Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige
Vikten av sociala nätverk
vid företagsetablering
utomlands
En studie av svenska och franska entreprenörer
Tilda Herrström
Linn Nordenberg
Förord
För majoriteten av människor i världen har denna vår karaktäriserats av stora förändringar och karantän till följd. Vi fick därmed möjlighet till en optimal hemmasyssla, som resulterade i denna uppsats.
Först och främst vill vi tacka vår handledare Ramsin Yakob för ditt värdefulla stöd och utmanande synpunkter. Därtill vill vi tacka alla intervjupersoner som genom intressanta samtal bidragit med sina erfarenheter och insikter. Utan dem hade denna studie inte varit möjlig. Tack även till de opponenter som ifrågasatt oss och gett oss feedback. Och sist men inte minst vill vi tacka varandra för enastående fokus!
Linköping, 25 maj 2020
Sammanfattning
Titel: Vikten av sociala nätverk vid företagsetablering utomlands - En studie av
svenska och franska entreprenörer
Författare: Tilda Herrström och Linn Nordenberg Handledare: Ramsin Yakob
Nyckelord: Internationellt entreprenörskap, entreprenörskap, liability of foreignness,
opportunity recognition, sociala nätverk, Sverige, Frankrike
Bakgrund: I dagens globaliserade samhälle är länder till stor del sammanknutna och
marknader betraktas snarare som nätverk av relationer än som klassiska marknader där olika aktörer verkar oberoende av varandra. Existerande forskning utgår i hög grad från antagandet att små och medelstora företag redan har utvecklade affärsnätverk som sträcker sig över hemlandets gränser vid tidpunkten för internationalisering. Emellertid har empiriska studier visat att många av dessa företag faktiskt saknar internationella nätverk vid företagsetablering utomlands. En situation som kan leda till stora problem när det kommer till att förstå det nya affärsklimatet, att identifiera internationella affärsmöjligheter samt att skapa tillit till nya utländska affärspartners.
Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för svenska entreprenörer som
etablerar sig på den franska marknaden och franska entreprenörer som etablerar sig på den svenska. Vidare söker uppsatsen att klargöra huruvida förekomsten av ett socialt nätverk kan hjälpa dessa entreprenörer att övervinna problemet med liability of foreignness samt hur sociala nätverk påverkar skapandet av entreprenörers affärsmöjligheter.
Metod: Denna flerfallsstudie genomfördes med en kvalitativ forskningsstrategi och har
en abduktiv ansats. Det empiriska materialet omfattar 12 semistrukturerade intervjuer.
Slutsats: Studiens resultat visar att sociala nätverk har en inverkan på skapandet av
affärsmöjligheter, framförallt när det kommer till valet av marknad att gå in på samt för att skapa förståelse för den nya kulturen. Vidare drar entreprenörer stor nytta av kundernas sociala nätverk. Därtill visar resultaten att inte alla internationella entreprenörer upplever liability of foreignness. Det finns istället indikationer på något studiens författare kallar “possibility of foreignness”.
Abstract
Title: The importance of social networks when establishing a company abroad - A study
of Swedish and French entrepreneurs
Authors: Tilda Herrström and Linn Nordenberg Supervisor: Ramsin Yakob
Key words: International entrepreneurship, entrepreneurship, liability of foreignness,
opportunity recognition, social networks, Sweden, France
Background: In today's globalized world, countries are largely interconnected, and
markets are considered as networks of relationships rather than as classic markets where different actors operate independently of one another. Existing research is largely based on the assumption that SMEs have business networks that extend beyond the borders of their home country at the time of internationalization. However, empirical studies have shown that many companies actually lack international networks when setting up companies abroad. A situation that can lead to major problems when it comes to understanding the new business climate, identifying international business opportunities and building trust in new foreign business partners.
Purpose: The purpose of this study is to create an understanding for Swedish
entrepreneurs who start a business on the French market and French entrepreneurs who start a business on the Swedish market. Furthermore, the thesis seeks to clarify whether the existence of social networks can help these entrepreneurs overcome the problem of liability of foreignness and how social networks affect the creation of entrepreneurs' business opportunities.
Method: This multiple case study was conducted with a qualitative research strategy and
an abductive approach. The empirical data comprises 12 semi-structured interviews.
Conclusion: The results of the study show that social networking indeed has an impact
on the creation of business opportunities, especially when it comes to choosing which market to enter and to help understanding the new culture. Furthermore, entrepreneurs benefit greatly from customers' social networks. However, the study shows that not all international entrepreneurs experience liability of foreignness. Instead, there are indications of something the authors call “possibility of foreignness”.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och forskningsfråga ... 4
1.4 Avgränsningar ... 5
2. Teoretisk referensram ... 7
2.1 Internationellt entreprenörskap ... 7
2.2 Liability of foreignness ... 9
2.2.1 Liability of newness och outsidership ... 10
2.3 Sociala nätverk ... 11
2.3.1 Sociala nätverkets tre dimensioner ... 12
2.3.2 Negativa effekter av sociala nätverk ... 15
2.4 Sammanfattning av teoretisk referensram ... 16
3. Metod ... 19 3.1 Val av ämnesområde ... 19 3.2 Vetenskapligt förhållningssätt ... 20 3.3 Forskningsstrategi... 21 3.4 Forskningssynsätt ... 21 3.5 Forskningsdesign... 22 3.6 Datagenerering ... 23
3.6.1 Primärdata - Semistrukturerade intervjuer ... 23
3.6.2 Urval av fall och respondenter ... 24
3.6.3 Lista över intervjurespondenter ... 26
3.6.4 Tillvägagångssätt och intervjustruktur ... 26
3.7 Analys och tolkning av data ... 27
3.8 Studiens kvalitet ... 29
3.9 Etik ... 30
3.10 Metodkritik ... 31
3.10.1 Metodologiska begränsningar ... 32
4. Empiri ... 35
4.1 Svenska entreprenörer på den franska marknaden ... 35
4.1.1 Presentation av svenska entreprenörer ... 35
4.1.2 Business Sweden i Paris ... 36
4.1.3 Uppstarten ... 36
4.1.4 Utmaningar vid företagsetablering i Frankrike ... 39
4.1.5 Skillnader mellan svenskar och fransmän ... 41
4.1.6 De sociala relationernas roll i verksamheten ... 43
4.2 Franska entreprenörer på svenska marknaden ... 47
4.2.1 Presentation av franska entreprenörer ... 47
4.2.2 Franska Handelskammaren i Stockholm ... 48
4.2.4 Utmaningar vid företagsetablering i Sverige ... 51
4.2.5 Skillnader mellan fransmän och svenskar ... 53
4.2.6 De sociala relationernas roll i verksamheten ... 54
4.3 Sammanställning av empiri ... 57
5. Analys ... 61
5.1 Idéidentifiering ... 61
5.1.1 Bearbetning av affärsidén ... 62
5.2 Effekter av att etablera företag på en utländsk marknad ... 63
5.2.1 Oförutsedda liability of foreignness ... 63
5.2.2 Liability of newness ... 64
5.2.3 Liability of outsidership ... 65
5.2.4 Förmildrande effekter ... 66
5.3 Entreprenörernas sociala krets ... 68
5.3.1 Inflytande över företagandet ... 70
5.3.2 Relationernas styrka ... 70
5.4 Att bygga förtroende ... 71
6. Slutsats ... 75
6.1 Kunskapsbidrag ... 75
6.2 Förslag till framtida forskning ... 77
7. Referenslista ... 79 Bilagor
Bilaga 1 - Svensk intervjuguide till entreprenörer Bilaga 2 - Svensk intervjuguide till Business Sweden Bilaga 3 - Engelsk intervjuguide till entreprenörer
1. Inledning
Det inledande kapitlet introducerar studiens ämne och bidrar med en kontextuell bakgrund. Därefter presenteras problemformuleringen som mynnar ut i en beskrivning av studiens syfte samt den forskningsfråga som uppsatsen ämnar besvara. Kapitlet avslutas med studiens avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Den värld vi lever i idag är allt mer globaliserad, där händelser i en del av världen har effekt på andra delar av världen som till synes saknar geografisk anknytning. Denna öppning och sammanlänkning av länder över nationella gränser har skett gradvis och har innefattat överenskommelser på olika nivåer, såsom fred-, stabilitets- och ekonomiska avtal, där två exempel på sådana öppnande överenskommelser är World Trade Organization (WTO) och Europeiska unionen (EU) (Riksbanken, 2019). I och med den ökade globaliseringen är företag inte längre begränsade till hemmamarknaden eller sitt geografiska läge för att ingå handel eller partnerskap (ibid.) De senaste årens utveckling har dock lett denna liberaliserande förändring in på en ny bana, med ökad protektionism som resultat (Global Trade Alert, 2020); såsom Brexit (Consilium Europa, 2020), USA:s höjda tullavgifter (Sveriges riksbank, 2017; Jakobsson, 2019) och handelsstriden mellan Kina och USA (Sveriges riksbank, 2019).
De senaste 60 åren har den aggregerade handeln i världen ökat och det syns också genom att andelen av den globala produktionen till försäljning utomlands har fördubblats (Ekonomifakta, 2019). Genom denna ökning har svenska entreprenörer blivit allt mer blottade mot en utländsk marknad (Tillväxtverket, 2018), vilket i sin tur har lett till att entreprenörer har blivit tvungna att i allt högre grad ta i beaktande en större marknad med fler konkurrenter för att kunna hålla sig konkurrenskraftiga på lång sikt.
För att kunna dra nytta av en större marknad och på så sätt få en större spridning på sina varor och tjänster kan man utöka sin försäljning till andra länder. Frankrike, som är världens sjätte största ekonomi (Svenska FN-förbundet, 2020), har varit en viktig handelspartner för Sverige i flera århundraden (Business Sweden, 2020). För Sverige leder följaktligen ett utbyte med Frankrike till en ökad exponering av produkter och
tjänster i Europa och öppnar ett fönster mot en betydligt större marknad än vad som kan erbjudas i norra Europa. Utbytet för Frankrikes del gör att de istället kan dra nytta av de värderingar Sverige delar angående internationella relationer (Regeringskansliet, 2015), något som visats spela roll för huruvida lyckade relationer mellan länder skapas eller inte (McDougall and Oviatt, 2003). Dessutom erbjuder Sverige en geografiskt central plats i Skandinavien, ett fördelaktigt skattesystem för företag (Ccfs, 2018) samt en stabil ekonomisk och politisk miljö med fokus på innovation, där goda affärsmöjligheter kan växa fram (Cederskog Sundling, 2019).
1.2 Problemformulering
Forskningsområdet internationellt entreprenörskap har fått stor akademisk uppmärksamhet de senaste årtiondena i takt med den ökade globaliseringen, och en omfattande mängd litteratur har skrivits inom ämnet (Oviatt och McDougall, 2005; Zahra, 2005; Jones, Coviello och Tang, 2011; Reuber et al., 2018). En stor del av forskningen fokuserar på små och medelstora företag och granskar deras tillvägagångssätt vid internationalisering (Wright, Westhead och Ucbasaran, 2007; Masiello och Izzo, 2019). Därtill finns forskning som fokuserar på så kallade born globals eller international new
ventures (McDougall, Shane och Oviatt, 1994; Wictor, 2011), vilket innebär att företagen
i fråga har som avsikt att etablera sig på den internationella marknaden redan från start. Vidare menar McDougall, Shane och Oviatt (1994) att en stor del av den teoretiska referensram som existerar inom internationellt entreprenörskap är teorier och koncept som främst är applicerbara på företag som följer en stegvis internationaliseringsprocess, det vill säga företag som börjar med aktivitet i hemlandet och successivt expanderar över hemlandets gränser, t.ex. Johanson och Vahlnes (1977) Uppsalamodell. Trots vidden av tidigare forskning är det få studier som mynnat ut i konkreta modeller och analysverktyg för att bättre kunna förklara beteendet hos entreprenörer som har valt att söka nya affärsmöjligheter på en internationell arena (McDougall, Shane och Oviatt, 1994; Ahmad och Dimitratos, 2017).
Formandet av nätverk och relationer till olika aktörer i den miljö entreprenören är verksam i är en viktig del i den entreprenöriella processen. Enligt Johanson och Vahlne (2009) har synen på företagens affärsmiljö genomgått en signifikant förändring under de senaste 30 åren. Nuförtiden betraktas en marknad snarare som ett nätverk av relationer
till leverantörer, återförsäljare, partners och kunder, än som en klassisk marknad där olika aktörer verkar oberoende av varandra (Hoang och Antoncic, 2003; Johanson och Vahlne, 2009). Utöver affärsnätverk finns en annan typ av nätverk som kan komma till nytta vid skapande och identifiering av internationella affärsmöjligheter, nämligen sociala nätverk. Sociala nätverk syftar till en individs personliga relationer, vilka innefattar bland annat vänner och familj (Masiello och Izzo, 2019). Denna typ av relationer kan vara minst lika betydelsefull som de mer formella affärsrelationerna (Ahmad och Dimitratos, 2017). En av anledningarna är att ett nätverk kan förse företag både med materiella och immateriella resurser. Ännu viktigare är möjligheten till att förvärva ny kunskap samt skapa förtroende för sina samarbetspartners (Klyver, Hindle och Meyer, 2007; Johanson och Vahlne, 2009). Förekomsten av nätverk är således essentiell för ett företags överlevnad, oavsett om det är verksamt på en inhemsk marknad eller i en internationell kontext (Hoang och Antoncic, 2003; Ahmad och Dimitratos, 2017).
Det har blivit fastställt att nätverk är av största vikt, och mycket av den existerande forskningen utgår från antagandet att små och medelstora företag redan har utvecklade affärsnätverk som sträcker sig över hemlandets gränser vid tidpunkten för internationalisering (Schreier et al., 2019). Emellertid har empiriska studier visat att många av dessa företag faktiskt helt saknar internationella nätverk vid företagsetablering utomlands (Kalinic och Forza, 2012). Avsaknaden av relationer kan få en mängd olika konsekvenser och på så sätt försvåra en redan utsatt position på en ny marknad. Det kan leda till stora problem när det kommer till att förstå det nya affärsklimatet, att identifiera internationella affärsmöjligheter samt att skapa tillit till nya, utländska affärspartners (Hoang och Antoncic, 2003).
Ytterligare en svårighet som internationella entreprenörer kan möta vid etablering på en utländsk marknad och som till hög grad är kopplad till avsaknaden av nätverk, är det forskare kallar för liability of foreignness. Begreppet syftar till just de utmaningar samt ekonomiska och icke-ekonomiska kostnader som tillfaller internationella entreprenörer till följd av deras utländskhet (Zaheer, 1995; Lu och Beamish, 2001). Dessa utmaningar kan visa sig i form av bland annat bristande kunskap i det lokala språket, lokal lagstiftning och regler, samt förståelse för olika kulturella normer. De nackdelar som liability of foreignness ger upphov till påverkas till hög grad av den så kallade mentala distansen mellan entreprenören i fråga och den utländska marknaden (Johanson och Vahlne, 2009).
Den mentala distansen är individens egen uppfattning av skillnaderna mellan hemlandet och det nya landet, faktorer såsom kultur, politik, ekonomi och utbildning som gör det svårt att förstå den nya affärsmiljön (ibid). Ju större den mentala distansen är, desto större blir effekterna av liability of foreignness, och desto svårare blir det att skapa nya relationer (Johanson och Vahlne, 2009). Följaktligen skapar detta en ond spiral, där avsaknaden av sociala relationer i en ny affärskontext förstärker liability of foreignness, vilket i sin tur försvårar skapandet av nya relationer.
Tidigare studier har även visat på att entreprenörers sociala nätverkande skiljer sig mellan olika kulturer och länder (Klyver, Hindle och Meyer, 2007; Kiss och Danis, 2008). Däremot varierar inte betydelsen av nätverkande; det anses vara av stor betydelse oavsett kultur. Det handlar snarare om att olika kulturella normer och praxis påverkar hur och till vilken grad entreprenörer använder sitt sociala nätverk (Klyver och Foley, 2012).
Som påvisats i ovan diskussion är nätverk enligt litteraturen av stor betydelse när det kommer till företags internationella verksamhet. Dock har vi påträffat en brist på landspecifika studier relaterade till Frankrike och Sverige. I en jämförande studie av Frankrike och Brasilien undersöker Galimberti och Wazlawick (2016) vilka faktorer som påverkar små och medelstora företags internationaliseringsprocess i respektive land. Studien visar, tvärtemot vad man kan tro, att nätverkande inte är av lika stor betydelse för franska företags internationalisering som andra faktorer såsom innovation, entreprenörskap och kunskap om den utländska marknaden (Galimberti och Wazlawick, 2016). Den typ av nätverk som studerats är emellertid affärsnätverk, det vill säga relationer till bland annat leverantörer, distributörer och konsumenter, och inte sociala nätverk. Det saknas därför en förståelse för sociala nätverks betydelse specifikt i relationen mellan Sverige och Frankrike, och vi vet inte heller om de är av samma vikt för svenska entreprenörer som väljer att etablera verksamhet i Frankrike som för franska entreprenörer i Sverige.
1.3 Syfte och forskningsfråga
Syftet med denna studie är att skapa förståelse för svenska entreprenörer som etablerat sig på den franska marknaden och franska entreprenörer som etablerat sig på den svenska. Därutöver söker vi att klargöra huruvida förekomsten av ett socialt nätverk kan hjälpa
dessa entreprenörer att övervinna problemet med liability of foreignness. För att kunna uppnå studiens syfte har följande forskningsfråga utarbetats:
Hur påverkar sociala nätverk skapandet av affärsmöjligheter för franska entreprenörer i Sverige och svenska entreprenörer i Frankrike?
1.4 Avgränsningar
I denna studie ligger betoningen på entreprenörers sociala nätverk, det vill säga de personliga relationerna, och hur dessa påverkar verksamheten. Därför bortser vi från entreprenörernas affärsnätverk; formella relationer till affärspartners, leverantörer, återförsäljare och andra aktörer som är relaterade till företagets verksamhet. Vidare inkluderas endast svenska och franska entreprenörer med verksamheter som faller inom ramen för mikro- eller småföretag och således kommer inte hänsyn tas till entreprenörer med större företag.
Ytterligare en avgränsning som har gjorts är att diskriminerande liability of foreignness uteslutits från uppsatsen. Denna typ av kostnader innefattar lagstiftningar och regleringar mot utländska företag, och vi gjorde bedömningen att de inte var lika relevanta för den studie vi ville utföra. Således har vi endast studerat effekterna av oförutsedda liability of foreignness och det är följaktligen denna typ som kommer användas och analyseras genom uppsatsen.
2. Teoretisk referensram
I den teoretiska referensramen presenteras de koncept och begrepp som ligger till grund för studien. Kapitlet inleds med en redogörelse för internationellt entreprenörskap som är studiens övergripande forskningsområde. Vidare presenteras en definition samt aktuella tendenser inom forskningen. Därefter introduceras begreppet liability of foreignness. Avslutningsvis redogör vi för teorier kring sociala nätverk och deras inverkan på entreprenörers verksamhet.
2.1 Internationellt entreprenörskap
Internationellt entreprenörskap är ett brett och erkänt forskningsfält som först uppstod ur studien av verksamheten hos nyligen internationaliserade företag (Ahmad och Dimitratos, 2017). Forskningsområdet är ett tvärvetenskapligt fält som kombinerar forskningsområdena international business samt entreprenörskap. Medan forskare inom international business fokuserar på stora multinationella företags internationella verksamhet, så är forskning inom entreprenörskap inriktad på att studera skapandet och drivandet av nya småföretag (ibid). I och med den snabba globaliseringen förändrades forskningsmiljön och internationellt entreprenörskap växte därmed fram för att överbrygga det kunskapsgap som de två forskningsfälten var för sig gav upphov till (Dana, Etemad och Wright, 1999; McDougall och Oviatt 2003; Allen, 2016).
McDougall är en av de mest produktiva forskarna inom internationellt entreprenörskap (Servantie et al., 2016), och var även en av de första som behandlade ämnet och banade väg för vidare forskning med sin artikel “International Versus Domestic Entrepreneurship: New Venture Strategic Behavior and Industry Structure” (McDougall, 1989). Den första definitionen av internationellt entreprenörskap innefattade endast nystartade företags internationella verksamhet och var allt för snäv, något som med tiden har kommit att ändras. McDougall och många andra har fortsatt forskat inom området och man har sedan dess landat i en vida accepterad definition:
“International entrepreneurship is the discovery, enactment, evaluation, and exploitation of opportunities - across national borders - to create future goods and
I den nya definitionen har betoningen på nystartade företag uteslutits och möjliggör därmed även intraprenörskap, det vill säga entreprenörskap inom ett redan etablerat företag. Storleken eller åldern på företaget spelar inte längre någon roll, utan fokus ligger snarare på affärsmöjligheter och processen som entreprenören genomgår för att upptäcka och utnyttja dessa möjligheter utomlands (Oviatt och McDougall, 2005; Mainela, Puhakka och Servais, 2014). Internationellt entreprenörskap är alltså studien av aktörer som korsar landsgränser och initierar sin verksamhet på en marknad som befinner sig utanför hemmamarknaden (Mathews och Zander, 2007). Dessa aktörer refererar till enskilda individer, grupper eller organisationer (Oviatt och McDougall, 2005).
Precis som Oviatt och McDougall (2005) antyder, så menar Bhave (1994) att all entreprenöriell verksamhet startar med identifieringen av affärsmöjligheter, så kallat
opportunity recognition. Dessa affärsmöjligheter kan vara antingen internt eller externt
identifierade. Externt stimulerad identifiering refererar till att själva beslutet att starta upp ett företag föregår affärsidén och inriktningen på företaget. Beslutet påverkas av entreprenörens personliga omständigheter, samt av miljön hen befinner sig i. Extern identifiering betonar därmed entreprenörens beslut att starta verksamhet. Vidare menar Bhave (1994) att en internt stimulerad identifiering avser när affärsidén påträffas redan innan beslutet för att starta upp företag tas. Här har entreprenörerna haft en egen vilja eller stött på behov som inte kan bli tillfredsställda av på marknaden redan existerande lösningar. Istället görs försök att på egen hand tillfredsställa dessa behov, och när en lösning på problemet identifierats blir affärsmöjligheten också uppenbar (ibid).
Internationellt entreprenörskap är ett dynamiskt forskningsfält som förändrats mycket de senaste årtiondena. Forskningen har gått från att omfatta studier av aktörers interna erfarenheter och resurser samt en gradvis lärdom om internationella marknader, till studier av sökandet efter internationella affärsmöjligheter med betoning på nätverk och relationer (Johanson och Vahlne, 2009; Mainela, Puhakka och Servais, 2014; Ahmad och Dimitratos, 2017). Därutöver finns det en mängd andra inriktningar inom forskningsområdet. Kognition är en av dem (Sommer, 2010). Det finns studier som visar på att en entreprenörs kognitiva förmåga påverkar hur hen uppfattar sin omgivning och därmed även påverkar beslutsprocessen, vilket betyder att kognitiva konstruktioner direkt eller indirekt kan påverka ett företags beteende på en marknad (ibid). Att förstå hur en
av affärsmöjligheter utomlands blir därför en viktig del av forskningen inom internationellt entreprenörskap (Sommer, 2010; Mainela, Puhakka och Servais, 2014).
Ett annat stort intresse inom forskningen är de egenskaper och drivkrafter som ligger bakom en entreprenörs agerande och beteende (McDougall och Oviatt, 2000; Sommer, 2010). Egenskaper som personliga faktorer, där man främst tittar på demografiska och personlighetsrelaterade egenskaper, eller situationsfaktorer, kopplade till bland annat anställningsform kan ha en inverkan på entreprenörens verksamhet (Krueger, Reilly och Carsrud, 2000). Även tidigare erfarenhet och olika typer av affärsmiljöer kan påverka entreprenörens agerande (Mainela, Puhakka och Servais, 2014).
2.2 Liability of foreignness
En viktig aspekt inom det ovan diskuterade forskningsområdet internationellt entreprenörskap är liability of foreignness, ett begrepp som kan öka förståelsen för de utmaningar som internationella entreprenörer ställs inför. Generellt tenderar utländska företag att underprestera inhemska företag, och detta är till stor del kopplat till just liability of foreignness (Elango, 2009). Konceptet introducerades av Stephen Hymer under 1970-talet, som då talade om stora multinationella företag som vid internationalisering stötte på nackdelar och kostnader till följd av sin utländskhet (Gorostidi-Martinez och Zhao, 2017). Dessa kostnader kunde tillkomma till följd av skillnader i kultur, politik och ekonomi (Zaheer, 1995).
Även Zaheer (1995) diskuterade begreppet utifrån de stora multinationella företagens perspektiv och menade att kostnaderna kunde härstamma från fyra olika källor: kostnader kopplade till den geografiska distansen, dvs. kostnader för resor och transport; företagsspecifika kostnader som stammar ur okunskap om och brist på förankring i den lokala marknaden; kostnader till följd av miljön i det nya landet, dvs. ekonomisk nationalism och brist på legitimitet för utländska företag; och sist kostnader som uppkommer från hemlandet, såsom restriktioner för försäljning till vissa länder och vissa produkter (Zaheer, 1995). Sedan dess har begreppet blivit allmänt accepterat inom internationellt entreprenörskap. Även fast det myntades för stora multinationella företag har det konstaterats omfatta även små och medelstora företag (Lu och Beamish, 2001; Gorostidi-Martinez och Zhao, 2017). I praktiken så är det just dessa företag som är mest
mottagliga för liability of foreignness, med tanke på att de ofta har begränsade resurser och kapacitet vid etablering utomlands (Lu och Beamish, 2001).
Med utgångspunkt i Zaheers (1995) kategorisering, har Sethi och Judge (2009) identifierat två huvudsakliga typer av liability of foreignness: diskriminerande och oförutsedda. Diskriminerande liability of foreignness innefattar lagstiftningar och regleringar som uteslutande riktas mot utländska företag för att gynna inhemska företag. Det kan även röra sig om kostnader på grund av implicita fördomar och ekonomisk nationalism. Vidare menar Sethi och Judge (2009) att oförutsedda liability of foreignness är icke-diskriminerande kostnader för anpassning och inlärning som tillfaller ett utländskt företag till följd av avsaknaden av rötter och kännedom om det nya värdlandet. Oförutsedda kostnader uppstår som ett resultat av kulturella skillnader, brist på lokal information och brist på relationer i den lokala miljön. Denna typ av kostnader kan med andra ord mildras genom att ingå partnerskap och allianser med lokala aktörer (Sethi och Judge, 2009).
2.2.1 Liability of newness och outsidership
Utöver liability of foreignness kan internationella entreprenörer också uppleva liability of newness (Zahra, 2005). Om liability of foreignness refererar till kostnader som uppstår till följd av en entreprenörs utländskhet, så hänvisar liability of newness till de kostnader som uppstår till följd av att en entreprenör är ny på en marknad, inhemsk som utländsk. Ett nystartat utländskt företag möter i verkligheten många av de utmaningar som nystartade inhemska företag gör (Lu och Beamish, 2001). Det saknar affärsrelationer med andra aktörer, det måste skapa legitimitet och saknar erfarenhet och kunskap om marknaden eller de lokala systemen (ibid). Bristen på erfarenhet och bakgrund kan få intressenter att tvivla på företagets trovärdighet och livskraftighet, och i värsta fall skapa en motvilja till att samarbeta med företaget, vilket i sin tur kan leda till ett utanförskap (Zahra, 2005).
Detta utanförskap har Johanson och Vahlne (2009) utvecklat ytterligare i sin reviderade version av Uppsalamodellen och talar där om liability of outsidership. Enligt författarna är liability of foreignness kulturellt kopplat och utgör bristen på kunskap om lokalt språk, lagar och regler, medan liability of outsidership istället refererar till bristen på
marknadsspecifik företagskunskap. Ett företags affärsmiljö består av olika nätverk, och liability of outsidership innebär således kostnader som uppstår till följd av utanförskap, av att inte vara integrerat i ett nätverk av relationer och kontakter (ibid). En entreprenörs nätverk är essentiellt när det kommer till utbytet av information och upptäckandet av internationella affärsmöjligheter (Hoang och Antoncic, 2003; Masiello och Izzo, 2019). Om en entreprenör försöker etablera sig på en utländsk marknad utan att i förväg ha relevanta affärsrelationer, kommer liability of foreignness att förvärras ytterligare. Johanson och Vahlne (2009) menar att utanförskapet gör det omöjligt för ett företag att utveckla sin verksamhet, men likväl kan det lyckas slå sig in på den nya marknaden. Det sker ofta genom att en tänkbar partner på den utländska marknaden efterfrågar en vara eller tjänst från företaget i fråga, och skapar på så sätt en väg ut ur utanförskapet och in i ett potentiellt nätverk (Johanson och Vahlne, 2009).
2.3 Sociala nätverk
Nätverksperspektivet betonar en entreprenörs personliga relationer och är som tidigare nämnt en del av forskningen inom internationellt entreprenörskap som får allt större uppmärksamhet. Entreprenörens nätverk är en form av immateriellt socialt kapital som förstärks genom interaktioner med andra, interaktioner som i sin tur hjälper till att skapa ett förtroende aktörer emellan (McDougall och Oviatt, 2003). Förekomsten av ett affärsnätverk kan enligt Johanson och Vahlne (2009) underlätta företagsetablering utomlands och hjälpa till med att överbrygga effekten av liability of foreignness, som diskuterats ovan.
Johanson och Vahlne (2003) menar att företag i första hand organiserar sin verksamhet för att utveckla, främja och samordna sina relationer med partners, kunder, leverantörer etc. Varje relation är unik, och kan komma väl till hands när en entreprenör vill korsa landsgränser och etablera sig på utländska marknader (ibid). Enligt Masiello och Izzo (2019) fattar entreprenörer ofta beslut om internationalisering baserat på sina sociala relationers tidigare erfarenheter snarare än analytiska överväganden och marknadsundersökningar. De tenderar dessutom att välja att gå in på nya marknader beroende på var det egna nätverket befinner sig (Johanson och Vahlne, 2003). Det är alltså mer sannolikt för en internationell entreprenör att etablera sig i länder där aktörer inom nätverket finns, än i länder där en specifik marknad är stor eller länder med en liten
mental eller kulturell distans, som har varit en tidigare ståndpunkt i forskning om internationellt entreprenörskap (Johanson och Vahlne, 1977).
Litteraturen inom ämnet skiljer på affärsnätverk och sociala nätverk (Masiello och Izzo, 2019). Affärsnätverket består av en entreprenörs formella relationer till affärspartners, leverantörer, återförsäljare och andra aktörer som är relaterade till företagets verksamhet (Ojala, 2009). Sociala nätverk å andra sidan syftar till en entreprenörs sociala relationer och kan vara både informella affärsrelationer samt relationer till familj, vänner, kollegor och andra gemenskaper. Forskare har betonat att denna typ av nätverk är väsentlig just för små och medelstora företag, då många av besluten inom dessa företag fattas av en enda person vars samlade kunskap, erfarenhet och relationer då blir av mycket stor betydelse (Masiello och Izzo, 2019). De har dessutom visat sig vara extra viktiga under ett företags uppstartningsfas. Desto mer integrerat företaget blir på den nya marknaden, desto mer avancerade blir dess behov, vilket så småningom leder till att det sociala nätverket gradvis byts ut mot eller omvandlas till formella affärsnätverk (Chetty och Wilson, 2003; Vasilchenko och Morrish, 2011).
I en studie av Lockett et al. (2017) studerades entreprenörer från universitetsutbildningar i Sverige och Storbritannien. Studien pekade på att svenska entreprenörers resa blir alltmer komplex ju längre tiden går. I ett inledande stadie var entreprenören beroende av informella kontakter såsom familj och vänner. Men i det skede då verksamheten innebar en mer komplex struktur och fler klienter noterade forskarna att entreprenörerna drevs till att utöka sitt nätverk och söka efter specifika kontakter som kunde hjälpa dem att fullfölja karriärplaner och mål på ett sätt som inte familj och vänner kunde. Dessa kontakter var andra entreprenörer, mentorer, potentiella klienter och leverantörer. Resultaten från studien visade att det sociala nätverket och det associerade kunskapsutbytet var oumbärligt för de svenska entreprenörernas fortsatta utveckling (Lockett et al., 2017).
2.3.1 Sociala nätverkets tre dimensioner
För att få en bättre förståelse för sociala nätverk och deras uppbyggnad, kan de studeras via tre olika dimensioner; innehåll (eng: content), styrning (eng: governance) och struktur (eng: structure) (Hoang och Antoncic, 2003; Slotte-Kock och Coviello, 2010; Bembom och Schwens, 2018; Masiello och Izzo, 2019).
2.3.1.1 Innehåll
Enligt Hoang och Antoncic (2003) kan innehållet av ett socialt nätverk definieras av de personliga relationer genom vilka en entreprenör kan få tillgång till en mängd olika resurser från andra aktörer. Dessa resurser kan bestå av realkapital, finansiellt kapital eller humankapital (Bembom och Schwens, 2018).
En av de viktigaste fördelarna med sociala nätverk är utbytet av immateriella tillgångar, såsom information, råd, kunskap och känslomässigt stöd, speciellt i en internationell kontext där entreprenören inte ännu känner till marknaden och affärsmiljön med tillhörande normer och praxis (Vasilchenko och Morrish, 2011). Därutöver kan nätverk hjälpa till att identifiera och utvärdera nya affärsmöjligheter. I vissa situationer kan det sociala nätverket till och med vara den direkta källan till dessa affärsmöjligheter (ibid).
Legitimitet är en annan fördel som kan dras från det sociala nätverket, och kan beskrivas som en entreprenörs trovärdighet och rykte (Hoang och Antoncic, 2003). Potentiella partners kommer sannolikt att söka information om företaget innan de bestämmer sig för ett samarbete. Om det upplevs ha hög legitimitet, minskar den upplevda risken av ett potentiellt samarbete. Här kan nätverksförbindelserna komma till stor nytta och hjälper med att stärka legitimiteten (ibid).
2.3.1.2 Styrning
Den andra dimensionen av sociala nätverk refererar till de underliggande styrningsmekanismer som hjälper till att koordinera relationerna och utbytet av resurser. Man brukar här prata om förtroende som den huvudsakliga mekanismen (Masiello och Izzo, 2019). När en individ känner förtroende för en annan, uppmuntras interaktion, transparens samt tillgång till resurser som annars kan vara svåra att få tag i eller sätta ett pris på (Uzzi, 1997). Ömsesidigt förtroende leder båda parter till att anta att den andra kommer agera förutsägbart och vidta de åtgärder man på förhand enats om, och kan mildra känslan av risktagande vid internationell etablering. Vidare kan förtroendet mellan parter främja bildandet av långsiktiga åtaganden, och kan därför leda till att sociala relationer på sikt omvandlas till formella affärsrelationer (Masiello och Izzo, 2019).
Vid brist på ömsesidigt förtroende kan styrningsmekanismerna i ett socialt nätverk istället vara kontraktbaserade, även om det är mer förekommande i formella affärsnätverk (Hoang och Antoncic, 2003; Bembom och Schwens, 2018). Att vara bunden av ett kontrakt kan motverka opportunistiskt beteende och kan därför ses som ett komplement till rent förtroende. Vissa typer av kontrakt är lagstadgade (Blomqvist et al., 2008) medan andra kan vara implicita, öppna kontrakt som snarare regleras av sociala mekanismer såsom makt, inflytande och risken att förlora ett gott rykte (Hoang och Antoncic, 2003). En nackdel med kontraktering är att det kan vara både tidskrävande, kostsamt och krångligt, då man behöver ta lagstiftningen i det nya landet i beaktande. Därför ses förmågan att skapa tillitsfulla relationer som en mer väsentlig tillgång än kontrakt (Blomqvist et al., 2008).
2.3.1.3 Struktur
Strukturen i ett socialt nätverk avspeglar mönstret av direkta och indirekta kopplingar mellan olika aktörer inom nätverket och påverkar mängden resurser en entreprenör har tillgång till via nätverket samt mångfalden bland dessa resurser (Bembom och Schwens, 2018). Mängden resurser bestäms bland annat av nätverkets storlek, det vill säga antalet direkta kopplingar entreprenören har till andra aktörer. Storleken på nätverket har minst betydelse när entreprenören precis lanserar sin verksamhet internationellt, eftersom fokus då ligger på att nyttja de redan existerande relationerna. Storleken får större betydelse ju mer integrerad entreprenören blir på marknaden (Coviello, 2006).
Den andra aspekten att ta i beaktande när det kommer till nätverksstrukturen är mångfalden av resurser som utbyts inom nätverket (Hoang och Antoncic, 2003; Masiello och Izzo, 2019). Mångfalden bestäms av kopplingarnas/relationernas styrka (eng: tie strength), något som enligt Granovetter (1973) påverkas av den tid som investerats i förhållandet, det emotionella engagemanget och hur ofta interaktionen mellan aktörer sker.
Svaga band utgörs av bekantskaper; relationer med infrekvent kontakt, lågt förtroende och intimitet samt svagt känslomässigt engagemang. De fungerar främst som en källa till ny och bred information, och kan stimulera innovation till högre grad än starka band (Granovetter, 1973; Moran, 2005). Vidare uppmuntrar denna typ av relationer ofta
utforskandet av nya affärsmöjligheter utomlands (Kontinen och Ojala, 2011), eftersom entreprenörer med många bekantskaper kan dra nytta av en stor variation av kunskapskällor vilket i sin tur ökar chansen för att upptäcka nya möjligheter (Lim och Lee, 2019).
Starka band å andra sidan karaktäriseras av långsiktigt engagemang, frekvent kontakt mellan aktörer samt ett högt känslomässigt engagemang (Moran, 2005). Det är banden till individer inom den närmsta cirkeln där tilliten vanligtvis är hög. Dessutom har individer med vilka man har starka band större motivation till att vara till hjälp, och är vanligtvis mer tillgängliga (ibid). I relationer med ett starkt band är det hög sannolikhet för att utbytet består av tyst kunskap (eng: tacit knowledge), det vill säga kunskap som är svår att kodifiera och därmed svår att överföra, och av tillförlitlig information om utländska marknader som kan hjälpa entreprenörer vid internationalisering (Bembom och Schwens, 2018).
I en artikel om entreprenörskap studerades småföretagande i Dunkerque, Frankrike och vilken effekt bland annat sociala nätverk hade på nivån av innovation inom dessa företag (Boutillier, 2017). I studien konstaterades att de franska entreprenörerna grundade sina företag i just Dunkerque inte på grund av en attraktiv marknad, utan för att de redan hade välutvecklade informella sociala nätverk, med andra ord starka band, på plats. Slutsatsen kunde dras att informella sociala nätverk har en positiv inverkan på innovation, men snarare genom att förse entreprenören med kodifierad, tyst kunskap än nödvändiga finansiella resurser (Boutillier, 2017).
2.3.2 Negativa effekter av sociala nätverk
Som diskuterats ovan har entreprenörers sociala nätverk oftast en positiv inverkan på verksamheten. Emellertid så kan det finnas situationer där de påverkar entreprenören och dess verksamhet negativt. Studier har visat på negativa konsekvenser av allt för starka relationer vid internationalisering, då de riskerar att hämma innovation eftersom man sällan får in nya idéer i nätverket (Masiello och Izzo, 2019). Det har identifierats ytterligare negativa effekter som stammar från de starka relationerna, där det vissa gånger kan finnas alltför mycket förtroende i relationen till en viss aktör. Man talar då om blind
förhindra innovation, informationsflöde och identifiering av affärsmöjligheter utomlands (Pillai et al., 2015). Dessutom kan det resultera i att entreprenören felar i granskandet och bedömningen av den andra parten och kan därigenom missa eventuella varningstecken på tvivelaktigt beteende (De Clercq, Thongpapanl and Dimov, 2008). Starka band är istället mer effektiva när det kommer till att värdera och utnyttja de redan identifierade möjligheterna (Masiello och Izzo, 2019).
2.4 Sammanfattning av teoretisk referensram
Som avslutning på den teoretiska referensramen följer en sammanfattning av de koncept och begrepp som behandlats i detta kapitel. Kapitlet inleds med en redogörelse för forskningsområdet internationellt entreprenörskap; det övergripande forskningsområde inom vilket vår uppsats befinner sig. Vi har utgått från Oviatt och McDougalls (2005) definition av ämnet, som beskriver internationellt entreprenörskap som den process en entreprenör genomgår för att upptäcka och utnyttja affärsmöjligheter utomlands. Det finns flera inriktningar inom forskningen varav nätverksperspektivet är en av de mest framträdande (Johanson och Vahlne, 2009; Ahmad och Dimitratos, 2017).
Därefter diskuteras begreppet liability of foreignness. Begreppet innefattar de kostnader och nackdelar som entreprenörer stöter på till följd av sin utländskhet på en marknad. Dessa nackdelar kan tillkomma till följd av skillnader i kultur, politik och ekonomi (Zaheer, 1995). Det är vanligt att dela in dem i två olika kategorier; diskriminerande och oförutsedda (Sethi och Judge, 2009). Diskriminerande kostnader innefattar lagstiftningar och regleringar som uteslutande riktas mot utländska företag för att gynna inhemska företag, medan oförutsedda kostnader uppstår som ett resultat av brist på lokal information, kulturella skillnader och brist på relationer i den lokala miljön (ibid). Utöver liability of foreignness kan en entreprenör också uppleva liability of newness (Zahra, 2005) och liability of outsidership (Johanson och Vahlne, 2009).
Till slut redogör vi för nätverksperspektivet, och det är i synnerhet konceptet sociala nätverk och dess innebörd som reds ut. Sociala nätverk syftar till en entreprenörs sociala relationer och kan vara både informella affärsrelationer samt relationer till familj, vänner, kollegor och andra gemenskaper (Masiello och Izzo, 2019). Entreprenörer kan dra nytta av sina sociala nätverk för att identifiera nya affärsmöjligheter utomlands, samt att
värdera och utnyttja redan identifierade möjligheter. Emellertid kan sociala nätverk ha en negativ påverkan på en entreprenörs verksamhet, om banden inom nätverket är allt för starka. Det riskerar att hämma innovationen när inga nya idéer kommer in i nätverket (ibid).
3. Metod
I detta kapitel beskrivs studiens tillvägagångssätt och de metodval som gjorts. Därefter presenteras intervjupersonerna, men även hur det empiriska materialet samlades in och de intervjuguider som använts. Vidare adresseras studiens kvalitativa tillförlitlighet, de etiska hänsynstaganden som gjorts och slutligen kritik som medföljer den metod vi har valt.
3.1 Val av ämnesområde
Uppsatsens ämne växte fram genom vårt gemensamma intresse för företagsekonomiska företeelser som har ursprung ur människans sociala tillvaro och som utspelar sig i en internationell kontext. Vi började därför spontant söka hur individer gör när de vill gå in på en utländsk marknad, där de tidigare inte har någon erfarenhet och kunskap. Sökningen ledde oss in på områden som entreprenörskap och international business. Vi sökte vidare inom litteraturen och vårt omfång smalnade så småningom av med upptäckten av området internationellt entreprenörskap.
För att hitta en relevant vinkel och kontext, gjorde vi en litteraturgenomgång av artiklar insamlade via Scopus med hjälp av sökningsmetoden successive fractions, med “och” och “eller” samt trunkering. “Och” är en sökteknik som endast låter passera de dokument som innehåller båda orden (Libguides, 2020), exempelvis internationellt entreprenörskap och network. “Eller” används för att öka mängden träffar och trunkering tillåter att få med olika ändelser av ett ord i en sökning (ibid). Att använda denna metod minskar antalet dokumentträffar och möjliggör exkludering av dokument som är av mindre relevans för ämnet (Rowley och Slack, 2004). Vi läste abstrakten för de 86 artiklar som fångats upp med sökorden “international entrepreneurship” och “network” eller “social capital” eller “business relation*” med exkludering av “Internationalization” eller “Internationalisation” för att undvika att få med stegvis internationalisering med ursprung ur export och import. Slutligen exkluderades “econ” (finans/econometrics). Dessa val gjordes för att vi skulle komma så nära vårt ämne som möjligt.
Sökningen fortsatte och vi arbetade oss igenom de artiklar som var av relevans för studiens ämne och fann då en brist på jämförande studier mellan Frankrike och Sverige rörande betydelsen av ett socialt nätverk vid företagsetablering. Ett ämne som är av
relevans för de utländska entreprenörer som finns bland de 11 159 fransmän som bor i Sverige (SCB, 2017), men även för motsvarande ca 30 000 svenskar i Frankrike (Issuu, 2015). Vi ville därför undersöka länken mellan Frankrike och Sverige och använda dessa två länder som forskningsmiljö.
3.2 Vetenskapligt förhållningssätt
Vid valet av ett epistemologiskt förhållningssätt rör det sig om vilken typ av forskning som ska anses relevant och godtagbar inom ett visst ämnesområde (Bryman och Bell, 2017). Det finns i huvudsak två vetenskapliga förhållningssätt man kan anta när man skriver ett vetenskapligt verk; det naturvetenskapliga eller det tolkande förhållningssättet (Bryman och Bell, 2017; Denscombe, 2018). Oftast är valet av förhållningssätt ledande för hur någonting ska studeras. När naturvetenskapliga metoder för att inhämta givna data, såsom positivismen förespråkar (Alvesson och Sköldberg, 2017), inte räcker till får man vända sig mot ett tolkande perspektiv såsom fenomenologi eller hermeneutik. I och med att vi ville belysa utländska entreprenörers insikter och egna erfarenheter om deras sociala nätverk på ett nyanserat sätt och fånga deras upplevelser som utländska aktörer på en marknad antog vi ett tolkande perspektiv.
Hermeneutik fokuserar på att förstå mänskligt beteende (Bryman och Bell, 2017) och det gör även fenomenologin. Däremot tar fenomenologin större hänsyn till att en persons beteende formas i samband med exponering av sin omgivning och personen förblir därför alltid subjektiv i återberättandet av sin erfarenhet (Quinlan et al., 2019). I fenomenologin blir världen där intervjupersonen bor och interagerar med andra personer i olika situationer därmed viktiga för att förstå hens perspektiv (ibid). I vårt arbete ville vi studera utländska entreprenörers sociala nätverk och skapa förståelse för svenska och franska entreprenörer. Genom att vi tog hänsyn till den kulturella och nationella kontexten som har format entreprenörerna och påverkat deras erfarenheter, antog vi ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta förhållningssätt har resulterat i att vi haft möjlighet att förstå vad det inneburit att vara utländsk på en marknad, och genom det haft möjlighet att fånga intervjupersonernas vardagsvärld och beskriva deras upplevelser på ett verklighetstroget sätt.
3.3 Forskningsstrategi
Det finns två infallsvinklar som forskningen kan anta, vilka är kvantitativ eller kvalitativ forskning (Denscombe, 2018). Den kvantitativa forskningen betonar siffror, ett storskaligt urval och fokus på specifika variabler med avsikt att i stor utsträckning kunna generalisera resultaten (ibid). Den kvalitativa forskningsansatsen har för avsikt att fokusera på få människors upplevelser, där man söker att detaljerat förstå och analysera dessa, i relation till en vald företeelse (Quinlan et al., 2019) Kvalitativ forskning är också den ansats som traditionellt sammankopplas med det tolkande perspektivet (Denscombe, 2018).
För att besvara problemformuleringen och därigenom uppnå studiens syfte har vi valt att använda en kvalitativ forskningsansats. Anledningen till detta val är att vi hade en önskan att få en djupgående förståelse för entreprenörernas sociala nätverk när de etablerades på en utländsk marknad och att detta intresseområde saknar empiriska bevis i kontexten Frankrike och Sverige. Valet av en kvalitativ forskningsansats har medfört att vi har använt ett färre antal intervjupersoner än vad som skulle göras vid en kvantitativ ansats. Vilket är i enlighet med det faktum att en kvalitativ ansats strävar efter att få en djupare förståelse som endast är möjlig med ett fåtal intervjupersoner (Denscombe, 2018). Vidare är vår studie gjord i en liten skala med en önskan att få en helhetssyn på problemet, vilket påpekas vara viktigt för genomförandet av en kvalitativ studie (Denscombe, 2018; Quinlan et al., 2019).
3.4 Forskningssynsätt
Forskare kan antingen anta ett deduktivt eller ett induktivt forskningssynsätt (Bryman och Bell, 2017). Vartdera synsättet representerar varsin ände på hur man framställer vetenskap, men de även kan innefatta drag av varandra (ibid). Det deduktiva synsättet utgår från tidigare teorier och genom dem utformas hypoteser som prövas mot det empiriska materialet (Alvehus, 2019). Med den induktiva metoden börjar arbetsprocessen istället i andra änden, och data samlas först in med hjälp av olika tillvägagångssätt för att sedan utmynna i teori inom ämnet (Bryman och Bell, 2017).
Ett tredje synsätt vid namn abduktiv forskning är en växelverkan mellan teori och empiri (Alvehus, 2019). Här avlägsnas svagheter kopplade till deduktion och induktion; en
alltför stark tilltro till att människor ska agera logiskt i det deduktiva förhållningssättet och en brist på kredibilitet i det induktiva. Det abduktiva förhållningssättet är snarare praktiskt inriktat och tar hänsyn till att mentala processer bör inkluderas när man utför vetenskap, då människor inte är rationella (Bryman och Bell, 2017).
Vi började vårt arbete med en grundlig genomgång av den existerande forskningen inom ämnet vilket gav oss en teoretisk grund att stå på. Den teoretiska referensramen användes som utgångspunkt för utformandet av studiens intervjuguide. Allt eftersom empirin samlades in och behandlades, insåg vi att vi behövde revidera dels intervjuguiden, dels den teoretiska referensramen för att kunna uppnå studiens syfte. Arbetet har därför pendlat mellan ett deduktivt och ett induktivt synsätt, vilket betyder att vi har använt oss av en abduktiv ansats där både teori och empiri leder uppsatsen framåt. Hanson (1958) menar att det inte kan finnas något annat sätt än det abduktiva när man ska försöka förstå varför saker är på ett visst sätt och Bryman och Bell (2017) tillägger att abduktion erkänner en form av mönsterigenkänning.
3.5 Forskningsdesign
Inom forskning ses erfarenheter och sinnliga intryck som grundläggande delar för att man ska kunna nå kunskap (Bryman och Bell, 2017). I vår uppsats ville vi ingående studera hur verkligheten ser ut för två nationaliteter av utländska entreprenörer och förklara vad sociala nätverk betyder för dem i deras internationella miljö. För att kunna komma åt den jämförande aspekten mellan Sverige och Frankrike som grundas i vår problemformulering och visas i vårt syfte och frågeställning låg framförallt två olika designer nära till hands; tvärsnittsstudie och flerfallstudie. Tvärsnitt innebär att fokus är riktat mot att skapa förståelse för resultat eller variabler oavsett kontexten de utspelar sig i medan fallstudie riktar fokus mot att holistiskt belysa ett fenomen i ljuset av dess kontext (Bryman och Bell, 2017).
I valet av strategi bör man ta hänsyn till hur strategin ska användas, och till vilket syfte, för att avgöra dess lämplighet (Denscombe, 2018). Fallstudier används ofta då frågeställningen ställs i form av hur eller varför format (Yin, 2018), vilket är fallet i denna studie. Men fallstudier används också när forskare inte har något eller ytterst lite inflytande över de beteenden som ska studeras, samt när fenomenet är samtida (ibid).
Tvärsnittsstudier däremot söker att förstå hur något ser ut vid en viss tidpunkt (Bryman och Bell, 2017) och söker därför ett mer kvantitativt urval. Fallstudier leder fram till att man granskar ett fenomen för att utvinna djup förståelse medan tvärsnitt ofta används för kartläggning (Bryman och Bell, 2017). Då vi fokuserade på ett samtida fenomen inom två specifika kontexter, Sverige och Frankrike, som vi inte har inflytande över, samt att vi avsåg belysa de franska och svenska entreprenörerna i ett större sammanhang lämpade sig vårt arbete att utföras med en fallstudiedesign.
I vår studie ser vi att företeelserna svenskar som etablerar företag i Frankrike och
fransmän som etablerar företag i Sverige är de två fall vi studerar, medan var och en av
intervjupersonerna är de aktörer som tillåter oss att studera fallen genom att delge sina perspektiv och vinklar på vad det har inneburit för dem. I och med att vi har mer än ett fall innebär det att vi har en flerfallsstudie, i likhet med vad Bryman och Bell (2017) beskriver, då en flerfallstudie förekommer så snart mängden fall passerar ett.
3.6 Datagenerering
Empirisk data samlas in för att hjälpa till att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar. När man utför kvalitativa studier kan man samla in empiri på olika vis, bland annat genom observationer, intervjuer, enkäter och fokusgrupper (Quinlan et al., 2019; Bryman och Bell, 2017). Det finns ingen given mall för vilken metod som bör användas, däremot ska datainsamlingsmetoden överensstämma med syftet för studien, det som ska undersökas samt vilken typ av data som ska samlas in (Quinlan et al., 2019). Detta för att säkerställa att en adekvat metod valts vid rätt tillfälle. Inom fallstudier samlas data ofta in genom intervjuer (Yin, 2018).
3.6.1 Primärdata - Semistrukturerade intervjuer
För att kunna besvara syftet och få en mer detaljerad bild över hur sociala nätverk har påverkat de internationella entreprenörerna i Frankrike och Sverige valde vi intervjuer som insamlingsmetod. Det gjordes med anledning av att vår uppsats söker att förstå entreprenörernas situation och därmed behövs deras, men även andra intressenters, expertis, upplevelser och åsikter på ett omfattande och djupt sätt, som en intervju har möjlighet att öppna upp för. Intervjuer kan utföras antingen i grupp eller individuellt (Yin, 2018).
Bland kvalitativa intervjuer är formen ostrukturerade eller semistrukturerade de mest förekommande (Bryman och Bell, 2017). Semistrukturerade intervjuer används ofta när forskaren har ett tema eller en särskild inriktning att undersöka medan ostrukturerade används då tema eller särskild inriktning inte finns (ibid). Eftersom vi hade ett tydligt fokus och teman vi ville studera valde vi semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Vår utarbetade intervjuguide säkerställde att förutbestämda teman och frågor behandlades under intervjun, vilket underlättade jämförbarheten mellan fallen. Däremot så var ordningsföljden på frågorna inte bestämd. Det gav oss möjlighet att anpassa intervjun efter respondentens svar och att följa upp ämnen som dök upp under intervjun. De intervjuguider som använts finns att läsa i bilagor.
3.6.2 Urval av fall och respondenter
Då studiens syfte var att skapa förståelse för sociala nätverks betydelse specifikt för Sverige och Frankrike, tedde det sig naturligt att de två fallen skulle bli företeelserna “svenska entreprenörer på den franska marknaden” och “franska entreprenörer på den svenska marknaden”. Gränsdragningen går i linje med Denscombes (2018) kriterier för ett fall, där fallet bör vara distinkt, fristående och innehålla särskilda karaktärsdrag. Vidare beskrivs ett fall exempelvis kunna vara en organisation, plats, händelse, (Bryman och Bell, 2017; Denscombe, 2018), person (Bryman och Bell, 2017), process eller politik (Denscombe, 2018).
Följaktligen behövde vi aktörer som kunde vittna om sina erfarenheter inom vartdera fallet. Urvalet av respondenter kan enligt Denscombe (2018) göras slumpmässigt såsom inom experiment, men när det kommer till fallstudier görs det istället utifrån vissa attribut. Kriterierna för de svenska entreprenörerna i Frankrike var att de skulle vara av svensk nationalitet och ha ett mikro- eller småföretag etablerat i Frankrike. Vidare var kriterierna för den franska populationen istället att de skulle vara av fransk nationalitet och ha ett mikro- eller småföretag etablerat på den svenska marknaden. Anledningen till att just mikro- eller småföretag skulle studeras var att dessa typer av företag utgör över 90 % av alla företag inom EU (Publications Office of the EU, 2020). Detta kriterium möjliggjorde därför en överensstämmande bild av verkligheten. Resultatet blev att vi kom i kontakt med tio entreprenörer inom branscherna för bygg och renovering, energi, event,
intimhygien, kläder, köksutrustning, restaurang, uthyrning av bostäder och vård. Vissa av företagen var aktiva inom tjänster, andra inom produktförsäljning. För ytterligare detaljer om respondenterna, se tabell 1 nedan. Det var ett aktivt val att inte undersöka en specifik bransch. Vi ansåg inte att branschen var av betydelse för vår studie eftersom fenomenet vi ville studera snarare är kopplat till själva etableringen på en utländsk marknad oberoende bransch.
För att få ytterligare ett perspektiv på utländskhet och sociala nätverk kontaktade vi även Business Sweden i Paris, en halvstatlig organisation som stödjer svenska företagare utomlands, samt Franska Handelskammaren i Stockholm som stödjer franska entreprenörer i Sverige. Detta i syfte att få en bredare och mer holistisk syn på fenomenet.
Det finns olika tillvägagångssätt för att komma i kontakt med urvalet av aktörer. Det kan göras genom sannolikhetsurval eller icke-sannolikhetsurval (Bryman och Bell, 2017). I vår studie undersöktes ett specifikt fenomen vilket gjorde att vi valde ett icke-sannolikhetsurval, då det används för att hitta personer som är lämpliga istället för slumpmässiga (Denscombe, 2018; Bryman och Bell, 2017). Bland icke-sannolikhetsurval finns bland annat kvoturval, subjektivt urval, teoretiskt urval, snöbollsurval och bekvämlighetsurval som alternativ (Denscombe, 2018). Bland dem ansågs subjektivt urval bäst lämpat för denna uppsats, då det enligt Denscombe (2018) skulle ge forskaren möjlighet att välja ut urvalet på grund av dess relevans och kunskap. Det innebär att vi har kunnat välja de personer som ansågs bäst lämpade utifrån våra ställda kriterier.
Mer detaljerat postades ett inlägg med information om oss, vår studie och vad för typ av entreprenörer vi sökte i Facebook-grupperna Svenskar i Paris, Svenskar på Franska Rivieran och Les Français de Stockholm. Då vi upptäckte att vi hade behov av fler aktörer för att komplettera vårt urval använde vi oss också av snöbollsmetoden, då rekommendationer från de intervjuade för urvalet framåt (Denscombe, 2018). Vi tog även de som var enklast att få kontakt med, vilket överensstämmer med vad Denscombe framhåller som bekvämlighetsurval. Det är en urvalsprocess som nästan alltid används då forskare har begränsad tid och resurser (ibid).
De intervjuade personerna har antingen varit grundare av sitt företag eller del av ett partnerskap som grundade företaget. Alla entreprenörer har haft företag som kan
klassificeras som mikro- eller småföretag och därmed innehaft färre än 50 anställda. Merparten av företagen hade dock inga anställda. Anledningen till att de intervjuade hade en sådan central position i företaget har ursprung i att vi ville samla in empiri som grundas i en bred och djup erfarenhet av etableringen. Vår tanke var då att de personerna som varit med och grundat företaget har bäst möjlighet att förklara och ha insikt i utländskhet och vad deras sociala nätverk har inneburit för deras företagande.
3.6.3 Lista över intervjurespondenter
Tabell 1: Sammanställning av intervjurespondenter
3.6.4 Tillvägagångssätt och intervjustruktur
Vid korrespondens mellan intervjupersonerna och oss blev de meddelade att intervjun skulle ta mellan 30–45 min. Den genomsnittliga längden för intervjuerna blev 43 min. Intervjuerna ägde rum inom loppet av fem veckor, från den 3 mars till den 2 april 2020. Vi gjorde besök i Paris och erbjöd att besöka Stockholm för att ge möjlighet att möta upp till intervju ansikte mot ansikte med de som föredrog det alternativet. Under de första fem intervjuerna var vi båda närvarande, men senare gjordes även intervjuer på var sitt håll. Då båda närvarade var det en som ställde frågorna och den andra lyssnade. En av intervjuerna utfördes i person medan elva gjordes via telefon eller online. Att flertalet blev telefon- eller online-intervjuer berodde på det geografiska avståndet och att vissa personer hade preferens för ett visst medium. Efter samtycke från intervjupersonerna
Respondent Nationalitet
Sysselsättning/ bransch
Tid Intervjumetod Intervjuspråk
1 Svensk Försäljning av
produkter i sten 29 min Telefon Svenska
2 Svensk Intimhygien 39 min I person Svenska
3 Svensk Bröllop & event 36 min Telefon Svenska
4 Svensk Korttidsuthyrning
av bostäder 39 min Telefon Svenska
5 Svensk Bygg & renovering 58 min Telefon Svenska
6 Svensk Business Sweden 55 min Telefon Svenska
7 Fransk Graviditetscoach 39 min Telefon Svenska
8 Fransk Kock 34 min Telefon Engelska
9 Fransk Mode & kläder 42 min Telefon Svenska
10 Fransk Vinprovning & event
47 min Google Hangouts
Engelska
11 Fransk Energi 66 min Telefon Engelska
12 Fransk Franska
Handelskammaren
spelades alla intervjuer utom en in och de transkriberades direkt efteråt. Intervjun som antecknades föranleddes felaktig teknik.
Intervjuguiderna som var till vårt förfogande under datainsamlingen formulerades först för entreprenörerna, sedan reviderades dem för att även bli applicerbara och relevanta för organisationerna som skulle intervjuas. Till intervjuguiden skapades många frågor kring de olika delarna som berörts under problemdiskussionen och den teoretiska referensramen, men hänsyn togs även till vårt syfte och frågeställning. Frågorna blev sedan indelade i olika teman som härleddes från de olika delarna i den teoretiska referensramen. Dessa teman var opportunity recognition, liability of foreignness och sociala nätverk. Därefter reducerades antalet frågor och omformulerades vid behov för att de skulle bli mer språkmässigt och situationsmässigt anpassade, men även för att se till att de motsvarade de delar som berörts i referensramens teori. Intervjuguiden översattes sedan till engelska för att användas i intervjuerna med de franska entreprenörer som föredrog engelska framför det svenska språket. Samtliga intervjuguider finns tillgängliga i bilagor.
För att testa intervjuguiden genomfördes en intervju med en utomstående person i en liknande situation som för de som skulle intervjuas. Till följd av pilotintervjun reviderades frågorna ytterligare för att bli ännu mer relevanta. Under empiriinsamlingens gång modererade vi också frågorna, något som lyfts fram vara en av styrkorna med semistrukturella intervjuer (Denscombe, 2018). Chansen att kunna moderera frågorna längs vägen har betytt att vi kunnat fånga fenomenet bättre än vad vi tror vi annars hade kunnat göra.
3.7 Analys och tolkning av data
För att presentera och framställa den insamlade empirin i ett arbete krävs det att den bearbetats och undergått någon form av behandling. Det görs genom en analysprocess (Denscombe, 2018) och det har även vi gjort i denna studie. Inom metodlitteraturen finns utförliga beskrivningar gällande fallstudier och deras utförande (Yin, 2018). Däremot finns det färre riktlinjer för hur just analysen av fallstudier ska utföras (ibid) och forskaren lämnas mycket egen tankeverksamhet kring vad som ska göras med empirin (Bryman och
Bell, 2017; Yin, 2018). Enligt Bryman och Bell (2017) finns två huvudsakliga kvalitativa analysstrategier och de är analytisk induktion och grundad teori.
Efter att ha granskat vår insamlade data insåg vi att analytisk induktion - då teorin härleder dataanalysen och empirisk mättnad krävs (Bryman och Bell, 2017), inte var tillräckligt passande eller relevant för vår studie. Grundad teori verkade mer intressant, då den tillåter mönsterigenkänning i det empiriska materialet, vilket kan förklara det fenomen som har för syfte att bli studerat (Yin, 2018). Emellertid innebär grundad teori att man tar utgångspunkt i empirin med syfte att generera teori (Bryman och Bell, 2017). Alltså var denna analysstrategi inte fullt tillämplig på vår studie, då vårt primära syfte inte var att generera teori och att vi hade en teoretiskt grund att stå på.
Därför bestämde vi oss för att göra en mix och att till en början utgå från den teoretiskt härledda intervjuguiden och se vilka svar vi fått på de frågor vi ställt. Sedan gick vi igenom alla transkriberingar och filtrerade fram empiriskt drivna kategorier, svenskarna för sig och fransmännen för sig, från upprepade svar som framkommit under intervjuerna. Dessa kategorier delades sedan in under fyra teman för att fånga upp alla kategorier och underlätta presentationen av empirin. Således blev exempelvis kategorierna nischmarknad och utmaningar en del av temat “Utmaningar vid företagsetablering utomlands” och vikten av kundernas nätverk och förtroende en del av temat “De sociala relationernas roll i verksamheten”. Därefter ställde vi slutligen de svenska entreprenörerna mot de franska entreprenörerna i analysen under nya teman relaterade till studiens syfte för att få den jämförande infallsvinkeln studien ämnar belysa.
Den insamlade empiriska datan analyserades därmed i två steg. Först genom en inomfallsanalys i empirikapitlet, där de svenska entreprenörerna ställdes mot varandra inom sitt fall. Sedan gjordes motsvarande process för de franska entreprenörerna. Vi valde att behålla de franska entreprenörernas citat på engelska för att undvika att förändra innebörden, vilket riskeras vid översättning. Vår empiri framställdes alltså som en inomfallsempiri. Liksom Eisenhardt (1989) beskriver tillåter en inomfallsanalys forskare att bli bekanta med de olika individuella aktörerna inom varje fall. För att sedan lyfta den jämförande aspekten som vi hade i syftet och frågeställningen kom analyskapitlet att innehålla en mellanfallsanalys där de svenska entreprenörerna ställdes mot de franska i
