inkluderar alla varianter av det begreppet (25). Detta resulterade i fler träffar och användes istället för occupational therapy och occupational performance.

När slutsökningen genomfördes användes både ämnesord (MeSH/DE/MH) och fritextord. Ämnesord användes för att precisera sökningen och fritextord används för att bredda sökningen (24). Om endast fritextord används riskeras det att bli alldeles för många studier vilket undviks genom att kombinera både fritext och ämnesord (24).

De ämnesord som användes var Stroke och Robotics och fritextorden var Cerebrovascular

accident, Occu*, Robot-assisted therapy och Upper extremity. Dessa sökord kombinerades

med hjälp av booleska operatorer, AND och OR (24). Två sökblock skapades med

cerebrovascular accident och stroke samt robotics och robot-assisted therapy. I sökblocken kombinerades orden med OR (se tabell 1), vilket bidrog till att alla referenser som innehåller

8

något av orden framkommer vilket breddade sökningen (24). Ordet AND användes sedan för att kombinera sökblocken och de andra sökorden Upper extremity och Occu* (se tabell 1). Med hjälp av AND så fokuseras sökningen på ett mer avgränsat område, vilket innebär att de referenser som kommer med sökningen innehåller alla sökord (24). Begränsningar som användes var att studierna skulle vara peer-review, skrivna på engelska samt vara publicerade mellan 2010–2020.

När de olika kombinationerna samt begränsningarna hade genomförts så resulterades det i 41 träffar i Cinahl, 113 i PubMed och 18 i Psycinfo. Slutsökningen genomfördes: 2020-10-17

Tabell 1. Sökmatris Nr Sökord Antal träffar Cinahl Antal träffar Pubmed Antal träffar Psychinfo Urval 1 titlar Urval 2 abstrakt Urval 3 dubbletter Urval 4 full text Urval 5 kvalitets analys 1 Occu* 481 450 2 652 920 469 575 2 Upper extremity (fritext) 18 154 183 776 4562 3 Stroke (ämnesord) 70 453 136 751 11 453 4 Cerebrovascular accident (fritext) 59 161 349 344 23 341 5 3 OR 4 76 157 349 344 24 053 6 Robotics (ämnesord) 7893 28 729 6097 7 Robot-assisted therapy (fritext) 453 6247 136 8 6 OR 7 8044 29 552 6120 9 1 AND 2 AND 5 AND 8 41 113 18 10 Begränsning årtal: 2010–2020, peer-review, engelska (Cinahl) 31 18 12 12 7 5 11 Begränsning årtal: 2010–2020, engelska (PubMed) 89 48 32 22 15 7 12 Begränsning årtal: 2010–2020, peer-review, engelska (Psycinfo) 15 9 7 5 4 2

9

4.2 Urval

Vid urvalet så användes inklusion- och exklusionskriterier. Litteraturstudiens

inklusionskriterier var att studierna skulle handla om individer med stroke, arbetsterapi, försvagad arm samt RaR. Exklusionskriterierna var studier som handlade om exoskelett samt litteraturstudier.

Utifrån inklusion- och exklusionskriterier samt litteraturstudiens syfte genomfördes ett antal urval. I urval 1 lästes alla titlar och de som uppfattades som relevanta, sparades till nästa urval (se tabell 1). I urval 2 lästes studiernas abstrakt och de som uppfattades som relevanta sparades till nästa urval (se tabell 1). I urval 3 sorterades dubbletter bort (se tabell 1). I urval 4 lästes studierna i fulltext, vilket resulterades i sammanlagt 26 studier som sparades till sista urvalet (se tabell 1). I urval 5 genomfördes en kvalitetsanalys av studierna vilket resulterades att 14 studier inkluderades i uppsatsens resultat (se tabell 1).

4.3 Kvalitetsgranskning

När studierna identifierades behövdes sedan en kvalitetsgranskning göras för att inkludera studierna som har hög eller måttlig kvalitet, medans de med låg kvalitet exkluderades (25). Vid kvalitetsgranskningen lästes studierna ett flertal gånger och sedan diskuterades

innehållet. Till stöd vid granskningen användes checklistor från Forsberg et al. (25), som innehåller olika frågor beroende på studiens design (25). Utifrån de svar som checklistan gavs, bedömdes kvaliteten på studierna som; låg, medel eller hög. De studier som kunde svara “ja” på alla frågor utifrån checklistan bedömdes ha hög kvalitet (25). Utifrån granskningen bedömdes tre inneha hög kvalitet (26–28). De studier som svarade “ja” på följande frågor:” vad syftet med studien var, undersökningsgrupp, vad målet med interventionen var, vilka mätningsmetoder som används, samt om den hade klinisk

betydelse”, bedömdes inneha måttlig kvalitet. Utifrån denna granskning bedömdes 11 inneha måttlig kvalitet (29–39). Resterande studier bedömdes som låg kvalitet, dessa exkluderades. Samtliga studier som inkluderas var etiskt godkända (40).

De studier som inkluderades i studien redovisas i en artikelmatris utifrån syfte, metod, resultat och kvalitetsnivå (se bilaga 1).

4.4 Dataanalys

Som stöd i dataanalysen användes Fribergs (41) tre analyssteg (41). Enligt steg 1 innebar det att läsa studierna flertal gånger vilket genomfördes för att få en större förståelse för helheten samt att det som var av vikt för frågeställningarna markerades (41). Steg 2 handlade om att få en översikt över det relevanta som framkommer från studierna, vilket bidrog till att en

översiktstabell skapades för att visa vilken eller vilka frågeställningar som studierna svarade på (se tabell 2). Steg 3 innebar att finna likheter och eventuella skillnader i de studier som handlade om samma ämne (41). Alla 3 analyssteg genomfördes först enskilt, sedan jämfördes samt diskuterades det som framkommit utifrån syftet och frågeställningarna gemensamt. De frågeställningar som vi utgick från var:

Frågeställning 1. Är robotassisterad rehabilitering mer effektiv för att förbättra ADL vid stroke jämfört med traditionell arbetsterapi?

Frågeställning 2. Är robotassisterad rehabilitering mer effektiv för att förbättra armfunktionen vid stroke jämförelsevis med traditionell arbetsterapi?

10

Fribergs (41) tre analyssteg, bidrog det till större förståelse över studiernas innehåll vilket underlättade att finna svaren på vårt syfte och frågeställningar (41).

4.5 Etiska överväganden

Enligt Forsberg et al. (25) är det av vikt att de inkluderade studierna är granskade av en etisk kommitté, vilket majoriteten av studierna är (26–28,30–36,38,39). I de studier där det inte framkommer tydligt om de har blivit etiskt granskade eller ej är alla publicerade i American journal of occupational therapy (AJOT) (29,37). De studier som blir publicerade i AJOT ska vara etiskt granskade för att få publiceras (42). Genom att studierna var etiskt granskade så visar det på att de följer forskningsetiska principer, vilket påpekar att individerna i studien inte har skadats under interventionen och att vinsten överstiger risken vid deltagandet under interventionen (43). Dessa principer inkluderar också att individerna ska få information om interventionen, att de är anonyma samt att de kan avbryta studien när som helst även om de har skrivit på samtycke (43). Enligt Godforskningssed (40) finns det riktlinjer som forskaren ska följa som under denna litteraturstudie har beaktats, exempelvis att forskaren inte ska plagiera från andra forskares material, vara öppen om hur forskningen har bedrivits samt inte låta sina personliga värderingar spela roll (40). Det är även av vikt att redovisa alla resultat, oavsett om det gav stöd eller inte till syftet (25).

5. Resultat

Resultatet baserades på 12 randomiserade kontrollerade studier (RCT) (26–29,31–34,36–39), en Kluster kontrollerad studie (CCT) (30) och en pre-och post studie (35). Antal individer i studierna varierade mellan 5 till 43 och studierna pågick mellan 3 till 8 veckor (se bilaga 1). Flera av studierna hade kombinationsbehandling (26–32,34,36,37), vilket betyder att RaR gruppen även får traditionell arbetsterapi (se bilaga 1). Definitionen av

kombinationsbehandling i denna studie, är när traditionell arbetsterapi ingår och pågår i minst 15 minuter innan eller efter RaR.

Dessa studier är utförda i Taiwan, Korea, Italien, Kanada, Kina och Mexiko samt publicerade mellan 2011–2020. Studierna använde sig av olika bedömningsinstrument vid mätning av armfunktion (26–39) och ADL (26–28,31,32,34–36) vid användandet av RaR. Individerna som inkluderades har drabbats av stroke, med symtom försvagad rörelseförmåga i armen (26–39), samt inga kognitiva svårigheter som att ta-och förstå instruktionerna (26–34,36–39). För att skapa översikt över vilka studier som svarar på vilken frågeställning samt vilken

11

Tabell 2, översiktstabell Studie

Referensnummer

Frågeställning 1 Frågeställning 2 Frågeställning 3 Namn på robot

(26) X X X Bi-Manu-Track (stationär) (27) X X X Bi-Manu-Track (stationär) (28) X InMotion 3.0 (stationär) (29) X X Bi-Manu-Track & InMotion 3.0 (stationär) (30) X X InMotion 2.0 & InMotion 3.0 (stationär) (31) X X X Bi-Manu-Track (stationär) (32) X X X REJOYCE (stationär)

(33) X WAM & Proficio

(stationär) (34) X X X Gloreha (handske) (35) X HERO (handske) (36) X X X Fourier M2 (stationär) (37) X X Bi-Manu-Track (stationär) (38) X X Amadeus (stationär) (39) X Bi-Manu-Track (stationär)

5.1 Förbättring av ADL förmågan

I alla studier som bedömer ADL så fick RaR gruppen en kombinationbehandling av traditionell arbetsterapi och RaR (26,27,31,32,34,36).

De bedömningsinstrument som används vid ADL bedömning är; Stroke Impact Scale (SIS) (31), ABILHAND (26,27), Modified Barthel Index (MBI) (32,36), Barthel Index (BI) (34) och

12 SIS är ett självskattningsinstrument som bedömer flera kategorier, bland annat

ADL-förmågan. Studien (31) har tre grupper, en grupp får RaR och två grupper får olika former av traditionell arbetsterapi. Studien påvisar signifikant skillnad mellan grupperna när det gäller förbättrad ADL-förmåga, till fördel för RaR, ADL-förmågan förbättras även inom grupperna dock ingen signifikant skillnad (31).

ABILHAND är ett självskattningsinstrument där frågor om upplevelser och känslor ställs

gällande självständighet av aktivitetsförmågan i sin ADL. ABILHAND används i två studier (26,27). Enligt Liao et als. studie (26) påvisas signifikant skillnad mellan RaR gruppen och traditionell arbetsterapi gruppen, till fördel för RaR (26). Vidare påvisas förbättring inom grupperna av ADL förmågan, dock ingen signifikant skillnad (26). Den andra studien (27) har två RaR grupper och en grupp med traditionell arbetsterapi, studien påvisar ingen signifikant skillnad på ADL förmågan vare sig inom eller mellan grupperna (27). Dock påvisar en av RaR grupperna större förbättringar av ADL förmågan jämförelsevis med de två andra grupperna (27).

Två studier använder MBI, som är ett bedömningsinstrument för aktivitetsförmågan.

Studierna har två grupper, en RaR- och en traditionell arbetsterapigrupp. Signifikant skillnad avseende ADL förmågan inom och mellan grupperna visas i Lee et als. studie (32) till fördel för Rar. I Xu et als. studie (36) kunde ingen signifikant skillnad ses mellan grupperna, men förbättringar gjordes avseende ADL förmågan inom respektive grupp (36).

Liao et als. (26) studie använder FIM, som är ett bedömningsinstrument som undersöker individens fysiska, psykologiska och sociala förmågor vid utförande av ADL. Studien påvisar förbättring av ADL förmågan, dock ingen signifikant skillnad vare sig inom eller mellan grupperna (26).

Villafañe et als. (34) studie med två grupper, en RaR- och en traditionell arbetsterapigrupp använder BI, som är ett bedömningsinstrument för aktivitetsförmågan (34). Studien påvisar signifikant skillnad av ADL förmågan inom grupperna, dock påvisar det ingen signifikant skillnad mellan grupperna (34).

Sammanfattningsvis påvisar tre studier signifikant skillnad vid mätning av ADL förmågan mellan grupperna, till fördel för RaR (26, 31, 32) jämförelsevis med traditionell arbetsterapi. I Villafañe et als. (34) studien påvisades signifikant skillnad inom grupperna, både i RaR och traditionell arbetsterapi (34). Tre studier visade således ingen signifikant skillnad mellan RaR och traditionell arbetsterapi avseende ADL-förmågan (27, 34, 36).

5.2 Förbättring av armfunktion

I majoriteten av studierna innefattar RaR både robotiserad rehabilitering och traditionell arbetsterapi (kombinationsbehandling) (26,27,29–32,34,36,37). Utav de 10 studier som besvarar frågeställningen har sex studier en RaR grupp och jämförs med traditionell arbetsterapi (26,31,32,34,36,38). Fem av dessa studier har kombinationsbehandling

(26,31,32,34,36), medans Orihuela-Espina et als. (38) studien inte har det. De fyra resterande studierna har två RaR grupper och jämförs med traditionell arbetsterapi, vidare har samtliga studier kombinationsbehandling (27,29,30,37).

De bedömningsinstrument som används vid mätning av armfunktion i studierna är;

Fugl-Meyer Assessment (FMA) (26,27,29–32,36–38) , Modified Ashworth Scale (MAS)

13 Motor activity Log (MAL-AOU/QOM) (26,27,29–31), QuickDash (34) och Wolf motor function test (WMFT) (36).

5.2.1 Jämförelse mellan en RaR grupp och traditionell arbetsterapi

Bedömningsinstrumenten som används vid mätningen av armfunktionen är; FMA

(26,31,32,36,38), MI (34,38), MAS (34) och MAL (AOU och QOM) (26,31). I majoriteten av studierna innefattar RaR både robotassisterad rehabilitering och traditionell arbetsterapi (kombinationsbehandling) (26,32,34,36), medans Orihuela-Espina et als. (38) studie har ingen kombinationsbehandling i RaR gruppen (38).

FMA mäter effekten av armfunktionen. Fem av sex studier använder detta instrument

(26,31,32,36,38). Bedömningen med FMA visar signifikanta skillnader avseende armfunktionen mellan grupperna i två studier, till fördel för RaR grupperna (26,32). Studierna påvisar förbättringar av armfunktionen inom grupperna, dock ingen signifikant skillnad (26,31,32,36,38).

Två studier använder sig av MI (34,38), som mäter armfunktionen. Inom och mellan

grupperna påvisar det förbättring av armfunktionen, dock ingen signifikant skillnad (34,38). I skattningsinstrumentet MAL ställs frågor om användandet av den försvagade armen i sin ADL. I denna ingår det två tilläggsinstrument. Dessa är; Amount of use (AOU) och Quality of

movement (QOM). Liao et als. studie (26) påvisar signifikant skillnad mellan grupperna av

användandet av armen, till fördel för RaR (26). Wu et als. studie (31) påvisar att traditionell arbetsterapi gruppen har högre förbättring av armfunktionen än RaR gruppen, dock ingen signifikant skillnad (31).

Bedömningsinstrumentet WMFT, består av aktiviteter som går på tid för att se användandet av den försvagade armen. Den studie som använder detta bedömningsinstrument, påvisar förbättringar mellan och inom grupperna av användandet av armen, dock ingen signifikant skillnad (36).

Vid bedömning av spasticitet i armen, används bedömningsinstrumentet MAS. Den studie som använder detta instrument, påvisar ingen signifikant skillnad mellan eller inom grupperna av spasticiteten i armen (34).

Genom självskattningsinstrumentet QuickDASH, får individen får skatta sitt användande av den försvagade armen. Den studien som använder instrumentet, påvisar små förbättringar mellan grupperna av självskattning av användandet av armen, dock ingen signifikant skillnad (34).

Av dessa sex studier påvisar två signifikant skillnad vid mätning av armfunktionen mellan grupperna, till fördel för RaR (26,32). En av dessa påvisar signifikant förbättring vid

användandet av den försvagade armen (26). Övriga fyra studier (31, 36, 38, 36) visade ingen signifikant skillnad avseende armfunktion, användandet av den försvagade armen eller spasticitet.

14

5.2.2 Jämförelse mellan två RaR-grupper och traditionell arbetsterapi

De bedömningsinstrument som används vid mätning av armfunktion i studierna var; FMA (27,29,30,37), MAS (27,29,37), MAL (AUO och QOM) (27,29,30) och MRC (27,29,30,37). I dessa studier (27,29,30,37) har samtliga RaR grupperna kombinationsbehandling.

Enligt bedömningen utifrån FMA, påvisar två studier signifikant skillnad mellan grupperna vid mätning av armfunktionen, till fördel för RaR grupperna (27,29). Hung et als. (29) studie påvisar även signifikant skillnad inom samtliga grupper (29). Två studier påvisar inga

signifikanta skillnader mellan eller inom grupperna gällande armfunktionen (30,37). Fyra studier mäter muskelstyrkans förändring med MRC (27,29,30,37). Hsieh et als. (30) studie påvisar signifikant skillnad mellan grupperna, till fördel för RaR (30). Hung et als. (29) studie påvisar signifikant skillnad inom grupperna av muskelstyrkan i armen, till fördel för RaR (29). Resterande studier påvisar förbättringar av muskelstyrkan i armen, dock ingen signifikant skillnad (27,37).

Vid bedömning av spasticitet, används bedömningsinstrumentet MAS i två studier (29,37). Hung et als. (29) studie påvisar signifikant skillnad mellan grupperna, till fördel till RaR samt inom grupperna av spasticiteten i armen, till fördel inom en av RaR grupperna (29). I Yang et als. (37) studie påvisar förbättringar både inom och mellan grupperna av spasticiteten i armen, dock ingen signifikant skillnad (37).

Vid MAL (AUO och QOM) som mäter användandet av den försvagade armen, så påvisar två studier signifikant skillnad av armfunktionen mellan grupperna, till fördel för RaR (27,30). Dessa studier påvisar även förbättringar inom grupperna dock ingen signifikant skillnad (27,30). I Hung et als. studie påvisar signifikant skillnad av armfunktionen inom grupperna, till fördel för RaR (29).

Sammanfattningsvis påvisar tre av dessa fyra studier signifikant skillnad mellan grupperna vid mätning av armfunktionen, till fördel för RaR (27,29,30), både avseende muskelstyrkans förändring (30), spasticitet (29) och användandet av den försvagade armen (27,30). En studie påvisar även signifikant skillnad inom grupperna, till fördel för RaR (29).

5.3 Fördelar respektive nackdelar av Robotassisterad rehabilitering 5.3.1 Fördelar

RaR påvisar förbättringar i individernas spasticitet och muskelstyrka, vilket förbättrar armfunktionen vid användandet av den försvagade armen och kan underlätta vid

aktivitetsutförandet (28,29,32,36–39). De två studierna som använder sig av robothandsken, nämner hur mobil och lätt de är för individen vid användandet (34,35). Det innebär att individen inte behöver förflytta sig exempelvis till ett sjukhus för att få sin rehabilitering, utan individen kan göra den hemma (34,35).

RaR ger visuell-och auditiv feedback direkt till individen under rehabiliteringen (26–34,36– 39), vilket kan bidra till ökad motivation. Även simulering visuellt av det verkliga livet och guidning under rehabiliteringen går att få beroende på robotmodell, vilket också kan höja individens motivation (36).

15

RaR erbjuder mer repetitiva samt olika intensiteter i övningen vid rehabiliteringen (26–39), samt stöttar vid behov att utföra rörelsen (26–39). Vidare erbjuder RaR olika svårighetsgrader i armrörelsen, allt eftersom individen utvecklas (26–33,36–39).

5.3.2 Nackdelar

Något som blir svårt med enbart RaR, är att relatera till individens aktivitetsförmåga (26,28). Vidare ger RaR mer kognitiv trötthet i och med att de visuella kräver mycket planering i övningarna och viss smärta kan förekomma i armen (27).

Gällande robothandsken är det svårigheter att rengöra dem på grund av de elektroniska i handsken (34,35). Ytterligare kan robothandsken ge värmeskador vid användning under längre tider (34). Inköp av RaR kan även vara en kostnadsfråga för vården (34,36,38)

6. Diskussion

6.1 Resultatdiskussion

Studiens resultat visar att enbart RaR inte är lämpligt, utan bör kombineras med traditionell arbetsterapi vid rehabiliteringen av ADL och förbättring av armfunktion, alltså en

kombinationsbehandling för att höja aktivitetsförmågan. RaR stödjer individen med repetitiva övningarna med olika intensitet. Ytterligare vid användandet av RaR minskar muskeltonus och spasticitet som vidare underlättar armfunktionen vid ADL. Robothandsken är portabel vilket möjliggör att rehabiliteringen kan genomföras självständigt hemma.

6.1.1 ADL

Tidigare studier (44–46) påvisar att RaR kan bidra till förbättrad aktivitetsförmåga inom ADL, vilket även påvisas av flera studier i denna studies resultat (26,31,32). Förbättrande av ADL bidrar till ökad självständighet i individens vardag, vilket kan bidra till ökad livskvalite (5,6,44–46).

Enligt Duret et al (47) påvisar de att enbart RaR inte förbättrar aktivitetsförmågan inom ADL (47), vilket även framgår i denna studies resultat. Det vill säga att RaR bör kombineras med traditionell arbetsterapi för att förbättra individens ADL förmåga (26,31,32,34). Den

bidragande faktorn kan vara att AT har ett klientcentrerat perspektiv och utgår från individens behov i vardagen, vilket innebär att AT anpassar sig vid förändringar (7,8), vilket troligtvis inte sker i samma utsträckning vid RaR.

Tidigare studier (48–50) gällande robothandsken påtalar förbättrad greppförmåga, vilket ökar möjligheten för individen att exempelvis äta självständigt, detta påvisas även i denna studie (34,51). Vid användning av robothandsken (34,35,48) visas också en minskning av spasticitet och ökad muskelstyrka, vilket kan öka möjligheten till att utföra sin ADL.

6.1.2 Armfunktion

Enligt Lindberg et al. (52) är det nödvändigt att använda sig mer av repetitiva övningar och olika intensitet vid rehabiliteringen för ökad återhämtning efter stroke (52), vilket RaR kan erbjuda jämförelsevis med traditionell arbetsterapi (2). Vidare påvisas även att spasticitet förbättras genom olika intensitet och antalet repetitioner, därefter förbättras armfunktionen (1,53). Trots detta visar endast Hung et als. (29) studie signifikant skillnad av spasticitet vid användande av RaR. Vidare upptäcktes en differens mellan robotmodellerna vid användandet

16

av bedömningsinstrumentet MAS (29,34,37). Hung et als. (29) studie var den enda av dessa tre studier (29,34,37) som använde robotmodellen InMotion vilket kan vara den bidragande faktorn till den signifikanta skillnaden, då det kan antas att olika robotmodeller kan ha olika effekter på armfunktionen. Detta är något som kan behövas beaktas i kommande studier. I föreliggande studie framkommer dock att RaR kombinerat med traditionell arbetsterapi påvisar signifikant skillnad i armfunktionen jämförelsevis med enbart traditionell arbetsterapi (26,27,29,30,32). Bidragande faktorer till detta kan vara intensiteten och de repetitiva

övningar som erbjuds vid RaR och beskrivs i tidigare studier (44,47,54).

Enligt denna studie och tidigare forskning bidrar RaR till förbättring i armfunktionen som kan underlätta aktivitetsutförandet (44,47,54), vilket enligt Kielhofner (9) behövs för att höja aktivitetsförmågan i sin ADL (9). En av MOHO:s tre komponenter, “Utförandekapacitet” beskriver att funktionsnedsättningen kan orsakas av försvagning i muskler och av spasticitet, vilket innebär att funktionen kan behövas rehabiliteras för att möjliggöra aktivitetsutförandet (9). RaR kan då uppfattas som en resurs vid minskning av spasticiteten, för att underlätta individens ADL.

Duret et al. (47) och Norouzi-Gheidari et al. (55) påtalar båda att enbart RaR inte är lämpligt för att höja aktivitetsförmågan hos individen, utan bör kombineras med traditionell

arbetsterapi (47,55), vilket kan vara en förklaring till varför majoriteten av de inkluderade studierna har kombinationsbehandling (26–32,34,36,37).

6.1.3 För- och nackdelar

Något som har utvecklats med åren, är feedbacken som ges direkt vid RaR. Detta sker både under övningen och efter övningen. Lindberg et al. (1) påtalar att detta motiverar individen till rehabilitering (1). Även den virtuella möjligheten vid RaR har positiv påverkan vid rehabiliteringen, eftersom det kan upplevas roligare (1). Den visuella feedbacken och möjligheten att få auditiv feedback under RaR, kan vara bidragande faktor till de bättre resultaten som påvisas i denna studie samt tidigare forskning (26–34,36–39,48), av den orsak att det tydliggörs förbättringar för individen, vilket kan bidra till ökad motivation att utföra rehabiliteringsplanen (14,17).

Svårigheter som Villafañe et al. (34) påtalar är att robothandsken kan bli svår för individen att rengöra, utan att riskera förstöra de elektroniska i handsken (34), om den förskrivs ut. Vidare kan inte individer med svåra kontrakturer använda denna robothandske, eftersom den kan leda till smärta för individen vid sträckning och böjning av fingrarna (34,35). Detta är något som tidigare litteratur inte nämner, där tas endast upp att kognitiva nedsättningar är ett hinder för användandet av RaR (4).

6.1.4 Övrig diskussion

I resultatet redovisas även förbättringar inom grupperna, eftersom en jämförelse mellan RaR och traditionell arbetsterapi görs och det ansågs då viktigt att inkludera förbättringar inom grupperna, för att få med alla skillnader oavsett behandling.

Något som upplevs saknas är kvalitativa studier, för att få individens perspektiv och

17

efter avslutad rehabilitering. Hsu et als. (39) studie är en av få studier som redovisar uppföljning efter avslutad behandling vid RaR. Resultatet visade att RaR gruppen använde sin försvagade arm mer i sin ADL, än gruppen som gavs traditionell arbetsterapi (39). Detta kan antyda att RaR ger kvarstående förbättring i förhållande till traditionell arbetsterapi. Detta kan dock inte stärkas av de övriga inkluderade studierna, utan de påtalar endast att uppföljningar bör göras för att kunna se den långvariga effekten utav RaR (26–34, 36–38). Detta bör beaktas vid kommande studier för att påvisa eventuella bestående effekter.

Svaren på frågeställning 1 och 2, där flera studier påvisar att kombinationsbehandling bidrar till förbättring inom både ADL och armfunktionen (26,27,32,34,36), antyder att denna form av behandling skulle vara att föredra vid strokerehabilitering. Detta kan grunda sig i att RaR och traditionell arbetsterapi påverkar den försvagade armen på olika sätt vid rehabiliteringen. Uppskattningsvis är att studierna generellt inte inkluderat individer med svåra symtom av stroke, som påverkar individens armfunktion av att böja och sträcka den försvagade armen (26–34,36–39) som t ex. kontrakturer, detta kan ha påverkat studiernas resultat mer positivt. Vidare har de inkluderade studierna höga krav på individerna, vilket påvisas i deras

inklusions-och exklusionskriterier exempelvis att individen ska kunna ta emot och förstå instruktionerna och inte ha några andra kognitiva svårigheter (26–34,36–39). Det kan därför antas att deltagarna har milda symtom av stroke i de inkluderade studierna. Detta skulle kunna medföra att det kan bli svårt att generalisera RaR till alla som drabbats av stroke. Vidare är det svårt att generalisera resultatet eftersom majoriteten av studiernas deltagarantal var lågt, studierna pågick under kort tid och saknar uppföljningar. Beaktas detta i kommande studier och påvisas fördelar med långtidseffekter, skulleRaR kunna bli en resurs inom strokerehabiliteringen i framtiden.

6.2 Metoddiskussion

Studiens syfte var att sammanställa forskning om RaR i jämförelse med traditionell arbetsterapi för individer som drabbats av stroke. Utifrån syftet valdes litteraturstudie som metod, detta ansågs vara relevant eftersom syftet med en litteraturstudie är att skapa en översikt över ett specifikt område (41). Vidare så skapades frågeställningar samt inklusion- och exklusionskriterier utifrån syftet. De 14 studier som inkluderades var publicerade mellan 2011–2020, detta betyder att litteraturstudien innehåller den senaste kunskapen. Eventuellt skulle årtalet kunna begränsas ytterligare eftersom forskning är en färskvara. Detta gjordes dock inte eftersom det begränsar antalet träffar (25).

Cinahl, PubMed och Psycinfo användes som databaser vid sökningen vilka enligt Forsberg et al. (23) bland annat innehåller litteratur om arbetsterapi. Sökning i dessa databaser resulterade i relevanta träffar. En pilotsökning genomfördes för att identifiera relevanta sökord, detta är en styrka och bidrog till att relevanta studier för syftet hittades (23). Både ämnesord,

fritextord och trunkering av Occu* (se tabell 1) användes. Flera av fritextorden hade kunnat sökts som ämnesord, dock resulterade det i ett minskat antal träffar vilket bidrog till att slutsökningen gjordes så som den beskrivs i metoden.

Vid sökningen användes Booleska sökoperatorerna OR och AND, vilket kan anses vara en styrka eftersom OR breddar sökningen och AND gör så att antal träffar minskar (24). Detta resulterade i relevanta träffar som svarade på syftet.

En provsökning gjordes genom att använda sökkombinationen Robotics NOT Exoskeleton, detta resulterade i att ett flertal studier försvann som innehöll båda orden vilket bidrog till att denna sökkombination inte användes. I urvalsprocessen användes in-och exklusionskriterier

18

för att lättare välja studier som ska ingå. Inklusionskriterierna som användes var att studierna skulle handla om individer med stroke, försvagad arm samt RaR. Exklusionskriterierna var studier som handlade om exoskelett eller var litteraturstudier. In- och exklusionskriterierna ansågs vara tillräckliga eftersom de bidrog till att relevanta studier för litteraturstudiens syfte valdes ut.

De studier som inkluderades i studien har kvalitetsgranskat enligt granskningsmallar i Forsberg et al. (25). Med stöd av dessa så har de studier med hög och måttlig kvalitet

inkluderats och de med låg kvalitet exkluderades (25). Författarna var överens om kvaliteten på majoriteten av studierna, dock fanns det osäkerhet kring en artikel, innehållet besvarade studiens syfte men den hade få deltagare vilket kan påverka studiens kvalitet (35). Dock svarade den ja på majoriteten av frågorna i Forsberg et als. (25) checklista vilket resulterade i att kvaliteten sattes till måttlig. Alla studier var antingen godkända av en etisk kommitté eller publicerade i en tidning som bara publicerar studier som är etiskt granskade, detta uppfattas som en styrka och ökar kvaliteten på de inkluderade studierna. Det som kan uppfattas som en nackdel vid kvalitetsgranskningen är att kvaliteten på studierna kan vara felbedömd, alltså att högre kvalitet kan ha satts för att kunna inkludera fler studier i studien. Detta försökte

undvikas genom att först läsa studierna enskilt och sedan gemensamt diskutera och gå igenom dem en gång till.

Vid dataanalysen lästes studierna var för sig för att hitta innehållet i studierna som svarar på studiens frågeställningar och syfte. Därefter användes Fribergs (41) tre analyssteg för

litteraturstudier (41). Fribergs (41) tre steg bidrog till att analysen blev strukturerad. Studierna lästes igenom ett flertal gånger för att identifiera och markera det som kunde svara på

frågeställningarna vilket bidrog till att denna litteraturstudies resultat kan ses som tillförlitligt. Något som också stärker tillförlitligheten är att studierna som ingick i denna studie hade liknande resultat. Vidare bidrog detta till att svaren på frågeställningarna var lättidentifierade och kunde sedan skrivas ihop till en syntes i resultatet. Noggrannheten som användes vid genomförandet av metoden, bidrog till att stärka trovärdigheten för denna studie (41). Enligt Friberg (41) så kan teman skapas av det som framkommit i steg 3 genom att föra in likheterna som identifierats under olika rubriker (41). Genom detta kan läsaren få en

förståelse för vad området handlar om. I denna studie användes dock frågeställningarna som analysfrågor och resultatet sammanställdes utifrån dem, vilket underlättade för att besvara studiens syfte. Friberg (41) påpekar att det kan vara bra att använda sig av en analysmatris för att läsaren ska få en bra översikt av materialet (41). I denna studie valdes dock att ha en översiktstabell i resultatet där vilken studie som svarar på vilken frågeställning redovisas samt vilken robot som används och om roboten var stationär eller en handske i studien, för att underlätta för läsaren (Se tabell 2).

Majoriteten av studierna som inkluderades var RCT eller CCT studier (26–34,36–39)och en var en pre-och post studie (35). Syftet med studier som är kvantitativa är enligt Forsberg et al. (25) att hitta bevis för vilken typ av behandling som bidrar till största nytta för individen (25). Eftersom det görs en jämförelse mellan olika behandlingar behövdes RCT och CCT studier inkluderas, vilket ökar trovärdigheten i denna litteraturstudie.

19

7. Slutsats

Resultatet i denna studie visar att en kombination av RaR och traditionell arbetsterapi påverka såväl armfunktion som ADL i positiv riktning. Att använda RaR kliniskt, kan göra rehabiliteringen roligare för individen i och med att uppgifterna är som ett spel och då inte upplevs som rehabilitering samtidigt som det ges visuell- och auditiv feedback direkt. Robothandsken skulle kunna underlätta i vården, då individen kan träna hemma. Detta kan i sin tur de leda till att AT kan arbeta med fler “klienter”. Fler studier behövs för att kunna se långtidseffekten av kombinationsbehandlingen med traditionell arbetsterapi och RaR. Detta för att säkerställa den kliniska användbarheten och effekten av kombinationsbehandlingar.

20

8. Referenslista

1. Lindberg P, Häger C, Hedlund M, Ertzgaard P, Borg J. Sensorimotorisk funktion och behandling vid central pares. I: Borg J, Borg K, Gerdle B, Stibrant Sunnerhagen K, redaktörer. Rehabiliteringsmedicin : teori och praktik. 1:1. Lund: Studentlitteratur AB; 2015. s. 287–308.

2. Bertani R, Melegari C, De Cola MC, Bramanti A, Bramanti P, Calabrò RS. Effects of robot-assisted upper limb rehabilitation in stroke patients: a systematic review with meta-analysis. Neurol Sci. 01 september 2017;38(9):1561–9.

3. MedTech Magazine. HandinMind – nytänkande rehabiliteringsmetod strokepatienter [Internet]. MedTech Magazine. 2013 [citerad 05 oktober 2020]. Tillgänglig vid:

https://www.medtechmagazine.se/article/view/470327/handinmind_nytankande_rehabili teringsmetod_strokepatienter

4. Mazzoleni S, Sale P, Franceschini M, Bigazzi S, Carrozza MC, Dario P, m.fl. Effects of proximal and distal robot-assisted upper limb rehabilitation on chronic stroke recovery. NeuroRehabilitation. 18 juni 2013;33(1):33–9.

5. Berger S. Educating Clients. I: Boyt Schell BA, Gillen G, Scaffa ME, redaktörer. Willard & Spackman`s Occupational Therapy. 12:e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. s. 353–63.

6. Matuska K, Barrett K. Patterns of Occupation. I: Boyt Schell BA, Gillen G, Scaffa ME, redaktörer. Willard and Spackman`s Occupational Therapy. 12:e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. s. 163–72.

7. Cole MB, Tufano R. Applied Theories in Occupational Therapy A Practical Approach. Thorofare: SLACK Incorporated; 2008.

8. Boyt Schell BA, Scaffa ME, Cohn ES, Gillen G, Cohn ES. Contemporary Occupational Therapy Practice. I: Boyt Schell BA, Gillen G, Scaffa ME, redaktörer. Willard & Spackman`s Occupational Therapy. 12:e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. s. 47–58.

9. Kielhofner G. Model Of Human Occupation Teori och tillämpning. 1:5. Lund: Studentlitteratur AB; 2012.

10. Taylor RR. Therapeutic Relationship and Client Collaboration: Applying the Intentional Relationship Model. I: Boyt Schell BA, Scaffa ME, Gillen G, redaktörer. Willard and Spackman`s Occupational Therapy. 12:e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer

Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. s. 425–36.

11. Liedberg G, Persson E. Behandlingar/unimodal rehabilitering. I: Borg J, Borg K, Gerdle B, Stibrant Sunnerhagen K, redaktörer. Rehabiliteringsmedicin: teori och praktik. 1:1. Lund: Studentlitteratur AB; 2016. s. 120–50.

12. Scaffa ME. Occupational Therapy Intervention for Organizations, Communities and Populations. I: Boyt Schell BA, Gillen G, Scaffa ME, redaktörer. Willard and Spackman`s Occupational Therapy. 12:e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. s. 342–52.

13. Dehlin O, Rundgren Å. Geriatrik. 3:1. Lund: Studentlitteratur AB; 2014.

14. Pessah-Rasmussen H. Rehabilitering och eftervård. I: Gottsäter A, Lindgren A, Wester P, redaktörer. STROKE OCH CEREBROVASKULÄR SJUKDOM. 2:1. Lund:

Studentlitteratur AB; 2014. s. 333–46.

15. Blomstrand C, Stibrant Sunnerhagen. Stroke. I: Borg J, Borg K, Gerdle B, Stibrant Sunnerhagen, redaktörer. Rehabiliteringsmedicin: teori och praktik. 1:1. Lund: Studentlitteratur AB; 2015. s. 309–21.

16. Legg LA, Lewis SR, Schofield‐Robinson OJ, Drummond A, Langhorne P. Occupational therapy for adults with problems in activities of daily living after stroke. Cochrane

21

Database Syst Rev. 19 juli 2017;(7).

17. Woodson AM. Stroke. I: Radomski MV, Latham CAT, redaktörer. Occupational therapy for physical dysfunction. 7:e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer

Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. s. 999–1041.

18. Flinn NA. Learning. I: Radomski MV, Latham CAT, redaktörer. Occupational therapy for physical dysfunction. 7:e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. s. 394–411.

19. Tsabedze T, Hartman E, Abrego E, Brennan C, Zhang J. TSA-BRAG: A Twisted String Actuator-powered Biomimetic Robotic Assistive Glove [Internet]. [citerad 05 oktober 2020]. Tillgänglig vid: https://packpages.unr.edu/media/3073/ismr_brag2020.pdf 20. Luo M. Finger Orientation for Robotic Hands. I: Carbone G, redaktör. Grasping in

Robotics [Internet]. London: Springer-Verlag; 2013. s. 159–88. Tillgänglig vid: www.springer.com

21. Salvietti G, Hussain I, Cioncoloni D, Taddei S, Rossi S, Prattichizzo D. Compensating Hand Function in Chronic Stroke Patients Through the Robotic Sixth Finger. IEEE Trans Neural Syst Rehabil Eng. februari 2017;25(2):142–50.

22. Brackenridge J, Bradnam LV, Lennon S, Hobbs JJC and DA. A Review of

Rehabilitation Devices to Promote Upper Limb Function Following Stroke [Internet]. Neuroscience and Biomedical Engineering. 2016 [citerad 16 november 2020].

Tillgänglig vid: https://www.eurekaselect.com/140142/article

23. Axelsson Å. Litteraturstudie. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2:4. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 203–20.

24. Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B. Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 4:2. Lund: Studentlitteratur; 2016.

25. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier. 4:e uppl. Stockholm: Natur & Kultur; 2015.

26. Liao W, Wu C, Hsieh Y, Lin K, Chang W. Effects of robot-assisted upper limb rehabilitation on daily function and real-world arm activity in patients with chronic stroke: a randomized controlled trial. Clin Rehabil. 01 februari 2012;26(2):111–20. 27. Hsieh Y, Wu C, Liao W, Lin K, Wu K, Lee C. Effects of Treatment Intensity in Upper

Limb Robot-Assisted Therapy for Chronic Stroke: A Pilot Randomized Controlled Trial. Neurorehabil Neural Repair. 01 juli 2011;25(6):503–11.

28. Hung C-S, Bs Y-W, Hsieh C-Y, Wu Y-T, Lin K, Lin C-L, m.fl. The Effects of Combination of Robot-Assisted Therapy With Task-Specific or Impairment-Oriented Training on Motor Function and Quality of Life in Chronic Stroke. PM&R. 18 augusti 2016;8(8):721–9.

29. Hung C-S, Hsieh Y-W, Wu C-Y, Lin K, Lin J, Yeh L, m.fl. Comparative Assessment of Two Robot-Assisted Therapies for the Upper Extremity in People With Chronic Stroke. Am J Occup Ther. 12 januari 2019;73(1):73012050010p1–9.

30. Hsieh Y, Lin K, Wu C, Shih T, Li M, Chen C. Comparison of proximal versus distal upper-limb robotic rehabilitation on motor performance after stroke: a cluster controlled trial. Sci Rep. 01 februari 2018;8(2019):1–11.

31. Wu C, Yang C, Chuang L, Lin K, Chen H, Chen M, m.fl. Effect of Therapist-Based Versus Robot-Assisted Bilateral Arm Training on Motor Control, Functional

Performance, and Quality of Life After Chronic Stroke: A Clinical Trial. Phys Ther. 01 augusti 2018;92(8):1006–16.

32. Lee M-J, Lee J-H, Lee S-M. Effects of robot-assisted therapy on upper extremity function and activities of daily living in hemiplegic patients: A single-blinded, randomized, controlled trial. Technol Health Care. juli 2018;26(4):659–66.

22

33. Cho K-H, Song W-K. Effects of two different robot-assisted arm training on upper limb motor function and kinematics in chronic stroke survivors: A randomized controlled trial. Top Stroke Rehabil. 13 augusti 2020;1–10.

34. Villafañe JH, Taveggia G, Galeri S, Bissolotti L, Mullè C, Imperio G, m.fl. Efficacy of Short-Term Robot-Assisted Rehabilitation in Patients With Hand Paralysis After Stroke: A Randomized Clinical Trial. Hand N Y N. januari 2018;13(1):95–102.

35. Yurkewich A, Hebert D, Wang RH, Mihailidis A. Hand Extension Robot Orthosis (HERO) Glove: Development and Testing With Stroke Survivors With Severe Hand Impairment. IEEE Trans Neural Syst Rehabil Eng. maj 2019;27(5):916–26.

36. Xu Q, Li C, Pan Y, Li W, Jia T, Li Z, m.fl. Impact of smart force feedback rehabilitation robot training on upper limb motor function in the subacute stage of stroke.

NeuroRehabilitation. 01 januari 2020;47(2):209–15.

37. Yang C-L, Lin K-C, Chen H-C, Wu C-Y, Chen C-L. Pilot Comparative Study of Unilateral and Bilateral Robot-Assisted Training on Upper-Extremity Performance in Patients With Stroke - ProQuest. Am J Occup Ther. 01 mars 2012;66(2):198–206. 38. Orihuela-Espina F, Roldán GF, Sánchez-Villavicencio I, Palafox L, Leder R, Sucar LE,

m.fl. Robot training for hand motor recovery in subacute stroke patients: A randomized controlled trial. J Hand Ther. 01 januari 2016;29(1):51–7.

39. Hsu H-Y, Chiu H-Y, Kuan T-S, Tsai C-L, Su F-C, Kuo L-C. Robotic-assisted therapy with bilateral practice improves task and motor performance in the upper extremities of chronic stroke patients: A randomised controlled trial. Aust Occup Ther J. 17 juli 2019;66(5):637–47.

40. Vetenskapsrådet. Godforskningssed [Internet]. Stockholm: Vetenskapsrådet. 2017 [citerad 28 oktober 2020]. Tillgänglig vid:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

41. Friberg F. Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg F, redaktör. Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3:3. Lund: Studentlitteratur AB; 2017. s. 141–52.

42. American Occupational Therapy Association. Occupational Therapy Code of Ethics (2015). Am J Occup Ther. 01 november 2015;69(supplement 3):6913410030p1–8. 43. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning [Internet]. Stockholm: CODEX. [Okänt år] [citerad 13 november 2020]. Tillgänglig vid: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

44. Yakub F, Md. Khudzari AZ, Mori Y. Recent trends for practical rehabilitation robotics, current challenges and the future. Int J Rehabil Res. mars 2014;37(1):9–21.

45. Riva G, Gaggioli A. Rehabilitation as empowerment: the role of advanced technologies. Stud Health Technol Inform. 2009;145:3–22.

46. Schuster-Amft C, Kerckhoven LV, Berse M, Verheyden G. Immediate effects of

different upper limb robot-assisted training modes in patients after stroke: A case series. Schumacher U, redaktör. Cogent Med. 31 december 2016;3(1):1240282.

47. Duret C, Grosmaire A-G, Krebs HI. Robot-Assisted Therapy in Upper Extremity Hemiparesis: Overview of an Evidence-Based Approach. Front Neurol. 24 april 2019;10(412).

48. Bernocchi P, Mulè C, Vanoglio F, Taveggia G, Luisa A, Scalvini S. Home-based hand rehabilitation with a robotic glove in hemiplegic patients after stroke: a pilot feasibility study. Top Stroke Rehabil. 17 februari 2018;25(2):114–9.

49. Yap HK, Lim J, Goh J, Yeow RC-H. Design of a Soft Robotic Glove for Hand

Rehabilitation of Stroke Patients With Clenched Fist Deformity Using Inflatable Plastic Actuators. J Med Devices. december 2016;10(4):1–6.

23

50. Polygerinos P, Wang Z, Galloway KC, Wood RJ, Walsh CJ. Soft robotic glove for combined assistance and at-home rehabilitation. Robot Auton Syst. 01 november 2015;73:135–43.

51. Yurkewich A, Hebert D, Wang RH, Mihailidis A. Hand Extension Robot Orthosis (HERO) Glove: Development and Testing With Stroke Survivors With Severe Hand Impairment. IEEE Trans Neural Syst Rehabil Eng. maj 2019;27(5):916–26.

52. Lindberg P, Borg J. Hjärnans plasticitet, inlärning och återhämtning efter hjärnskada. I: Borg J, Borg K, Gerdle B, Stibrant Sunnerhagen K, redaktörer. Rehabiliteringsmedicin: teori och praktik. 1:1. Lund: Studentlitteratur AB; 2014. s. 207–22.

53. Sale P, Franceschini M, Mazzoleni S, Palma E, Agosti M, Posteraro F. Effects of upper limb robot-assisted therapy on motor recovery in subacute stroke patients. J

NeuroEngineering Rehabil. december 2014;11(1):1–8.

54. Basteris A, Nijenhuis SM, Stienen AH, Buurke JH, Prange GB, Amirabdollahian F. Training modalities in robot-mediated upper limb rehabilitation in stroke: a framework for classification based on a systematic review. J NeuroEngineering Rehabil. 10 juli 2014;11(1):111.

55. Norouzi-Gheidari N, Archambault P, Fung J. Effects of robot-assisted therapy on stroke rehabilitation in upper limbs: Systematic review and meta-analysis of the literature. J Rehabil Res Dev. 01 juni 2012;49(4):479–96.

1

Bilaga 1 Artikelmatris.

Ref Författare/Land/År Titel Syfte Metod Resultat Kvalité

(29) Ching-yi Wu, Chung-shan Hung, Hsin-pei Yin, Jui-chi Lin, Keh-chung Lin, Li-min Yeh, Yu-wei Hsieh.

Taiwan, 2019

Comparative Assessment of Two Robot-Assisted Therapies for the Upper Extremity in People With Chronic Stroke

Undersöka effekten av RaR på de motoriska funktionerna samt utförandet av ADL vid användning av Bi-Manu- Track (BMT) och InMotion 3.0 (IMT) hos individer med s troke.

● RCT studie

● pågick i 4 veckor ● 30 individer

● 3 grupper: BMT, IMT och kontrollgrupp (KG). BMT och IMT gruppen fick kombination av RaR och traditionell arbetsterapi. KG fick traditionell arbetsterapi.

Bedömningsinstrument; ●

Fugl-Meyer-Assessment(FMA), ● Modified Ashworth Scale

(MAS)

● Motor Activity Log

(MAL)

● Medical Research Council (MRC).

Signifikanta skillnader mellan BMT, IMT och KG fanns på FMA och MAS till fördel för IMT gruppen.

IMT gruppen förbättrades mer enligt MRC än BMT gruppen och KG. BMT gruppen

förbättrades mer enligt MAL än IMT gruppen och KG.

2 (30) Chia-ling Chen,

Ching-yi Wu,

Keh-chung Lin, Ming-wei Li, Tsai-yu Shih, Yu-wei Hsieh.

Taiwan, 2018

Comparison of proximal versus distal upper-limb robotic rehabilitation on motor performance after stroke: a cluster controlled trial Undersöka effekterna av proximalt betonad RT genom att använda InMotion ARM (P-IMT) kontra distal-betonad RT genom att använda InMotion WRIST (D-IMT) jämfört med kontrollgrupp (KG) hos individer med stroke.

● CCT studie

● pågick i 4 veckor ● 40 individer

● 3 grupper: P-IMT, D-IMT och KG.

P-IMT och D-IMT gruppen fick kombination av RaR och traditionell arbetsterapi. KG fick traditionell arbetsterapi. Bedömningsinstrument: ● Fugl-Meyer-Assessment (FMA) ● Medical Research Council (MRC)

Signifikanta skillnader mellan de tre grupperna fanns på distala FMA, totala MRC, distala MRC, MAL

D-IMT-gruppen förbättrades signifikant mer än P-IMT-gruppen på den totala MRC och distala MRC. Vidare förbättrades den distala FMA och distala MRC mer i D-IMT-gruppen än i KG .

3 (31) Chieh-ling Yang,

Ching-yi Wu, Keh-chung Lin, Li-ling Chuang, Hsieh-ching Chen, Ming-de Chen, Wan-chien Huang. Taiwan, 2012

Effect of Therapist-Based Versus Robot-Assisted Bilateral Arm Training on Motor Control, Functional Performance, and Quality of Life After Chronic Stroke: A Clinical Trial

Jämföra effekten av TBAT, RBAT och en kontrollgrupp (KG) på motorisk styrning, funktionell prestanda och livskvaliteten efter stroke.

● RCT studie

● pågick i 4 veckor ● 42 individer

● 3 grupper: TBAT, RBAT och KG.

TBAT fick bilateral träning. RBAT fick kombination av RaR och traditionell arbetsterapi. KG fick traditionell arbetsterapi. Bedömningsinstrument:

● Fugl-Meyer-Assessment

(FMA),

● Motor Activity Log

(MAL)

● Stroke Impact Scale

(SIS).

TBAT påvisade störst

förbättring enligt FMA och KG påvisade störst förbättring enligt MAL, dock ingen signifikant skillnad. SIS visade på signifikant skillnad till fördel för RaR.

Måttlig

(32) Jung-Hoon Lee, Min-Jae Lee, Sun-Min Lee. Korea, 2018

Effects of robot-assisted therapy on upper extremity function and activities of daily living in hemiplegic patients: A singel-blinded, randomized, control trail Undersöka effekten av RaR på övre extremitet och förmågan att utföra ADL, hos individer med hemiplegi efter stroke.

● RCT studie

● pågick i 8 veckor ● 30 individer

● 2 grupper: RaR och kontrollgrupp (KG). RaR gruppen fick kombination av RaR och traditionell arbetsterapi. KG fick traditionell arbetsterapi. Bedömningsinstrument:

● Fugl-Meyer-Assessment

(FMA)

Båda grupperna visade

signifikanta skillnader inom och mellan grupperna efter

interventionen, till fördel för RaR gruppen.

4

● Modified Barthel index

5 (26) Ching-yi Wu, Keh-chung

Lin, Wan-wen Liao, Wan-ying Chang, Yu-wei Hsieh.

Taiwan, 2011

Effects of robot-assisted upper limb rehabilitation on daily function and real-world arm activity in patients with chronic stroke: a randomized controlled trial

Jämföra resultatet av RaR med traditionell

rehabilitering med hjälp av accelerometrar för att studera återhämtning hos individer med stroke.

● RCT studie

● pågick i 4 veckor ● 20 individer ● 2 grupper: RAR och

kontrollgrupp (KG). RaR gruppen fick kombination av RaR och traditionell

arbetsterapi. KG fick traditionell arbetsterapi. Bedömningsinstrument: ● Fugl-Meyer-Assessment (FMA), ● Functional Independence Measure (FIM), ● Motor Activity Log

(MAL),

● ABILHAND

Enligt FMA, MAL och

ABILHAND påvisas

signifikanta skillnader mellan grupperna till fördel för RaR gruppen. FIM påvisade ingen signifikant skillnad.