• No results found

Årsmötesprotokoll SFMG 2019

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Årsmötesprotokoll SFMG 2019"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 (4)

Protokoll fört vid årsmöte för Svensk Förening för Medicinsk

Genetik, torsdag den 24/1 2019, Arken konferenshotell, Göteborg

§1 Mötets behöriga utlysande

Årsmötet förklarades behörigen sammankallat.

§2 Val av ordförande och sekreterare för årsmötet

Anna Öfverholm valdes till årsmötets ordförande och Sofia Thunström till sekreterare.

§3 Val av justeringsmän

Lovisa Lovmar och Cecilia Lagging valdes till justeringsmän.

§4 Godkännande av dagordning, ev övriga frågor anmäls

Dagordning godkändes.

§5 Verksamhetsberättelse för 2017

Verksamhetsberättelsen upplästes.

§6 Ekonomisk rapport och revisionsberättelse

Den ekonomiska rapporten och revisionsberättelsen föredrogs av ekonomiansvarig Anna Erlandsson resp revisorssuppleant Kristina Karrman.

§7 Beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen verksamhetsåret 2018

(2)

2 (4)

§8 Val av styrelse för verksamhetsåren 2019 och 2020

Magnus Burstedt, ordförande

Cecilia Soussi Zander, vice ordförande Anna Norberg, vetenskaplig sekreterare Björn Anders Jonsson, kassör

Rebecka Pestoff, ledamot

§9 Val av revisor och suppleant

Erik Björck omvaldes till revisor och Kristina Karrman till revisorssuppleant.

§10 Val av valberedningens representanter

Cecilia Gunnarsson, Eric Ivarsson, Anna Öfverholm

§11 Förslag till två representanter till SLS fullmäktige

Styrelsen representerar SFMG i SLS fullmäktige

§12 Fastställande av årsavgift för 2019

Beslut om oförändrad årsavgift, 200 kronor.

§13 Diplomutdelning till examinerade sjukhusgenetiker

Kristin Ayoola Gustafsson, Daniel Nilsson, Ellika Sahlin samt Izabella Baranowska Körberg erhöll diplom för att ha uppfyllt kraven för att godkännas som sjukhusgenetiker av SFMG.

§14 Angående ASHGs och ESHGs uttalande kring oetisk användning av genetiska analyser.

SFMG uppmärksammade och diskuterade ESHGs uttalande och mötets deltagare konstaterade att föreningen stödjer ESHGs uttalande.

§15 Rapporter från arbetsgrupper och associerade nätverk

1. Utbildningsgruppen: Samuel Gebre-Medhin rapporterar att SFMGs framtagna ”särskilda rekommendationer” för ST-läkarnas målbeskrivning behöver revideras i förhållande till Socialstyrelsens senaste målbeskrivning (2015). Revisionen ska göras av studierektorerna där Emma Tham ska leda det arbetet under året. Frågan om ST-läkare ska ingå i detta arbete tar gruppen med sig.

2. Onkogenetisk arbetsgrupp: Marie Stenmark Askmalm presenterar onkogenetiska arbetsgruppens arbete under året. Ffa har man deltagit i revision av RCCs nationella

(3)

3 (4)

vårdprogram. Erik Björck ansvarar för NOGA, nationellt kvalitetsregistret där registreringen nu är igång.

3. Kardiogenetiskt nätverk: Catarina Lundin informerar om aktiviteten i det

kardiogenetiska nätverket. Symposium anordnades på Kardiovaskulära vårmötet 2018 och planeras även för 2019. Två nationella nätverksmöten har arrangerats. Samarbete med Svensk kardiologisk förening finns etablerat. Umeå har varit ansvarigt för patientinformation som läggs på 1177.se. Aktivt register finns än så länge för hyperkolesterolemi, men planen är att intiera arrytmi- och kardiomyopatimodul.

4. Hematologisk arbetsgrupp: Lars Palmqvist rapporterar om arbetet kring NGS/ WGS/WES för diagnostik, prognos och uppföljning. Arbetet bedrivs integrerat med GMS-processen.

5. Pediatrisk genetisk arbetsgrupp: Eva-Lena Stattin rapporterade om pediatriskgenetiska mötet i januari 2018. I tillägg har gruppen haft två

videolänkskonferenser och en sammankomst för fallpresentationer är planerad till 26-27 september 2019. Anna Lindstrand informerade att doktorandkursen Rare disease genomics anordnad av KI inte har avropats av SoS och därför antagligen inte blir av i år, ev kan den komma att hållas i egen regi.

6. Sveriges sjukhusgenetiker: Anna Norberg höll kort anförande och önskade en diskussion kring verksamheternas behov av sjukhusgenetiker. I dagsläget arbetar icke-certifierad personal med att tolka och svara ut genetiska analyser på genetiska lab men det är önskvärt att dessa genomgår utbildning och målet är att alla ska bli certifierade. Hon uppmanade till fortsatt diskussion bland verksamhetschefer och i styrelsen.

7. Svensk förening för genetiska vägledare: Charlotta Ingvoldstad informerar att dokument som styr diplomeringen har kompletterats och reviderats.

8. ST-läkarnas nätverk: Jesper Ottoson, Maria Hellberg samt Angelica Delgado Vega informerade att man haft som ambition att erbjuda en föreläsning per månad på videolänk. Förslag om samarbete med studierektorerna på respektive ort för att underlätta att få till föreläsare. Önskan finns att skapa ytterligare en årlig nationell ST-läkarträff med fokus på undervisning för att tillgodose kurskrav utifrån

målbeskrivningen, också med tanke på att många ST-läkare i nuläget går kurser utomlands där möjlighet att uppnå kurskrav borde kunna tillgodoses inom Sverige.

9. Sektionen för klinisk genetik inom UEMS: Ulf Kristoffersson redogjorde för

skrivelse till SoS angående ratificering av svensk examen för klinisk genetik så att den blir utbytbar till en europeisk examen. Arbetet fortlöper även med att ta fram en gemensam europeisk examen. Första omgången kommer att genomföras i Göteborg under våren 2019. Ytterligare rapport om den fristående organisationen European Board of Medical Genetics and Genomics.

(4)

4 (4)

Inga övriga frågor anmäldes.

§ 17 Klinisk genetik, årlig statistik

Ulf Kristoffersson redogjorde för aktuell statistik (2018) för befattningarna läkare, sjukhusgenetiker samt genetiska vägledare vid respektive universitetsorts avdelning för Klinisk genetik.

References

Related documents

1 Oslo hölls under hös- ten förra året ett seminarium som samlade del- tagare från många olika områden för att disku- tera hur man kan förbättra offrets ställning i rät- ten

rymme till att få försvara sin värdighet och ära. Jag är väl medveten om att detta ligger farligt nära det vi har fört en kamp mot, nämligen kvinnans »skuld» i övergrep-

Männens sociala makt över kvinnorna ut- övas via lagar vars syfte sägs vara att skydda kvinnorna som samhällsmedlemmar, t ex la- gen mot våldtäkt, lagar som obcenitetslagen som

Och om vi ska förklara varför kvinnor be- går färre brott än män, riktas strålkastaren mot bromsande sociala strukturer— spärrme- kanismer knutna till kvinnorollens censure- rande

Det häv- das dock som en grundläggande princip att samhället inte har något eget intresse av att gravida kvinnor g e n o m g å r fosterdiagnostik: »Samhället är ett samhälle

lösningar som präglar hennes liv. Det är inte längre någon hem- ma när han känner sig hemlös. Många män ser onekligen priset för manlighet och söker nya lösningar på den

I en tid präglad av uppbrott och stor ef- terfrågan på arbetskraft som inte kan täckas av det traditionel- la utbudet (män), får kvinnorna möjlighet att »bryta in» på

"Inom nordisk kvinnoforskning har kvinnorna blivit underligt könlösa och heterosexualiteten som kraft saknas.. Könlösa framtonar kvinnor- na i sina