• No results found

Kommunikation via digitala verktyg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kommunikation via digitala verktyg"

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Kommunikation via digitala verktyg

Communication via digital communication tools

Karin Andersson

Josefine Heijel

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Elin Ennerberg Datum för uppsatsseminarium: 2021-06-02 Handledare: Susanna Lundberg

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

(2)
(3)

3

Sammanfattning

På studie- och yrkesvägledarutbildningen förbereds studenterna främst för att möta den sökande i traditionella samtal som sker ansikte mot ansikte. Under rådande pandemi har studie- och yrkesvägledare behövt ställa om till arbete på distans och vägledningen har skett genom digitala verktyg. Vi vill med denna studie upplysa studie- och yrkesvägledare hur kommunikationen och samspelet kan påverkas när de vägleder grundskoleelever genom digitala verktyg. Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Hur upplever studie- och yrkesvägledare kommunikationen

med eleverna, när samtalen sker genom digitala verktyg? Hur anser studie- och yrkesvägledare att samspelet påverkas när icke-verbal kommunikation minskar? Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring sitt användande av samtalsfärdigheter när samtalet sker digitalt?

Studien är gjord med en kvalitativ metod och resultatet baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer med examinerade studie- och yrkesvägledare, som arbetar på grundskolor. Uppsatsen är analyserad utifrån begreppen digitala infödingar, kommunikation,

samspel och kompetens, samt andra relevanta kommunikationsteoretiska begrepp.

Studien visar att det finns flera aspekter som påverkar kommunikationen. Vilket digitalt verktyg de väljer att använda, vilka tidigare erfarenheter eleven besitter samt i vilken fysisk kontext de befinner sig i har inverkan på kommunikationen. Resultatet visar att samspelet försämras och utmanas när studie- och yrkesvägledare inte har full tillgång av icke-verbal kommunikation, vilket kan resultera i missuppfattningar. Det framkommer även svårigheter i att skapa en relationell kontakt med eleverna när icke-verbala signaler minskar. Avslutningsvis framkommer det att studie- och yrkesvägledare behöver tillgång till kompetensutveckling i hur de kan utveckla sina samtalsfärdigheter för att kunna överbrygga de försvårande omständigheterna, som uppstår på grund av att den icke-verbala kommunikationen minskar.

Nyckelord: digitala verktyg, kommunikation, samspel, samtalsfärdigheter, studie- och

(4)

4

Förord

Vi vill tacka de informanter som medverkat i våra intervjuer. Era tankar och erfarenheter gör att vår uppsats blev möjlig. Ni har likaså bidragit med att vi författare fått en större insikt i vår framtida yrkesroll. Vi tackar vår handledare Susanna Lundberg för hennes feedback och tankar om hur vi kunnat förbättra vår uppsats under tidens gång. Vi riktar även ett stort tack till våra kurskamrater som har bidragit med givande diskussioner kring uppsatsens olika delar. Vi säger likaså tack till varandra, våra olika erfarenheter kring vetenskapligt skrivande har länkats samman och bidragit till personlig utveckling.

Tack vare vårt goda samarbete har båda varit delaktiga i att diskutera och formulera uppsatsens alla delar. Vi har i så stor utsträckning som möjligt strävat efter att gemensamt författa alla kapitel. Dock har vi delat upp huvudansvaret för valda delar för att optimera vår tid. Josefine har haft huvudansvar för: resultatsammanställning, analysavsnitt: 5.3 och 5.5 och

formalia. Karin har ansvarat för: inledning, metod och analysavsnitt: 5:7 och 5:9. Resterande

kapitel, tidigare forskning, teoretiska utgångspunkter, avslutande analys och diskussion, har vi båda tagit lika delar ansvar för.

(5)

5

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Syfte och frågeställning 9

1.2 Avgränsningar 9

1.3 Disposition 10

2. Tidigare forskning 11

2.1 IKT och studie- och yrkesvägledning 11

2.2 Digital kommunikation och ungdomar 12

2.3 Kommunikation via digitala verktyg 14

2.4 Kompetens hos SYV 16

2.5 Sammanfattning 17

3. Teoretiska utgångspunkter 19

3.1 Kommunikation och samspel 19

3.2 Kompetens i form av samtalsfärdigheter 21

3.3 Digitala infödingar 21 3.4 Sammanfattning 22 4. Metod 24 4.1 Metodval 24 4.2 Urval 24 4.3 Datainsamling 25 4.4 Analysmetod 26 4.5 Etiska ställningstaganden 27

5. Resultat och analys 28

5.1 Informanterna 28

5.2 Kommunikation via digitala verktyg 29

5.3 Analys: Kommunikation via digitala verktyg 31

5.4 Samtalsfärdigheter vid digitala samtal 33

5.5 Analys: Samtalsfärdigheter vid digitala samtal 33

(6)

6

5.7 Analys: Icke-verbal kommunikation påverkar samspelet 36

5.8 Upplevelser kring målgruppens hanterande 38

5.9 Analys: Upplevelser kring målgruppens hanterande 39

5.10 Avslutande analys och slutsatser 40

6. Diskussion 43 6.1 Resultatdiskussion 43 6.2 Metoddiskussion 45 6.3 Teoridiskussion 46 6.4 Avslutande reflektioner 47 Referenser 48 Bilagor 52 Intervjuguide 52

(7)

7

1. Inledning

Regeringen beslutade den 8:e januari 2021, i samband med rådande pandemi, att huvudmän kunde lägga om högstadieskolors undervisning helt eller delvis till distans (SFS 2020:115). Vidare i de allmänna råden (HSLF-FS 2020:12, 2) uppmanas individer att arbeta hemifrån i den mån de kan, för att minska smittspridningen av covid-19. Detta har lett till att många av landets studie- och yrkesvägledare, fortsatt hänvisat till som SYV, på grundskolan har behövt ställa om till att arbeta på distans och därför endast kunnat kommunicera digitalt med eleverna.

I universitetsutbildningen undervisas studenterna främst i samtalsfärdigheter som rör fysiska samtal med sökande ansikte mot ansikte. Dessa vägledningssamtal syftar till att bredda elevernas perspektiv, öka deras valkompetens och insikt om sig själva (Skolverket 2013). Hur påverkas då samtalet om det istället sker via digitala verktyg? Vilka effekter för detta med sig på kommunikationen och samspelet mellan elev och SYV?

Denna studie har inspirerats av ett tidigare fördjupningsarbete vi författade våren 2020. Syftet med föregående studie var även då att undersöka hur SYV upplever hur kommunikationen påverkas när samtalet sker via digitala verktyg, då avgränsat till chatt, mail och telefonsamtal. Det var under fördjupningsarbetet vi fann ett intresse för digital kommunikation och insåg att vi med fördel kan studera vidare och fördjupa oss i ämnet. Det som skiljer denna studie mot föregående är i första hand att fokus ligger på kommunikation med grundskoleelever, som är en stor målgrupp för individuella vägledningssamtal. I denna studie har vi valt att lyfta in videosamtal som ett fjärde digitalt verktyg. Detta för att videosamtal upplevs vara det föredragna alternativet till samtal som sker ansikte mot ansikte (Lindqvist 2019, 15). Ytterligare en aspekt som skiljer studierna åt är att den senare dessutom undersöker hur fysisk kontext påverkar kommunikationen och samspelet.

I dagsläget finns det en del forskning kring digital kommunikation och studie- och yrkesvägledning genom digitala verktyg. Digitaliseringskommissionen (SOU 2015:28, 11) tar exempelvis upp att det idag oftare efterfrågas digital kompetens i arbetslivet. Rapporten

(8)

8

påvisar (2015:28, 15) att den digitala utvecklingen i samhället innebär att kommunikation genom just digitala verktyg har blivit en självklarhet. Lindqvist skriver (2019, 3-4) i sin rapport Digitaliserad studie- och yrkesvägledning att det för SYV finns behov av att få utökad kunskap och kompetens kring möjligheterna gällande digitala vägledningssamtal. Det beskrivs att det saknas samtalsmodeller för digital vägledning och SYV behöver själv anpassa sina samtal efter nya förutsättningar (Lindqvist, 2019, 3, 19). Lindqvist (2019, 5-6) påvisar även att informations- och kommunikationsteknik, hädanefter IKT, har ökat möjligheterna att kunna kommunicera på distans. Likaså att traditionella arbetssätt, genom utveckling i digitaliseringen, kan leda till ökad effektivitet. Detta genom att användning av de digitala verktyg som i dagsläget finns inom ramen för existerande arbetssätt.

En aspekt som vi uppmärksammade i forskningsartiklar som behandlar hur kommunikationen kan påverkas när samtal sker genom digitala verktyg, var att minskningen av icke-verbal kommunikation påverkar samspelet (Offer 2004a; Bambling, et al. 2008; Dowling och Rickwood 2014). Just den icke-verbala kommunikationen är en väsentlig faktor i vägledningssamtalet, särskilt då människors kropp och ansikte kan utgöra en större kommunikativ komponent än det talade ordet (Egan 2018, 57).

När vi eftersökte forskningsartiklar gällande studie- och yrkesvägledning som sker genom digitala verktyg med elever i grundskolan, upptäckte vi en forskningslucka. Vi valde därför att även studera forskningsartiklar om digital kommunikation inom närliggande yrkesområden, med ungdomar i samma åldersspann som grundskoleelever. Även dessa forskningsartiklar visar att det finns bristande kunskap gällande digitala samtal med ungdomar (Dowling och Rickwood 2014, 191; Bambling, et al. 2008, 115). Därav gjordes valet att begränsa vår studie till att undersöka digitala vägledningssamtal som sker med elever på grundskolan.

Vi ser att det finns många aspekter kring digital kommunikation som bör undersökas. I denna studie har vi valt att lägga fokus på hur kommunikationen påverkas när vägledningssamtal med grundskoleelever sker med hjälp av digitala verktyg. Vi vill bidra med kunskap kring detta eftersom elever på grundskolan utgör en stor målgrupp, som enligt

Skolverkets Allmäna råd för arbete med studie-och yrkesvägledning (Skolverket 2013, 11,

35) ska bli erbjudna studie- och yrkesvägledning. En vanlig form av vägledning är enskilda samtal mellan elev och SYV. Detta har lett till ett intresse för hur SYV upplever att

(9)

9

kommunikationen och samspelet mellan dem och eleverna påverkas i samtal som sker med hjälp av digitala verktyg. Vi undrar även hur de resonerar kring vad den tidigare forskningen visar: att samspelet kan påverkas av minskningen av den icke-verbala kommunikationen.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med undersökningen är att bidra med insikter kring digital vägledning med grundskoleelever. Vidare vill vi ge studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskolan förståelse för hur kommunikationen kan påverkas när enskilda samtal sker genom digitala verktyg. Vi vill även ge insikt i hur samspelet mellan SYV och elev kan påverkas när icke-verbal kommunikation minskar, jämfört med traditionella samtal. I vår studie har vi valt att utgå från frågeställningarna:

Hur upplever studie- och yrkesvägledare kommunikationen med eleverna, när samtalen sker genom digitala verktyg?

Hur anser studie- och yrkesvägledare att samspelet påverkas när icke-verbal kommunikation minskar?

Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring sitt användande av samtalsfärdigheter när samtalet sker digitalt?

1.2 Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa vilka digitala verktyg som ingår i vår studie. De verktyg vi lyfter i studien är telefon, chatt, mail och videosamtal. Detta val baserades på de främst förekommande digitala verktyg våra informanter använder i sitt arbete.

(10)

10

1.3 Disposition

Detta inledande kapitel innefattar inledning, samt studiens syfte och frågeställningar. Fortsättningsvis disponeras uppsatsen av kapitel två till sex. I kapitel två introduceras läsaren till den tidigare forskning vi har som kunskapsbakgrund för studien. Där hänvisas till flera forskningsartiklar som anses relevanta för uppsatsen. Kapitel tre redogör för teoretiska utgångspunkter och de begrepp vi använder för att analysera vår empiri. Följande kapitel, fyra, beskriver vår valda metod, urval, datainsamling, analysform och de etiska ställningstaganden vi utgått från. I kapitel fem presenterar vi resultat och analys. Kapitlet är uppdelat utifrån fyra huvudteman med presentation av resultat samt en tillhörande enskild analys för varje tema. Kapitlet avslutas med en sammanfattning utifrån våra tre frågeställningar. Avslutningsvis finnes kapitel sex, diskussionen. I detta kapitel diskuteras först uppsatsens resultat med koppling till tidigare forskning och med relevans för yrkesrollen. Kapitlet avslutas med diskussion av metod och teori, där även våra reflektioner och förslag på fortsatt forskning presenteras.

(11)

11

2. Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras tidigare forskningsartiklar som finnes relevanta för studiens ämnesområde och syfte.

2.1 IKT och studie- och yrkesvägledning

Lindqvist (2019, 3) presenterar resultatet av en undersökning med fokus på digital kommunikationsteknik. I denna rapport ligger betoningen på hur kommunikationen påverkas mellan samtalsparterna. Empirin till studien samlades genom intervjuer och litteraturstudier samt genom nätverk och olika projektarbeten om ämnet (Lindqvist 2019, 5). Lindqvist menar att utvecklingen av IKT har förbättrat möjligheten att kommunicera på distans. Vidare framkommer det att vägledning som sker via digitala verktyg kan vara ett användbart komplement till den traditionella vägledningen. Då digital vägledning är mer lättillgänglig kan man eventuellt nå målgrupper som vanligtvis inte nås av traditionell vägledning, exempelvis hemmasittande elever (Lindqvist 2019, 17).

Likt Lindqvist menar även Bimrose, Kettunen och Goddard (2015, 8) att vägledning via digitala verktyg är ett bra kompletterande alternativ till det traditionella vägledningssamtalet. Ovanstående forskningsrapporter baseras på en äldre målgrupp än den vår studie fokuserar på, det vill säga grundskoleelever. Vi anser att dessa trots det är relevanta för vår studie, då de behandlar digital kommunikation samt utmaningar och möjligheter kopplade till den ökade digitaliseringen. I följande avsnitt presenteras forskning som rör digital kommunikation med den specifika målgruppen ungdomar.

(12)

12

2.2 Digital kommunikation och ungdomar

Följande forskningsartiklar anses relevanta för vår studie då de behandlar aspekter gällande digital kommunikation i samtal med ungdomar. Forskningen avser hur kuratorer och rådgivare upplever digital kommunikation med ungdomar, och har likt vår studie undersökt individuella samtal.

Bambling, King, Reid, och Wegner (2008, 111) presenterar en kvalitativ studie gjord i Australien. Författarna har intervjuat 26 stycken rådgivare gällande deras upplevelser av digital kommunikation med ungdomar och vilka för- och nackdelar som upplevs i arbetet, samt hur rådgivarna hanterar de kommunikativa nackdelarna. Samtliga rådgivare i studien är anställda vid Kids help line som levererar gratis digital psykosocial rådgivning till ungdomar. Författarna menar att en stor fördel med digital rådgivning upplevs vara tillgängligheten. Eftersom den är oberoende geografiska platser och att det kan attrahera även ungdomar som vanligtvis inte skulle söka sig till traditionell rådgivning (Bambling et al. 2008, 110).

Dowling och Rickwood (2014, 185) har, genom en kvalitativ metod, undersökt 19 stycken så kallade online-rådgivares upplevelser kring att rådgiva ungdomar mellan 12-25 år via digitala verktyg. Rådgivningen har fokus på psykisk ohälsa, psykosocial hälsa samt studie- och yrkesrelaterade samtal. Författarna beskriver att digital kommunikation har blivit en vanligt förekommande aspekt i kontakten med ungdomar. Studien visar att ungdomar har lätt att använda flera digitala verktyg samtidigt, de klarar exempelvis att söka information över internet samtidigt som de kollar mail eller håller igång en chatt (Dowling och Rickwood 2014 183, 191).

En fördel som lyfts med samtal via skrift med ungdomar var att rådgivare upplever att de fick längre tid på sig att komma på välformulerad feedback. Dock kunde det även kännas utmanande att behöva svara så snabbt som möjligt eftersom ungdomar ofta har förväntningar på snabb återkoppling (Bambling et al. 2008, 112-114).

Det påpekas också i studierna att skriftliga samtal riskerar ge mer utrymme för missförstånd och att användandet av rådgivarens samtalsfärdigheter behöver anpassas för att inte leda till feltolkningar (Bambling et al. 2008, 112; Dowling och Rickwood 2014, 190-191). En aspekt som framkommer som en stor nackdel när samtal sker via skrift är att det

(13)

13

icke-verbala kroppsspråket försvinner och att det kan leda till svårigheter för rådgivarna i att bedöma ungdomarnas känslor (Bambling et al. 2008, 112).

Dowling och Rickwood (2014, 187) skriver att rådgivarna i studien upplevde att anonymitet kunde bidra till att ungdomar kunde samtala mer ohämmat när de var skyddade av anonymiteten. Detta resulterade i att rådgivarna kände att de själva hade mindre kontroll och möjlighet till att samla på sig känslig information som kan vara användbar i samtalet.

Dowling och Rickwood (2014, 189) och Bambling, et al. (2008, 114) lyfter att digital kommunikation med ungdomar ansågs vara ett fungerande arbetssätt för att bygga en grund och skapa ett förtroende. Det framkommer även att samtal som till en början sker digitalt kan leda till att ungdomarna blir mer öppna för att senare boka in ett samtal som sker ansikte mot ansikte.

Dowling och Rickwood (2014, 190-191) menar att det upplevdes finnas stora skillnader mellan att samtala digitalt jämfört med ansikte mot ansikte. Exempelvis påpekade rådgivarna att när samtalet sker via skrift är det viktigt att anpassa sitt språk och hålla det enkelt för att minska risken för missförstånd. Det framkommer även att det inte anses finnas en konkret metod för att samtala digitalt med ungdomar. Rådgivarna i studien menar att de försöker fokusera mer på själva individen och utgå ifrån det som kommer fram i samtalet, en så kallad personcentrerad teori och teknik.

Såväl Dowling och Rickwood (2014, 191) som Bambling et. al. (2008, 115) belyser att det finns en brist på kunskap kring digital kommunikation med ungdomar och menar att detta är ett område som bör utforskas djupare.

Sammanfattningsvis ser vi ovanstående forskning kring digital kommunikation som mycket relevant för vår studie, då dessa behandlar just digital kommunikation med ungdomar och vilka utmaningar som kan finnas i detta. Det som skiljer sig åt från vår studie är att dessa undersökningar är mer inriktade åt rådgivare och kuratorer, vars samtal är av en mer psykosocial karaktär än SYVs. Vi anser ändå att dessa kan innefatta adekvata aspekter för vår studie. Psykologer och kuratorer anses vara närliggande professioner till SYV (Lovén 2000, 12-15)

Att dessa forskningsartiklar lyfter att det upplevs finnas svårigheter i att läsa av känslor och skapa en empatisk atmosfär i kommunikationen när det sker genom digitala verktyg ser

(14)

14

vi som användbar information när vi behandlar vår frågeställning om hur samspelet kan påverkas när kommunikation sker digitalt.

2.3 Kommunikation via digitala verktyg

För att förstå hur digital kommunikation fungerar i studie- och yrkesvägledningen behöver vi även förstå hur kommunikationen kan påverkas av att ha digitala verktyg som kanal. Därför har vi valt att ta med nedanstående forskningsartiklar som beskriver hur kommunikationen kan påverkas när den sker via olika digitala verktyg.

Offer (2004a, 2) lyfter viktiga aspekter gällande användandet av IKT inom vägledning. Författaren påpekar att bristen av icke-verbal kommunikation kan leda till en försämring av dialogen och samspelet. I ytterligare en rapport av Offer (2004b, 1), som behandlar vägledning som sker via skrift, lyfter författaren att det är väsentligt att en SYV besitter god kompetens i att kunna uttrycka sig korrekt via skrift. Han menar att detta är viktigt för att kunna förmedla ett textbaserat budskap tydligt.

I en artikel av Tait (1999, 114) belyser författaren fördelar såväl som nackdelar med vägledning via digitala verktyg. En fördel som lyfts med skriftlig kommunikation är att den sökande ges möjlighet att reflektera i god tid innan de svarar. Dock menar Tait att en viktig förutsättning är att även den sökande har goda kunskaper i att uttrycka sig korrekt via skrift för att undvika missuppfattningar i kommunikationen.

Offer (2004b, 1) menar att många av en sökandes frågor går att besvara på kortare tid när det sker via skrift, till skillnad från om de var inbokade på traditionella vägledningssamtal. Författaren poängterar att det är viktigt att SYV är noga med att identifiera den sökandes behov och vad som uttrycks i texten.

Tait (1999, 114) skriver att vägledning som sker via telefon är ett väl etablerat arbetssätt. Han lyfter aspekter att ta hänsyn till när man vägleder via telefon. Bland annat menar Tait att man bör ha i åtanke att alla individer inte har samma självförtroende och vana när det kommer till att samtala via telefon. Vidare påpekar Coman, Burrows och Evans (2001, 256) att det finns individer som föredrar anonymiteten vid ett telefonsamtal till skillnad från samtal som sker ansikte mot ansikte.

(15)

15

Coman, Burrows och Evans (2001, 247, 254-255) har som syfte att belysa hur telefonsamtal fungerar som val av digitalt verktyg vid rådgivning. Rapporten tar upp aspekter som framkommit genom studien såväl genom tidigare litterära studier om ämnet och belyser fördelar och nackdelar som rådgivare upplever gällande telefonvägledning på distans. En fördel med samtal via telefon är att det kan bidra till en ökad tillgänglighet geografiskt och att man därför kan nå ut till individer som vanligtvis inte söker sig till rådgivning som sker ansikte mot ansikte.

Tait (1991, 114) beskriver även att det finns brister med att vägleda via telefonsamtal och lyfter då att signaler som vanligtvis kan ges genom det icke-verbala kroppsspråket faller bort vid telefonsamtal. Det framkommer även i studien av Coman, Burrows och Evans (2001, 254-256) att bristen av det icke-verbala kroppsspråket är en viktig negativ aspekt att vara medveten om vid telefonsamtal. Det kan i sin tur påverka samspelet, vilket kan leda till tolkningssvårigheter för både samtalsledare och sökande.

När det kommer till användandet av videokonferenssystem [fortsättningsvis hänvisas istället till begreppet videosamtal] menar Lindqvist (2019, 15) att han anser detta vara “nyckeln till det som benämns informations- och kommunikationsteknik inom vägledningen”. Han lyfter fördelaktiga aspekter med videosamtal. Författaren menar att detta verktyg inkluderar visuella intryck, att användarna kan mötas i realtid samt att de inte blir låsta till en specifik geografisk plats. Lindqvist skriver att en klar fördel med vägledningssamtal som sker via videosamtal, i jämförelse med ett traditionellt vägledningssamtal, är att vägledningen kan bli “mer effektiv och tillgänglig och när resan till mötet bara tar sekunder kan vi istället använda tiden till individen och samtalen.” (Lindqvist 2019, 15). Vidare lyfter han att den ökade tillgängligheten och den enkla kontakten kan bidra till en mer frekvent uppföljning av samtalen.

Bohannon, Herbert, Pelz och Rantanen (2013, 177) granskar och sammanfattar ett flertal olika studier och beskriver bland annat att kommunikation som sker via videosamtal anses vara en rikare form av kommunikationskanal än skrift och telefon, dock inte fullt lika rikt som samtal som sker ansikte mot ansikte. Författarna belyser även hur viktig verbal och verbal kommunikation är i ett samtal samt att ögonkontakt kan ses som de viktigaste icke-verbala ledtrådarna när man kommunicerar.

(16)

16

Samtliga forskningsartiklar har kommit fram till att minskningen av icke-verbal kommunikation är en viktig aspekt att ta hänsyn till när man samtalar via digitala verktyg eftersom detta kan påverka samtalet och leda till missförstånd. Vi anser att det är relevant för vår studie eftersom minskningen av icke-verbal kommunikation är en av de aspekter som vi avser att undersöka genom informanternas upplevelser.

Därför är det även en intressant aspekt att Lindqvist (2019, 15) lyfter i sitt resultat att han anser att videosamtal är att föredra vid digitala samtal, på grund av inkluderingen av visuella intryck. Det är en intressant insikt att ha i åtanke, för att se om informanterna i vår studie instämmer med att videosamtal är att föredra i samtalen med elever.

2.4 Kompetens hos SYV

Vi har valt att ta med nedan forskning för att belysa att det anses vara viktigt att SYV har god kompetens gällande digital kommunikation för att samspelet ska fungera och på grund av att det är en ny kontext för SYV att använda sina samtalsfärdigheter i.

Bimrose, Kettunen och Goddard (2015, 10-13, 17) menar att en viktig förutsättning för en fungerande digital kommunikation är SYVs egen inställning. Författarna påpekar att det är väsentligt att SYV besitter god kompetens kring anpassningen av samtalsfärdigheter när de kommunicerar digitalt. I artikeln framkommer det även att det i dagsläget inte finns tillräckligt med kunskap och samtalsmodeller för digital kommunikation inom vägledningsområdet. Detta går i linje med vad Lindqvist (2019, 3-4) lyfter gällande att SYV behöver ges tillgång till vidare kunskap och kompetens kring digitala vägledningssamtal.

Vi har valt att lyfta dessa aspekter från tidigare forskningsartiklar för att de uppmärksammar att det kan vara utmanande för SYV att ställa om till digitala vägledningssamtal och att det kan vara svårt att anpassa sina samtalsfärdigheter till att kommunicera digitalt, speciellt när icke-verbala signaler minskar. Därför ser vi det som adekvat att en del av vår studie undersöker hur våra informanter upplever användandet av sina samtalsfärdigheter när de kommunicerar digitalt med eleverna.

(17)

17

2.5 Sammanfattning

Sammanfattningsvis framkommer det i tidigare forskningsartiklar att aspekter som tidseffektivitet och geografisk tillgänglighet upplevs vara fördelaktiga för digital vägledning (Lindqvist 2019; Coman, Burrows och Evans, 2001). Den ökade tillgängligheten bidrar till att man kan nå ut till en större målgrupp och kontakt även med så kallade “hemmasittande” individer. Forskningen visar att dessa individer är den målgrupp som främst anses dra nytta av den flexibla fysiska kontext som uppstår när man kommunicerar via digitala verktyg (Lindqvist 2019; Coman, Burrows och Evans, 2001; Bambling et al. 2008, 110).

En framträdande nackdel som visar sig i forskningen gällande skriftlig kommunikation är att bristen på icke-verbal kommunikation kan bidra till att samspelet försämras (Offer 2004a, 2). Saknandet av icke-verbal kommunikation leder till tolkningssvårigheter och ställer högre krav på anpassning av samtalsfärdigheter på samtalsledaren (Bambling et al. 2008, 112; Dowling och Rickwood 2014, 190-191). Även vid samtal som sker över telefon kan det uppstå tolkningssvårigheter på grund av minskning av den icke-verbala kommunikationen (Tait 1999, 114) och att det kan påverka samspelet för både samtalsledare och sökande (Coman, Burrows och Evans 2001, 254-256). Tait (1991, 114) menar att man bör ha i åtanke att alla individer inte har samma självförtroende och vana när det kommer till att samtala via telefon. Dock framkommer det även genom Coman, Burrows och Evans (2001, 256) att det finns individer som föredrar anonymiteten vid ett telefonsamtal till skillnad från samtal som sker ansikte mot ansikte.

Lindqvist (2019, 15) lyfter fördelaktiga aspekter med videosamtal och menar att detta är nyckeln till framgång för digital vägledning, då detta verktyg även inkluderar visuella intryck.

Sammanfattningsvis finner vi ovan presenterade forskningsartiklar relevanta för vårt syfte, samt att det lyfts många aspekter som är användbara för att ge vidare insikt i digitala vägledningssamtal. Begrepp som framkommit genom denna forskning som vi finner extra adekvata utifrån vårt syfte är: kommunikation, samspel och kompetens. Dessa begrepp ligger till grund för våra teoretiska utgångspunkter. Vi anser att de kan bidra till en ökad förståelse för hur SYV på grundskolan upplever hur kommunikationen med eleverna kan påverkas när den sker digitalt.

(18)

18

Eftersom vår studie även har som syfte att ge insikt i hur samspelet mellan SYV och elev kan påverkas när den icke-verbala kommunikationen minskar, finner vi det användbart att inkludera forskningsartiklar gällande ungdomar och digital kommunikation. Detta för att ge djupare förståelse för informanternas upplevelse med att kommunicera digitalt med denna målgrupp. Vi anser att de forskningsartiklar som vi presenterat behandlar många viktiga insikter gällande digital kommunikation. Dock ser vi även att det finns ett kunskapsgap när det kommer till digital vägledning med grundskoleelever. Med förhoppningen om att vår studie kan bidra till att fylla denna kunskapslucka har vi därför valt att lägga vår fokus på denna målgrupp, eftersom en stor del av svenska SYV är verksamma inom grundskolan.

(19)

19

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel presenteras de teoretiska begrepp som vi kommer använda för att analysera vårt empiriska material. De begrepp som lyfts fram är kommunikation, samspel och

kompetens.

På grund av den snäva tiden för uppsatsens utförande har vi inte möjlighet att intervjua elever på grundskolan, därför har vi valt att komplettera vår teoretiska utgångspunkt med begreppet digitala infödingar. Detta med förhoppningen att bidra till djupare förståelse för hur vår valda målgrupp hanterar digital kommunikation.

3.1 Kommunikation och samspel

Kommunikation kan beskrivas som en växling av budskap som sker i samspel mellan en sändare och mottagare (Maltén 1998, 12-13). Det går att beskriva kommunikation utifrån en

kontextmodell, då tar man hänsyn till att ett budskap som sänds iväg och tolkas påverkas av

kontexten där kommunikationen sker (Maltén 1998, 16). Vi kommer därför använda oss av begreppet fysisk kontext som innefattar yttre omständigheter som oljud men även på vilken tid och plats som kommunikationen sker (Maltén 1998, 16). Nilsson och Waldemarson (2016, 78) beskriver hur olika rum och platser skapar olika förväntningar, stämningar och känslor, vilket kan påverka kommunikationen. Hur ett utrymme är inrett och utformat kan antingen främja eller hämma den aktivitet som ska äga rum eftersom man påverkas av omgivningen.

För att analysera hur kommunikationen och samspelet kan komma att påverkas när samtal sker genom digitala verktyg så har vi valt att använda oss av filter- och brusmodellen (Haney 1992) refererad i Nilsson och Waldemarson (2016, 24). Modellen beskriver hur missuppfattningar kan uppstå mellan sändare och mottagare beroende på hur ord och beteende tolkas. Modellen skildrar även hur en kommunikationsprocess kan påverkas av

(20)

20

faktorer som kanal, filter och brus. Kanal beskriver hur ett budskap eller information överförs mellan sändare och mottagare. När kommunikationen sker ansikte mot ansikte utgörs kanalen av sinnesorganen, när kommunikationen istället sker via digitala verktyg beskrivs det som en elektronisk kanal (Nilsson och Waldemarson 2016, 24-25). Filter består av sändarens och mottagarens tidigare erfarenheter, kunskaper och förutfattade meningar, det inkluderar även deras kulturella skillnader och förväntningar. Filtren kan medföra både begränsningar och möjligheter i kommunikationen (Nilsson och Waldemarson 2016, 25). Brus kan förklaras som störningar, vilket förvränger det budskap som sändaren skickar iväg till mottagaren. Det symboliserar allt som oavsiktligt läggs till i sändarens budskap och ger upphov till störningar i kommunikationen. I denna modell delas brus upp i tre kategorier, semantiskt, fysiskt och psykologiskt brus. Semantiskt brus orsakas när sändare och mottagare inte tolkar det som sägs på samma sätt, vilket kan ske på grund av skilda språkvanor. Fysiskt brus kan uppstå från störningsmoment i omgivningen, såsom hög musik och dålig täckning på datorn eller telefonen. Det kan även skapas genom att någon av samtalsparterna har nedsatt hörsel eller svårt att tala. Psykologiskt brus orsakas av samtalspartnernas fördomar, misstänksamhet och psykologiska försvar. Denna typ av brus är oundvikligt när man kommunicerar. Dock kan det psykologiska bruset reduceras genom kunskap och träning i kommunikation (Nilsson och Waldemarson 2016, 25).

En viktig faktor som påverkar samspelet är icke-verbal kommunikation. När människor kommunicerar sker ett oavbrutet utbyte av icke-verbala signaler och budskap. Dessa signaler och budskap kan ske medvetet eller omedvetet, oavsett påverkar det samspelet i en kommunikationsprocess (Nilsson och Waldemarsson 2016, 55-56). Nilsson och Waldemarsson (2016, 58) beskriver att icke-verbal kommunikation bland annat kan ske via gester, kroppsspråk, röstläge, klädsel, ögonkontakt och tystnader. Egan (2018, 58) förklarar att det är viktigt att vara medveten och uppmärksam på den icke-verbala kommunikationen som uppstår i samtal. Han menar även att SYV behöver vara medvetna om vilka signaler och budskap de själva sänder ut, eftersom det anses kunna påverka relationen mellan sändare och mottagare.

(21)

21

3.2 Kompetens i form av samtalsfärdigheter

Egan (2018) beskriver att det är viktigt att skapa en god relation med den man samtalar med då den relationella kontakten påverkar samspelet. För att göra detta kan en SYV använda sig av olika samtalsfärdigheter, dessa kan beskrivas som olika typer av kommunikativa

kompetenser en SYV använder sig utav i sitt arbete för att främja samspelet och relationen

mellan sig själva och deras samtalspartner (Egan 2018, 15). Vi ser att detta går i linje med vad Nilsson och Waldemarson (2016) skriver gällande psykologiska brus: “De förvanskar alltså budskapen, men de går också att reducera på olika sätt - till exempel genom kunskaper om och träning i kommunikation.” (Nilsson och Waldemarson 2016, 25). Därför har vi valt att undersöka hur SYV på grundskolan upplever användandet av sina samtalsfärdigheter när de kommunicerar via digitala verktyg.

Nedan presenteras de samtalsfärdigheter som framkommit genom våra informanter och deras erfarenhet av digital kommunikation med elever.

Aktivt lyssnande används för att få ökad förståelse av sändarens budskap och fokus ligger

på att fånga upp och reda ut oklarheter i budskapet. Det kan även användas till att skapa en röd tråd i kommunikationen genom att SYV fångar upp olika teman/ämnen som verkar vara viktiga för den sökande (Egan 2018, 61; Nilsson och Waldemarson 2016, 92,94). Aktivt lyssnande innefattar även aspekter som att tona in och spegla, som också används för att säkerställa förståelse och bekräfta individen (Egan, 2018, 61). Genom att kontinuerligt använda sammanfattningar under samtalets gång skapas ett tydligare fokus och förståelse av det som uttalas (Egan 2018, 117).

3.3 Digitala infödingar

Prensky (2001, 2) hävdar att individer som är födda och uppväxta in i den digitala världen tillhör gruppen digitala infödingar. Prensky menar att i hela sina liv har dessa individer varit omgivna och använt sig utav digitala verktyg. Användandet av internet, datorer, mobiltelefoner och olika program med snabbmeddelanden har integrerats in i deras

(22)

22

vardagliga liv. Han beskriver vidare att individer i denna grupp är vana vid att snabbt ta in information och att de känner tillfredsställelse av att få snabba svar. Prensky hävdar även (2001, 3-4) att digitala infödingar hellre kommunicerar med bilder än i text, samt att de trivs som bäst när de får vara uppkopplade på internet.

3.4 Sammanfattning

Samspel är en viktig aspekt i kommunikation och begreppet kommer att genomsyra alla delar

av vår uppsats. Kommunikation beskrivs som en växling av budskap som sker i samspel mellan en sändare och mottagare (Maltén 1998, 12-13)

Begreppet fysisk kontext ser vi adekvat till vår studie då man med detta begrepp tar hänsyn till att budskap som sänds iväg och tolkas påverkas av kontexten (Maltén 1998, 16). Vi ser detta som användbart för vår analys eftersom i traditionella vägledningssamtal på grundskolan befinner sig både SYV och elev i samma fysiska miljö. Vid digitala vägledningssamtal byts detta till skilda fysiska kontexter för samtalsparterna. Således vill vi med hjälp av fysisk kontext analysera hur och om kommunikationen och samspelet påverkas av att samtalsparterna befinner sig på separata platser. Vi ser fysisk kontext som ett kompletterande begrepp till filter- och brusmodellen, som belyser hur samtalsprocessen och samspelet kan påverkas av olika elektroniska kanaler, brus och filter (Nilsson och Waldemarson 2016, 24). Genom filter-och brusmodellen vill vi synliggöra informanternas upplevelser av att kommunicera genom elektroniska kanaler och vilka brus de upplever och hur dessa påverkar kommunikationen och samspelet.

Icke-verbal kommunikation anses vara en viktig aspekt när man kommunicerar och att det kan påverka samspelet mellan sändare och mottagare (Nilsson och Waldemarsson 2016, 55-56). Därav ser vi det som ett ytterst relevant begrepp för vår studie och vi kommer använda detta med förhoppningen om att skapa förståelse för informanternas upplevelser kring hur kommunikationen påverkas av minskad möjlighet att läsa av och tolka icke-verbala signaler. Samtalsfärdigheter är ett samlat begrepp för de kommunikativa teknikerna SYV använder sig av i sina samtal. Begreppet kommer användas för att analysera den kompetens och kunskap informanterna besitter. Vi kommer analysera hur dessa samtalsfärdigheter kan

(23)

23

omvandlas till filtersystem för att reducera olika sorters brus. Vi ser särskilt tydliga kopplingar mellan samtalsfärdigheter och reduceringen av psykologiskt brus, som enligt Nilsson och Waldemarsson (2016, 24) går att reducera genom kunskap och träning.

Begreppet digitala infödingar (Prensky 2001, 2) upptäckte vi genom tidigare forskningsartiklar inom vårt område. Vi anser att begreppet kommer vara användbart i vår analys då det inkluderar den målgrupp vår studie inriktar sig på, grundskoleelever. Vi hoppas att begreppet kan medföra en förståelse kring hur ungdomar hanterar digital kommunikation.

(24)

24

4. Metod

I följande kapitel presenteras metodval, urval, datainsamling samt de etiska ställningstaganden studien har utgått ifrån.

4.1 Metodval

Enligt Bimrose och Brown (2015, 53-54) används en kvalitativ metod för att skapa en djupare förståelse av informanternas upplevelser och erfarenheter. Detta överensstämmer med Larsens (2018, 137) beskrivning om att forskare som utför kvalitativa intervjuer har som mål att skapa sig en förståelse för informanternas uppfattningar, erfarenheter och känslor. En kvalitativ metod ger även intervjuaren tillfällen att ställa följdfrågor och ger även informanterna möjligheten att ge rikare svar på frågorna (Larsen, 2018, 36). Det är med detta som bakgrund vi har valt att använda en kvalitativ insamlingsmetod. Anledningen till att en kvantitativ metod valdes bort är att vi inte är ute efter ett mätbart resultat, utan har som intresse att skapa en förståelse för informanternas olika perspektiv och upplevelser kring kommunikation genom digitala verktyg (Larsen 2018, 35-36).

4.2 Urval

Enligt Larsen (2018, 123) blir genomförandet av urvalet betydande för undersökningen. Till denna studie har ett icke-sannolikhetsurval, i form av godtyckligt urval använts (Larsen 2018, 124-125). Detta gav oss möjligheten att ha kriterier som våra informanter behövde uppfylla för att anses användbara för studiens syfte. Våra kriterier för denna studie var att samtliga informanter behövde vara examinerade SYV som arbetar med elever på grundskolan. Vi ställde också krav på att informanterna skulle ha arbetat med digital vägledning minst ett par

(25)

25

dagar i veckan, i minst tre månader. Detta med förhoppningen att informanten hunnit reflektera kring och skaffa sig insikt om hur det är att samtala digitalt med eleverna. Vi har valt att ej ha med kriterier gällande kön eller ålder på våra informanter då vi anser att det inte fyller någon funktion för vår studie.

Larsen (2018, 37) beskriver att en nackdel i användandet av en kvalitativ metod är att det tidskrävande att behandla och kategorisera den insamlade empirin. Därför beslutade vi oss för att genomföra sex stycken intervjuer. Med hjälp av denna avgränsning hoppades vi minska risken att inte hinna analysera det insamlade materialet på djupet. Vårt tankesätt går i linje med vad Kvale och Brinkman (2014, 157) skriver gällande att många intervjustudier kan vinna på att ha färre intervjuer och istället lägga ner god tid på att analysera dom.

Informanter kontaktades med en förfrågan om deltagande via mail. I detta mail presenterades studiens syfte och ämnesområde. Vi lyfte även de etiska ställningstaganden vi utgick ifrån i studien. Vi gav samtliga informanter möjligheten att själva bestämma vilket sätt intervjun skulle ske och när. Detta gjordes för att ge informanten möjlighet att välja det sätt som hen var mest bekväm med. På grund av rådande pandemisituation utfördes samtliga sex intervjuer digitalt via videosamtal.

4.3 Datainsamling

Inför utformningen av vår intervjuguide satte vi oss in i tidigare forskningsartiklar inom vårt valda område. Detta för att kunna skapa en tydligare bild av vilken typ av frågor vi skulle behöva ställa för att fånga in relevanta svar för vår studie. Larsen (2018, 142) skriver att inför en intervju är det är viktigt att tänka på hur man formulerar sina frågor och vad man frågar om. Vi valde att utgå från våra frågeställningar och formulerade flera delfrågor som alla bidrog till att fånga in svar som skulle gå att koppla samman med vårt syfte. Frågorna skrevs ner i olika teman för att säkerställa att vi skulle få in svar till varje frågeställning (Larsen 2018, 143). Innan vi utförde intervjuerna läste vi noga igenom vår guide och försökte förutse om svaren på dessa frågor skulle bidra till vårt syfte (Larsen 2018, 143-144). Målet var att skapa öppna, tydliga och klara frågor för att undvika en eventuell frågeeffekt (Larsen 2018, 142, 177).

(26)

26

Vi utförde semistrukturerade intervjuer med stöttning av en flexibel intervjuguide. Detta för att ha möjlighet att ställa följdfrågor och låta informanterna lyfta upplevelser som kan vara av relevans för vår studie. För att informanterna skulle få möjlighet att förbereda sig och för att öka chansen för reflekterande och utförliga svar, mailades intervjuguiden ut innan intervjutillfället. Detta går i linje med vad Larsen skriver om vikten av att skapa validitet i en studie (Larsen 2018, 129).

Det var viktigt för oss att lägga ner mycket tid på utformningen av hur intervjuerna skulle gå till för att få så trovärdiga svar som möjligt för att säkerställa reliabiliteten (Larsen 2018, 131). Larsen (2018, 132) föreslår att det kan vara bra att det är flera forskare som genomför intervjuerna då det bidrar till ökad reliabilitet, därför deltog vi båda i samtliga intervjuer.

Enligt Larsen (2018, 156-157) bidrar en noggrann bearbetning av empirin till en ökning av validitet och reliabilitet i en studie. Därför valde vi att ha ljudinspelning till samtliga intervjuer, för att i efterhand kunna studera datan noga.

4.4 Analysmetod

Efter insamlad empiri transkriberades ljudfilerna till text. Det gjordes samma dag för att ha intervjuerna färskt i minnet (Kvale och Brinkmann, 2014, 217-218). Vid analys av materialet upprättades en innehållsanalys samt datamatris för att identifiera samband, mönster och liknelser i informanterna intervjusvar (Larsen 2018, 160-161). Våra valda teman utgick från vårt syfte och våra frågeställningar. I denna process färgmarkerade vi även förklarande koder för att synliggöra formuleringar som vi ansåg kan förklaras med våra valda teoretiska begrepp (Larsen 2018, 160). I kombination med denna kategorisering genomfördes en datareducering (Larsén 2018, 160-161), vilket gjordes för att sortera bort data som inte ansågs vara användbar till vår studie.

Under analysarbetet av vår insamlade empiri använde vi företrädesvis ett abduktivt tillvägagångssätt med våra teoretiska begrepp som utgångspunkt för att förklara och förstå vårt studerade område (Larsen 2018, 29–30).

(27)

27

4.5 Etiska ställningstaganden

Under arbetets gång har de fyra forskningsetiska huvudkraven från Vetenskapsrådet noga tagits till hänsyn: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6-15).

Informationskravet uppfylldes genom att vi noggrant redogjort för studiens syfte och på vilket sätt informanterna skulle bidra till vårt arbete. Detta gjordes såväl via mail vid förfrågan om deltagande som vid start av den faktiska intervjun. I det inledande mailet fanns likaså en upplysning om att datan från informanterna endast kommer användas för vår studie, vilket uppfyller nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 8, 14).

Informanterna meddelades även om konfidentialitetskravet och att de anonymiseras i studien, samt att varken namn eller arbetsplatser skrivs ut. Samt att all data från dem förvaras på ett säkert sätt så att det inte är möjligt att härleda datan till informanterna, vilket gjordes i syfte att skydda deras identitet (Vetenskapsrådet 2002, 12–13).

Genomgående i all kontakt med informanterna har de informerats om studiens syfte och tillvägagångssätt samt även hur deras medverkan skulle användas. Detta bidrog till att uppfylla samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002, 9–10). Intervjuerna inleddes med en muntlig upplysning gällande samtyckets ramar. Efter intervjuerna säkerställdes även att informanterna var nöjda med sin medverkan.

(28)

28

5. Resultat och analys

I detta kapitel presenteras resultat och analys. Kapitlet disponeras utifrån fyra teman som är kopplade till uppsatsens syfte och frågeställningar. Syftet med undersökningen är att bidra med forskning kring digital vägledning med elever på grundskolan och ge SYV som arbetar med denna målgrupp insikt i hur kommunikationen med eleverna fungerar när det sker digitalt. Vi vill även kunna ge insikt i hur samspelet mellan SYV och sökande kan komma att påverkas när den icke-verbala kommunikationen minskar.

Inledningsvis presenteras en kort informativ kunskapsbakgrund av våra informanter. Därefter följer våra fyra huvudteman med presentation av resultat samt en tillhörande enskild analys för varje tema. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultat och analys utifrån våra tre frågeställningar.

5.1 Informanterna

I vår undersökning har totalt sex stycken informanter deltagit. Fem av sex informanter har examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen från Malmö Universitet och en informant har examen från den överbryggande studie- och yrkesvägledarutbildningen via Umeå Universitet. Samtliga informanter arbetar idag som SYV på grundskolor i Västra Götalands län. Tre av informanterna är anställda på kommunala skolor och resterande är anställda på skolor inom privat koncern.

Ingen av informanterna har efter sin studie- och yrkesvägledarexamen genomfört någon kompetensutveckling eller genomgått någon kurs med fokus på att vägleda via digitala verktyg. En av informanterna berättar dock att hen har fått enstaka enklare genomgångar av de plattformar som skolan hen arbetar på använder i kommunikation med eleverna.

(29)

29

5.2 Kommunikation via digitala verktyg

För att få en god förståelse för informanternas upplevelser av att samtala digitalt med eleverna har vi valt att fråga vilka digitala verktyg som informanterna använder sig av i sin kommunikation. Gemensamt för våra informanter är att telefon- och videosamtal är de digitala verktyg som är främst förekommande. Det framkommer också att digitala verktyg där kommunikationen sker genom skrift, såsom chatt, mail eller sms är sekundära och används i första hand vid snabb kontakt för bokning av samtal eller vid kortare frågor och information.

Det framgick vid intervjuerna att informanterna anseratt digital vägledning generellt sett fungerar bra. En aspekt som synliggjordes är att det har varit en omställning att tänka nytt och att anpassa sitt arbetssätt till det digitala och att det har varit både utmanande och spännande. Informanterna menar även att det finns mycket utrymme kvar att utveckla för att samtalen ska bli så bra som möjligt när de sker via digitala verktyg. Det framgick att videosamtal är bra, men att de inte kan jämföras med de traditionella samtalen fullt ut. En av informanterna uttrycker det såhär: “Om ett riktigt är 100% så är det 75%. Det kan inte riktigt ersätta det fullt ut.”. De menar att den sociala kontakten de får med eleven i ett traditionellt samtal försvinner när samtalet istället sker digitalt och de känns mer opersonliga och sakliga. Det som upplevs gå förlorat är en djupare samhörighet och närvaro vilket upplevs kunna påverka samspelet. Informanterna är trots detta överens om att videosamtal är ett bra komplement till traditionella samtal.

Det framkommer att mail är en fördelaktig kanal för att få ut information till eleverna och att det är ett väl fungerande sätt att dela användbara länkar till dem. Informanterna upplever dock svårigheter med att kommunicera via skrift med eleverna. En aspekt som framkommer är att det är viktigt att tänka på hur SYV uttrycker sig via skrift för att undvika missförstånd. Det framkommer även att kommunikation via skrift kan kännas som dubbelt arbete på grund av att det ofta uppstår missuppfattningar. En informant beskriver att hen ofta lägger ner tid på att skriva korrekt och tydligt, men att det ändå slutar med att hen behöver upprepa det muntligt för eleven. En annan informant menar att hen på grund av detta försöker undvika att kommunicera skriftligt, då det ökar risken för missuppfattningar när hen inte hör eller ser eleven.

(30)

30

När informanterna berättar om sina upplevelser kring att kommunicera via digitala verktyg med elever på grundskolan, framkommer både fördelar såväl som nackdelar. Informanterna upplever att digitala samtal är ett flexibelt arbetssätt där varken SYV eller elev är bunden till en specifik geografisk plats och att SYV upplever sig därav mer lättillgängliga för kontakt med eleverna. Informanterna menar att de på grund av detta kan ha samtalet även om eleven inte befinner sig i skolan, vilket kan resultera i färre ombokade möten. Det framkommer att detta bidrar till att digitala samtal upplevs mer effektivt och tidsbesparande än när samtal sker på plats i skolan. En annan aspekt som framkommer är att den fysiska kontext där eleven befinner sig kan upplevas som distraherade i samtalet. Informanter berättar att det förekommer att elever exempelvis ligger i soffan eller sängen när de har videosamtal hemifrån och att det upplevs påverka fokuset i samtalet.

Det framgick vid intervjuerna att samtal genom digitala verktyg upplevs vara en stor vinst för kontakten med elever som i vanliga fall sällan tar sig till skolan av olika anledningar, så kallade hemmasittare. Informanterna beskriver att de upplever en enklare kontakt med denna målgrupp eftersom digitala samtal eliminerar aspekten att fysiskt behöva förflytta sig till skolan, vilket kan vara en stor utmaning för många hemmasittande elever. Det framkommer även att informanterna upplever det som en nackdel att man förlorar den spontana kontakt de kan få i skolans korridor och möjligheten att fånga upp elever som är svåra att få kontakt med.

En aspekt som endast lyfts av en informant är att hen upplever att anonymiteten kan vara en fördel med digitala verktyg, för att detta minskar risken för förutfattade meningar från SYV sida. Speciellt via telefon eller skrift, då dessa saknar tillgång till visuella intryck. Informanten beskriver det som:

Alla människor har fördomar tror jag, omedvetna och medvetna. Och vi studievägledare är väldigt medvetna om att vi ska jobba med det och tänka på det, att man hela tiden påminner sig att man inte ska ha det och om man då inte ser personen så kanske det skulle kunna vara en fördel ibland.

Dock lyfter flera informanter under intervjuerna att anonymiteten som digitala samtal medför kan gagna elever som har svårt för sociala kontakter och inte känner sig bekväma med att samtala sittandes i samma rum som SYV. En av informanterna tillägger även att elever som tenderar ha svårt för det digitala eller som inte vill prata muntligt har enligt hens upplevelse

(31)

31

visat sig vara duktiga på att istället kommunicera via skrift. På så vis har hen kunnat “se elever som börjat stråla lite extra”.

Det framkommer även att det finns elever som möjligtvis förlorar på att samtalen sker digitalt. Informanterna anser att det finns elever som kan ha svårare att fokusera när samtalet sker digitalt och därför hellre önskar ses ansikte mot ansikte. En av informanterna menar att det är viktigt att anpassa det efter varje individ: “Jag tänker så länge man kan erbjuda båda delarna så tror jag inte att någon förlorar på det. Utan då blir det lite från person till person vad man gillar.”.

5.3 Analys: Kommunikation via digitala verktyg

Resultatet ovan visar att informanterna upplever att telefon- och videosamtal är att föredra vid digitala samtal med eleverna. Det går i linje med att dessa digitala verktyg ses som elektroniska kanaler (Nilsson och Waldermarson 2016, 25) och leder till tolkningen att dessa tenderar låta budskapet filtreras med färre missuppfattningar än skriftliga elektroniska kanaler. Genom telefon- och videosamtal får SYV större tillgång till icke-verbal kommunikation, vilket är en viktig aspekt för en mer korrekt förståelse av elevens budskap (Egan 2018, 58). Vi ser att det även kan förklara orsaken till att elektroniska kanaler som chatt, mail eller sms anses sekundära och främst används vid överföring av informativa budskap mellan elev och SYV. Detta eftersom minskningen av icke-verbala signaler kan leda till att mottagaren tappar viktiga ledtrådar och att det därför uppstår fler missuppfattningar när budskap skickas via en elektronisk kanal. Det leder till slutsatsen att skriftlig kommunikation ökar risken för semantiskt brus. Det går i linje med att mottagare och sändare inte tolkar budskap, som skrivs eller sägs, på samma sätt (Nilsson och Waldemarson 2016, 24-25).

Det framkommer i resultatet att informanterna menar att digital kommunikation bidrar till en mer lättillgänglig kontakt med eleverna, framförallt för de elever som har svårt att ta sig till skolan på grund av psykiska eller fysiska svårigheter. Tillgängligheten förklaras vara ett resultat av att sändare och mottagare kommunicerar via digitala verktyg och således inte är bundna till samma fysiska plats (Maltén 1998, 16). Det framkommer även i resultatet att den

(32)

32

fysiska kontexten (Maltén 1998, 16) där eleven befinner sig kan upplevas som distraherade när samtalet sker digitalt. Detta ligger i linje med vad Nilsson och Waldemarson (2016, 78) beskriver om hur olika rum och platser kan skapa olika förväntningar, stämningar och känslor i ett samtal och att det i sin tur kan påverka kommunikationen. Exempelvis när en SYV går in i sin professionella roll för ett samtal och möter en elev som ligger ner i sängen och pratar, vilket leder till slutsatsen att den skilda fysiska kontext som SYV och elever befinner sig i påverkar hur budskapen i samtalet tolkas. Detta eftersom det kan finnas olika förväntningar på samtalet och skilda sinnesstämningar hos samtalsparterna (Maltén 1998, 16). På så vis ser man tydligt hur ett samtal kan påverkas negativt av att sändare och mottagare befinner sig i skild fysisk kontext.

Det framkommer att det anses vara av vikt att vara medveten om att samtliga elektroniska kanaler inte fungerar lika väl för alla individer och att val av kanal bör anpassas efter den enskilda elevens förutsättningar. Med andra ord besitter varje elev olika erfarenheter av att använda digitala verktyg och har sitt individuella kommunikationssätt som de föredrar att använda. Detta fenomen går att förstå utifrån Nilsson och Waldemarsons filter- och brusmodell (2016, 24) och leder till tolkningen att varje enskild elev innehar sitt eget

filtersystem som fungerar olika väl genom olika digitala verktyg. Allt som sägs passerar

genom filter bestående av exempelvis kunskaper, erfarenheter och förväntningar. Det kan i sin tur påverka hur eleven tolkar det mottagna budskapet, men även hur väl eleven själv lyckas förmedla ett önskat budskap. På så vis kan filter skänka klarhet till kontexten eller motsatt, begränsa uttryck och förståelse i den givna kontexten. Samtalet kan gagnas av att SYV har en förståelse för modellens effekter, och att ha detta i åtanke vid digitala samtal.

Anonymitet är en aspekt som resultatet visar kan upplevas som en fördel vid digital

kommunikation med eleverna. Informanternas upplevelser visar att om eleven och SYV träffas ansikte mot ansikte så kan det uppstå mer psykologiskt brus (Nilsson och Waldemarson 2016, 24), exempelvis i form av fördomar. Därav upplevs den ändrade fysiska kontexten som digitala samtal medför som bidragande till en minskning av det psykologiska bruset, för såväl SYV som elev.

(33)

33

5.4 Samtalsfärdigheter vid digitala samtal

För att skapa en tydligare insikt i SYV upplevelser av att kommunicera digitalt med elever på grundskolan har vi undersökt vilka samtalsfärdigheter informanterna upplever vara framträdande i sitt arbete, samt om de upplever behov för anpassning av dessa.

Informanterna menar att de samtalsfärdigheter de fått med sig från utbildningen går att anpassa och använda via digitala verktyg. Dock menar några få informanter att de inte har märkt av att de anpassar sitt samtalssätt eller att de inte har reflekterat över det innan. Det framkommer dock att vissa informanter är extra medvetna och tänker på hur de arbetar för att bjuda in eleven i samtalet. Informanterna menar att de är noga med att använda ett aktivt lyssnande för att lättare kunna läsa av känslor och att skapa en god relation till eleven, samt få en djupare förståelse. Det framkommer även att tona in, feedback, öppna frågor och speglingar anses vara viktiga färdigheter för att föra samtalet framåt och bidra till ett gott samspel. Det framkommer samtidigt att speglingar kan upplevas som stelare och vara svårare att få till när man samtalar digitalt jämfört i traditionella samtal, då de inte har tillgång till hela kroppsspråket. En informant uttrycker det på följande sätt: “Jag brukar spegla mycket med kroppen när vi ses ansikte mot ansikte, men det kan jag inte digitalt på samma sätt.”

En annan aspekt som synliggjordes är att informanterna upplever att sammanfattningar blir viktigt för att säkerställa förståelsen i digitala samtal. En annan informant säger: “Jag kan göra både muntliga sammanfattningar under samtalet men jag skickar också en kort sammanfattning via mail till eleven efter samtalet för att säkerställa att vi förstått varandra.”. Det framkommer av informanterna att det blir viktigt att stämma av att man uppfattat eleven rätt och att eleven också har förstått, vilket även är något anses vara en utmaning vid digitala samtal.

5.5 Analys: Samtalsfärdigheter vid digitala samtal

Det framkommer i resultatet att de samtalsfärdigheter som SYV får med sig från utbildningen upplevs går att anpassa och använda när samtalen sker via digitala verktyg. Resultatet visade dock att det endast var några få av informanterna som tidigare hade reflekterat över hur de

(34)

34

behöver anpassa sitt samtalssätt. Det framkommer att informanterna upplever vissa samtalsfärdigheter extra väsentliga när samtal sker digitalt. De samtalsfärdigheter som informanterna lyfter kan förklaras som de kommunikativa kompetenser SYV använder i samtal för att främja samspelet och relationen mellan sig och eleven (Egan 2018, 15). Utifrån filter- och brusmodellen kan det tolkas som att samtalsfärdigheter utgör ett filter i SYV eget filtersystem, och kan på så sätt fånga upp och reducera olika typer av brus som uppstår i kommunikationen mellan SYV och elev (Nilsson och Waldemarson 2016, 24-25).

Sammanfattningar (Egan 2018, 117) är något som informanterna menar blir extra viktigt vid digitala samtal. Informanterna använder sammanfattningar som strategi för att stanna upp och checka av förståelse, hos såväl eleven som SYV själv. Utifrån filter och brusmodellen kan det beskrivas som ett försök att skapa en klarhet för psykologiskt, semantiskt och fysiskt brus som uppstår när ett budskap överförs via en elektronisk kanal (Nilsson och Waldemarson 2016, 24-25).

Informanterna lyfter även aktivt lyssnande som en samtalsfärdighet de anser vara viktig vid digitala samtal. Ett aktivt lyssnande innefattar även delar som tona in och speglingar (Egan, 2018, 61). Egan (2018) menar det aktiva lyssnandet används för att en ökad förståelse i samtalet. I aktivt lyssnande ligger fokus på att förstå sändarens budskap, genom att fånga upp och reda ut oklarheter. Aktivt lyssnande innefattar inte bara det som sägs med ord utan även det som sägs med kroppen (Egan 2018, 61). Utifrån resultatet ser vi genom filter och brusmodellen att aktivt lyssnande kan användas som filter som möjligt kan minska semantiskt och psykologiskt brus (Nilsson och Waldemarson 2016, 24-25).

Något som lyfts i resultatet är att kroppsliga speglingar upplevs svårare att få till när man samtalar via digitala verktyg. Att det upplevs stelare och mer utmanande att få till dessa speglingar leder oss till slutsatsen att det beror på att icke-verbala signaler försvinner eller minskar och SYV vanligtvis använder sig av en kombination av verbala och icke-verbala signaler när man speglar i ett samtal (Egan, 2018, 61). När samtalet sker via en elektronisk kanal, där icke-verbal kommunikation minskar, behöver SYV anpassa sitt sätt att spegla och endast förlita sig på verbala speglingar. Att informanterna upplever utmaningar med detta kan förklaras genom att utbildningen framförallt rustar SYV med ett filter för att tolka budskap som sker med sinnesorganen som kanal, då främst via syn och hörsel (Nilsson och Waldemarson 2016, 24-25).

(35)

35

5.6 Icke-verbal kommunikation påverkar samspelet

Det framkommer i intervjuerna att informanterna är eniga om att icke-verbal kommunikation är en aspekt som påverkar samspelet och att det kan hjälpa SYV att läsa av och förstå en elev under ett samtal. Det upplevs därför vara en nackdel att icke-verbala signaler minskar vid samtal genom digitala verktyg. Det blir speciellt utmärkande när samtalet sker via telefon eller skrift, eftersom dessa verktyg resulterar i stor minskning av icke-verbala signaler.

En nackdel som framkommer som ett resultat av minskningen av icke-verbal kommunikation är att det upplevs bli svårare för SYV att skapa en god relation med eleven. En informant beskriver att hen upplever det svårare att visa värme och förståelse när hen inte kan träffa eleverna fysiskt. Det framgick vid intervjuerna att informanterna upplever det utmanande att skapa ett förtroende när man samtalar genom en skärm, på grund av minskningen av icke-verbala signaler. Att det upplevs vara mycket svårare för SYV att visa förståelse och tolka elevens känslor när de icke-verbala signalerna minskar är en aspekt som framkommer flera gånger under intervjuerna. Informanterna menar att det upplevs påverka samspelet negativt. En informant säger: “eftersom att jag inte kan läsa av eleven lika tydligt så blir det lättare missförstånd mellan eleven och mig.”

En aspekt som visar sig under intervjuerna är att samspelet upplevs fungera som bäst när man samtalar digitalt med elever som man sedan tidigare fysiskt träffat och redan etablerat en relation till. Informanterna menar att det är svårare att skapa en god relation till eleverna och på grund av denna svårighet upplevs kommunikationen något ytlig när de samtalar digitalt, jämfört med ett fysiskt samtal. En informant beskriver att det uppstår “en relationell distans som är svår att bryta sig igenom”. Informanternas svar visar att kontakten med eleven kan kännas “platt” och opersonlig när samtalet sker digitalt. En aspekt som framkommer tydligt är informanternas upplevelse av att någonting faktiskt går förlorat när samtalet sker digitalt. De menar att man tappar en del av den relationella kontakten med eleven och att det är utmanande att känna av elevens sinnesstämning. Informanterna upplever detta vara ett resultat av att den icke-verbala kommunikationen minskar när samtalen sker genom digitala verktyg. Informanterna menar även att de upplever att samtalen inte blir lika djupa som när de samtalar ansikte mot ansikte och att det är en “Utmaning i att få till samtal som går på djupet.”.

(36)

36

En informant har däremot skapat en tydlig strategi för att försöka bryta den stela stämning som övriga informanter kan uppleva i samtalen. Hen beskriver det som att hen i början av samtalet lägger stor fokus på relationsbyggande, “relationsmys” som hen kallar det. Hen säger följande kring denna strategi: “Jag tror att det är en bra teknik... för jag upplever att det är lätt för dem att prata när man gör så.”.

En annan aspekt med minskningen av icke-verbal kommunikation som framkommer är att turordningen i samtalet inte flyter på lika väl när det sker digitalt. Det upplevs vara svårare att avgöra om eleven talat klart och vice versa och man tenderar att avbryta varandra oftare. Informanterna fick även frågan om de upplever några fördelar med att icke-verbal kommunikation minskar när man samtalar digitalt. Vid första anblick hade informanterna svårt att se fördelar med att de icke-verbala signalerna minskar. Vid närmare reflektion lyftes återigen att anonymiteten och tryggheten med att inte kunna se varandra är en möjlig fördel för elever som exempelvis känner sig obekväma vid samtal med fysisk tillvaro. Samt att digitala samtal som sker helt utan kamera kan främja tryggheten och kvaliteten på samtalet för dessa elever för att de då kan upplevas som skyddade bakom en skärm eller telefon och att samtalet då flyter på bättre.

5.7 Analys: Icke-verbal kommunikation påverkar samspelet

Utifrån resultatet framkommer det att informanterna anser att samspelet påverkas när samtal sker genom digitala verktyg och att en bidragande orsak till detta är minskningen av icke-verbal kommunikation. Att samspelet upplevs påverkas ser vi ligger i linje med vad Nilsson och Waldemarsson (2016, 55-56) skriver gällande att icke-verbal kommunikation är en bidragande faktor till ett fungerande samspel. Vi tolkar det som att när sändare och mottagare inte kan ta del av varandras icke-verbala signaler, i form av kroppsspråk och ansiktsuttryck, uppstår det semantiskt brus (Nilsson och Waldemarson 2016, 25) som kan vara utmanande att filtrera bort när samtalen sker digitalt. Det kan leda till ett försämrat samspel och därav uppstår det lättare missuppfattningar mellan SYV och eleven.

Enligt Nilsson och Waldemarson (2016, 87) är icke-verbal kommunikation likaså en bidragande faktor till att växlingen mellan sändare och mottagare fungerar väl. Detta bekräftar vårt resultat gällande att samtalets turordning kan upplevas utmanande när det sker

References

Related documents

Min egen erfarenhet ifrån skolan är att ämnesövergripande arbetssätt mellan dessa ämnen inte har skett speciellt ofta trots att det i de centrala målen i kursplanen

För den dimensionerande timmen år 2045 med 22,5 procent andel tung trafik, resulterar det mötesfria alternativet i reshastigheter för personbilar motsvarande 94 kilometer i timmen

enklare kunna rikta rätt information till rätt person. Man kunde också ha valt att intervjua andra webbdesigners på andra ställen i Sverige som dagligen är med och tar fram

H3d: The recipient area of a corporate donation will result in a significant difference in abnormal returns during the whole event window connected to the news

För att få svar på mina funderingar så gör jag denna kvalitativa studie där jag med hjälp av intervjuer med idrottslärare från en innerstadskola samt från en skola på

Eld Texten innehåller beskrivningar av hur funktionen skall kunna bidra till eldkraft och kombinerade vapen i markoperationer Eld eller verkan skall vara beskriven så att

På Tönnersjömålet och Ringenäs finns ett inslag av både brandskadade och skottskadade vedväxter och närmare en fjärdedel av gaddsteklarna utgjordes här av vedlevande arter,

Jordbrukarna utsattes allt- så för frestelsen att uppge lägre mantal ä n det verkliga för att p& sa satt komma i en Iagre bevillningslrlass.. Detta iiinebiir, att