Livskvalitet hos kvinnor efter en mastektomi på grund av bröstcancer

(1)

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och

står för ungefär 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi är ett av behandlingsalternativen där hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgår ungefär hälften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar både psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. Då cancer drabbar hela människan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktär användbar inom cancervården. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet hos kvinnor som genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien bygger på tio vetenskapliga artiklar varav en kvalitativ och nio kvantitativa från databaserna Cinahl, Medline och PSYCINFO. Sökningen gav totalt 74 sökresultat. Analysen gjordes enligt deduktiv metod med tre frågeställningar som grund. Resultat: Livskvaliteten påverkas av både psykiska, fysiska och sociala faktorer. De psykiska faktorerna domineras av förändrad kroppsuppfattning och känslan av att ha förlorat sin kvinnlighet och femininitet. Vidare handlade de fysiska faktorerna mestadels om komplikationer som smärta och sämre fysisk funktionsförmåga. Fortsättningsvis betonar de sociala faktorerna stöd, familjesituation och relationsstatus. Slutligen identifierades tid som en övrig faktor som påverkade

livskvaliteten. Slutsats: Upplevelsen och utvärderingen av faktorer som påverkar livskvaliteten är väldigt individuell och skall inte generaliseras. Den påverkas av både psykiska, fysiska och sociala faktorer. En helhetssyn på människan med ett subjektivt fokus blir avgörande inom omvårdnaden, speciellt med tanke på variationen som kan ses i

litteraturstudiens resultat.

Sökord: Bröstcancer, kvinnor, livskvalitet, mastektomi.

Livskvalitet hos kvinnor

efter en mastektomi på

grund av bröstcancer

Quality of life in women with breast cancer who

have undergone mastectomy

Matilda Nederfeldt, Sara Tell 2013-04-09

Örebro Universitet, Institution för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap

Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete 15 hp Vårterminen 2013

(2)

Innehåll

1. Inledning ...1

2. Bakgrund ...1

2.1 Bröstcancer ... 1

2. 2 Mastektomi ... 2

2. 3 Livskvalitet ... 3

2. 4 Omvårdnad ... 4

2. 5 Tidigare forskning ... 4

2. 6 Problemformulering ... 5

3. Syfte ...5

4. Metod ...5

4. 1 Datainsamling ... 6

4. 2 Urval ... 6

4. 3 Dataanalys ... 6

4. 4 Etiska överväganden ... 7

5. Resultat ...7

5. 1 Psykiska faktorer ... 7

5. 2 Fysiska faktorer ... 9

5. 3 Sociala faktorer ... 9

5.4 Övrig faktor ... 9

5. 5 Resultatsammanfattning ... 9

6. Diskussion ...10

6.1 Metoddiskussion ... 10

6. 2 Resultatdiskussion ... 12

6.3 Slutsats ... 14

6.4 Klinisk tillämpbarhet ... 14

6.5 Förslag till fortsatt forskning ... 14

7. Referenser...16

Bilaga 1. Sökmatris

(3)

1

1. Inledning

Cancer tillhör en av de vanligaste sjukdomarna och berör alla människor. Enligt beräkning kommer var tredje svensk under sin livstid att drabbas av en cancersjukdom och de flesta har någon i sin omgivning som har eller haft cancer. Vissa cancersjukdomar är ofarliga, dessa kallas benigna och är ytterst sällan livshotande. Det är de maligna cancersjukdomarna som kan vara ett hot mot livet. I Sverige avlider mer än 20000 per år av en cancersjukdom. Sjukdomen är ungefär lika vanlig bland män och kvinnor, men de drabbas delvis av olika typer av cancersjukdomar (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2009).

2. Bakgrund

2.1 Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor (Saand, Sjaastad & Haug, 2004). Den står för ca 30 procent av alla cancerfall bland kvinnor efter en ökning under de senaste årtiondena (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2009). År 2007 fick 7049 kvinnor diagnosen bröstcancer och en av tio kvinnor riskerar att få bröstcancer innan 75 års ålder i Sverige. Den genomsnittliga åldern hos dem som får bröstcancer är 60 år, färre än 5 procent är yngre än 40 år (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2009). Prognosen är i helhet förhållandevis god. Desto tidigare bröstcancer upptäcks desto bättre är prognosen då den relativa femårsöverlevnaden idag är 86 procent. Av kvinnorna lever 75 procent tio år efter diagnosen (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2009).

2.1.1 Patologi

En cancercell delar sig okontrollerat och bildar så småningom en knöl (tumör) som kan sprida sig till andra organ och bilda dottertumörer, vilket innebär att den metastaserar

(Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2009).Det finns olika histopatologiska klassifikationer av bröstcancer. Två stora huvudgrupper är bröstcancer in situ och invasiv bröstcancer.

Bröstcancer in situ kan i regel inte sprida metastaser. Därmed har patienten genomgående en god prognos. Den invasiva cancern har däremot en förmåga att sprida sig och kan leda till fjärrmetastaser1. Idag är chanserna till bot vid en fjärrmetastaserad cancer mycket små och behandling betraktas vanligtvis som palliativ (Holmberg & Frisell, 2010).

Kvinnobröstet består av körtelvävnad, bindväv och fett. Körtelvävnaden består i sin tur av

mjölkalveoler och mjölkgångar. Bröstcancer uppstår nästan alltid från mjölkalveolerna och mjölkgångarna. Försök har gjorts med att dela in bröstcancer i olika stadier efter

allvarlighetsgrad för att kunna jämföra olika tumörer. Stadieindelningen bygger på det så kallade TNM-systemet. Det beskriver modertumörens storlek (T = tumör), förekomst av lymfmetastaser (N = node, dvs. lymfkörtel på engelska) samt fjärrmetastasering (M = metastas). Majoriteten av bröstcancerfallen uppkommer sporadiskt i bröstet med en siffra på mellan 80-85 procent. Dock finns det två kända orsaker till bröstcancer varav joniserad strålning är den ena, som svarar för en väldigt liten del av fallen. Den andra orsaken är

1

(4)

2 autosomalt2 nedärvda mutationer i bland annat BRCA13 och BRCA 24- generna. Idag anses tio procent av alla cancerfall ha en direkt ärftlig bakgrund, och ytterligare tio till femton procent med tydlig familjär anhopning (Holmberg & Frisell, 2010).

2.1.2 Symtom vid bröstcancer

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet som är hård och oöm. Många knölar i bröstet är dock ofta godartade och innebär inte cancer. Andra symtom som kan vara tecken på cancer, är varig eller blodig vätska från bröstvårtan, indragning av huden eller bröstvårtan, eksem på bröstvårtan eller sår som inte läker. Ibland förekommer smärta. En eller flera knölar i armhålan kan dessutom vara symtom på bröstcancer som spridit sig till

lymfkörtlarna (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2005).

2.1.3 Diagnostik vid bröstcancer

Diagnostiseringen av bröstcancer sker enligt riktlinjer som kallas trippeldiagnostik. Det omfattar klinisk undersökning av bröstet, bilddiagnostik som innebär mammografi då röntgenbilder av bröstkörteln i flera plan och ultraljud tas, samt cellprov taget med biopsi (Myklebust, Sørensen & Almås, 2011). Genom analys av cancercellernas arvsmassa (DNA) och deras förmåga att binda vissa hormoner kan ytterligare information om sjukdomens svårighetsgrad och bästa behandlingssätt identifieras (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2009). Magnetisk resonanstomografi, MR, är ett värdefullt komplement i upptäckten av bröstcancer. Mammografiscreening är en systematisk organiserad massundersökning av kvinnor som är fria från symtom där målet är att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadium så att färre kvinnor avlider av sjukdomen (Myklebust et al., 2011).

2.1.4 Behandling

Med hjälp av TNM- systemet5 kan rätt behandlingar identifieras (Holmber & Frisell, 2010). Den viktigaste behandlingsmetoden är kirurgi, som enda behandling eller i kombination med cytostatika, strålbehandling och endokrin behandling (Myklebust et al., 2011). Behandlingen skiljer sig dock beroende på vilket stadium bröstcancer upptäcks och olika prognostiska faktorer i tumörvävnaden (Järhult & Offenbartl, 2006). Vilken kirurgi som används avgörs av tumörens storlek, dess placering och bröstets egen storlek. Det finns två operativa

behandlingar. Vid bröstbevarande behandling avlägsnas tumören tillsammans med så mycket omkringliggande bröstkörtelvävnad för att minimera risken för lokalt recidiv eller spridning. När hela bröstkörteln opereras bort kallas det mastektomi (Myklebust et al., 2011).

2. 2 Mastektomi

2

Icke könsbestämda kromosomer (Lindskog, 2004).

3

Bröstcancergen 1, mutation i genen innebär en ärftlighet (Cancercentrum, 2012).

4_{Bröstcancergen 2, mutation i genen innebär en ärftlighet (Cancercentrum, 2012).} 5

(5)

3 I Sverige genomgår nästan hälften av kvinnorna som diagnostiseras en mastektomi (Fallbjörk et al., 2010). En modifierad radikal mastektomi innebär att all bröstkörtelvävnad tas bort. Stora och lilla bröstmuskeln lämnas kvar.

Indikationer för mastektomi är en eller flera av följande:

1. Patienten själv önskar mastektomi trots att bröstbevarande kirurgi kan vara ett säkert alternativ.

2. Multifokala6 och multicentriska7 tumörer.

3. Mammografiska tecken på att hög risk av lokalrecidiv kan föreligga eller att tumörstorleken i relation till storleken på bröstet medför risk för att det blir dåligt kosmetiskt resultat.

4. Lokalrecidiv efter tidigare bröstbevarande ingrepp med strålbehandling postoperativt.

5. Inflammatorisk cancer eller annan T4-tumör8 efter att patienten erhållit

neoadjuvant9 behandling preoperativt. En T4-tumör har den största diametern med direkt överväxt påthoraxvägg eller hud.

6. Cancerprofylaktiska operationer.

(Holmberg & Frisell, 2010). Efter operation och en fullständig sårläkning kan en permanent protes provas ut. Sortimentet av bröstproteser är stort och alla patienter har möjlighet att få en protes som ger en normal och symmetrisk bröstprofil. Det finns också möjlighet till rekonstruktiv bröstkirurgi (Järhult & Offenbartl, 2006). Det anses lämpligt att vänta i ett och ett halv till två år innan ett beslut om rekonstruktion fattas. Den viktigaste anledningen är att kvinnans syn på bröstförlusten behöver mogna och att läkningsprocessen efter kirurgi och eventuell stålbehandling ska vara avslutad. Då kan dessutom tidiga återfall hinna upptäckas (Järhult & Offenbartl, 2006).

2. 3 Livskvalitet

Det finns ett flertal olika definitioner av begreppet livskvalitet som är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innehåller fysiska, psykiska och sociala aspekter i livet (Rustøen, 2003). Rustøen (2003) hänvisar till en definition av livskvalitet utarbetat av en norsk psykolog Næss. I definitionen hävdas att en människa har det bra och har en hög livskvalitet så länge hon är aktiv, känner samhörighet med andra, har god självkänsla och en glad grundstämning. Dessa fyra områden utgör tillsammans hög livskvalitet och inget av det ska väga tyngre än de andra. Enligt WHO: s defineras livskvalitet som:

Individual’s perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns. It is a broad ranging concept affected in a complex way by the person's

6

Med flera fokus där tumören blossar upp på flera ställen i kroppen (FASS, 2013).

7

Definieras som fyra specifika tumörtyper, som kan uppträda systemiskt, dvs primärt i flera olika organ, samtidigt och över tid (Socialstyrelsen, 2009).

8_{Tumör som vuxit in i intilliggande organ (Cancerfonden, 2011).} 9

(6)

4 physical health, psychological state, level of independence, social relationships, personal beliefs and their relationship to salient features of their environment” (WHOQOL Group, 1995, sid. 1403-1409).

Båda definitionerna visar att livskvalitet utgår från hur den enskilde individen upplever sitt liv. De visar dessutom att livskvalitet har flera olika dimensioner även om valet av dessa kan variera. Då cancer drabbar hela människan, blir livskvalitetsbegreppet av flerdimensionell karaktär därför användbar inom cancervården. Ett subjektivt fokus är även värdefullt då människor hanterar sjukdom på olika sätt. En och samma sjukdom kan ge upphov till helt olika reaktioner, beroende på i vilken fas av livet man befinner sig, det sociala nätverket och tidigare erfarenheter (Rustøen, 2003).

2. 4 Omvårdnad

2 .4.1 Omvårdnadsteoretisk referensram

Vårdvetenskapen har traditionellt sett betonat ett helhets hälso- och patientcentrerat perspektiv (Eriksson, 1986). Kirkevold (2000) beskriver Katie Erikssons vårdteori som en helhetssyn på människan. Den omfattar både hennes kroppsliga, själsliga och andliga

dimension, samt betydelsen av hälsofrämjande processer. Vård innebär enligt Katie Eriksson (1986) alla de åtgärder som direkt eller indirekt riktar sig mot individen, familjen och/eller individens miljö för att främja dennes hälsa. Det innebär dessutom att medverka till

återupprättande av hälsan då individen för en kortare eller längre tid är i behov av mer stöd än vad den givna mognadsnivån förutsätter.Katie Erikssons vårdteori baseras på omsorg som ett grundläggande begrepp i omvårdnaden. Hälsa innebär en helhet med integration av kropp, själv och ande. Hennes definition av vårdbegreppet betonar en öppen och tillitsfull relation mellan den som utövar och den som mottar vården (Eriksson, 1986).

2.4.2 Omvårdnad vid mastektomi

Målet för omvårdnaden är att hjälpa patienten att återta kontrollen över sitt liv så att tiden efter operationen blir så bra som möjligt. Det innefattar information om sjukdomen,

eventuella komplikationer och biverkningar till behandlingen samt uppföljning. På de flesta sjukhus som opererar bröstcancer har det startats patientskolor eller uppföljningsgrupper. Utöver informationen får patienter även möjlighet att träffa och utbyta erfarenheter med andra kvinnor i samma situation. Psykiskt stöd är viktigt för de här kvinnorna och som personal är det betydelsefullt att visa dem att det finns tid till att besvara frågor och ge råd. För många kvinnor kan det vara en extra påfrestning att låta andra se att man förlorat ett bröst.

Kommentarer och frågor kan vara obehagliga. Sjuksköterskan bör vara uppmärksam på tecken som visar att kvinnan har ett behov av att prata om negativa känslor i samband med förlusten av bröstet (Myklebust et al., 2011).

(7)

5 Tidigare forskning visade att kvinnor som genomgått en mastektomi hade sämre

kroppsuppfattning än de som genomgått bröstbevarande kirurgi (Irwig & Bennets, 1997; Fung, Lau, Fielding, Or & Yip, 2001). Andra problem var domningar i bröstkorg eller armhåla, stramningar i arm eller armhåla, mindre energi, trötthet samt sömnsvårigheter och värmevallningar. Sämre livskvalitet ett år efter operation var associerat med

humörsvängningar och obehag vad gäller kroppsuppfattning (Shimozuma, Ganz, Petersen & Hirji, 1999; Irwig & Bennets, 1997). Shimozuma et al. (1999) menade dock att typen av kirurgi inte haft en betydelsefull påverkan på livskvaliteten vilket motsäger tidigare

forskningsresultat. Betydande störningar hos patienterna upptäcktes sammanfattningsvis både inom fysiska och psykosociala dimensioner (Shimozuma et al., 1999).

2. 6 Problemformulering

Då tidigare forskning visade att livskvaliteten kan påverkas av att ha genomgått en mastektomi är det ett viktigt område för sjuksköterskan att fördjupa sina kunskaper kring. Ingreppet påverkar individen flerdimensionellt både psykiskt, fysiskt och socialt. Det innebär att ett flertal aspekter i livet kan påverkas. Omvårdnad ska utgå från människans behov och problem relaterade till hälsa och ohälsa samt det dagliga livet, men även deras resurser och förmåga att hantera problem. Omvårdnadshandlingar är ett brett område som sträcker sig från högteknologiska insatser till stöd i existentiella kriser hos människan. Eftersom Katie

Erikssons vårdteori innefattar och betonar en helhetssyn på människan anser författarna dessutom det både relevant och viktigt att fördjupa kunskapen om följande område. Att drabbas av en allvarlig och livshotande sjukdom som kräver åtgärder för överlevnad, innebär att människans liv förändras avsevärt på flera olika sätt. Något som kan leda till sämre livskvalitet. Om kunskapen och förståelsen kring vilka faktorer och hur livskvaliteten

påverkas efter en mastektomi ökar, kan sjuksköterskan bemöta patienter mer personcentrerat vilket förutsätter en god omvårdnad. För att kunna återställa hälsa, främja hälsa och lindra lidande som återfinns i sjuksköterskans ansvarsområden, måste fördjupad kunskap kring faktorer som påverkar livskvalitet efter mastektomi eftersträvas och belysas.

3. Syfte

Syftet var att beskriva livskvalitet hos kvinnor efter en mastektomi på grund av bröstcancer.

3.1 Frågeställningar

Vilka psykiska faktorer påverkar kvinnors livskvalitet som genomgått en mastektomi? Vilka fysiska faktorer påverkar livskvaliteten hos kvinnor som genomgått en mastektomi? Vilka sociala faktorer påverkar livskvaliteten hos kvinnor som genomgått en mastektomi?

4. Metod

(8)

6 För att svara på syftet och frågeställningarna valdes en deskriptiv design med litteraturstudie som metod, vilket innebär att material hämtades från tidigare publicerade tidskriftsartiklar inom det angivna området (Sörensen & Olsson, 2001).

4. 1 Datainsamling

Utifrån syftet identifierades meningsbärande ord som “bröstcancer”, “mastektomi” och “livskvalitet”. Därefter översattes de meningsbärande orden i MeSH ämnesord. Bröstcancer översattes till “Breast neoplasms”, mastektomi översattes till “Mastectomy” och livskvalitet översattes till “Quality of Life”. I litteratursökningen användes databaserna Cinahl, Psycinfo och Medline med sökorden “Breast neoplasms”, “Mastectomy” och ”Quality of Life”. Alla tre sökord valdes som “major concept”. Sökorden kombinerades med “AND”. “Peer reviewed” gav ett sökningsresultat med endast vetenskapligt granskade artiklar. Sökningen begränsades med resultat från 2002 till 2012 i Cinahl och Medline, och mellan 2002 och 2011 i

PSYCINFO, samt artiklar publicerade på engelska. Totalt fick kombinationen 74 sökresultat i samtliga databaser. Se Bilaga 1.

4. 2 Urval

Studier som var gjorda på kvinnor och på engelska inkluderades. Översiktsartiklar samt artiklar som avsåg att studera kvinnor som gjort en profylaktisk mastektomi och enbart hade en ökad risk för bröstcancer exkluderades. I urval ett lästes 74 titlar och i urval två lästes 50 abstract. Utifrån artiklarnas abstract valdes 13 artiklar ut i urval tre som svarade på syftet. Tolv av dem lästes i sin helhet av båda författarna. Den 13e artikeln exkluderades då den inte fanns i Sverige och därmed inte hann användas inom tidsramen för arbetet. Vid läsning exkluderades en artikel på grund av att studiedeltagarna enbart hade en risk för bröstcancer och genomgått en mastektomi i profylaktiskt syfte, som inte framkommit i abstractet. Ytterligare en artikel exkluderades därefter då resultatet inte svarade på syftet. I urval fyra användes resterande tio artiklar till studien. Därefter granskades den vetenskapliga kvaliteten hos artiklarna enligt två granskningsmallar av Willman och Stoltz (2011), en för kvalitativ metod respektive kvantitativ metod. De tio artiklar som granskades hade medel till hög kvalitet och valdes därmed ut till studien för dataanalys.

Artikelmatris gjordes på samtliga artiklar, se bilaga 2.

4. 3 Dataanalys

Artiklarna lästes upprepade gånger av båda författarna för att få en uppfattning om helheten. Materialet till studien bearbetades utifrån syftet och frågeställningarna. Dataanalys gjordes med inspiration av Graneheim och Lundman (2004) samt Forsberg och Wengström (2008). Inspirationen innebar att författarna använde sig av en deduktiv innehållsanalys där det manifesta innehållet i artiklarnas resultatdel sorterades in under de valda frågeställningarna i studiens resultat. Artiklarna lästes igenom flera gånger och översattes av båda författarna. Data som svarade på de tre valda frågeställningarna markerades och sorterades in under dessa.

(9)

7 Frågeställningarna omvandlades sedan till rubriker i resultatredovisningen och definierades enligt följande rubriker: “Psykiska faktorer”, “Fysiska faktorer” och “Sociala faktorer”.

4. 4 Etiska överväganden

Enligt Forsberg och Wengström bör etiska överväganden göras vid systematiska

litteraturstudier angående urval och presentation av resultat. Det är viktigt att välja studier som har fått tillstånd från en etisk kommitté eller där noggranna etiska överväganden gjorts (Forsberg & Wengström, 2008). I två av de artiklar som användes till den här studien, där det etiska godkännandet var otydligt gjordes egna etiska överväganden, vilket innebar att

deltagandet i studierna bland annat var frivilligt. Författarna till de artiklarna hittade

studiedeltagarna genom dataregister och blev tillfrågade och informerade därefter. Se bilaga 2.

5. Resultat

Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva livskvalitet hos kvinnor efter en

mastektomi på grund av bröstcancer. I resultatet nedan kommer psykiska, fysiska och sociala faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor som genomgått en mastektomi att redovisas. Resultatet bygger på analysen av tio vetenskapliga artiklar, varav en kvalitativ och nio

kvantitativa artiklar.

5. 1 Psykiska faktorer

5.1.1 Försämrat välbefinnande

I förutsägelse av hälsorelaterad livskvalitet kunde Reitman et al. (2004) i en studie identifiera känslomässiga begränsningar, mental hälsa och uppfattning av hälsa som signifikanta

faktorer

.

Försämrat emotionellt välbefinnande påverkade livskvaliteten negativt (Bulotiene et al., 2007). Bland alla kvinnor i en studie gjord av Geiger et al. (2006) kunde sämre livskvalitet associeras med sämre eller dålig uppfattning om allmäntillstånd, risk för depression och undvikande av tankar om bröstcancer.

Ett signifikant samband kunde ses mellan ålder och intensitet av obehag i utvärderingen av livskvalitet efter mastektomi. Efter en total mastektomioperation var posttraumatisk stress en viktig faktor som påverkade graden av depression och oro (Skrzypulec, Tobor, Drosdzol & Nowosielski, 2009). Frost et al. (2011) menade i sin studie att några av de mest negativt påverkade aspekterna var, självkänsla och emotionell stabilitet.

5.1.2 Känsla av skuld

I studien av Fallbjörk et al. (2012) där livskvalitet efter mastektomi beskrevs, kände en kvinna skuld över att inte vara glad för att ha överlevt. Kvinnan menade att hon förväntades vara glad för att hon levde, men att hon inte kunde tänka på det viset på grund av missnöje med sin egen

(10)

8 kropp. Hon uttryckte dessutom att hon inte kände igen sig själv längre och kunde inte känna sig glad över att ha överlevt samtidigt som hon ansåg sig själv se fruktansvärd ut.

5.1.3 Känsla av en hel kropp

För ett antal kvinnor i samma studie av Fallbjörk et al. (2012) där livskvalitet beskrevs efter mastektomi, var bröstrekonstruktion oundvikligt. Kvinnorna upplevde det nödvändigt för att bli återställda som personer. Det gav hopp om att återfå sig själv som person och kvinna. En av studiedeltagarna uttryckte att hon hade styrkan till att genomgå rekonstruktion på grund av att hon inte kunde leva utan bröst. För två av kvinnorna i studien gjorde rekonstruktionen det möjligt för dem att sakta få tillbaka sig själva och lämna denna prövning bakom sig

(Fallbjörk, et al., 2012). 5.1.4 Femininitet

Geiger et al. (2006) visade i sin studie att kvinnor som var missnöjda med sexlivet även var mindre tillfreds med livskvaliteten. Kvinnornas utvärdering av sexuell aktivitet och intimitet var betydelsefull för den biopsykosociala funktionen (Skrzypulec, Tobor, Drosdzol & Nowosielski, 2009). Vilket styrks av Manganiello, Komura, Reberte, Miranda och

Manganiello (2011) som menade i sin studie att känslomässiga begränsningar påverkade den sexuella funktionen.

Känsla av kvinnlighet var en av de mest påverkade negativa aspekterna hos kvinnor efter en mastektomi (Frost, et al., 2011). Bröstet ansågs definitivt inte vara en könsneutral del av kroppen, utan motsatsen i en studie av Fallbjörk et al (2012). Att förlora ett bröst beskrevs som att förlora sin sexualitet och upplevelsen av att vara attraktiv som person. En av kvinnorna försökte vara lika sexuellt aktiv som innan mastektomin men fann sig själv vara begränsad då hon ville behålla behån på och ha mörkt i rummet (Fallbjörk, et al., 2012). 5.1.5 Känsla av den förändrade kroppen

Frost et al. (2011) menade i sin studie att en av de mest negativt påverkade aspekterna av livskvaliteten hos kvinnorna var kroppsuppfattning. De undersökte dessutom mer ingående faktorer som påverkade kroppsuppfattningen efter kontralateral profylaktisk mastektomi. Aspekter som påverkade kroppsuppfattningen var känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv, missnöje med kroppen, missnöje med ärren, svårighet med att se sig själv naken, känna sig mindre fysiskt attraktiv, självmedvetenhet kring utseende, känna sig mindre feminin, känsla av att operationen lämnade kroppen mindre hel samt missnöje med sitt utseende som klädd. Även Geiger et al. (2006) kunde se att sämre livskvalitet associerades med missnöje med sitt utseende klädd och självmedvetande kring utseendet. I en studie av Fallbjörk et al. (2012) upplevde studiedeltagarna att mastektomin inte bara eliminerade den sjuka delen utan även en förändring av hur dem såg sig själva som personer. Efter mastektomin blev kvinnorna

medvetna om hur de hade förlorat sig själva som personer, de kände sig endast som halva individer med förlorad femininet. Utifrån estetiska aspekter beskrevs mastektomin som en lemlästning av kroppen som gjorde det omöjligt för kvinnorna att titta på sig själva. Ärren

(11)

9 från operationen var en konstant påminnelse om bröstcancern. De hade alltid tyckt om deras bröst och älskade låga urringningar som visade klyftan mellan brösten samt att handla fina kläder och underkläder. Efter mastektomin blev deras klädval väldigt begränsade, då dem alltid var tvungna att tänka på att dölja bröstprotesen. Kvinnorna hade slutat gå på gym och badhus, för att de inte ville få blickar från andra kvinnor och barn. Det hindrade dem från att utföra den träning som de brukade göra (Fallbjörk et al., 2012).

5. 2 Fysiska faktorer

I en studie av Manganiello et al. (2011) utvärderades den sexuella funktionen hos

bröstcancerpatienter efter mastektomi och dess samband med deras livskvalitet. Den sexuella funktionen påverkades bland annat av livskvalitetsdomänerna vitalitet och funktionsförmåga. I en studie gjord av Reitman et al. (2004) upplevde 60 procent av studiedeltagarna

(n=55) smärta som den mest förekommande funktionsnedsättningen som påverkade livskvaliteten, följt av greppstyrka med 40 procent. Andra signifikanta faktorer var fysisk funktion, fysiska begränsningar, hälsoförändringar och vitalitet (Reitman et al. 2004). Kaya, Karatepe, Günaydn, Yetis och Uslu (2010) såg att smärta vid

armrörelse och i främre delen av bröstkorgen påverkade livskvaliteten. Förlust av skulderflexion och greppstyrka påverkade dessutom livskvaliteten. (Kaya et al., 2010).

5. 3 Sociala faktorer

Reitman et al. (2004) menar att social funktion var en signifikant faktor i förutsägelse av hälsorelaterad livskvalitet. Familjesituation och relationsstatus påverkade utvärderingen av den vardagliga funktionen bland kvinnor efter partiell och total mastektomi, då ett signifikant samband kunde ses mellan graden av oro och relationsstatus (p= 0.05) (Skrzypulec et al, 2009). Detta styrks av Bulotiene, Veseliunas och Ostapenko (2007) som menar att

relationsstatus var en betydande faktor för funktionellt välbefinnande. Sexuella relationer sågs vara en negativ social effekt på livskvaliteten (Frost et al., 2011). Livskvalitet påverkades även av försämrat socialt välbefinnande efter operationen (Bulotiene et al., 2007). Fortsatt stöd under tillfrisknandet visades vara en avgörande faktor som påverkade livskvaliteten (Skrzypulec et al, 2009). Ålder och utbildning hos kvinnor med bröstcancer påverkade deras livskvalitet efter operation (Ohsumi, 2009).

5.4 Övrig faktor

Van de Wiel et al. (2008) såg i sin studie att livskvaliteten hos patienter som genomgått en mastektomi förbättrades över tid. Ytterligare en studie av Bulotiene et al. (2007) påvisade att tid var en faktor som påverkade livskvaliteten. Dock var livskvaliteten i föregående studie övergripande sämre nio månader efter operation.

(12)

10 Livskvalitet hos kvinnor som genomgått mastektomi på grund av bröstcancer visade sig påverkas av psykiska, fysiska och sociala faktorer. Vid genomgång av artiklarnas resultatdel fann författarna att de psykiska faktorerna övervägande handlade om försämrat emotionellt välbefinnande och en förändrad kroppsuppfattning. Den förändrade kroppsuppfattningen innefattade vidare flertal aspekter bland annat missnöje med ärren, missnöje med sin kropp samt missnöje med sitt utseende som klädd. Utifrån estetiska aspekter beskrevs mastektomin som en lemlästning av kroppen.

De fysiska faktorerna syftade mer till följder av operationen som smärta och andra komplikationer som påverkade det funktionella välbefinnandet. Mest förekommande

funktionsnedsättning som påverkade livskvaliteten var smärta följt av greppstyrka . Förlust av skulderflexion och greppstyrka visades dessutom påverka livskvaliteten.

De sociala faktorerna handlade bland annat om familjesituation och relationsstatus då ett signifikant samband kunde ses mellan graden av oro och relationsstatus. Familjesituation och relationsstatus påverkade dessutom utvärderingen av den vardagliga funktionen. Stöd under tillfrisknandet visade sig dessutom vara en viktig komponent för en bra livskvalitet.

Slutligen identifierade författarna tid som en övrig faktor som påverkade livskvaliteten i två av studierna.

6. Diskussion

I diskussionen nedan redovisas metodens styrkor och svagheter samt huvudfynd utifrån litteraturstudiens resultatdel. Avslutningsvis diskuteras den kliniska tillämpbarheten och förslag till fortsatt forskning.

6.1 Metoddiskussion

För att svara på studiens syfte och frågeställningar valdes en litteraturstudie som metod då material hämtas från tidigare publicerade artiklar inom området (Sörensen & Olsson, 2001). Utifrån syftet identifierades meningsbärande ord som sedan översattes i MeSH för att få fram de engelska ämnesorden. Sökningarna gjordes i databaserna Medline, Cinahl och PSYCINFO då det är databaser som innehåller artiklar inom bland annat omvårdnad (Forsberg &

Wengström, 2008). Sökorden kombinerades med “AND” i databaserna. Den booleska

operatorn “AND” hittar referenser som innehåller alla sökord. Kombination används för att ge ett smalare resultat och begränsa en sökning (Forsberg & Wengström, 2008). För att begränsa sökningen ytterligare valdes “Peer reviewed” för att endast få ett urval med vetenskapligt granskade artiklar till studien. Då ny kunskap eftertraktas begränsades sökningen så att artiklar publicerade från och med 2002 endast blev tillgängliga i sökningen. I Medline begränsades sökningen till artiklar endast publicerade på engelska för att det är ett språk som båda författarna behärskar. I Cinahl och PSYCINFO var den begränsningen ett

(13)

11 Baserat på att syftet till studien var att beskriva kvinnors livskvalitet med bröstcancer efter en mastektomi inkluderades studier som var gjorda på kvinnor. Översiktsartiklar exkluderas då de inte utfört en empirisk studie. Artiklar där studiedeltagarna endast hade en ökad risk för bröstcancer och därför genomgått en profylaktisk mastektomi exkluderades. Författarna anser att deras upplevelse kan skilja sig från kvinnor med diagnostiserad bröstcancer eftersom de förmodligen inte upplevt samma rädsla för cancern och oro för döden. En artikel som inte fanns i Sverige exkluderades då tiden var begränsad för att kunna beställa den och ta del av innehållet. Författarna är medvetna om att kunskap till studien uteblev och att det kan ses som en svaghet.

I urvalet ingick artiklar från alla delar av världen vilket innebär en variation av kultur. Dock visade de flesta artiklarna liknande resultat vilket gjorde att författarna valde att inkludera samtliga artiklar. Nio av tio artiklar var av kvantitativ ansats vilket kan ses som en svaghet i studien då kunskap om upplevelsen och subjektiviteten inte fördjupas. Med tanke på att de kvantitativa studierna använts sig av mätinstrument som mäter livskvalitet kan betydelsefull data missas, vilket troligtvis beror på att det finns många väletablerade instrument med färdiga frågor. Författarna anser att erfarenheter och subjektiv kunskap därmed förbises. Om studiedeltagarna till dessa studier hade fått sätta egna ord på upplevelsen hade kunskapen blivit mer ingående och specifik.

Artiklarna granskades enligt två granskningsmallar av William och Stoltz (2011) anpassade utifrån artiklarnas ansats. Författarna anser att det finns en viss svaghet i granskningsmallen då de flesta inkluderade artiklarna till studien var observationsstudier med kvantitativ ansats. Det innebär en mindre detaljerad granskning eftersom granskningsmallen främst verkade rikta sig mot en experimentell studie med intervention. Dock hade samtliga artiklar antingen en medel eller hög kvalitet vilket är en styrka i studien. I två av de tio artiklar som inkluderades i studien var det etiska godkännandet otydligt vilket kan ses som en svaghet i studien. De inkluderas i studien ändå efter att författarna själva gjorde noggranna etiska överväganden.

Dataanalysen gjordes med inspiration av Graneheim och Lundman (2004) samt Forsberg och Wengström (2008). Inspirationen av Graneheim och Lundman (2004) innebar att författarna enbart tittade på det manifesta innehållet i artiklarna, för att undvika tolkningar och

missförstånd av artiklarnas resultat. Graneheim och Lundman (2004) menar att det finns en manifest och en latent metod vid innehållsanalys, varav den latenta metoden istället innebär att man gör en tolkning av datan. Inspirationen av Forsberg och Wengström (2008) innebar istället att författarna använde sig av deduktiv metod. Artiklarnas innehåll som svarade på studiens resultat sorterades in under rubriker som omvandlats utifrån litteraturstudiens frågeställningar. Författarna valde föregående metod för att få en tydlig och enkel struktur i studien. Det blir en enkel följd i arbetet då frågeställningarna omvandlats till de valda rubrikerna i resultatdelen. Enligt Graneheim och Lundman (2004) underlättar en tydlig struktur i resultatredovisningen för läsaren. Dock förstår författarna till föregående studie att viss data kan förbises vid deduktiv metod eftersom man sorterar användbar data utifrån

(14)

12 bestämda rubriker. På grund av det valde författarna därför att ha en rubrik där övriga faktorer redovisades. Därmed minskar risken för bortfall av material.

Rustøen (2003) menar att livskvalitetsbegreppet är användbart inom cancervården då det är flerdimensionellt och påverkar människan psykiskt, fysiskt och socialt. WHO nämner även i sin definition den psykiska, fysiska och sociala inverkan. Med denna motivering valde därför författarna att utgå från livskvalitetsbegreppet i studiens bakgrund och syfte just för att cancer drabbar hela människan. Katie Eriksson (1986) betonar en helhetssyn på människan, vilket gjorde att författarna valde att utgå från hennes vårdteori som teoretisk referensram. I kombination med Rustøens (2003) definition av livskvalitet fångas därför syftet upp. De kompletterar varandra och bygger tillsammans grunden för studien och gör den användbar inom omvårdnad för sjuksköterskor.

6. 2 Resultatdiskussion

Det är en stor traumatisk upplevelse för kvinnan att få en bröstcancerdiagnos och att genomgå en mastektomi, även om kirurgiingreppet inte är ett komplicerat sådant. (Järhult & Offenbartl, 2006). Förlustdimensionen är oftast mycket komplicerad. Man kan förlora kroppens integritet, sociala roller och aktivitet, självbilden och livet. Det kan upplevas som ett hot mot

kvinnligheten och femininiteten (Reitan, 2003). I många fall innebär det att kvinnan inte längre upplever sig själv som en fullvärdig kvinna vid förlusten av ett bröst vilket innebär ett svårt trauma. Både personlighetsmässiga och mellanmänskliga faktorer påverkar hur mycket detta betyder för den enskilda kvinnan. (Myklebust, Sørensen & Almås, 2011).

Litteraturstudiens största huvudfynd handlar främst om den förändrade synen på kvinnlighet och femininitet. Kvinnornas upplevelse om förändrad femininitet och kroppsuppfattning anses vara dominerande i resultatet av båda författarna till litteraturstudien. Det styrks av Reitan (2003), som menar att en mastektomi ofta upplevs som ett hot mot kvinnligheten och femininiteten. I artikeln av Fallbjörk et al. (2012) kan man tydligt se att mastektomin hindrade kvinnorna från att utföra tidigare vardagliga aktiviteter, något båda författarna tror kan ha påverkat livskvaliteten. Precis som Myklebust et al. (2011) skriver, kan det vara extra påfrestande för kvinnorna att låta andra se att man förlorat ett bröst, vilket gör att ens

vardagliga aktiviteter och liv begränsas. Den förändrade kroppsuppfattningen innebär en rad olika aspekter och faktorer för kvinnorna. Bland annat missnöje med sitt utseende både som klädd och naken, missnöje med ärren, känsla av att känna sig mindre sexuellt attraktiv och känsla av att vara mindre fysiskt attraktiv. Detta resultat styrks av tidigare forskning av Frierson, Thiel och Andersen (2006) som gjort en studie om kvinnors upplevelse av

kroppsförändring efter en mastektomi. I denna studie menar dem att kroppsuppfattningen är en subjektiv psykisk stress. Den leder till negativa och plågsamma känslor, tankar och beteenden. Kvinnorna i deras studie kände sig upprörda vid påminnelsen om

bröstförändringen och många undvek att exponera kroppen för sig själva och för andra. Även förlust av intresse för aktivitet så som sexuell aktivitet beskrevs (Frierson, Thiel & Andersen,

(15)

13 2006). I ytterligare en studie framkom att kvinnor kände en förlorad eller mycket reducerad sexuell lust samt att njutningen av sex påverkades negativt (Gahm, Wickman & Brandberg, 2010), vilket styrker resultatet i den här litteraturstudien.

Smärta och rörelsehinder var några av de fysiska faktorer som framkom i föregående studie. Det styrks av McNeely et al. (2012) som beskriver i deras studie att kvinnor upplevde begränsad rörlighet i arm och smärta, efter bland annat mastektomi som

bröstcancerbehandling. Även lymfödem, och försämrad känsel och styrka framkom. Författarna anser att det var ett väntat resultat då livskvaliteten borde påverkas av smärta. Tiden efter mastektomin visade påverka livskvaliteten. I studien av Bulotiene et al. (2007) var livskvaliteten bland kvinnorna övergripande sämre nio månader efter operation. Dock visar studien av van de Wiel et al. (2008) att livskvaliteten förbättrades över tid. Något som förslagsvis kan förklaras med att studien av Bulotiene et al. (2007) dessutom undersökte livskvaliteten beroende på annan behandling som till exempel adjuvant kemoterapi. Annan behandling i kombination med mastektomi är en skillnad som är befintlig i de olika artiklarna. Chopra och Kamal (2012) menar att livskvaliteten påverkas av biverkningar från andra

behandlingar som kemoterapi, hormonbehandling och strålning.

Kvinnorna i studierna befann sig i olika stadier av sin bröstcancer. I en studie av Chopra och Kamal (2012) beskrivs livskvaliteten påverkas av att få diagnos i olika skeden av bröstcancer. Profylaktiska mastektomier hos kvinnor med bröstcancer var dessutom aktuella i några av de artiklar som inkluderades i litteraturstudien. Något som författarna även tycker man ska ha hänsyn till i utvärderingen av livskvalitet, med tanke på att det precis som strålbehandling eller cellgift är en alternativ behandling.

I artiklarna av Fallbjörk et al. (2012) och Manganiello et al. (2011) hade några deltagare genomgått en bröstrekonstruktion efter mastektomin. I artikeln av Fallbjörk et al. (2012) var det oundvikligt för en del studiedeltagare med rekonstruktionen för att återfå sig själva som personer. Det styrks i en studie av Spurná, Dražan, Foretová och Dvorská (2012) som beskriver att livskvaliteten förbättrades hos kvinnor som utfört en bröstrekonstruktion efter mastektomi.

Relationsstatusen visade sig vara en viktig faktor som påverkade livskvaliteten hos kvinnor (Skrzypulec et al., 2009; Bulotiene et al., 2007), vilket styrks av en studie av Wittenberg et. al. (2010) som menade att singlar eller ogifta kvinnor hade ökade depressionssymtom i

jämförelse med kvinnor som var gifta eller hade partner.

Enligt ICN:s etiska kod (2007) är sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa och att lindra lidande. I studien av Fallbjörk et al. (2012) var det en kvinna i studien som kände skuld över att inte känna glädje efter att ha överlevt. Det var ett oväntat resultat, som författarna tror dels kan bero på rädsla

(16)

14 för återfall eller den förändrade kroppen som kan ge en känsla av en otillräcklig kropp. Där är det viktigt som sjuksköterska att fånga upp individen och ingripa för att förebygga sjukdom. Skuld och nedstämdhet under längre tid riskerar att generera andra sjukdomar. Med ett snabbt ingripande kan sjuksköterskan därför förebygga sjukdom och på så vis dessutom lindra patientens lidande. Därmed hjälps patienten att återställa sin hälsa.

Sammanfattningsvis påverkas livskvaliteten av både psykiska, fysiska och sociala faktorer vilket styrks av Rustøens (2003) och WHO:s (1995) definition av livskvalitet som menar att det är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp. Resultatet kan dessutom styrkas av den teoretiska referensramen av Katie Eriksson som betonar helhetssynen på människan. En helhetssyn på människan med ett subjektivt fokus blir avgörande inom omvårdnaden, speciellt med tanke på variationen författarna kan se i resultatet. Katie Erikssons vårdteori (1986) menar dessutom att hälsa innebär en integration av kropp, själ och ande vilket återfinns och speglas i den fysiska, psykiska och sociala påverkan på livskvaliteten i denna studie.

6.3 Slutsats

Sammanfattningsvis kan författarna dra en slutsats om att upplevelsen och utvärderingen av faktorer som påverkar livskvaliteten är väldigt individuell och ska inte generaliseras.

Förlusten av ett bröst är en traumatisk upplevelse med flerdimensionell påverkan som innefattar bland annat psykiska, fysiska och sociala faktorer. Avslutningsvis bör bemötandet vara personcentrerat för att fånga upp vad som är betydelsefullt för individen.

6.4 Klinisk tillämpbarhet

Syftet med studien var att se faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor som genomgått en mastektomi. Eftersom studien visar att ett flertal faktorer påverkar livskvaliteten och att upplevelserna är väldigt individuella är det viktigt för oss som sjuksköterskor att ha med oss i framtida patientrelationer och sjuksköterskeyrket. Sjuksköterskan bör vara medveten om att upplevelsen efter en mastektomi inte går att generalisera och därför måste vi möta varje patient personcentrerat. Det är dessutom sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienter i denna situation att återfå kontrollen över sitt liv igen. Något som förenklas avsevärt med kunskapen från denna studie om att faktorer som påverkar livskvaliteten är väldigt flerdimensionella och individuella. Det ger en bra grund för ett personcentrerat bemötande samt ger oss en bra förutsättning för att främja eller återställa patientens hälsa som återfinns i ICN:s etiska kod. Att upplevelsen är individuell kan dessutom liknas med andra allvarliga sjukdomar och stora operationer. Det gör att vi som sjuksköterskor kan ha med oss det i alla patientmöten.

6.5 Förslag till fortsatt forskning

Förslagsvis bör vidare forskning fördjupa sig om upplevelsen hos kvinnor som genomgått en mastektomi eftersom det finns en risk för att alla variationer i upplevelser inte fångats upp inom ämnet. Kvalitativa studier med intervjuer föredras för att få en fördjupad och mer

(17)

15 specifik kunskap. Forskningen blir då mer fokuserad på subjektiviteten av upplevelsen hos kvinnor som genomgått en mastektomi.

(18)

16

7. Referenser

Bulotiene, G., Veseliunas, J., & Ostapenko, V. (2007). Quality of life of Lithuanian women with early stage breast cancer. BMC Public Health, 7124.

Cancercentrum (2012) Vårdprogram för bröstcancer. Hämtad 20 februari, 2013, från Cancercentrum Umeå,

http://www.cancercentrum.se/Global/OCNorra/RCC%20dokument/v%C3%A5rdprogram/Vp gtext120314.pdf

Cancerfonden (2012). Metastaser. Hämtad 20 februari, 2013, från Cancerfonden, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Metastaser/

Cancerfonden (2009). Tumörstadier. Hämtad 20 februari, 2013, från Cancerfonden, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Tumorstadier/

Chopra, I., & Kamal, K. (2012). A systematic review of quality of life instruments in long-term breast cancer survivors. Health And Quality Of Life Outcomes, 1014. doi:10.1186/1477-7525-10-14

Eriksson, K. (1986), Introduktion till vårdvetenskap (2a uppl.) Stockholm: Norstedt Förlag. Fallbjörk, U., Salander, P., & Rasmussen, B. (2012). From "no big deal" to "losing oneself": different meanings of mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), E41-E48.

doi:10.1097/NCC.0b013e31823528fb

FASS (2013). Ordlista. Hämtad 20 februari, 2013, från FASS, http://www.fass.se/LIF/lakarbok/ordlista.jsp?doSearch=N

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Frierson, G., Thiel, D., & Andersen, B. (2006). Body change stress for women with breast cancer: the Breast-Impact of Treatment Scale. Annals Of Behavioral Medicine: A Publication Of The Society Of Behavioral Medicine, 32(1), 77-81.

Frost, M., Hoskin, T., Hartmann, L., Degnim, A., Johnson, J., & Boughey, J. (2011). Contralateral prophylactic mastectomy: long-term consistency of satisfaction and adverse effects and the significance of informed decision-making, quality of life, and personality traits. Annals Of Surgical Oncology, 18(11), 3110-3116. doi:10.1245/s10434-011-1917-7 Fung, K., Lau, Y., Fielding, R., Or, A., & Yip, A. (2001). The impact of mastectomy, breast-conserving treatment and immediate breast reconstruction on the quality of life of Chinese women. ANZ Journal Of Surgery, 71(4), 202-206.

(19)

17 Gahm, J., Wickman, M., & Brandberg, Y. (2010). Bilateral prophylactic mastectomy in women with inherited risk of breast cancer--prevalence of pain and discomfort, impact on sexuality, quality of life and feelings of regret two years after surgery. Breast (Edinburgh, Scotland), 19(6), 462-469. doi:10.1016/j.breast.2010.05.003

Geiger, A., West, C., Nekhlyudov, L., Herrinton, L., Liu, I., Altschuler, A., & ... Fletcher, S. (2006). Contentment with quality of life among breast cancer survivors with and without contralateral prophylactic mastectomy. Journal Of Clinical Oncology: Official Journal Of The American Society Of Clinical Oncology, 24(9), 1350-1356.

Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.

Holmberg, L & Frisell, P. (2010) Bröstsjukdomar. I B. Jeppsson, P. Naredi, J. Nordenström & B. Risberg (Red.), Kirurgi (s.571-577) Lund: Studentlitteratur.

Irwig, L., & Bennetts, A. (1997). Quality of life after breast conservation or mastectomy: a systematic review. The Australian And New Zealand Journal Of Surgery, 67(11), 750-754. Järhult, J. & Offenbartl, K. (2006). Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. (4., rev. och uppdaterade uppl.) Stockholm: Liber. Kaya, T., Karatepe, A., Günaydn, R., Yetiş, H., & Uslu, A. (2010). Disability and health-related quality of life after breast cancer surgery: relation to impairments. Southern Medical Journal, 103(1), 37-41. doi:10.1097/SMJ.0b013e3181c38c41

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, G. (2007). Blodets sjukdomar - hematologi: läkemedel vid hematologiska

sjukdomar. I N. Grefberg & L.-G. Johansson (Red.) Medicinboken; Vård av patienter med invärtes sjukdomar. (4. uppl., s. 225). Stockholm: Liber.

Lindskog, B. I. (2004), Medicinsk ordbok; Mini. Stockholm; (6. uppl.) Norstedts akademiska förlag.

Manganiello, A., Komura, Reberte, L., Miranda, C., & Manganiello. (2011). Sexuality and quality of life of breast cancer patients post mastectomy. European Journal Of Oncology Nursing, 15(2), 67-172. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.ejon.2010.07.008

McNeely, M., Binkley, J., Pusic, A., Campbell, K., Gabram, S., & Soballe, P. (2012). A prospective model of care for breast cancer rehabilitation: postoperative and

postreconstructive issues. Cancer, 118(8 Suppl), 2226-2236. doi:10.1002/cncr.27468

Myklebust Sørensen, E. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. I H. Almås, D.-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.) Klinisk omvårdnad 2 (2. uppl., s 439-452) Stockholm: Liber.

(20)

18 Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Ohsumi, S., Shimozuma, K., Morita, S., Hara, F., Takabatake, D., Takashima, S., & … Takashima, S. (2009). Factors associated with health-related quality-of-life in breast cancer survivors: influence of the type of surgery. Japanese Journal Of Clinical Oncology, 39(8), 491-496. doi:10.1093/jjco/hyp060

Reitan, A. M. (2003). Kris och coping. I A. M. Reitan & T. Kr. Schölberg (Red.) Onkologisk omvårdad: Patient - problem - åtgärd. (s. 45-47) Stockholm: Liber.

Reitman, J. S., Dijkstra, P. U., Debreczeni, R., Geertzen, J. B., Robinson, D. H., & De Vries, J. 2004). Impairments, disabilities and health related quality of life after treatment for breast cancer: a follow-up study 2.7 years after surgery. Disability And Rehabilitation: An

International, Multidisciplinary Journal, 26(2), 78-84. doi:10.1080/09638280310001629642 Rustøen, T (2003). Livskvalitet. I A. M. Reitan & T. Kr. Schölberg (Red.) Onkologisk omvårdnad: Patient - problem - åtgärd. (s. 37-42) Stockholm: Liber.

Sand, O., Sjaastad, Ø.V. & Haug, E. (2004). Människans fysiologi. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Shimozuma, K., Ganz, P., Petersen, L., & Hirji, K. (1999). Quality of life in the first year after breast cancer surgery: rehabilitation needs and patterns of recovery. Breast Cancer Research And Treatment, 56(1), 45-57.

Skrzypulec, V., Tobor, E., Drosdzol, A., & Nowosielski, K. (2009). Biopsychosocial functioning of women after mastectomy. Journal Of Clinical Nursing, 18(4), 613-619. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02476.x

Socialstyrelsen (2009). Grundläggande principer och begrepp vid cancerregistrering baserat på ICD-O/3. Hämtad 20 februari, 2013, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/register/halsodataregister/cancerregistret/Documents/Grundl%C 3%A4ggande%20principer%20CanReg%201%20april%202006.pdf

Socialstyrelsen & Cancerfonden (2009). Cancer i siffror 2009; Populärvetenskaplig fakta om cancer. Hämtad 23 januari, 2013, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8348/2009-126-127_2009126127.pdf

Socialstyrelsen & Cancerfonden (2005). Cancer i siffror; Populärvetenskaplig fakta om cancer - förekomst, bot och dödlighet. Hämtad 23 januari, 2013, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10128/2005-125-4_rev_20051255.pdf

Spurná, Z., Dražan, L., Foretová, L., & Dvorská, L. (2012). [The effect of prophylactic mastectomy with reconstruction on quality of life in BRCA positive women]. Klinická Onkologie: Casopis Ceské A Slovenské Onkologické Spolecnosti, 25 SupplS74-S77.

(21)

19 Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

van de Wiel, H., Geerts, E., & Hoekstra-Weebers, J. (2008). Explaining inconsistent results in cancer quality of life studies: The role of the stress-response system. Psycho-Oncology, 17(2), 174-181. doi:10.1002/pon.1214

WHOQOL Group (1995). The World Health Organization Quality of Life Assessment (WHOQOL): Position paper from the World Health Organization. Social Sience and Medicine, 41, 1403-1409.

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Wittenberg, L., Yutsis, M., Taylor, S., Giese-Davis, J., Bliss-Isberg, C., Star, P., & Spiegel, D. (2010). Marital status predicts change in distress and well-being in women newly diagnosed with breast cancer and their peer counselors. The Breast Journal, 16(5), 481-489.

(22)

Sökmatris Bilaga 1

Sida 1(3)

Databas

Sökord

Antal

träffar

Lästa

titlar

Lästa

abstract

Antal artiklar

till studien

Cinahl

130206

Kl.

12.20 1. Breast

neoplasms

25051

Cinahl

130206

Kl.

12.22 2. Mastectomy

1148

Cinahl

130206

Kl.12.23

3. Quality of

Life

17109

Cinahl

13206

Kl.12.25

4. 1, 2 “AND”

3

21 Cinahl

130206

Kl.12.26

5. 1, 2

“AND” 3

- Peer reviewed

- 2002 - 2012

17

12

1

(23)

Sökmatris Bilaga 1

Sida 2 (3)

Databas

Sökord

Antal

träffar

Lästa

titlar

Lästa

abstract

Antal artiklar

till studien

Medline

130206

Kl.

13.04 1. Breast

neoplasms

162872

Medline

130206

Kl.

13.06 2. Mastectomy

6085

Medline

130206

Kl.

13.07 3. Quality of

Life

45934

Medline

130206

Kl.

13.08 4. 1, 2 “AND”

3

73 Medline

130206

Kl.

13.09 5. 1, 2 “AND”

3 -2002-2012

-English

49

31

9

(24)

Sökmatris Bilaga 1

Sida 3 (3)

Databas

Sökord

Antal

träffar

Lästa

titlar

Lästa

abstract

Antal

artiklar till

studien

PSYCINFO

130206

Kl. 14.50

1. 1.Breast

neoplasms “AND”

2.Mastectomy

“AND”

3. Quality of Life

10 PSYCINFO

130206

Kl 14.52

2. 1 “AND” 2

“AND” 3

-Peer reviewed

-2002-2011

8

7

3

(25)

Artikelmatris

Bilaga 2

Sid 1 (10) Författare Artikelns titel, tidsskrift, Land

Syfte Design och metod Värdering Resultat

Bulotiene, G., Veseliunas, J., & Ostapenko, V. (2007). Quality of life of

Lithuanian women with early stage breast cancer. BMC Public Health, 7124.

Litauen

Att utvärdera förändringar i livskvalitet hos litauiska kvinnor med bröstcancer i tidigt stadie nio månader efter operationen beroende på kirurgisk strategi, adjuvant kemoterapi och den sociala och

demografiska statusen hos patienterna

Prospektiv longitudinell studie, icke experimentell design med kvantitativ metod

Population: Litauiska

kvinnor med bröstcancer i tidigt stadie efter

operation Inklusion: Patienter i T1- T2/N0-N1/M0 stadiet av bröstcancer. Urval: Bekvämlighetsurval, Konsekutivt (Januari 2004- December 2005) Tillfrågade: 117 Externt bortfall: 40 Deltagare: 77 Ålder: 32- 78 Datainsamlingsmetod: Frågeformulär Analysmetod: Statistisk Styrkor: Representativt urval

Adekvat statistisk metod Bortfallsstorlek- och analys beskriven Valida och reliabla mätinstrument

Svagheter: Inga tydliga

inklusion- och exklusionskriterier. Litet stickprov

Önskar utförligare resultat av tabeller/ frågeformulär

Livskvaliteten hos kvinnorna var övergripande sämre nio månader efter operation orsakat av försämrat emotionellt och socialt

välbefinnande. Relationsstatus visade sig vara en betydande faktor för funktionellt välbefinnande.

(26)

Artikelmatris

Bilaga 2

Fallbjörk, U., Salander, P., & Rasmussen, B. (2012).

From "no big deal" to "losing oneself": different meanings of mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), E41-E48.

Sverige

Beskriva hur kvinnor som har förlorat ett bröst på grund bröstcancer, berättar om dess inverkan på deras liv och detta sammanhang för att förstå deras

reflektioner om bröstrekonstruktion

Beskrivande design med fenomenologisk metod.

Population: Alla kvinnor i

Norrland, Sverige som genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer under 2003

Urval: Strategiskt. Tillfrågade: 16 Bortfall: 1 Deltagare: 15 Ålder: 39-69 Datasamlingsmetod: Narrativ intervju 30-80 min Analysmetod: Tematisk Styrkor: tydlig urvalsprocess, väldefinierad frågeställning, väl beskriven transkriberings- och analysprocess. Upplevelsen efter en mastektomi: - Förlorade sig själv.

- Förlorande sin kvinnlighet. - Begränsades klädvalet - De hindrades från att gå till gymmet, badhuset för att de inte ville visa sig för andra kvinnor och barn.

- Hindrade möjligheten till motionen.

- Diagnosen var en chock, gav starka känslor av oro.

- Förlorade sin sexualitet och upplevelsen av att vara attraktiv.

- Ärren och amputationen påminde om bröstcancern. - Besvär av protesen. - Omöjligt att titta på sig själva.

(27)

Artikelmatris

Bilaga 2

Frost, M., Hoskin, T., Hartmann, L., Degnim, A., Johnson, J., & Boughey, J. (2011). Contralateral

prophylactic

mastectomy: long-term consistency of

satisfaction and adverse effects and the

significance of informed decision-making, quality of life, and personality traits. Annals of Surgical Oncology, 18(11), 3110-3116. doi:10.1245/s10434-011-1917-7 USA

Att utvärdera den

långsiktiga konsekvensen av tillfredsställelse med kontralateral profylaktisk mastektomi och negativa psykosociala effekter samt att undersöka om

välgrundade beslut, personlighetsdrag och livskvalitet på

tillfredsställelse.

Icke experimentell design. Kvantitativ metod

Population: Kvinnor med

bröstcancer i stadie 0, I, II eller en familjehistorik med

bröstcancer som genomgått en kontralateral profylaktiskt mastektomi. mellan 1960 och 1993. Urval: Bekvämlighetsurval. Tillfrågade tillfälle 1: 583 Externt bortfall: 96 Deltagare: 487 Tillfrågade tillfälle 2: 487 Internt bortfall: 218 Deltagare: 269

Ålder: Medelålder 58,1 och

67,5.

Datainsamlingsmetod:

Frågeformulär

Analysmetod: Statistisk analys

(deskriptiv) Styrkor: Lång uppföljning Stort stickprov Bortfallsstorlek- och analys beskriven Svagheter: Inklusions- och exklusionskriterier är inte tydligt beskrivet.

Mest negativt påverkat var kroppsuppfattning (31%), känsla av kvinnlighet (24%), sexuella relationer (23%). Andra påverkade faktorer var självkänsla (10%) och

känslomässig stabilitet (7%). Aspekter som påverkade kroppsuppfattningen var: känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv (15%), missnöjd med kroppen (14%), missnöjd med ärren (12%), svårighet med att se sig själv naken (12%), känna sig mindre fysiskt attraktiv (11%), självmedvetenhet kring utseende (10%), känna sig mindre feminin (8%), känsla av att operationen lämnade kroppen mindre hel (8%), missnöjd med sitt utseende som klädd (7%).

(28)

Artikelmatris

Bilaga 2

Sid 4 (10) Författare

Artikelns titel, tidsskrift, Land

Kaya, T., Karatepe, A., Günaydn, R., Yetiş, H., & Uslu, A. (2010).

Disability and health-related quality of life after breast cancer surgery: relation to impairments. Southern Medical Journal, 103(1), 37-41.

doi:10.1097/SMJ.0b013e3 181c38c41

Turkiet

Syftet med denna studie var att fastställa

förekomsten av

funktionsnedsättningar som är relevanta för övre extremiteterna efter bröstcancer kirurgi och dess inverkan på funktionshinder och hälsorelaterad livskvalitet

Icke experimentell design med kvantitativ metod

Population: Kvinnor som genomgått

modifierad radikal mastektomi eller bröstbevarande kirurgi

Exklusionskriterier: historia av

bilateral mastektomi, lokoregional recidiv och/eller avlägsna metastaser, svår invalidiserande hjärtsjukdom, primär behandling av armödem, aktiv infektion på den drabbade sidan, och neurologiska och reumatologiska sjukdomar riskerar rörelseomfång och funktion av båda armar

Urval: Bekvämlighetsurval Deltagare: 67

Kön: Kvinnor

Datainsamlingsmetod: Frågeformulär Analysmetod: Statistisk analys

(Deskriptiv) Styrkor: Representativt urval Väl beskrivna och tydliga exklusionskriterier Många mätinstrument

Svagheter: Inga tydliga

inklusionskriterier Ej tydligt

beskriven bortfallsstorle k- och analys. Otydligt etiskt godkännande eller etiska överväganden. Armsmärta vid rörelse, smärta i främre bröstkorgen, förlust av grepp-styrka och skulderflexion var viktiga faktorer i olika områden av livskvalitet enligt FACT-B 4 enkäten.

(29)

Artikelmatris

Bilaga 2

Geiger, A., West, C., Nekhlyudov, L., Herrinton, L., Liu, I., Altschuler, A., & ... Fletcher, S. (2006). Contentment with quality of life among breast cancer survivors with and without contralateral prophylactic mastectomy.

Journal of Clinical

Oncology: Official Journal of The American Society of Clinical Oncology, 24(9), 1350-1356. USA Att förstå psykosociala utfall efter profylaktiskt avlägsnande av kontralaterala bröstet hos kvinnor med unilateral bröstcancer.

Icke-experimentell design med kvantitativ metod

Population: Kvinnor med

unilateral bröstcancer som genomgått en profylaktisk kontralateral mastektomi.

Exklusion: Avlidna, de vars

läkare nekade deras

deltagande och de som hade ogiltiga adresser. Urval: Bekvämlighetsurval Deltagare: 580 Ålder: <45- > 65 Kön: Kvinnor Datainsamlingsmetod: Frågeformulär Analysmetod: Statistisk analys

Styrkor: Stort antal

deltagare Lång uppföljning Representativt urval Urvalsförfarande beskrivet Bortfallsstorlek- och analys väl beskriven Svagheter: Ålder

redovisas bara i tabell

Mindre förnöjdsamhet vad gäller livskvalitet var associerat till dålig eller sämre uppfattning om allmäntillstånd, möjlig depression, missnöjda med sitt utseende klädd, Självmedvetande om

utseende och undvikande av tankar om bröstcancer.

(30)

Artikelmatris

Bilaga 2

Manganiello, A., Komura, Reberte, L., Miranda, C., & Manganiello. (2011).

Sexuality and quality of life of breast cancer patients post mastectomy.

European Journal of Oncology Nursing, 15(2), 167-172. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j. ejon.2010.07.008

Brasilien

Att utvärdera den sexuella funktionen hos bröstcancer- patienter efter mastektomi och dess samband med deras livskvalitet, kvinnorna och deras partners personliga egenskaper, bröst- rekonstruktion, cancerstadier och adjuvant terapi.

Icke experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ metod

Population: Bröstcancerpatienter

efter mastektomi

Inklusionskriterier: Kvinnor

som genomgick adjuvanta behandlingar, har förmåga att kommunicera och vara inom det första eller andra året efter mastektomin.

Exklusionskriterier: Kvinnor med

metastaserande cancer Urval: Bekvämlighetsurval Tillfrågade: 142, Bortfall: 42, Deltagare: 100 Ålder: 30+ Datainsamlingsmetod: Frågeformulär (SQ- F och SF- 36).

(deskriptiv) Styrkor: Representativt urval Urvalsförfarande beskrivet Bortfallsstorlek- och analys beskriven Svagheter: Medelåldern redovisas ej i texten. Otydligt etiskt godkännande eller etiska överväganden.

Ett statistisk signifikant samband mellan SQ-F poäng och följande SF- 36 domäner kunde identifieras: funktionsförmåga, vitalitet och känslomässiga begränsningar.

(31)

Artikelmatris

Bilaga 2

Ohsumi, S., Shimozuma, K., Morita, S., Hara, F., Takabatake, D., Takashima, S., & ...

Takashima, S. (2009).

Factors associated with health-related quality-of-life in breast cancer survivors: influence of the type of surgery.

Japanese Journal of Clinical Oncology, 39(8), 491-496. doi:10.1093/jjco/hyp060 Japan

Att avgöra skillnader i hälsorelaterad

livskvalitet mellan bröstcancer- överlevande som genomgått mastektomi och de som genomgått bröstbevarande behandling. Faktorer förknippade med livskvalitet hos långsiktiga bröstcancer- överlevande identifierades också. Tvärsnittsstudie. Icke-experimentell design med kvantitativ metod. Population: Bröstcancer- överlevande som genomgått en mastektomi eller bröstbevarande behandling.

Inklusionskriterier: (I) patienter

som vid tidpunkt för kirurgi, hade en < 3 cm i diameter knöl vid palpation (II) patienter som behandlades på National Hospital Organization Shikoku Cancer Center (III) de som överlevt utan återfall i > 5 år

Exklusionskriterier: De patienter

som fick primär eller sekundär rekonstruktion

Urval: Konsekutivt mellan juli

2004- mars 2005

Tillfrågade: 100 Deltagare: 93 Ålder: 44- 83

Datainsamlingsmetod:

Frågeformulär

Analysmetod: Statistik analys

Styrkor: Representativt urval Urvalsförfarande beskrivet Relevanta inklusions- och exklusionskriterier Blindning Svagheter: Redovisar inte kön Ej noggrann bortfallsanalys Ålder och utbildnings- bakgrund påverkade livskvaliteten.

(32)

Artikelmatris

Bilaga 2

Rietman, J. S., Dijkstra, P. U., Debreczeni, R., Geertzen, J. B., Robinson, D. H., & De Vries, J. (2004). Impairments, disabilities and health related quality of life after treatment for breast cancer: a follow-up study 2.7 years after surgery. Disability And Rehabilitation: An International, Multidisciplinary Journal, 26(2), 78-84. doi:10.1080/096382803100 01629642 Nederländerna Bedöma funktionsnedsättning, funktionshinder och hälsorelaterad livskvalitet efter behandling av bröstcancer och att analysera förhållandet mellan behandlingsmetoder, funktionsnedsättningar , funktionshinder och hälsorelaterad livskvalitet

Retroperspektiv studie. Icke experimentell med kvantitativ metod

Population: Patienter som

genomgått en

bröstcancerbehandling

Inklusionkriterier: Alla patienter

som genomgick en modifierad radikal mastektomi med axillär lymfkörtel dissektion mellan 1993 och 1995 på Universitetssjukhuset Groningen.

Exklusionskriterier: Patienter som

gjorde mastektomi på båda sidorna och patienter med metastasering eller återfall.

Urval: Bekvämlighetsurval Tillfrågade: 111, Externt bortfall:

56

Deltagare: 55, Medelålder: 56,7 år Datainsamlingsmetod:

Frågeformulär

(deskriptiv)

Styrkor:

Representativt urval

Bortfalls-

storlek- och analys beskriven

Redovisar endast signifikanta värden

I förutsägelse av

hälsorelaterad livskvalitet var smärta, greppstyrka och armfunktion signifikanta faktorer. Smärta (60 %) och minskning av greppstyrka (40%) var de mest frekventa funktionsnedsättningarna. Andra signifikanta faktorer i förutsägelse av

hälsorelaterad livskvalitet var fysisk funktion, social funktion, fysiska begränsningar, känslomässiga

begränsningar, mental hälsa, vitalitet, uppfattning av hälsa och förändring av hälsa.