KOMMUNERS
KOMMUNIKATION
VIA
En kvantitativ studie om kommuners interaktion på den officiella
Facebooksidan och sambandet med kontextuella faktorer
Isabella Lindkvist
Handledare: Jan Olsson
Seminariedatum: 2018-05-31
Statskunskap kandidatkurs Självständigt arbete 15hp
1
ABSTRACT:
Social media is described in previous research as a tool for government to create more efficient processes, more open management, and participation and influence in the democratic process. The purpose of the paper is to study how municipalities interact with citizens on their official Facebook pages.
The essay is a quantitative study where all municipalities with an official Facebook page have been investigated. The study describes the purpose for which municipalities use the official Facebook page and explains whether there is a connection between the municipality's activity on Facebook and contextual factors in the municipality such as size, capacity, political context and modernity.
By collecting data during a month from all municipalities that have an official Facebook page, a total of 260 and by text analysis, encode these into three different types, push-strategy, pull-strategy and combination-push-strategy, five hypotheses should be answered regarding the municipality's activity. The material is analyzed by two different quantitative methods; univariat analysis and multivariate regression analysis.
The result shows that the vast majority of municipalities use Facebook primarily for one-way communication (push-strategy) and that the variables chosen to test the theories regarding size, capacity, political context and modernity did not show linear relationships.
2
Innehåll
1. Inledning ... 4 1.1 Problemformulering ... 4 1.2 Syfte ... 6 1.3 Frågeställningar ... 6 1.4 Disposition ... 7 2. Bakgrund ... 82.1 Bakgrund till ämnet ... 8
2.1.1 Digital politik ... 8
2.1.2 Digitaliseringspolitik ... 8
2.1.3 E-delegation ... 9
2.1.4 Svenska kommuner i sociala medier ... 9
2.2 Sociala medier - olika perspektiv ... 10
3. Forskningsöversikt ... 11
3.1 Sociala mediers påverkan på medborgares tillit ... 11
3.2 Offentliga organisationers användning av sociala medier ... 12
3.3 Engagemang på offentliga myndigheters sociala medier ... 13
3.4 Sociala medier och politiskt deltagande ... 14
3.5 Sociala medier- fördelar och nackdelar ... 14
3.6 Sammanfattning ... 15
4. Teori ... 16
4.1 Myndigheters syften med sociala medier... 16
4.2 Kontextens betydelse ... 18 4.2.1 Kommunstorlek ... 18 4.2.2 Kapacitet ... 19 4.2.3 Politisk kontext ... 19 4.2.4 Modernitet ... 21 4.3 Sammanfattning teori ... 22
5. Metod och material ... 22
5.1 Operationalisering ... 23
5.2 Metodval ... 24
5.2.1 Urval och datainsamlingsmetod ... 24
5.3 Avgränsning ... 25
5.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 25
3
6. Analys och resultat ... 27
6.1 Univariat analys ... 27
6.2 Beskrivning av de olika oberoende variablerna ... 31
6.3 Multivariat regressionsanalys ... 31 6.3.1 Regressionsanalys 1 ... 32 6.3.2 Regressionsanalys 2 ... 33 6.3.3 Regressionsanalys 3 ... 34 6.3.4 Regressionsanalys 4 ... 35 6.3.5 Regressionsanalys 5 ... 36 7. Slutsats ... 37
8. Diskussion och framtida forskning ... 38
9. Referenser ... 40
4
1. Inledning
Sociala medier framhävs ofta i samhällsdebatten som ett sätt att främja den lokala demokratin.Inom begreppet “sociala medier” ryms bland annat Twitter, Facebook, Linkedin, Instagram och Snapchat. Bland annat ses sociala medier som ett medel att föra med sig nya förutsättningar för medborgare att delta och engagera sig i den demokratiska processen och samhällsfrågor (SOU 2016a). Sociala mediers användning och popularitet har ökat de senaste åren. Cirka 96 % av svenska medborgare använder internet i hemmet. Av dessa 96% använder fyra av fem Facebook (det vill säga 77% svenska medborgare använder Facebook) och ungefär hälften av dessa (cirka 39%) håller sig uppdaterade dagligen (SCB 2017a). Facebook är den applikation som är vanligast när begreppet sociala medier används. I början av 2000-talet uppstod diskussioner bland forskare, på tv, i tidningar och radio kring de digitala verktygens roll i ett samhällsperspektiv. Digitala verktyg omfattar tekniska hjälpmedel såsom dator, surfplatta, smartmobil, appar (exempelvis Facebook) och annan mjukvara. Optimister hade tilltro till internets förmåga att minska ojämlikheten mellan informationsrika och informationsfattiga individer både inom och mellan samhällen. Kritiker till denna syn ansåg att digitala teknologier skulle förvärra och förstärka redan existerande skillnader. Skeptiker menade att båda sidor hade en orealistisk förväntan på digitala hjälpmedel, deras bedömning var att inget kommer att förändras (Norris 2001).
1.1 Problemformulering
Ett demokratiskt system har ofta höga förväntningar på sig från medborgare. Förväntningarna är stabilare institutioner, bättre ekonomisk utveckling, starkt etablerade administrativa strukturer av rationell-juridisk karaktär, nationell och internationell fred och antagande av ett omfördelande- och välfärdspolitik (Møller & Skaaning 2013). Carbone (2009) påstår att demokratin paradoxalt kan fälla sig själv vilket innebär att om medborgarnas förväntningar inte uppfylls kan de vilja avsäga sig sina demokratiska rättigheter. Dahl (1989) beskriver också hur demokratin måste fortsätta leverera efter medborgarnas förväntningar. En av mekanismerna som demokratin förväntas föra med sig är medborgarinflytande.
Inom forskningen pågår en livlig diskussion om hur relationen mellan medborgarnas politiska deltagande och staten ser ut (Åström & Granberg 2009). En inriktning handlar om ett minskat intresse för äldre former för deltagande. En oro inför ett svalnande politiskt intresse har spridit sig i samhället de senaste decennierna. Flera forskare har undersökt unga individers
5 politiska intresse och deras resultat visar att intresset har rört sig bort från traditionella politiska aktörer och konstellationer- partier, ministrar och riksdagsmän. Intresset har rört sig mot mer lösligt organiserade grupper som aktivistnätverk, enfrågerörelser och icke parlamentariska grupper (Bennett 2008, Bennett et. al 2009 se Olsson: s. 87). Från det plikttrogna medborgarskapet till medborgarskapet som är självförverkligande. I dessa studier identifieras ofta en distans till den formella politiken, en känsla av att politiken handlar om dom, politikerna, och inte om oss, medborgarna. Denna inriktning har sin grund i traditionell demokratiteori och lyfter fram demokrativärden (Åström & Granberg 2009). Christensen, Lægreid, Roness & Røvik (2005) ställer sig frågan om offentlig sektor står vid ett vägskäl där administrativ praktik ligger efter samhällsutvecklingen. De poängterar att demokrati är ett öppet projekt där normer och värderingar kan förändras genom olika organisationsreformer och erfarenheter som organisationen förskaffar sig. Att rikta uppmärksamheten till förnyelse av offentliga organisationer genom modernisering och omställning till nya arbetssätt är komplext. Genom socialisering och aktivt lärande av både offentligt anställda, administrativa ledare och medborgare kan den offentliga organisationen säkra utvecklingen av en demokratisk-politisk ordning (Christensen et al. 2005). En kanal för kommuner och myndigheter att öka medborgares delaktighet och inflytande kan vara via sociala medier.
Vilka möjligheter och svårigheter finns för offentliga myndigheter när de använder sociala medier? Criado et al. (2013) menar att lokala myndigheter kan använda sociala medier som ett verktyg för att uppmuntra medborgares engagemang. Även Warren et al. (2014) är inne på samma spår och hävdar att sociala medier har en betydelsefull roll när det handlar om engagemang och mobilisering.
Gustafsson (2012) kommer i sin forskning fram till att människors intresse för politik offline i stor grad påverkar engagemanget online. Begreppet online innebär aktivitet som utspelar sig på en digital arena, exempelvis i sociala medier. Offline är motsatsen och innebär aktiviteter som inte har något med internet att göra. Intresse för politik offline är till exempel medlemskap i ett parti, organisation och/eller aktiviterer som inte är digitala, till exempel demonstrationer. I förlängningen kommer offline och online engagemanget att påverka i vilken utsträckning individer anser sig kunna påverka och ha inflytande över lokala frågor. Med tanke på Gustafssons (2012) resultat, undrar jag om det spelar någon roll vad kommunerna gör och vilka typer av inlägg de lägger ut?
6 Forskningsfältet kring sociala medier är spretigt det finns en enighet i att sociala medier potentiellt kan sänka trösklarna för politiskt engagemang och inflytande. Flera forskare kommer fram till positiva resultat där internet och sociala medier kan öka tilliten till offentliga myndigheter (Mergel 2012; Porumbescu 2016), medborgare kan även få ökad delaktighet och inflytande (Linders 2012, Mergel 2013a). Med detta i åtanke kan det vara lättare att förstå anledningen till att sociala medier (då främst Facebook och Twitter) kan uppfattas som applikationer med flera möjligheter att föra politiker och medborgare närmare varandra och öka medborgares inflytande i den lokala demokratin. Använder kommuner sociala medier på ett sådant sätt som uppmuntrar medborgare att engagera sig och vilka strukturella faktorer påverkar kommuners användning, undrar jag.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att samla in tillgänglig data och att studera på vilket sätt kommuner kommunicerar med medborgare på sina officiella Facebooksidor. Studien beskriver på vilket sätt kommuner använder den officiella Facebooksidan och förklarar om det finns ett samband mellan kommunens aktivitet på Facebook och kontextuella faktorer i kommunen, såsom storlek, kapacitet, politisk kontext och modernitet.
1.3 Frågeställningar
Vilka typer av kommunikation förekommer på kommunens officiella Facebooksida?
Finns det ett samband mellan kommuners aktivitet på Facebook och kontextuella faktorer i kommunen?
7 1.4 Disposition
För att få förståelse för studiens utgångspunkt innehåller kapitel 2 bakgrundskunskap om digital politik, digitaliseringspolitik och svenska kommuners användning av sociala medier Kapitlet tar även upp olika perspektiv på sociala medier och att dessa i grunden är kommersiella företag. I kapitel 3 beskrivs vad tidigare forskning av offentliga myndigheters syfte och vad den faktiska användningen av sociala medier kan resultera i och hur användningen kan påverka medborgares inställning till myndigheten. I slutet på kapitel 3 synliggörs vilka för och nackdelar som kan finnas med myndigheter och kommuners användande av sociala medier. Kapitel 4 innehåller studiens teoretiska ramverk som mynnar ut i en teoretisk modell där kontextuella faktorer i kommunen antas påverka kommunens användning av sociala medier. I kapitel 5 beskrivs studiens metod och olika vägval samt hur den teoretiska modellen operationaliseras. Därefter följer kapitel 6 med studiens resultat. Analys görs med två olika metoder, univariat analys och multivariat regressionsanalys. Eftersom den beroende variabeln är uppdelad i fem olika så görs den multivariata regressionsanalysen i fem separata tabeller. Analysen är uppbyggd så att varje hypotes stegvis bygger på i analysen. I kapitel 7 presenteras studiens slutsatser och hur hypoteserna stod sig i förhållande till teorin. Kapitel 8 behandlar en informell diskussion kring studiens resultat och även förslag på framtida forskning.
8
2. Bakgrund
2.1 Bakgrund till ämnet
Digitalisering påverkar samhällets olika funktioner och i den här studien är det viktigt att känna till vilken bakgrundskunskap som har använts för att förstå utgångspunkten. Med anledning av det görs en kort skildring av vad digital politik och digitaliseringspolitik innebär.För att få en inblick i offentliga myndigheters användande av sociala medier beskrivs hur regeringen i Sverige har utvecklat internetsnärvaron, riktlinjer för offentliga organisationers användning av olika applikationer, där bland annat Facebook, twitter, Linkedin, och Instagram ingår. Även Sveriges kommuner och landsting (SKL) rekommendationer och undersökning av kommuners sociala medier presenteras för att på så vis synliggöra olika perspektiv och medvetandegöra att sociala medier ursprungligen inte är skapade för myndigheter.
2.1.1 Digital politik
Digital politik skulle kunna sammanfattas som samtida fenomen i en digital kontext som på något sätt tänjer på skiljelinjerna för vad som är "politik" och vad som "inte är politik". Inom den statsvetenskapliga debatten talas det om hur politiken har förflyttats till en digital domän. Alltifrån Sverigedemokraternas valkampanj till den arabiska våren är exempel på att det utformas nya spelregler när det gäller vilka som får tala och/eller vilkas röster som "drunknar" och därmed dämpas i överflödet av röster (Gustafsson 2016). Debatt förs även kring internets påverkan på det politiska engagemanget, är det positivt eller negativt? Vissa kritiker menar att det äkta engagemanget äts upp av en lättvindig klick-aktivism som kommersiella företag tjänar pengar på (Morozov 2011 se Gustavsson 2016). I denna studie kommer inte digital politik att undersökas, det är ändå viktigt att ha i åtanke att den digitala utvecklingen påverkar alla områden i samhället och i stor utsträckning den politiska sfären.
2.1.2 Digitaliseringspolitik
Att främja och använda de möjligheter som digitaliseringen för med sig är vad digitaliseringspolitik handlar om. Reglering av elektronisk kommunikation och it, liksom information-, nätsäkerhet, frågor om internets förvaltning och frekvenspolitik omfattar området. Även frågor som handlar om it inom förvaltning, digitalisering, digital infrastruktur och tillgång till bredband ingår också i området (Regeringskansliet 2018). Enligt Digitaliseringskommissionen (SOU 2016b) ska Sverige vara främst i världen på att utnyttja digitaliseringens potential. Visionen poängterar att alla i hela landet ska vara en del av och ha
9 tillit till det digitaliserade samhället. Bilden som målas upp är ett samhälle där digitala hjälpmedel används för att förenkla vardagen. En väl utbyggs infrastruktur, teknikvänligt och teknikkunnigt folk och en offentlig sektor som fungerar väl och har stort förtroende från medborgarna är förutsättningar som måste finnas på plats för att visionen ska uppnås. Enligt Regeringskansliet (2018) finns detta redan på plats. Sverige ska arbeta med ett hållbart digitaliserat land där risker hanteras längs vägen och mervärdet av digitaliseringen tas tillvara.
2.1.3 E-delegation
För att driva på den digitala e-utvecklingen i offentlig sektor tillsatte regeringen 2009 en kommitté E-delegationen (Regeringskansliet 2015). Målet med E-delegationen var att skapa en effektivare och mer transparant offentlig verksamhet. Kommitténs arbete skulle även underlätta i vardagen för företag och privatpersoner (E-delegationen 2013). I juni 2015 avslutade kommittén sitt arbete. Offentliga myndigheter hade utökat sin närvaro online och flera funktioner inom offentlig verksamhet hade digitaliserats som en följd av deras arbete (E-delegationen 2015).
År 2010 fick kommittén i uppgift att utforma riktlinjer för offentliga myndigheters förekomst i sociala medier. I dessa riktlinjer angavs att myndigheter i större utsträckning ska informera allmänheten och även inkludera dessa i policyprocesser. Sociala medier bör användas som ett instrument för att uppmuntra och skapa dialog och öppenhet. Riktlinjerna som främst riktas till statliga myndigheter har sin tyngdpunkt i det juridiska perspektivet. E-delegationen listar tio viktiga punkter för myndigheter att ha i åtanke när sociala medier används. Dessa punkter handlar om att vara noggrann i hur användningen av sociala medier ska tillämpas och att myndigheten måste skapa verksamhetsspecifika rutiner för tjänstepersonen/personerna som har ansvar för sidan (E-delegationen 2010).
2.1.4 Svenska kommuner i sociala medier
Enligt SCB (2017b) använder cirka 91 % av Sveriges kommuner sociala medier för att interagera med medborgarna. 89 % av kommunerna angav att det främsta syftet var att informera, 68 % av kommunerna angav att syftet var att få kontakt med medborgarna och 17 % angav att sociala medier används för att låta medborgare påverka olika beslut i kommunen (SCB 2017b). Eftersom de allra flesta kommuner finns på sociala medier så har SKL (2017u.å.a) tagit fram riktlinjer på vad kommuner och landsting bör tänka på. Dessa riktlinjer
10 innehåller ett juridiskt PM och förslag till en checklista som kan underlätta kommunernas arbete. Checklistan innehåller till stor del samma information som E-delegationens riktlinjer. SKL tar upp vikten av att medborgare ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande i den lokala utvecklingen i kommunen. Det anges som en viktig fråga för att skapa ett hållbart samhälle och även för att skapa förtroende till det demokratiska systemet (SKL 2018). För att uppmuntra kommuner till att arbeta aktivt med dialoger med medborgare har SKL tagit fram mycket material för hur kommuner och landsting kan arbeta med medborgardialoger (SKL 2018). Bland annat "Dialogguiden" med olika exempel på hur kommuner arbetar med lyckade dialoger. I dessa exempel handlar ett mycket litet antal om lyckade dialoger på sociala medier (Dialogguiden u.å).
2015 (SKL u.åb) genomförde företaget Smampion, på uppdrag av SKL, en undersökning av kommuners Facebooksida. Studien samlade in data under en vecka och fokuserade på hur engagerade medborgarna i kommunerna var. Detta mättes genom antalet inlägg och vilken typ av interaktion inlägget mottagit (gillande, kommentarer och delningar) i förhållande till hur många följare Facebooksidan hade. Enligt undersökningen är landsting och kommuner skickliga eller duktiga på att engagera medborgarna genom innehållet som publiceras på Facebook. Ett annat resultat visade att följarna av små kommuners Facebooksida har mer engagerade medborgare (som kommenterar, klickar på länkar eller gillar sidan). Enligt SKL (u.åb) är Facebook viktig som komplement till andra informationskanaler som kommuner använder. Den här studien har tidigare synliggjort att SKL uppmuntrar kommuner och landsting till att aktivt arbeta med att skapa dialog, inflytande och delaktighet med medborgarna även om det inte finns tydliga kopplingar till hur sociala medier kan användas i detta avseende.
2.2 Sociala medier - olika perspektiv
Sociala medier skiljer sig från andra massmedier. Antar man först ett medieperspektiv kan sociala medier förklaras genom att innehållet bygger på det användarna producerar. Medieperspektivet har sin centrala punkt i att ett innehåll produceras och används av någon. Ett annat perspektiv på sociala medier är att betrakta det som en sfär för mellanmänsklig interaktion, främst för kommunikation. Det kallas interaktionsperspektivet. Utgångspunkten här är att sociala medier inte skiljer sig från vilket annat möte som helst, till exempel vid en fikastund på jobbet. Det handlar om en social kontext och i det perspektivet innebär det ingen skillnad mellan människors online eller offline tillstånd. I detta perspektiv finns det sociala
11 regler och förutsättningar som gör att ämnen och tonlägen är socialt lämpliga i olika kontexter (Andersson 2017). Ett tredje perspektiv betonar vikten i att komma ihåg att sociala medier inte enbart är konstruerade för att skapa interaktion. De är i grunden ett kommersiellt företag som har ett överordnat mål. Detta mål är att tjäna pengar på mediebrukarnas, det vill säga medborgarnas, sociala samspel och egen fabricerat innehåll (Martinez & Sandberg 2017).
3. Forskningsöversikt
För att skapa en grund till forskningsproblemet i den här studien fokuseras forskningsöversikten på medborgares tillit till myndigheten, på vilket sätt och hur offentliga organisationer använder sociala medier. Studien belyser också hur engagemanget och det politiskt deltagande i sociala medier kan se ut, samt vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med användandet av sociala medier.
3.1 Sociala mediers påverkan på medborgares tillit
Hur myndigheten använder sociala medier kan påverka tilliten från medborgare till myndighet (Porumbescu 2016). Medborgarnas tillit vilar på tre dimensioner som benämns som välvilja, förmåga och ärlighet. Syftet med myndigheters användning av sociala medier är oftast att öka individers (medborgares) tillfredställelse och tillit till myndigheten. På vilket sätt myndigheten kommunicerar och hur uppgifter presenteras påverkar på vilket sätt och i vilken utsträckning medborgare tillfredsställs. Myndigheter förmedlar ofta information kortfattat på sociala medier och det tycker medborgare är positivt vilket ledet till att tilliten till myndigheten ökar (Porumbescu 2016). Mergel (2012) är inne på samma linje, och påpekar vikten av att myndigheter informerar medborgare på ett tillfredställande vis. Enbart då kan tilliten till myndigheter öka. Sociala medier kan öka möjligheten till interaktion och skapa förtroende till myndigheter då applikationen kan fungera som ett verktyg som underlättar för individer att göra sina röster hörda och ge uttryck för åsikter (Mergel 2012). I den här studien undersöks inte tilliten till kommuner men jag vill ändå belysa att det är viktigt att ha i åtanke att tilliten till kommunen kan påverkas av vilket innehåll och vilka aktiviteter som sker på sociala medier.
12 3.2 Offentliga organisationers användning av sociala medier
Mergel (2012) menar att färre och färre människor söker efter information på kommuners och myndigheters hemsidor. Det är en av anledningarna till hur det kommer sig att myndigheter etablerar sig på sociala medier. Att crowdsourca (samla in åsikter, idéer och material) från medborgare på sociala medier kan vara en möjlighet för kommuner. Tänkbara svårigheter inom offentlig sektor är att individer ofta är måna om sitt privatliv när det gäller just kontakten med myndigheter. En annan svårighet är att lyckas implementera nyskapande idéer vid myndigheter eftersom verksamheten styrs genom flera styrande regler. Mergel (2012) tar även upp något som benämns Participation 2.0 som kan bidra till en effektivare behandling då sociala medier öppnar upp för snabbare kommunikation med ett flertal aktörer. Participation 2.0 lämpar sig främst för lokal nivå eftersom medborgares engagemang är störst där. Används Participation 2.0 på rätt sätt kan tilliten till myndigheten öka (Mergel 2012).
Även Linders (2012) undersöker hur myndigheter använder sig av sociala medier. Han försöker skapa och definiera en typologi för medborgerlig samproduktion. Han använder sig av tidigare forskning för att skapa vad han kallar “Classifying citizen co-production initiatives in the age of social media”. Linders (2012) kommer fram till att sociala medier potentiellt kan förändra medborgarnas relation till myndigheten. Som en effekt av NPM (New Public Manegement) betraktar offentliga organisationer sina medborgare som kunder. Linders (2012) menar att synen på medborgare bör förändras över tid och att medborgare inte enbart ska betraktas som kunder utan som möjliga samarbetspartners “citizen co production,”. Medborgarnas makt ökar då de är aktiva i beslutsfattandet. Linders menar att när myndigheter övergår från e-Government (där medborgare anses vara kunder) till We-government (där medborgarna är partners) kan en ny typ av samhällskontrakt uppstå. Allmänheten får då ett större förtroende och ansvar då eftersom de har en mer aktiv roll i beslutsfattandet. Medborgare har en förväntan på myndigheten att de ska finnas tillgängligapå sociala medier. Att inte enbart finnas tillgänglig utan även tillhandahålla plattformar, och regler för att medborgarna ska kunna få utökat ansvar för samhället. Det kan resultera i en ökning av individers solidaritet och känsla av personligt ansvar (Linders 2012). Alla dessa studier lyfter potentialer med sociala medier och att applikationer skulle kunna bidra till ökad delaktighet och inflytande i det lokala samhället (Mergel 2012; Mergel 2013a; Linders 2012).
13 3.3 Engagemang på offentliga myndigheters sociala medier
Spanska kommuners användning av Facebook och Twitter har undersökts av Arturo Haro-de Rosario, Alejandro Sáes-Martin och Mará del Carmen Caba-Perés (2016). I studien undersöks hur kommunen interagerar och vad som påverkar engagemanget hos medborgarna. De använder två olika metoder. Först sammanställer de ett index Level of public communication (LPC), för att undersöka hur delaktiga medborgarna är på Facebook respektive Twitter genom att använda en deskriptiv analys. Som andra metod används en empirisk metod då data från respektive kommuns Facebooksida och Twittersida samlas in och analyseras i en multivariat regressionsanalys. Detta gjordes för att kunna besvara vilken applikation som användes flitigast när det handlade om engagemang i samhällsfrågor. De studerade även andra faktorer (variabler) som teoretiskt påverkar medborgares engagemangsnivå på sociala medier. Dessa faktorer är politisk kontext, transparens, aktivitet, interaktivitet och humör.
Haro-de-Rosario et al. (2016) resultat visar att sociala mediers effekt på medborgarnas politiska engagemang inte är revolutionerande. Spanska kommuner som har ett högt antal följare på sociala medier har inte per automatik engagerade medborgare. Kommunens sociala medier används i första hand för envägskommunikation, där myndigheten informerar medborgaren (Haro-de-Rosario et al. 2016). Att gilla inlägg är det sättet som medborgare främst engagerar sig på. Delning eller kommentarer på inlägg förekommer i mindre grad då det kräver en större insats. Haro-de-Rosario et al. (2016) forskning visade att negativ inställning ökade medborgares engagemang. Resultatet visade att de som engagerade sig i att publicera kritiska inlägg och svarade på kommunens inlägg i störst utsträckning var de som var missnöjda. Forskningen visade också att om kommuner publicerade fler inlägg ökade inte per automatik medborgarnas engagemang. Förslag på en lösning var att kommunerna bör interagera med medborgarna, uppmärksamma deras behov, intressen och kommentarer för att skapa gemenskap genom tvåvägskommunikation (Haro-de-Rosario et al. 2016).
14 3.4 Sociala medier och politiskt deltagande
Gustafsson (2012) har forskat kring sambandet mellan politiskt deltagande och sociala medier. Han har studerat tre typer av användare på Facebook: individer som är medlemmar i intresseorganisationer, individer som är aktiva i politiska partier och individer som inte är medlemmar i något parti eller organisation. Undersökningen bygger på enkäter, analyser av innehållet på sociala medier, intervjuer med politiker och politiskt inaktiva. Resultat i studien visar att de individer som inte är medlemmar i något parti eller organisation inte heller uttrycker sina åsikter på sociala medier. Individerna ville inte visa vilka politiska åsikter de hade och intog därför ett passivt förhållningssätt till de politiska budskap som de fick ta del av på i sociala medier. Medlemmar i intresseorganisationer hade en annan syn på sociala medier. De engagerade sig i politiska frågor och ansåg att sociala medier var ett viktigt verktyg för deltagande (Gustafsson 2012).
Undersökningen visade att alla tre typer av användare såg sociala medier som ett utmärkt redskap för informationsdelning och spridning av politiska budskap. De som hade ett lågt politiskt deltagande hade låga förväntningar på politiskt deltagande via sociala medier. Medlemmar av politiska partier och intresseorganisationer såg större möjligheter för applikationernas stöd i politiskt engagemang. Människors politiska engagemang utanför Facebook påverkade vilka möjligheter som de kunde se med kanalens tänkbarhet att gynna politiskt deltagande. Sammanfattningsvis visar Gustafssons (2012) resultat att det enda som skiljde sig från traditionellt deltagande i politiska beslut är formen, att det sker på sociala medier. De som är politiskt aktiva och känner en trygghet i att vara det, är drivande i sina politiska åsikter även i sociala medier. Min studie kommer inte att undersöka användare via sociala medier, det vill säga vilka medborgare som använder dessa. Det kan ändå vara en viktig beståndsdel att fundera kring när kommuners Facebooksida undersöks.
3.5 Sociala medier- fördelar och nackdelar
Picazo-Vela, Gutiérrez-Martínez & Luna-Reyes (2012) har undersökt vilka risker och fördelar som kan finnas vid myndigheters användning av sociala medier. Fokus ligger på vilka strategiska element som finns för att inkludera sociala medier i policys, som en kommunikationskanal ut till medborgarna. För att undersöka detta används ett konceptuellt ramverk för att bättre kunna förstå vilka risker, fördelar och strategiska val som offentliga myndigheter ställs inför när de använder sociala medier. Informationen har samlats in från 250 tjänstemän i Mexico som arbetade med informationsteknik eller som webbmästare.
15 Resultatet från studien visade att deltagande i sociala medier kan innebära ökad information, mer öppenhet och medborgares deltagande. För att uppnå dessa fördelar måste en bra genomförandestrategi finnas i organisationen för att undvika risker (Picazo-Vela et al. 2012). Deltagarna i studien identifierade risker med användandet av sociala medier, men de var även överens om att det kan uppstå fördelar. Ofta var riskerna och fördelarna sammankopplade. En av fördelarna var exempelvis förbättring av myndighetens anseende och ökat förtroende från medborgarna. För att uppnå ökat förtroende och anseende så var det betydelsefullt att ha ett öppet informationsflöde, vilket kunde innebära en motsatt effekt med en ökad misstänksamhet gentemot myndigheten. I andra fall kunde problem som fanns lösas med hjälp av utökad information. I fall där allmänheten kritiserade myndighetens resultat och aktiviteter, skulle de kunna lösas genom mer information om vilka prestationer myndigheten gjorde. I dessa fall kunde sociala medier öka medborgares kunskap om myndighetens resultat och då även minska kritiken. En farhåga som fanns, hos deltagarna i studien, var att förlora kontrollen över informationen och en brist i organisatorisk förmåga att möta medborgarna i den ökade kommunikationen (Picazo-Vela et al. 2012). För att kunna främja användandet ansåg deltagarna att inventering av it-kapaciteter och användning av teknik var viktigt. Att bygga kapacitet genom kunskapsdelning, medarbetarutbildning, processintegration och interorganisatoriskt samarbete.
Det finns andra nackdelar som följer med sociala medier, Emma Frans (2018), forskare vid Karolinska institutet, menar att sociala medier är en effektiv kanal att sprida desinformation och det är ofta starka, polariserade åsikter som delas, nyanserad analys når inte ut på samma sätt. Uttalande handlar om individers informationsspridning och med detta i åtanke, anser jag, att det är viktigt för myndigheter och kommuner att också finnas på sociala medier för att kunna möta desinformation som handlar om den egna verksamheten.
3.6 Sammanfattning
Svenska kommuner och myndigheter förväntas finnas på internet i olika former för att underlätta medborgarnas vardagsliv. Det är viktigt för myndigheter att finnas där medborgarna befinner sig och många medborgare använder Facebook varje dag (SCB 2018) Offentliga organisationer bör tänka på att sociala medier i grunden är kommersiella applikationer och inte anpassade till offentliga organisationers krav. Sociala medier som kommunikationssätt för kommuner och myndigheter kan innebära fler olika problem men också fördelar vilket Haro-de-Rosario et al. (2016) kommer fram till i sin forskning. Sociala
16 medier ökar inte medborgarnas vilja att engagera sig i samhällsfrågor per automatik. Mergel kommer i sitt resonemang fram till liknande slutsats, att sociala medier inte har förändrat medborgares beteende vad gäller samhällsfrågor/politiskt engagemang. Även Gustafssons (2012) forskning visar att människors inställning till politiskt engagemang på sociala medier hänger ihop med deras intresse offline. Det finns ändå potential i sociala mediers användning för att öka interaktionen och öppenheten, anser Mergel (2013a). Även tilliten till myndigheten kan påverkas åt positivt eller negativt håll (Mergel 2012; Porumbescu 2016) så det finns inget enkelt svar som ger riktlinjer till hur kommuner ska förhålla sig till sociala medier.
4. Teori
I detta avsnitt presenteras uppsatsens teoretiska ramverk. Först introduceras Mergels (2013a) tre syften som myndigheter kan ha i förhållande till sociala medier. Därefter presenteras kontextens betydelse för offentliga organisationer som är uppdelad i fyra delar. Dessa delar är storlek, kapacitet, politisk kontext och modernitet.
4.1 Myndigheters syften med sociala medier
Mergel (2013a) har undersökt i vilka syften myndigheter i USA använder sig av sociala medier. Studien genomfördes genom att intervjua chefer för myndigheters sociala medier och genom att observera den interaktiva kommunikationen. Undersökningen lyfter fram tre syften till hur det kommer sig att myndigheter använder sociala medier. Dessa syften är representation (push-strategi), engagagemang (pull-strategi) och nätverkande (kombinations-strategi) i följande stycken presenteras de olika syftena och vilken innebörd som har funnits.
Representation handlar om att myndigheten anser att de måste vara där människor befinner sig. Eftersom en stor del av medborgarna använder sociala medier bör också myndigheter finnas där, ett marknadsorienterat perspektiv. Denna media-taktik kan beskrivas som push-strategi och jag kommer fortsättningsvis att använda det begreppet. Det satsas inga resurser på att anpassa eller skräddarsy ett innehåll som passar sociala medier utan inläggen på sociala medier används i rena informationssyften. Mergels (2013a) resultat visade att vissa chefer som angav detta sätt som mest frekvent hade lågt förtroende för sociala medier. Vissa myndigheter valde att stänga av kommenteringsfälten och använde inte informationen för att spåra hur uppdateringarna delas eller återanvänds. Detta sätt gör det svårt att skapa
17 interaktioner eller engagemang hos medborgarna och syftet är inte tvåvägskommunikation Studien visade att push-strategi var det främsta anledningen till att sociala medier användes, envägskommunikation till medborgare(Mergel 2013a).
Det andra syftet som Mergel upptäckte var engagemang. Detta sätt angavs som experimentella tillvägagångsätt där några ideala metoder var svåra att ange. Myndighetens syfte var att interagera och engagera medborgarna. Det används inte som en envägskommunikation utan istället är det pull-strategi, jag kommer i fortsättningen att använda det begreppet. Myndigheten publicerar inlägg för att samla in kunskap, få idéer och feedback från medborgarna. Ofta är tonen i inläggen informell (för att få bort den byråkratiska känslan) och syftet är tvåvägskommunikation. I pull-strategin används sociala medier som en plattform för att ansluta olika användare med varandra. Att uppmana människor att aktivt delta och interagera i sin kommuns frågor och/eller bjuda in dem att aktivt delta på sociala medier är ett effektivt sätt att öka medborgar-engagemanget. Detta sätt ökar även människors vilja att komma med egna konstruktiva idéer (Mergel 2013a).
Den sista strategin, nätverkande, handlar om att myndigheter inte alltid måste inneha en aktiv roll i sociala medier utan kan ta ett steg tillbaka och lyssna på medborgarna. Myndigheter skapar förutsättningar för medborgare, så att de kan skapa nätverk med varandra kring olika samhällsfrågor. Ett begrepp som kan beskriva det här fenomenet kallas ofta "nätverkande". Syftet med att nätverka är att absorbera, få insikt om medborgarnas åsikter och känslor. Myndigheten måste acceptera mindre kontroll och inflytande över innehållet. Nätverkande handlar om en kombination av push- och pull-strategin och även interaktion mellan medborgare utan att myndigheten deltar, jag kommer att använda begreppet kombinations-strategi . Myndigheter eftersträvar ofta denna typ av interaktion med medborgarna men det är väldigt sällan som efterfrågat resultat uppnås (Mergel 2013a).
Enligt Mergel (2013a) finns det mycket för offentliga myndigheter att hämta på sociala medier. De kan genom analyser av kommentarer förutspå medborgares åsikter. Genom att utnyttja den fulla potentialen som finns med sociala medier kan myndigheter komma åt medborgares ställningstagande i olika frågor. Används kunskapen på rätt sätt kan effektivare processer uppnås. Push-, pull- och kombinatonsstrategi är begrepp som beskriver syftet varför offentliga myndigheter startar upp och använder sidor på sociala medier. Utifrån Mergel (2013a) resultat, att myndigheter främst använder sociala medier till envägskommunikation, formas en hypotes;
18
Hypotes 1: Kommuner använder den officiella Facebooksidan främst till push-strategi.
4.2 Kontextens betydelse
Det finns en osäkerhet kring sambanden mellan organisationsform och effekt. Det finns inga universella regler som gäller för alla offentliga myndigheter i alla tider och i alla länder. Det man bör ha i åtanke är att kontexten som en organisation befinner sig i påverkar styrning, effekter, implikationer och ledarskap. Olika typer av organisationer förhåller sig till olika förhållanden, exempelvis teknologiska, ekonomiska, demografiska, sociala, kulturella och politiska (Christensen, Lægreid, Roness, & Røvik 2005).
4.2.1 Kommunstorlek
Vad menas med kommunstorlek och vilka delar av den lokala demokratin kan tänkas variera med kommunstorleken? Att kommunens storlek har betydelse för det allra mesta som kommunen uträttar (barn-, äldreomsorg, infrastruktur med mera) är det inga delade meningar kring (Karlsson 2007). Hur ska variabeln kommunstorlek definieras? Ofta förs tankarna till invånarantal då kommunstorlek ska definieras. Storleken på demos (styrande folket i en demokrati), är inte exakt detsamma som befolkningsstorlek. Anledningen till det är att alla i en kommun inte har rösträtt, det gäller barn under 18 år och utomeuropeiska medborgare som inte bott i Sverige tillräckligt länge för att ha kommunal rösträtt (Karlsson 2007). Kommunens area är en annan aspekt att fundera kring. Kiruna är Sveriges största kommun till ytan och på denna area kan 2152 stycken av Sveriges minsta kommun, Sundbyberg, placeras ut. Majoriteten av alla kommuner hamnar inom medianvärdena 15 250 invånare och 675m2. Mats Eriksson (2014) har undersökt vilken beredskap kommunala kommunikatörer har via sociala medier i krissituationer. Den studien visade att det fanns ett samband mellan kommunstorleken och implementering av beredskap för användning av sociala medier. I storkommuner (mellan 100 000–300 000 invånare) har 67 % av kommunerna sociala medier med i sin krisberedskap för kommunikation. Mindre kommuner har i lägre utsträckning tagit med sociala medier i sin krisberedskap för kommunikation. Det förefaller inte orimligt att detta resultat även kan påverka hur aktiva kommunerna är på Facebook samt vilka typer av inlägg som publiceras och utifrån detta resultat formas ännu en hypotes.
Hypotes 2: Större kommuner är mer aktiva på Facebook och har fler inlägg av typen
19
4.2.2 Kapacitet
Det finns flera olika studier som visar att myndigheters ekonomiska förutsättningar kan ha inverkan på inställningen till att använda sociala medier eller e-förvaltningsprojekt som ett verktyg för att gynna insyn och öppenhet (Islam 2003; Relly & Sabharwal 2009). Myndigheter som har bättre ekonomi och goda intäkter kan känna sig mer stabila och därför är de öppnare och mer informativa i relation till medborgare (Sol 2013). Utifrån dessa studier är det inte orimligt att kommunens ekonomiska situation påverkar på vilket sätt och hur de är aktiva på sociala medier.
Moon (2002) har undersökt kommuner i USA och hur dessa använder sig av e-förvaltning, En del av resultatet visar att det finns vissa gemensamma hinder för att lyckas utveckla e-förvaltningen på ett effektivt sätt. Ett av dessa hinder var brist i personalkapacitet.
I denna studie sammanfogas Moon (2002) resultat kring personalkapacitet ihop med Islam (2003), Relly och Sabharwal (2009) och Sol (2013) resultat av myndigheters ekonomiska förutsättningar till en teori om kommuners kapacitet. Enligt denna teori bör kommuner med större resurser, till exempel bättre ekonomi och fler fast anställda, ha bättre förutsättningar för att systematiskt kunna använda sociala medier på ett effektivt sätt. Med anledning av det formas hypotesen;
Hypotes 3: Kommuner som har mer kapacitet i form av bättre ekonomi och större
personalstyrka har fler andel inlägg av typen pull-strategi och push och pull-stategi (för dessa kräver mer resurser).
4.2.3 Politisk kontext
Ya Ni och Bretschneider (2007) har studerat utvecklingen av e-förvaltning på lokal nivå och undersökt hur denna utveckling står i relation till vilket parti som har makten och vilka ideologiska influenser som ligger bakom. De har undersökt progressiva och konservativa partier samt vilka olika beslut för implementering dessa har benägenhet att genomföra. Deras resultat visade att progressiva partier beslutar oftare kring frågor som fokuserar på sociala frågor och medborgarnas deltagande. Konservativa partier tenderar till att genomföra beslut som har en mer ekonomisk karaktär (Ya Ni & Bretschneider 2007).
Karlsson och Åström (2013) har genom 600 enkäter undersökt den politiska bloggsfären i Sverige. De kommer i sin undersökning fram till att ideologiska positioner mot antingen
20 kollektivism eller individualism påverkar varför och hur man använder sig av politisk bloggning. Jag kommer att lyfta fram två resultat utifrån denna studie. För det första visade resultatet att politiker som står till höger fann bloggande mer attraktivt. En tänkbar förklaring till denna obalans lyfts fram av Åström och Karlsson (2013); att politiker med övertygelse inom liberal ideologi oftare har en individualistisk tradition. För det andra hade bloggsfären olika former inom olika partier. Dessa olika former var att partier som står till höger har en mer kandidatinriktad form på bloggningen samtidigt som partier som står till vänster hade en kollektivistisk inriktning. De menar att denna uppdelning inte var särskilt oväntad då vänsterorienterade politiker är socialiserade i en kollektivistisk övertygelse.
Efter Sveriges val 2014 uppstod en förändring i det politiska landskapet. Förändringen var bland annat i kommuner, där det blev en fördubbling av kommuner där inget av de konkurrerande politiska blocken hade majoritet. I vissa kommuner, främst de små, exciterade redan en tradition där samarbeten över blocken var vanliga. I andra kommuner fanns en djup tradition att konkurrera om makten i två block och där var det politiska arbetets fokus på konfliktlinjer mellan höger- och vänsterblock (Wänström 2016).
Ya Ni och Bretschneider (2007) teori, om progressiva partiers fokus på medborgardeltagande är inte anpassat efter politisk kontext som finns i Sverige. För att motivera att denna teori kan testas i svenska förhållanden lyfts Åström och Karlssons (2013) resultat fram. Där spelade den politiska ideologiska inriktningen roll för varför och hur politisk bloggning användes. Det är inte orimligt att anta att en kollektivistisk partiorientering även påverkar användandet av sociala medier i svenska kommuner. Utifrån detta utformas ytterligare en hypotes.
Hypotes 4: Politiska kontexten påverkar kommunens kommunikation på den officiella Facebooksidan och kommuner med vänster-partier i majoritet i kommunfullmäktige har fler inlägg av typen pull-strategi och kombinations-strategi.
21
4.2.4 Modernitet
Sverige benämns ofta som ett land som ska befinna sig i framkant när det gäller elektronisk förvaltning, e-förvaltning. För att kunna leva upp till detta övergripande mål har kommuner varje år satsat stora summor på kommunal it. Eftersom flera strategier uppmanar till att integrera it -utvecklingen är det svårt att presentera exakta siffror (de Petris 2013). Begreppet modernitet kan betyda många olika saker och inom forskning behandlas modernitet på två helt åtskilda sätt. Det ena är att undersöka modernitet som ett fenomen, genomföra analyser och försöka beskriva vad modernitet är. Det andra förhållningssättet är att tillämpa modernitets begreppet som ett perspektiv snarare än som ett fenomen. Då undersöks ett samhällsfenomen utifrån ett modernitetsperspektiv (Ek-Nilsson 2016). I den här studien används definitionen av modernitet från ordboken, att kunna svara mot nutidens tekniska krav (NE 2018).
Modernitet antas i uppsatsen som ett perspektiv för att undersöka kommuners strukturella förhållanden kopplade till begreppet modernitet. Vilka strukturella variabler i en kommun skulle kunna falla inom begreppet modernitet? Hur pass urbaniserad en kommun är eller utbildningsnivå på befolkningen? Tidigare undersökningar har visat ett samband mellan befolkningens utbildningsnivå och främjande av kommunikation på internet (Ingram 1984; McNeal, Schmeida, & Hale, 2007). Enligt Tolbert et al. (2008) är myndigheter i samhällen där befolkningen är välutbildade mer benägna att finnas tillgänglig online och avslöja information via olika forum på internet. Anledningen till detta är för att befolkningen förväntar sig det och skulle utöva påtryckningar om det inte fanns på plats. Utifrån Ingram (1984) McNeal, Schmeida, & Hale (2007) och Tolbert et al. (2008) resultat att utbildningsnivån i en befolkning påverkar inställningen är det inte orimligt att anta att andra strukturella variabler i kommunen också påverkar hur kommuner arbetar med information genom olika forum på internet. Utöver utbildningsnivå finns det fler strukturella variabler, som enligt min bedömning påverkar moderniteten i en kommun. Dessa är tätortsgrad, ålder på de anställda och hur många som arbetar med teknik. Med anledning av det utformas följande hypotes.
Hypotes 5: Kommunens modernitet påverkar aktiviteten på Facebooksidan. Kommuner med
22 4.3 Sammanfattning teori
Figur 1 - Teoretisk modell
Oberoende variabler Beroende variabler
Kontextuella faktorer i kommunen Kommunens aktivitet på Facebook
5. Metod och material
Huvudområdet för studien är statsvetenskap och undersökningen kommer att ske på organisationsnivå. Undersökningen har ett empiriskt perspektiv, för att kunna förstå fenomenet och kartlägga hur kommuner använder Facebook för att interagera med medborgare. Utifrån data som har samlats in kommer jag att göra en bedömning i vilket syfte kommuner främst använder sin officiella Facebook sida. Studien har en deskriptiv ansats då beskrivning av hur det ser ut framkommer, rådata utifrån siffror. För att vara så transparant som möjligt och för att öppna för kritiskt granskande beskrivs metoden och vägval som har uppkommit ingående.
Uppsatsen forskningsstrategi har sin betoning i kvantifiering när det gäller insamling av data. Analys av materialet görs med två metoder. Först en univariat analys där materialets frekvensfördelning beskrivs med hjälp av grafer. Sedan görs mulitvariat regressionsanalys, där den teoretiska modellen tillämpas. I den multivariata regressionsanalysen byggs kontextuella faktor i kommunen stegvis på för att se om samband förekommer.
Ansatsen är deduktiv med tyngdpunkten på prövning av olika teorier. Studien har en kunskapsteoretisk inriktning där den naturvetenskapliga modellens tillvägagångsätt och normer tillämpas, framförallt positivismen (Bryman 2011). Positivismen har olika
Inlägg/dag Push-strategi Pull-strategi Kombinations-strategi Kommunstorlek Kapacitet Politisk kontext Modernitet
23 förgreningar där en är empirism. Empirism är en filosofisk teori som hävdar att det som vi vet om världen är begränsat till det som vi kan observera. När empirism-perspektivet används i en studie så förhåller sig forskaren till iden att den sociala verkligheten bara kan beskrivas genom vad som kan observeras och mätas (Halperin & Heath 2017).
5.1 Operationalisering
I detta avsnitt beskrivs hur uppsatsens teori och frågeställning omsätts till variabler i analysmodellen. För att mäta kommuners aktivitet på Facebook kommer Mergels (2013) modell att användas där myndigheters olika syften delas i tre kategorier, push-strategi, pull-strategi och kombinations-pull-strategi.
Tabell 1- Variabler och vilka metoder som används för mätning.
Variabler Vad som mäts Källa
Kommuners användning av sociala medier
Push-, pull och kombinations-strategi
Officiella Facebooksidan.
Kommunstorlek Invånarantal i kommuner SKL (2017b)
Kapacitet Soliditet, ekonomiskt
kommunresultat och antal fast anställda.
SKL (2017b)
Politisk kontext 1=Vänster i minoritet, 2 Mix i minoritet, 3 Allians i minoritet, 11= Väster i majoritet, 12=mix i majoritet, 13 Allians i
majoritet
SKL (2017c)
Modernitet Tätortsgrad, antal personal som arbetar med teknik i
kommunens verksamhet. Personal 29 år och yngre i kommunens verksamhet och utbildningsnivå (% andel med 3 års eftergymnasial utbildning eller längre).
SKL (2017b)
En svårighet i urvalet av kontextuella variabler har varit att hitta de som var relevanta för studiens teoretiska modell.
24 5.2 Metodval
För att sortera vilken information kommuner lägger ut, på den officiella Facebooksidan, kommer en enklare form av textanalys att användas. Textanalys kan användas i både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Fördelen med textanalys är att risken minskar då det handlar om att de undersöker texten kan vara/bli partiska (Halperin & Heath 2017). Första steg då textanalys ska genomföras är att fråga sig vilka dokument eller text som är relevant för undersökningen. Andra steget är att definiera varför just dessa texter undersöks. Tredje steget handlar om att definiera vilken del av texten som innehåller det som undersökningen fokuserar på. Steg fyra handlar om hur forskaren ska identifiera och koda in den kategorin som undersökningen fokuserar på.
Det är inte långa texter som undersökt i denna studie utan alla inlägg som kommunerna gjorde på Facebook under perioden, 1 februari till 28 februari, har kategoriserats och förts över på en kodblankett där en alla variabler och variabelvärden finns nedskrivna. Kodning av resultatet möjliggör för forskare att snabbt och systematiskt sortera data så att den kan undersökas tillsammans med annan data (Halperin & Heath 2017).
5.2.1 Urval och datainsamlingsmetod
Sveriges samtliga 291 kommuner har genomsökts. Enbart de som har en officiell Facebooksida har ingått i studien. I februari 2018 hade 260 stycken kommuner en officiell Facebooksida vilket är cirka 90 % av alla kommuner. Av de 29 kommuner som inte ingår i undersökningen var det 25 kommuner som inte alls hade en sida på Facebook. Av resterande fyra kommuner fanns det varierande orsaker till hur det kommer sig att de inte valdes ut i den här studien. Orsaker som bidrog till att kommuner inte togs med var bland annat att de hade enbart turismsyfte, kommunen hade precis startat upp en sida eller i annat fall hade kommunen väldigt många olika sidor och inte enbart en officiell Facebooksida. Dessa kommuner finns således inte med i studiens material. Enligt Nah och Saxton (2013) är en månad en acceptabel tidsram att samla in och analysera information från sociala medier. Studiens insamlingsram sträcker sig från första februari till den sista februari. Kommunens inlägg har genomgått en enklare textanalys och därefter har kodning skett och lagts in i någon av Mergel (2013a) tre syften. Följande bedömning har gjorts;
Inlägg som är envägskommunikation, såsom driftstörningsinformation, information om olika events, arbetsannonser och annan information kodas in som push-strategi.
25
Inlägg som är i syfte att samla in information eller åsikter från medborgarna, såsom inlägg med olika enkäter och inlägg med uppmuntran till att i kommentatorsfältet kommentera ett specifikt område (ofta inlägg som rör kommunens detaljplan) kodas in som pull-strategi.
Inlägg där syftet är att skapa tvåvägskommunikation och interaktion mellan medborgarna såsom information från kommunen med uppmaning att kommentera och diskutera i kommentatorsfältet, dessa inlägg kodas som kombinations-strategi.
5.3 Avgränsning
Valet att genomföra en kvantitativ studie där alla kommuner i Sverige med en officiell Facebooksida ingår kan motiveras som en forskningsstrategi för att vara säker på att materialet är generaliserbart. Däremot innebär valet att en djupare analys av en viss kommuns förutsättningar inte är möjlig. I denna studie innebär det att jag inte har kunnat synliggöra vilket syftet och/eller vilken avsikt varje inlägg har haft i respektive kommuns inlägg. Istället utgår studien utifrån den objektiva bedömningen Mergels (2013a) tre begrepp åskådliggör. Vidare kommer inte mätningar av medborgarnas engagemang, genom antal följare, kommentarer och så vidare, på kommunens officiella Facebooksida att genomföras. Undersökningens material är enbart insamlad data och ingen interaktion har skett. Esaiasson et al. (2012) menar att alla forskare måste reflekterat över de etiska principerna när de genomför sin undersökning. Studien kommer inte att kartlägga några åsikter eller på annat sätt registrera människor på individnivå.
5.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
I kvantitativa studier syftar validiteten till att synliggöra om det som avses att mätas faktiskt är det som mäts. Essaiasson et al. (2012) lyfter att just validiteten är kanske det svåraste och mest väsentliga problemet inom den empiriska forskningen. Eftersom forskningen arbetar både med ett operationellt och teoretiskt språk så är problemet både kroniskt och i princip olösligt. Frågor och hypoteser ställs på en teoretisk nivå medans studien ska genomföras på en operationell nivå vilket innebär att forskaren ständigt ställs inför "översättningsproblem" Essaisson et al. (2012) påstår att det är viktigt att dela på begreppsvaliditet och resultatvaliditet. Begreppsvaliditet innebär en samstämmighet mellan och teorier och operationella mått och avsaknad av metodiska fel. Resultatvaliditet handlar om frågan huruvida det som faktiskt mäts är det som avses att mätas. I denna studie har operationella mätverktyg utgått ifrån teoretiska definitioner med förankring i tidigare forskning.
26 Reliabiliteten syftar till hur “kopierbar” undersökningen är, om någon annan skulle genomföra studien med samma metod, skulle samma resultat uppnås? I enklare textanalys, som jag använt när jag kodat in push- pull- och kombinations-strategi, vilar reliabiliteten på tre delar, coder stability, reproducibility och objectivity. Coder stability syftar till att fundera över om samma kodare (undersöker) registrerar samma slags data på samma sätt under undersökningens forskningstid. Reproducibility syftar till att fundera kring kodning schemat och dess utformning så att två eller flera personer registrerar text på samma sätt och i samma kategorier. Den tredje handlar om objektiviteten (Halperin & Heath 2017). Det är viktigt för studien att ha dessa tre delar i åtanke när kodningsschemat utformas och dessa delar behövs när metod och forskningsdesign beskrivs. Kodning av resultat möjliggör för forskare att snabbt och systematiskt sortera data så att den kan undersökas tillsammans med annan data (Halperin & Heath 2017). Coder stability och objectivity anser jag är aktuella för denna studie då det inte alltid är lätt att uppfylla dessa.
En av studien styrkor är att samtliga svenska kommuner med en officiell Facebook sida omfattas, därmed är materialet representativt för hela populationen. I denna studie finns därför inte bekymmer med hur väl resultatet kan generaliseras.
5.5 Korrelation - sambandet mellan variablerna.
När en multivariat regressionsanalys genomförs är det viktigt att faktorer som undersökts inte har för starkt samband. Det går då inte att analysera dessa tillsammans i en multivariat regressionsanalys då de överlappar varandra (multikollinearitet). Är överlappningen för stor kan forskaren inte urskiljas vilken av dessa som påverkar den beroende variabeln. Den svagaste korrelationsvärdet har 0,000 då finns inget linjärt samband mellan variablerna. Det högsta värdet är +1 eller –1 då är det linjära sambandet som allra högst. I denna studies korrelationstabell (Person Correlation) finns inga variabler som har värdet +/-1 (se Bilaga 1)
27
6. Analys och resultat
Studiens resultat redovisas genom två olika analyser; univariat analys och multivariat regressionsanalys uppbyggd med fyra modeller som utgår i från studiens teoretiska modell. Resultatet innehåller även en beskrivande tabell av de oberoende variablernas värden.
6.1 Univariat analys
Nedan redovisad frekvensfördelningen på den beroende faktorn som är uppdelad i fem olika beroende variabler (Graf 1-5).
Graf 1
Beroende faktor - Variabel 1 Antal inlägg per dag
Resultatet på frekvensfördelning (Graf 1) visar spridningen i antalet inlägg per dag. Det flesta kommuner ligger mellan 0-1 inlägg per dag.
28
Graf 2
Beroende faktor - Variabel 2,
Procentuellt av inläggen som är av typen push-strategi
Frekvensfördelningen (Graf 2) visar att de allra flesta kommuner använder Facebooksidan enbart i push-strategi. 172 stycken kommuners inlägg under en månad var 100% envägskommunikation utav typen push-strategi. 75 stycken kommuner låg mellan 90–99% av inläggen som var av push-strategi. 12 stycken kommuner låg mellan 82–89% av inlägg i typen push-strategi.
29
Graf 3 Graf 4
Beroende faktor - Variabel 3
Procentuellt av inläggen som är av typen pull-strategi
Beroende faktor - Variabel 4
Procentuellt av inläggen som är av typen kombinations-strategi.
Eftersom andelen kommuner som hade 100% push-strategi var hög, är frekvensfördelningen på Graf 3 och 4 inte förvånande. Många kommuner har 0 %. av pull-strategi och kombinations-strategi. Pullstrategi som innebär att man samlar in medborgares idéer och åsikter förekom i större utsträckning (Graf 3) än kombinations-strategi (Graf 4).
30
Graf 5
Beroende faktor Variabel 5
Ihop slagning av inläggen av pull-strategi och kombinations-strategi
Eftersom pull-strategi och kombinations-strategi inte användes ofta slogs dessa två variabler ihop. Anledningen till att just dessa slogs ihop är för att de kräver kapacitet, kunskap och/eller engagemang från kommunens sida. Pull- och kombinations-strategi visar även de kommuner som gör lite mer utöver att enbart sända ut information. Utifrån frekvensfördelning, i Graf 5, är kommuners Facebooksida inte en area där interaktion (insamlade av åsikter och/eller diskussion) med medborgare är huvudsyftet.
31 6.2 Beskrivning av de olika oberoende variablerna
Den beskrivande tabellen visar hur variablerna vidd är från minsta tills största värde. Tabellen visar även medelvärdet och standardavvikelse. Standardavvikelse är ett mått som används inom bland annat statistik och visar hur mycket värdena i en population avviker från medelvärdet.
Tabell 2
Descriptive Statistics- beskrivning av de olika oberoende variablerna.
Antal Minimum Maximum Medel Standard avvikelse Log invånarantal 260 3,40 5,97 4,3080 0,42159 Invånarantal 260 2521 939238 36785,70 75022,358 Soliditet 260 5,80 84,00 48,6500 15,25994 Ekonomiskt kommunresultat 260 -2680,00 22062,00 1261,3462 1641,99232 Antal månadsanställda 260 295,00 41429,00 2776,5731 4387,02079 Politisk styrka hos styrande 259 1,00 13,00 8,9189 4,60338
Tätortsgrad 260 39,00 100,00 76,9692 13,81004 Utbildningsnivå (%) 260 0,19 0,73 0,3227 0,09756 Anställda teknik 260 9,00 4489,00 279,4962 424,59426 Anställda under 29 år (%) 260 6,00 19,80 13,2150 2,18158 Valid N (listwise) 259 6.3 Multivariat regressionsanalys
Eftersom den beroende variabeln är uppdelad i fem olika genomförs fem multivariata regressionsanalyser utifrån de fyra kontextuella förhållandena i kommunen, storlek kapacitet, politisk kontext och modernitet (den teoretiska modellen). Dessa kontextuella förhållanden är uppdelade i olika modeller där varje steg lägger på ytterligare en modell. Variabeln eller modellen är signifikant vid <0,05, är värdet högre är modellen/variabeln inte signifikant.
32
6.3.1 Regressionsanalys 1
Tabell 3
Beroende variabel – Antal inlägg per dag Modell 1 Hypotes 2 Kommunstorlek Modell 2 Hypotes 3 Kapacitet Modell 3 Hypotes 4 Politisk kontext Modell 4 Hypotes 5 Modernitet Oberoende variabler Invånarantal 0,047 (0,5639) 0,104 (0,390] 0,112 (0,357) 0,327 (0,056) Soliditet - -0,003 (0,262) -0,003 (0,229) -0,002 (0,315) Ekonomiskt kommunresultat - 0,000 (0,849) 0,000 (0,836) 0,000 (0,982) Antal månadsanställda - 0,000 (0,559) 0,000 (0,560) 0,000 (0,625)
Politisk styrka hos styrande - - 0,010
(0,189) 0,009 (0,219) Tätortsgrad - - - -0,002 (0,523) Utbildningsnivå - - - -0,839 (0,104) Anställda i kommunen som
arbetar med teknik
- - - 6,999E-5 (0,834) Anställda under 29 år - - - -0,027 (0,085) Konstant 0,678 (0,053) 0,578 (0,249) 0,469 (0,356) 0,335 (0,575) Förklaringsgrad (R2adj) 0,3 % -0,8 % -0,5 % 0,4 % Modellens signifikans 0,563 0,738 0,590 0,346 Antal fall 259 259 259 259
Beroende variabel är antal inlägg per dag. Analysen är genomförd med linjär regressionsmetod (OLS). I tabellen redovisas regressionskoefficienter och signifikans.
Den första multivariata regressionsanalysen visade att det inte fanns ett signifikant linjärt samband mellan antal inlägg per dag och någon av de fyra olika modellerna. Inte heller mellan enskilda oberoende variabler fanns ett signifikant samband.
33
6.3.2 Regressionsanalys 2
Tabell 4
Beroende variabel – Aktivitet push-strategi. Modell 1 Hypotes 2 Kommunstorlek Modell 2 Hypotes 3 Kapacitet Modell 3 Hypotes 4 Politiskt kontext Modell 4 Hypotes 5 Modernitet Oberoende variabler Invånarantal -0,016 (0,003) -0,022 (0,010) -0,022 (0,010) -0,026 (0,033) Soliditet - 0,000 (0,445) 0,000 (0,430) 0,000 (0,391) Ekonomiskt kommunresultat - 9,575E-7 (0,516) 9,659E-7 (0,513) 7,212E-7 (0,628) Antal månadsanställda - 6,184E-7
(0,444)
6,174E-7 (0,446)
0,000 (0,807) Politisk styrka hos
styrande - - 0,000 (0,646) 0,000 (0,706) Tätortsgrad - - - 0,000 (0,121) Utbildningsnivå - - - -0,046 (0,204) Anställda i kommunen
som arbetar med teknik
- - - 1,509E-5 (0,517) Anställda under 29 år - - - 0,000 (0,926) Konstant 1,048 (0,000) 1,063 (0,000) 1,065 (0,000) 1,065 (0,000) Förklaringsgrad (R2adj) 2,9 % 2,4 % 2,1 % 1,9 % Modellens signifikans 0,003 0,036 0,063 0,126 Antal fall 259 259 259 259
Beroende variabel är aktivitet push-strategi. Analysen är genomförd med linjär regressionsmetod (OLS). I tabellen redovisas regressionskoefficienter och signifikans.
I den andra multivariata regressionsanalysen är kommunstorleken signifikant i modell 1-4 och är egentligen den enda variabeln, i denna analys, som är signifikant för kommunens aktivitet push-strategi.
34
6.3.3 Regressionsanalys 3
Tabell 5
Beroende variabel – aktivitet pull-strategi Modell 1 Hypotes 2 Kommunstorlek Modell 2 Hypotes 3 Kapacitet Modell 3 Hypotes 4 Politisk kontext Modell 4 Hypotes 5 Modernitet Oberoende variabler Invånarantal -0,012 (0,071) 0,019 (0,006) 0,019 (0,005) 0,015 (0,111) Soliditet - 0,000 (0,589) 0,000 (0,543) 0,000 (0,531) Ekonomiskt kommunresultat - 0,000 (0,565) 0,000 (0,555) 0,000 (0,649) Antal månadsanställda - 0,000 (0,207) 0,000 (0,208) 0,000 (0,428) Politisk styrka hos
styrande - - 0,000 (0,265) 0,000 (0,336) Tätortsgrad - - - 0,000 (0,331) Utbildningsnivå - - - 0,051 (0,077) Anställda i kommunen
som arbetar med teknik
- - - 6,503E-6 (0,727) Anställda under 29 år - - - 0,000 (0,696) Konstant -0,035 (0,071) -0,058 (0,039) -0,063 (0,026) -0,042 (0,207) Förklaringsgrad (R2adj) 2,4 % 2,1% 2,2 % 2,2 % Modellens signifikans 0,007 0,050 0,057 0,104 Antal fall 259 259 259 259
Beroende variabel är aktivitet pull-strategi. Analysen är genomförd med linjär regressionsmetod (OLS). I tabellen redovisas regressionskoefficienter och signifikans.
Den tredje multivariata regressionsanalysen visar liknande resultat som de tidigare, att modellernas förklaringsgrad är låg. Modellens signifikans på modell ett och två är acceptabelt (<0,05) men betraktas de oberoende variablerna är det enbart invånarantal som är signifikant och enbart i modell två och tre.
35
6.3.4 Regressionsanalys 4
Tabell 6
Beroende variabel - aktivitet kombinations-strategi Modell 1 Hypotes 2 Kommunstorlek Modell 2 Hypotes 3 Kapacitet Modell 3 Hypotes 4 Politisk kontext Modell 4 Hypotes 5 Modernitet Oberoende variabler Invånarantal 0,004 (0,097) 0,003 (0,472) 0,003 (0,497) 0,010 (0,069) Soliditet - 0,000 (0,399) 0,000 (0,430) 0,000 (0,430) Ekonomiskt kommunresultat - 0,000 (0,778) 0,000 (0,778) 0,000 (0,873) Antal månadsanställda - 2,179E-7
(0,571)
2,170E-7 (0,573)
2,134E-6 (0,046) Politisk styrka hos
styrande - - 0,000 (0,400) 0,000 (0,400) Tätortsgrad - - - 0,000 (0,133) Utbildningsnivå - - - -0,007 (0,659) Anställda i kommunen
som arbetar med teknik
- - - 0,000 (0,037) Anställda under 29 år - - - 0,000 (0,384) Konstant -0,014 (0,240) -0,004 (0,801) -0,002 (0,912) -0,023 (0,249) Förklaringsgrad (R2adj) 0,7 % 0,0 % -0,1 % 1,4 % Modellens signifikans 0,097 0,395 0,442 0,182 Antal fall 259 259 259 259
Beroende variabel är aktivitet kombinations-strategi. Analysen är genomförd med linjär regressionsmetod (OLS). I tabellen redovisas regressionskoefficienter och signifikans.
Multivariat regressionsanalysen fyra visar att de fyra olika modellernas signifikans är låg. Eftersom modellens signifikans är låg finns inte så mycket argument för att betrakta variablerna djupare.
