Trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder för svårt sjuka personer inom slutenvården : En litteraturöversikt

Trycksårsförebyggande

omvårdnadsåtgärder för svårt sjuka

personer inom slutenvården

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Julia Johansson & Julia Svärd HANDLEDARE: Siv Honkala

JÖNKÖPING 2018 januari

Sammanfattning

Bakgrund: Trycksår är en av de vanligaste vårdskadorna. Det finns många riskfaktorer för uppkomsten av trycksår och att vara svårt sjuk är en av dem. Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder för att kunna ge god omvårdnad och förebygga uppkomsten av trycksår.

Syfte: Denna litteraturöversikt syftar till att beskriva trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder för svårt sjuka personer inom slutenvården, och vidare redovisa deras effekt.

Metod: En litteraturöversikt utfördes genom att analysera och sammanställa resultat från artiklar samlande i oktober och november månad år 2017 från databaserna Cinahl och Medline.

Resultat: Resultatet visar fem vanliga preventiva omvårdnadsåtgärder mot trycksår (omvårdnadsprogram, textiler, silikonförband, lägesändring i säng och polariserat ljus) där fyra av dessa (omvårdnadsprogram, textiler, silikonförband och polariserat ljus) visade en signifikant minskning av uppkomsten av trycksår.

Slutsats: Slutsatsen som kunde dras var att adekvata omvårdnadsåtgärder är avgörande i preventionen av trycksår hos svårt sjuka personer men mer kunskap inom ämnet behövs.

Pressure ulcer prevention nursing interventions for critically ill

persons in the field of in-patient hospital care

Summary

Background: Pressure ulcer are one of the most common healthcare injuries. There are many risk factors for the occurrence of pressure ulcers and being critically ill is one of them.is it important that healthcare professionals have knowledge about pressure ulcer prevented care interventions to provide proper care and prevent the up come of pressure ulcers.

Purpose: This literature review aims at describing pressure ulcer prevention nursing interventions for severely ill persons in the field of in-patient hospital care, and further reporting their effect.

Method: A literature review was performed by analyzing and compiling results from articles gathering in October and November of the year 2017 from the Cinahl and Medline databases.

Results: The results show five common preventive interventions for pressure ulcers (nursing programs, textiles, silicone dressing, turning in bed and polarized light), where four of these (nursing programs, textiles, silicone dressings and polarized lights) showed a significant decrease in the appearance of pressure ulcers.

Conclusion: The conclusion that could be drawn was that adequate nursing interventions are crucial in the prevention of pressure ulcers in critically ill persons, but more knowledge in subjects is needed.

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Bakgrund ... 5

Syfte ... 7

Material och metod ... 7

Design ... 7

Urval och datainsamling ... 7

Dataanalys ... 9 Etiska överväganden ... 9

Resultat ... 9

Diskussion ... 14

Slutsatser ... 17

Kliniska implikationer ... 17

Referenser ... 17

Bilagor ...

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ

metod ... Bilaga 1 Artikelmatris över artiklarna som ingår i litteraturöversikten Bilaga 2

5

Inledning

År 2016 drabbades 14 % av personer som vårdades inom slutenvården i Sverige, och 8 % av de som vårdades inom öppenvården, av tryckskador. Det är en av de vanligaste vårdskadorna och antalet personer med trycksår har varit oförändrat de senaste åren trots ny forskning (Socialstyrelsen, 2016). År 2017 ligger siffran fortfarande på 13,5 % inom slutenvården i Sverige där de sjukhusförvärvade trycksåren står för 70 % av trycksåren (Sveriges Kommuner och Landsting, 2017). Det saknas ny evidensbaserad kunskap om trycksår i Sverige, vilket kan leda till negativa konsekvenser för personer med risk för trycksår. Det behövs ny evidensbaserad kunskap om trycksår i vårdutbildningar och på sjukhus för att minska förekomsten av trycksår (Gunningberg et al., 2015). Det är intressant att veta hur trycksår kan förebyggas eftersom att trycksår orsakar lidande för personen, ett lidande som kan undvikas med prevention.

Trycksår är inte bara ett lidande för personen, det är också resurskrävande för sjukvården. Trycksår leder ofta till förlängda sjukhusvistelser och kräver resurser för personal att behandla (Marsden et al., 2015).

Bakgrund

Trycksår är sår som uppstår i huden och/eller den underliggande mjuka vävnaden som uppstår när huden har ett konstant tryck under en längre tid eller på grund av tryck i kombination med skjuv. Trycket gör att blodcirkulationen i området försämras och huden går i nekros av syrebrist. Trycksår kan uppstå snabbt och orsaka smärtor. Då trycket blir störst över benutskott är dessa områden mer utsatta för trycksår (Stephen-Haynes, 2012). De vanligaste platserna på kroppen där trycksår uppstår är i inbördes ordning; över korsbenet, på hälarna och på ryggen (Deng, Yu & Hu, 2017).

Trycksår delas normalt in i fyra olika grader, grad I-IV. Grad I innebär hel hud men med kvarstående missfärgning i huden efter tryck. Grad II betyder att det finns en ytlig epitelskada i huden. I grad III har en full huddefekt uppstått, men ingen sårhåla finns. Grad IV är den allvarligaste graden. Där finns det en full hudskada och en sårhåla har bildats. Dessa trycksår kan vara svårläkta (Beeckman et al., 2007; Lumbers, 2017).

Personer med trycksår kan uppleva livet besvärligt (Kapp & Annells, 2010; Gorecki, Nixon, Madill, Firth & Brown, 2012). Smärta och obehag upplevs dagligen, vilket gör att personen begränsas i sin vardag. Personer med trycksår kan uppleva att trycksåren prioriteras i andra hand av vårdpersonal och att andra hälsoproblem går före. Personer med trycksår kan också uppleva att resa och sova borta är besvärligt då många möbler är hårda och obekväma. Därför undviker många att resa och stannar istället hemma. Personer med trycksår uppger att begränsningar och restriktioner i dagliga livet leder till nedstämdhet och utanförskap. Inkonsekvent omläggning och behandling av trycksår orsakar oro och ångest hos personer med trycksår som reflekterar över att sjuksköterskor använder olika tekniker, förband och termer. Den

6

största upplevelsen av obehag skapades av stressade sjuksköterskor som inte gav tillräckligt mycket tid för omvårdnad till personerna med trycksår (Kapp & Annells, 2010; Gorecki et al., 2012). För att kunna förebygga trycksår på ett adekvat sätt är det av stor vikt att känna till vilka riskfaktorer som finns (Stephen-Haynes 2012).

Riskfaktorer

Kända riskfaktorer för trycksårsutveckling är urin- och avföringsinkontinens, nedsatt rörlighet, nedsatt allmäntillstånd, näringsbrist, nedsatt förmåga att äta, otillräckligt kaloriintag, nedsatt cirkulation (Stephen-Haynes, 2012), lågt diastoliskt blodtryck och låga albuminnivåer i blodet (Deng, Yu & Hu, 2017). Vid allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning är risken betydligt högre för trycksår. Svårt sjuka personer som vårdas inom slutenvården är ofta sängliggande och har därmed större risk för att få trycksår (Theaker, Mannan, Ives & Soni, 2000). Under dessa omständigheter bör fokus och uppmärksamhet ligga på trycksårsprevention. Åldrandet av huden ökar också risken för trycksår. Hudens åldrande är en ständigt pågående process hos alla individer som påverkar dess utseende och funktion. Huden blir mindre elastisk och torrare. Hudens åldrande medför också en minskning av elastin och kollagen vilket bidrar till en större känslighet för friktion och skjuv. Miljöfaktorer som väder och solexponering påverkar också hudens funktion. För att bibehålla den åldrande hudens funktion krävs god omvårdnad (Stephen-Haynes, 2012).

Omvårdnad

Den legitimerade sjuksköterskan har sin specialitet i omvårdnaden, med både den vetenskapliga aspekten och den humanistiska människosynen i det personliga mötet med den vårdsökande personen. Omvårdnad omfattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden som utförs och har en ledande roll i omvårdnadsarbetet. Omvårdnaden sker utifrån omvårdnadsprocessen, det vill säga att utföra en bedömning, ställa en omvårdnadsdiagnos, sedan att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärderna, i relation till hälsans alla dimensioner (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). För att underlätta bedömningen i omvårdnadsprocessen finns det idag flera olika instrument för att bedöma om det finns en ökad risk för att trycksår uppstår, exempelvis Waterlowskalan (Waterlow, 1985) och Bradenskalan (Bergström, Braden, LAguzza & Holman, 1987). Andra bedömningsinstrument som används i Sverige är Modifierad Nortonskala (Ek, Unosson & Bjurulf, 1989) och RAPS (Lindgren, 2003). Låga poäng på Braden-skalan är en riskfaktor för utvecklandet av trycksår (Deng, Yu & Hu, 2017). Trycksår innebär en ökad risk för infektion (Payne, 2016). Därför bör stor vikt läggas vid att förebygga trycksår hos svårt sjuka personer som ofta är infektionskänsligt. Sjuksköterskans roll är viktig för att denna kunskap ska nå alla som arbetar med, och vårdar, svårt sjuka personer med trycksår, eller med risk för att få (Kayser-Jones et al., 2008).

Det ligger i sjuksköterskans ansvar att kunna arbeta preventivt så att personen inte får vårdskador, så som trycksår (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Det är viktigt att vårdpersonalen som arbetar med svårt sjuka personer är vaksam när det kommer till utveckling av trycksår och har den kunskap som krävs för att kunna arbeta förebyggande. Eftersom trycksår innebär ett lidande för den drabbade och resurskrävande för sjukvården bör fokus ligga på trycksårsprevention inom slutenvården. Sjuksköterskor i Sverige har vanligtvis god kunskap om trycksår och behandling av trycksår men saknar promemoria (pm) och generella direktiv när det

7

kommer till förebyggande av trycksår. Detta kan ge en negativ inverkan på vården som i sin tur kan leda till trycksår som konsekvens (Källman & Suserud, 2009).

Det kan också vara till fördel om sjuksköterskan informerar personen om risken för trycksår om det finns en risk. Om personen har förmågan till att själv medverka i preventionen i form av egenvård så kan risken för trycksår minska (Schoeps, Tallberg & Gunningberg, 2016; Stephen-Haynes, 2012). Egenvård kan vara ett effektivt verktyg i preventionen mot trycksår, där personen själv kan ansvara för att identifiera och motarbeta riskfaktorer för trycksår (Schoeps et al., 2016). Det är viktigt att personer med risk för trycksår tillämpas individanpassad/personcentrerad omvårdnad för att få en så god prevention som möjligt (Schoeps et al., 2016).

Personcentrerad omvårdnad

Personcentrerad omvårdnad innebär att personen ska ses i sin helhet och att alla behov och resurser har en viktig roll. Personcentrerad omvårdnad innebär att vara lyhörd för hur just denna person upplever sin sjukdom och sitt tillstånd för att på bästa vis kunna anpassa omvårdnaden så att alla fysiska, psykosociala och existentiella behov kan tillgodoses på ett sätt som passar just den här personen i fråga. Alla människor är olika och har därför en egen upplevelse om vad som är viktigt i vardagen (Pirhonen et al., 2017).

Syfte

Syftet var att beskriva trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder för svårt sjuka personer inom slutenvården och vidare redovisa deras effekt.

I denna studie definieras svårt sjuk utifrån socialstyrelsen (2014). Att vara svårt sjuk innebär att ha en mycket omfattande funktionsnedsättning eller att vara allvarligt sjuk trots att adekvata insatser utförts. Att vara svårt sjuk innebär också en väsentlig risk för en mycket kraftig försämring inom fem år och att efter lång tids sjukdom eller skada har ett fortsatt behov av krävande och omfattande behandling (Socialstyrelsen, 2014).

Material och metod

En litteraturöversikt för att sammanställa existerande kunskap (Friberg, 2017) valdes som metod för att svara på syftet. En kvantitativ design användes. En litteraturöversikt handlar om att skaffa en överblick över kunskapssituationen inom ett visst område inom omvårdnaden. Med det menas att publicerad forskning studeras och bearbetas för att få en bild av vilken kunskap som redan finns och vad som behövs ta reda på (Friberg, 2017). Litteraturöversikten utfördes genom att vetenskapliga artiklar beskrivande studier av förebyggande omvårdnadsåtgärder mot trycksår hos svårt sjuka personer, och deras effekter, studerades och bearbetades.

Urval och datainsamling

Datainsamlingen gjordes under oktober och november 2017 via databaserna Cinahl och Medline. I resultatet inkluderades vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som svarade på syftet. För att uppnå ett tillfredsställande sökresultat som svarar på

8

syftet används kriterier för inkludering och exkludering i sökningen (Rosén, 2017). Artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2007 och 2017, vara kvalitetsgranskade via peer-reviewed och skrivna på engelska eller svenska. Exklusionskriterier för litteraturöversikten var review-artiklar, artiklar med fokus på trycksår i ansiktet och artiklar som studerade trycksår hos barn då omvårdnaden skiljer mellan fokusgrupperna.

I sökningen användes ämnesordet Pressure Ulcer i Cinahls ämnesordlista med benämningen thesaurus och i Medlines ämnesordlista som benämns MeSH. Sökord som användes var critically ill patients, intensive care unit patients, critical care

patient, intervention, treatment, program, prevention, hospital och effect. Sökorden

kombinerades med AND och OR, vilket är booleska söktermer (Friberg, 2017). I sökningen användes även trunkering av ord. Sökningen i databaserna Cinahl och Medline gav totalt 84 träffar. Litteratursökningen redovisas i en sökmatris, se Tabell 1.

Tabell 1. Sökmatris.

Databas Datum

Sökning Träffar Lästa titlar Lästa sammanfatt ningar Kvalitetsgran skade Till resultat CINAHL 2017-10-13 (MH "Pressure Ulcer") AND (critically ill patients or intensive care unit patients or critical care patient) AND

(intervention or treatment or program) AND Prevention AND hospital* AND effect*

18 18 16 9 5

CINAHL

2017-10-13 (MH "Pressure Ulcer") AND (critically ill patients or intensive care unit patients or critical care patient) AND

(intervention or treatment or program) AND Prevention AND hospital*

49 49 27 13 4

MEDLINE 2017-11-10

(MH "Pressure Ulcer") AND (critically ill patients or intensive care unit patients or critical care patient) AND

(intervention or treatment or program) AND Prevention AND hospital* AND effect*

17 17 15 9 5

Urvalet och datainsamlingen följde Fribergs (2017) tillvägagångssätt i skapandet av en litteraturöversikt. I det första steget i översikten anläggs ett helikopterperspektiv där en helhetsöversikt av området skaffas genom att titel och sammanfattning läses på de sökträffar som uppstod. I det andra steget avgränsas urvalet genom att applicera de kriterier som valts för att uppnå ett tillfredsställande resultat. De studier som avgränsats genomgår sedan en kvalitetsgranskning för att avgöra om de kan inkluderas i litteraturöversikten eller inte (Friberg, 2017). I litteraturöversikten valdes artiklarna till resultatet genom att i en första överblick läsa titel och sammanfattning för att se vilka artiklar som var relevanta för översikten. Flera artiklar dök upp i sökningarna både i Medline och Cinahl. De artiklarna som svarade på studiens syfte och som ansågs vara

9

relevanta lästes sedan i fulltext där kvarvarande kriterier applicerades och därefter kvalitetsgranskades utifrån ett kvalitetsgranskningsformulär (Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan Jönköping, u.å.) se Bilaga 1. Alla artiklar som godkändes i kvalitetsgranskningen uppfyllde de första fyra kvalitetsfrågorna i formuläret. Efter kvalitetsgranskningen återstod 14 artiklar.

Dataanalys

Analysen av sökresultatet gjordes utifrån Fribergs (2017) trestegsmodell där övergripande områden identifieras. I första steget läses de valda studierna flera gånger gemensamt för att innehåll och sammanhang ska bli tydligt. I andra steget så identifieras likheter och skillnader mellan studierna som granskas. I tredje steget görs en sammanställning, beskrivande eller syntetiserande (Friberg, 2017). Innehållet i artiklarna har granskats med noggrannhet och lästs ett flertal gånger. Tillhands har en artikelmartris bestående av författare, år och titel; Studiens syfte; Studiedesign; Metod, Resultat och Kvalitetsgranskning (Bilaga 2) funnits för att registrera artiklarna och dess resultat. Varje artikel diskuterades sedan gemensamt för att säkerställa att artikeln var relevant i förhållande till studiens syfte och likheter och skillnader diskuterades gemensamt. Därefter gjordes en beskrivande sammanställning av resultatet.

Etiska överväganden

Forskning inom omvårdnad innebär alltid ett involverande av människor. Detta innebär att det alltid bör finnas en grundtanke i att beskydda individernas integritet, självstyrande och deras lika värde (Kjellström, 2017). Studien baserades på 14 stycken tidigare genomförda och publicerade vetenskapliga studier där forskningsetiska överväganden har tagits hänsyn till och varje artikel i resultatet har ett etiskt godkännande. Vid artikelgranskningen kontrollerades att personerna i studierna givit samtycke att medverka samt om etiska tillstånd fanns.

Resultat

Resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod där studierna är utförda på svårt sjuka personer inom slutenvården. Analysen visade fem återkommande omvårdnadsåtgärder i preventionen av trycksår; omvårdnadsprogram, textiler, silikonförband, lägesändring i säng och polariserat ljus. I Tabell 2 redovisas resultatet av de studerade artiklarna.

Tabell 2. Artiklar beskrivande trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder och deras effekter.

Artikel Åtgärder Effekter

Chaiken, 2012.

Reduction of sacral pressure ulcers in the intensive care unit using a silicone border foam dressing.

Mjuka silikonförband med flera lager skum (Mepilex Border Sacrum) +

Coladonato, et al., 2012.

Prospective, nonrandomized controlled trials to compare the effect of a silk-like fabric to standard hospital linens on the rate of hospital-aquired pressure ulcers.

10

Artikel Åtgärder Effekter

Coyer, et al., 2015.

Reducing pressure injuries in critically ill patient skin integrity care bundle (INSPIRE).

Omvårdnadsprogram (hudbedömning, hudhygien, vändning i säng, avlastning av tryck och friktion,

temperaturkontroll, tillräckligt näringsinnehåll och vätskeintag och mobilisering)

++

De Laat, et al., 2007.

Guideline implementation results in a decrease of pressure ulcer incidence in critically ill patients.

Omvårdnadsprogram (nationella och internationella riktlinjer)

++

Donovan, Manta, Goldsack & Collins, 2016. Using a Lean Six Sigma approach to yield sustained pressure ulcer prevention for complex xritical care patients.

Omvårdnadsprogram (Dokumentation, övervakning av utrustning, övervakning av förflyttning från säng till stol och checklista för ronden)

++

Hee Park & Park, 2017.

The efficacy of a viscoelastic foam overlay on preventio n of pressure injury in acutely ill patients.

Viskoelastiskt skumöverdrag till madrass

++

Kalowes, Messina & Li, 2016.

Five-layered soft silicone foam dressing to prevent pressure ulcers in the intensive care unit.

Mjuka silikonförband med flera lager skum (Mepilex Border Sacrum) &

Riskbedömning

++

Manzano, et al., 2014.

Comparison of two repositioning schedules for the prevention of pressure ulcers in patient on mechanical centilation with alternating pressure air mattresses.

Regelbunden vändning i säng vid 2

respektive 4 timmars intervall -

Ozyurek & Yavuz, 2015.

Prevention of pressure ulcers in the intensive care unit. A randomized trial of 2 viscoelastic foam support surfaces.

2 olika viskoelastiska skummadrasser -

Peterson, Gravenstein, Schwab, Van Oostrom & Caruso, 2013.

Patient repositioning and pressure ulcer risk Monitoring interface pressures of at-risk patients.

Regelbunden vändning i säng -

Santamaria, et al., 2013.

A randomised controlled trial of the effectiveness of soft silicone multi-layered foam dressings in the prevention of sacral and heel pressure ulcers in trauma and critically ill patients: the border trial.

Mjuka silikonförband med flera lager skum (Mepilex Border Sacrum & Mepilex Heel)

++

Santamaria, et al., 2017.

Clinical effectiveness of a silicone foam dressing for the prevention of heel pressure ulcers in critically ill patients: border II trial.

Mjuka silikonförband med flera lager skum (Mepilex Border Sacrum & Mepilex Heel)

++

Tayyib, Coyer & Lewis, 2015.

A two-arm cluster randomized control trail to determine the effectiveness of a pressure ulcer prevention bundle for critically ill patient.

Omvårdnadsprogram;

(Riskbedömning, hudvård, nutrition, vändning i säng, luftmadrass och utbildning av egenvård).

11

Artikel Åtgärder Effekter

Verbelen, 2007.

Use of polarised light as a method of pressure ulcer prevention in an adult intensive care unit.

Polariserat ljus. ++

+ = Beskriven effekt, ++ = Signifikant effekt, - = Ingen effekt

Omvårdnadsprogram

Resultatet visar att omvårdnadsprogrammen består av flera olika omvårdnadsåtgärder som har ett och samma syfte, att förebygga uppkomsten av trycksår (Coyer et al., 2015; De Laat et.al., 2007; Donovan, Manta, Goldsack & Collins, 2016; Tayyib, Coyer & Lewis, 2015). Exempel på omvårdnadsåtgärder som ingår i omvårdnadsprogram kan vara hudvård, kalorimätning, riskbedömning, lägesändring och luftmadrass. I fyra studier framkom att ett omvårdnadsprogram hade en signifikant minskning av uppkomsten av trycksår (Coyer et al., 2015; de Laat et.al., 2007; Donovan et al., 2016; Tayyib et al., 2015)

I en studie (Coyer et al., 2015) undersöktes effekten av ett omvårdnadsprogram baserat på protokollet InSPiRE. InSPiRE beskrivs som ett omvårdnadsprogram för hudvård innehållande hudbedömning som sedan dokumenterades, hudhygien i form av tvätt med pH balanserad tvål och återfuktande hudkräm. Ett schema för regelbunden vändning i säng och skumkilar användes med syfte att personen skulle ligga begränsad tid på höger sida, vänster sida och ryggläge. Avlastning av tryck och friktion med hjälp av tryckavlastande madrasser och kuddar för att lyfta hälarna från underlaget användes också. I beskrivningen av InSPiRE ingår även kontroll av kroppstemperatur i syfte att undvika en varm och fuktig miljö för huden. Ett tillräckligt näringsinnehåll och vätskeintag med hjälp av dietist samt uppmuntran och stöd daglig mobilisering användes. De fann att omvårdnadsprogrammet gav uppkomst av trycksår hos 19 av de 105 svårt sjuka personerna (18 %) som deltog i interventionsgruppen jämfört med 31 av 102 personer (30 %) i kontrollgruppen. Detta innebar en signifikant minskning i uppkomsten av trycksår vid användandet av omvårdnadsprogrammet.

I en studie (de Laat, et al., 2007) användes ett omvårdnadsprogram som beskrivs innehålla nationella och internationella riktlinjer från EUPAP och AHCPR. Omvårdnadsprogrammet var en samling omvårdnadsåtgärder som innehöll en tidig hudbedömning inom 48 timmar efter inskrivning på avdelning, riskbedömning med hjälp av ett bedömningsinstrument samt fortsatt daglig hudbedömning. Det innehöll också användning av tryckavlastande madrasser. Resultatet visade att antalet trycksår av grad II-IV minskade från 54 trycksår på 1000 vårddagar till 32 trycksår på 1000 vårddagar, en signifikant förbättring av antal uppkomna trycksår.

I en studie (Donovan et al., 2016) framkom det en signifikant minskning av trycksår med hjälp av Lean Six Sigma (LSS) systemet. LSS beskrivs som en metod med syfte att definiera, mäta, analysera, förbättra och kontrollera arbetsrutinerna vid preventionen av trycksår samt engagera vårdteamen. Detta omvårdnadsprogram var framtaget för att underlätta riskidentifiering, förbättra tiden som personen sitter uppe och standardisera dokumentationen och därmed öka patientsäkerheten. Antalet trycksår hos de svårt sjuka personerna sjönk från 39 av 889 personer (4,4 %) till 22 av 790 personer (2,8 %). I en annan studie (Tayyib et al., 2015) sågs en signifikant

12

minskning i antalet trycksår hos svårt sjuka i slutenvården då uppkomsten av trycksår sjönk från 32,9 % i kontrollgruppen till 7,1 % i interventionsgruppen. De omvårdnadsåtgärderna som ingick i omvårdnadsprogrammet var bedömning av hudens utseende, riskbedömning med hjälp av Braden skalan, hudvård i form av pH balanserad tvål, nutritionsåtgärder i form av tillräckligt närings- och vätskeintag, regelbunden vändning i säng, användning av luftmadrass och utbildning av egenvård.

Textiler

Resultatet i studierna identifierar textiler som silkesliknande tyg, viskoelastiskt skumöverdrag till madrass och viskoelastiska skummadrasser. Resultatet visar att olika tygmaterial ger olika effekter på huden. En del material kan orsaka till exempel friktion eller irritation på huden och en del material kan ge ökat tryck på huden, vilket bör undvikas. Olika typer av textiler används som preventiva omvårdnadsåtgärder för att förebygga uppkomsten av trycksår (Coladonato et al., 2012; Hee Park & Park, 2017; Ozyurek & Yavuz, 2015). I två artiklar som granskades sågs en signifikant minskning på uppkomsten av trycksår i resultatet (Coladonato et al., 2012; Hee Park & Park, 2017). I en studie (Coladonato et al., 2012) jämfördes ett silkesliknande tyg med ett standardiserat sjukhusmaterial till kläder och sängkläder. Resultatet visade en signifikant minskning i uppkomsten av trycksår där 19 av de 154 personerna (12,3 %) som deltog i kontrollgruppen fick nya trycksår medan i interventionsgruppen så fick 7 personer av 153 (4,6 %) nya trycksår. De svårt sjuka personerna som använde det silkesliknande tyget istället för det standardiserade sjukhusmaterialet hade 36,8 % färre trycksår när de skrevs ut från avdelningen jämfört med kontrollgruppen. I en annan studie av Hee Park och Park (2017) undersöktes effekten av ett viskoelastiskt skumöverdrag till madrasser (VEFO) och fann att 2 av 55 av personerna i interventionsgruppen hade utvecklat trycksår jämfört med 15 av 55 personer i kontrollgruppen. Det fanns en signifikant minskning i uppkomsten av tryckår i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

I en studie där två olika viskoelastiska skummadrasser jämfördes, sågs ingen skillnad på uppkomsten av trycksår (Ozyurek & Yavuz, 2015). Den första sorten viskoelastisk skummadrass bestod av två lager; ett sju centimeters stödlager och ett åtta centimeters skumlager med hög flexibilitet. Den andra sorten viskoelastisk skummadrass bestod av tre lager; ett andningsbart viskoelastiskt lager med en öppen cell, ett stödlager och sidosäkerhetsbarriärer. I studien utvecklade 45 av de totalt 105 personerna (42,87 %) trycksår men det fanns ingen skillnad mellan de två grupperna av olika viskoelastiska madrasser.

Silikonförband

Silikonförband är ett förband med ett skumliknande material som används för att skydda hudvävnad från tryck och skada men också för att minimera smärta och vävnadsskada i det redan uppkomna trycksåret (Chaiken, 2012; Kalowes, Messina & Li, 2016; Santamaria et al., 2013; Santamaria et al., 2017). Ett exempel på silikonförband är Mepilex Border Sacrum som är anpassad för att sitta på nedre delen av ländryggen där trycket ofta blir som störst och Mepilex Heel som är anpassad att sitta på hälar. I tre artiklar visade resultatet en signifikant minskning av uppkomsten av trycksår när silikonförband av märket Mepilex användes preventivt (Kalowes et al., 2016; Santamaria et al., 2013; Santamaria et al., 2017). I en artikel

13

visade resultatet en beskriven förbättring på uppkomsten av trycksår (Chaiken, 2012).

I en studie (Kalowes et al., 2016) studerades effekten av att applicera ett femlagers silikonskumförband (Mepilex Border Sacrum) på svårt sjuka personer vid ankomst till sjukhuset för att förebygga uppkomsten av trycksår. Alla som ingick i studien erhöll standardiserad vård som inkluderade hud- och riskbedömning, tryckavlastande madrass, regelbunden lägesändring i säng, avlastning av hälar, inkontinensskydd och dokumentation. Både intervention- och kontrollgruppen erhöll den standardiserade vården. Resultatet visade att antalet personer som utvecklade trycksår i kontrollgruppen var 7 av 182 personer (3,8 %) i kontrollgruppen och 1 av 184 personer (0,5 %) i interventionsgruppen. Det gav en signifikant minskning av uppkomsten av trycksår i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

I en annan studie (Santamaria et al., 2013) erhöll personerna i interventionsgruppen ett mjukt flerlagers silikonskumförband (Mepilex Border Sacrum och Mepilex

Heel) vid ankomst till avdelningen på hälar och i sakrum. Alla personer i studien erhöll också tryckavlastande madrass, hud- och riskbedömning och regelbunden lägesändring i säng. Resultatet visade att antalet personer som fick trycksår under vårdtiden minskade signifikant från 20 av 221 personer (13,1 %) i kontrollgruppen till 5 av 219 personer (3,1 %) i interventionsgruppen. År 2017 omprövade Santamaria et al. (2017) studien från 2013 (Santamaria et al, 2013) och jämförde den tidigare kontrollgruppen med en ny interventionsgrupp. Personerna behandlades preventivt med ett mjukt flerlagers silikonskumförband (Mepilex Border Heel) på hälarna förebyggande mot trycksår på hälarna. Resultatet visade en signifikant minskning i uppkomsten av trycksår på hälarna då inga av de 150 personerna (0 %) som deltog utvecklade trycksår på hälarna. I kontrollgruppen från 2013 utvecklade 14 av 152 personer (9,2 %) trycksår på hälarna.

I en studie (Chaiken, 2012) visade resultatet en förbättring, men kunde inte ses som signifikant. Genom att applicera ett silikonskumförband (Mepilex Border Sacrum) över sakrum minskade antalet trycksår i området. I studien utfördes hud- och riskbedömning, regelbunden lägesändring i säng och tryckavlastade madrasser användes i både kontroll- och interventionsgruppen. Hos 12,3 % av 291 personer med trycksår i kontrollgruppen till 1,8 % av 273 personer med sakrala trycksår i interventionsgruppen.

Lägesändring i säng

Resultatet visade att regelbunden lägesändring i säng användes som en preventiv åtgärd för att förebygga uppkomsten av trycksår (Manzano et al., 2014; Peterson, Gravenstein, Schwab, Van Oostrom & Caruso, 2013). I en studie (Manzano et al., 2014) där regelbunden lägesändring i säng studerades undersöktes skillnaden mellan att regelbundet lägesändra i säng vid två respektive fyra timmars intervall. I studien hade alla deltagare en tryckavlastande madrass. I resultatet syntes ingen skillnad mellan de olika tidsintervallen. Vid vändning var annan timme så utvecklade 17 av 165 personer (10,3 %) trycksår. Vid regelbunden vändning var fjärde timme så utvecklade 22 av 164 personer (13,4 %) trycksår (Manzano et al., 2014). I en annan studie (Peterson et al., 2013) undersöktes effekten av regelbunden lägesändring av sängliggande patienter i relation till det tryck som huden utsätts för och riskområden

14

för trycksår. Utöver regelbunden lägesändring i säng utfördes också riskbedömning på alla deltagare i studien. Resultatet visade ingen tydlig förbättring av det tryck som huden utsattes för. Alla 23 personer som deltog i studien visade allvarliga riskområden för trycksår trots regelbunden vändning i säng.

Polariserat ljus

I en studie (Verbelen, 2007) behandlades interventionsgruppen preventivt med polariserat ljus tio minuter dagligen i området vid sakrum och på hälarna för att minska uppkomsten av trycksår. I studien nämns polariserat ljus som en metod för läkning av redan existerande trycksår. Både kontrollgruppen och interventionsgruppen erhöll standardiserad trycksårsförebyggande omvårdnad i form av tryckavlastande madrass, regelbunden lägesändring i säng och viskoelastisk kudde. Resultatet visade att användandet av polariserat ljus som prevention vid trycksår av grad II eller högre hos svårt sjuka personer hade en signifikant minskning av uppkomsten av trycksår. I interventionsgruppen erhöll 0 av 10 personer trycksår av grad II eller högre och i kontrollgruppen erhöll 7 av 13 personer trycksår av grad II eller högre (Verbelen, 2007).

Diskussion

I en tidig informationssökning syntes det att omvårdnadsåtgärder inom slutenvården, hemsjukvården och primärvården skiljde sig åt. Området valdes för att omvårdnadsåtgärderna inom slutenvården väckte ett intresse och en litteraturöversikt inom ämnet ansågs nödvändigt. Inför informationssökningen valdes databaser utifrån relevans. Svårt sjuka personer valdes som patientgrupp eftersom det är en utsatt patientgrupp (Theaker, Mannan, Ives & Soni, 2000). Cinahl och Medline är databaser med inriktning på omvårdnad och medicin (Karlsson, 2017). De valdes eftersom de ansågs som lämpliga databaser att använda då litteraturöversikten har omvårdnad som huvudämne. En avgränsning till två databaser inom omvårdnad gjordes för att antalet sökresultat skulle vara hanterbart och resultatet relevant inom området omvårdnad. Sökning i fler databaser hade möjligen gett ett bredare resultat. Detta kan ha påverkat resultatet negativt eftersom värdefulla resultat eventuellt kan ha missats. Studierna i resultatet var publicerade mellan år 2007 och 2017, dessa specifika årtal valdes för att nå den senaste forskning inom ämnet. Tidsintervallet på tio år valdes på grund av att ett tidsintervall på fem år inte gav ett tillräckligt sökresultat. De sökord som användes i första litteratursökningen var pressure ulcer och prevention. Sökningen gav ett stort antal träffar och sökningen behövdes begränsas. Sökningen preciserades genom sökorden

nursing interventions, critically ill patients, hospital och effect. Synonymer till

sökorden användes för att inte studier med annan benämning skulle missas. Ett återkommande problem i datainsamlingen var att de studier som hittades ofta saknade välbeskrivna omvårdnadsåtgärder eller studerade effekter.

Reliabiliteten, som syftar till studiernas tillförlitlighet (Thurén, 2007), har stärkts genom att tillförlitligheten hos de analyserade studierna har undersökts. Vid kvalitetsgranskningen framkom att studiernas metod var relevant för syftet, vilket stärker validiteten (Thurén, 2007). De utvalda artiklarna grupperades efter

15

omvårdnadsåtgärd och sammanställdes sedan i en tabell för lättare överskådning av likheter och skillnader mellan olika resultat.

Resultatdiskussion

Omvårdnadsprogram

Alla de granskade studierna som undersökte effekten av ett omvårdnadsprogram för att förebygga uppkomsten av trycksår visade en signifikant minskning av uppkomsten av trycksår. En kombination av olika preventiva omvårdnadsåtgärder, omvårdnadsprogram, påvisade en god effekt i preventionen av trycksår. En liknande studie (Gray-Siracusa & Schrier, 2011) sammanfattade effekten av ett omvårdnadsprogram som prevention för trycksår. Detta omvårdnadsprogram innehöll nutrition, hudvård och riskbedömning på svårt sjuka patienter där resultatet påvisade en minskning av uppkomsten av trycksår (Gray-Siracusa & Schrier, 2011). Ett omvårdnadsprogram innehåller flera omvårdnadsåtgärder med syftet att förebygga uppkomsten av trycksår. Användandet av flera omvårdnadsåtgärder för ett gemensamt mål var effektivare än en enskild omvårdnadsåtgärd, vilket kan tolkas som att fler omvårdnadsåtgärder är bättre. Fler omvårdnadsåtgärder innebar antagligen ett mer aktivt arbetssätt i preventionen av trycksår, då det alltid fanns en omvårdnadsåtgärd att utföra. Effekterna av de enskilda omvårdnadsåtgärderna i omvårdnadsprogrammen hade inte studerats, så det var därför svårt att avgöra om alla omvårdnadsåtgärder i programmet hade betydande effekt på uppkomsten av trycksår. Kanske innebar ett omvårdnadsprogram att problemet med uppkomsten av trycksår angrips från olika håll.

Textiler

Resultatet visar att användandet av olika textiler för att minska uppkomsten av trycksår visade på en signifikant effekt hos majoriteten av de granskade artiklarna. Detta stärks av Fletcher (2016) som granskade effekten av flera olika produkter tillverkade av ett silkesliknande material i preventionen av trycksår, som fann liknande resultat.

Silkesliknande material och viskoelastiskt skumöverdrag var två olika textiler som lades över madrassen i sängen. Silkesliknande material kunde även bäras direkt mot huden i form av kläder. Effekterna av de olika textilerna var inte desamma då silkesliknande material påverkade framförallt skjuvet medan viskoelastiskt skumöverdrag påverkade trycket på huden. Trots detta sågs en minskning av uppkomsten av trycksår vid användandet av båda textilerna enskilt. En kombination av de båda textilerna hade möjligen gett ännu bättre effekt.

Jämförelsen mellan de två olika viskoelastiska skummadrasserna visade att det inte var någon skillnad på uppkomsten av trycksår. Slutsatsen som drogs var att dessa två madrasser var lika bra, eller dåliga. Det hade varit intressant att veta effekten av dessa madrasser jämfört med en standardiserad sjukhusmadrass, då detta resultat inte bidrar till någon förbättring inom området.

Silikonförband

Det framkom att silikonförband (Mepilex sacrum och Mepilex heel) visade en positiv minskad effekt på uppkomsten av trycksår. Jämfört med erhållandet av endast standardiserade omvårdnadsåtgärder så var silikonförband den enskilda omvårdnadsåtgärd som hade tydligast effekt av de studerade omvårdnadsåtgärderna.

16

Ett liknande resultat påvisades i en studie (Nancy et al., 2012) där silikonförband använts som preventiv åtgärd för trycksår på svårt sjuka patienter. Där framkommer en beskriven minskning av uppkomsten av trycksår. På en intensivvårdsavdelning minskade förekomsten av trycksår från 12,5 % till 7,5 % vid användning av silikonförband på utsatta hudområden.

Silikonförbandens tydliga effektivitet kunde berott på att huden skyddades mot direktkontakt med underlaget, ett minskat tryck på huden och en förbättrad hudmiljö. De diskuteras även i studierna att de standardiserade omvårdnadsåtgärder som utfördes rutinmässigt på avdelningen kunde ha bidragit till den goda effekten.

Lägesändring i säng

Lägesändring i säng ingick i de flesta omvårdnadsprogram i resultatet. Resultatet visade att lägesändring i säng var en grundläggande omvårdnadsåtgärd men det fanns även studier som endast granskade lägesändring i säng. Omvårdnadsåtgärden valdes därför som en specifik omvårdnadsåtgärd.

Syftet med att regelbundet lägesändra i säng beskrevs vara att förebygga hudskada genom att tyngdpunkten förflyttas till ett annat område och cirkulationen återupptas i området som nyligen utsatts för tryck (Manzano et al., 2014). I studierna jämfördes vändning i säng vid olika tidsintervall. Det kunde inte påvisas någon minskning på uppkomsten av trycksår relaterat till regelbunden lägesändring i säng. Ett samband kunde identifieras när detta resultat ställdes i jämförelse med en annan studie (Bradford, 2016) som också undersökte effekten av regelbunden lägesändring i säng. Det framkom att det inte fanns tillräckligt starka resultat för att konstatera en positiv effekt på uppkomsten av trycksår. Studien undersökte lägesändring i säng på vuxna patienter med risk för trycksår (Bradford, 2016). Även om det inte kunde konstateras en förändring i uppkomsten av trycksår vid lägesändring i säng mellan olika tidsintervall, så kan inte effekten av lägesändring i säng uteslutas. Ingen studie har studerat effekten av att utesluta regelbunden lägesändring i säng.

Polariserat ljus

Resultatet visade att omvårdnadsåtgärden polariserat ljus påvisade en signifikant minskning av uppkomsten av trycksår. Eftersom bara en studie inom området har granskats kan resultatet inte generaliseras, men ett samband har studerats då liknande studier (Đurović, Marić, Brdareski, Jevtić & Đurđević, 2008; Iordanou, Baltopoulos, Giannakopoulou, Bellou & Ktenas, 2002) också visar signifikant minskning av uppkomsten av trycksår i resultaten.

I studien av Verbelen (2007) beskrevs det tidigare användandet av polariserat ljus vid behandling av redan uppkomna sår, exempelvis brännsår, venösa bensår och trycksår. Det beskrevs att polariserat ljus förbättrade sårläkningen, ökade perifera cirkulationen, förstärkte cellmetabolismen och återuppbyggde strukturen av skadade cellmembran. Detta var antagligen anledningen till den minskade uppkomsten av trycksår då de inte hinner att uppstå, vävnaden byggs upp under behandlingen i takt med att den bryts ner. Det diskuterades även att ju tidigare interventioner mot trycksår sattes in desto bättre, detta gällde även preventiv behandling med polariserat ljus. Den goda effekten av polariserat ljus vid uppkomsten av trycksår var överraskande, eftersom omvårdnadsåtgärden inte har nämnts i andra studier som studerats under datainsamlingen.

17

Det är viktigt att det finns evidensbaserad forskning kring trycksårsprevention men det är minst lika viktigt att trycksårsprevention utförs på ett korrekt sätt (Buss, Halfens, Abu-Saad & Kok, 2004). Resultatet visade att svårt sjuka personen inom slutenvården hade olika riskfaktorer och att olika omvårdnadsåtgärder adresserade olika problemområden. Att tillämpa personcentrerad omvårdnad borde därför vara centralt vid trycksårsprevention. Som tidigare nämnts finns det ett antal olika bedömningsinstrument, exempelvis Waterlowskalan (Waterlow, 1985) och Bradenskalan (Bergström, Braden, LAguzza & Holman, 1987) som används för att bedöma risk för trycksår. Trots detta behövs ytterligare ett program eller bedömningsinstrument med nyare forskning utvecklas för att tidigt kunna identifiera och bedöma eventuella riskfaktorer eller redan uppkomna trycksår på svårt sjuka patienter (Rami & Abdel, 2011). Att inte upptäcka ett trycksår i ett tidigt stadie kan leda till ett betydligt djupare och mer svårläkt sår. En tidig bedömning leder till en tidigt påbörjad prevention eller behandling av trycksår (Rami & Abdel, 2011).

Slutsatser

Resultatet visade att trycksår fortfarande är ett problem världen över när det kommer till svårt sjuka personer som vårdas på sjukhus. I dagsläget är det känt att trycksår är resurskrävande och innebär ett lidande för personen som besväras av trycksår. Olika typer av omvårdnadsprogram, silikonförband, vissa textiler och polariserat ljus har påvisat en minskning av uppkomsten av trycksår och bör användas som förebyggande omvårdnadsåtgärder på personer med risk för trycksår. Regelbunden lägesändring i säng kan inte uteslutas eftersom forskningen kring detta är bristfällig. För att åtgärderna ska utföras på ett adekvat sätt måste sjuksköterskor ha uppdaterad kunskap och utbildning inom trycksårsprevention. Det är tydligt att mer forskning inom trycksårsprevention för svårt sjuka personer inom slutenvården behövs, samt om vilka konsekvenser trycksår ger för personen och sjukvården. Ekonomiska konsekvenser relaterat till trycksår bör även undersökas vidare för att få adekvat uppfattning av problematiken runt trycksår, exempelvis förlängda sjukhusvistelser.

Kliniska implikationer

Att ha kunskap om och insikt i hur trycksår uppstår och hur de på bästa sätt kan förebyggas har betydelse inom vården, och framför allt hos svårt sjuka personer, då dessa personer är sköra och har många av de riskfaktorer som ökar risken för trycksår. Resultatet förväntas ge kunskap till vårdpersonal och vägleda dem i utövandet av säker, evidensbaserad omvårdnad relaterat till trycksår.

Referenser

Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping. (u.å.). Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod. Hämtad 2017-09-04 https://pingpong.hj.se/courseId/18133/node.do?id=14008737&ts=152017-09-0418517753 4&u=1980438865

18

Beeckman, D., Schoonhoven, L., Fletcher, J., Furtado, K., Gunningberg, L., Heyman, H. … & Defloor, T. (2007). EPUAP classification system for pressure ulcers: European reliability study. Journal of Advanced Nursing. 60(6). 682–691. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04474.x

Bergström, N., Braden, BL., LAguzza, A. & Holman, V. (1987). The Braden scale for predicting ulcer score risk. Nursing Research. 36, 205-210.

Bradford, Natalie. (2016). Repositioning for pressure ulcer prevention in adults—A Cochrane review. International Journal of Nursing Practice. 22(1). 108-109. doi:10.1111/ijn.12426

Buss, I.C., Halfens, R.JG., Abu-Saad, H.H. & Kok, G. (2004). Pressure ulcer prevention in nursing homes: views and beliefs of enrolled nurses and other health care workers. Journal of Clinical Nursing, 13(6), 668-676. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.00953.x

*Chaiken, N. (2012). Reduction of sacral pressure ulcers in the intensive care unit using a silicone border foam dressing. Journal of Wound, Ostomy and Continence

Nursing, 39(2), 143-145. doi:10.1097/won.0b013e318246400c

*Coladonato, J., Smith, A., Watson, N., Brown, A., McNichol, L., Clegg, A., Griffin, T., McPhail, L. & Montgomery, T. (2012). Prospective, nonrandomized controlled trials to compare the effect of a silk-like fabric to standard hospital linens on the rate of hospital-acquired pressure ulcers. Ostomy Wound Management, 58(10), 14-31. *Coyer, F., Gardner, A., Doubrovsky, A., Cole, R., Ryan, M., Allen, C. & McNamara, G. (2015). Reducing pressure injuries in critically ill patients by using a patient skin integrity care bundle (InSPiRE). American Journal of Critical Care, 24(3). 199-209. doi:10.4037/ajcc2015930

*De Laat, E., Pickkers, P., Schoonhoven, L., Verbeek, A., Feuth, A. & van Achterberg, T. (2007). Guideline implementation results in a decrease of pressure ulcer incidence in critically ill patients. Critical Care Medicine, 35(3), 815-820. doi:10.1097/01.CCM.0000257072.10313.56

Deng, X., Yu, T. & Hu, A. (2017) Predicting the Risk for Hospital-Acquired Pressure Ulcers in Critical Care Patients. Critical Care Nursing, 37(4), e1-e11. doi:10.4037/ccn2017548

*Donovan, E., Manta, C., Goldsack, J. & Collins, M., (2016). Using a Lean Six Sigma approach to yield sustained pressure ulcer prevention for complex critical care patients. The Journal of Nursing Administration, 46(1), 43-48. doi:10.1097/NNA.0000000000000291

Đurović, A., Marić, D., Brdareski, Z., Jevtić, M. & Đurđević S. (2008). The effects of polarized light therapy in pressure ulcer healing. Vojnosanitetski Pregled. 65(12). 906-912. doi:10.2298/VSP0812906D

Ek, AC., Unosson, M. & Bjurulf, P. (1989) The modified Norton scale and the nutritional intake. Scand J Caring Sci. 3(4), 183–187.

19

Fletcher, J. (2016). Does friction play a role in the occurrence of pressure ulcers?

Wounds UK, 12(1), 124-127.

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.

Gorecki, C., Nixon, J., Madill, A., Firth, J. & Brown, J.M. (2012). What influences the impact of pressure ulcers on health-related quality of life? A qualitative patient-focused exploration of contributory factors. Journal of Tissue Viability, 21(1), 3-12. doi:10.1016/j.jtv.2011.11.001

Gray-Siracusa, K. & Schrier, L. (2011). Use of an Intervention Bundle to Eliminate Pressure Ulcers in Critical Care. Journal of Nursing Care Quality. 26(3). 216-225. doi:10.1097/NCQ.0b013e31820e11be

Gunningberg, L., Mårtensson, G., Amhidir A-G., Florin, J., Athlin, Å. & Bååth, C. (2015). Pressure ulcer knowledge of registered nurses, assistant nurses and student nurses: a descriptive, comparative multicentre study in Sweden. International

Wound Journal, 12(4), 462-468. doi:10.1111/iwj.12138

*Hee Park & Park. (2017). The efficacy of a viscoelastic foam overlay on prevention of pressure injury in acutely ill patients. Journal of Wound, Ostomy and Continence

Nursing, 44(5), 440-444. doi:10.1097/WON.0000000000000359

Iordanou, P., Baltopoulos, G., Giannakopoulou, M., Bellou, P. & Ktenas E. (2002). Effect of polarized light in the healing process of pressure ulcers. International

Journal of Nursing Practice. 8(1). 49-55. doi:10.1046/j.1440-172x.2002.00338.x

*Kalowes, P., Messina, V. & Li, M. (2016). Five-layered soft silicone foam dressing to prevent pressure ulcers in the intensive care unit. American Journal of Critical Care,

25(6), e108-e119. doi:10.4037/ajcc2016875

Kapp, S. & Annells, M. (2010). Experiences of patients receiving home nursing care for pressure ulcers. British Journal of Community Nursing, 15(12). 6-13.

doi:10.1016/j.aorn.2011.04.024

Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson, Vetenskaplig teori och

metod- från idé till examination inom omvårdnad (ss.

82-97). Lund: Studentlitteratur AB.

Kayser-Jones, J., Kris, A. E., Urn, K.-C., Walent, R. J., Halifax, E., & Paul, S. M. (2008). Pressure Ulcers Among Terminally III Nursing Home. Research in

Gerontological Nursing, 1(1), 14-24. doi: 10.3928/19404921-20080101-06

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson, Vetenskaplig teori och metod-

från idé till examination inom omvårdnad (ss. 57-80). Lund: Studentlitteratur AB.

Källman, U. & Suserud, B. (2009). Knowledge, attitudes and practice among nursing staff concerning pressure ulcer prevention and treatment - a survey in a Swedish healthcare setting. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), 334-341. doi:10.1111/j.1471-6712.2008.00627.x

20

Lindgren, M. (2007). Pressure sores. Risk assessment and prevention. Akademisk avhandling, Linköping: Hälsouniversitetet, Linköpings universitet.

Lumbers, M. (2017). Pressure ulcers: an overview of risk. British Journal of Nursing,

26(15), 49-50. doi:10.12968/bjon.2017.26.15.S49

*Manzano, F., Colmenero, M., Pérez-Pérez, AM., Roldán, D., Jiménez-Quintana, M delM., Mañas, MR., Sánchez-Moya, MA., Guerrero, C., Moral-Marfil, MA., Sánchez Cantalejo, E. & Fernández-Mondéjar, E. (2014). Comparison of two repositioning schedules for the prevention of pressure ulcers in patient on mechanical ventilation with alternating pressure air mattresses. Intensive Care Medicine, 40(11), 1679–1687 doi: 10.1007/s00134-014-3424-3

Marsden, G., Jones, K., Neilson, J., Avital, L., Collier, M. & Stansby, G. (2015). A cost-effectiveness analysis of two different repositioning strategies for the prevention of pressure ulcers. Journal of Advanced Nursing, 71(12), 2879–2885. doi: 10.1111/jan.12753

Nancy S. Walsh A., Blanck L., Smith M., Cross L. & Andersson C. (2012). Use of a Sacral Silicone Border Foam Dressing as One Component of a Pressure Ulcer Prevention Program in an Intensive Care Unit Setting. Journal of Wound, Ostomy

and Continence Nursing. 39(2). 146-149. doi: 10.1097/WON.0b013e3182435579

*Ozyurek, P. & Yavuz, M. (2015). Prevention of pressure ulcers in the intensive care unit. A randomized trial of 2 viscoelastic foam support surfaces. Clinical Nurse

Specialist, 29(4), 210-217. doi: 10.1097/NUR.0000000000000136

Payne, Drew. (2016). Strategies to support prevention, identification and management of pressure ulcers in the community. British Journal of Community

Nursing, 6(21), 10–18. doi:10.12968/bjcn.2016.21.Sup6.S10

*Peterson, M., Gravenstein, N., Schwab, W., Van Oostrom, J., & Caruso, L. (2013). Patient repositioning and pressure ulcer risk - Monitoring interface pressures of at-risk patients. Journal of Rehabilitation Research & Development, 50(4), 477-488. doi: 10.1682/JRRD.2012.03.0040

Pirhonen, L., Olofsson-Hansson E., Fors, A., Ekman, I. & Bolin, K. (2017). Effects of person-centered care on health outcomes — A randomized controlled trial in patients with acute coronary syndrome. Health policy, 121(2), 169–179. doi:10.1016/j.healthpol.2016.12.003

Rami, N. & Abdel, R. (2011). Pressure Ulcer Assessment and Prevention in Oncology Settings: A Review. Middle East Journal of Nursing. 5(3). 1519. doi:10.5742/MEJN.2011.53017

Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

Teori och Metod - från idé till examination inom omvårdnad (ss.

375-390). Lund: Studentlitteratur AB.

*Santamaria, N., Gerdtz, M., Sage, S., McCann, J., Freeman, A., Vassiliou, T., De Vincentis, S., Wei Ng, A., Manias, E., Liu, W. & Knott, J. (2013). A randomised

21

controlled trial of the effectiveness of soft silicone multi-layered foam dressings in the prevention of sacral and heel pressure ulcers in trauma and critically ill patients: the border trial. International Wound Journal, 12(3), 302-308. doi:10.1111/iwj.12101 *Santamaria, N., Gerdtz, M., Liu, W., Rakis, S., Sage, S., Ng, A. W., Tudor, H., McCann, J., Vassiliou, T., Morrow, F., Smith, K., Knott, J. & Liew, D. (2017). Clinical effectiveness of a silicone foam dressing for the prevention of heel pressure ulcers in critically ill patients: border II trial. Journal of Wound Care. 24 (8), 340-345. doi: 10.12968/jowc.2015.24.8.340

Schoeps, L., Tallberg, A-B. & Gunningberg, L. (2016). Patients' knowledge of and participation in preventing pressure ulcers- an intervention study. International

Wound Journal, 14(2), 344–348. doi: 10.1111/iwj.12606

Socialstyrelsen. (2014). Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett

försäkringsmedicinskt sammanhang(Dnr 3.1-10780/2014). Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/allvarlig-sjukdom-2014.pdf Socialstyrelsen. (2016). Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

(Artikelnummer: 2016-4-21). Hämtad från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20139/2016-4-21.pdf

Stephen-Haynes, J. (2012). Pressure ulceration and palliative care: prevention, treatment, policy and outcomes. International journal of palliative nursing. 18(1), 9-16. doi: 10.12968/ijpn.2012.18.1.9

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Sveriges Kommuner och Landsting. (2017). Punktprevalensmätning av trycksår

2017 Landstingens resultat. Hämtad från

https://skl.se/download/18.1bfe115615b5d3b80a8cc637/1492681523295/Punktprev alensm%C3%A4tning%20av%20trycks%C3%A5r%202017.pdf

*Tayyib, N., Coyer, F. & Lewis, P. (2015). A two-arm cluster randomized control trail to determine the effectiveness of a pressure ulcer prevention bundle for critically ill patient. Journal of Nursing Scholarship, 47(3), 237-247. doi: 10.1111/jnu.12136

Theaker, C., Mannan, M., Ives, N. & Soni, N. (2000). Risk factors for pressure sores in the critically ill. Anaesthesia, 55(3), 221-224. doi: 10.1046/j.1365-2044.2000.01216.x

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB.

*Verbelen, J. (2007). Use of polarised light as a method of pressure ulcer prevention in an adult intensive care unit. Journal of Wound Care 16(4), 145-150. doi: 10.12968/jowc.2007.16.4.27029

22

Bilaga 1

Bilagor

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod

Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska inkluderas till fortsatt granskning. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvantitativt syfte – kvantitativ metod)

Beskrivs statistiska metoder/analys? Ja Nej Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp validitet och reliabilitet i diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling till nyare forskning i relation till huvudfynden i diskussionen? Ja Nej

Bilaga 1

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ……… Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ……… Forskningsmetod/-design (t ex RCT, tvärsnittsstudie) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

Bilaga 1

Bilaga 2

Tabell 3.

Artikelmatris över artiklarna som ingår i litteraturöversikten.

Författare, år och titel Studiens syfte Studiedesign Metod Resultat Kvalitets granskning Chaiken, N. (2012).

Reduction of sacral pressure ulcers in the intensive care unit using a silicone border foam dressing.

+Att avgöra om användningen av ett silikonavgränsat skumförband i den allmänna intensivvårdspopulationen kunde minska incidensen av sakrala sjukshusförvärvade trycksår. Prospektiv observationsstudie (icke-experimentell) Kvantitativ metod. 564 personer. 291 personer i kontrollgruppen och 273 personer i interventions-gruppen.

En beskriven effekt av rutinapplicerade silikonförband som preventiv

omvårdnadsåtgärd mot trycksår kunde hittas.

10/11 frågor besvarade Ja.

Coladonato, J., Smith, A., Watson, N., Brown, A., McNichol, L., Clegg, A., Griffin, T., McPhail, L. & Montgomery, T. (2012). Prospectiv, nonrandomized controlled trials to compare the effect of a silk-like fabric to standard hospital linens on the rate of hospital-aquired pressure ulcers.

Att undersöka silkesliknande tyg jämfört med

standardmaterial på linnen relaterat till uppkomsten av trycksår. Prospektiv observationsstudie (N-RTC). Kvantitativ metod. 582 personer (307 respektive 275). 353 (154/199) personer i kontrollgruppen och 229(153/76) personer i interventions-gruppen.

Signifikant färre trycksår uppkom hos interventionsgruppen med det silkesliknande tyget.

10/11 frågor besvarade Ja.

Coyer, F., Gardner, A., Doubrovsky, A., Cole, R., Ryan, M., Allen, C. &

McNamara, G., (2015).

Reducing pressure injuries in critically ill patients by using a patient skin integrity care bundle (InSPiRE).

Att studera om antalet trycksår hos kritiskt sjuka personer minskar med hjälp av InSPiRE protokollet. Prospektiv observationsstudie. Kvantitativ metod. 207 personer. 102 personer i kontrollgruppen och 105 personer i interventionsgruppen . En signifikant minskning av trycksårsförekomst mellan kontrollgruppen och

interventionsgruppen med InSPiRE kunde påvisas.

10/11 frågor besvarade Ja.

de Laat, E., Pickkers, P., Schoonhoven, L., Verbeek, A., Feuth, A. & van Achterberg, T. (2007).

Guideline implementation results in a decrease of pressure ulcer incidence in critically ill patients.

Att beskriva korttids- och långtidseffekterna av trycksårsförebyggande riktlinjer och behandlingsriktlinjer för kritiskt sjuka patienter. Prospektiv kohortstudie. Kvantitativ metod. 399 person. En signifikant minskning av uppkomsten av trycksår i

interventionsgruppen i jämförelse med kontrollgruppen.

10/11 frågor besvarade Ja.

Bilaga 2

Författare, år och titel Studiens syfte Studiedesign Metod Resultat Kvalitets granskning Donovan, E., Manta, C., Goldsack, J. &

Collins, M., (2016).

Using a Lean Six Sigma approach to yield sustained pressure ulcer prevention for komlex critical care patients.

Att studera om antalet uppkomna trycksår på intensiv-

ochvårdnedtrappningsavdelnin garminskar med hjälp av Lean Six Sigma(LSS). Prospektiv observationsstudie. Kvantitativ metod. 889 personer i kontrollgruppen och 790 personer i interventionsgruppen . En signifikant minskning av uppkomsten av trycksår sågs i interventionsgruppen. 9/11 frågor besvarade Ja.

Hee Park, K. & Park, J. (2017).

The efficacy of a viscoelastic foam overlay on prevention of pressure injury in acutely ill patients. A prospective randomized controlled trial.

Att jämföra madrasser med viskoelastiskt skumöverdrag med sjukhusets standardmadrasser i trycksårsförekomst och tryckfördelning. Prospektiv randomiserad kontrollstudie. Kvantitativ metod. 110 personer.

VEFO gav färre trycksår än vanliga sjukhusmadrasser.

9/11 frågor besvarade Ja.

Kalowes, P., Messina, V. & Li, M., (2016). Five-layered soft silicone foam dressing to prevent pressure ulcers in the intensive care unit.

Att studera om ett 5-lagers mjukskumsförband minskar förekomsten av trycksår. Prospektiv, randomiserad kontrollstudie. Kvantitativ metod. 366 personer. 182 personer i kontrollgruppen och 184 personer i interventionsgruppen . En signifikant minskning av uppkomsten av trycksår kunde konstateras i interventionsgruppen.

11/11 frågor besvarade Ja.

Manzano, F., Colmenero, M., Pérez-Pérez, AM., Roldán, D., Jiménez-Quintana, M delM., Mañas, MR.,

Sánchez-Moya, MA., Guerrero, C., Moral-Marfil, MA., Sánchez Cantalejo, E. & Fernández-Mondéjar, E. (2014). Comparison of two repositioning schedules for the prevention of pressure ulcers in patient on mechanical centilation with alternating pressure air mattresses.

Att studera skillnaden mellan vändningsscheman med 2 respektive 4 timmars intervall i uppkomstenav trycksår.

Pragmatisk, enstaka, parallelgrupp, randomiserad kontrollstudie med ett öppet syfte.

Kvantitativ metod. 329 personer.

Det fanns ingen skillnad i uppkomsten av trycksår med 2 respektive 4 timmars lägesändringsintervall.

10/11 frågor besvarades Ja.

Ozyurek, P. & Yavuz, M. (2015). Prevention of pressure ulcers in the intensive care unit. A randomized trial of 2 viscoelastic foam support surfaces.

Att studera skillnaden i uppkomsten av trycksår mellan 2 olika viskoelastiska skummadrasser. Randomiserad kontrollstudie. Kvantitativ metod. 105 personer.

Det fanns ingen skillnad i uppkomsten av trycksår mellan de 2 olika

viskoelastiska skumöverdragen.

10/11 frågor besvarade Ja.

Peterson, M. J., Gravenstein, N., Schwab, W. K., van Oosttrom, J. H. & Caruso, L. J., (2013).

Patient repositioning and pressure ulcer risk- monitoring interface pressure of at-risk patients.

Att studera om regelbunden vändning i sängen minskar uppkomsten av trycksår och minskar trycket på huden.

Prospektiv observationsstudie. Kvantitativ metod. 170 personer. Intensiv- & mellanvårdsavdelnin gar.

Ingen tydlig skillnad i uppkomsten av trycksår mellan regelbunden

lägesändring i säng varannan eller var fjärde timma.

9/11 frågor besvarade Ja.

Bilaga 2

Författare, år och titel Studiens syfte Studiedesign Metod Resultat Kvalitets granskning Santamaria, N., Gerdtz, M., Sage, S.,

McCann, J., Freeman, A., Vassiliou, T., De Vincentis, S., Ng, A. W., Manias, E., Liu, W. & Knott, J., (2013).

A rondomised controlled trial of the effectiveness of soft silicone multi-layered foam dressings in the prevention of sacral and heel pressure ulcers in trauma and critically ill patients: the border trial.

Att undersöka effektiviteten av flerlagers

mjukskum-silikonförband i förebyggandet av trycksår hos svårt sjuka och traumapatienter.

Prospektiv randimiserad kontrollstudie med ett öppet syfte

Kvantitativ metod. 440 personer. 219 personer i interventionsgruppen .

Det uppkom signifikant färre trycksår vid användning av mjuka

silikonskumförband som prevention mot trycksår.

10/11 frågor besvarade Ja.

Santamaria, N., Gerdtz, M., Liu, W., Rakis, S., Sage, S., Ng, A. W., Tudor, H., McCann, J., Vassiliou, T., Morrow, F., Smith, K., Knott, J. & Liew, D. (2017). Clinical effectiveness of a silicone foam dressing for the prevention of heel pressure ulcers in critically ill patients: border II trial.

Att undersöka effektiviteten av mjukskum-silikonförband i förebyggandet av trycksår hos svårt sjuka och

traumapatienter.

Kohortstudie. Kvantitativ metod. 150 personer.

Det mjuka silikonskumförbandet som prevention påvisade en signifikant minskning av uppkomsten av trycksår.

10/11 frågor besvarade Ja.

Tayyib, N., Coyer, F. & Lewis, P. A., (2015).

A two-armed cluster randomized control trial to determine the effectiveness of a pressure ulcer prevention bundle for critically ill patients.

Att studera effektiviteten av en samling med

trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder bland kritiskt sjuka personer.

Randomiserad kontrollstudie. Kvantitativ metod. 140 personer. 70 personer i kontrollgruppen & 70 personer i interventionsgruppen .

Samlingen med de 8 stycken omvårdnadsåtgärderna påvisade en förbättring av trycksårsprevention.

10/11 frågor besvarade Ja.

Verbelen, J. (2007).

Use of polerised light as a method of pressure ulcer prevention in an adult intensive care unit.

Att undersöka om de

sårläkande egenskaperna hos polariserat ljus är effektivt I förebyggandet av trycksår, grad 2 eller högre, hos personer på intensivvårdsavdelning. Randomiserad pilotstudie. Kvantitativ metod. 23 personer. 13 personer i kontrollgruppen och 10 personer i interventionsgruppen .

Personer behandlade med polariserat ljus utvecklade signifikant färre antal trycksår än kontrollgruppen.

10/11 frågor besvarade Ja.