Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi
Nivå C
Vårterminen 2013
Pensionärers upplevelser av sitt dagliga liv.
Pensioners experience of daily life.
Författare: Victoriya Nyström Handledare: Anita Tollén
Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi
Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet Arbetsterapi Svensk titel: Pensionärers upplevelse av sitt dagliga liv.
Engels titel: Pensioners experience of daily life. Författare: Victoriya Nyström
Handledare: Anita Tollén Datum: 2013-05-21 Antal ord: 7 789 Sammanfattning:
Syftet med studien var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga
liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrån snöbollsurval. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet eftersträvades en variation av deltagarnas ålder, hur lång tid de har varit pensionärer, kön och yrkesstatus. Inklusionskriterierna var att deltagarna hade varit pensionärer i minst tio månader och upp till fem år. Exlusionskriterierna var att deltagarna inte skulle ha några funktionsnedsättningar samt var oberoende av andra för att klara sina dagliga liv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pensionärer. Analys av data gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjuerna resulterade i 5 kategorier Mening med att fortsätta med produktiv aktivitet, Att känna sig fri i sin vardag, Det sociala umgänget, Att bli påmind om åldrandet, Att acceptera pensioneringen. Två av fem kategorier innehar subkategorier. Resultatet visade att ett aktivt deltagande i det dagliga livet, efter pensionering, var betydande för informanterna för att uppleva en meningsfull vardag. Informanterna i studien beskriver upplevelser av deras dagliga liv efter pensionering. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att en mental
förberedelse inför pensionering bidrar till en balans mellan olika dagliga, produktiva, instrumentella och fritidsaktiviteter och att en daglig struktur upprätthålls genom att sysselsätta sig med produktiva aktiviteter och fritidsaktiviteterna, vilket anses viktigt. Det framkommer även att ett aktivt liv i olika föreningar och organisationer kan leda till ett bättre socialt umgänge, förstärkt självkänsla, vilket kan leda till en bättre hälsa hos äldre.
Sökord: pensionering, dagliga aktiviteter, produktiva aktiviteter, struktur aktivitetsbalans, acceptans.
INLEDNING………..4
BAKGRUND...4
Pensionering………...4
Aktivitet och äldre människor………..4
Arbete………..5
Aktivitetens dynamik……….5
Aktivitetsförändring vid pensionering...5
Aktivitetsbalans vid pensionering……….6
Meningsfulla aktiviteter och att vara kreativ………..6
Pensionering utifrån teoretiska perspektiv………..6
Roll teori...7 Aktivitetsteori...7 Kontinuitet teori………...7 Problemområde………...7 SYFTE………..7 METOD………....7 Urval……….8 Deltagare………...8 Procedur………8 Datainsamling………...9 Dataanalys……… 9-10 Etiska aspekter……….11 RESULTAT……….11-15 DISKUSSION………..15 Metoddiskussion……… 15-17 Resultatdiskussion...17-20 Slutsatser...20 REFERENSER………21-23 BILAGA 1
INLEDNING
Befolkningen i Sverige blir allt äldreoch under det senaste decenniet har
medellivslängden ökat successivt [1]. Personer som är i 60-årsåldern har en förväntad återstående livslängd på mellan 18 till 23 år, beroende på om de är män eller kvinnor [2]. Det är en lång fas av livet där det kan hända mycket [2]. Pensionering kan vara en utmanande och stressande process [3] och för många som går i pension blir avskedet från yrkeslivet oväntat smärtsamt [2]. Generaliserande uppfattning om dagens
pensionärer är att de är aktiva och friska [4]. Många av de som passerar 65-årsgränsen känner sig fortfarande aktiva och engagerade [2], men det finns de som har svårighet att hitta nya rutiner och organisera sitt dagliga liv på ett meningsfullt sätt [5]. Studier anger att det vardagliga livets aktiviteter påverkas vid pensionering [5] och
ekonomiska förändringar, psykosocial anpassning till en ny livssituation och utnyttjande av fritid är betydande faktorer i denna process [6].
Det som väckte mitt intresse att genomföra denna studie var att många av de jag känner som har gått i pension upplever sin nya roll olika. Det finns både positiva och negativa aspekter och många känner sig utelämnade. En del pensionärer känner en stor frihet och ser möjligheterna med att själv kunna bestämma vad de vill göra med sin tid, medan andra upplever en stor tomhet och utanförskap genom att de inte längre känner sig delaktiga i samhället. Med denna studie vill jag få kunskap om hur
personer upplever sitt dagliga liv vid pensionering.
BAKGRUND Pensionering
Att gå i pension liknar känslan att byta jobb [7], med den skillnaden att denna förändringsfas i livet medför stora förändringar i vardagen, relationer och den personliga identiteten [8]. Under en period lämnas ett känt sätt att vara och göra. En studie visar att de största utmaningarna för pensionärer är att få nya rutiner [5]. Vid pensionering kan personen uppleva en betydande känsla av saknad, en längtan efter sina arbetskollegor och känslan av att vara behövd av andra [9, 10]. En annan studie visar att de flesta pensionärer känner ett behov av att engagera sig i en regelbunden verksamhet såsom sport, läsning, volontärarbete eller något liknande [11].
Pensionering kan även upplevas som en positiv förändring. Den tid som inte längre behövs till lönearbete ger andra möjligheter [4], exempelvis ges mer frihet att ägna tid åt familj och de aktiviteter som ses som viktiga.
Aktivitet och äldre människor
”En grundsyn på äldre människor som aktiva varelser är den kanske viktigaste utgångspunkten. Att kunna göra något (inte nödvändigtvis så mycket, inte
nödvändigtvis så snabbt men ändå just göra något) är en god förutsättning för att få återkoppling och därmed bekräftelse på den egna existensen” [7, s.14].
Aktivitet är en aktiv process från livets begynnelse till livets slut [12]. Att leva
innebär att uppleva, genom att handla, känna och tänka [13]. Aktivitet betyder mycket för varje individ oavsett ålder och kön, vilket kan påverka hälsa och ger ett
vilken vi förändras hela tiden och tecken på utvecklingen är människans engagemang i olika aktiviteter under livets gång [15], det vill säga människor formar sig själv genom sina aktiviteter [16]. Att vara aktiv innebär att man lär sig något nytt eller att någon negativ konsekvens undviks [17].
Arbete
Aktivitet definieras i tre olika områden: aktiviteter i dagliga livet, fritid och arbete [18]. Arbete är en central aktivitet som utgör en stor del av individens liv [14], det tar upp en tredjedel av människors vardag. Att arbeta är något som man måste göra för att skapa förutsättningar för sin överlevnad och bekvämlighet [18], men även för att utvecklas som individ [19]. Människors kapacitet, handlingsmönster, insikt om sig själva och förståelse av världen formas genom att man arbetar och utför aktiviteter i dagliga livet [19]. Under arbetets gång skapas människors roller och vanor som ger en struktur under dagen, det som individen behöver göra och på vilket sätt det ska utföras [14, 19].
När arbetet, som tidigare tagit den mesta tiden av dagen inte längre finns och en person pensioneras, förändras aktivitetsutförandet [14]. Övergången till pensionen ses dock olika av äldre människor beroende på vem personen är [19].
Aktivitetens dynamik
Dagliga aktiviteter som utförs av människor är en organiserad process [16]. Utifrån Model of Human Occupation (MOHO) ses aktivitet som ett ständigt samspel mellan viljekraft, vanebildning, utförandekapacitet och den miljömässiga kontexten. Dessa aspekter är avgörande i den mänskliga aktivitetens dynamik. Människors vanor styr det dagliga livets rutiner. Aktivitet motiveras av viljebestämda tankar och känslor som framförs genom människans uppfattning om den egna förmågan. De vanor och roller som formar människors värderingar och intressen utgör vanebildning [20]. Den viktigaste komponenten i det vardagliga livet är det sociala sammanhanget där man samarbetar med andra och utbyter information [20].
Pensionering medför en förändring i människors identitet. När man slutar arbeta förändras människors dagliga liv som kan rubba ens självuppfattning men även andras uppfattning om den personen. Social status förknippas särskilt med förlusten av den socialt värdefulla, erkända verksamheten och en betydande minskning av inkomster [15].
Aktivitetsförändring vid pensionering
Efter pensionen väntar ett liv utan arbete. Förlusten av huvudsysslan medför att man har mycket tid. Den delen av dygnet som tidigare upptagits av arbete måste nu ersättas med andra aktiviteter. Den enskilde behöver fylla upp på ett eller annat sätt sin utökade fria tid.
Vid pensionering antar man nya roller, möter nya miljöer, gör förändringar i sin livsstil eller omorganiserar sitt liv [17]. Människor måste utveckla ny delaktighet i aktiviteter där man lär och upptäcker nya sätt att göra saker på. Det är viktigt att använda sin förmåga med förståelse om sin roll som pensionär och lära sig att organisera all den nya, fria tiden på ett meningsfullt sätt. För ett framgångsrikt åldrande ser gerontologer att det är betydelsefullt att man får uppleva god hälsa och
känna engagemang i sitt dagliga liv samt att ha kontroll över det man utför. För att uppnå detta måste äldre personer fortsätta med meningsfulla och nödvändiga aktiviteter [21].
Aktivitetsmönster grundläggs tidigt i livet [22]. Människors viljor, vanor och utförandekapacitet skapar resurser eller begränsningar för hur man uppträder i sitt dagliga liv i förhållande till olika miljöer. Det som man har gjort under hela sitt liv är en förutsättning för hur man organiserar sin vardag. Man upprepar det man har gjort förut och på så vis organiserar man sitt aktivitetsutförande i förhållandet till sitt beteende, tankar och känslor [16].
Människors aktiviteter förändras under livets gång [22]. Utifrån ens nya tankar, känslor och upprepade handlingar under lång tid i beständiga miljöförhållanden organiseras nya aktivitetsmönster [16]. Vid pensionering förändras människors aktivitetsmönster och man utvecklar sin nya vardag utan att vara närvarande i sin tidiga arbetsroll. Man får nya möjligheter att vara mer engagerad i sina vanliga aktiviteter och lära sig nya som man inte tidigare hade tid för [23]. Det är en
tidskrävande process att acceptera och anpassa sig till denna nya livssituation [23] och utmanande för att skapa nya rutiner efter pensionering [5].
Aktivitetsbalans vid pensionering
Inom arbetsterapin är aktivitetsbalans ett centralt begrepp som definieras som upplevd samstämmighet mellan aktuella och önskade aktivitetsmönster samt jämnvikt i
fördelningen mellan olika aktiviteter [17, 24]. Men det ingår även att ha balans mellan aktivitet och vila och att vara socialt aktivt och att vara ensam [24]. Balans mellan familj, aktivitet och socialt sammanhang är betydelsefullt för varje människa. Aktivitetsbalans är ett medel till ett harmoniskt liv där människan mår bra och upplever en känsla av välbefinnande [24].
Obalans i aktivitet är beroende av situation och geografisk kontext [23], det vill säga när en människa går i pension förlorar hon strukturen för en tid. Att förlora kontrollen över de dagliga sysslorna påverkar välbefinnandet i hög grad, och därmed hälsan. [21].
Meningsfulla aktiviteter och att vara kreativ
Aktiviteter kan preciseras som meningsfulla och det betyder att människan deltar frivilligt i aktiviteter som utförs mot ett mål och att tillfredställelse upplevs [21]. Kreativitet handlar om förmågan att lösa problem, det vill säga för att klara av en viss aktivitet använder människan sig av sina tidigare erfarenheter och kompetenser. Det upplevs meningsfullt att få vara kreativ [25]. De äldre människor som behåller sin förmåga att vara kreativ upplever lycka, det vill säga, kreativitet har en positiv effekt på åldrandeprocessen [26]. Vid pensionering blir man friare i sina val, vilket ger möjligheter att engagera sig i de intressen som man tidigare inte hade tid med. Att ha möjlighet att utföra en engagerande aktiviteter är avgörande för individens
aktivitetsidentitet och aktivitetskompetens [19]. Pensionering utifrån teoretiska perspektiv
Rollteori
Enligt rollteorin har människor olika sociala roller under en livstid. Olika sociala roller som är knutna till en särskild ålder anses vara basen för individens självkänsla och identitet. När individen går i pension betyder det en förlust av yrkesrollen. Den förlorade yrkesrollen bör ersättas med andra roller för att upprätthålla
livstillfredsställelse. Med stigande ålder kan även andra roller gå förlorade som kan vara svåra att ersätta med nya. Människans ålder skapar förväntningar på hur en roll skall framträda, både hos den enskilde men även hos människor i omgivningen [27]. Aktivitetsteori
Aktivitetsteorins antagande är att äldre människor som är aktiva med olika sysselsättningar och i kontakt med andra människor kommer att bli mer
tillfredsställda och bättre anpassade till livet som pensionär än de som är mindre aktiva. Genom att man som äldre fortsätter att vara aktiv i de roller och
sysselsättningar som man haft under medelåldern, och genom att kompensera med nya aktiviteter vid pensioneringen, skapas bättre förutsättningar till ett gott liv under ålderdomen [27].
Kontinuitetsteori
Enligt kontinuitetsteorin är det viktigt att individen under ålderdomen försöker ersätta förlorade roller med andra med liknande innehåll som man haft tidigare. Genom att fortsätta anpassa sig till den omgivande miljön, som man haft tidigare skapas kontinuitet. Oavsett om man är ung eller gammal har man olika personligheter och livsstilar och dessa är avgörande för att individen ska kunna anpassa sig till åldrandet. Teorins antagande är att man efter pensionering fortsätter leva som man har gjort tidigare oberoende om man har haft hög eller låg aktivitetsnivå [27].
Problemområde
Forskning om förändringar i de liv pensionärer lever är begränsad [8]. Mer kunskap om hur pensionärer upplever sin vardag skulle kunna bidra till en bättre förståelse för dessa personer aktivitetsförändring. Människor som går i pension blir en allt större grupp som kan vara i behov av arbetsterapi. Det är av värde för arbetsterapeuter att ha kunskap om hur pensionärer kan anpassa sig till sin nya situation och organisera sin tid på bästa sätt för att uppleva ett meningsfullt, dagligt liv.
SYFTE
Syfte med uppsatsen är att beskriva hur pensionärer upplever sitt dagliga liv.
METOD
Kvalitativ metod valdes för att besvara syftet med studien. Kvalitativ metod används för att få veta mer om mänskliga fenomen. Denna metod syftar till att beskriva människors egna uppfattningar, erfarenheter, upplevelser, tankar, förväntningar, motiv och attityder [28], i denna studie hur människor upplever sitt dagliga liv efter pensionering.
Urval
Föra att få informanter till studien gjordes ett snöbollsurval. Snöbollsurval innebär att en informant hänvisar till nästa, det vill säga att en vald informant tillfrågas om den känner ytterligare person som kan vara relevant för studiens syfte och som uppställda inklusionskriterier [29]. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet
eftersträvades en variation av informanternas ålder, hur lång tid de har varit
pensionerad, kön, civilstånd och yrkesbakgrund. Dessa variabler valdes då de kunde ha betydelse för hur man som pensionär upplever sitt dagliga liv.
Inklusionskriterie bestod att informanterna skulle ha varit pensionärer mellan tio månader och fem år. Detta kriterium valdes då de skulle ha hunnit komma in i sina nya roller som pensionärer och fortfarande kunna minnas tillbaka på hur det var innan de pensionerades. Exklusionskriterierna i studien var att informanterna inte hade några funktionsnedsättningar och att de var oberoende av andra för att klara sina dagliga liv. Detta för att studien syftade till att beskriva pensionärernas upplevelse av sitt dagliga liv och inte upplevelser för personer med funktionsnedsättningar.
Deltagare
Undersökningsgruppen bestod av fem informanter, två kvinnor och tre män, vilket ansågs lämpligt för att nå syftet med studien [30]. Två av informanterna var 65 år, övriga var 66 år, 68 år och 69 år. En informant hade varit pensionär i tio månader, två informanter i 4 år och två i 5 år. Gruppen bestod av tre tjänstemän och två arbetare. Två av informanterna hade fortsatt deltidsjobb efter pensionering. Alla informanter var aktiva inom olika föreningar. Tre informanter var gifta, en var ensamboende och en var sammanboende. Samtliga informanter bodde i egna bostäder i en liten kommun i Mellansverige. Alla hade barn och barnbarn.
Procedur
Genom personlig kännedom, utan att vara personlig bekant, kontaktades en man och en kvinna som tillfrågades och de samtyckte till medverkan i studien.
De gav i sin tur förslag på tänkbara informanter. Kvinnan föreslog två kvinnliga kandidater. En av dem var förtidspensionerad på grund av funktionsnedsättning och tillfrågades därför aldrig om medverkan. Den andra kvinnan uppfyllde studiens kriterier. Mannen föreslog två lämpliga kandidater som båda var män. Samtliga informanterna kontaktades via telefon och fick muntlig information om studien. Platserna för genomförandet av intervjuerna bestämdes via telefon, fyra intervjuer tog plats på stadens bibliotek och en intervju genomfördes på ett café.
Den första intervjun fungerade även som en pilotintervju [31], det vill säga en provintervju [32] för att prova intervjuguiden och dess frågors relevans till studiens syfte [30]. Informanten var informerad i förväg om vilka frågor som skulle ställas vid intervjutillfället. Efter genomförandet av intervjun ombads informanten att lämna sin syn på både intervjuns innehåll och uppläggning [32]. Informanten ansåg att
Datainsamling
I studien användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod vilket innebär att intervjupersoner har stor frihet att utforma svaren själv om sin erfarenhet och upplevelse av det fenomen som studeras [29]. Denna typ av intervju ger data som ökar förståelse för människors subjektiva erfarenheter [32].
Val av miljö är en viktig faktor vid datainsamlingen [33]. Efter överenskommelse med var och en informanterna genomfördes fyra av intervjuerna i ett studierum på stadsbiblioteket, som bokades i förväg. Den femte intervjun genomfördes på ett café, efter önskemål av informanten.
Alla intervjuer spelades in med bandspelare. När materialet består av muntliga samtal är bandinspelningar lämpliga [34]. Detta för att göra en fullständig dokumentation, för att lättare koncentrera sig på intervjun och för att kunna skriva ut insamlad
information under dataanalysen [29]. Intervjuernas längd varierade mellan 25-40 minuter.
Innan intervjun började, hälsade och presenterade sig intervjuaren och lämnade på ett kort och konkret sätt en introduktion till samtalen. Under den inledande fasen gjordes inspelningsutrustning i ordning och kontrollerades att den fungerade [29]. Frågor ställdes utifrån intervjuguiden bilaga 1, samt bakgrundsfrågor som rörde
informantens person. Denna typ av information syftar till att bättre förstå det
sammanhangsom informanten befinner sig i [32]. Den centrala frågan handlade om hur det dagliga livet ser ut och det var tänkt att täcka in hela dagen, exempelvis vad informanten gör under dagen. Informanterna ombads att fritt berätta om sina erfarenheter och upplevelser i hur deras vardag har förändrats efter pensioneringen. För att täcka de olika aktiviteterna under hela dygnet och att för att få med hur personen upplever sitt dagliga liv jämfört med hur det var innan pensioneringen, ställdes följdfrågor. Intervjuprocessen var flexibel då intervjufrågorna inte behövde ställas i den ordning de var uppställda i intervjuguiden, utan anpassades efter varje intervju [29]. Detta underlättade att styra samtalet.
Uppmärksamt lyssnande, visat intresse, förståelse och respekt för vad personen säger under en intervju bidrar till en god kontakt mellan intervjuaren och informanten [30]. För att skapa en god kontakt till studiens informanter, var intervjuaren öppen och tydlig och visade hänsyn till informanterna.
När informanten inte hade något mer att tillägga och frågorna från intervjuguiden hade täckts, avslutades intervjun. Under avslutningen sammanfattades
intervjuinnehållet för att bekräfta att det som informanten berättat hade förståtts och uppfattats korrekt. Informanten hade då möjlighet att rätta eller lägga till det som eventuellt hade missuppfattats.
Dataanalys
För att analysera intervjuerna användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats [9]. Kvalitativ innehållsanalys är användbar på olika typer av texter, bland annat för tolkning av intervjuutskrifter och tolkningen kan göras på olika nivåer. Metoden fokuserar på människors berättelser om sina upplevelser [35], vilket var relevant för denna studie då syftet var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv.
Analysen utgick från Lundman och Graneheim [35]. De inspelade intervjuerna lyssnades genom och transkriberades ordagrant. Efter detta lästes textmassorna flera gånger för att få en helhetsbild av intervjuerna. Texterna delades därefter in i
meningsbärande enheter som var relevanta för studiens syfte, det vill säga meningar och avsnitt som innehöll information som berörde informanternas dagliga liv lyftes fram.
De meningsbärande enheterna kondenserades, vilket innebär att texten kortades ner för att bli mer lätthanterlig men som ändå behöll samma budskap. Kategorier
skapades genom tolkning av innehållet för att ta fram det viktiga och det som studien syftade till. Efter detta delades kategorierna upp i subkategorier som visade helheten av informationen. Detta medförde en fördjupad, detaljerad inblick och förståelse om helheten. Det uppmärksammades att subkategorier inte skall kunna passa in i två kategorier.
Tabell 1, exempel på analysmatris
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Kategori Subkategori
Då dagarna var väldigt, väldigt inrutade. Då gick vi upp tidigt, åkte jobba, åkte hem, åt lite kvällsmat och lag sig. Det var ofta, så att man var så trött. Det var tidiga kvällar för att orka… NU är det ju lite mer att jag kommer och går som jag vill. Det är mycket mera på mina villkor nu än vad det var tidigare… Jag njuter av det här att jag kan ligga på morgonen, jag kan ligga till 8.00- 8.30 utan det händer
någonting, jag kan uppe till tolv på kvällen…
Dagarna var väldigt inrutade, då blev man trött. Nu är mycket på mina villkor. Jag njuter av det här.
Att få vara fri.
Att känna sig fri i det dagliga livet.
Jag tycker inte om att vara pensionär, gör jag inte. Jag vill ha struktur i mitt liv. Nu känner jag inre stress. Den kände jag aldrig när jag arbetade, men den känner jag nu. Jag hatar att vara pensionär. På något vis är det något som
försvinner. Jag längtar inte ut och resa. Vi har en sommarstuga i skogen, men meningsfullt som har försvunnit. Det är inte samma liv som man lever när man jobbar…
Jag tycker inte att vara pensionär. Jag vill ha struktur. Nu känner jag inre stress. Det meningsfulla som försvinner. Det är inte lika liv när man jobbar.
Att få känna inre stress.
Att känna sig fri i det dagliga livet.
Att inte längre känna krav kan ge inre krav.
Det är jätte skönt att vara pensionär. Det är väldigt behagligt och inte ha något jobb. Alltså jag åker på typ fisketävlingar varenda torsdag. På sommar spelar jag golf, måndag, fredag och bland onsdag. På vinter är fiske och jakt. Där är man ju pensionär, där har man ju mycket tid…
Det är behagligt att inte ha något jobb och få vara med sina fritidsintressen. Tillgång till fritidsakti viteter.
Att känna sig fri i det dagliga livet.
Möjlighet till meningsfulla aktiviteter.
Etiska aspekter
Studien utgick ifrån de etiska riktlinjerna för forskare [30]. Informanterna fick informanterna både skriftlig och muntlig information kring studien, det allmänna syftet med studien och hur den var upplagd. Information gavs också om att deltagande i studien var frivilligt och man när som helst kunde avbryta sitt deltagande utan förklaring. Samtyckesformulär gavs till informanterna som signerade med sina underskrifter. All data som kommit fram under intervjutillfällena behandlades konfidentiellt [30]. Det innebar att resultatet inte innehåller personliga uppgifter som kan identifiera informanterna. Studiens material används bara i denna studie och enbart författaren och handledaren har haft tillgång till materialet. Vid studiens avslut kommer all insamlat material förstöras, exempelvis de inspelade intervjuerna samt all text som tillhör intervjuerna.
RESULTAT
Analysen av intervjuerna om pensionärernas upplevelser av det dagliga livet resulterade ifem kategorier och fem subkategorier. Dessa var:
• Meningen med att fortsätta med produktiva aktiviteter • Att känna sig fri i sin vardag
Att inte längre känna krav kan ge inre krav En möjlighet till meningsfulla aktiviteter Ändrade rutiner
• Det sociala umgänget • Att bli påmind om åldrandet • Att acceptera pensioneringen
Behov av mental förberedelse En känslomässig övergång
Meningen med att fortsätta med produktiva aktiviteter
Alla informanter var aktiva inom olika verksamheter såsom aktivt deltagande i organisationer eller föreningar, drivande av egen firma och även deltidsarbete. Det beskrevs som ett behov att vara upptagen och att det även gav ettekonomiskt tillskott. Informanterna upplevde att vara engagerad i produktiva aktiviteter är en vana som inte kan tas bort. Detta skapar en mening att leva och vara tillfredsställd i sin vardag.
Jag har väl någon konstig grej inom mig att jag ska göra saker det skall produceras eller ska fixas. Det är ju något som man har med sig hela livet.
Genom sitt deltagande i olika produktiva aktiviteter upplevde informanter att det underlättade för dem att komma in i nya rutiner efter pensionering. Informanterna beskrev att aktivt deltagande inom olika verksamheter gav stimulans och skapade möjlighet att träffa nya sociala aktörer för att slippa vara ensam och isolerad.
Informanterna upplevde att det var roligt. Trots sina kunskaper och erfarenheter som de delade med andra öppnades många nya dörrar till att lära sig något nytt. Att vara upptagen på detta vis gjorde det lättare för dem att acceptera den nya rollen som pensionär.
Jag tyckte att det var väldigt positivt för att jag kom ut och träffade folk igen, jag fick annat att tänka på framförallt. Dessutom har jag otroligt bred yrkeskunskap som många av de yngre inte har idag, så att jag menar att vi äldre är en tillgång.
Att känna sig fri i det dagliga livet
Denna kategori består av subkategorierna Att inte längre känna krav kan ge inre krav, Möjlighet till meningsfulla aktiviteter, Ändrade rutiner.
Att inte längre känna krav kan ge inre krav
Informanterna upplevde att det inte fanns så många krav och måsten längre, då de gjorde vad som passade och vad de kände för. Informanterna njöt av sin frihet och det spelade ingen roll vilken tid på dygnet de skulle göra en viss aktivitet. Det fanns inga behov längre att vakna tidigt på morgonen och de hade möjlighet att vila sig lite mitt på dagen vid passande stunder. Ändå hade informanterna ansvar för den fria tiden för att behålla sitt aktiva deltagande i olika aktiviteter och de kände harmoni i sitt
varande.
Vi har pyssel men vi har inte lagt in varenda dag så här.
Att vara fri att göra vad man ville upplevdes inte som enbart positivt, det kunde även upplevas somjobbigt att ha för mycket tid. Detta ställde inre krav att hela tiden komma på vad som skulle göras under dagen.
Jag har ju mer tid men det blir en inre stress på något vis, fast jag mår ju inte dåligt så utan det är det bara jag känner att jävlar nu har det gått en dag igen så på något vis.
En möjlighet till meningsfulla aktiviteter
Informanterna upplevde att de hade mer möjligheter nu än tidigare, innan pensioneringen. De kunde välja fritt och delta i aktiviteter som de upplevde som meningsfulla. De hade bättre med tid för att utöva sina fritidsintressen fullt ut och utan begränsning, något som upplevdes värdefullt. En bra ekonomi var en viktig förutsättning.
Det är ju väldigt behagligt och inte ha något jobb. Alltså jag åker ju på typ fisketävlingar varenda torsdag och på sommar spelar jag golf, måndag, fredag och bland onsdag.
Jag älskar att vara ute i trädgården och att ha den frihet. Jag har hela dagarna på mig, gå ut och gräva och jobba om jag vill. Det har jag inte kunnat gjort förut.
Jag tävlingsfiskar ju vet du, på somrarna och vintrarna pimpling och på sommaren mete. Du ska veta vad det kostar som ingen kan tro. Små krokar och skit det ska vara så mycket jäkelskap. Men det har jag råd med så det kan jag hålla på med.
Det framkom även att fritidsaktiviteter som tidigare upplevts meningsfulla hade fått ett annat värde efter pensioneringen.
Det var skönt att åka till stugan som jag har i skogen förut. Nu kan jag åka dit när jag vill. Det känns inte lika spännande å packa väskan det är liksom inte någon mening. Det är ingen bonus som det var förut. Man kände sig ledig och kunde sticka i väg, då kändes ett plus. Idag
försvinner pluset fast man åker dit ändå, man kan ju göra vad man vill. Att kunna dela sin fritid i större utsträckning efter pensionering med sin partner upplevdes olika. Någon beskrev att friheten inte var lika nu som den var innan
pensioneringen, eftersom dennes partner inte hade samma intressen. Partnern ville att de skulle ägna sig åt andra intressen istället, vilket medförde en begränsning av informantens deltagande i sina meningsfulla aktiviteter. Medan andra tvärtom beskrev att det var bra att ha andra intressen än sin partner. Detta bidrog till att de hade varsin frihet. Informanten som levde ensam saknade närheten av sin partner, då det inte var lika värdefullt att göra olika saker som det var förut.
Ändrade rutiner
Alla informanterna beskrev att de hade mycket att göra i sitt dagliga liv.
Valet av aktiviteter var beroende av vilken livsstil de hade. Deras dagliga rutiner ändrades när arbetet inte fanns längre, men de försökte följa sina gamla vanor. Efter pensionering hade informanterna mer tid under dagen och den beskrevs som en resurs. Informanterna behövde inte ha bråttom och lät allt ta sin tid och detta tyckte de var positivt. Aktiviteter utfördes på egna villkor eftersom det intefanns behov att stressa längre.
Man behöver inte göra allt på en och samma dag. Man behöver inte putsa fönster och skynda sig utan man kan ta ett i dag och ett i morgon om man vill det. Det kan vara positivt att slippa jäkta.
Informanterna som hade varit pensionärer lite längre hade upprätthållit den dagliga strukturen efter pensionering. De såg framåt och såg vad som skulle komma att ske och planerade därefter. Det var även lättare när det fanns bestämda tider. För att få in en daglig struktur beskrev informanterna att det var bra att ha disciplin på sin tid.
Man kan ju sitta framför tv:n längre på kvällarna men jag försöker sätta klockan på ringning varje morgon, så jag går upp senast sju. För att dagen räcker till på något vis till saker jag har i mitt huvud som jag vill göra.
Informanternas hälsa var något som påverkade de dagliga rutinerna. Åldrandet innebar att man drabbades av sjukdomar vilket påverkade på valet av aktiviteter. Aktiviteter som upplevdes som alltför krävande upphörde och byttes till andra som bättre överensstämde med den egna kapaciteten.
Men så åkte jag på en sådan här hjärtinfarkt i fjol och det förändrar livet lite grand, då tränade jag jätte mycket för att bli bäst i Sverige bland gubbar i tennis, men det jag har lagt på hyllan så det blir aldrig. Det är ju lite sådär tummen ner, nu vågar jag inte ta ut mig på samma
sätt som tidigare. Jag springer ingenting, man bara promenerar, spelar lite motionstennis.
Även om aktiviteter fortfarande utfördes så gick det långsammare än tidigare och effektiviteten var inte den samma som förut, eftersom det fanns tid.
Det sociala umgänget
Pensioneringen betydde att umgänget med andra minskade eftersom det arbetsrelaterade umgänget upphörde och medförde en saknad av tidigare arbetskamrater. För de som inte levde ihop med någon framkom avsaknaden av umgänget på arbetet som mer problematiskt och ensamheten framkom starkare. Det sociala umgänget minskade även då vänner inte längre fanns i livet eller var drabbade av sjukdom som gjorde att de inte kunde delta i umgänget i samma utsträckning som tidigare. Att skapa nya vänskapliga relationer upplevdes som svårare ju äldre man blev. För de som haft god kontakt med sina arbetskamrater blev Facebook en bra lösning till att kunna ha fortsatt kontakt. Umgänget med familjen blev allt mer betydelsefullt och kontakter med barn och barnbarn upplevdes som viktigt.
Att bli påmind om åldrandet
Informanterna beskrev att när de umgicks eller träffade personer i samma ålder eller äldre blev de påminda om sin egen ålder. Detta gaven känslomässig upplevelse att tiden går fort och att de själva börjar bli gamla.
Det som är sorgligt i det hela är bekanta som är dåliga och sjuka, ja då blir man påmind om åldern, men små krämpor som man har själv det är ingenting.
Efter pensionering upplevdes det att tiden går fort och människans aktivitetsutförande blev sämre och sämre med åldern. Informanterna beskrev att det är viktigt att vara så aktiv som möjligt och göra så mycket som det går. De ville inte erkänna sin egen ålder och ville istället ha mera fart i sitt dagliga liv och hinna med mer och mer.
Jag måste hinna göra allt nu eftersom livscykeln fortskrider. Tiden går väldigt fort att bli gammal, gammal.
Att acceptera pensioneringen
Kategorin består av subkategorierna Känslomässig övergång ochBehov av mental förberedelse.
Känslomässig övergång
Övergången till pensionering och att acceptera den nya livssituationen var en svår period. Informanternabeskrev att det var känslomässigt och mycket smärtsamt att få beskedet om pensioneringen, på grund av att något meningsfullt i det dagliga livet skulle försvinna. Det framkom att pensioneringen togtid att acceptera och speciellt om man levde ensam. Problemen fördubbladesnär man befann sig i ett hem som var tomt och inte hade någon att prata med och inte hade någon som lyssnade. Även saknaden av att inte längre vara behövd var känslomässigt svårt.
Det tar väl tid att acceptera att man är pensionär ja det tror jag, jag tror inte det är gjort från en dag till en annan det är en process lika som alla andra processer i livet. Ja det betyder ju egentligen på något vis att det är slut.
Behov av mental förberedelse
Informanterna beskrev att det var viktigt att förbereda sig mentalt till pensioneringen. Det framkom att det varit bra att ha en dag ledigt i veckan eller att endast arbeta 30 % den sista tiden innan pensioneringen. Detta gav en bra förberedelse för en bättre acceptans av sin nya livssituation och övergången blev inte så märkbar. Som en förberedelse till ett dagligt liv som pensionär uppgav informanter att det hade kunnat underlätta om de hade fått någon typ av information angående det negativa och positiva innan pensioneringen.
DISKUSSION Metoddiskussion
En kvalitativ metod valdes för att uppnå studiens syfte. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer och dataanalysen utgick från kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim [35]. Den kvalitativa innehållsanalysen är användbar på olika typer av texter och kan göras på olika nivåer. Med studien ville jag upptäcka skillnader och likheter i hur pensionärerna upplevde sina dagliga liv efter
pensionering, med dessa aspekter i åtanke ansåg jag att kvalitativ innehållsanalys var relevant att använda [35]. Semistrukturerade intervjuer var ett sätt för intervjuaren att välja i vilken följd frågorna skulle ställas, i syfte att få informanterna att berätta utförligt och fritt om de ämnena som togs upp [29]. Jag ansåg att det var lämpligt att använda semistrukturerade intervjuer för att skapa bra samtal med informanterna och fånga de subjektiva upplevelserna om deras dagliga liv.
Snöbollsurval valdes för att komma i kontakt med flera informanter. Fördelen med snöbollsurvalet var att informanterna själva rekommenderade personer att delta i studien och att antalet informanter ökade snabbt [29]. Detta var passande då
författaren till denna studie hade ett begränsat kontaktnät. Svagheten med urvalet var att deltagarna rekommenderade personer som var lika dem själva, vad gäller livsstil. Författarens förförståelse kring det berörda ämnet, pensionering, var av värde vid formuleringen av intervjufrågorna. En intervjuguide sammanställdes för att få en struktur på när frågorna skulle ställas under intervjun. Detta var ett stöd och en trygghet för intervjuaren [32] vilket ansågs som en styrka vid intervjutillfällena. En pilotintervju genomfördes med en informant. Den första informanten var den enda som var väl förberedd inför intervjun då denna hade fått kännedom om frågorna före intervjun, vilket kan tolkas som både en styrka och en svaghet. En svaghet med detta kunde vara att informantenen inte svarade på ett spontant sätt, utan hade svaren uttänkta redan innan intervjun, vilket kunde påverka resultatet. En styrka var att deltagaren kände sig trygg och inte behövde betänketid för att svara på frågorna. Provintervjun var ett bra tillfälle att öva på intervjutekniken, det hade dock varit optimalt med två provintervjuer, då informanterna var av både det manliga och
kvinnliga könet. Det skulle ha varit bra att prova om intervjuguiden passade för båda könen. Nu när jag har intervjuat alla informanter bedömer jag att intervjuguiden fungerade bra för de båda könen.
Trots att endast fem intervjuer genomfördes framkom tillräcklig information som var innehållsrik och gav svar på studiens syfte. Att genomföra en större undersökning med många fler deltagare hade ökat studiens trovärdighet, men resultatet av denna studie kan ändå vara ett värdefullt bidrag till kunskapen om hur människor upplever sin livssituation efter pensionering. Deltagarantalet och intervjulängden är inte det mest väsentliga för resultatens trovärdighet, utan kvaliteten av information som är det centrala [30].
Det var viktigt att ha en bekväm och avskild miljö vid intervjutillfället [29]. Fyra informanter intervjuades i ett studierum på biblioteket, som intervjuaren
föreslog. Styrka med detta var att intervjuplatsen var ostörd och hade bra akustik [29] vilken medförde att informanterna kände sig trygga och gav öppna svar. Den rumsliga utformningen är viktig för de medverkande, vad det gäller det sociala samspelet [32]. En svaghet var att studierummet var väldigt trångt, endast med ett stort bord.
Placeringen arrangerades så att intervjuaren satt mitt emot informanten. Det gjorde att det kunde uppstå en känsla av konfrontation som kunde kännas obekväm för
informanten.
En intervju genomfördes på ett kafé efter informantens önskemål. Fördelen med detta var att informanten själv valde intervjuplatsen, på så vis tillgodosågs dennes
självbestämmande och integritet. Det var svårt att intervjua personen där på grund av att atmosfären i kaféet kändes jäktig och uppjagad. Det kunde ha varit bättre att genomföra intervjuerna i informanternas hem. Det är möjligt att de hade känt sig tryggare, mer avslappnade och att intervjuerna hade blivit mer informationsrika, vilket kunde ha gjort skillnad på resultat.
Styrkan vid intervjutillfällen var att intervjuaren träffade de informanterna ansikte mot ansikte, vilket skapade ett förtroende mellan dem. Intervjuaren gavs också möjlighet att se den intervjuades reaktion när frågorna ställdes. Alla informanter hade en förmåga att kunna berätta vilket gav bra information och gjorde det möjligt för intervjuaren att vara flexibel vid intervjusituationen.
Innan intervjun påbörjades berättade intervjuaren för informanten om vad intervjun skulle innefatta. Under den inledande fasen upprättades relationen mellan informanten och intervjuaren. När de betydelsefulla bakgrundsfrågorna hade ställts hjälpte dessa intervjuaren att förstå informantens situation och det sammanhang som den befann sig i. Frågeställningen började med faktafrågor som var lätta för informanten att svara på. Dessa faktafrågor berörde informantens ålder, tidigare yrke, civilstånd och
boendeform. Denna typ av frågor skapade en lugn och trygg atmosfär vilket intervjuaren önskade och det kan ses som en styrka i intervjusituationen [32]. Följdfrågor som ställdes utifrån intervjuguide gav en större förståelse och djupare information till studien. För att kontrollera att tolkningen av den insamlade
informationen var korrekt tillfrågades informanter om intervjuaren hade tolkat svaren på ett korrekt sätt [30], vilket ökade tillförlitligheten till den insamlade information. Enligt Lantz är detta det första kravet för studiens tillförlitlighet [32].
Varje intervju spelades in på band. Svagheten med detta var att den informanten möjligen kunde känna sig obekväm, men samtidigt underlättade bandinspelningen och gjorde att intervjuaren kunde koncentrera sig fullt ut på intervjuprocessen.
Analysprocessen blev också mer objektiv genom att samtalen fanns på band. Längden på intervjuerna var rimlig för att ställa och besvara alla frågor i intervjun.
Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys [35]. Metoden var tidskrävande. En svaghet var att analysen genomfördes av en person, vilket kan ha påverkat tillförlitligheten negativt. Författaren kontrollerade dock noggrant alla sina ställningstaganden under analysprocessen vilket bidrog till en ökad trovärdighet i dataanalysen [35]. För att intyga att data inte har förlorat sitt sammanhang har författaren gått tillbaka till datamaterialet flera gånger under dataanalysen. För tillförlitligheten är det viktigt att forskaren bekräftar alla strategiska steg i analysen noggrant. Resultatens beskrivningar förstärks med citat, vilka valts ut från
intervjuerna, vilket ökade resultatens giltighet [35].
För att en studie skall vara trovärdig menar Lundman och Graneheim [35] att
forskaren måste förstå att det är mycket som bidrar till hur denne uppfattar innehållet i intervjumaterialet. Sådant som teoretisk kunskap, förutfattade meningar och ens tidigare erfarenheter kan påverka hur forskaren tolkar materialet. För att öka trovärdigheten i denna studie kontrollerades att innehållet i kategorierna och
subkategorierna överensstämde med den transkriberade texten från intervjuerna vilket bidrog till resultatets trovärdighet.
Resultaten anses giltiga om det tar fram det representativa som avses att beskriva. Denna studie avser att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv. För att ge resultatet giltighet i betydelse av att belysa det dagliga livet efter pensionering utifrån olika erfarenheter valdes informanter utifrån en variation vad gäller ålder, kön och tid som pensionär [35]. För tillförlitligheten är det viktigt att forskaren bekräftar alla strategiska steg i analysen noggrant.
Resultatet är överförbart till personer som är på väg till pension och nyblivna pensionärer då resultatet tar upp många aspekter som andra pensionärer kan befinna sig i.
Resultatdiskussion
Resultaten har relaterats till det teoretiska perspektiv inom både gerontologiska- och arbetsterapeutiska kunskapsområden vilket bidrar till en bättre förståelse omkring aktivitetsändring vid pensionering.
Att vara aktiv i sitt dagliga liv var betydande för informanterna. Resultat visade att pensionärernas upplevelser av sina dagliga liv, efter pensioneringen, varierade. Olikheterna mellan pensionärernas upplevelser skulle kunna bero på i vilket stadium av pensioneringen de befann sig i och även vem personen var som individ. Det finns tre sammanhängande stadier av pensionering. Jonsson beskriver dessa som
förberedelse för pensionering, övergången från arbetare till pensionär och anpassning till pension [5, 36]. Samtliga informanterna i studien befann sig i något av stadierna. Den sista tiden innan pensionering upplevde informanterna en viss press för att nå upp till arbetslivets krav. De uttryckte att det kändes extra ansträngande, då orken inte
längre fanns. Detta medförde att all tid utanför arbetet ägnades åt vila för att få tillbaka kraften. Det upplevdes även att man inte hann med så mycket utanför arbetet, då saknaden av den fria tiden uppkom. I sin studie betonar Jonsson att individen befinner sig i en obalanserad livssituation där arbetet tar för mycket tid och den fria tiden saknas [8]. Förväntningarna över att gå i pension framträddes av positiva känslor för många informanter. Glädjen och de positiva känslorna baserades i att de skulle få fler möjligheter till att sysselsätta sig med sina meningsfulla aktiviteter. Några informanter upplevde tvärtom, att något viktigt hade försvunnit ur deras liv. I resultatet framkom att övergången från lönearbetare till pensionär var en viktig men svår period för några informanter. Trivsel på arbetsplatsen och goda kontakter med arbetskollegorna saknades. Informanten som nyligen gått i pension uttryckte att det, på något sätt, kändes som slutet när denne gick i pension. Personen stod inför det framtida livets dilemma, med tankar och funderingar kring hur dennes liv har varit och hur livet kommer att se ut i framtiden. Den nya situationen upplevdes konstig då man helt plötsligt fick mycket mer tid för sig själv. Informanten upplevde en inre stress som kunde uppstå på grund av att det fanns mycket tid och inte längre några krav som hade funnits tidigare. Även den sociala biten blev annorlunda. Det medförde förändringar i personens dagliga rutiner. Enligt Model of Human Occupation
(MOHO) kan pensioneringen ha en negativ inverkan på individens egen uppfattning av den egna aktivitetsförmågan i det dagliga livet [16]. Jonsson menar att minskade krav och uteblivna förväntningar vid pensionering medför en obalans mellan individens inre motivation och yttre krav och förväntningar [8].
Resultatet visade att det tog lång tid att acceptera sin nya situation. Informanten upplevde att det fattades någonting som var svårt att förstå och acceptera. Frustration uppstod när det inte hände något speciell under dagarna och informanten hade känslan av tomhet. Kielhofner menar att en förändring inom viljekraft, vanebildning,
utförandekapacitet eller miljö förändrar den övergripande dynamiken och leder till uppkomsten av någonting nytt [16]. Den gamla vanan att gå till arbetet satt kvar, vilket kunde göra att informanten upplevde svårigheter i att planera sin dag på ett meningsfullt sätt. Det fanns för mycket fri tid och den dagliga strukturen saknades. Detta bidrog till att informanten kunde tappa sammanhanget i sitt dagliga liv, efter pensionering, vilket ökade risken för obalans i personens dagliga liv. Resultatet anknyter till Kielhofner, som menar att gamla vanor kan utgöra motstånd mot nya viljebestämda val [16].
Att vara mentalt förberedd inför pensioneringen upplevdes viktigt för informanterna. Resultatet visade att planeringen av sin pension underlättade övergången. En
informant jobbade endast trettio procent inför pensionering, medan en annan informant hade en dag ledig i veckan, den sista tiden på jobbet. Detta bidrog till att informanterna inte märkte av att de gick i pension och de kunde acceptera pensionen bättre när den dagen kom. Liknande resultat framkom i en annan studie [6] som visade att de som planerade sin pension var bättre förberedda för pensionering. I resultatet framkom att pensioneringen ledde till ett stort avbräck när det gällde det sociala umgänget. Det framkom att informanterna upplevde en saknad efter sina arbetskamrater och en förlust av sin tidigare yrkesroll. Antalet gamla vänner minskade och att få nya vänner var inte så lätt. Utifrån rollteorin bör pensionärer ersätta den förlorade arbetsrollen för att upprätthålla en livstillfredsställelse [27]. Resultatet visade att andra sociala roller som informanterna hade, förstärktes vid
pensionering. Familjen blev allt viktigare för dem efter pensionering. Informanterna kom att spendera mer tid med sina närmaste såsom maka, make, vuxna barn och barnbarn, dessa var en förutsättning till ett fortsatt socialt liv. En studie av Jonsson visar att hem och familj blir viktigaste områden efter pensionering [11].
Resultatet visade att aktivt deltagande i olika aktiviteter innan pensionering var betydelsefullt eftersom det underlättade övergången från lönearbete till pensionering. Informanterna var väldigt aktiva i sitt dagliga liv innan pensionering, vilket medförde att de ville fortsätta att vara aktiva även efter pensionering. Kontinuitetsteorin säger, att när man varit aktiv hela livet och engagerat sig i olika sysselsättningar bör man fortsätta med detta även i framtiden för att nå livstillfredsställelse [27]. I en studie av Jonsson visar att pensionärer kan minska effekterna av förlusten av ett arbete genom att engagera sig i olika meningsfulla aktiviteter före pensioneringen [8].
Resultatet visade att det var oerhört viktigt för informanterna att fortsätta vara aktiva inom olika produktiva aktiviteter efter pensionering. Det skapade en förutsättning för pensionärerna att upprätthålla sin dagliga struktur [16]. Jonsson beskriver i sin studie, att genom engagemanget i olika produktiva aktiviteter och liknande arbeten,
underlättas övergången från arbete till pension [5]. I resultatet framkom det att samtliga informanter aktivt deltog i olika föreningar, organisationer samt fortsatt arbete, efter pensionering. Utifrån aktivitetsteorin kompenserar pensionärer arbetet som inte längre finns med nya aktiviteter. Det medför en lättare övergång till pensionärslivet [27]. Resultaten i Jonssons studie visar att det finns en stor grupp människor som kan tänka sig någon form av förvärvsarbete efter pensioneringen, av skäl som kan hänföras till arbetets inre betydelse [11].
Resultatet visade att engagemang i olika produktiva aktiviteter upplevdes ge en bra stimulans i det dagliga livet och var en tillgång till att fylla ut den fria tiden. Det framkom att det var ännu mer betydande för de som inte levde i en relation och bodde ensamma. Deltagandet i produktiva aktiviteter skapade en möjlighet till att undvika isolering i sitt hem samt depression. Det utrycks av informanten att det var
fruktansvärt jobbigt att delta i de dagliga rutinerna. Att vara ute och aktivera sig bidrog till att träffa människor och att få annat att tänka på, vilket uttrycktes som väldigt positivt av informanten. I MOHO beskrivs det sociala sammanhanget som en viktig komponent i den mänskliga aktivitetens dynamik där man samarbetar med andra och utbyter information [20]. Resultatet påvisade att det var betydande för informanterna att delta i olika produktiva aktiviteter efter pensionering, för att uppleva tillfredsställelse i sina dagliga liv. Genom de produktiva aktiviteterna upplevde informanterna att de fick tillbaka känslan av tillhörighet vilket förstärkte deras självtroende och det medförde även en lättare acceptans av den nya rollen som pensionär. Enligt rollteorin, är den sociala rollen viktig för synen på sig själv och sin identitet [27].
Resultatet visade att de flesta informanterna betonade pensionen som en vinst. Att det inte fanns lika många krav längre upplevdes ge fler möjligheter i det dagliga livet nu än före pensioneringen. Det framkom att informanternas val för olika dagliga
aktiviteter och engagemang i meningsfulla aktiviteter genomfördes på egna villkor och utan tidsbegränsningar. Detta bidrog till känslan av tillfredställelse och gav en bättre struktur i det dagliga livet. Kielhofner menar att det är viktigt att engagera sig i aktiviteter som man värdesätter, för att bibehålla kapaciteten under ålderdomen [15].
Jonssons studie visar att pensionärer som har ett starkt intresse för olika fritidsaktiviteter har lättare att acceptera pensioneringen [8].
Slutsatser
Pensioneringens påverkan på det dagliga livet beror på individens förhållningssätt till och acceptansen av sin nya roll. En mental förberedelse inför pensionering bidrar till en balans mellan olika dagliga, produktiva, instrumentella och fritidsaktiviteter. Personer som är förberedda på pensioneringen upplever meningsfullhet i sina dagliga liv.
Både produktiva- och fritidsaktiviteter anses viktiga, vilka pensionärer kan få ut mycket av. Genom dessa upprätthålls en daglig struktur och då blir det lättare att acceptera sin nya situation. Fritidsaktiviteter bidrar till glädje och välbefinnande. Genom att vara aktiv inom olika föreningar och organisationer förbättras det sociala umgänget. Man känna sig behövd och får bättre självkänsla.
Resultaten antyder att det är övergången från lönearbetare till pensionär som är det svåraste stadiet. Personer kan komma att känna ett stort behov av stöd från gamla arbetsplatser och även samhället. Arbetsterapeuter kan göra en insats för pensionärer genom att framföra information redan innan pensioneringen. Detta kan ge en bra förståelse för hur viktigt det är att planera sin pension i förväg för att kunna behålla ett aktivt liv. De framkommande positiva konsekvenserna av det aktiva deltagandet i olika produktiva aktiviteter är betydande kunskap för arbetsterapin, då
arbetsterapeuter kan engagera pensionärer att fortsätta vara aktiva inom olika verksamheter som liknande det förra arbetet. Det kan även vara en viktig insats att kunna engagera pensionärer i deras meningsfulla aktiviteter och kanske till och med hjälpa dem att komma igång med någon ny aktivitet. Allt fler pensionärer skulle förstå innebörden med hur viktigt det är att vara aktiv för hälsans skull. Det finns aktiviteter som passar alla individer oavsett förmåga och kapacitet.
Resultatet i min studie ger en bra kunskap om informanternas upplevelser i det dagliga livet. Det belyser viktiga områden som kan bidra till bättre anpassning efter pensionering. Resultatet kan överföras till personer som skall gå i pension då resultatet tar upp många aspekter som andra pensionärer kan befinna sig i.
REFERENS
1. Dehlin O, Rundgren Å. Åldrandet- olika begrepp och definitioner samt
åldersutveckling. I: Dehlin O, Hagberg B, Rundgren Å, Samuelsson G, Sjöbeck B. Gerontologi. Åldrandet i ett biologiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Stockholm Natur och Kultur; 2000. s. 24-38.
2. Boethius M. Ett liv till förfogande: Om pensionärerna och arbetslivet. Karlshamn: SPF Förlag; 2001.
3. Lo R, Brown R. Stress and adaptation: preparation for successful retirement.
Australian & New Zealand Journal of Mental Health Nursing. 1999 Mar; 8 (1): 30-8. 4. Gaunt D. Vem är gammal? I: Debattinlägg av Gaunt D, Andersson L, Risö
Bergerlind L, Sundström G, Tullia von Sydow. Gammal och frisk? - Om äldres hälsa. Stockholm: Nationella folkhälsokommittén; 1998. s. 9-23.
5. Jonsson H, Josephsson S, Kielhofner G. Narrative and experience in an
occupational transition: A longitudinal study of the retirement process. American Journal of Occupational Therapy. 2001; 55, 424-432.
6. Rosenkoetter MM, Garris JM. Retirement planning, use of time, and psychosocial adjustment. Issues in Mental Health Nursing. 2001; 22: 703–722.
7. Jönsson B. När horisonten flyttar sig: Att bli gammal i en ny tid. Stockholm: Bromberg; 2011.
8. Jonsson H, Borell L, Sadlo G. Retirement: An occupational transition with consequences for temporality, balance, and meanings of occupations. Journal of occupational science. 2000; 7, 29-37.
9. Malette J, Oliver L. Retirement and existential meaning in the older adult: A qualitative study using life review. Counselling, Psychotherapy, and Health. 2006 April; 2(1), 30-49.
10. Jonsson H. The first steps into the third age: The retirement process from a
Swedish perspective. Occupational Therapy International. 2011;18, 32-38.
11. Jonsson H, Andersson L. Attitudes to work and retirement - generalization or
diversity? Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 1999; 6 (1), 29-35.
12. Dickie V. Whats Is Occupation? In: Crepeau EB, Cohn ES, Schell BAB. Willard & Spackman's occupational therapy. 11 th ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/ Lippincott Williams & Wilkins; 2009 p. 15-21.
13. Csikszentmihalyi M. Finna flow: Den vardagliga entusiasmens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur; 1997. s. 17-35.
14. Kielhofner G. A model of human occupation theory and application. 3rd ed. Baltimore: Williams & Wilkins; 2002.
15. Kielhofner G. Görandet och blivandet: Aktivitetsförändring och
aktivitetsutveckling. I: Kielhofner G. Model of Human Occupation: Teori och tillämpning. uppl 1:1. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 123-135.
16. Kielhofner G. Den mänskliga aktivitetens dynamik. I: Kielhofner G. Model of Human Occupation: Teori och tillämpning. uppl 1:1. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 27-33.
17. Eklund M. Aktivitet, hälsa och välbefinnande. I: Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C.Aktivitet och relation. Mål och medel inom psykosocial rehabilitering. 1: 1 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2010. s. 19-39.
18. Kielhofner G. Introduktion till Model of Human Occupation (MOHO). I: Kielhofner G. Model of Human Occupation: Teori och tillämpning. uppl 1:1. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 7-12.
19. Kielhofner G. Görandet och blivandet: Aktivitetsförändring och
aktivitetsutveckling. I: Kielhofner G. Model of Human Occupation: Teori och tillämpning. uppl 1:1. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 123-135.
20. Kielhofner G. Dimensioner av görande: Aktivitetsförändring och
aktivitetsutveckling. I: Kielhofner G. Model of Human Occupation: Teori och tillämpning. uppl 1:1. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 101-107.
21. Dahlin Ivanoff S, Sonn U. Strategier för bevarande av ADL- förmåga. I: Grimby A, Grimby G (red.). Åldrandets villkor. Lund: Studentlitteratur; 2001. s. 103-113. 22. Frändin K, Grimby G. Aktivitetsvanor och möjligheter till fysisk träning. I: Grimby A, Grimby G (red.). Åldrandets villkor. Lund: Studentlitteratur; 2001. s. 89-102.
23. Jonsson H. Anticipating, Experiencing and Valuing the Transition from Worker to Retiree. Karolinska Institutet: Stockholm; 2000.
24. Argentzell E, Leufstadius C. Teoretiska grunder inom psykosocial arbetsterapi. I: Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C. Aktivitet och relation. Mål och medel inom psykosocial rehabilitering. 1: 1 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2010. s. 41-71.
25. Argentzell E, Leufstadius C. Meningsfull aktivitet och psykiskt funktionshinder. I: Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C. Aktivitet och relation. Mål och medel inom psykosocial rehabilitering. 1: 1 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2010. s. 175-200. 26. Hagberg B. Det psykologiska åldrandet. I: Dehlin O, Hagberg B, Rundgren Å, Samuelsson G. Sjöbeck B. Gerontologi. Åldrandet i ett biologiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Natur och Kultur; 2000. s. 188-206.
27. Samuelsson G. Det sociala åldrandet. I: Dehlin O, Hagberg B, Rundgren Å, Samuelsson G, Sjöbeck B. Gerontologi. Åldrandet i ett biologiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Natur och Kultur; 2000. s. 247-286.
28. Paulsson G. Fenomenografi. I: Granskär M, Höglund- Nielsen B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur; 2008. s. 73-84. 29. Dencombe M. Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; 2009.
30. Kvale S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur; 1997. 31. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen- kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber; 2007.
32. Lantz A. Intervjumetodik. 2 uppl. Poland: Studentlitteratur; 2007
33. DePoy E. Gitlin L. Forskning- en introduktion. Lund: Studentlitteratur; 1999 34. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur; 1998.
35. Lundman B, Graneheim U. Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär M, Höglund- Nielsen B (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur; 2008. s. 159-172.
36. Jonsson H, Josephsson S, Kielhofner G. Evolving narratives in the course of retirement. American Journal of Occupational therapy 2000; 54: 463-470.
Bilaga 1 Intervjuguide
Bakgrundsfrågor:
• Hur gammal är du?
• Hur länge har du varit pensionär? • Är du ensamboende/samboende? • Har du några barn?
• I vilken typ av bostad bor du/ni? • Vad har du jobbat med tidigare?
Intervjufrågor:
1. Vill du berätta om hur din vardag ser ut?
(För att fånga upp deltagarens upplevelse om sitt dagliga liv i nuläget ska följdfrågor ställas fram med jämförelse på hur det var innan pensionering).
Följdfrågor: Hur var din vardag före pensionering? Har dina dagliga rutiner förändrats eter pensioneringen? Hur har de förändrats efter pensionering? Vad tycker du om det?
Fråga 1 är tänkt att täcka in hela dagen och vid behov ställer jag någon/några av följande frågor.
• Vad brukar du göra på morgonen? • Vad brukar du göra under dagen? • Vad brukar du göra på kvällen?
• Hur mycket fritid har du under dagen? /Vilka aktiviteter utför du på din fritid?
• Hur ser ditt sociala liv ut efter pensioneringen? Har du blivit mer eller mindre socialt aktiv efter pensionering? Brukar du träffa dina vänner? Iså fall hur ofta?
2. Vad upplever du som positivt med att vara pensionär? Varför? Något annat?
3. Vad upplever du som negativt med att vara pensionär? Varför? Något annat?
