• No results found

Ortnamnen i Skaraborgs län_Vadsbo härad

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ortnamnen i Skaraborgs län_Vadsbo härad"

Copied!
172
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SVERIGES ORTNAMN

ORTNAMNEN 1

SKARABORGS LÄN

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA

AV KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN DEL XI: 1

VADSBO HÄRAD

NORRA DELEN TERRITORIELLA NAMN AV IVAR LUNDAHL

(2)

Förkortningar:

Almquist, Lokalförvaltn.=Almquist, Joh. Ax., Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630. 1-4. Sthm 1917 -23.

ANF=Arkiv för nordisk filologi.

Ann. Dan.= Annales Danici medii Kbhn 1920.

b.=början av.

B /6=Kopiebok av Lars Sparre i RA, skri-ven omkr. m. 1600t.

bek =Beskrivning till ekonomiska kartan över Skaraborgs län.

Bergsh.=Pergamentsbrev i Bergshammars- samlingen, i RA.

best.=bestämd.

C = Handskriven jordebok i RA. Siffran anger jordebokens nummer.

D // =Vadstena klosters jordebok 1447, i RA.

D /2= Vadstena klosters jordebok 1502, i RA.

da.= dansk (t) , danska.

Da.I11.=Danske Magazin indeholdende Bi-drag tu l den Danske Histories og det Danske Sprogs Oplysning. 1-. Kbhn 1745-.

Danm. Stedn.=Danmarks Stednavne udg. af Stednavneudvalget. 1-. Kbhn 1922-.

DaRA-= (dipl. i) Danska riksarkivet i Kö-penhamn.

DelaGard. Arch.=Dela Gardiska Archivet eller Handlingar ur Grefl. Dela-Gar-diska Bibliotheket på Löberöd. 1-20. Sthm och Lund 1831-1843.

dial.= dialekt (er) .

Diarium Gy11.=Diarium Gyllenianum eller Petrus Magni Gyllenii dagbok 1622-1667 . . utg. gm Reinh. Hausen. Hfors 1882.

dipl.=diplom.

DN =Diplomatarium Norvegicum. 1847 ff.

e.=efter. eg.=egentligen.

ek=Ekonomisk karta över Skaraborgs län. Erikskr.=Erikskrönikan utg. av Rolf

Pip-ping, cit. efter vers. (FSS 47. Upps. 1921.)

I.= femininum; följande; förra.

fda.= forndansk (t) , forndanska.

f eng. =fornengelsk (t) , fornengelska.

fhtg.=fornhögtysk (t) , fornhögtyska.

fltg.=fornlägtysk (t) , fornlågtyska. FMU=Finlands medeltidsurkunder .. utg.

gm R. Hausen. 1-8. Hfors 1910-35.

fno.-=fornnorsk(t) , fornnorska.

f ol. = f olio.

fr= frälse.

Friberg, Studier=Friberg, S., Studier över ortnamnen i Kållands härad. Akad. avh. Upps. 1938.

fsv.= fornsvensk (t) , fornsvenska.

fvn..-= fornvästnordisk (t) , fornvästnordiska.

fvästg.=fornvästgötsk (t) , fornvästgötska.

G= Generalstabens karta över Sverige.

g., ggr=gången, gånger.

G I:s reg.=Konung Gustaf den förstes re-gistratur 1-29. Sthm 1861-1918.

got.= gotisk(t), gotiska.

gotl.= gotländsk (t) , gotländska.

Götlind, Västerg. fo/km.=Götlind, J., Väs-tergötlands folkmål. 1-3. 1940 ff.

( =Skr. utg. av K. Gustav Adolfs Akad. f. folklivsforskning. 6.)

H., h.=härad (i namncitat); hälften.

Hadorph, Rimkr.= Två gambla svenske rijmkrönikor. 2. Sthm 1676.

hd= härad.

Hellquist, Et. ordb.= Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist, 2:a uppl. Lund 1939.

Hellquist, Sjön. =Studier öfver de svenska sjönamnen af Elof Hellquist. Sthm 1903--06. (SL XX). HH=Historiska handlingar. 1-. Sthm 1861 ff. hmn=hemman. HSkH=Handlingar rör. Skandinaviens historia 1-40. Sthm 1816 60.

jb=jordeboken, jbr= jordeböcker. I hu-vudsak ha jordeböcker för följande år använts: 1540, 1545, 1552, 1559, 1572, 1590, 1600, 1611, 1629, 1641, 1685, 1715, 1725, 1795, 1825, 1874. jr =jordregistret. K., k. =kyrka (i namncitat). KA= Kammararkivet.

Kahn, Boh. resa=Pehr Kalms Wästgötha och bahusländska resa förrättad år 1742. Sthm 1746.

Karlskr.=Sv. medeltidens rim-krönikor, 2. Nya eller Karls-Krönikan, utg. av G. E. Klemming. Sthm 1866.

kb =kyrkbok.

kcjb= konceptjordeboken 1858.

Klingspor o. Schlegel, Bil.=Bilaga till C. A. Klingspor och B. Schlegel, Svenska slott, Engsö. Sthm 1877.

kr-=krono. L.=Lilla (i namn). /. = län.

led.= leden.

Iht(r)= lägenhet (er) .

Lignell, Dal=Lignell, And., Beskrifning öf-ver Grefskapet Dal. Sthm 1851-52.

Liljegren, L. v. Engeströms pb=Förteckn. öfver en samling af permbref uti .. grefve Lars von Engeströms biblio-thek uppsatt af Joh. G. Liljegren. Sthm 1819.

Lind, Personbin.= Norsk-isländska person- binamn från medeltiden. Saml, ock utg. .. av E. H. Lind. Upps. 1920-21.

(3)

SVERIGES ORTNAMN

ORTNAMNEN

1

SKARABORGS LÄN

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA

AV KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN DEL XI: 1

VADSBO HÄRAD

NORRA DELEN TERRITORIELLA NAMN AV IVAR LUNDAHL

(4)

Manuskriptet till beskrivningen av ortnamnen i Vadsbo härad, norra delen, har utarbetats av professor emer. Ivar Lundahl, som även själv utfört excerperingen av jordeböcker och tiondelängder. Arbetet har granskats i manuskript och korrektur av professor emer. Jöran Sahlgren och professor Harry Ståhl samt i korrektur av arkivchef Helge Lindberg och kammarrådet Nils Edling. Det medeltida handskrifts-materialet har kontrollerats av arkivarie Allan Rostvik. I arbetet med utredigering och korrekturläsning har deltagit e. amanuens Greta Löfgren, som även upprättat registret. Kamerala förändringar efter den 30 juni 1936, då jordeboken i huvudsak upphörde att föras, ha i allmänhet ej iakttagits. Detta gäller särskilt redovisningen för gårdarna inom de olika byarna. I den borgerligt kommunala indelningen fr.o.m. 1952 motsvaras kommunen Amnehärad av socknen Amnehärad, Hasslerör av sock-narna Berga, Enåsa, Färed, Hassle och Torsö, lova av socksock-narna Hova och Älgarås,

Lyrestad av socknen Lyrestad, Töreboda köping av socknarna Björkäng, Bäck

och Fredsberg samt Ullervad av socknarna Ek, Ekby, Ullervad och Utby i norra delen av häradet och Låstad, Odensåker och Tidavad i södra delen. Till Mariestads

stad hör Leksbergs socken. Björsäters socken bildar tillsammans med Bredsäters

och Lugnås socknar i Kinne härad Lugnds kommun. Finnerödja socken hör, liksom Tiveds socken i södra delen av häradet, fr.o.m. 1967 till Laxå köping i Örebro län.

LUND 1969

(5)

Vadsbo härad

vcisbo. Inbyggarnamn: Vadsbölingar(na) dtsb4hga, våsbialga best. och obest. pl.

Häradet var under medeltiden av något större omfattning än nu, i det att nuvarande Södra Råda socken i Visnums härad i Värmland då tillhörde häradet. Enligt äldre västgötalagen hade det 53 kyrkor. Det

har fått sitt namn efter ett av de åtta s.k. bon, dvs. förvaltningsdistrikt,

vari landskapet enligt äldre västgötalagen var indelat och som i sin tur

var uppkallat efter den gamla kungsgården Vad (Vak o.m. 1200t VGL

s. 194), motsvarande byn Vad eller en del därav i Vads socken. Vadsbo var det enda härad, som utgjorde ett helt bo. Kring mitten av 1400-talet var häradet uppdelat mellan två häradshövdingar, av vilka den ene

1462 höll ting i Vad med östra länit (B 16 fol. 347). Se Stu s. 177 med

not 2. I likhet med de övriga större häraderna i Västergötland var Vadsbo under medeltiden i judiciellt hänseende indelat i fjärdingar, men vår kännedom om dessa är ringa och ofullständig och bygger på en enda källa, ett räfstetingsbrev av den 10 febr. 1397, tryckt hos Styffe,

Bidr. 2 nr 21. Endast tre av fjärdingarna äro där nämnda: Biergs

fler-thung, Frösfierthung och Alstade fierthung. Inom den första, som tyd-ligen har namn efter Bergs by och socken, omtalas socknarna Amne-härad, Berg, Bäck, Böja, Ek, Fredsberg, Hassle och Utby. Inom den

andra, vars namn troligen är en förkortning för *Frösvifiärdhung,

inne-hållande by- och sockennamnet Frösve (se detta), nämnas Binnebergs,

Flistads och Horns socknar. Såsom hörande till den tredje, vars namn

synes innehålla ett fornvästgötskt ortnamn *Alstadhir, omtalas

sock-narna Bällefors, Fägre, Götlunda, Hjälstad, Säckestad (nu ingående i Trästena socken), Trästena och Väring. Namnet sammanhänger

uppen-barligen med det Alstad, i dialektuttalet <tsk, som är namn på en

hemmansdel av Gnet nr 2 i Hjälstads socken och på hela trakten däromkring. Att sistnämnda namn är gammalt framgår av att det

anträffas på äldre kartor. På kartan P 147-4:1 av år 1695 finner man

Ahlsta Torpet, ett torp till Hjälstads prästgård, samt söder därom Ahlsta Engen, tillhörande Moholms gård i den angränsande Mo socken. Den

nämnda hemmansdelen skrives Ahlstad på kartan P 182-4: 6 av år

1842-44. Allt detta pekar med stor bestämdhet på den tidigare före-komsten av en bebyggelse, gård eller by, med ett namn motsvarande

det anförda. Den fornsvenska grundformen torde ha varit *Alastadhir,

innehållande som f. led gen. av fsv. mansnamnet Ale och som s. led

den i ortnamn vanliga pluralformen av stad, möjligen i betydelsen

'bo-plats'. Alsta(d) finns på flera håll som bynamn.

Namnformer före 1540: per Vazboo 1278 SD 1:535 avskr. in

Waz-bo 1294 SD 2:181 or. VasWaz-bo UaszWaz-bo sl. 1200t VGL s. 69, 74 in Vazba 1304 SD 2:430 or. jn Vasbo 1316 SD 3: 277 avskr. in Wadzbo 1318 SD 3:391 avskr. in Wazbo 1343 SD 5: 188 avskr. [I Uaszbo] o. 1350 VGL

(6)

4

s. 74, not 2 in prouincia Vatzbo 1352 SD 6: 391 or. i Vazbo 1355 SD 6: 581 or. i Wadzboo häradhe 1377 8/9 RAP or. j Watzbo 1386 22/3 RAP or. ij Wadzbo 1389 29/8 RAP or. de prouincia Wazbo 1397 5/2

RAP or. Wazstbo härith aff Wazbo 1397 10/2 DaRA or. Watzbo (2 ggr)

1397 12/2 DaRA or. j Watzbo (2 ggr) j samme Watzbo 1397 15/2 DaRA or. in Watzbo in Watzboo o. 1397 Vft I: 4-5, s. 61, 62 avskr. i Watzbo 1397 B 16 fol. 409 i Vazsbo 1399 25/3 RAP or. i Wazbo 1403 SDns 218 or. ij Vazbooheredh ij Wazboo 1404 SDns 1: 342, 360 or. i Watz-bo häredhe 1407 SDns 1: 685 or. i WatzWatz-bo innan WatzWatz-bo 1409 SDns

117 or. i Wazbo, i Wazbo häredhe 1410 SDns 2: 259, 336 or. i Vazbo häridhe 1411 SDns 2: 362 or. i Watzbo häredhe [i Wadzbro] 1412 SDns 2:522, 577 or. i Watzbo . häredhe i Watzbo (2 ggr) 1413 SDns 2:591, 697 or. i Wadzboo 1415 SDns 3: 11 avskr. i Wadzbo 1417 SDns 3: 269 or. i Watzbo härade 1417 SDns 3: 273 avskr. i Wassbo heredhe i Wasbo 1419 SDns 3:419, 527 avskr. i Wadzbo (2 ggr) 1420 SDns 3:594 or. j Wadzbo häradhe 1421 2/8 RAP or. i Vazbo 1422 15-22/8 RAP or. J Wassbo hered 1422 B 16 fol. 37 i Wadzbohäredh 1426 10/4 RAP or. i Wadzboo (2 ggr, 2 olika brev) 1434 16/7 RAP or. j Vadzbo 1439 2/5 RAP or. i Watzboo häradhe 1439 1/8 RAP or. j Wadzbo (2 ggr) 1440 14/2 RAP or. i Wadzbo 1442 2/8 RAP or. (Westman, Kungsådreinst. s. 12) i Wazbo 1443 13/2 RAP or. j Wadzbo 1445 14/12 RAP or. i Watz-boo 1446 29/12 RAP or. Wathzbo H. 1446 Rep nr 7572 a i Watzbo häridhe 1447 8-13/10 RAP or. [Wässtboo härat Vässtboo hårat 1447 D 11 fol. 57, 58] i Wadzbo häradhe 1447 B 16 fol. 176 i Wadzbo i Watz-boo (2 ggr) 1448 B 16 fol. 178, 393, 394 i Wadzbo 1449 B 16 fol. 179 i Watzbo 1452 B 16 fol. 396 [j Wadhbo 1454 21/3 RAP or.] i Watzbo 1454 B 16 fol. 396 j Wadzboo Vadzbohereth 1455 Åke Ax:s jb fol. 6 j Wadzbo j forna Wadzbo 1456 11/6 RAP or. i Watzbo 1457 B 16 fol. 463 i Wazbo härade i Watzbo(o) 1458 B 16 fol. 235, 346, 432 a j Wadz-bo 1459 12/11 RAP or. i WazsWadz-bo 1460 Skokl. or. i WatzWadz-bo 1462 B 16 fol. 237, 347, 348, 467 i Watzbo 1463 B 16 fol. 468 j Wadzbo 1463 28/4 RAP or. j Watzbo 1463 13/11 RAP or. j Wathzbo (2 ggr) 1464 27/10 RAP or. j Watzboo 1465 U.U. C 32 fol. 33 Vatzboo härat 1466 U.U. C 32 fol. 37 Wadzbo 1468 B 16 fol. 240 i Wadzbo 1469 2/11 RAP or. j Watzbo 1469 13/12 RAP or. 1470t C 4 fol. 12 (2 ggr) j Watzboo 1471 23/2 RAP or. j Wadzbo 1471 6/3 RAP or. i Watzboo 1473 u.d. U.U. or. I Vasboo häredhe 1476 14/3 RAP or. i Wasboo 1476 20/9 U.U. or. i Wassbo 1476 Vft II: 8-9, s. 139 regest från 1561 Vasboo Wasbo Vasbo 1477 Proc. Kat. s. 139, 172, 173 or. Wadzbo häradh 1478 B 16 fol. 242 Watzboo Härat 1480 Vkjb KA fol. 43 i Vadzboo 1482 3/3 RAP or. Vasbo hörd t 1482 C 23 fol. 8 i Vasbo 1483 8/7 RAP or. i Wadzboo heradh 1486 13/10 RAP or. Watzbo (2 ggr) aff Watzboo 1488 C 24 fol. 5, 6, 33 i Wasboo 1489 15/8 RAP or. j Wasbo 1489 16/8 U.U. or.

I Vatzboo härat 1490 31/7 RAP or. Vaassboo heret Vasboo heret 1490

C 24 fol. 40 i Vadzbo 1491 14/9 RAP or. i Vatzbo 1493 10/8 RAP or. j Wadzbo 1493 1/11 RAP or. j Wadsboo 1494 10/2 Bergsh. or. i Watzs-boo 1494 4/3 RAP or. i WadzWatzs-boo 1494 11/3 RAP or. Vasbo häradh 1494? Vinsarpsjb or. j Wadzboo 1495 29/3 RAP or. i Watzbohereth 1497 30/7 RAP or. j Waszbo j Watzbo 1497 DN 9: 401 or. Watzbo 1497? HSkH 18: 189 avskr. i Wassbo i Watzbo 1497 Da.M. III: 2, s. 27 or. Watzboo 1499 FMU 6: 143 avskr. i Wadzboo 1499 31/10 RAP or. y Wassbo si. medelt. C 13 fol. 6 j Vasbo i Wasbo si. medelt. C 39 fol. 4 Waszbo herredh 1500 DN 16: 373 avskr. i Watzbo b. 1500t SRS III: 2, s. 118

(7)

5 avskr. fran Watzbo 1501 Styffe, Bidr. 4: 261 or. i Vatzboo 1502 Styffe, Bidr. 4: 315 or. Watzbo herrat 1502 D 12 fol. 139 i Wasbo 1503 3/7 U.U. or. Wadzbohäradhe 1504 MIKE 19: 22 avskr. till Vadzbo 1506 HSkH 20: 43 avskr. Watzbo 1507 22/8 RAP or. off Vadzbo i Vadzbo u.å. [1507 18/2] Pers, Mora sn 2: 247 or. i Watzboo i Vassboo i Wadsbo i Wadzbo i Vadzbo 1508 Styffe, Bidr. 5: 242, 294 or. aff Wadzboo 1509 14/6 Pers, Mora sn 2: 342 or. i Vasboo 1510 Styffe, Bidr. 5: 420 or. aff Vatsbo 1511 Styffe, Bidr. 5: 433 or. i Vadzboo 1512 NMU 1: 160 or. j Watzboo 1515 NMU 1: 161 or. i Wasbo. . herred 1517 Styffe, Bidr. 5: 586 or. Waszbo Wasbo 1520 Hadorph, Rimkr. 2: 453, 454 or. aff Vassboo 1521 Vft II: 1, s. 12 konc. aff Vasbo i Vasbo (2 ggr) i Vassbo ij Vasbo 1521 Vft II: 1, s. 16, 18, 19, 20 Vthii Vasboo vthi Wassboo wtij Vasboo alth Vasboo wthij Vasboo I Wadzbo 1526 G I:s reg. 3: 199, 211, 233, 242, 290, 346 j Vadzsbo j Vadzbo aff Vadzbo Vadzbo vtj Vas-bo 1527 G I:s reg. 4: 72, 126, 236, 265 ij WasVas-boo VadsVas-bo VadsVas-bo fogote Vasbo fogte 1528 G I:s reg. 5:118, 125, 145, 187 Vadsbo i Vasbo aff Vasboo j Wasboo i Vasboo 1529 G I:s reg. 6: 177, 194, 206, 223, 260, 310 i Wadzbo 1530 G I:s reg. 7:75 Vadzbo Vaszbo j Vassbo i Vasbo 1530 HH 11:4, 6, 43, 118, 143 avskr. Vadzboo 1530 Almquist, Lokal-förvaltn. 3: 148 or. Till Wadzbo j Wadzbo i Wasbo 1532 G I:s reg. 8: 25, 146 j Waszbo y Vasbo 1533 G I:s reg. 8: 253, 9: 349 i Vasbo 1535 G I:s reg. 10: 378 på Vaszbo herade i Vaszbo 1536 G I:s reg. 11:8, 12 i Vasz-boo i VadzVasz-boo 1537 G I:s reg. 11:251, 255 i Vasbo 1537 HH 3:8 or. Tiil Vadzboo i Vasboo herrade 1539 G I:s reg. 12: 194.

Jordeboksformer fr.o.m. 1540: Vatzbo 1540 Wasbo 1545 Vadzbo 1552 Wasbo 1559 Vasbo H. 1564 Wasbo H. 1572 Wasbo 1682 Wadzboo H. 1690 Wadzbo H. 1600 Wassbo H. 1611 Wasboo H. 1629 Wadzbo H. 1641 Wassboo H. 1685 Wassbo H. 1715 Wassboo 1725 Wadsbo H. 1795

1825 Vadsbo H. 1874.

Övriga namnformer: Vadzbo 1540 Skjb 2 Vadzboo 1546 Wasbo 1554 tl.

(8)

Amnehärad

etlynah&ra. Inbyggarnamn: Ambor åmbår eller Amnehäringar etmnahiprigar

Socknen var under reformationstiden moderförsamling i Amne-härads gäll, vartill som annex hörde Råda socken, nu Södra Råda i Värmland. Sockennamnet, vilket är ett av de ytterst få västgötska sockennamn, som icke äro lånade från någon gård eller by inom

sock-nen, betyder 'bygden vid Am(p)n'. F. led. är urspr. gen. *Am(p)nar

av Am(p)n, som är det fsv. namnet på Gullspångsälven. S. led, är ordet härad, vilket här liksom i sockennamnet Upphärad i Flundre härad,

Älvsb. 1., har betydelsen 'bygd'. Se S. Tunberg, Studier rörande Skandi-naviens äldsta politiska indelning s. 49.

Namnformer före 1540: Amneherad 1248 SD 1: 337 avskr.

Ampna-herad AmpnAmpna-herad 1249 SD 1:338 avskr. Ampnäheret 1346 SD 5:587 or. Ampnaherad 1346 SD 5:587 or. (annat brev) Amnäheret 1348 SD 6:43 or. Ampnhereth 1386 22/3 RAP or. Afnahäridhz sokn 1389 5/12 RAP or. j Aghn 1397 17/1 DaRA or. Amnehäritz sokn, j Amnehärith 1397 10/2 DaRA or. Ampnahäreth sochn. 1410 SDns 2:258 or. Ampnahärädz sokn 1413 SDns 2: 678 or. Ampnaheredh sokn 1415 SDns 3: 35 or. Agneheret, Agne soghen 1455 Åke Ax:s jb fol. 6 Ampnahered Ampnahered 1456 8/6 RAP or. Anghna herrat 1460 1/2 RAP or. Aghnaherade soghen 1463 20/5 RAP or. Agnahäreth 1463 13/11 RAP or. Anpnaheradz sokn 1469 13/12 RAP or. Ampna sokn Ampnaherades sokn 1469 20/12 RAP or. Anpnaherades sokn 1469 23/12 i vid. 1493-1503 Angneheredh 1470t C 4 fol. 12 Ampnahäradh 1479 3/10 RAP or. ta Anpna herede ex Ampna herede 1511 Styffe, Bidr. 5:436, 438 or.

Jordeboksformer fr.o.m. 1540: Amneherrat 1540 Amnaherrade

1552 Amna herad s. 1559 Amnaheradhz S. 1564 Ampne Heradz 1572 Amnahäradt S. 1590 Annie Herad S. 1629 Amne Häradsz S. 1641 Amnehäradz S. 1685 Amnehärad S. 1715 Amnehärads S. 1795 1825

1874.

Övriga namnformer: Amnaheratz k. 1540 Skjb 55 [Anne] s. 1544

G I:s reg. 16: 735 Amnaherede . . s. Almquist, Lokalförvaltn. 3: 191 or. Ampnahäradt 1544 Vft I: 8-9, s. 110 Amnahäratz s. 1546 Amneherrettz S. 1554 Amnahärat 1566 Amnahärath S. 1574 Amheherattz S. 1600 tl.

1 Abbeland capicin äng sk. — Abbelandsmåsen 1815 Abbelands

Måse 1825 Abelandsmosse 1874 jb. ^, Första g. jb 1815 lht kr. F. led. är oklar.

1 Aleberga torp sk. — Aleberga 1874 jb. ••••• Första g. jb 1874. Angsundet ågsått. — Ängsund 1590 1600 Angsundh Enngesundh

1611 Angersund [Ensund] 1629 Angersundh Engesundh 1641 Enge-sundh 1685 1715 Ängesund 1725 1795 Angesund 1825 Ängesund 1874 jb

(9)

Vadsbo hd: Amnehärads sn 7 Angsundet 1959 jr. — Ang. unett 1600 tl. Jb 1590 upptager två

frälsetorp. Huruvida f. led. urspr. är Ang- eller Anger- är ovisst. I förra fallet föreligger det fsv. adj. *ang- 'trång', som ligger till grund för sv. dial. ång med samma betydelse, i senare fallet det endast i ortnamn (t.ex. Angermanna land, nu Ångermanland) uppvisade fsv. subst. *anger 'vik' (fvn. angr i ortnamn). Byn ligger vid en vik av sjön Skagern, som västsydväst om byn smalnar till ett trångt sund. Beträf-fande den i dialektuttalet uteblivna övergången av a till d framför ng se Götlind, Västerg. folkm. 1, s. 100 Anm.

2 1/4 fr. 3 1/4 fr.

1 Backen bickan 1/2 fr. — ?Backegarden 1473 21/9 RAP or. — Backe 1540 Backa 1545-1564 Backe 1572 Backa 1590 Baka 1600 1611 Backa 1629 Baaka 1641 Backa 1685 Backen 1715 Backa 1725 Backen 1795 1825 1874 jb. — Backa 1546 Backen(n) 1554 1566 Backan 1574 1600 tl. ". Första g. jb 1540 skattehmn, jb 1559 upptaget som 1 mtl. 1 Barnekärret ktna§hat äng sk. Binamn: Mysten måsta.— Barne-kjerret 1815 BaneBarne-kjerret 1825 Barnekärret 1874 jb. "- Första g. jb 1815 lht kr. Ett barn har kanske omkommit eller grävts ned där. Bi-namnet Mysten är best. sg. av sv. dial. myst f. 'liten mosse'.

Barrebacken bcirbålsan bårabålsan båtbabålsan. — Barabackenn 1590

Barabaken(n) 1600 1611 Barebacka 1629 Barebaakenn 1641 Barre-backen 1715 1725 BareBarre-backen 1795 BarreBarre-backen 1825 1874 jb. — Bara-backan 1600 tl. ^, Första g. jb 1590 kronotorp. F. led. är väl urspr. best. form av adj. bar i betydelsen 'skoglös'.

1 1/2 sk. 2 äng sk.

1 Bastängskärret bitstcegsOriat äng sk. — Bastings Kjerret 1825 Bastingskärret 1874 jb Bastängskärret 1959 jr. — Bastängskärret bek ek. •%, Första g. jb 1825 lht kr. F. led. är gen. av ett ortnamn *Bast-äng(en) 'ängen där man hämtar bast från träden'.

1 Bastängskärret med Småmysterna äng sk. — Bastingskjerr . . och Smamöstena 1825 Bastängskärret med Småmösterne 1874 jb.

Första g. jb 1825 lht kr. S. led. i Småmysterna är pluralform av sv. dial. myst f. 'liten mosse'.

1 Björnemysten bibkamåsta äng kr. — Björnemysten 1874 jb.

Första g. jb 1874. F. led. är gammal böjningsform av björn. S. led. är best. sg. av sv. dial. myst f. 'liten mosse'.

Björnmossekärret bydn(a)m8sa§chat, bjknymisan Björnmossen. —

Björnemossekärren 1874 Björnmossekärret 1929 jb. ^%, Första g. jb 1874.

2 äng sk. 3 äng sk.

Björtorp b2å48rp. — [Biornetorp 1540] Biörnatörp 1559 Biörntorp 1564 Biörnetorp 1572 Biörretorp 1590 Biöretorp 1611 Biörtorp (h) 1629 1641 1685 Biörtorp 1715 Björtorp 1795 1825 1874 jb. Biörnatorp 1554 Biöretorp 1566 [Biörnatoph 1574] Biörnetorp 1600 tL Jb 1559 upptager ett helt skattehmn. F. led. är urspr. antingen gammal böj-ningsform av djurnamnet björn eller fsv. gen. *Biörna(r) (för ursprung-ligt Biarnar) av samma ord använt som mansnamn. S. led, är torp 'nybygge'.

(10)

8

Blekviken bnlevfka. — Bleekeuiken 1618 Bleekewijkan 1629 Bllekeuijkann 1641 Bläckewijckan 1685 Bleckewijkan 1715 Bläcke-wikan 1725 Bläckeviken 1795 1825 Bläckeviken Bläckviken 1874 jb

Blekviken 1959 jr. ^, Första g. jb 1618 kronotomt. F. led. är adj. blek,

åsyftande de sandiga stränderna av den vik av Vänern, vid vilken går-den ligger.

1 1/4 sk. 2 äng sk.

2 Bocken bålsan 1/4 fr. — [Backenn 1624] Bocken 1629 Boockenn 1641 Boken 1685 Bocken 1715 Booken 1725 Bocken 1795 1825 1874 jb. ^•-• Första g. jb 1624 frälsehmn 1/4 mtl. Namnet korresponderar med

Geten, som är namn på en närliggande gård (se nedan). Anledningen till de båda namnen är okänd.

1 Borgnäs biincks 1 fr (sät.). — Burghänäs 1322 SD 3: 562 vidim. avskr. 1324 (SD 3:648) Borganes 1420 SDns 3:592 or. Borghe nes 1455 Åke Ax:s jb fol. 6. — Borenes 1545 Borranes 1559 Bornes 1564 Boer-nes 1572 BårBoer-nes 1590 Borenäs 1611 Bårnnäs 1641 Bårnähs 1685 Båre-näs 1715 1725 BorrBåre-näs 1795 1825 1874 jb BorgBåre-näs 1959 jr. — Borranes 1546 Borrenes 1554 Bårenäs 1566 Borrenes 1574 tl Borgnäs G 1925 kb. Första g. jb 1545 frälsehmn, jb 1559 upptaget som 1 mtl. Namnet

är med största sannolikhet ett ursprungligt fsv. *Borgharnäs,

inne-hållande som f. led gen. sg. av fsv. borgh f. 'borg, fäste', här snarast i

den betydelse 'terrass, höjdplatå med på ena sidan brant sluttning',

som det motsvarande fvn. borg bl.a. har. Om bortfallet av g (h) efter r

se Lundahl, Falbygden s. 136, 139. Gården låg urspr. på den udde

i sjön Skagern som kallas Borgen (se naturnamnen). Udden slutar med

ett berg, som stupar brant i sjön. Lämningar efter någon befästning finnas icke.

1 Bronserud breinsra 1/4 sk. — Brummesundh 1685 Brumserud 1715 Brumszerud 1725 Brumserud 1795 1825 1874 jb Bronserud 1959

jr. — Bromserud G Bronserud 1925 kb. Första g. jb 1685 skattehmn

1/4 mtl. F. led. är oklar. Den äldsta skriftformen, Brummesundh, beror

uppenbarligen på en förväxling med nuvarande Brommösund, sundet

mellan Brommö och Fågelö i Torsö sn. Gården ligger icke vid något

sund. Dialektuttalet pekar bestämt på ett ursprungligt *Brands-, icke

*Brums-, varav sedan *Bruns- (med övergång av m till n före s), vilket

i dialekten borde ha blivit *brirtis- (se Götlind, Västerg. folkm. 1, s. 156).

Trots jordeböckernas genomgående Brums- torde man därför böra

an-taga, att f. led. från början är gen. av det fsv. mansnamnet Brand,

som ofta förekommer i ortnamn. Jfr t.ex. Brandserud i Ånimskogs sn,

Tössbo hd, och i Järbo sn, Valbo hd, Älvsb. 1. (SaK 17, s. 86; 18, s. 52).

S. led, är det i ortnamn förekommande rud, motsvarande fvn. n.

'röjning'. Inskottet av e mellan s och r har många motsvarigheter (se

SOA. 1:1, s. 70).

Brötetorp bråtergat). — Brötha 1590 Brötann 1611 Brööthann 1641

Bryttetorpet 1685 Brötetorpet 1715 1725 Brötetorp 1795 1825 1874 jb.

Första g. jb 1590 krononybygge. Hette urspr. Bröten. Namnet är

lånat från den liknänmda skog, i dial. brdta eller bd_ftaskran, inom

vilken gården är belägen. Om namnet se naturnamnen. Gårdnamnets

uttal med 8 i första stavelsen i motsats till skognamnets uttal med 0

beror kanske på inverkan från senare ledens 8.

(11)

Vadsbo hd: Amnehärads sn 9 1 Brötetorpstomten britsrpstånyta äng sk. — En Tract mitt emot

Brötetorp 1825 Brötetorpstomten 1874 jb. Första g. jb 1825 trakt kr.

1 Dalen dar, äng sk. — En Plats wid Torpet Dahl 1825 Dalen

1874 jb. Första g. jb 1825 plats kr.

1 Delebäck dObcek 1 sk. — Delebech 1540 Delebeck 1545

Dele-bäck 1552 Delabeck 1559 1564 Dellebeck 1572 Delabekenn 1590 Delle-bekenn 1600 Delabäkenn 1611 Delebeck 1629 Deele beck 1641 bäck 1795 1825 1874 jb. — Delabeck 1546 Delebeck 1554 1566 Dele-bech 1574 Delebeck 1600 tl. "•-• Första g. jb 1540 skattehmn, jb 1559 upptaget som 1 mtl. F. led. är antingen kompositionsform av verbet

dela eller det i SOÄ. 1: 2, s. 42, från Dalsland anförda dele n. 'gräns'.

Namnet betyder 'bäcken som delar, dvs, utgör skiljegräns mellan två områden'. Gården ligger vid en bäck, som utgör gräns mellan Amne-härads och Hova socknar.

1 Ekenäs kan s 1/s fr. — Ekenäs tompt 1610 Ekennäs tompt 1611

Ekenäs 1629 Ekenääss 1641 Eckanähs 1685 Eekenäs (s) 1715 1725 Eke-näs 1795 EkaEke-näs 1825 EkeEke-näs 1874 jb. ", Första g. jb 1610 kronotorp. F. led. är antingen gammal böjningsform av ek eller eke n. 'bestånd av ek'. Gården ligger på en höjd sydsydväst om Spånsjön, som förr gick fram till gården.

1 Enebacken .rtabtilsan torp sk. — Somöstena 1825 Somysterne el. Enebacken 1874 jb Enebacken 1959 jr. Första g. jb 1825 lht kr. F. led. i Som ysterne är so 'sugga'. S. led. är best. pl. av sv. dial. myst f. 'liten mosse'.

1 Esshulterna 4.48lta äng sk. — Esshulterna 1795 1825

Ess-hulterne 1874 jb. •••• Första g. jb 1795 lht kr. F. led. är oklar, möjligen urspr. äske n. 'bestånd av ask'. Om uttalet med sje-ljud jfr Lundahl, Falbygden, s. 63 f., not 3. S. led. är av skriftformerna att döma en oregelmässig bestämd pluralform hulterna av hult 'skog', som i den nutida dialekten ersatts av ordets normala bestämda pluralform, svarande riksspr. hulten. Bestämda pluralformer med en ändelse mot-svarande riksspr. -erna av enstaviga neutrala substantiv på konsonant äro sporadiskt anträffade i västg.-dial. Se härom Lundahl i Bidrag till nordisk filologi tillägnade Emil Olson, s. 63 ff.

1 Estenberga ee.5tanbdria 1/4 sk. — Estenberga 1874 jb. Första

g. jb 1874. Genom kungl. brev 18/2 1809 fick prosten Johan Mebius tillstånd att å kronoallmänningen Bröten upptaga lägenheten Esten-berga, tidigare kallad Nyckelmossen (jfr Nyckelmossehals nedan). Mebius har tydligen uppkallat lägenheten efter sin moder Catarina Christina Estenberg; om henne se Skara stifts herdaminne 1850-1930, 2: 546.

1 Fallamossen och Pipamossen fgamdsan, pipamdsan torp sk. —

. . llemåsen 1825 Fallamossen och Pipamossen 1874 jb. Första g. jb 1825 lht kr. F. led. i Fallamossen är gammal böjningsform av fall i betydelsen 'svedjefall'. Namnet Pipamossen är tydligen en förvanskning av Pipemossen, vilket motsvarar dialektuttalet. F. led. är kompositions-form av Pipan (pipa), som är det i orten använda namnet på den när-liggande gård, som officiellt kallas Piphult (se detta).

1 Fitorp fiterp kärr sk. — Ett kjerr 1825 Fitorp 1874 jb. Första g. jb 1825 lht kr. F. led. är oklar.

1 Fitorpskärret fitarps0rpt torp sk. — Ett kjerr 1825 Fitorps-

kärret 1874 jb. Första g. jb 1825 lht kr. Om f. led. se föreg.

(12)

10

1463 13/11 RAP or. i Flenstade (2 ggr) 1473 21/9 RAP or. Flenistada 1479 24/2 RAP or. — Fflensta 1540 Flensta 1559 Flennsta 1590 stad 1600 Flennesta 1611 Fleensta (a) d 1629 Flenstadh 1641 1685 Flen-sta 1715 FlenFlen-stad 1725-1874 jb. — FlenFlen-stada 1540 Skjb 55 FlenFlen-stad 1554 Flensta 1566 Flenstada 1574 Flensta 1600 tl. Jb 1564 upptager ett helt kyrkohmn, två hela klosterhmn och ett halvt frälsehmn. F. led. är enligt Hellquist, Om de svenska ortn. på -Inge, s. 28, gen. av ett fsv. mansnamn *Flen, motsvarande det endast en gång belagda fvn. mans-binamnet Fleinn. Snarare föreligger dock i stället det i flera ortnamn ingående *flen 'skoglös mark' el. dyl., motsvarande no. dial. flein 'naken fläck, barklöst ställe på träd', vilket i sin tur är en substanti-vering av adj. flein, sv. dial. flen, gotl. flain 'bar, naken'. S. led. är urspr. pluralform av fsv. stadher 'ställe, plats', i ortnamn snarast med betydelsen 'boplats'.

1 3/4 sk. 2 1/2 kr. 3 1/4 kr. Kallas Stommen stinn». Är pas-

tors stomhemman.

1 Fåglön fig Ha fig?Ha figirdva tomt fr. — Fouglöen 1685

Fougl-öön 1715 Fouglöen 1725 Foglön 1795 1825 1874 jb. '••• Första g. jb 1685 kronotomt. Omfattar ön Fågelö med 24 st. kringliggande bolmar och skär. Om önamnet se F:dgelön bland naturnamnen.

1 Gallernäset getlanctsat glans(at) 1/s fr. — Gallernäset 1685-1874

jb. ", Första g. jb 1685 utan uppgift om mantal och natur. F. led. är väl ordet galler, men syftningen är obekant. Gården ligger nära ett näs i Vänern.

1 Galteryggskärret ggtarogs§hat, gedtatbOan Galteryggen äng sk.

— Galteryggskjerret 1825 Galtaryggekärret 1874 jb Galteryggskärret

1959 jr. Första g. jb 1825 lht kr. F. led. är gen. av ett ortnamn *Galtaryggen, avseende en närliggande grusås. Detta namn, som finnes

på flera håll använt om grus- eller sandåsar, är ett jämförelsenamn.

3 Geten 3«a 1/4 fr. — Getann 1608 Geetan 1641 Gietan 1685 1715

1725 Getan 1795 Geten 1825 1874 jb. ", Första g. jb 1608 frälsenybygge. Namnet korresponderar med Bocken, som är namn på en närliggande gård (se ovan). Anledningen till de båda namnen är okänd.

1 Gullspång äng sk. — Gullspång 1874 jb. Första g. jb 1874.

Om namnet se följande.

2 Gullspång (gidspeie) kvarntomt sk. — Gullspångz Sågeqwarn

1685 1715 Gullspångs Såg 1795 Gullspång 1874 jb. ", Första g. jb 1685 kronokvarn. Namnet Gullspång, som numera bäres av ett municipal-samhälle, är enligt Sahlgren i NoB 1935, s. 61 ff. övertaget från det på 1500- och 1600-talen och ännu i början av 1800-talet om Gullspångs-älven använda namnet Gullspå'ng (se närmare naturnamnen). Sahlgren anser, att detta namn är samma ord som f sv. gulspang 'guldspänne, guldsmycke' (f da. guldspang, fvn. gullspQng) och är ett inställsamt s.k. noanamn, som från början avser älvens största fors, vars farlighet man på detta sätt sökte skydda sig emot. Emellertid förefaller det mera sannolikt, att namnet från början avser en gångbro, en primitiv bro av bräder eller stockar. En sådan uppfattning hyses av Hellquist, Sjö-namn 1, s. 197, 572, samt av Friberg, Studier, s. 128. Enligt uppgift i orten fanns förr en sådan »spång» över den s.k. Gullstenen i älven.

Gullspång kunde vara en förkortning för *Gullfors spång, innehållande

ett noanamn på den ifrågavarande forsen; Gullstenen vore då en för-kortning för *Gullforsstenen. Jfr de av Sahlgren nämnda forsnamnen

(13)

Vadsbo hd: Amnehärads sn 11

Gullfors på Island (Kålund, Bidrag tu l en hist.-topogr. Beskrivelse av

Island 1, s. 534) samt Gullströmmen, äldre namn på det numera s.k.

Gullöfallet i Göta älv vid Trollhättan (SOÄ 12, s. 151). Eller också kunde, såsom Friberg, a.st., inspirerad av en s.k. antikvitetsrannsakning

från 1667, menar, Gullspång vara en förkortning för *Gullstensspång.

Gullspång som älvnamn vore då en förkortning för Gullspångsälven

eller *Gullspångsån. Jfr det värmländska älvnamnet Spångälven (SOV

6, s. 133), det västgötska Spdngån (SOÄ 7:2, s. 285) och ett likalydande

norskt älvnamn (NE, s. 242).

3 Gullspång fiske sk. — Gulspångz fiske 1545 Guldspångx fiske

1552 Gulspång 1559 Ett Fiske wedh Gullspångh 1685 Ett Fijske Wed Gullspång 1715 Gullspång 1825 1874 jb. Första g. jb 1545 krono- fiske. Om namnet se föreg.

10 Gullspång Possakvarn pirgakvdna pilskydna kvarntomt fr. — En qwarn wid Gullspång 1825 Gullspång Possaqvarn 1874 jb. •-•-• Första

g. jb 1825 kvarn kr. Om Gullspång se Gullspång nr 2 ovan. F. led. i

Possakvarn är gammal böjningsform av adliga släktnamnet Posse.

Medlemmar av ätten Posse innehade på 1600- och 1700-talen den inom socknen belägna gården Ribbingsfors.

Gunnarstorp giinastitrp. — [Gwnneltorp 1540] Gunnestorp 1545 Gunnerstorp 1552 Gunnestörp 1559 Gunerstorp 1564 Gunnarstorp 1600 1629 Gunnarstorph 1685 Gunnarstorp 1715-1874 jb. — Gunnestorp 1566 tl. Jb 1564 upptager två hela skattehmn. F. led. är gen. av

mansnamnet Gunnar. S. led. är torp 'nybygge'.

1 Nolgården nOgdr, 1 sk. — Nohlgården 1715 Nolgården

1874 jb. 2 Sörgården srg OM" Orgem 1 sk. — Söreg. 1715 Sörgården 1874 jb.

1 Haddån håa 1/4 sk. — [Haddåma 1634] Haddånna 1641 Had-åna 1685 Haddåhna 1715 1725 Hadd'Had-åna 1795 1825 1874 jb Haddån

1959 jr. Första g. jb 1634 skattehmn 1/s mtl. Namnet tillkommer

urspr. den strax öster om gården rinnande bäcken. F. led. är knappast

växtnamnet hadd 'harull', som icke synes vara känt från dessa trakter,

utan torde i stället vara kompositionsform av sv. dial., även västg.-dial.,

hadda f. 'grytgrepe, grytkrok', åsyftande de mycket skarpt markerade krökar, som ån gör.

1 Hemmingsrud hcktrtzgshil 1/4 fr. — Hemingz torp 1590 Hemings-torp 1600 HemmingzHemings-torp 1611 1629 HemmingzHemings-torph Eller Laxe fyskeet 1641 Hemmingzrudh 1685 Hämmingzru (u)d 1715 1725 Hemmingsrud 1795 1825 1874 jb. — Hemingz torp 1600 tl. Första g. jb 1590

kronotorp. F. led. är gen. av fsv. mansnamnet Hämming. S. led. är

urspr. torp 'nybygge', sedan ersatt av det i ortnamn ingående rud,

motsvarande fvn. ruö n. 'röjning'.

1 Himmelsberg hintalsbc'er, 1 sk. — Hemelsberg 1540

Himmelz-bergh 1545 Himmelsberg 1552 Hemelzberg 1559 Himmelsbergh 1564 Himmelsbergh 1590 Himmellssberigh 1641 Himmelsbergh 1685 Him-melsberg 1715-1874 jb. — [Hynnelsberg 1546] HymHim-melsbergh 1554 Himmelsberg 1566 Himmelsberg 1574 Himmilzbergh 1600 tl. ", Första g. jb 1540 skattehmn, jb 1559 upptaget som 1 mtl. F. led. är oklar.

Ordet himmel ger ingen rimlig mening. Gården är belägen i kanten av

en sluttning, obetydligt högre än terrängen nedanför. Säkerligen före-ligger i stället urspr. gen. av ett personnamn, ovisst vilket. I ett par

(14)

12

mansnamn. Sålunda innehåller Himmelstorp i Brurmby sn, Luggude

hd, Malmöh. 1., som 1406 skrives Hem ynstorp, tydligen från början

gen. av fsv. mansnamnet Hämming. Himmelsberga i Torpa sn, Åkerbo

hd, Västmanl. 1., som 1291 skrives He.mysbyrghum men redan 1414

Hymilsbergum, innehåller troligen gen. av ett mot det fingerade firn.

Heimir svarande fsv. mansnamn *Hemer, och samma mansnamn

åter-finnes i Hemisby 1417, nu Himmelsby i östra Tollstads sn, Vifolka hd,

österg. 1. Se Lindroth, De nordiska ortnamnen på -rum, s. 34. Om fvn.

Heimir och fsv. *Hemer se även Lundahl i NoB 1937, s. 36 f.

1 Horsekärret håp§c'erfr_at torp sk. — Stenskjerret 1825 Horsse- kärret 1874 jb. Första g. jb 1825 lht kr. F. led. är gammal böjnings-

form av sv. dial. hors 'häst'.

1 Hulan hPa torp sk. — Hulan 1825 1874 jb. ^, Första g. jb 1825

lht kr. Namnet är best. sg. av fsv. hula f. 'håla, grop'.

Hult 1z8lt. — Holtt 1540 Holth 1545 Holtt 1552 Hult 1559 Hulth

1564 Hul(llt 1572-1629 Huullt 1641 Hult 1685-1874 jb. — Holth 1546 Hwlith 1554 Holt 1566 Hvlt 1574 Holt 1600 tl. Jb 1540 upptager ett skattehmn, som i jb 1559 räknas som 1 mtl. Namnet är urspr. fsv.

holt, biform till hult 'skog, skogsdunge'.

1 1 fr. 2 äng sk. 3 äng sk. 4 äng kr. 5 äng sk. 6 äng kr. 7 äng kr.

1 Hultekärret hilaphat Hullekärret torp sk. — Hultekärret Hulta- kärret 1825 Hultekärret 1874 jb. Första g. jb 1825 lht kr. F. led. i

det officiella namnet är gammal böjningsform av hult 'skog,

skogs-dunge'. Dialektuttalets f. led är dunkel.

1 Hultemystemossen äng sk. — Hultemöstemåssen 1815

[Hulte-möstemossar] 1825 Hultemöstemossen 1874 jb Hultemystemossen 1959

jr. ^%, Första g. jb 1815 lht kr. F. led. är kompositionsform av ett

ort-namn *Hultemysten, innehållande hult 'skog, skogsdunge' och sv. dial.

myst f. 'liten mosse'.

1 Hurstemysterna hit.Vamokta Hurstamysten äng sk. — Hurste-mysterna 1874 jb. '••• Första g. jb 1874. F. led, är dunkel. Om s. led. se föreg.

1 Hyddan ha 1/8 fr. — Hyddan 1685 1715 1725 Hyddan eller Marimberg 1795 Hyddan el. Mariwberg 1825 Hyddan el. Marieberg 1874 jb Hyddan 1959 jr. ", Första g. jb 1685 kronohmn 1/8 mtl.

1 Hästhagen hiest(h)472n äng sk. — Hästhagen 1795 1825 1874 jb. Första g. jb 1795 lht kr.

1 Illerkärret ilaphat torp sk. — Illerkjärret 1815 Jllerkjerret 1825 Illerkärret 1874 jb. ^, Första g. jb 1815 lht kr. F. led, är djurnamnet

Mer.

1 Jonstorp jänstarp äng sk. — Jllerkjerren 1815 Jonstorp eller Illerkärret 1825 Illerkärren el. Jonstorp 1874 jb Jonstorp 1959 jr. ',-Första g. jb 1815 lht kr:

1 Kalvekärret Wqcer laszNyhat torp sk. — Kalfwekjerret 1825 Kalfvekärret 1874 jb. Första g. jb 1825 lht kr.

1 Klämmestorp lardmsterp 1/4 sk.— Clemmetz torph 1634 Cllämes-torph 1641 ClemmesCllämes-torph 1685 Klämmestorp 1715 Klemenstorp 1725 Klämmestorp 1795 1825 1874 jb."- Första g. jb 1634 skattehmn 1/8 mtl.

F. led. är urspr. gen. av mansnamnet Klemens. S. led. är torp 'nybygge'.

1 Knektetorp knastatårp 1/4 fr. — Knechtetorpet 1600 Knnehte torpet 1611 Knechtatorpet 1629 1641 Knecktatorpet 1685 Knicktetorpet

(15)

Vadsbo hd: Amnehärads sn 13 1725 Knicktetorp 1795 Knecktetorp 1825 Knektetorp 1874 jb. Första g. jb 1600 kronotorp. F. led. är urspr. *Knekta, vilket kan vara an-tingen gammal gen. pl. av knekt eller dial. gen. sg. på -a av samma ord, använt som binamn. S. led. är torp 'nybygge'.

1 Komossen kömdsan ängs sk. — Komåsen 1795 1825 Komossen

1874 jb. Första g. jb 1795 lht kr.

1 Kroksjökärret krök§o§chat. — Kråksjökjerret Kroksjökjerret

1795 Kråksjökjärret 1825 Kråksjökärret 1874 jb Kroksjökärret 1959 jr. '•-• Första g. jb 1795 två kronolhtr. Belägna vid Kroksjön, varom . se naturnamnen.

1 äng sk. 2 äng sk.

1 Kroksjökärret och Dumpekärret krolc50,04, ditypa§c'ethat, dimpa-

al äng sk. — Kroksjökärret och Dumpekärret 1874 jb. ^, Första g. jb 1874. Kroksjökärret ligger vid Kroksjön, varom se naturnamnen. F. led, i Dumpekärret är oklar, möjligen gammal böjningsform av ett ord motsvarande no. dial. dump 'fördjupning i jorden'.

1 Kvarntorpet kvigntårpdt 1/s fr. — Qwarnebotorpet 1663

Qwarne-torpet 1685 QwarnQwarne-torpet 1715-1825 QvarnQwarne-torpet 1874 jb. ^, Första g. jb 1663 gräsgäld kr. Synes av den äldsta skriftformen att döma urspr. ha hetat *Kvarnabo, sedan sammansatt med best. sg. av torp 'nybygge', varefter -bo- bortfallit. Gården har tidigare haft kvarn.

1 Kvarntorpskärret kv4Morps.schat äng kr. — Qvarntorpskjerret

1795 Qvarntorpskjärret 1825 Qvarntorpskärret 1874 jb. Första g. jb 1795 lht kr. Om f. led. se föreg.

1 Kvarntorpsrynningen kvi_trAsrpsith,tga äng sk. — Qvarntorps

Rydning 1795 Qvarntorps Rönning 1825 Qvarntorpsrydning 1874 jb Kvarntorpsrynningen 1959 jr. Första g. jb 1795 lht kr. Om f. led. se Kvarntorpet. S. led. är best. sg. av sv. dial. rönning, fsv. rydhning 'röjning'.

1 Kålsborg keitsbwry Kålsberg 1/8 fr. — Kåålborgh 1634 Kållborigh

1641 Kålsborgh 1685 Kålszborgh 1715 Kåhlsborg (h) 1725 1795 Kåls- borg 1825 1874 jb. — Kålsberg bek ek G. Första g. jb 1634 skatte- hmn 1/8 mtl. F. led. är oklar. S. led. får väl i överensstämmelse med samtliga äldre skriftformer antagas vara borg, som sedan i dialekten utbytts mot berg.

1 Lunden /au 1/s sk. -- Lunden 1641-1874 jb. ", Första g. jb 1641

skattehmn 1/8 mtl.

1 Lyekekärret äng sk. — Löckekjerret 1815 Lyckekjerret 1825

Löckekärret 1874 jb. ^». Första g. jb 1815 lht kr. F. led. är gammal böjningsform av lycka f. 'liten inhägnad åker eller äng'.

1 Långvikskärr lagmks§dri äng sk. — Långviks eller Spårsiökierret

1795 Långviks eller Långsjökjerret 1825 Långviks- el. Spårsjökärr 1874 jb Långvikskärr 1959 jr. ", Första g. jb 1795 lht kr. Ligger vid norra ändan av Spånsjön, som här går upp med en vik. Om Spårsjökärr se

Spåsjökörr.

1 Lövåsen Qvsan 1/s fr. — Löffåssen 1636 Löffåsenn 1641

Löf-åssen 1685 Löfåhs (z) en 1715 1725 Löfåsen 1795 1825 1874 jb. ", Första g. jb 1636 skattetomt. F. led. i detta mycket vanliga namn är ordet

löv, åsyftande lövtäkt till foder. Marieberg se Hyddan.

1 Matsafallskärr 1/16 sk. Synes vara identiskt med ortsdialektens Matsef all matsafii!.. — Matsafallskärr 1874 jb. Första g. jb 1874.

(16)

14

F. led. i Matsaf all (Matsefall) är dialektal gen. på -a av mansnamnet

Mats. S. led. är fall i betydelsen 'svedjefall'.

Midskog m4ket m4ko. — Missskogh 1643 Missskough 1685 Mi-skoug(h) 1715 1725 Miskog 1795 1825 1874 jb Midskog 1959 jr.

Första g. jb 1643 skattehmn 1/s mtl. Namnet återgår på ett äldre

*Mid-skog och betyder 'mitt på skogen'. F. led. är samma mid- som i t.ex.

midnatt, eg. 'mitt i natten', av fsv. midher 'i mitten befintlig'.

1 1/8 sk. 2 äng sk.

1 Mokärr och Käringvikskärr InOcen,, fcertglak29c4 torp sk. — Mo-kjerr och KäringewiksMo-kjerret 1825 Mokärr och Käringvikskärr 1874

jb. Första g. jb 1825 lht kr. F. led. i Mokärr är ordet mo i den i västgötska ortnamn vanliga betydelsen 'barrskog på sandmark'. Gården

ligger nära den vik av Vänern, som kallas Käringviken, varom se

naturnamnen.

1 Mokärret, Södra m0.94(2t) torp sk. — En Tract 1825 Mokärret

Södra 1874 jb. Första g. jb 1825 lht kr. Om namnet se föreg.

1 Momossen månidsan torp sk. — Momåsen 1815 1825 Momossen

1874 jb. .•%, Första g. jb 1815 lht kr. Om f. led. se näst föreg.

1 Mosseflyen rnsfn äng sk. — Mosseflyen 1815 Måseflyen 1825 Måsseflyen 1874 jb. ^, Första g. jb 1815 lht kr. S. led. är best. sg. av

sv. dial. fly m. 'kärr, skogskärr, kärrmark; torvbevuxen och

vatten-dränkt äng; vattenpuss, vattensamling'. Ligger å den s.k. Storemossen eller Karsmossen.

1 Mosstorp mktårp 1/4 sk. — Måsetorpit 1634 Måsettorpet 1641 Måssetorpet 1685 Måsetorpet 1715 1725 Måsatorp 1795 1825 1874 jb Mosstorp 1959 jr. ^- Första g. jb 1634 skattehmn 1/s mtl. F. led. är

urspr. böjningsform av mosse, västg.-dial. mdse. Gården ligger vid en

stor mosse. S. led. är torp 'nybygge'.

1 Mystemossen mktamdsan torp kr. — Mystemåssen 1815 Myste- mossen 1874 jb. Första g. jb 1815 lht kr. Namnet har tydligen från

början varit *Mysten, best. sg. av sv. dial. myst f. 'liten mosse'. Sedan

namnets innebörd råkat i glömska, har det blivit sammansatt med

det förtydligande -mossen.

Mörtestad mista. — aff Mörtistadom 1346 SD 5: 587 avskr. een garth Mortistadhom 1397 10/2 DaRA or. Mörttistade odoll 1473 21/9 RAP or. — Mörtesta 1540-1559 Mörtestå 1564 Myrtestada [Mortestada] 1572 Mörtestadh 1590 Mörtesta 1600 1611 Mörtestad 1629 Mörtestadh 1641 1685 Mört(t)esta 1715 1725 Mörtestad 1795 1825 1874 jb. — Mörtistade Mörtesta 1554 Mörtesta 1566 Murtesta 1600 tl. Jb 1559

upptager två hela skattehmn. F. led. är sannolikt urspr. gen. *Mörta

av ett fsv. mansbinamn *Myrte, bildat till det blott som mansbinamn

och från ortnamn kända fsv. fisknamnet *myrter 'mört'. Jfr fvn.

mans-binamnen Murtr och Murti till no. dial. murt 'mört'. Beträffande

bild-ningen jfr fsv. binamnen Bokke och Bukke till bokker, bukker 'bock',

Diure till diur 'djur', Galte till galter 'galt' m.fl.; se Hellquist i Xenia

Lideniana s. 97. Formen Mörti- för *Mörta- 1346 beror på en

utveck-ling i obetonad stavelse av a till i framför s, varom se A. Kock i ANF

8, s. 386, SL 15 nr 5, s. 11 ff. S. led. är urspr. pluralform av fsv. stadher

'ställe, plats', i ortnamn snarast med betydelsen 'boplats'.

1 Sörgården Organ 1 sk. — Söreg. 1715 Sörgården 1874 jb.

2 Nolgården Mge_in 1 sk. — Nolg. 1825 Nolgården 1874 jb.

(17)

Vadsho hd: Amnehiirads sn 15

1 Noltorp nöterp torp sk. — En Plats 1825 Noltorp 1874 jb. Första g. jb 1825 plats kr.

Nunnestad ninsta. — j Nwnnestadhom 1397 10/2 DaRA or. — Nönesta 1540 Nunesta 1545 Nunnesta 1552 Nunesta 1559 Nunestå 1564 Nunnestada 1572 Nunnestadh 1590 Nunestad 1600 Nunnestad(h) 1629

1641 1685 Nunnesta 1715 1725 Nunnestad 1795 1825 1874 jb. — Nunne-

stad 1554 Nunnesta 1566 Nwnnestada 1574 Nunnesta 1600 tl. Jb

1559 upptager tre hela skattehmn. F. led. är urspr. gen. *Nunna av ett

fsv. mansnamn, säkerligen från början ett binamn, *Nunne, som även

ingår i gårdnamnen Nunnered, Bjurbäcks sn, Vartofta hd, skrivet

Nunnaryd 1351 (se SOSk 13, s. 32), och Nunntorp, Brålanda sn,

Sun-dals hd, Älvsb. 1., skrivet Nunnatorp 1485 (se SOÄ 16, s. 36). Det kan

vara bildat till ett verb motsvarande sv. dial. nunna 'sakta gnola', nisl.

nunna 'nynna', shetl. nunn 'småsjunga' eller sv. dial. nunna 'nicka,

vinka'. Se SOSk 13, a.st. Om s. led. se Mörtestad ovan.

1 Sörgården Orgezr, 1 sk. — Söregården 1715 Sörgården 1874 jb. 2 Nolgården ni27tgqiN ngegan 1 sk. — Nohlg. 1715 Nolgården

1874 jb. 3 östergården imtag4in 1/2 sk. — österg. 1825 Östergår-den 1874 jb.

1 Nyekelmossehals nillsakmdsan Nyckelmossen äng sk. —

[Nyckel-måsehats 1795] Nyckelmåsehals 1825 1874 jb Nyckelmossehals 1959

jr. ^- Första g. jb 1795 lht kr. F. led. är ett ortnamn Nyckelmossen

(jfr under Estenberga ovan), troligen liksom Nyckel- i många andra

namn återgående på ett äldre *Myckel- till fsv. mykil 'stor'. S. led. är

hals i betydelsen 'långsmal terräng'.

1 Nyfallskärret nyfalsrn ngalsyhat äng sk. — Nyfalskierret

1795 Nyfalls Kjerret 1825 Nyfallskärret 1874 jb. Första g. jb 1795

lht kr. F. led. är gen. av ett ortnamn *Nyfallet, innehållande fall i

betydelsen 'svedjefall'.

1 Nyrödskärren Åstra, tetra nkrosjsålat torp sk. — Nyruds kärren

1825 Nyrödskärren 1874 jb. Första g. jb 1825 lht kr. F. led. är gen.

av ett ortnamn, vars ursprungliga form är *Nyrud(et), innehållande

rud 'röjning', icke *Ngröd(et), då namnelementet -röd (återgående på

en form motsvarande fvn. ilar) endast är känt från de västligaste

delarna av Västerg. (se SOÄ. 1: 1, s. 69). Dialektuttalet måste därför vara påverkat av den officiella skriftformen.

Nyängskärret ntegs§hat nycegs04. — Nyängskärret 1825 Nyängs-

kärr Nyängskärret 1874 jb. Jb 1825 upptager en plats och en trakt,

båda kr.

1 äng sk. 2 lht sk.

1 Nyängsmossen ftwgsmdsata äng sk. — Nyängs måse 1795 1825

Nyängsmossen 1874 jb. Första g. jb 1795 lht kr.

1 Otterbäcken, Lilla lga ötarbdIsan 1/s fr. — Otterbäcken 1685 1715 1725 Otterbecken 1795 Otterbäcken 1825 1874 Otterbäcken Lilla

1915 jb. •••• Första g. jb 1685 utan uppgift om mantal och natur. Har utgjort en by tillsammans med den angränsande gården Stora

Otter-bäcken, varom se följande. F. led. är västg.-dial. ot(t)er (fsv. oter)

'utter'. Gårdarna ligga vid en bäck.

1 Otterbäcken, Stora steTa ötarbMsan 1/4 sk. — Otter becken 1634

Ottherbäkenn 1641 Otterbäcken 1685-1874 Otterbäcken Stora 1915 jb.

(18)

16

1 Piphult torp kr. Kallas Pipan pipa. — Piphult 1874 jb. Första g. jb 1874. Ligger vid viken Piphålan, varom se naturnamnen.

S. led. är hult 'skog, skogsdunge'.

1 Prästbolet 1 kr. — Kallas Prästgården prieutin. — Präste-bohlet 1663 1725 1825 Prestbolet 1874 jb. — Amnaheratz stompz (gen.)

1540 Skjb 55. •-•.‘ Första g. jb 1663. Namnet återgår på fsv. prästabol

'prästgård'. Stompz i belägget från 1540 är gen. av ä. nsv. stom(p)n

'prästgård', nsv. stom, vilket är en förkortning av det en gång

anträf-fade fsv. prästastompn 'prästgård'. Om ordet stom och det särskilt i

Västergötland vanliga gårdnamnet Stommen se I. Lundahl i NoB 1945,

s. 162 ff.

1 Ribbingsfors thålfigsfås 1 fr (sät.). — j Hulästadhom 1397 10/2 DaRA or. Hulizstada oc Hulizstada quern 1420 SDns 3: 591 or. j Hiwle-stadhe, Hywlästadhe qwern 1455 Åke Ax:s jb fol. 6 Hiwlista 1463 20/5 RAP or. — Hulesta 1545 Hiulesta 1552 Hulesta 1559 Hullestada 1572 Hullestad(h) 1590 1600 Hulestad 1629 Hullestadh 1641 Ribbingzfors 1685 1715 1725 Ribbingsforss 1795 1825 1874 jb. — Hwlista 1546 Hule-stad 1554 Hulesta 1566 Hullesta 1600 tl. ", Första g. jb 1545 frälse-hmn, jb 1559 upptaget som 1 mtl. Gården har tidigare haft ett annat namn än det nuvarande. Detta namns fsv. grundform är utan tvivel

*Hiulastadhir. F. led. är gen. av ett fsv. mansnamn *Hiule, som även ingår i andra ortnamn och som torde böra betraktas som en kortform

till de fsv. mansnamnen Hiulbiorn och Hiulfast. Jfr Lundgren,

Per-sann., s. 103, SOV 12, s. 16. S. led. är pluralform av stad 'ställe, plats',

i ortnamn snarast med betydelsen 'boplats'. I skrift har f. led. tidigt

associerats med fsv. hula f. 'håla, grop'. Det yngre namnet Ribbingsfors

innehåller gen. av det adliga släktnamnet Ribbing och är givet efter

riksrådet Bo Ribbing till Säby i Värmland, vilken i början av 1600-talet innehade gården.

1 Rotenkärr torp sk. Kallas vanligen Pipan pipa. — Rotenkärr

1874 jb. — Rotenskärr bek ek kb 1925. Första g. jb 1874. Namnet,

som väl rätteligen borde skrivas Rotenskärr, är enligt tradition i orten

givet efter en soldat Rot, som rymde ur utländsk fångenskap 1811.

Binamnet är lånat från torpet Piphults i orten använda namn Pipan

(se Piphult ovan). De båda torpen gränsa till varandra.

1 Rud tt Rudet 1/4 fr. — Rud 1559 Rud(h) 1564-1641 Ruudh 1685 1715 1725 Ruud 1795 Rud 1825 1874 jb. — Rudh 1566 tl. Första g.

jb 1559 kronotorp. Namnet är det i ortnamn ingående rud,

motsva-rande fvn. rua n. 'röjning'.

1 Rynningen thOpgan khzgan äng sk. — Rödjningen 1874 jb Ryn- ningen 1959 jr. Första g. jb 1874. Namnet är best. sg. av sv. dial.

ränning, fsv. rydhning 'röjning'.

Rynningskärret äng sk. — Rynningskjerret 1825

Rynnings-kärret 1874 jb. ^- Första g. jb 1825 lht kr. Om f. led. se föreg.

2 Rynningskärret thioltgs§hat torp sk. — [Timmermasen] och Rudningskjärren 1815 Timmeråsen och Rynningskjerret 1825 Ryn-nings- el. Timmermossekärret nr 1 1874 jb Rynningskärret nr 2 1959

jr. ", Första g. jb 1815 lht kr. Om f. led. se Rynningen.

1 Rynningsmossen ibåttlgsm4san äng sk. — . . nningsmåsen 1825 Rydningsmossen 1874 jb Rynningsmossen 1959 jr. ^, Första g. jb 1825

lht kr. Om f. led. se Rynningen.

Rynningsmysten 44,3,1gsm4,5ta, hånna Rönningen. — Röd jnings- mysten 1932 jb Rynningsmysten 1959 jr. Första g. jb 1932. Motsva-

(19)

Vadsbo hd: Amnehärads sn 17

rar den ur jb uteslutna lägenheten Rödjningsmösterna, östra och

Västra, varom se försvunna nedan. Om namnet se där.

1 torp sk. 2 torp sk.

1 Ryttaremossen itåtaramdsan torp sk. Kallas Trohemmet tr4hknat.

— Ryttaremossen 1825 1874 jb. "d Första g. jb 1825 lht kr. F. led i

Trohemmet är oklar.

1 Råbockekärret giboks§chat, Abölcan Råbocken äng sk. — Rå-bockeängekjerret 1795 Råbockekjärret 1825 Råbockekäriret 1874 jb. Första g. jb 1795 lht kr.

1 Råglanda hirbinat Råglandet 1/2 sk. — Ruglanda 1617 Roglanda

1629 Rooglannda 1641 Rouglanda 1685 Rouglanna 1715 1725 1795 Rouglanda 1825 Roglanda 1874 jb Råglanda 1959 jr. ^, Första g. jb

1617 kronotomt. Då namnet Råglanda, som är av en ålderdomlig typ,

är ett ungt namn och från början tillkommer en obetydlig bebyggelse, är det sannolikt lånat från någon av de gamla gårdar eller byar med detta namn, som finnas' i Västergötland och Värmland, varav tre i

Skaraborgs län. Jfr särskilt bynamnet Råglanda i Lyrestads sn.

1 Sanden san, tomt sk. — wedh Sånna 1639 weed Sånden 1641 Sanden 1685-1874 jb. ", Första g. jb 1639 skattetomt. Hette urspr.

vid Sanden. Namnet är best. sg. av sand i betydelsen 'sandig terräng'. Gården ligger på en höjd vid en sandstrand vid en vik av Vänern.

1 Småmysterna smetmoda Småmysten, smdimhara Småmösserna äng sk. — Småmöserna 1795 Småmöss . . 1825 Småmössorne 1874 jb Småmysterna 1959 jr. e%, Första g. jb 1795 plats kr. S. led. är oklar.

1 Smååsekärret smaasa,,sch, äng sk. — Smååsekjerret 1815 Smååse-kärret 1874 jb. ", Första g. jb 1815 lht kr.

2 Sokärret sOcbtiat äng sk. — Sokärret 1874 jb. ••••• Första g. jb

1874. F. led. är so 'sugga'.

1 Spångekärret, Lilla Ula spitochal torp sk. Kallas vanligen

Klostret ~rat. — Spångekjerret 1825 Spångakärret Lilla 1874 jb Spångekärret Lilla 1959 jr. Första g. jb 1825 lht kr. Jfr följande.

Anledningen till binamnet Klostret är obekant.

1 Spångekärret, Stora speigkitiat 1/8 sk. — Spångakärret 1825 Spångekärret Stora 1874 jb. ", Första g. jb 1825 lht kr. Jfr föregående.

1 Spåsjökärr äng kr. — Qvarntorpsrödjan eller Spårsjökierret

1795 Qwarntorps Rydjan eller Spårsjökjerret 1825 Qvarntorpsrödjan el. Spårsjökärret 1874 jb Spåsjökärr 1959 jr. Första g. jb 1795 lht

kr. F. led. i Qvarntorpsrödjan är gen. av gårdnamnet Kvarntorp, varom

se ovan. Ligger nordväst om Spcinsjön, varom se naturnamnen.

1 Spåsjömossen speifomdsan äng sk. — Spånsjömossen 1928 jb

Spåsjömossen 1959 jr. ", Första g. jb 1928. Ligger vid Spdnsjön, varom

se naturnamnen.

Spåsjömysten. — Spåsjömystan 1929 jb Spåsjömysten 1959 jr.

Första g. jb 1929. Utgör en del av den ur jb uteslutna lägenheten

Spåsjö- och Stockehagsmysterna, varom se försvunna nedan. Om f. led.

se föreg. S. led. är best. sg. av västg.-dial. myst f. 'liten mosse'.

1 äng sk. 2 äng sk.

1 Starrkärrsmossen ståtowsmdsan äng sk. — Starkjerrs Måsen och Rynnings Kjerret 1825 Starrkärrsmossen 1874 jb. Första g. jb 1825

lht kr. Om Rynningskärret se samma namn ovan.

1 Stenbrotorp stenbrotårp 1/4 sk. Kallas ibland även Barrebacken

(20)

18

bitrabdIsan. — Stenbrotörp 1559 Stenbro 1564 Stenbrodh 1572 Stennbro-torp 1590 StenbroStennbro-torp 1600 Sten(n)broStennbro-torpet 1611 1641 SteenbroStennbro-torpet 1685 Stenbrotorpet 1715 Stenbrotorp 1725-1874 jb. — Sten brotorpet 1600 tl. ^, Första g. jb 1559 kronotorp. Ligger vid en mosse, över

vilken landsvägen går öster om gården. Om Barrebacken se detta namn

ovan. Gården Barrebacken gränsar till Stenbrotorp.

1 Stenfallskärret stenfals0 äng sk. — Stenfallskjerret 1825 Sten-fallskärret 1874 jb. ^, Första g. jb 1825 lht kr. F. led. är gen. av ett

ortnamn *Stenfall(et), vars s. led är fall i betydelsen 'svedjefall'.

Stockhagsmysten steilchaysmkta. — Stockhagsmystan 1929 jb Stockhagsmysten 1959 jr. Första g. jb 1929. Utgör en del av den ur

jb uteslutna lägenheten Spåsjö- och Stockehagsmysterna, varom se

för-svunna nedan.

1 äng sk. 2 äng sk.

1 Storön step* 1/4 fr. — önna 1590 önn 1611 Ona 1629 Stor-ö (Stor-ö)na 1641 1685 StorStor-öhna 1715 1725 StorStor-öna 1795 1825 1874 jb Storön 1959 jr. — önna 1600 tl. ••••• Första g. jb 1590 krononybygge. Gården ligger på en likanämnd ö i Vänern.

1 Stralsund stralstin stralastirl stredsiin, strgsått torp sk. — Stral- sund 1815 1825 1874 jb. Första g. jb 1815 lht kr. Namnet är lånat från den tyska staden Stralsund.

1 Sundsmarkskärret sioismarks§hat torp sk. — [Sandemarks-kjerret 1815] Sundsmarks Kjerret 1825 Sundsmarkskärret 1874 jb. Första g. jb 1815 lht kr.

1 Svartemossehals svatamasahcils äng sk. — Swartmåsehallsen 1795 Svartemåsehalsen 1825 Svartemossehals 1874 jb. ", Första g. jb

1795 lht kr. S. led. är ordet hals i betydelsen 'långsmal terräng'.

1 Svartemysten svidanikta sk. — Swartemöstad 1795 1825 Svarte-mystan 1874 jb Svartemysten 1959 jr. ". Första g. jb 1795 lht kr.

S. led. är best. sg. av västg.-dial. myst f. 'liten mosse'.

1 Sven-Anderskärr svcen„atias,§ch äng kr. — Sven Anders kjärr 1815 Sven Anders Kjerr 1825 Sven Anderskärr 1874 jb Sven-Anders-kärr 1959 jr. "- Första g. jb 1815 lht kr.

Sörön se Ålesund.

Tattertorp tåtatårp(at). — Tattartorpz tompt 1615 Tatthertorpet 1641 Tattartorpet 1685 Tattertorpet 1715-1825 Tattertorp 1874 jb.

Jb 1615 upptager en kronotomt. F. led. är urspr. ordet tattare 'tattare,

zigenare', förr även tatter. S. led. är torp 'nybygge'.

1 1/8 fr. 2 äng sk.

1 Timmeråsakärret timareisa§chat äng sk. — Timmeråsakierret 1795 Timmeråsakjärret 1825 Timmeråsakärret 1874 jb. ", Första g. jb

1795 lht kr. F. led. avser ett ortnamn *Timmerds (en) eller *Timmer-,

åsarna.

1 Torkelsviken tirkalsvik 118 sk. — Torckellswijck 1639 Torkellss wyk 1641 Torkelswijckan 1685 Torkellswijkan 1715 Tårckelswijkan 1725 Torkelsviken 1795 Torkelsviken 1825 1874 jb. ^, Första g. jb 1639 skattetomt. Ligger vid en vik av Vänern. F. led. är gen. av mansnamnet

Torkel.

Torpa tirpa. Vanligen användas endast de nedannämnda gård-namnen. — Thorpe 1410 SDns 2:258 or. Thorpa 1415 SDns 3:35 or. j Torppe 1455 Åke Ax:s jb fol. 6. — Torp 1540 1545 1552 Törp 1559

(21)

Vadsbo hd: Amnehärads sn 19

Torp 1564 Torpet 1572 Torpå 1590 Torpa 1600 1611 Torpa Torpet 1629 Torpett 1641 Torpa 1685-1874 jb. Torppum 1552 Torpa 1566 1574 Torppa 1600 tl. Jb 1564 upptager ett helt skattehmn och ett helt

frälsehmn. Det ursprungliga namnet synes vara Torp, vilket är

singu-larform av torp 'nybygge'; sedan utbytt mot pluralformen Torpa.

1 1 sk. Kallas vanligen Nolgården nO.ive_in. 2 1 fr. Kallas

vanligen Sörgården sårgar, 3 äng sk. 4 äng sk. 5 äng sk. 6 äng sk.

7 äng kr. 8 äng sk. 9 äng sk.

Torsvid tve. Toszuig Torszuig 1540 Torsswick 1545 Tors (s) - wid 1552 1559 Torszuedh 1564 Torswedh Torswid 1572 [Tårssuidz] Torssuid 1590 Torsui 1600 Torsuy 1611 Torswij 1629 Torswy 1641 Torsswij 1685 Tårszwed Torszwedh 1715 Torszwed Torszwid 1725 Torsvid 1795 1825 Torsvid 1874 jb. — Torswijck 1546 Torsui 1554 Tårssui 1566 tl. Jb 1572 upptager tre hela skattehmn och ett helt

klosterhmn. F. led. är gen. av gudanamnet Tor. S. led, är urspr. det i

ortnamn ingående f sv. *vi 'helig plats, offerställe', motsvarande fvn.

ve, redan i de äldsta källorna ombildat till -vik. Se Lindroth i

Antikva-risk tidskrift för Sverige 20:4, s. 67.

1 Millomgården mielagdr, mielemgdr4 sk. — Mällagården 1685 Mällumgården 1715 Millomgården 1874 jb. F. led. är fsv.

mi//um, mä//um 'mellan'. 2 Mellomgården 1 sk. Kallas vanligen

Bidum bfdum bidum. — Mällagården 1685 Mellomgården 1874 jb.

Om f. led. i Mellomgården se föreg. Namnet Bidum har

upp-kommit genom en missuppfattning av det i jordeböckerna vanliga

latinska ibidem 'därsammastädes'. Man har tolkat detta som

pre-positionen i plus ett ortnamn »Bidem», vilket tydligen fattats som

ett namn på ursprungligt -hem. Då man visste, att -hem i

Väster-götland ofta utvecklats till -am, har man gjort om det förmenta

»Bid(h)em» till Bidum. Jfr det på samma sätt uppkomna

gård-namnet Bium i Gökhems sn, Vilske hd, varom se SOSk 14, s. 23.

3 Nolgården nc)kaggin nqan 1 sk. — Nolgårdenn 1600

Nohl-gården 1685 NolNohl-gården 1874 jb. 4 1 fr. Kallas vanligen Sörgården

Argan. 5 äng sk. 6 äng sk.

1 Ulstamossehals äng sk. Motsvarar troligen det som i orten kallas

Julstadmossen iik.stani4san. — Ulstads måsehals 1815 Ulstads Måsehals 1825 Ulstamossehals 1874 jb. Första g. jb 1815 lht kr. F. led. är ett

ortnamn, vars f. led är oklar, kanske en förvrängning av

*Hjulstad-mossehals. F. led. i Hjulstadmossen är det gamla namnet på den gård,

som nu heter Ribbingsfors (se ovan). S. led, är hals i betydelsen

'lång-smal terräng'. Man kan även fatta s. led, som ett appellativ *mossehals

'långsmal mosse'.

1 Varsundet vision(at) 1/4 fr. — Ware sund 1604 Waresundh 1611

Waresund 1629 Warasundh 1641 Wars(s)unnet 1685 1715 1725 War- sundet 1795 1825 Varsundet 1874 jb. Första g. jb 1604 'kronony-

bygge'. Ligger vid sundet Varan mellan Lilla Skagern och Skagern. Om

namnet se naturnamnen.

1 Vasabrotorpet v4sabrotårp 1/8 sk. Kallas vanligen Vasstorpet vådiirpat. — Wassetorpet 1685 Wasetorpet 1715 1725 Wasabrotorpet 1795 1825 Vasabrotorpet 1874 jb. 'N, Första g. jb 1685 skattehmn 1/8, mtl. F. led. i gårdens ursprungliga namn är oklar. S. led. är best. sg. av torp 'nybygge'. F. led. ändrades sedan till Vasabro- efter ett ort-

(22)

20

namn *Vasabron eller ett appellativ *vasabro 'bro bestående av vasar', dvs. risknippen, som läggas ned i ett kärr eller i sumpig mark för att man skall kunna gå eller köra däröver. Gården ligger vid sankmarker.

1 Vassmossen vå.pw'yan torp sk. — Vassmossen 1874 jb. .•••• Första

g. jb 1874. F. led. är flertydig.

1 Vasstorpskärren vådarpsgietp äng sk. — Wastorps Kjerret 1825 Vasstorpskärren 1874 jb. Första g. jb 1825 lht kr. F. led. är gen.

av Vasstorpet, varom se Vasabrotorpet ovan.

1 Väggetorp v&gatirrp 1 fr. — Walgerthethorp 1397 10/2 DaRA or. — Welg . . torp 1540 Welgieletorp 1545 1552 Welgertörp 1559 Welgier-torp 1564 WelgerWelgier-torp 1572 WelgerreWelgier-torp 1600 WallgiorWelgier-torp 1611 Wellgieretorp 1629 Weggetorph 1641 Wäggetorp (h) 1685-1725 Vägge-torp 1795 1825 1874 jb. — WelgaraVägge-torp 1546 VelgörVägge-torp 1554

Velgäre-torp 1566 VeggaVelgäre-torph 1574 VelgereVelgäre-torp 1600 tl. ^, Första g. jb 1540

skattehmn, jb 1559 upptaget som 1 mtl. F. led. är urspr. gen. av ett fsv.

kvinnonamn *Va/gärdh, motsvarande fvn. Valgerår. Se Lundgren,

Personn., s. 293. Förändringen av Val- till Väl- (skrivet Vel-) kan

bero på inverkan från andra sammansättningsledens å (e). S. led. är

torp 'nybygge'.

1 Västrakärr vcistra 0'4 torp sk. — [Wastrakjärr 1815] Wästra- kjerr 1825 Vestrakärr 1874 jb. Första g. jb 1815 lht kr.

Ålesund dtsinat Ålsundet. — Ålesundh 1590 Ålle sund 1600 Åle-sundh 1611 Ållösund 1629 ithlesund(h) 1685 1715 1725 [Ählesund 1795 1825 Älesund 1874 jb] Ålesund 1959 jr. .•••• Jb 1590 upptager ett

krono-nybygge. Det ursprungliga namnet är *Ä.lösund. F. led. är namnet på

den forna ö, efter vilken gården Ålön (se denna) blivit benämnd och

som omfattat det område, som nu utgöres av denna gård och gården Ålesund nr 1 (se nedan). ön skildes tydligen från fastlandet av ett sund, som gick fram över det låglänta området mellan Vänern vid Ålesund nr 2 och Åråsviken nordost därom.

1 1/4 fr. Kallas Sörön sådf.a. — [Ählesund] el" Sörön 1795 [Ählesund] eller Sörön 1825 [Älesund] el' Sörön 1874 jb Ålesund

1959 jr. F. led. i Sörön är dial. sör 'söder'. Namnet betyder 'den

södra delen av ön', dvs, den forna ön *Ålö (n), varom se ovan.

Gården ligger söder om gården Ålön. 2 1/8 sk.

1 Ålön eiba Älöja(n) 1/4 fr. — klönna 1590 Ålönn 1600 Ålöenn

1611 Ålöna 1629 Åhlöen 1715 1725 Åhlön 1795 1825 Ålön 1874 jb.

Första g. jb 1590 krononybygge. Namnet tillkommer från början den

forna ö, på vars norra del gården är belägen. Om denna ö se närmare

Älesund ovan. Namnets f. led är väl fisknamnet al. Dialektuttalet

åter-går på en namnform Älöja(n), vars s. led är (best. sg. av) västg.-dial.

öja f. 'liten ö'.

1 Årås, Lilla ibleisat Lilla Åroset 1/2 fr. — Litla Aaros 1386 22/3

RAP or. i Arwss 1455 Åke Ax:s jb fol. 6 i Aaross 1456 8/6 RAP or.

Aroos 1469 13/12 RAP or. 1469 20/12 (3 ggr) Aaroos 1469 23/12 RAP or. aff AAroos i AAroos 1472 31/12 U.U. or. ?i Aaros, oppa Aaros 1473 21/9 RAP or. j Aroos (4 ggr) 1479 3/10 RAP or. — [Åråoss 1545] Årås 1552 1559 Åråssz 1572 "kross 1590 Lillaårås 1611 Lilla /krås 1629 Lilla Ähråhs 1685 Lilla Ährås 1715 1725 1795 Lilla /krås 1825 "krås Lilla 1874 jb. — Årås 1566 Aaraass 1574 Åross 1600 tl. ", Första g. jb 1545

frälsehmn, jb 1559 upptaget som 1 mtl. F. led. i Årås är urspr. gen.

References

Related documents

Det förstnämnda verket är uppbyggt kring kontrasterande idéer (af- fekter), och avsnitten är klart åtskilda från varandra, vilket möjliggör klangväxlingar.

Byström tänkte först låta trycka sina sonater hos denne och annonserade den 17.1.1800 i Stockholms Posten dessa verk för beställning; avsikten var att sonaterna skulle

H ä r avses med ”grundläggande” helt enkelt de rytmiska motiv inom varje katego- ri (varom mera nedan) som är vanligast förekommande. Alla andra klassificeras som

Omständigheten att &#34;den första svenska jazzgenerationen&#34; varit verksam på 20-talet och att dess representanter hade uppnått hög ålder eller inte mera fanns

Således är det inte sant att kromatiken gör människor fega eller att enharmoniken gör dem modiga.. De går så långt att de slösar bort en massa tid på att behandla

sångböckerna i ett eller ett par exemplar till var och e n av de svenska logerna för melodiernas skull; texterna hade man i ovannämnda sångbok. Till följd av en

But if future study confirms the compositional process from rough draft to final form, then this alternative step in Kraus’s method may shed some light on his

Det sagda får räcka som en översiktlig karakteristik av den åhlströmska visre- pertoarens ämnesval och litterära stil. Dessa visor var i första hand tänkta att