Förutsättningar för förenad citylogistik
Utfört på uppdrag av Lunds kommun Projektet förmedlades av Miljöbron
Examensarbete utfört på avdelningen för Produktionsekonomi Lunds tekniska högskola, Lunds universitet
Maj 2017 Amanda Kontros
Erik Vass
Denna populärvetenskapliga rapport utgår ifrån examensarbetet med samma namn som utförts på uppdrag av Lunds kommun. Arbetet grundar sig i en upplevd problematik för varuflödet i Lund centrum, där behovet av en potentiell lösning i form av ett gemensamt leveranssystem utreds. En komplicerande faktor för analysen består av den stora variation av näringsidkare som verkar i området, vilka utgörs av allt ifrån små enskilda butiker till nationellt spridda kedjor som dessutom verkar inom olika branscher.
Introduktion
Förutsättningarna för näringsidkare i städer har under lång tid påverkats av globala trender såsom urbanisering, klimat-förändringar och ny teknik. Exempelvis ställer trenden urbanisering, som har pågått i decennier, högre krav på städers utformning och utnyttjande av deras ytor (Ljungberg et al. 2012). De omfattande klimatförändringar som sker kräver omfattande åtgärder från beslutsfattare och innebär ofta satsningar på cykel- och kollektivtrafik (Naturvårdsverket, 2016 d). Ny teknik erbjuder nya lösningar för detta och ändrar även sättet som människor handlar på, till exempel genom e-handel. (EY, 2016). Detta förändrar kraftigt situationen för näringsidkare i städer. Utöver dessa världsomfattande trender finns nationella direktiv som styr förändringen för Sveriges städer. Sådana direktiv som exempelvis SCAFT 68 innebar från slutet 1960-talet och framåt att städerna i stor utsträckning anpassades till bilens framkomlighet. I grova drag pågick detta till 1980-talet då en mer bevarande-orienterad politik växte fram (Hagson, 2004). Tillsammans med bilens framfart förflyttades stora delar av handeln från
städerna till varuhus och stormarknader i ytterområden. Detta innebar en kraftig minskning av antalet butiker i landet och att städernas självklara roll som handelns centrum ifrågasattes (Statistiska Centralbyrån, 2011). Lunds stad har i mycket följt dessa utvecklingar men har haft en ovanligt stark förmåga att bevara sitt stadsnät och sina byggnader. Antagligen mycket på grund av stadens rika kulturarv och många byggnader av historiskt värde (Larsson, 2003). Detta gör att staden till stor del utgörs av små och otillgängliga butiker där restriktioner har varit tvungna att läggas på hur, var och när som varutransporter får ske. Varulogistiken för butikerna är därför problematisk och Lunds kommun överväger att föreslå en gemensam logistiklösning för stadens näringsidkare vilket leder till syftet för detta arbete (Söderberg, 2016).
Syfte
”Detta examensarbete syftar till att undersöka och kartlägga näringsidkares behov och önskemål av ett gemensamt leveranssystem i en stadskärna.”
Metod
För att uppnå arbetets syfte har en forskningsstrategi som kallas metod-kombination tillämpats. Denna strategi lämnar utrymme för att välja olika forskningsmetoder och tillvägagångssätt. I detta arbete har en kombination av forskningsstrategierna surveyunder-sökning och fallstudier tillämpats med de ingående forskningsmetoderna fråge-formulär respektive forskningsintervju och skrivbordsundersökning. Utöver detta användes en litteraturstudie för att förse utövarna med det teoretiska ramverk som använts för att analysera all information. Figur 1 visar en översiktlig bild av metodvalen.
Dessa metoder innebar att data insamlades genom personliga semi-strukturerade intervjuer, samt genom att läsa på kring verksamheter som ställde upp på att ingå som fallföretag. De företag som fallstudier utfördes på var hamburger-kedjan Tugg Burgers i Lund, klädhamburger-kedjan MQ Lund city, detaljhandelsföretaget Åhléns i Lund, kläd och garn butiken Tant Hulda och matvarubutiken Coop Mårtenstorget. Utöver fallstudier med dessa företag gjordes även en fallstudie med Handelsföreningen i Lund, som är en ideell organisation som verkar för en attraktiv stadskärna. Detta gjordes i syfte att få en överblick av problematiken ifrån ett objektivt perspektiv. Utifrån den information som erhölls ifrån dessa fallstudier, utformades ett frågeformulär som skickades till ett urval av Lund centrums näringsidkare. Urvalet bestod av 334 stycken näringsidkare som låg belägna inom det område som definierades som Lund centrum och en avgränsning gjordes som innebar att rena tjänsteföretag inte ingick.
Fallstudierna bidrog framförallt med kvalitativa data som var viktiga för att förstå näringsidkares olika situationer ur deras perspektiv. Frågeformuläret bidrog istället framförallt med data som kunde tolkas som kvantitativa.
Teori
Det teoretiska ramverk som arbetet bygger på kan delas in i tre huvudsakliga delar. Den första delen utgörs av Porters Värdesystem och dess ingående Värdekedja. Modellen kan användas för att kategorisera alla aktiviteter som utförs av en organisation och används ofta för strategisk utvärdering. Med hjälp av denna tydliggörs vilka processer och aktiviteter som studeras och ger en insikt i var detta arbete har sitt fokus (Johnson et al. 2015). Den andra delen utgörs av olika distributionsstrukturer och visar hur distributionskanaler kan delas upp i två separata delar, nämligen i transaktions-kanaler och materialflödeskanaler. Transaktionskanaler avser det administrativa flöde och informationsflödet kopplat till en logistisk aktivitet. Material-flödeskanaler avser istället det fysiska flöde av produkter som finns mellan leverantör och mottagare (Jonsson & Mattsson, 2014). De olika strukturerna presenteras för att ge en bild över hur länken mellan leverantör och mottagare kan vara uppbyggda.
Den sista och slutliga delen av det teoretiska ramverket byggs upp av leveransservice och dess ingående leveransserviceelement. Dessa element utgörs av Ledtid, Leveranspålitlighet, Leveranssäkerhet, Servicegrad, Kund-anpassning och Information. Faktorerna beskriver olika aspekter som är viktiga att prestera inom för en leverantör men visar också att överprestation kan vara oönskat (Sandberg, 2015). Sammantaget utgör faktorerna begreppet leveransservice som används i detta arbete för att analysera vad som värdesätts av näringsidkarna.
Slutsats
Efter att data hade samlats in och analyser genomförts kunde följande slutsatser dras. Ett gemensamt leveranssystem kan utformas på många olika sätt men eftersom det på något sätt innebär en samordnad leverans erbjuder det en konsoliderande funktion. Frågan är vilka som hade kunnat ha nytta av en sådan? Stora strukturella skillnader identifierades mellan företag som var centralstyrda och som använde centrallager jämfört med andra verksam-heter. Med ett centralstyrt företag avses en verksamhet där personer som arbetar i en butik inte själva beställer eller styr över vilka varor som ska finnas i butiken, utan detta görs från central ort inom företaget. De företag som är centralstyrda eller använder ett centrallager har redan en konsoliderande funktion i deras värde-system vilket gör att dessa inte har ett sådant behov. Samtidigt kunde det konstateras att den största kategorin av näringsidkare, Restauranger, i regel använder mycket få leverantörer och ofta har en helhetsleverantör som står för den största delen av deras materialflöde. Dessa erhåller därmed en konsoliderande funktion från deras helhetsleverantör. Dessa är därmed i regel inte lämpliga för att ingå i ett gemensamt leveranssystem.
Istället är slutsatsen att ett sådant system lämpar sig för butiker som använder många leverantörer och inte är centralstyrda eller använder sig av ett centrallager. Utifrån insamlade data kan ingen exakt siffra för hur många verksamheter som passar in på dessa kriterier presenteras. Däremot kan det konstateras att majoriteten av Lunds näringsidkare inte stämmer överens med denna beskrivning och att många av dem har negativ inställning till ett gemensamt leveranssystem.
Till de företag som överensstämmer med de identifierade kriterierna är de viktigt att det gemensamma leveranssystemet erbjuder tidiga och frekventa leveranser där näringsidkarna har god möjlighet att styra över vilken tid som leveranserna sker. Samtidigt som leveranssystemet måste erbjuda en hög smidighet. Utöver detta är de viktigaste leveransserviceelementen Leveranspålitlighet, Leveranssäkerhet och
Ledtid, varför fokus bör ligga på att förbättra och åtminstone inte försämra något av dessa element. Rangordningen för leveransserviceelementen visas i Tabell 1.
Tabell 1 visar rangordningen för leveransserviceelementen
Källor
EY. 2016. “The upside of disruption - Megatrends
shaping 2016 and beyond”.
http://cdn.ey.com/echannel/gl/en/issues/business-
environment/2016megatrends/001-056_EY_Megatrends_report.pdf. [Hämtad den 15 december 2016].
Hagson, A. 2004. “Stads- och trafikplaneringens paradigm: en studie av SCAFT 1968, dess förebilder och efterföljare”. Diss. Göteborg : Chalmers tekn. högsk., 2004
http://libris.kb.se/bib/9722209 [Hämtad den 15 december 2016].
Johnson, G; Whittington, R; Scholes, K; Angwin, D & Regnér, P. 2015. “Fundamentals of strategy”, 3rd edition. Edinburgh Gate. Pearson Education Limited. Jonsson, P; Mattsson, S-A. 2014. “LOGISTIK läran om effektiva materialflöden”. Lund. Studentlitteratur AB.
Larsson, B. 2003. “Relationer mellan natur och kultur i Lunds stadsplanering 1950-2000. Del IV. Bevarande och förnyelse i stadskärnan”. Lunds universitet. Institutionen för arkitektur.
Ljungberg, C; Sundberg, R & Wendele, B; Trivector, Beställare: Boverket. 2012. “Trender med påverkan på samhällsplaneringen - Omvärldsanalys med fokus på transport, infrastruktur och bebyggelse”. http://www.boverket.se/contentassets/11d6d2fffaee 4a5188d24d1702faba64/infrastruktur_och_bebyggel se_trivector.pdf.
[Hämtad den 15 december 2016].
Naturvårdsverket. 2016. d. “Begränsad
klimatpåverkan, Vad görs för att nå
miljökvalitetsmålet”.
Rangordning av
leveransserviceelement
1. Leveranssäkerhet
2. Leveranspålitlighet
3. Ledtid
4. Servicegrad
5. Information
6. Kundanpassning
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/1-Begransad-klimatpaverkan/vad-gors/Vad-gors-2016/.
[Hämtad den 15 december 2016]
Sandberg, E. 2015. “Logistik och strategi”. Lund. Studentlitteratur AB.
Statistiska Centralbyrån. 2011. “Handelsområden 2010 - Geografisk avgränsning och statistik”. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0804/2010A01/MI0 804_2010A01_SM_MI14SM1101.pdf
[Hämtad den 15 december 2016]
Söderberg, A. 2016. “Förutsättningar för förenad citylogistik”. Arbetsbeskrivning givet av arbetsgivaren till arbetet.
