E-kronan som framtida betalningsmedel? : En studie av yngre användares inställning till en potentiell implementering av E-kronan som komplement till dagens fysiska kontanter

(1)

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

E-kronan som framtida

betalningsmedel?

En studie av yngre användares inställning till en

potentiell implementering av E-kronan som

komplement till dagens fysiska kontanter

Nathalie Gawell

Hanne Hed

Handledare: Peter Gustavsson

(2)

(3)

Förord

Vi vill tacka alla respondenter som tagit sig tid för att delta i studien. Ert bidrag och engagemang är vad som gjort denna studie möjlig. Vi vill även tacka våra studiekollegor i Linköpings Universitets datorsal ’Ekosystemet’ för tips och hjälp vid skrivandet av uppsatsen. Främst vill vi tacka vår handledare Peter Gustavsson som varit ett stort stöd under hela uppsatsen och som med sitt engagemang peppat oss genom det senaste halvåret. Slutligen vill vi även tacka varandra för att vi tillsammans genom- samt slutförde arbetet och även haft ett roligt halvår tillsammans.

______________________________ ______________________________ Nathalie Gawell Hanne Hed

(4)

(5)

Sammanfattning

Titel: E-kronan som framtida betalningsmedel?

– En studie av yngre användares inställning till en potentiell implementering av E-kronan

som komplement till dagens fysiska kontanter

Författare: Nathalie Gawell och Hanne Hed Handledare: Peter Gustavsson

Nyckelord: E-krona, digital valuta, kontanter, kontantfritt samhälle, digitalisering

Bakgrund: Mycket talar för att Sverige kan komma att bli det första kontantfria landet i

världen. I och med digitaliseringen har Sveriges Riksbank initierat ett projekt, ”E-kronan”, för att eventuellt lansera en digital valuta som komplement till de fysiska kontanterna. Denna uppsats kommer kartlägga de olika inställningarna som yngre användare i åldersgruppen 20 – 30 år kan tänkas ha och de bakomliggande faktorerna till dessa inställningar. Därmed ämnar uppsatsen bidra med en förståelse för hur den yngre generationen upplever E-kronan som alternativ till fysiska kontanta medel samt som underlag till beslutsfattare huruvida E-kronan bör implementeras utifrån ett användarperspektiv.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga svenska 20 – 30 åringars inställning till

en potentiell implementering av E-kronan som komplement till dagens fysiska kontanter, samt de bakomliggande faktorerna till de identifierade inställningarna.

Genomförande: Uppsatsen har genom ett kvalitativt tillvägagångsätt intervjuat 58 personer

under en tidsperiod på sju veckor. Författarna har använt sig av ett bekvämlighetsurval i kombination med ett kvoturval. I uppsatsen identifieras fyra typer beroende på respondenternas inställning samt skildras ett analysverktyg för att illustrera vilka bakomliggande faktorer som har haft större påverkan på avsikten att använda E-kronan.

Slutsats: Uppsatsförfattarna kommer fram till att beredskapen för E-kronan inte är

densamma som behovet som upplevs för den. Dessutom är information om projektet en väsentlig del som i nuläget begränsar respondenterna i deras beslutsfattande. Slutligen rekommenderar även uppsatsförfattarna att E-kronan bör utgöra ett betalalternativ som skiljer sig från dagens existerande.

(6)

(7)

Abstract

Title: The E-krona as a future mean of payment?

- A study of younger users' attitude towards a potential implementation of the E-krona as a

complement to today's hard cash

Authors: Nathalie Gawell and Hanne Hed Supervisor: Peter Gustavsson

Keywords: E-krona, digital currency, cash, cash-free society, digitalization

Background: Sweden could become the first cash-free country in the world. As a result of the digitalization, the Swedish Central Bank has initiated a project called the E-krona to investigate whether a launch of a digital currency should be realized to complement the hard cash. This essay will map the various attitudes that younger users in the age group 20 – 30 may have together with their underlying factors. Therefore, the essay aims to provide an understanding of how the younger generation experiences the E-krona as an alternative to hard cash as well as a basis for decision makers whether the E-krona should be implemented from a users' perspective.

Purpose: The purpose of this essay is to map the Swedish 20 – 30-year old’s attitude towards a potential implementation of the E-krona as a complement to today's hard cash, as well as the underlying factors to the identified attitudes.

Completion: The essay has been conducted through a qualitative approach in which 58 respondents were interviewed for a period of seven weeks. The authors have used a convenience selection combined with a ratio selection at the empirical gathering. The authors have identified four typologies dependent on the respondents' attitudes as well as created an analysis tool to illustrate which factors have had the most impact on the intention to use the E-krona.

Conclusion: The authors have concluded that the readiness for the E-krona is not the same as the need for it. In addition, information about the project is an essential part that currently limits respondents in their decision making. Finally, the paper recommends that the E-krona should be designed with a unique infrastructure and functions to gain a competitive factor.

(8)

(9)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.1.1 E-kronans uppkomst och potentiell utformning ... 2

1.1.2 Motstånd och potentiella utmaningar för E-kronan ... 5

1.2 Problemformulering och Syfte ... 7

1.2.1 Problemformulering... 7 1.2.2 Syfte ... 10 1.2.3 Forskningsfrågor ... 10 1.3 Tänkt bidrag ... 10 1.4 Målgrupp ... 11 1.5 Avgränsning... 11 2. Metod ... 13 2.1 Vetenskapliga utgångspunkter ... 13 2.1.1 Perspektiv på forskning ... 13 2.1.2 Teoretisk ansats ... 14 2.2 Forskningsdesign ... 15 2.3 Datainsamling ... 16 2.3.1 Litteraturgenomgång ... 16 2.3.2 Urval ... 17

2.3.3 Kritik mot urval och val av respondenter ... 18

2.3.4 Intervjuer ... 19

2.3.5 Kompletterande intervju ... 23

(10)

2.4.1 Tillförlitlighet ... 24

2.4.2 Överförbarhet... 24

2.4.3 Pålitlighet ... 25

2.4.4 Möjlighet att styrka och konfirmera ... 25

2.4.5 Äkthet ... 26 2.5 Etiskt förhållningssätt ... 26 2.5.1 Informationskravet... 27 2.5.2 Samtyckeskravet ... 27 2.5.3 Konfidentialitetskravet ... 27 2.5.4 Nyttjandekravet ... 28

2.6 Bearbetning av empiriska data ... 28

3. Teoretisk Referensram ... 31

3.1 Innovationsstrategi och individers beredskap för ett kontantfritt samhälle ... 31

3.1.1 Beredskapsindex ... 31

3.1.2 Effektivisering och förnyelse av fysiska kontanter ... 32

3.2 Individers teknikmognad och mobila tjänsters utformning ... 34

3.2.1 The Technology Acceptance Model ... 34

3.2.2 Tidiga och sena innovationsadoptörer ... 37

3.3 Omgivningens påverkan på nya mobila innovationer ... 39

3.3.1 Nätverksfördelar och användningssituation för 'adoption' till teknologi ... 39

3.4 Bakomliggande stimuli och begränsningar som påverkar beslutsfattandet... 40

3.4.1 'Affect Heuristic' ... 40

3.4.2 Beslutsfattande... 41

3.5 Sammanfattning av teoretisk referensram ... 43

4. Empiri ... 45

(11)

4.1.1 Demografisk spridning ... 45

4.1.2 Individernas teknikintresse och upplevd kunskap om digitala valutor ... 45

4.1.3 Faktorer med tjänsten som värdesätts av respondenterna ... 46

4.1.4 Generell inställning till E-kronan ... 49

4.2 'Den Positive' ... 51

4.2.1 Individens teknikintresse och upplevd kunskap om digitala valutor ... 51

4.3 'Den Skeptiske'... 54

4.4 'Den Försiktige' ... 58

4.5 'Den Likgiltige' ... 62

4.6 Bakomliggande stimuli och begränsningar som påverkar beslutsfattandet... 66

4.6.1 'Affect Heuristic’ ... 66

4.6.2 Beslutsfattandet och begränsningar i konsekvenstänk ... 68

4.7 Sammanfattning av profilerna ... 70

(12)

5.1 Respondenters beredskap för att övergå till kontantfritt samhälle ... 71

5.1.1 Skillnader profilerna emellan gällande deras beredskap ... 71

5.1.2 Respondenternas gemensamma beredskap och deras behov av digitala kontanter ... 73

5.1.3 Sammanfattning av respondenters beredskap att övergå till kontantfritt samhälle ... 75

5.2 Egenskaper hos 'Individen' som kan ligga till grund för respondenters inställning till E-kronan som alternativt betalmedel ... 76

5.2.1 Skillnader profilerna emellan gällande tidig och sen adoption ... 76

5.2.2 Skillnader profilerna emellan gällande teknikintresse ... 77

5.2.3 Skillnader profilerna emellan gällande tidigare kunskap om digitala valutor ... 78

5.2.4 Sammanfattning av individens påverkan på respondenternas inställning ... 79

5.3 Egenskaper hos 'Omgivningen' som kan ligga till grund för respondenters inställning till E-kronan som alternativt betalmedel ... 81

5.3.1 Skillnader profilerna emellan gällande subjektiva normer och nätverksfördelar 81 5.3.2 Sammanfattning av omgivningens påverkan på respondenternas inställning ... 83

5.4 Egenskaper hos 'Tjänsten' som kan ligga till grund för respondenters inställning till E-kronan som alternativt betalmedel ... 84

5.4.1 Skillnader profilerna emellan gällande de olika systemegenskaperna ... 84

5.4.2 Sammanfattning av tjänstens påverkan på respondenternas inställning ... 86

5.5 'Affect Heuristic' och begränsningar i beslutsfattande ... 87

5.5.1 'Affect' och dess påverkan på inställningarna ... 87

5.5.2 Begränsningar och dess påverkan i beslutsfattandet ... 88

5.5.3 Sammanfattning av 'affect heuristic' samt begränsningar i beslutsfattandet ... 89

5.6 Respondenternas generella inställning till E-kronan ... 90

(13)

5.6.2 Den skeptiske profilens inställning till E-kronan ... 91

5.6.3 Den försiktige profilens inställning till E-kronan ... 92

5.6.4 Den likgiltige profilens inställning till E-kronan ... 93

5.6.5 Stimuli och begränsningar i beslutsfattande som påverkar inställningarna ... 94

5.7 Sammanfattning av analys ... 94

6. Slutsats ... 97

6.1 Uppsatsens syfte och forskningsfrågor ... 97

6.1.1 Vilka olika inställningar till E-kronan kan identifieras hos 20 – 30 åringar i Sverige? ... 97

6.1.2 Hur ser respondenternas beredskap respektive behov ut för att ta emot en digital valuta? ... 98

6.1.3 Vilka faktorer på individ-, omgivning- och tjänstenivå ligger bakom de olika inställningarna? ... 99

6.1.4 Vilka underliggande stimuli och begränsningar påverkar beslutsfattandet gällande inställningen till E-kronan? ... 100

6.2 Uppsatsens bidrag ... 100

6.3 Förslag till fortsatt forskning ... 101

7. Referenser ... 103 7.1 Litteratur ... 103 7.2 Internet ... 106 7.3 Figurer ... 107 7.4 Inspelat föredrag ... 108 7.5 Kompletterande intervju ... 108 7.6 Intervjuförteckning ... 108

(14)

(15)

Figurförteckning

Figur 1: Sammanfattning Profiler. ... 30

Figur 2: Indexresultat för beredskap (Egen tolkning av Thomas et al, 2016). ... 32

Figur 3: Effektivisering och förnyelse som innovationsstrategier (Egen tolkning av Arvidsson och Mannevik, 2009). ... 33

Figur 4: 'Technology Acceptance Model 2' (Egen tolkning av Davis och Venkatesh, 2000). ... 35

Figur 5: Faktorer som påverkar beteendet vid anammandet av mobila betalningar (Egen tolkning av Kim et al, 2010). ... 36

Figur 6: Egen framtagen analysmodell. ... 43

Figur 7: Upplevd teknikmognad generellt bland respondenterna. ... 45

Figur 8: Respondenternas användning av fysiska kontanter idag. ... 46

Figur 9: Faktorer som värdesätts av respondenterna. ... 48

Figur 10: Upplevt teknikintresse för den Positive. ... 51

Figur 11: Upplevt teknikintresse generellt för respondenterna. ... 51

Figur 12: Den Positives användning av fysiska kontanter. ... 52

Figur 14: Faktorer som värdesätts av den Positive. ... 53

Figur 15: Upplevt teknikintresse hos den Skeptiske. ... 55

Figur 17: Den Skeptiskes användning av fysiska kontanter. ... 56

Figur 19: Faktorer som värdesätts av den Skeptiske. ... 56

Figur 20: Upplevt teknikintresse för den Försiktige. ... 59

Figur 22: Den Försiktiges användning av fysiska kontanter. ... 59

Figur 24: Faktorer som värdesätts av den Försiktige. ... 60

Figur 25: Upplevt teknikintresse för den Likgiltige. ... 63

(16)

Figur 27: Den Likgiltiges användning av fysiska kontanter... 64

Figur 29: Faktorer som värdesätts av den Likgiltige. ... 64

Figur 30: En visualisering av samtliga identifierade profiler. ... 70

Figur 31: Beredskapen i egen framtagen analysmodell... 71

Figur 32: Individen i egenframtagen analysmodell. ... 76

Figur 33: Omgivningen i egen framtagen analysmodell. ... 81

Figur 34: Tjänsten i egen framtagen analysmodell. ... 84

Figur 35: ’Affect Heuristic’ och begränsningar i beslutsfattande i egen framtagen analysmodell. ... 87

(17)

1

1. Inledning

I det inledande avsnittet kommer bakgrunden till uppsatsens ämne att presenteras, vilket följs av en problematisering och redogörelse för varför ämnet är viktig att studera. Slutligen kommer uppsatsens syfte och sammanhängande frågeställningar fastställas.

Mycket talar för att Sverige kan komma att bli det första kontantfria landet i världen (The Guardian, 2016). I och med digitaliseringens starka förändringskraft sker allt fler betalningar digitalt (Arvidsson et al, 2018); den enda icke-digitala betaltjänst på marknaden idag är de fysiska kontanterna som Sveriges Riksbank som enda aktör tillgodoser allmänheten (Sveriges Riksbank, 2018).På grund av den drastiska minskningen i användandet av fysiska kontanter har Riksbanken initierat ett projekt för att undersöka huruvida det är möjligt att lansera 'digitala kontanter' genom införandet av en digital valuta, uppkallat 'E-kronan' (Sveriges Riksbank, 2017). Denna uppsats kommer kartlägga de olika inställningarna som yngre användare i åldersgruppen 20 – 30 år kan tänkas ha gentemot projektet och de bakomliggande faktorerna till dessa inställningar.

1.1 Bakgrund

Användningen av kontanter minskar drastiskt och andelen kontanta betalningar låg år 2016 på enbart 15 % av alla betalningar (Sveriges Riksbank, 2017). Vidare anser två av tre personer att de klarar sig utan kontanter och att de även vid mindre belopp använder sig av kortbetalningar (ibid). Av denna anledning är det enligt uppsatsförfattarna intressant att föra en diskussion kring hur betalningar kommer att se ut och genomföras i framtiden. Idag dominerar kortbetalningar tillsammans med digitala applikationer de dagliga transaktionerna som genomförs (ibid). Mobilapplikationen Swish har sedan 2012 tillkommit som digital betalningsmetod och möjliggör betalningar direkt mellan bankkonton i realtid med en smart mobiltelefon som verktyg (Get Swish AB, 2017). Applikationen startades av Sparbankerna tillsammans med de sex största bankerna i Sverige; Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank verkar för att förenkla främst privatpersoners

(18)

2

överföringar mellan varandra, även om det blir allt vanligare att även verksamheter är anslutna till betaltjänsten (ibid).

Under 2016 uppkom dock en idé till ett nytt, digitalt alternativ genom Riksbankens potentiella tilltänkta lansering av en digital valuta med arbetsnamnet E-kronan (Sveriges Riksbank, 2016). Anledningen till projektets tillkomst är Riksbankens önskan om ett statligt alternativ och komplement till fysiska kontanter till följd av minskningen av detta kontantanvändande. Koordinatorerna för projektet ’E-kronan på Sveriges Riksbank’1

menar på att de fysiska kontanterna som produkt håller på att bli utdaterade och därför undersöks huruvida en uppdatering av produkten bör genomföras så att Riksbanken även fortsättningsvis ska kunna tillgodose allmänheten med ett statligt betalmedel.

1.1.1 E-kronans uppkomst och potentiell utformning

Tidigare nämnd statistik (Sveriges Riksbank, 2017) visar på att Sverige använder kontanter i allt mindre utsträckning. Av den anledningen har tankarna kring möjligheten till ett kontantfritt samhälle uppstått (Arvidsson et al, 2018). Ett kontantfritt samhälle har undersökts i flera år, framförallt av forskaren Niklas Arvidsson (2018), verksam på Kungliga Tekniska Högskolan, som studerat om och i så fall när detta kommer ske. I kontrast till hans tidigare rapporter som dementerat att Sverige inom en snar framtid är kontantfritt, menar han i sin senaste rapport att Sveriges potential till kontantfrihet är större än någonsin tidigare (Arvidsson, 2013; Arvidsson et al, 2018). Sveriges Riksbank (2017) ser genom digitaliseringen och en penningmarknad som går mot färre kommersiella aktörer, att marknaden också står inför frågor och utmaningar som rör säkerhet och effektivitet. På grund av den snabba utvecklingen av kontantfria alternativ och de från Riksbankens upplevda utmaningar penningmarknaden står inför, har Sveriges Riksbank startat projektet om E-kronan för att undersöka ett alternativ till dagens fysiska kontanter (Sveriges Riksbank, 2017). Motiven bakom en digital valuta är bland andra en fråga om Riksbankens faktiska roll i utgivandet av pengar, eftersom användandet av sedlar och mynt är begränsat i Sverige relativt andra europeiska länder (ibid). Sveriges Riksbank har sedan 1904 sedelmonopol i Sverige vilket motsvarar en säkerhet för användarna av kontanter eftersom Riksbanken garanterar sedelns värde (Bergin et al, 2018, 2:10). En fördel med införandet av en statlig

(19)

3

digital valuta kan därmed enligt uppsatsförfattarna tänkas vara den finansiella säkerheten och garanten som associeras med centralbankspengar samtidigt som de som föredrar kontanter framför bankkort och privata aktörer tillåts fortsatt användning av kontanter som betalningsmedel.

E-kronan är i dagsläget ännu inte helt utvecklad; enligt Sveriges Riksbank (2017) ska den dock initialt implementeras som ett komplement till, och inte ersättning av, fysiska kontanter. Riksbankens huvudsakliga syfte är att tillgodose Sverige med sedlar och mynt, vilket de kommer fortsätta att göra, men parallellt kan det finnas intresse för även ett digitalt alternativ2_{. Koordinatorerna}3_{menar på att Riksbanken idag stöttar privata banker men inte}

privatpersoner som föredrar användandet av statliga betalmedel. Om kontanterna skulle försvinna utan ett existerande alternativ, missgynnas de personer som av olika anledningar föredrar kontanter framför bankkort4_{. Butiker har idag heller inte någon skyldighet att}

acceptera fysiska kontanter, utan de kan besluta att det inte längre är lönsamt att hantera dessa (Arvidsson et al, 2018).

Sveriges Riksbank (2017) har presenterat två olika varianter av en E-krona, en värdebaserad samt en registerbaserad. Den värdebaserade E-kronan liknar dagens kontanter och kommer finnas lagrat på ett kort eller i en mobilapplikation. Detta betyder att om kortet eller applikationen förstörs eller försvinner kommer även värdet försvinna, så som vid förlusten av en plånbok. Den registerbaserade E-kronan kommer istället vara lagrad i en central databas, likt ett bankkonto. Dock krävs en interaktion med ett banksystem vid insättandet av pengar, likt uttag av fysiska kontanter i bankautomater. Förslagsvis ska dessa två varianter kombineras för att optimera tjänsten och därmed uppnå den struktur Riksbanken eftersträvar. Genom att kombinera de båda lösningarna, säkerställs det att värdet inte går förlorat vid förlust av kortet eller applikationen eftersom en kombination ämnar resultera i möjligheten att spärra kortet eller applikationen. (Sveriges Riksbank, 2017) Koordinatorerna5_{menar på}

att ett konto (registerbaserad) utan koppling till ett kort (värdebaserad) blir oanvändbart och

2_{Koordinatorer för projektet 'E-kronan', Sveriges Riksbank, personligt möte, 27 februari 2018} 3_{Koordinatorer för projektet 'E-kronan', Sveriges Riksbank, personligt möte, 27 februari 2018} 4_{Koordinatorer för projektet 'E-kronan', Sveriges Riksbank, personligt möte, 27 februari 2018} 5_{Koordinatorer för projektet 'E-kronan', Sveriges Riksbank, personligt möte, 27 februari 2018}

(20)

4

därför är tanken att den registerbaserade lösningen bör kompletteras med en värdebaserad för att betalningarna ska kunna realiseras.

Den huvudsakliga skillnaden mellan ett ordinarie bankkort och ett kort laddat med digital valuta förklarar E-kronans projektledare Eva Julin genom att med den digitala valutan har användaren en fordran på Riksbanken medan samtliga andra typer av monetära medel är fordran på privata aktörer (Bergin et al, 2018, 2:10). Detta innebär att likt sedlar och mynt stämplade med 'Sveriges Riksbank', kommer Riksbanken fortsätta vara garanten för den digitala valutans värde (ibid), och därför menar uppsatsförfattarna på att värdet därför inte kommer vara marknads- eller spekulationsstyrt.

Utvecklingen mot ett potentiellt kontantfritt samhälle grundar sig i den starka digitaliseringen som sker i samhället (Sveriges Riksbank, 2017). Digitalisering är ett starkt skifte som påverkar samhällets vardag, vilket uppsatsförfattarna menar på sätter press på att nya lösningar ständigt bör utvecklas. En definition av digitalisering enligt Parviainen et al (2017:64) lyder: “The changes associated with the application of digital technology in all

aspects of human society”. Därmed kan digitalisering inte uteslutas från någon del av

vardagen eftersom dess effekter kommer att påverka varje aspekt av samhället, oavsett om det är intentionen eller inte. Det är uppsatsförfattarnas mening att den här definitionen av digitalisering är tillämpbar på E-kronan eftersom en digital valuta hade haft en påverkan på samhället i stort.

I och med digitaliseringen och Riksbankens förslag på E-kronan så är det inte förvånansvärt om diskussionen kring de fysiska kontanternas användning och betydelse blir allt mer aktuell. Arvidsson (2018) har optimistiskt uppskattat att Sverige kommer att bli kontantfritt den 24 mars 2023, vilket enligt hans beräkningar är den tidpunkt då det inte längre är lönsamt för butikshandlare att ta emot kontanter då kostnaden för hantering överstiger intäkten. Därmed är uträkningen gjord ur ett företagsperspektiv och säger egentligen ingenting om användarnas incitament att fortsätta användandet av kontanter. Datumet är enligt den här uppsatsens författare mer av en riktlinje, då en rad andra aspekter måste tas hänsyn till, men utmaningen kring kontanternas överlevnad består. Självklart är det många faktorer som måste utredas och frågor i utvecklingen som måste besvaras innan det är möjligt att genomföra förändringen.

(21)

5

1.1.2 Motstånd och potentiella utmaningar för E-kronan

Debatten kring E-kronan är inte ensidig, utan det finns parter som menar på att behovet av E-kronan är minimal och därför inte ställer sig bakom idén: Riksbankschefen Stefan Ingves har efter uttalanden i Dagens Nyheter fått motstå kritik från aktörer som menar på att storbankerna och andra aktörer inte på något sätt kompromissar kunders säkerhet (Sveriges Radio, 2018). Ingves skrev i sin debattartikel att "kontanterna håller på att konkurreras ut

och Sverige är på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer" och diskuterar att Sverige skulle behöva en ny lagstiftning för att

kunna säkerställa den offentliga styrningen av penningmarknaden (Dagens Nyheter, 2018). Ingves ifrågasätter vidare kommersiella bankers incitament att tillgodose allmänheten med säkra betalningsalternativ i tider av kris (ibid). Som respons har bland andra Johan Lindström, chef över affärsutveckling och strategi på Mastercard, svarat på uttalandet med att digitala penningformer i kontrast till kontanter sparas hos din bank på ett säkert sätt och är därmed en säkrare form än fysiska kontanter (Sveriges Radio, 2018). Lindström menar vidare på att säkerhet ligger till grund för allt arbete de utför och att säkra transaktioner mellan handlare och kortinnehavare är essentiellt för bolaget (ibid). Ronit Ghose, global analyschef på Citi, menar även han på att ett införande av E-kronan kan utgöra ett hot mot storbankerna (Veckans Affärer, 2018). Ghose (ibid) exemplifierar hur många banker har haft det tufft i och med digitaliseringen, vilket också är argumentet bakom att analyschefen menar på att frågan kring en lansering av en digital centralbanksvaluta måste utredas grundligt.

Vidare har Bank for International Settlement (BIS) via två underkommittéer släppt en rapport kring digitala valutor inom centralbanker som riktar kritik mot att centralbankerna individuellt skall komma lansera egna digitala valutor. Rapporten fokuserar på huvudområdena betalningar, penningpolitik och ekonomisk stabilitet, där den menar på att de tekniska lösningarna för digital valuta som betalmedel inte är optimala. De betalningslösningarna som finns idag menar rapporten är bekväma, effektiva och pålitliga samtidigt som de över tid har fått användarnas förtroende. Därför kan digitala valutor som betalningsmedel erfara begränsad effektivitet.(BIS, 2018)

Sveriges Riksbank har vidare en insättningsgaranti gentemot Sveriges befolkning, vilket innebär att konsumenter garanteras ersättning till ett värde av 950 tusen kronor om en

(22)

6

legitimerad aktör eller institution där de har sina pengar går i konkurs (Riksgälden, 2017). Dettamenar uppsatsförfattarna är en faktor som gör att behovet av Riksbanken som garant för värdet av pengar begränsas. Risken att storbankerna skulle gå i konkurs kan enligt uppsatsförfattarna tänkas upplevas låg och därmed kan även betydelsen av att ha fordran på Riksbanken vara begränsad.

Enligt uppsatsförfattarna är integriteten hos E-kronans användare en viktig aspekt att ta i beaktning. Genom en registerbaserad E-krona lagras information i en databas (Sveriges Riksbank, 2017), vilket leder till att information om en persons tillgångar och transaktioner med E-kronan kan komma att spåras. Det här är en fråga som Sveriges Riksbank själva inte kan svara på i dagsläget, då de i skrivande stund befinner sig i ett tidigt skede av projektet6_.

En huvudsaklig skillnad från existerande betalmedel menar uppsatsförfattarna är att transaktionerna och vad konsumenten väljer att lägga sina pengar på inte är spårbart vid användandet av kontanter. Det är vidare uppsatsförfattarnas mening att en potentiell utmaning därmed är försäkran om att systemet för digital valuta håller samma kvalitet i integritetsfrågor.

En annan fråga som enligt uppsatsförfattarna är relevant är huruvida tekniken bakom E-kronan kan komma att garantera en säkerhet kring att inneha sina kontanter digitalt genom den digitala valutan. Visserligen lär denna fråga besvaras på liknande sätt som bankkorten, då det naturligtvis alltid finns en risk för bedrägeri. Dock menar uppsatsens författare att även denna säkerhetsfråga kan komma att vara avgörande för framtidens användare av E-kronan. Oavsett de möjliga utmaningarna som projektet står inför, kommer övergången till ett allt mer kontantfritt samhälle med stor sannolikhet ske förr eller senare och många Tech bolag har visat intresse för att få vara med och utforma den tekniska lösningen och infrastrukturen till den nya E-kronan (Break It, 2018). Den stora utmaningen som Riksbanken möter just nu enligt uppsatsförfattarna kan antydas vara de ställningstagandena gällande teknisk implementation, lagstiftning gällande digitala valutor, sin roll på penningmarknaden men även beslutsfattande och åsikter på internationell nivå som måste has hänsyn till.

(23)

7

På grund av ovanstående anledningar har Sveriges Riksbank öppnat upp diskussionen för att ta in problem och synpunkter från berörda aktörer såsom användare, företagare, privata bankaktörer och IT-leverantörer (Sveriges Riksbank, 2017) för att vid årsskiftet 2018/2019 besluta huruvida projektet kommer fullföljas och därmed införa E-kronan7_{. Med tanke på att}

E-kronan ännu inte är färdigutvecklad så finns det självklart både nyfikenhet och tvivel till den digitala valutan.

1.2 Problemformulering och Syfte

1.2.1 Problemformulering

Vid införandet av ett nytt digitalt betalningsmedel krävs det enligt uppsatsförfattarna att det finns ett intresse från användarnas sida för att det skall bli framgångsrikt. Eftersom användandet av kontanter har sjunkit med 25 % under perioden 2010 – 2016 (Sveriges Riksbank, 2017) samtidigt som digitala betalningsalternativ såsom Swish har positionerat sig på marknaden (Get Swish AB, 2017), är det uppsatsförfattarnas mening att det krävs att ett potentiellt substitut till de fysiska kontanterna tas emot av väl av användarna.SIFO har på uppdrag av Tieto funnit att enbart 9 % av Sveriges befolkning är positiva till införandet av ett digitalt kontantalternativ medan 47 % är negativt inställda (Tieto, 2017). Resterande 29 %8_{menar på att de är likgiltiga till huruvida E-kronan införs eller inte, vilket motsvarar}

knappt var tredje svensk (ibid).

För att kunna identifiera huruvida användarna är benägna att använda E-kronan som betalningsmedel krävs det att en kartläggning görs av de inställningar och upplevelser som dessa användare har gentemot den digitala valutan. Tidigare nämnd statistik från Tieto (2017) visar på att respondenterna överlag är negativt inställda till E-kronan, men eftersom undersökningen gjordes på 1 268 personer i åldrarna 16 – 79 med kvantitativ metod kan urvalet upplevas bristfälligt för att generalisera hela Sveriges befolkning. Dessutom förklarar inte undersökningen varför respondenterna är främst negativt eller likgiltigt inställda till

7_{Koordinatorer för projektet 'E-kronan', Sveriges Riksbank, personligt möte, 27 februari 2018}

8_{I undersökningen tilläts respondenterna att svara med fler än ett alternativ, vilket gör att svarsprocenten inte}

(24)

8

valutan. Undersökningen av Tieto (2017) visar inte heller på någon spridning eller representation av dess deltagare. Därmed är det otydligt vilka respondenter som anser vad i undersökningen och hur utförarna av undersökningen hanterat spridning och representation. Uppsatsförfattarna menar på att en kartläggning av den yngre befolkningens inställning är av betydelse för beslutet huruvida E-kronan skall införas. Detta eftersom det är den här användargruppen som är mer benägen att anamma ny teknik och digitala lösningar (Sveriges Riksbank, 2017). Det är vidare intressant ur ett demografiskt perspektiv eftersom det är detta åldersspann som kan tänkas utnyttja betalningsmedlet i störst utsträckning allt eftersom de blir äldre.

Diskussionen kring E-kronan är i dagsläget fortfarande i ett tidigt skede och det finns begränsad forskning kring digitala valutor som komplement till fysiska kontanta medel eftersom den här kombinerade lösningen vid tidpunkten för uppsatsen genomförande inte är implementerad i något land (Sveriges Riksbank, 2017). Befintlig forskning har ämnat skildra hur människor tar till sig nya innovationer med hjälp av en modell för teknologisk acceptans samt hur modellen kan appliceras på mobila betalningar (Davis, 1986; Kim et al, 2010). Däremot finns det ingen motsvarande koppling till digitala valutor som betalningsmedel, vilket uppsatsförfattarna menar på utgör en teoretisk kunskapslucka. Studierna (Davis, 1986; Kim et al, 2010; Mallat, 2007) har sett till vilka faktorer som påverkar en användare att anamma en ny innovation eller mobil betalning, där bland annat sociala normer och tjänstens fördel relativt liknande tjänster skildrats. Detta menar uppsatsförfattarna är en intressant koppling som det ännu inte finns studier kring i relation till E-kronan som betalmedel. Den tidigare forskning (Kim et al, 2010) som existerar idag är som sagt anpassad främst till mobila betalningar, av den anledningen menar uppsatsförfattarna på att modellen som härstammar från Davis (1986) behöver utvecklas för att kunna applicera på nya innovationer likt E-kronan. Uppsatsförfattarna menar på att det finns ytterligare faktorer än de som nämns i tidigare forskning (Davis, 1986; Kim et al, 2010) som behövs ta i beaktning när det gäller en avsikt att använda en ny innovation. Vidare finns det studier som skildrat länders beredskap för ett kontantfritt samhälle (Thomas et al, 2016) där Sverige är världsledande på användarsidan, något som i den här uppsatsen skulle vara intressant att bekräfta alternativt dementera. Däremot är det uppsatsförfattarnas mening att det saknas teorier och studier på

(25)

9

huruvida en beredskap för ett kontantfritt samhälle kan likställas med beredskap för en digital valuta ur ett användarperspektiv.

Slovic et al (2002) har ur ett mer beteendeekonomiskt perspektiv undersökt vilka underliggande positiva och negativa stimuli som uppkommer när människor tillhandahålls information. Författarna (ibid) menar på att specifika ’affect’ (stimuli) kopplas samman med information och ordval som mottagaren av informationen blir exponerad för. Uppsatsförfattarna menar däremot på att det saknas studier för hur potentiella användare av E-kronan upplever och påverkas av specifik information, och hur detta påverkar deras underliggande inställning till en digital valuta som betalmedel.

Den här uppsatsen ämnar fylla en kunskapslucka gällande vilken inställning den yngre

generationen har till införandet av E-kronan som komplement till fysiska sedlar och mynt

och därmed komplettera fältet med kunskap kring dessa användares inställning till E-kronan i Sverige. Dessutom ämnar uppsatsen kartlägga vilka faktorer som ligger bakom de olika inställningarna baserat på tre områden; individen, omgivningen och tjänsten, eftersom tidigare studiers modeller i någon mån har utgått från ovanstående områden. Individen, omgivningen och tjänsten anses ge en tydlig överblick över de faktorer som kan komma att påverka de olika inställningarna. Med individen syftar författarna av uppsatsen på karaktärsdrag hos respondenten såsom teknikmognad; med omgivningen menas extern påverkan från respondenternas omgivning och vänskapskrets; med tjänsten menas E-kronan och dess egenskaper som alternativt betalsätt. Uppsatsförfattarna har valt att utgå från tidigare studier (Davis, 1986; Kim et al, 2010) vid sammanställandet av dessa områden och dess faktorer, dock med en del egna tillägg samt ändringar, för att uppfylla en teoretisk kunskapslucka om vad som påverkar en inställning till E-kronan och liknande innovationer. Sveriges Riksbank (2017) menar på att yngre konsumenter är den användargrupp som relativt äldre konsumenter använder kontanter i en lägre utsträckning. Därför blir det intressant att studera den yngre användarens inställning ur ett långsiktigt perspektiv eftersom att användningen av kontanter lär sjunka allt eftersom den yngre användargruppen ersätter den äldre över tid (ibid). Därmed är den yngre användargruppen väsentlig att studera då de enligt uppsatsförfattarna är de huvudsakliga, framtida användarna av den tilltänkta digitala E-kronan.

(26)

10

Det finns som tidigare nämnt teorier och rapporter som visar på hur användare tar emot och accepterar nya innovationer och mobila betalningar och hur beredda länder är gentemot ett kontantfritt samhälle (Davis, 1986; Kim et al, 2010; Thomas et al, 2016). Dessutom finns det forskning om hur innovationer kan genomgå olika processer (Arvidsson et al, 2013) samt hur människors beslutsfattande kan komma att påverkas av dels underliggande positiva och negativa stimuli men också begränsningar i beslutsfattandeprocessen (Slovic et al, 2002; March, 1994). Däremot har dessa teorier inte tidigare applicerats på E-kronan. Den här uppsatsen ämnar därför undersöka huruvida dessa teorier kan förklara inställningarna till E-kronan och utfallet i undersökningen. Ambitionen är därmed att kunna bidra till att bekräfta eller dementera tidigare teorier alternativt komplettera fältet med nya faktorer som påverkar en inställning vid implementation av digital valuta.

1.2.2 Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga svenska 20 – 30-åringars inställning till en potentiell implementering av E-kronan som komplement till dagens fysiska kontanter, samt de bakomliggande faktorerna till de identifierade inställningarna.

1.2.3 Forskningsfrågor

• Vilka olika inställningar till E-kronan kan identifieras hos 20 – 30 åringar i Sverige? • Hur ser respondenternas beredskap respektive behov ut för att ta emot en digital

valuta?

• Vilka faktorer på individ-, omgivning- och tjänstnivå ligger bakom de olika inställningarna?

• Vilka underliggande stimuli och begränsningar påverkar beslutsfattande gällande inställningen till E-kronan?

1.3 Tänkt bidrag

Den här uppsatsen ämnar bidra med en förståelse för hur den yngre generationen upplever E-kronan som alternativ till fysiska kontanta medel och vilken inställning de har gentemot införandet av E-kronan. Med en kartläggning av de här uppfattningarna menar uppsatsförfattarna på att bidra med underlag till beslutsfattare huruvida E-kronan bör

(27)

11

implementeras från det yngre användarperspektivet. Uppsatsförfattarna ämnar vidare belysa vad den utvalda användargruppens inställning grundas i samt vad som värdesätts och efterfrågas av respondenterna i frågor som rör utformning och funktioner i betalmedel.

1.4 Målgrupp

Uppsatsen riktar sig mot intressenter och aktörer av implementeringen för E-kronan. Genom att få en tydlig uppfattning om den yngre användargruppen inställning till projektet E-kronan kan intressenter och aktör ha användning av uppsatsen för att ta syn- och ståndpunkter av användargruppen i beaktning.

1.5 Avgränsning

Uppsatsen kommer att avgränsas till svenska användare och innefatta en demografisk spridning på respondenter i åldrarna 20 – 30 år. Detta för att det utvalda åldersspannet innefattar de användare som över tid kan tänkas utnyttja tjänsten främst. Uppsatsens utfall hade med stor sannolikhet blivit annorlunda om intervjuobjekten i stället varit av de äldre åldersgrupperna men det är i den här uppsatsen inte av möjligt att inkludera även dem. Eftersom studier har en tendens att ta an ett för stort forskningsområde är det viktigt att göra tydliga avgränsningar (Alvesson, 2011). Hänsyn måste därför tas till det perspektiv som valts för uppsatsens genomförande. Eftersom att uppsatsens syfte är att utreda och identifiera inställningen utifrån ett användarperspektiv kommer inga externa faktorer som penningpolitiska incitament eller tekniska begränsningar diskuteras i uppsatsen. Uppsatsförfattarna är väl medvetna om att möjligheterna till implementering beror på en rad faktorer utöver användarnas intresse, men det kommer i den här uppsatsen inte finnas möjlighet att se till dem alla. Diskussion kring huruvida det torde finnas fri konkurrens för privata aktörer på penningmarknaden är inte av intresse mer än om det uttryckligen anges från en användare att det är en underliggande orsak till en viss inställning.

Författarna av uppsatsen menar på att utelämnandet av ovanstående faktorer inte kommer påverka analysen och nästkommande slutsatser i någon större utsträckning, eftersom syftet är att kartlägga användares inställning. Uppsatsens författares ambition är inte att undersöka

(28)

12

om det är tekniskt möjligt eller om lagstiftningen tillåter att ett införande av en E-krona sker, utan att se till en efterfrågan.

(29)

13

2. Metod

Under kommande avsnitt kommer en redogörelse för tillvägagångssättet av uppsatsen att ges. Uppsatsens författare kommer ge en beskrivning av hur datafångsarbetet genomförts, bland annat med avseendet på urval och litteraturgenomgång. Slutligen kommer en diskussion föras kring uppsatsens kvalitet och etiska frågeställningar.

2.1 Vetenskapliga utgångspunkter

2.1.1 Perspektiv på forskning

Inom samhällsvetenskaplig forskning kan två stridande perspektiv antas: positivismen och hermeneutiken. Positivismen har som mål att kunna återberätta den 'faktiska' sanningen av ett fenomen genom att applicera naturvetenskapliga tillvägagångssätt även på samhällsvetenskapliga frågor. Forskare bör med det här perspektivet förlita sig på observationer och undvika inblandningen av spekulationer i sin forskning. Positivismen menar på att det skall finnas ett kausalt samband mellan variabel X och Y för att forskningen skall anses tillförlitlig. (Bryman & Bell, 2011)

Hermeneutiken är i kontrast till positivismen ett mer tolkande perspektiv med syftet att göra mening av och få en förståelse för människors beteende eller upplevelser av ett fenomen. Med det här perspektivet som utgångspunkt ämnar forskare inte skildra den 'faktiska' sanningen, utan snarare en ’upplevd’ sanning via det subjekt som står till grund för forskningen. Där positivismen vill fastställa att det finns ett samband mellan variabler, är hermeneutiken mer intresserad av vilken relation en variabel har till en annan, och hur den subjektivt upplevs. (Bryman & Bell, 2011)

Eftersom den här uppsatsens syfte är att kartlägga inställningen hos en viss användargrupp så anses det positivistiska perspektivet vara lämpligast att använda för att på så sätt mäta inställningen till den digitala valutan E-kronan bland de yngre användarna. Eftersom uppsatsen undersöker personers inställning till ämnet genom att identifiera olika typer är det relevant att försöka skildra en form av sanning. Genom kortare intervjuer med ett stort antal respondenter är det inte möjligt att försöka tolka människors beteende utan mer lämpligt att

(30)

14

genom ett positivistiskt perspektiv få fram den faktiska sanning som respondenterna i uppsatsen beskriver.

2.1.2 Teoretisk ansats

En uppsats kan enligt Bryman och Bell (2011) utgå från en induktiv respektive deduktiv ansats. Val av ansats är viktig att redogöra för eftersom det påverkar relationen mellan uppsatsens empiri och teori och därmed hur metoden utformats och tillämpats (ibid). Den här uppsatsen har främst använt sig av en induktiv ansats då författarna av uppsatsen har valt att utgå från empiriska frågeställningar och sedan applicera relaterbar teori på dessa; genom en induktiv ansats kan empirin ligga till grund för en rad nya teorier och slutsatser (Bryman & Bell, 2011). Alvesson och Sköldberg (2017:12) menar på att induktiv ansats ”utgår från en

mängd enskilda fall och hävdar att ett samband som observerats i samtliga dessa också är generellt giltigt”. Motsatsen till induktiv ansats är deduktiv ansats, där forskare väljer att

utgå från befintlig teori och försöker empiriskt att bekräfta (korrobera) alternativt förkasta (falsifiera) den hypotes som granskas (ibid). Den deduktiva ansatsen utgår från en allmän regel för att kunna förklara ett enskilt fall (Alvesson & Sköldberg, 2017). Eftersom teorin initialt inte är given i den här uppsatsen, samtidigt som intresset ligger i att kartlägga de olika användargruppernas inställning, är det uppsatsförfattarnas mening att det är lämpligast att utgå ifrån induktiv ansats.

Däremot är det viktigt att notera att relationen mellan teori och empiri kommer att vara dynamisk genom hela arbetet. Att uppsatsens författare utgått från induktiv ansats utesluter inte att den teori som väljs att applicera på det empiriska arbetet i sin tur kommer att påverka det empiriska valet. Utifrån en genomgång av befintlig litteratur och forskning i det aktuella ämnet kommer möjliga kunskapsluckor och forskningsfrågor identifieras och ligga till grund för empirin som sökes, vilket tyder på användandet av deduktiv ansats. Intervjuguiden utformades efter att en litteraturgenomgång hade gjorts och därför menar uppsatsens författare på att intervjuguiden har deduktiva inslag eftersom det även eftersträvades att försöka bekräfta en del funna teorier genom insamlingen av data och empirin.

Efter insamling av empiri relaterade uppsatsförfattarna däremot insamlingen till teori, vilket är typiska drag av induktiv ansats. Användandet av både induktiv och deduktiv ansats benämns enligt Bryman och Bell (2011) som iterativ ansats.

(31)

15 2.2 Forskningsdesign

Enligt Bryman och Bell (2011) kan en studie utgå ifrån antingen kvalitativ eller kvantitativ metod. Vidare menar författarna (ibid) att en kvalitativ metod används för att få en djupare förståelse för ett visst fenomen. En kvalitativ metod lämpar sig bäst när syftet är att förstå 'hur' eller 'varför' ett visst resultat uppstått samtidigt som metoden fokuserar mer på ord än insamling och analys av siffror (Bryman & Bell, 2011). Författarna (ibid) menar på att det finns en rad för- och nackdelar med såväl kvantitativ som kvalitativ forskningsdesign. På grund av den bredd data kvantitativ forskning genererar, kan detta metodval resultera i möjligheten att redovisa slutsatser av mer generell karaktär. Om syftet är att fastställa ett fenomen lämpar sig kvantitativ forskningsdesign bättre, men fördelen med kvalitativ forskning är att det vanligen uppfattas vara enklare att uppnå ett djup i forskningen. Därmed är det uppsatsens författares mening att kvalitativ forskningsdesign är att föredra i relation till uppsatsens syfte och problematisering. Eftersom att intresset ligger i att kartlägga vilka inställningar den valda användargruppen har gentemot ett potentiellt införande av E-kronan, är det essentiellt för uppsatsförfattarna att ta del av de subjektiva tankar och åsikter som användarna har, något som kräver en kvalitativ forskningsdesign.

Trots den huvudsakligt kvalitativa forskningsdesignen är det däremot uppsatsförfattarnas mening att det inte enbart är intressant vilka inställningar som finns hos urvalsgruppen, utan även i vilken utsträckning de olika inställningarna delas av respondenterna. Studien anses ofullständig om en kartläggning av olika inställningar görs utan att på något sätt kvantifiera hur många av respondenterna som delar en viss inställning. Därmed är det uppsatsförfattarnas mening att innehållet i den kvalitativa undersökningen bör kompletteras med en kvantitativ forskningsdesign för att kunna säga något om utfallets bredd. Genom att kvantifiera hur många av respondenterna som delar av en viss inställning, uppfylls det tänkta bidraget i större utsträckning. Dessutom blir det enklare att sätta de olika inställningarna i relation till varandra om det finns mätbara variabler att jämföra.

Bryman och Bell (2011) beskriver vidare att det finns fem olika forskningsdesigner; experimentell-, tvärsnitt-, longitudinell-, fallstudie och jämförande design. Denna uppsats genomfördes med en forskningsdesign av tvärsnittskaraktär med fokus på att kartlägga hur inställningen till E-kronan skiljer sig beroende på olika faktorer. En tvärsnittsdesign beskrivs

(32)

16

enligt Bryman och Bell (2011) som ett insamlande av data under en enda tidpunkt i samband med två eller flera faktorer som sedan undersöks för att hitta samband. Genom en tvärsnittsdesign kan författarna av uppsatsen hitta samband mellan olika faktorer och inställningen till E-kronan och därmed få en djupare förståelse för vad respondenternas inställning beror på.

2.3 Datainsamling

2.3.1 Litteraturgenomgång

Bryman och Bell (2011) menar att en litteraturgenomgång av det valda ämnet är av hög relevans, då det tillåter uppsatsens författare att tillgodose sig redan befintlig kunskap inom ämnet samtidigt som det minimerar risken att en undersökning genomförs flertalet gånger. Hart (1998:13) menar att en litteraturgenomgång kan definieras som ”ett urval av alla

tillgängliga dokument [---] om ämnet som innehåller information, idéer, data och belägg skrivna utifrån en särskild ståndpunkt i syfte att uppnå vissa mål eller uttrycka vissa uppfattningar om ämnets natur [---]”. David och Sutton (2011) menar även att en

litteraturundersökning består av dels en 'litteratursökning', dels av en analys av litteraturens innehåll och att de här delarna sker i samråd med varandra.

Vid litteraturgenomgången av denna uppsats användes sökmotorer så som Google Scholar, Libris, Scopus samt Linköpings Universitets Bibliotek. Litteraturgenomgången gjordes även genom en systematisk sökning, som enligt Rienecker och Jørgensen (2014) bör användas om litteraturen ska beröra ett specifikt ämne. Tranfield et al (2003) hävdar att en systematisk sökning bidrar till en mer trovärdig undersökning av litteraturen samt en högre kvalitet. Litteratursökningarna berörde ämnen såsom 'det kontantfria samhället', 'innovation', 'teknisk acceptans' och 'beslutsfattande'.

Litteraturen samt Internetkällor har dessutom bedömts kritiskt för att säkerställa att de kan anses trovärdiga. Detta genom att ursprungskällor har använts vid litteratursökningen i största möjliga mån för att undvika att använda feltolkningar av teorier. Dessutom har denna uppsats författare enbart använt sig av publicerade källor samt tagit hänsyn till antal citeringar. Internetkällor användes främst i bakgrund och problemdiskussion för att ge en tydligare

(33)

17

förståelse kring ämnet och dess närvaro i samhället. Genom detta kritiska förhållningssätt vid litteratursökningen samt användandet av databaserna som tidigare nämndes, anses de teorier, artiklar och forskningar som använts vara trovärdiga för uppsatsens ändamål.

2.3.2 Urval

För att möjliggöra en uppsats med representativt resultat krävs det att de som deltar i uppsatsens urval kan representera en helhet (David & Sutton, 2011). Eftersom den här uppsatsen undersöker inställningen till en digital valuta i åldersspannet 20 – 30, är det av högsta vikt att de som väljs ut i varje grupp är representativa för hela populationen i varje grupp och att ingen under- eller överrepresentation existerar i termer av kön, geografi, sysselsättning eller annan faktor.

På grund av otillgängligheten att i den här uppsatsen kartlägga och nå ut till samtliga kvinnor och män i åldern 20 – 30 i Sverige, påverkades uppsatsens val av urvalstyp. David och Sutton (2011) menar på att ett sannolikhetsurval innebär att samtliga i en population har möjlighet att bli valda, vilket inte är fallet i den här uppsatsen. Ett icke-sannolikhetsurval kan i stället tillämpas. Urvaltypen lämpar sig väl när det finns restriktioner som gör att det inte är praktiskt eller genomförbart att undersöka en spridd population (David & Sutton, 2011). För den här uppsatsen är det främst geografiska samt tidsbegränsningar som gör att ett icke-sannolikhetsurval motiveras framför ett icke-sannolikhetsurval.

Den här uppsatsen har kombinerat två urvalstyper inom kategorien för icke-sannolikhetsurval. Ett 'bekvämlighetsurval' lämpar sig när möjligheten till ett slumpurval är begränsat. Valet av metoden ska inte ses som okunnighet utan att det ofta handlar om att det finns ekonomiska, praktiska eller tidsrestriktioner som gör att undersökningen gör sig bäst med den här typen av urval. Ett exempel på den här typen av urval är att stanna intervjuobjekten på gatan för en någorlunda slumpmässig insamling av data. (Lekvall et al, 2001)

Som komplement till bekvämlighetsurval ämnade uppsatsens författare använda sig av ett kvoturval, för att säkerställa att mixen av intervjuobjekt skulle bli representativ. Genom att grunda undersökningen på bekvämlighetsurval och komplettera med kvoturval, var det den här uppsatsens mening att risken för snedvridet resultat och författarnas personliga partiskhet gentemot intervjuobjekten reduceras relativt om enbart bekvämlighetsurval hade använts.

(34)

18

Lekvall et al (2001) förklarar ett kvoturval genom en i förväg uppställd kravspecifikation av undersökningens populations sammansättning. Målet är att strukturen skall efterlikna målpopulationen och därför fastställs kvoter som genom urvalsramen sedan fylls (ibid). Det kan till exempel röra sig om hur många män respektive kvinnor, äldre respektive yngre eller hur många i varje åldersgrupp som skall ingå i undersökningen (ibid). Den här uppsatsen ämnade kvotera dels män och kvinnor, följt av en ålderskvotering, där åldersspannet 20 – 30 år skulle ha brutits ner till mindre grupperingar för att säkerställa att inte alla intervjuobjekt ligger inom samma kvartil. Vid valet av respondenter lades tonvikt vid att i så stor utsträckning som möjligt inkludera rätt personer i rätt kvotgrupp; trots detta uppnåddes en överrepresentation av åldersspannet 22 – 23 år då dessa tillsammans utgjorde 51,7 % av respondenterna. En huvudsaklig anledning till utfallet är att dessa respondenter var mer tillgängliga och exponerade för uppsatsens författare.

2.3.3 Kritik mot urval och val av respondenter

Eftersom undersökningen baserades på tämligen lättillgängliga undersökningsenheter på grund av urvalsmetoden bekvämlighetsurval menar Lekvall et al (2001) att uppmärksamhet bör riktas mot att urvalet blir missvisande eftersom alla fall eller individer i populationen inte har samma sannolikhet att bli valda. Den här uppsatsen ämnade att nå ut till män och kvinnor i åldersgruppen 20 – 30 år och intervjuobjekten har i stora drag bestått av personer som uppsatsens författare i någon mån har kontakt med för att kunna förmedla kontakt. Lekvall et al (2001) poängterar även risken för att intervjuarna utgår ifrån personer de anser vara 'lättintervjuade' och undviker potentiella intervjuobjekt om risken finns för att svårigheter uppstår. För att motverka det här, har det varit uppsatsförfattarnas mening att inte enbart inkludera intervjuobjekt i sin direkta närhet. Uppsatsens författare kontaktade exempelvis en butikskedja inom detaljhandeln och fick därigenom respondenter att medverka i undersökningen.

Totalt intervjuades 58 respondenter, jämnt fördelat mellan könen. 67,2 % hade eftergymnasial bakgrund och 48,3 % var bosatta i en storstad. Med storstad avses kommuner med minst 200 000 invånare i kommunen av vilken minst 200 000 bor i kommunens största tätort i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings definition (SKL, 2017). Genom en jämn fördelning av kvinnor och män och geografisk spridning menar den här uppsatsens

(35)

19

författare att tendenser och trender går att urskilja från resultatet. Däremot är författarna av uppsatsen väl medvetna om att ett bekvämlighetsurval gärna hade kunnat ersättas med någon form av sannolikhetsurval för att öka överförbarheten och validiteten för undersökningen om den möjligheten hade funnits. Om spridningen i undersökningen och fördelningen av åldrar hade varit större hade uppsatsens överförbarhet och äkthet kunnat styrkas i en större utsträckning. Särskild kritik bör riktas åt överrepresentationen av åldrarna eftersom inställningen till E-kronan med stor sannolikhet är beroende av erfarenheter och kunskap som de äldre respondenterna potentiellt besitter mer av än de yngre. Av den anledningen går det inte att urskilja om det finns olikheter i åldrarna. Samtidigt kan det tänkas att de yngre relativt äldre har lättare att tillgodose sig ny teknik vilket gör deras åsikter än mer relevanta. Vittnesmålen kan därmed vara baserade på bristande grunder, vilket även kommer att påverka de slutsatser som kan dras från den insamlade empirin.

2.3.4 Intervjuer

Uppsatsens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Målet var att föra kortare intervjuer med ett så stort antal personer som möjligt. Enligt Bryman och Bell (2011) är kvalitativa intervjuer den mest förekommande metoden bland forskare och det är dess flexibilitet som gör den så attraktiv, vilket även är anledningen till denna uppsats val av empiriinsamling. Detta då uppsatsförfattarna ville inneha möjligheten till följdfrågor samt försäkra sig om att intervjupersonerna förstod sig på ämnet innan de besvarade frågorna för att få en ärlig och sann åsikt.

Vid kvalitativa intervjuer finns olika typer av intervjuer att använda sig av; exempelvis ostrukturerade, strukturerade samt semistrukturerade (Bryman & Bell, 2011). Vid en ostrukturerad intervju får intervjupersonen ofta associera fritt och forskaren använder sig främst enbart av några få anteckningar (ibid). Vid en semistrukturerad intervju använder sig däremot forskaren av en så kallad 'intervjuguide', vilken fungerar som en lista över de teman som ska beröras (Bryman & Bell, 2011). Även en strukturerad intervju använder sig av en intervjuguide, dock innebär skillnaden att intervjun vid strukturerade intervjuer följer intervjuguiden helt medan den vid semistrukturerade används mer som grund till ämnena (ibid). Författarna av denna uppsats använder sig av semistrukturerade intervjuer, då en intervjuguide främst stått som grund för samtalen under intervjuerna. Dock är den första

(36)

20

delen av intervjuguiden bestående av slutna frågor vilket kan liknas med en mer strukturerad form av intervju. Därefter innefattar den andra andelen mer öppna frågor vilket hör bättre samman med en semistrukturerad intervju. Det är dock i forskningsarbetet flera författare inblandade och av den anledningen mer användbart med en semistrukturerad intervju för att intervjuerna ska ha samma utgångspunkt trots att intervjuaren kan variera (Bryman & Bell, 2011). Det är uppsatsförfattarnas mening att den första delen i intervjuguiden kan kopplas till den kvantifierbara delen i uppsatsen medan den andra delen kan kopplas till den kvalitativa delen.

De semistrukturerade intervjuerna som genomfördes pågick i 8 – 20 minuter med varje intervjuperson där intervjuguiden inledde med att kontrollera att personen i fråga hade förstått ämnet och dess innebörd. En kortare beskrivning av E-kronan och dess potentiella upplägg och konsekvenser för samhället stod med och innan intervjun sattes igång var det författarnas mening att säkerställa att samtliga intervjuobjekt hade samma bakgrundsinformation om ämnet. Utan den här inledande beskrivningen riskerade uppsatsen få felaktiga svar eftersom alla inte är insatta i ämnet i samma utsträckning och därför förelåg en risk att svaren kunde baseras på felaktiga grunder. Däremot bör det uppmärksammas att innehållet i bakgrundsinformationen är subjektivt utvalt av uppsatsförfattarna, vilket betyder att informationen skulle kunna ha blivit riktad åt ett visst håll omedvetet. För att minimera risken för det här ämnade uppsatsförfattarna att enbart skildra anledningarna till att projektet satts igång samt vilka potentiella skillnader E-kronan skulle ha gentemot alternativa betalmedel. Till diskussion hör också att tillförlitligheten till den som förser intervjuobjekten med information påverkar hur informationen mottas, vilket innebär att uppsatsförfattarnas ställning kan ha påverkat hur informationen togs emot av intervjuobjekten.

Intervjuguiden innefattade som tidigare nämnt ett antal frågor med en del öppna frågor såväl som en del slutna. Alvesson (2011) styrker detta upplägg eftersom det ger intervjupersonerna möjligheten till 'fördjupning' och 'utvikning'. Guiden erbjuder intervjuaren något att utgå ifrån, men det är uppsatsens författares mening att målet är att intervjuaren tillsammans med intervjuobjektet utvecklar en dynamisk interaktion och därför möjliggörs följdfrågor som inte står med i guiden initialt. Det intressanta för uppsatsen är hur användare förhåller sig till, och

(37)

21

vilken inställning de har gentemot den digitala valutan och av den anledningen är det av yttersta vikt att intervjuobjekten tillåts utveckla svaren fritt.

Intervjuerna hade till viss del olika karaktär. Majoriteten genomfördes via en personlig intervju där intervjupersonen och forskare samtalade ansikte-mot-ansikte, vilket ger utrymme till att försäkra sig om att ingen i rummet misstolkar något en annan säger (David & Sutton, 2011). Däremot är intervjun en social interaktion där potentiella negativa konsekvenser kan uppstå (ibid). Situationen kan av intervjuobjektet upplevas som obekväm, speciellt om intervjuobjektet anser att det finns skillnader i dennes och uppsatsförfattarnas ställning (ibid). Det här kan komma påverka hur och vad intervjuobjektet svarar i intervjun (ibid). För att motverka det här har intervjuerna hållits i neutrala miljöer så som i universitetsbyggnader och målet var att uppsatsens båda författare skulle medverka på samtliga intervjuer för att minimera att spänning uppstår, något som författarna (ibid) menar på är en metod för att reducera påverkan på intervjuobjektets svar. Vid dessa intervjuer hade den ena uppsatsförfattaren huvudsakligt ansvar över intervjun och förde den framåt medan den andra satt med som kontrollant. Kontrollanten tilläts även flika in med följdfrågor om det ansågs lämpligt i sammanhanget. Däremot var båda uppsatsförfattarnas närvaro inte möjlig vid samtliga intervjuer och av den anledningen kunde detta inte fullföljas. Författarna av denna uppsats var noggranna med att behålla en neutral inställning och verka positivt på varje svar som gavs för att uppmuntra respondenterna att utveckla sina tankar och vara bekväma i frågorna. Ifall respondenterna känt sig obekväma i intervjuerna kan detta ha en påverkan på deras svar eftersom de inte vågat uttrycka sina riktiga tankar och inställning till E-kronan, något som även kan komma påverka analysen negativt. Uppsatsförfattarna ämnade motverka situationen i den mån som var möjligt genom att säkerställa att de innan intervjun kände sig bekväma att svara på alla frågor.

Då författarna av denna uppsats ville inneha ett urval med geografisk bredd och därför intervjuade personer från andra städer behövdes en del intervjuer genomföras via telefon på grund av fysisk distans. Enligt Bryman och Bell (2011) finns både för- och nackdelar med att använda sig av telefonintervjuer. Framförallt kan det i vissa fall vara enklare för intervjupersonen att svara på känsligare frågor via telefon jämfört med en direkt intervju (ibid). Vid en telefonintervju uppfattar forskaren dock inte intervjupersonens kroppsspråk

(38)

22

och går därmed miste om hur personen reagerar på en viss fråga (Bryman & Bell, 2011). Däremot är det uppsatsförfattarnas mening att gå miste om kroppsspråk inte innebär större konsekvenser för utfallet av undersökningen och av den anledningen ansågs telefonintervjuer inte vara ett större problem inför analysen av uppsatsen.

Innan genomförandet av intervjuerna testades intervjuguiden på ett sedan tidigare val av testpersoner för att säkerställa kvaliteten på intervjuerna. Därefter kunde intervjuguiden finjusteras innan den användes på de slutgiltiga intervjuerna.

Bryman och Bell (2011) påpekar att inspelning av intervjuer är av hög relevans, då det fångar vad intervjupersonen säger och hur de säger det; detta för att vid analysen inte riskera att förvränga en intervju. En inspelning kan dock göra intervjupersonerna nervösa och få dem att begränsa eller alternera sitt ordval (ibid). Däremot är samtliga intervjupersoner anonyma i uppsatsen, något som informerades om före intervjuns start. Syftet med anonymiteten är att skapa en trygghet för intervjuobjektet att kunna säga sitt uppriktiga svar. Uppsatsförfattarna frågade samtliga intervjupersoner om de godkände en inspelning, vilket även samtliga gjorde. Uppsatsförfattarna agerade intervjuare på lika många intervjuer var och samtliga transkriberades därefter av författaren som inte genomfört intervjun.

Eftersom det alltid var en av författarna som intervjuade, kan inte en fullständig likhet säkerställas på intervjuerna. Uppsatsförfattarna följde visserligen en intervjuguide men flexibla följdfrågor ställdes, vilket skiljer intervjuerna åt till viss del. Författarna av uppsatsen transkriberade varandras intervjuer för att kunna delta vid all empiriinsamling. Intervjupersonerna har även erbjudits möjligheten att ta del av resultatet samt sitt enskilda svar för att säkerställa att inget svar misstolkats eller förvrängts av uppsatsens författare. I och med anonymiteten ansågs inspelningen av intervjuer inte förhindra intervjupersonerna att ändra sin inställning eller ordval. Att intervjuerna var flexibla anses inte ha medfört större konsekvenser utan enbart medfört mer fakta kring deras inställning och djupare förklaringar. Naturligtvis kan detta ge en missvisande bild i analysen då inte samtliga respondenter fått samma följdfrågor; däremot anses de följdfrågor som ställts vara nödvändiga för att få en helhetsbild av respondentens inställning.

(39)

23

2.3.5 Kompletterande intervju

E-kronan är idag i ett tidigt skede och den information som finns att hitta existerar främst i Riksbankens första delrapport. Av den anledningen har en kompletterande intervju genomförts tillsammans med två koordinatorer för projektet om E-kronan på Riksbanken. Genom den kompletterande intervjun fick uppsatsförfattarna en djupare förklaring av ämnet för att säkerställa att informationen var korrekt och uppdaterad. Innehållet i den kompletterande intervjun bidrog till bakgrunden och ge tyngd åt problemformuleringen. Intervjun fungerade som en grund för djupare förståelse för uppsatsförfattarna.

Enligt Alvesson (2011) är det i en del studier meningsfullt att använda sig av kompletterande intervjuer. En av anledningarna är att komma åt kunskap om ämnet som har direkt relevans för grupperna eller personerna som undersöks (ibid), vilket är syftet med denna uppsats kompletterande intervju. Intervjun med koordinatorerna på Riksbanken utfördes som en semistrukterad intervju, där en intervjuguide följdes. Författarna behöll sig dock friheten att även ställa följdfrågor under intervjun som inte följde intervjuguiden. Intervjun var av personlig karaktär och spelades in för att minska risken av feltolkningar (David & Sutton, 2011; Bryman & Bell, 2011).

2.4 Uppsatsens kvalitet

För att säkerställa uppsatsens kvalitet bör en rad kriterier uppfyllas. Vanligtvis används ’reliabilitet’ och ’validitet’ som kvalitetskriterier, där reliabilitet redogör för huruvida uppsatsen skulle bli densamma vid ett nytt genomförande eller om den påverkats av slumpmässiga faktorer. Med hjälp av validiteten försöker forskaren mäta att det som ämnas undersökas faktiskt är det som undersöks. Validitet kan vidare delas upp i intern och extern validitet, där extern validitet även inkluderar graden av generaliserbarhet i mätningarna som gjorts. Intern validitet utvärderar i stället om det som ämnats mätas faktiskt mäts. Däremot har det förts en diskussion huruvida reliabilitet och validitet är lämpat för kvalitativa uppsatser, då kriterierna historiskt sett är framtagna för uppsatser av kvantitativ natur. (Bryman & Bell, 2011)

Lincoln och Guba (1985) menar på att alternativa kriterier bör tillämpas för uppsatser av kvalitativ natur. Bryman och Bell (2011) använder sig av 'trovärdighet' och 'äkthet' som