• No results found

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda"

Copied!
80
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kostnadsoptimala nivåer

för krav på byggnaders

energiprestanda

RU 12

(2)
(3)

Kostnadsoptimala

ni-våer för krav på

bygg-naders energiprestanda

RU 12

(4)

Titel: Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Rapportnummer: 2018:9

Utgivare: Boverket, februari, 2018 Upplaga: 50 ex

Tryck: Boverket internt

ISBN tryck: 978-91-7563-540-8 ISBN pdf: 978-91-7563-541-5 Diarienummer: 3.4.1 7400/2017 Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00

Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

(5)

Förord

Boverket fick i regleringsbrevet avseende år 2018 i uppdrag av regering-en att beräkna kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders regering- energipre-standa.

Enligt direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda ska med-lemsstaterna fastställa nationella minimikrav med avsikt att uppnå kost-nadsoptimala nivåer. Gällande minimikrav på byggnaders energipre-standa ska därför minst vart femte år jämföras med beräknade kostnads-optimala nivåer. Beräkningarna ska följa den ram som ges i direktivet. I denna rapport redovisas resultatet av beräkningarna, de indata och anta-ganden som har använts samt en jämförelse mot gällande minimikrav. Enligt regeringens uppdrag ska Boverket även göra en jämförelse med de krav på energiprestanda som planeras träda i kraft 2021. Denna jämfö-relse kommer att redovisas i en särskild rapport.

Beräkningarna har genomförts av konsult på uppdrag av Boverket. Carl-Magnus Oredsson har varit ansvarig enhetschef och Linda Lagnerö har varit projektledare. Rapporten har stämts av med intern referensgrupp.

Karlskrona februari 2018 Anders Sjelvgren

(6)

Innehåll

Sammanfattning ... 6

Jämförelse med gällande minimikrav... 6

Ändring i befintliga byggnader ... 8

1 Inledning ... 9

Uppdraget ... 9

Arbetsmetod ... 9

Läsanvisning ... 11

2 Allmänna utgångspunkter ... 12

Metodval beroende på funktionskrav eller detaljkrav... 12

Regler om byggande ... 13

Gällande minimikrav ... 14

Krav vid ändring av byggnader ... 15

3 Tekniska utgångspunkter ... 17 Val av referensbyggnader ... 17 Val av uppvärmningssätt ... 17 4 Ekonomiska utgångspunkter ... 20 Två olika kalkyler... 20 Tidsperspektiv ... 21 Värdering av CO2-utsläpp ... 21

5 Typbyggnader och åtgärder – nya byggnader ... 28

Beräkning av U-värden ... 28

Överväganden i modellarbetet ... 28

Beräkning av el från solceller ... 29

Urval av byggnader och fall ... 29

Beskrivning av typbyggnader och åtgärder ... 30

6 Resultat – nya byggnader ... 35

Övergripande jämförelse gällande minimikrav ... 35

Jämförelse med gällande minimikrav per typbyggnad... 37

7 Typbyggnader och åtgärder - befintliga byggnader ... 46

Beskrivning av typbyggnader och åtgärder ... 46

8 Resultat - befintliga byggnader ... 50

Ändring i småhus ... 50

Ändring i flerbostadshus och kontor... 50

Bilaga 1 Scenarier för el- och fjärrvärmepriser ... 52

Den historiska utvecklingen av energipriser ... 52

Scenario för elpriser ... 53

Elpriser och avgifter ... 54

Nätpriser ... 56 Skatter ... 58 Elprisöversikt ... 58 Scenario för fjärrvärmepriser ... 58 Prisdrivare ... 59 Prisutveckling ... 60 Lokala prisvariationer ... 62

Skatter och andra kostnader ... 62

(7)

Studerade åtgärder, Småhus 1970-tal ... 72

Studerade åtgärder, småhus 1950-tal fjärrvärme ... 73

Studerade åtgärder – flerbostadshus 1970-tal ... 73

Studerade åtgärder – flerbostadshus 1950-tal ... 74

Studerade åtgärder – Kontor 1960-tal ... 76

(8)

Sammanfattning

EU-kommissionen anger i sina riktlinjer förutsättningarna för beräkningarna av kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda. Åtgärder och lönsamhet ska beräknas på ett angivet sätt i syfte att uppnå jämförbarhet mellan medlemsländerna. En finansiell och en makroekonomisk kalkyl ska genomföras med specificerade räntenivåer, krav på känslighetsanalyser med mera. Den metod som använts för kostnadsberäkningarna är en investeringskalkyl. Alla kostnader för de prövade åtgärderna och energi har diskonterats till ett nuvärde och en livscykelkostnad har erhållits.

För nya byggnader har tre referensbyggnader definierats som representerar byggnader som är vanligt förekommande vad gäller storlek och tekniskt utförande; ett småhus, ett flerbostadshus och ett kontor. Byggnaderna är representativa för respektive

byggnadskategori och uppfyller gällande krav på energihushållning enligt Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd (BBR).

För befintliga byggnader har två referensbyggnader definierats för respektive byggnadskategori (småhus, flerbostadshus och kontor som representerar kategorin lokaler). Referensbyggnaderna representerar byggnader som är vanligt förekommande avseende storlek och tekniskt utförande. Energieffektiviserande åtgärder med lönsamhet har sedan applicerats på referensbyggnaderna för att bedöma om energikraven i gällande byggregler ligger på en kostnadsoptimal nivå.

De finansiella och de makroekonomiska modellerna ger samma resultat vad gäller kostnadsoptimal nivå på energiprestanda utom för flerbostadshus med fjärrvärme. Kost-nadsoptimal nivå på energiprestanda i den makroekonomiska beräkningen blir där något lägre beroende på att den högpresterande väggisoleringen blir lönsam i denna kalkyl.

Jämförelse med gällande minimikrav

Med utgångspunkt i de byggkostnader, energipriser, prognoser för energiprisutveckling och kalkylränta som har antagits och givits av energiprestandadirektivet1 har de

genomförda beräkningarna visat att gällande minimikrav skulle kunna skärpas något för att nå den kostnadsoptimala nivån för nya byggnader. Det finns lönsamma energiåtgärder som medför en bättre energiprestanda än gällande byggregler.

Um blir styrande för byggnadens utformning

Flera av de studerade byggnaderna uppfyller relativt enkelt kravet på energiprestanda (primärenergitalet EPpet) och i praktiken blir kravet på klimatskärmens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient Um styrande för byggnadens utformning. Kravet på Um

(9)

byggnaden som har en potentiellt lång livslängd såsom klimatskärmen, kanske uppemot 100 år, kommer att hålla en viss miniminivå oavsett de ändringar av installationer som kommer att ske under denna tid.

Ett intervall av kostnadsoptimala nivåer

Beräkningarna för att hitta kostnadsoptimala nivåer har gjorts för valda

referensbyggnader med olika uppvärmningssystem. Tabell 1 visar resultaten av beräkningarna som ett intervall med gällande minimikrav inom parantes.

Tabell 1: Resultat av kostnadsoptimeringar – gällande minimikrav Kostnadsoptimal nivå primärenergital EPpet kWh/m2Atemp år (gällande minimikrav) Småhus 74 - 88 (90) Flerbostadshus 50 - 80 (85) Lokaler 53 - 70 (80)

Gällande minimikrav ligger inom 15-procentsgränsen

I kommissionens delegerade förordning2 framgår att minimikraven för byggnaders energiprestanda inte bör vara mer än 15 procent mildare än den beräknade

kostnadsoptimala nivån. Med hänsyn tagen till den byggnad inom respektive kategori som har sämst kostnadsoptimal energiprestanda (högst EPpet) ligger dagens krav inom 15 procent för småhus och flerbostadshus.

Kravnivån för lokalbyggnader ligger dock på gränsen till att behöva justeras. Observera dock att flera sorters lokaler ingår i samma kategori som kontorsbyggnader, t ex

skolbyggnader, handelsbyggnader och vårdlokaler. I och med att denna typ av byggnader kan få ett tillägg för ett nödvändigt förhöjt hygienluftsflöde skulle dock de flesta lokaler klara ett hårdare krav på primärenergitalet EPpet. Undantaget är dock skolbyggnader. Om

EPpet för lokalbyggnader sänks skulle därför påslaget för hygienluftsflöde behöva höjas. Det bör även noteras att fler åtgärder ligger nära lönsamhet, samt att ökningen av total byggkostnad är marginell för att åstadkomma en stor förbättring i energiprestanda. För till exempel kontor med fjärrvärme är det möjligt att med en merinvestering på 0,6 procent förbättra primärenergitalet EPpet från 70 till 55 kWh/m2 Atemp år.

2 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energipre-standa för byggnader och byggnadselement.

(10)

energiprestanda efter renovering har jämförts med gällande minimikrav.

Vid ändring av befintliga byggnader från olika tidsperioder är resultatet att småhus kan uppfylla byggreglernas minimikrav på energiprestanda (EPpet) efter att de lönsamma åtgärderna har genomförts. Flerbostadshusen och kontoren klarar dock inte detta med de åtgärdsförslag som har studerats. Ytterligare besparingar kräver ofta åtgärder på

klimatskärmen, vilket för de studerade byggnaderna inte har funnits lönsamt.

För de byggnader som inte klarar kravet på energiprestanda har U-värden och SFP-värden efter ändring studerats för att jämföra med ändringsreglerna i BBR avsnitt 9. Dessa uppnås även för flerbostadshus och kontor. Utgående från de U-värden och SFP-värden som vanligtvis uppnås vid renovering i dagsläget kan det finnas anledning att se över dessa krav.

(11)

1 Inledning

Uppdraget

Boverkets uppdrag i regleringsbrevet avseende år 2018 utgår från kravet i artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda. Där framgår att medlems-staterna ska beräkna kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda som sedan ska jämföras med gällande minimikrav. Be-räkningarna ska följa den metod som har fastställts i kommissionens de-legerade förordning (244/2012)3 till energiprestandadirektivet.4

Boverket ska redovisa resultaten av beräkningarna liksom de indata och antaganden som har använts till Regeringskansliet senast den 28 februari 2018. En jämförelse med gällande minimikrav samt en jämförelse med de krav som planeras träda i kraft 2021 ska också redovisas. Jämförelsen med kraven 2021 framgår dock ej av denna rapport, utan redovisas sepa-rat.

Arbetsmetod

Beräkningarna har genomförts av konsult på uppdrag av Boverket. I första steget definierades förutsättningar för kalkylerna såsom prissce-narier, ägarskap (offentligt eller privat) och kalkylräntor. Prisscenarier för el togs fram i dialog med Energimyndigheten.

Specificering har gjorts för åtta typbyggnader med olika uppvärmnings-system (fjärrvärme, bergvärme och frånluftsvärmepump). Typbyggnader-na har valts för att avspegla byggTypbyggnader-nadstyper som det byggs mycket av. Beräkningar har genomförts enligt följande:

1. Energimodellering som uppfyller minimikravet

Typbyggnaderna modellerades för att uppfylla gällande krav på ener-giprestanda enligt BBR. Sedan lades ett urval av

3 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om

komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader och byggnadselement.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders

(12)

rande åtgärder till i modellerna. Mellan fyra och sex åtgärder har stu-derats beroende på byggnadstyp.

2. Energimodellering av åtgärder

Resultatet av energiberäkningarna har sedan legat till grund för kost-nadsberäkning för åtgärderna och kombinationer av dem. Den metod som använts för kostnadsberäkningarna är en investeringskalkyl. Alla kostnader för de prövade åtgärderna och energi har diskonterats till ett nuvärde och en livscykelkostnad har erhållits.

3. Ekonomisk analys av åtgärder

Enligt kraven i artikel 5 i energiprestandadirektivet har både en finan-siell och en makroekonomisk kalkyl genomförts. Det är skillnad i vilken kalkylränta som används för dessa två och i den makroekono-miska kalkylen ingår inte moms, men däremot den externa kostnaden för koldioxidutsläpp.

4. De åtgärder som har positivt nuvärde tillämpas för att beräkna kost-nadsoptimal energiprestanda.

Detta har gjorts för olika byggnadstyperna med olika uppvärmnings-system. På så sätt har ett intervall för kostnadsoptimala nivåer tagits fram.

För ändring av byggnader har en annan metod tillämpats. Typbyggnader har valts ut från verkliga fall. Dessa representerar vanliga byggnadstyper som står inför renovering. Två byggnader har studerats per kategori (småhus, flerbostadshus och kontor). De åtgärder som enligt erfarenhet från en stor mängd energianalyser har lönsamhet har tillämpats. En jäm-förelse har sedan gjorts med gällande byggregler, dels för total energipre-standa och dels för nya U-värden och SFP-värden som erhålls efter änd-ring.

(13)

Läsanvisning

I avsnitt 2-4 beskrivs allmänna, tekniska och ekonomiska utgångspunkter för beräkningarna.

I avsnitt 5 beskrivs de typbyggnader som har valts för nya byggnader och resultatet av beräkningarna av kostnadsoptimala nivåer avseende energi-prestanda för nya byggnader.

I avsnitt 6 jämförs de kostnadsoptimala nivåerna med gällande mini-mikrav.

I avsnitt 7-8 beskrivs de typbyggnader som har valts för befintliga bygg-nader och resultatet av jämförelser mot ändringsreglerna i Boverkets byggregler.

I bilaga 1-4 redovisas energiprisprognoser, känslighetsanalys gällande energisprisutvecklingen, resultat av energiberäkningarna samt beskriv-ning av åtgärder vid ändring av befintliga byggnader.

(14)

2 Allmänna utgångspunkter

Svenska byggregler ställer ett övergripande funktionskrav på byggnadens energiprestanda. Denna ska kunna verifieras i den färdiga byggnaden ge-nom mätning, vilket rekommenderas i BBR, eller gege-nom beräkning. För-delen med att ställa funktionskrav är att det ger frihet åt byggherren att ut-forma byggnaden på valfritt sätt, så länge det övergripande funktionskra-vet är uppfyllt. I andra länder kan fler detaljkrav finnas och möjligheten att verifiera energiprestandan genom mätning i den färdiga byggnaden används inte.

Metodval beroende på funktionskrav

eller detaljkrav

Det här uppdraget skulle kunna angripas med två olika metoder. Den ena skulle vara att projektera en byggnad som garanterat inte uppfyller ener-gikraven i något avseende för att därefter pröva olika förbättringsåtgärder till dess att byggnaden ligger exakt på den kostnadsoptimala nivån. Detta kan vara ett naturligt sätt att arbeta när man har detaljkrav som ska upp-fyllas.

Med funktionskrav blir dock frihetsgraderna större. Det är möjligt att välja olika sorters isolering i olika tjocklek och placerad på olika sätt i byggnaden. Detta kan kombineras med olika fönster och dörrar, fönster-storlekar, orientering av byggnaden, storlek på byggnaden, antal våning-ar, olika sorters värmepumpar med olika verknings- och täckningsgrad, ventilationsvärmeväxlare med flera. Då dessa kan kombineras på valfritt sätt så länge det övergripande funktionskravet uppfylls blir antalet möj-liga kombinationer väldigt stort. Den metod som beskrivits ovan skulle därmed leda till ett nära nog oändligt beräkningsarbete för svensk del. Den andra metoden, som valts här, utgår från att gällande BBR-krav ut-gör referensnivån. För att hålla beräkningsarbetet på en rimlig nivå har detta inriktats på att bedöma om det finnas ytterligare förbättringar som kan ge ett lönsamt utfall. Om sådana lönsamma förbättringar kan påvisas ligger den kostnadsoptimala nivån lägre än gällande kravnivå i BBR. Om däremot åtgärden skulle visa sig vara olönsam uppfyller eller överstiger gällande kravnivå i BBR redan den kostnadsoptimala nivån.

I värderingen av eventuella lönsamma åtgärder ska hänsyn tas till det in-tervall på 15 procent som ska användas vid utvärderingen av om den ak-tuella åtgärden ligger på den kostnadsoptimala nivån. Ligger lönsamheten

(15)

för åtgärden inom detta intervall ska den anses uppfylla den kostnadsop-timala nivån, enligt Kommissionens delegerade förordning nr 244/2012.

Regler om byggande

De svenska byggreglerna framgår av Plan- och bygglagen (2010:900, PBL), Plan- och byggförordningen (2011:338, PBF) och Boverkets bygg-regler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd (BBR). Reglerna omfattar bland annat utformningskrav och tekniska egenskapskrav och anger sam-hällets kravnivå på byggnader vad gäller bostadsutformning, tillgänglig-het och användbartillgänglig-het, bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa, miljö, hus-hållning med vatten och avfall, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning.

Energiprestandadirektivet är införlivat i PBL, PBF och BBR samt i lagen (2006:985) om energideklaration av byggnader utifrån nationella förut-sättningar.

Krav på energihushållning och värmeisolering i BBR

BBR avsnitt 9 Energihushållning är tillämpningsföreskrifter och all-männa råd till 3 kap. 14 § PBF samt till 8 kap. 7 § PBL. Byggnader ska ha bra inomhusklimat och god inomhusmiljö. För att uppnå detta måste värme och ibland även komfortkyla tillföras. För att uppfylla kravet på energihushållning och värmeisolering i 8 kap. 4 § första stycket 6 PBL ska enligt 3 kap. 14 § PBF

1. en byggnad ha en mycket hög energiprestanda

(nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en primärenergifaktor per energibärare,

2. en byggnad ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och

3. en byggnad vara utrustad med byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden så att endast en låg mängd värme kan passera igenom

I BBR avsnitt 9 ställs krav på högsta tillåtna primärenergital (EPpet), in-stallerad eleffekt för uppvärmning och genomsnittlig värmegenomgångs-koefficient. För byggnader som är mindre än 50 m2 ställs krav på klimat-skärmens täthet och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Um. Primärenergitalet för byggnaden uttrycks som kWh per m2 A

temp och år. I byggnadens energianvändning ingår den energi som levereras till bygg-naden och används för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi. Omvandlingsförluster som beror på verkningsgraden för uppvärmningsanordningar i byggnaden m.m. ingår. Kraven avser energi-användningen vid normalt brukande och ett normalår. Den levererade

(16)

energin omvandlas till primärenergi med hjälp av primärenergifaktorer för respektive energislag.

Kraven på byggnadens energiprestanda varierar beroende på om det är en bostad eller en lokal. På grund av stora klimatskillnader mellan norr och söder tillämpas geografiska justeringsfaktorer för uppvärmningsenergin. Krav på byggnadens värmeisolering ställs som högst tillåten genomsnitt-lig värmegenomgångskoefficient (Um) för byggnadens klimatskärm, in-klusive köldbryggor. Byggnaden ska även klara eleffektkravet. Tanken bakom att ställa krav på värmeisolering trots att det finns ett krav på byggnadens energiprestanda, är att säkerställa att byggnadens klimat-skärm får en godtagbar kvalitet oavsett övriga tekniska installationer som sätts in för att uppfylla energikravet.

Gällande minimikrav

Energiprestanda och Um

Gällande minimikrav för nya byggnader avseende energiprestanda och krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um, enligt BBR vi-sas i tabell 2-3.

Tabell 2: Krav på energiprestanda, EPpet – gällande minimikrav

Kategori Primärenergital EPpet,

kWh/ m2Atemp, år

Småhus 90

Flerbostadshus 85

Lokaler 80

Tabell 3: Krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um – gällande krav

Kategori Um (W/m2K)

Småhus 0,4

Flerbostadshus 0,4

Lokaler 0,6

Primärenergifaktorer

I Boverkets byggregler tas hänsyn till primärenergi genom att kraven på energiprestanda baseras på primärenergifaktorer för respektive energi-slag. Energikravet uttrycks som ett primärenergital, PEpet i kWh per m2

(17)

Tabell 4: Primärenergifaktorer per energibärare– gällande krav

Energibärare Primärenergifaktor (PEi)

El (PEel) 1,6

Fjärrvärme (PEfjv) 1,0

Fjärrkyla (PEkyl) 1,0

Biobränsle (PEbio) 1,0

Olja (PEolja) 1,0

Gas (PEgas) 1,0

Geografiska justeringsfaktorer

Det är stora skillnader i klimatförutsättningarna mellan södra och norra Sverige. I BBR finns därför geografiska justeringsfaktorer som sträcker sig från 0,8 i södra Sverige till 1,9 längst i norr. I denna studie har juste-ringsfaktor=1 tillämpats, vilket ungefärligt speglar tyngdpunkten i det område där det byggs mest nytt i Sverige.

Krav vid ändring av byggnader

När det gäller ändring av byggnader är utgångspunkten att det är samma krav som gäller vid ändring som vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring ska dock kraven anpassas och avsteg får göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Kraven vid ändring kan därför ställas på den änd-rade byggnadsdelen.

Uppfyller en byggnad efter ändring av klimatskärmen inte de krav som ställs på nya byggnader, anges i reglerna U-värden som ska eftersträvas för tak, vägg, golv, fönster och ytterdörr. Om man gör en ändring i ett ventilationssystem eller ett ventilationsaggregat anges SFP5- värden re-spektive SFPv6-värden som man ska eftersträva att inte överskrida.

Ändring av klimatskärmen

Om byggnaden efter ändring inte uppfyller de angivna kraven på energi-prestanda (se tabell 2), så ska vid ändring i klimatskärmen de U-värden som anges i tabell 5 eftersträvas.

5 Specifik fläkteffekt för ett ventilationssystem [kW/(m

3/s)]

6 Specifik fläkteffekt för ett ventilationsaggregat [kW/(m

(18)

Tabell 5: Krav på U-värden vid ändring av klimatskärmen – gällande krav Ui (W/m2,K) Utak 0,13 Uvägg 0,18 Ugolv 0,15 Ufönster 1,2 Uytterdörr 1,2 Ändring i ventilationssystemet

Då ändringar i ventilationssystemet görs ska man eftersträva att ventilat-ionssystemet inte överskrider angivna SFP-värden (Specifik fläkteleffekt för ett ventilationssystem). Om enbart aggregatet byts ut ska man efter-sträva att angivna SFPv-värden (Specifik fläkteleffekt för ett aggregat) inte överskrids. Gällande SFP- och SFPv-värden visas i tabell 6.

Tabell 6: Maximala värden på SFP respektive SFPv – gällande krav.

SFP [kW/(m3/s)] SFPv [kW/(m3/s)]

Från- och tilluft med värmeåtervinning 2,0 2,0

Från- och tilluft utan värmeåtervinning 1,5 1,5

Frånluft med återvinning 1,0 1,0

(19)

3 Tekniska utgångspunkter

Val av referensbyggnader

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2010 bilaga I punkt 1.1 anger vilka byggnadskategorier medlemsstaterna ska ta fram refe-rensbyggnader för vid beräkning av kostnadsoptimala nivåer. Dessa är: 1. Enfamiljshus, 2. Flerfamiljshus och 3. Kontorsbyggnader.

I samma bilaga under punkt 1.2 anges att förutom kontorsbyggnader ska medlemsstaterna även ta fram referensbyggnader för andra byggnadska-tegorier som inte är för bostadsändamål och för vilka specifika krav på energiprestanda finns. BBR innehåller inte några sådana specifika krav för andra byggnadskategorier varför detta analysarbete begränsas till att omfatta enfamiljshus, flerbostadshus och kontorsbyggnader.

Referensbyggnader för nyproduktion

För varje byggnadskategori har ett referenshus för nybyggnadsfallet tagits fram. Dessa är hypotetiska byggnader men utformningen överensstämmer med byggnader som är vanliga i Sverige idag med hänsyn tagen till form, storlek och byggteknik. Typbyggnaderna för nybyggnation har modelle-rats i programmet IDA ICE 4.7.1. En grundmodell av byggnaderna som uppfyller gällande energikrav i BBR har byggts upp och sedan har ener-gieffektiviserande åtgärder applicerats för att finna den kostnadsoptimala nivån på energiprestanda.

Referensbyggnader för befintligt bestånd

Befintliga byggnader har studerats med utgångspunkt i verkliga fall. I Sverige byggdes mycket under 1950-, 1960- och 1970-talen. Många av dessa byggnader står idag inför renovering. Därför har typbyggnader valts från denna del av byggnadsbeståndet. För kontor har även en bygg-nad från 90-talet tagits med eftersom kontor renoveras oftare. De befint-liga typbyggnadernas kostnadsoptimala renoveringsnivå har beräknats ut-ifrån att applicera de energieffektiviserande åtgärder som har identifierats i energikartläggning av kvalificerade experter på byggnadsenergi.

Val av uppvärmningssätt

De nybyggda byggnader som har studerats försörjs antingen med fjärr-värme, bergvärmepump eller frånluftsvärmepump, vilka är de vanligaste uppvärmningsmetoderna i nya byggnader i Sverige, se tabell 7.

(20)

Tabell 7: Referensbyggnader – nya byggnader Byggnadstyp Uppvärmningssystem Småhus (104 m2) Fjärrvärme Småhus (104 m2) Bergvärmepump Småhus (104 m2) Frånluftsvärmepump Flerbostadshus Fjärrvärme Flerbostadshus Bergvärmepump Kontor Fjärrvärme Kontor Bergvärmepump

I den befintliga bebyggelsen i Sverige används även direktverkande el som uppvärmningsmetod. Ungefär 85 procent av den uppvärmda arean i flerbostadshus och 80 procent i lokaler är dock anslutna till fjärrvärme7, se tabell 8.

Tabell 8: Befintliga byggnadstyper som har studerats.

Byggnadstyp Uppvärmningssystem Byggår

Småhus Fjärrvärme 1950-tal

Småhus Direktverkande el 1970-tal

Flerbostadshus Fjärrvärme 1950-tal

Flerbostadshus Fjärrvärme 1970-tal

Kontor Fjärrvärme 1960-tal

Kontor Fjärrvärme 1990-tal

Åtgärder för att finna den kostnadsoptimala

nivån

För att kunna avgöra hur kravnivån i BBR förhåller sig till en kostnads-optimal nivå (enligt direktivet) måste nivån på energihushållning varieras och de ekonomiska konsekvenserna av förändringarna analyseras. Reglerna för nya byggnader och reglerna för ändring har belysts separat med undantag för de fall där åtgärder på befintliga byggnader (ändrings-fallet) är så pass omfattande att byggnaden eller byggnadsdelen uppfyller kraven för nybyggnad. I de fall kraven för nybyggnad vid omfattande

7Energistatistik för lokaler (ES 2011:08) och flerbostadshus (ES 2011:09) från

(21)

ändring är uppfyllt, kan tillkommande åtgärder i ändringsfallet anses motsvara de förbättringar som prövas för nybyggnadsfallet. Någon sär-skild beräkning för ändringsfallet på denna högre kravnivå har därför inte gjorts, utan belyses av de resultat som framgår av åtgärderna på nya byggnader.

(22)

4 Ekonomiska utgångspunkter

En ordinär investeringskalkyl har använts för att beräkna kostnadsopti-mala nivåer. I en sådan undersöks om initiala investeringskostnader för energieffektivitetsåtgärder, vilka leder till lägre framtida energiutgifter, också leder till en lägre livscykelkostnad.

Anta exempelvis att en energiinvesteringsåtgärd genomförs idag. Om åt-gärden leder till så stora minskningar i framtida energiutgifter att de totala kostnaderna (inklusive initiala investeringskostnader) under kalkylperi-oden blir lägre än om åtgärden inte genomförts så har livscykelkostnaden minskat. Blir å andra sidan minskningen i de framtida energiutgifterna marginella, riskerar energiinvesteringsåtgärden i stället att öka livscykel-kostnaden.

Den kostnadsoptimala nivån definieras som den lägsta punkten på den to-tala kostnadsfunktionen. Det finns en utförlig beskrivning om metodiken i kommissionens delegerade förordning nr 244/2012 med tillhörande rikt-linjer. Nedan redogörs kortfattat för hur kalkylerna har genomförts.

Två olika kalkyler

Enligt den delegerade förordningen ska två olika typer av kalkyler ge-nomföras, dels en finansiell kalkyl, dels en makroekonomisk kalkyl. I bi-laga 1 till förordningen preciseras olika separata kostnadskategorier som kan inkluderas i kalkylerna såsom initiala investeringskostnader, löpande kostnader, energikostnader, kostnader för bortskaffning (där så är tillämp-ligt) samt kostnader för växthusgasutsläpp. Där preciseras även när kost-nader kan utelämnas från kalkylerna. Det rör dels kostkost-nader som är des-amma för alla åtgärder/paket/varianter, dels kostnader som gäller bygg-nadselement som inte har någon påverkan på en byggnads energipre-standa.

I den finansiella kalkylen ska de relevanta priserna utgöras av de priser som betalas av kunden inklusive alla tillämpliga skatter, moms och sub-ventioner.

I den makroekonomiska kalkylen ska de relevanta priserna i stället utgö-ras av de priser som betalas av kunden exklusive alla tillämpliga skatter, moms och subventioner. Därutöver tillkommer en kostnadskategori i den makroekonomiska kalkylen som utgörs av kostnader för utsläpp av

(23)

växt-husgaser som uppstår till följd av el- och fjärrvärmeanvändning.8 Definit-ionen av den senare kostnadskategorin är penningvärdet av den miljö-skada som orsakas av koldioxidutsläpp som är förbundna med energian-vändningen i en byggnad.9

Om beräkningarna ger olika resultat

Resultaten från den finansiella kalkylen respektive den makroekonomiska kalkylen kan mycket väl leda till olika kostnadsoptimala nivåer på ener-gieffektiviseringen. I riktlinjerna till den delegerade förordningen anges att

”..skulle skillnaden mellan kostnadsoptimum på makroekonomisk nivå och kostnadsopti-mum på finansiell nivå kunna ge anvisningar om vilka anslag och finansiella stödåtgärder som fortfarande kan behövas för att göra investeringar i energieffektivitet intressanta för

investeraren.”10

Medlemsländerna har möjlighet att välja vilken av de båda kalkylerna som ska användas som nationellt riktmärke vid jämförelsen med gällande minimikrav.

Tidsperspektiv

Tidsperspektivet i beräkningarna är 30 år, med undantag för byggnadsty-perna kontor och handelsbyggnad där tidsperspektivet är 20 år. Återinve-steringar har lagts in för vissa åtgärder och restvärdet efter de 20 respek-tive 30 åren är medräknat. Även underhållskostnaden är inräknad i de fall en åtgärd medför sådan.

Värdering av CO

2

-utsläpp

Den makroekonomiska kostnaden för CO2-utsläpp antas vara 50 EUR/ton CO2. Inom elpriset som används i beräkningarna ingår ett pris för ut-släppsrätter inom EU ETS systemet. Det börjar vid 15 EUR/ton CO2 år 2020 och ökar till 50 EUR/ton år 2040, och till 88 EUR/ton år 2050. Inom de finansiella beräkningarna med el tas det med eftersom det är en

8Den makroekonomiska kalkylen är inte liktydigt med en samhällsekonomisk kalkyl. En

samhällsekonomisk kalkyl ska omfatta alla de väsentliga effekterna som en energieffekti-visering leder till för samhället. På intäktssidan av en sådan kalkyl bör även minskade skadekostnader av andra negativa externa effekter såsom försurning, övergödning och partiklar inkluderas liksom ett ökat välbefinnande vid vistelse inomhus (buller reduceras, drag minskar). På kostnadssidan bör utbildningskostnader, transaktionskostnader, kostna-der för eventuella negativa sidoeffekter (för låg luftomsättning, ökning av förekomsten av fukt och mögel) samt förlust av kulturvärden och estetiska värden inkluderas. Se Bover-kets rapport ”Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräkningar”, 2011.

9Riktlinjer för kommissionens delegerade förordning nr 244/2012, punkt 6.

10 Riktlinjer för kommissionens delegerade förordning nr 244/2012, s. 14 under punkt

(24)

del av det faktiska priset. I de makroekonomiska beräkningarna fram till 2040 beräknas för varje år skillnaden mellan den externa kostnaden av 50 EUR/ton CO2 och det EU ETS priset som antas ingår i elpriset. Skillna-den tas med som Skillna-den externa kostnaSkillna-den. Från 2040 framåt behövs ingen ytterligare extern kostnad för CO2 vara med i den makroekonomiska be-räkningen.

CO2-utsläppet från elanvändning har antagits vara 40 kg/MWh el. Detta är med utgångspunkt från nordisk elmix. CO2-utsläppet från fjärrvärme-användning har antagits vara 30 kg/MWh. Detta är tänkt som ett medel-värde över svensk fjärrvärme då en stor del fossil värmeproduktion för-väntas konverteras bort.

Kalkylränta

För att kunna jämföra kostnader och intäkter som infaller vid olika tid-punkter tar man dessa till ett nuvärde. Själva förfaringssättet benämns nuvärdesberäkning eller diskontering och det görs med hjälp av en kal-kylränta. När kalkylräntan är fastställd kan samtliga framtida kostnader och intäkter tas till ett nuvärde och jämföras med de initiala investerings-kostnaderna. Kalkylräntan ska avspegla det förräntningskrav som en in-vesterare har på investeringen. Resonemanget bygger på att om energiin-vesteringen inte gjordes skulle kapitalet frigöras till andra investeringar. Avkastningen från den bästa av dessa alternativa investeringar utgör kal-kylräntan.

Ett data-set med skattningar för WACC 11 för olika branscher i Europa har använts som underlag för val av kalkylräntor till de finansiella beräk-ningarna12. För kontorslokaler som antas byggas av kommersiella aktörer antas en kalkylränta på 5 procent medan kalkylräntan för småhus och flerbostadshus antas vara 4 procent. För de makroekonomiska beräkning-arna har kalkylräntan 3 procent använts, i enlighet med

EU-kommissionens föreskrifter.

Känslighetsanalys för kalkylräntan

En känslighetsanalys med minskad kalkylränta med en procentenhet har även genomförts. Detta innebär att kalkylräntan för småhus och flerbo-stadshus sänktes från 4 procent till 3 procent och att kalkylräntan för kon-tor sänktes från 5 procent till 4 procent. Kalkylräntan för de

11 Weighted Average Cost of Capital (viktad kapitalkostnad)

12 Skattningar för WACC för olika branscher i Europa:

(25)

nomiska kalkylerna höjdes med en procentenhet från 3 procent till 4 oro-cent enligt riktlinjerna till förordningen.

Energipriser

Energimyndighetens scenario ”lågt elpris + 18 TWh” har använts som ut-gångspunkt för energiprisernas utveckling13. Detta innebär ett system med förhållandevis mycket vindkraft och ett lågt CO2-pris, där det senare påverkar de externa kostnaderna för CO2.

Fjärrvärmepriset skiljer sig mycket mellan olika fjärrvärmenät i Sverige. I beräkningarna har dock endast ett medelvärde för landet använts. Fjärr-värmeprisets utveckling förväntas styras av prisutvecklingen för alterna-tiva värmekällor, där bergvärme antas vara den tuffaste konkurrenten. I tabell 9 visas presenteras energipriserna som har antagits för beräkning-arna. (I Bilaga 1 beskrivs antaganden för energiprisutveckling utförli-gare.)

Tabell 9: Sammanfattning av prisscenarier för el och fjärrvärme med startår 2017, reala termer. Priserna inkluderar elpris, avgifter, nätpris, energiskatt och moms.

År 2017 Prisändring 2017 – 2046

Konsumentelpris 116 öre/kWh 52 %

Fjärrvärmepris 85 öre/kWh 39 %

Antaganden kring moms har baserats på om moms blir en kostnad för ägaren av varje byggnad. Moms har tagits med för alla investeringar och kostnader för småhus och flerbostadshus. Moms har inte tagits med för kontor vars ägare kan kvittera ingående moms mot utgående moms.

Total byggkostnad

Den totala byggnadskostnaden för de olika byggnadstyperna har beräk-nats utifrån Wikells samt Byggnyckeln 2017. I dessa kostnader ingår samtliga entreprenadkostnader för markarbeten, grundläggning, byggnat-ion samt anslutning av el, fjärrvärme, vatten, avlopp och fiber. Dessa har sedan korrigerats för isolering av aktuell byggnad. Fjärrvärmebyggnaden för respektive byggnadstyp har använts som grundfall för jämförelsen mellan byggnader med olika uppvärmningssystem.

13 Energimyndigheten, 2017. Scenarier över Sveriges energisystem 2016 (ER 2017:6).

Tillgänglig från:

(26)

Total investeringskostnad för hus med värmepump har beräknats genom att addera extrakostnad för det som skiljer sig mellan byggnaderna, dvs. för isolering och tekniska installationer. Denna extrakostnad kan även vara negativ.

I tabell 10 redovisas de tekniska livslängder och underhållskostnader som har antagits för investeringarna.

Tabell 10: Tekniska livslängder för studerade investeringar kopplade till total byggkostnad Åtgärd/ Alternativet till åt-gärden Antagen livs-längd Antagna underhållskost-nader per år Total byggkostnad 50 år 0 Byggisolering (tak, vägg, golv) 50 år 0 Rör- och kanalsystem 50 år 0 Pumpar 20 år 2 % av investeringskostna-den Värmepumpar 20 år 2 % av investeringskostna-den samt 1 000 kr/värmepump Värmeväxlare 20 år 2 % av investeringskostna-den Luftbehandlingsaggregat 20 år 2 % av investeringskostna-den

Åtgärdskostnader

Kostnaderna för att genomföra de olika energieffektiviseringsåtgärderna har bedömts med utgångspunkt från bland annat Wikells Sektionsdata och kontakter med tillverkare. Dessa inkluderar de relevanta ytterligare kostnaderna som energiåtgärderna leder till. I ändringsfallet kan ytterli-gare kostnader tillkomma till de som redovisas som till exempel byggher-rekostnader.

I tabell 11 redovisas total merkostnad (investering och underhållskostna-der) per åtgärd för respektive typbyggnad. Livslängder och underhålls-kostnader presenteras i tabell 12.

(27)

Tabell 11: Ökad investeringskostnad i kronor exklusive moms för åtgärder i små-hus, flerbostadshus och kontor.

Småhus fjärr-värme Småhus berg-värme Flerbostads-hus fjärr-värme Flerbostads-hus berg-värme Kontor fjärr-värme Kontor berg-värme Fönster med bättre U-värde 26 676 26 676 165 929 165 929 502 003 502 003 Högpreste-rande vägg-isolering 33 350 26 795 315 367 241 086 527 408 283 648 Ökad takisole-ring 6 790 6 790 30 232 30 232 71 672 71 672 Solceller 33 280 33 280 135 200 135 200 709 800 709 800 FTX med högre ÅV-grad 4 500 4 500 20 000 20 000 - - VÅV ur spill-vatten 5 000 5 000 166 500 166 500 - - Fjärrkyla (ist. för kylmaskin) - - - - -270 000 -270 000 Frikyla berg - - - - 707 800 257 800

(28)

Tabell 12: Livslängder och underhållskostnader för olika åtgärder Åtgärd/ Alternativet till åtgärden Antagna livsläng-der Antagna underhållskost-nader per år

Fönster med bättre U-värde 30 år 0 Högpresterande väggisole-ring 50 år 0 Ökad takisolering 50 år 0 FTX m högre ÅV-grad 20 år 0

Lägre SFP-tal luftbeh. 20 år 0

VÅV ur spill-vatten 20 år 2 % av investerings-kostnaden Solceller Systemet Växelriktaren14 30 år 15 år 2 % av investerings-kostnaden Fjärrkyla 30 år 5 000 kr Frikyla berg 30 år 0

Kylmaskin (alternativet till de två ovanför)

15 år 20 000 kr

Investeringskostnaden för solcellsanläggningarna har beräknats utifrån liknande anläggningar uppförda de senaste åren. Investeringen avser en nyckelfärdig anläggning inklusive kostnader för bland annat solcellsmo-duler, växelriktare, övrigt material samt installations- och projekterings-arbete. Två olika schablonkostnader per installerad effekt har använts, en för småhus (20 kr/W inkl. moms) och en för övriga anläggningar (13 kr/W exkl. moms).

Åtgärderna FTX med högre värmeåtervinning respektive lägre SFP-tal i luftbehandlingen innebär att ett större luftbehandlingsaggregat måste väl-jas vilket kräver ett större teknikutrymme. Behovet av en större golvyta bedöms vara marginell och påverkar inte byggkostnaden. Om det större aggregatet däremot inte ryms inom befintlig takhöjd kommer denna åt-gärd att medföra en större kostnadsökning, i synnerhet om teknikutrym-met är beläget på ett verksamhetsplan. I denna analys har antagits att ag-gregatet får plats inom den befintliga byggnaden.

(29)

De dyraste åtgärderna är fönster, väggisolering och solceller. Även fri-kyla från berg är kostsamt i kontorsbyggnaden med fjärrvärme. Fjärrfri-kyla medför däremot en sänkt kostnad i jämförelse med alternativet att ha kylmaskin till kontoret. Till de billigare åtgärderna hör ökad takisolering, FTX med högre återvinningskrav, värmeåtervinning ur spillvatten samt lägre SFP-tal i luftbehandlingen.

(30)

5 Typbyggnader och åtgärder

– nya byggnader

Byggnadsmodellerna har geometriskt byggts upp utifrån ritningsunderlag för respektive byggnadstyp. Geometriskt baseras modellerna på verkliga projekt. Modellerna har sedan anpassats vad gäller U-värden och tempe-raturverkningsgrad i ventilationssystemet för att uppnå en byggnad som har en energianvändning motsvarande gällande kravnivån för BBR. An-passning av modellen har skett till en nivå där det beräknade värdet avvi-ker från kravet enligt BBR med maximalt 3 kWh/m2 år. Undantaget vissa byggnader med bergvärmepump vars grundmodell kan avvika med mer. För dessa byggnader var det ej möjligt att hamna så nära kravet utan att överskrida kravet på den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten (Um) på 0,40 respektive 0,60 W/m2 K.

Beräkning av U-värden

För att beräkna den konstruktion som uppnår det U-värde som byggnaden måste ha för att uppnå energikravet har beräkning med hjälp av pro-grammet HEAT utförts. Propro-grammet följer ISO 10211:2007. Tjockleken på isoleringen har därmed beräknats, vilket har varit underlag till kost-nadsberäkningarna i grundfallet. Med högpresterande isolering får bygg-naden ett lägre U-värde.

Överväganden i modellarbetet

Modellerna utgör i vissa avseenden en förenklad representation av verk-ligheten. Bland annat har byggnadens rum delats in i zoner där rum ut-med samma fasad i vissa fall kan samlas i en zon. Närvaro och hur inter-na laster används följer fasta scheman för respektive modell som inte helt återspeglar den variation som uppkommer i olika hus.

Beräkningarna följer de värden för interna laster som regleras i BEN.15 För att ta hänsyn till reglerförluster har ett påslag gjorts med 15 procent på byggnadernas behov av rumsvärme och eventuell komfortkyla. Detta påslag ligger i det högre spannet av vad som normalt används för regler-förluster vilket innebär att energiberäkningarna innehåller en relativt stor säkerhetsmarginal.

15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens

(31)

VVC-förluster antas motsvara 4 kWh/m2 och år, ej inräknat effektiviteten i till exempel en värmepump, för samtliga byggnader.

Beräkning av el från solceller

I de fall som studerats med en solcellsanläggning har storleken på denna anläggning beräknats utifrån det timvisa behovet av fastighetsel. Anlägg-ningarna har dimensionerats så att 70 procent av producerad el på årsba-sis ska kunna tillgodogöras som fastighetsel för fjärrvärmebyggnaden, förutsatt att det finns utrymme fört en sådan anläggning på taket. Samma storlek har använts på byggnaderna med bergvärme, trots att mer av solelen eventuellt kan användas som fastighetsel för drift av bergvär-meanläggningen. För småhus och radhus har anläggningen dimension-erats så att 70 procent av producerad el på årsbasis ska kunna tillgodogö-ras som fastighetsel och hushållsel.

Urval av byggnader och fall

Urvalet av byggnader utgår från ambitionen att redovisa hur energikraven kan påverka olika byggnadstyper på olika sätt i och med att verksamheten i byggnaden påverkar dess energianvändning. I BEN anges till exempel verksamheters energianvändning som ska användas i beräkningar av lo-kalbyggnaders energianvändning i det fall ingen annan information finns tillgänglig.

De studerade åtgärderna har för avsikt att beskriva både konstruktions-mässiga och installationstekniska åtgärder. De konstruktionskonstruktions-mässiga åt-gärderna har dels varit sådana där ytterligare isolering tillförs (takisole-ring), dels sådana som innebär att en annan prestanda på isolering an-vänds men tjockleken på väggen hålls konstant. Högpresterande isolering innebär därmed även att den uthyrningsbara ytan blir oförändrad. Det är också intressant då det innebär en form av tekniksprång. Det senare gäller även fönster med lägre U-värde.

De installationstekniska åtgärderna har valts utifrån de olika installations-tekniska delsystemen:

 Verkningsgrad för värmeåtervinning och specifik fläkteffekt i ven-tilationssystem

 Solcellsanläggning

 Återvinning av energi från dusch

(32)

Kostnaden för åtgärder kring specifik fläkteffekt påverkar framförallt storleken på aggregatet. Det antas att aggregatet får plats inom den befint-liga byggnaden och att inga byggåtgärder krävs. Även verkningsgraden för värmeåtervinning påverkar till viss del storleken på aggregatet. Återvinning av energi från dusch sker genom återvinning av energi i av-loppsvatten som förvärmer kallvatten till duschen. Åtgärden har studerats för bostäderna som har högst tappvarmvattenförbrukning. Med denna teknik beräknas behovet av tappvarmvarmvatten minska med 2 kWh/m2A

temp,år i småhus respektive 3 kWh/ m2Atemp,år i flerbostadshus. Frikylafunktionen för kontorsbyggnaden utnyttjar borrhål som används till bergvärmepumpen. I alternativet har borrhålslängden ökats för att möjliggöra ett uttag av kylenergi sommartid. I fjärrvärmefallet kan inga befintliga borrhål utnyttjas.

Utifrån energisimuleringarna och kostnadskalkylerna valdes även ett an-tal fall med kombinationer av åtgärder för respektive byggnad.

Beskrivning av typbyggnader och åtgärder

Småhus 104 m2

Småhus i två plan (se Figur 1). Invändigt mått i bottenplan är ca 10x5 m och den sammanlagda golvarean för hela huset är 104 m2. Huset har platta på mark med underliggande isolering, träregelstomme med mellan-liggande isolering och träfasad, tak med lösullsisolering. Mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning antas i fallen med fjärr-värme och bergfjärr-värmepump. Byggnaden har fjärrfjärr-värme, bergfjärr-värmepump eller frånluftsvärmepump för uppvärmning. Bergvärmepumpens COP är 2,5 för tappvarmvattenproduktion och 3,2 för uppvärmning.

(33)

Figur 1: IDA ICE modellen av småhus 104 m2

Källa: Sweco

Husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient (Um) utan åtgärder är 0,25 W/m2 K för byggnaden ansluten till fjärrvärme och 0,40 W/m2 K för byggnaden med bergvärmepump samt 0,24 W/m2 K för byggnaden med frånluftsvärmepump. För byggnaden med bergvärmepump är det kravet på Um som begränsar utformandet. Med denna klimatskärm finns fortfarande marginal till kravet på primärenergital.

De studerade åtgärderna presenteras i tabell 13.

Tabell 13: Studerade energieffektiviseringsåtgärder för småhus 104 m2.

Åtgärd Kommentar

Fönster U-värde 0,8 W/m2, K U-värdet har förbättrats från

1,0 W/m2, K

Högpresterande isolering vägg Ersättning av isolering med

högpresterande isolering med lambda-värde 0,023 W/m K

Ökad isolering vindsbjälklag, + 100 mm lösull

Solceller 10 m2 solceller (installerad

effekt 1,6 kW) FTX med högre temperaturverkningsgrad, från

70 till 80 %

Återvinning värme ur spillvatten

Flerbostadshus

Flerbostadshuset är ett 5-våningshus med 30 lägenheter (se Figur 2). Den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är 2 533 m2A

temp år. Byggna-den har golv av betong på makadam med mellanliggande isolering, ytter-väggar av betong med mellanliggande isolering, takbjälklag av betong med lösullsisolering, uppstolpat tak av trä och papp, mekanisk från- och

(34)

tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX i fallen med bergvärme el-ler fjärrvärme). Byggnaden är ansluten till fjärrvärme elel-ler har en berg-värmepump. Bergvärmepumpens COP är 2,5 för tappvarmvattenprodukt-ion och 3,2 för värme till radiatorer/ventilattappvarmvattenprodukt-ion.

Husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient (Um) utan åtgärder är 0,40 W/m2 K för fjärrvärmebyggnaden och 0,40 W/m2 K för byggna-den med bergvärmepump. För byggnabyggna-den med bergvärmepump är det kravet på Um som begränsar utformandet. Med denna klimatskärm finns fortfarande marginal till kravet på primärenergital.

Figur 2: IDA ICE modellen av flerbostadshuset.

Källa: Sweco

De studerade energieffektiviseringsåtgärderna presenteras i tabell 14.

Tabell 14: Studerade fall för flerbostadshuset.

Åtgärd Kommentar

Fönster U-värde 0,8 W/m2, K U-värdet har förbättrats från

0,9 W/m2, K

Högpresterande isolering vägg Ersättning av isolering med

högpresterande isolering med lambda-värde 0,023 W/m K Ökad isolering vindsbjälklag, + 100 mm lösull

Solceller 66 m2 solceller (installerad

ef-fekt 10,4 kW) FTX med högre temperaturverkningsgrad, från

70 till 80 %

(35)

Kontor

Kontorsbyggnaden är i fem plan med en yta om 5 489 m2Atemp (se Figur 3). Kontoren är i huvudsak kontorslandskap med några enskilda kontors-rum. Ytterväggen är en sandwichkonstruktion i betong med mellanlig-gande isolering. Fönstren har U-värde 0,9 W/m2, K med solskydd i form av yttre väv. Komfortkyla via kylmaskin och uppvärmning via fjärrvärme eller med bergvärmepump. Bergvärmepumpens COP är 2,5 för tapp-varmvattenproduktion och 3,2 för värme till radiatorer/ventilation. Meka-nisk till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning.

Husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient (Um) utan åtgärder är 0,47 W/m2 K för fjärrvärmebyggnaden och 0,60 W/m2 K för byggna-den med bergvärmepump. För byggnabyggna-den med bergvärmepump är det kravet på Um som begränsar utformandet. Med denna klimatskärm finns fortfarande marginal till kravet på primärenergital.

Figur 3: IDA ICE modellen av kontorshuset.

Källa: Sweco

(36)

Tabell 15: Studerade fall för kontorsbyggnaden.

Åtgärd Kommentar

Fönster U-värde 0,8 W/m2, K U-värdet har förbättrats från

0,9 W/m2, K

Högpresterande isolering vägg Ersättning av isolering med

högpresterande isolering med lambda-värde 0,023 W/m K Ökad isolering vindsbjälklag, + 100 mm lösull

Solceller 347 m2 solceller (installerad

effekt 54,6 kW) Fjärrkyla

(37)

6 Resultat – nya byggnader

Med utgångspunkt i de byggkostnader, energipriser, prognoser för ener-giprisutveckling och kalkylränta som har antagits visar de genomförda beräkningarna att gällande minimikrav skulle kunna skärpas något för att nå den kostnadsoptimala nivån. Det finns lönsamma energiåtgärder som innebär en bättre energiprestanda än de gällande energireglerna i BBR.

Övergripande jämförelse gällande minimikrav

I tabell 16 presenteras resultatet för beräkning av kostnadsoptimal nivå på energiprestanda och en övergripande jämförelse med gällande mini-mikrav.

Tabell 16: Resultat av kostnadsoptimeringar för de olika småhus, flerbostadshus och lokaler som har studerats med primärenergifaktorerna el=1,6 och fjärr-värme=1 Kostnadsoptimal nivå primärenergital EPpet kWh/m2A temp år (gällande minimikrav) Småhus 74 - 88 (90) Flerbostadshus 50 - 80 (85) Kontor 53 - 70 (80)

Um-värdet styrande för byggnader med bergvärmepump

För de byggnader som värms med bergvärme är det kravet på Um som är styrande för byggnadens utformning och inte kravet på energiprestanda (EPpet). Kravet på Um medför alltså en viss begränsning i skillnaden i klimatskärm mellan byggnader med olika installationssystem för upp-värmning. En positiv aspekt av detta är att de delar av byggnaden som har en potentiellt lång livslängd såsom klimatskärmen, kanske uppemot 100 år, kommer att hålla en viss miniminivå i energiprestanda oavsett de ut-byten av installationer som kommer att ske under denna tid.

På grund av detta är det byggnader som värms med fjärrvärme eller från-luftsvärmepump som står för det högsta värdet på primärenergital i tabell 16. För att inte omöjliggöra byggnader med dessa uppvärmningssätt be-höver byggreglerna utgå från den kostnadsoptimala nivån för dessa bygg-nader.

(38)

Gällande minimikrav skulle kunna skärpas

I kommissionens delegerade förordning framgår att kraven för energipre-standa inte bör överstiga den beräknade kostnadsoptimala nivån med mer än 15 procent. Med hänsyn tagen till den byggnad inom respektive kate-gori som har sämst kostnadsoptimal energiprestanda (högst EPpet) ligger dagens krav inom 15 procent för småhus och flerbostadshus. Kontors-byggnader ligger dock på gränsen till att behöva justeras.

Observera dock att flera sorters lokaler ingår i samma kategori som kon-torsbyggnader, t ex skolbyggnader, handelsbyggnader och vårdlokaler. I och med att dessa byggnader kan få ett tillägg för hygienluftsflöde skulle de flesta lokaler klara ett skärpt energikrav med lägre primärenergital (EPpet). Undantaget är dock skolbyggnader. Om kravet på energipre-standa skärps för lokalbyggnader skulle därför påslaget för hygienlufts-flöde behöva höjas.

Det bör även noteras att fler åtgärder ligger nära lönsamhet, samt att ök-ningen av total byggkostnad är marginell för att åstadkomma en stor för-bättring i energiprestanda. För till exempel kontor med fjärrvärme kan en ökad byggkostnad med 0,6 procent förbättra energiprestandan med en ändring av primärenergitalet EPpet från 70 till 55 kWh/m2Atemp och år.

Lönsamma åtgärder

De åtgärder som är lönsamma i flest fall är att välja ett FTX-aggregat med högre värmeåtervinning samt att bygga med extra takisolering. Där-emot är det i princip aldrig lönsamt att satsa på fönster med extra bra U-värde. Väggar med högpresterande isolering är lönsamt i några fall. Solceller är den åtgärd som får störst påverkan på byggnadernas energi-prestanda. De är lönsamma i några fall, särskilt i byggnaderna med berg-värmepump och där solelen kan tillgodogöras som verksamhetsel eller hushållsel, utöver fastighetsel.

Frikyla till kontor är en systemlösning som är lönsam i fallet med berg-värme eftersom det då redan finns borrhål som kan utnyttjas utan att mer-kostnaden blir alltför hög. Fjärrkyla kan vara lönsamt men detta varierar stort beroende på att olika fjärrkylanät har mycket olika prisbild.

(39)

Jämförelse med gällande minimikrav per

typbyggnad

Diagram 1-14 visar resultaten för respektive typbyggnad och uppvärm-ningssätt i jämförelse med gällande minimikrav för nya byggnader. För varje typbyggnad har både en finansiell och en makroekonomisk kalkyl gjorts, enligt krav i den delegerade förordningen.

Gällande primärenergifaktorer för fjärrvärme (1,0) och el (1,6) har an-vänts.

Beräkningarna visar att den kostnadsoptimala nivån på energiprestanda är lägre än gällande minimikrav för samtliga typbyggnader. För småhus med frånluftsvärmepump är dock skillnaden marginell.

De makroekonomiska kalkylerna visar samma resultat som de finansiella för alla typbyggnader utom för flerbostadshus med fjärrvärme. Det kost-nadsoptimala EPpet i den makroekonomiska beräkningen blir något lägre beroende på att den högpresterande väggisoleringen blir lönsam i denna kalkyl.

(40)

Småhus med bergvärmepump - kostnadsoptimal nivå 2017

Diagram 1-2 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektivise-rande åtgärder för småhus 104 m2 med bergvärmepump (se Figur 1, sid 31).

Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 77 kWh/m2 och år. Grundfallet utgår från ett småhus med en energiprestanda på 80 kWh/m2 och år. Med åtgärden ökad takisolering uppnår byggnaden en energipre-standa på 77 kWh/m2 och år, vilket bedöms vara kostnadsoptimal nivå för energiprestanda för denna typbyggnad.

Gällande minimikrav för småhus är 90 kWh/m2.

Diagram 1: Småhus 104 m2 med bergvärmepump - Finansiell kalkyl

Diagram 2: Småhus 104 m2 med bergvärmepump - Makroekonomisk kalkyl

Källa: Sweco 0 1 2 3 4 5 4,10 4,12 4,14 4,16 4,18 4,20 60 65 70 75 80 85 90 95 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet

1 plus Ökad takisolering 2 plus FTX m högre ÅV-grad 3 plus VÅV ur spillvatten 4 plus Högpr väggisolering 5 plus Fönster Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå 0 1 2 3 4 5 3,25 3,26 3,27 3,28 3,29 3,30 3,31 3,32 3,33 3,34 3,35 60 65 70 75 80 85 90 95 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet

1 plus Ökad takisolering 2 plus FTX m högre ÅV-grad 3 plus VÅV ur spillvatten 4 plus Högpr väggisolering 5 plus Fönster

Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå

(41)

Småhus med fjärrvärme - kostnadsoptimal nivå 2017

Diagram 3-4 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektivise-rande åtgärder för småhus 104 m2 med fjärrvärme (se Figur 1, sid 31). Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 88 kWh/m2 och år. Grundfallet utgår från en typbyggnad med en energiprestanda på 93 kWh/m2 och år. Med åtgärden FTX med högre återvinningsgrad uppnår byggnaden en energiprestanda på 88 kWh/m2 och år, vilket bedöms vara kostnadsoptimal nivå för energiprestanda för denna typbyggnad. Gällande minimikrav för småhus är 90 kWh/m2.

Diagram 3: Småhus 104 m2 med fjärrvärme – finansiell kalkyl

Diagram 4: Småhus 104 m2 med fjärrvärme – makroekonomisk kalkyl

Källa: Sweco 0 1 2 3 4 5 4,10 4,12 4,14 4,16 4,18 4,20 60 65 70 75 80 85 90 95 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet

1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Ökad takisolering 3 plus VÅV ur spillvatten 4 plus Fönster 5 plus Högpr väggisolering 0 1 2 3 4 5 3,30 3,31 3,32 3,33 3,34 3,35 3,36 3,37 3,38 3,39 3,40 60 65 70 75 80 85 90 95 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet

1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Ökad takisolering 3 plus VÅV ur spillvatten 4 plus Fönster

5 plus Högpr väggisolering

Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå

(42)

Småhus med frånluftsvärmepump - kostnadsoptimal nivå 2017

Diagram 5-6 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektivise-rande åtgärder för småhus 104 m2 med frånluftsvärmepump (se Figur 1, sid 31).

Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 89 kWh/m2 och år. Grundfallet utgår från en typbyggnad med en energiprestanda på 89 kWh/m2 och år. Ingen av de prövade åtgärderna visade på lönsamhet. Energiprestandan 89 kWh/m2 och år bedöms vara kostnadsoptimal nivå för denna typbyggnad.

Gällande minimikrav för småhus är 90 kWh/m2.

Diagram 5: Småhus 104 m2 med frånluftsvärmepump - finansiell kalkyl

Diagram 6: Småhus 104 m2 med frånluftsvärmepump – makroekonomisk kalkyl

Källa: Sweco 0 1 2 3 4 4,08 4,10 4,12 4,14 4,16 4,18 4,20 60 65 70 75 80 85 90 95 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet

1 plus Ökad takisolering 2 plus VÅV ur spillvatten 3 plus Fönster 4 plus Högpr väggisolering Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå 0 1 2 3 4 3,25 3,26 3,27 3,28 3,29 3,30 3,31 3,32 3,33 3,34 3,35 60 65 70 75 80 85 90 95 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet

1 plus Ökad takisolering 2 plus VÅV ur spillvatten 3 plus Fönster

4 plus Högpr väggisolering

Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå

(43)

Flerbostadshus med bergvärmepump - kostnadsoptimal nivå 2017

Diagram 7-8 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektivise-rande åtgärder flerbostadshus med bergvärmepump (se Figur 2, sid 32). Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 50 kWh/m2 och år. Grundfallet utgår från en typbyggnad med en energiprestanda på 53 kWh/m2 och år. Med åtgärderna FTX med högre återvinningsgrad och ökad takisolering uppnår byggnaden en energiprestanda på 50 kWh/m2 och år, vilket bedöms vara kostnadsoptimal nivå för energiprestanda för denna typbyggnad.

Gällande minimikrav för flerbostadshus är 85 kWh/m2.

Diagram 7: Flerbostadshus med bergvärmepump - finansiell kalkyl

Diagram 8: Flerbostadshus med bergvärmepump - makroekonomisk kalkyl

Källa: Sweco 0 1 2 3 4 5 6 111,0 111,2 111,4 111,6 111,8 112,0 112,2 112,4 112,6 112,8 113,0 35 45 55 65 75 85 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet

1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Ökad takisolering 3 plus Solceller 4 plus Fönster 5 plus Högpr väggisolering 6 plus VÅV ur spillvatten Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå 0 1 2 3 4 5 6 110,8 110,9 111,0 111,1 111,2 111,3 111,4 111,5 111,6 111,7 111,8 35 45 55 65 75 85 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet

1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Ökad takisolering 3 plus Solceller 4 plus Fönster 5 plus Högpr väggisolering 6 plus VÅV ur spillvatten Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå

(44)

Flerbostadshus med fjärrvärme - kostnadsoptimal nivå 2017

Diagram 9-10 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektivise-rande åtgärder flerbostadshus med fjärrvärme (se Figur 2, sid 32). I det här fallet visar den finansiella kalkylen på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 80 kWh/m2 och år. Den makroekonomiska kalky-len visar på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 75 kWh/m2 och år.

Grundfallet utgår i båda kalkylerna från en typbyggnad med en energi-prestanda på 85 kWh/m2 och år. Med åtgärderna FTX med högre återvin-ningsgrad och ökad takisolering uppnår byggnaden i den finansiella kal-kylen en energiprestanda på 80 kWh/m2 och år, vilket bedöms vara kost-nadsoptimal nivå för energiprestanda för denna typbyggnad.

I den makroekonomiska kalkylen visar även åtgärden högpresterande iso-lering på lönsamhet. Tillsammans med åtgärderna FTX med högre åter-vinningsgrad och ökad takisolering uppnår byggnaden i den makroeko-nomiska kalkylen en energiprestanda på 75 kWh/m2 och år.

Gällande minimikrav för flerbostadshus är 85 kWh/m2.

Diagram 9: Flerbostadshus med fjärrvärme - finansiell kalkyl

0 1 2 3 4 5 6 110,0 110,2 110,4 110,6 110,8 111,0 111,2 111,4 111,6 111,8 112,0 35 45 55 65 75 85 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet

1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Ökad takisolering 3 plus Högpr väggisolering 4 plus Solceller 5 plus Fönster 6 plus VÅV ur spillvatten Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå

(45)

Diagram 10: Flerbostadshus med fjärrvärme – makroekonomisk kalkyl Källa: Sweco 0 1 2 3 4 5 6 110,8 110,9 111,0 111,1 111,2 111,3 111,4 111,5 111,6 111,7 111,8 35 45 55 65 75 85 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet

1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Högpr väggisolering

3 plus Ökad takisolering 4 plus Fönster 5 plus Solceller

6 plus VÅV ur spillvatten

Gällande kravnivå

(46)

Kontor med bergvärmepump - kostnadsoptimal nivå 2017

Diagram 11-12 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektivi-serande åtgärder för kontor med bergvärmepump (se Figur 3, sid 33). Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 53 kWh/m2 och år. Grundfallet utgår från en typbyggnad med en energiprestanda på 58 kWh/m2 och år. Med åtgärderna frikyla från berg, ökad takisolering och högpresterande väggisolering uppnår byggnaden energiprestanda på 53 kWh/m2 och år, vilket bedöms vara kostnadsoptimal nivå för energipre-standa för denna typbyggnad.

Gällande minimikrav för lokaler är 80 kWh/m2.

Diagram 11: Kontor med bergvärmepump - finansiell kalkyl

Diagram 12: Kontor med bergvärmepump - makroekonomisk kalkyl

Källa: Sweco 0 1 2 3 4 5 141,0 141,2 141,4 141,6 141,8 142,0 35 45 55 65 75 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet 1 plus Frikylaberg 2 plus Ökad takisolering 3 plus Högpr väggisolering 4 plus Solceller 5 plus Fönster Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå 0 1 2 3 4 5 140,0 140,2 140,4 140,6 140,8 141,0 141,2 141,4 141,6 141,8 142,0 35 45 55 65 75 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet 1 plus Frikylaberg 2 plus Ökad takisolering 3 plus Högpr väggisolering 4 plus Solceller

5 plus Fönster

Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå

(47)

Kontor med fjärrvärme - kostnadsoptimal nivå 2017

Diagram 13-14 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektivi-serande åtgärder för kontor med fjärrvärme (se Figur 3, sid 33).

Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 70 kWh/m2 och år. Grundfallet utgår från en typbyggnad med en energiprestanda på 75 kWh/m2 och år. Med åtgärderna ökad takisolering och högpresterande väggisolering uppnår byggnaden energiprestanda på 70 kWh/m2 och år, vilket bedöms vara kostnadsoptimal nivå för energiprestanda för denna typbyggnad.

Gällande minimikrav för lokaler är 80 kWh/m2.

Diagram 13: Kontor med fjärrvärme - finansiell kalkyl

Diagram 14: Kontor med fjärrvärme – makroekonomisk kalkyl

Källa: Sweco 0 1 2 3 4 5 140,0 140,2 140,4 140,6 140,8 141,0 141,2 141,4 141,6 141,8 142,0 35 45 55 65 75 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet 1 plus Ökad takisolering 2 plus Högpr väggisolering 3 plus Frikylaberg 4 plus Fönster 5 plus Solceller Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå 0 1 2 3 4 5 140,0 140,2 140,4 140,6 140,8 141,0 141,2 141,4 141,6 141,8 142,0 35 45 55 65 75 N uv är de [ M SE K]

Energiprestanda EP_PET [kWh/m2Atemp]

0 Grundfallet

1 plus Högpr väggisolering 2 plus Ökad takisolering 3 plus Frikylaberg 4 plus Fönster 5 plus Solceller

Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå

Figure

Tabell 1: Resultat av kostnadsoptimeringar – gällande minimikrav    Kostnadsoptimal nivå   primärenergital EP pet    kWh/m 2 A temp  år  (gällande minimikrav)  Småhus  74 - 88 (90)   Flerbostadshus  50 - 80 (85)   Lokaler  53 - 70 (80)
Tabell 2: Krav på energiprestanda, EP pet  – gällande minimikrav
Tabell 5: Krav på U-värden vid ändring av klimatskärmen – gällande krav  U i  (W/m 2 ,K)  U tak  0,13  U vägg 0,18  U golv  0,15  U fönster  1,2  U ytterdörr  1,2  Ändring i ventilationssystemet
Tabell 7: Referensbyggnader – nya byggnader  Byggnadstyp  Uppvärmningssystem  Småhus (104 m 2 )  Fjärrvärme  Småhus (104 m 2 )  Bergvärmepump  Småhus (104 m 2 )  Frånluftsvärmepump  Flerbostadshus  Fjärrvärme  Flerbostadshus  Bergvärmepump  Kontor  Fjärrvä
+7

References

Related documents

[r]

Med detta alternativ kan även värmebatterier för varje rum in- stalleras, vilket kommer innebära att inomhustemperaturen även kommer att kunna regleras i varje enskilt rum och

Regeringen gör vidare bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val av hållbara och

kommenterar också att det är ett problem att Boverket, EU- kommissionen och energikommissionen har olika syn på hur krav på energiprestanda ska ställas..

 Det är angeläget att få till stånd den utredning som aviserats i regeringens skrivelse för nya kompletterande krav för att säkra att en byggnad även har låg använd

Analysen fokuserar vilka argument som förs fram för en minskad användning av elvärme, varför frågan anses vara viktig, vad som anses orsaka problemet och vilka insatser som

Nedan visas en tabell över resultat vi har fått utav de sökningar som gjorts i de databaser som vi valt att använda

Gender, prior knowledge, interest, and experience in electricity and conceptual change text manipulations in learning about direct current... The use of analogy in the